Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om anslag till stipendieunderstödd kursverksamhet inom byggnadsfacket för landsbygdens småbrukare.

1939-05-25 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1939:78, Utlåtande i anledning av väckta motioner om anslag till stipendieunderstödd kursverksamhet inom byggnadsfacket för landsbygdens småbrukare.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 78.

Nr 78.

Ankom till riksdagens kansli den 25 maj 1939 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om anslag till stipendieunderstödd

kursverksamhet inom byggnadsfacket för

landsbygdens småbrukare.

(lia avd.)

I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande

motioner, nämligen I: 108 av herr Domö m. fl. och II: 177 av herr Bagge m. fl.

har hemställts, att riksdagen ville under nionde huvudtiteln för budgetåret

1939—1940 anvisa ett reservationsanslag å 200,000 kronor till stipendieunderstödd

kursverksamhet inom byggnadsfacket för landsbygdens småbrukare.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, hänvisas till motionen

I: 107.

Utskottet har i vederbörlig ordning införskaffat yttrande över motionerna

I: 108 och II: 177 från samfundet för hembygdsvård.

På hemställan av första kammarens andra tillfälliga utskott (utlåtande nr

11) och andra kammarens andra tillfälliga utskott (utlåtande nr 7) har årets

riksdag i skrivelse till Kungl. Majit anhållit, att Kungl. Majit måtte låta verkställa

en allsidig och förutsättningslös utredning om möjligheterna att nedbringa

landsbygdens byggnadskostnader samt till riksdagen inkomma med

de förslag, vartill berörda utredning kan giva anledning.

Samfundet för hembygdsvård har anfört följande.

Den.av motionärerna patalade bristen på yrkesskicklig arbetskraft för

behövligt ny- och ombyggnadsarbete på landsbygden har länge gjort sig känd

och vid åtskilliga tillfällen i olika sammanhang uppmärksammats. Samfundet

har också genom sin kontakt med landsbygdens byggnadsverksamhet haft

rikt tillfälle till iakttagelser i sådant avseende inom skilda delar av landet.

I alltmera vidgad omfattning har Samfundets verksamhet också inriktats på

att bibringa de på landsbygden verksamma yrkesmännen kunskaper, som äro

nödvändiga för ett tillfredsställande resultat av deras arbete.

Samfundet har dock med hänsyn till sina egna resurser icke kunnat befatta

sig med yrkesutbildning i egentlig mening utan har begränsat sin uppgift

till höjandet av kunskapsnivån hos dem, som handhava ledningen av

landsbygdens byggnadsföretag, lantbyggmästare. Då dessa yrkesmän i regel

själva deltaga i arbetets utförande har Samfundets verksamhet också kommit

att tangera men täcker ingalunda den av motionärerna närmast åsyftade.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 78.

11

De yrkesmän, som söka sig till de av Samfundet ledda byggmästareskolorna

och byggmästarkurserna, tillhöra i stor utsträckning landsbygdens självlärda

byggnadsarbetare och besitta därför redan en viss grad av yrkesskicklighet

och praktisk erfarenhet. Visserligen fattas dem i allmänhet rätt mycket även

i dessa avseenden, en brist alltså, som det i första rummet gällex- att söka

avhjälpa, men undervisningen måste dock huvudsakligen inriktas på att meddela

sådana kunskaper, som erfordras för utövande av deras uppgift såsom

ledare och i viss mån också planlägga^ av byggnadsföretag.

Att arbetsledaren besitter erforderliga kunskaper är visserligen av stor

betydelse men utgör ingen säker borgen för ett fullgott i-esultat, därtill kräves

också bl. a. god yrkesskicklighet hos dem, som jämte honom deltaga i arbetets

utförande. Med den mångfald av nya arbetsmetoder och byggnadsmaterial,

som nu kommit i användning även vid relativt enkla byggnadsföretag, räcker

det ej med kännedom örn och vana vid gammalt arbetssätt; byggnadsarbetet

har blivit mera komplicerat och felkällorna flera än förr, och det är därför

också nödvändigare än förr för en byggnadsarbetare att förskaffa sig allsidig

inblick i sitt yrke och förmåga att bedöma förutsättningen för ett tillfredsställande

resultat.

Det lider därför intet tvivel att allt vad som från det allmännas sida göres

för att höja yrkesskickligheten hos landsbygdens byggnadsarbetare är ägnat

att i hög grad befrämja ett förbättrat byggnadssätt. Såsom ett led i den på

dagordningen stående omorganisationen av den tekniska undervisningen i

landet men helt fristående från vad i detta avseende kan komma att beslutas

synes eix kursverksamhet sådan motionärerna tänkt sig — gärna förbunden

med stipendieunderstöd för dem som huvudsakligen äro bundna vid lantarbete

— helt inriktad på den lantliga byggnadsverksamheten vara av stort

värde.

Samfundet för hembygdsvård, som redan många år och i ökad utsträckning

åtnjutit anslag av allmänna medel för sin kursverksamhet, har för innevarande

år gjort underdånig framställning om väsentligt ökat anslag för denna

sin verksamhet. Det synes Samfundet som örn den nu ifrågasatta kursverksamheten

på ett naturligt sätt ansluter sig till och kompletterar Samfundets

lantbyggmästarekurser. Den betydande erfarenhet och den nära kontakt

med landsbygdens byggnadsfrågor och dess byggnadsfolk, som Samfundet

vid denna sin mångåriga verksamhet vunnit, äro tillgångar, som borde kunna

tillgodogöras i motionärernas syfte. Att med anlitande av allmänna medel

starta en ny kursverksamhet av en med Samfundets så närbesläktad art, som

den nu ifrågasatta, utan att anknyta den till eller samordna den med den av

Samfundet likaledes med stöd av allmänna medel bedrivna, synes icke organisatoriskt

välbetänkt. Det vill däremot synas som örn syftet bäst skulle vinnas

om den ifrågasatta nya kursverksamheten organiskt anslötes till den av

Samfundet redan bedrivna.

Årets riksdag har — såsom den föregående redogörelsen utvisar — hos

Kungl. Majit anhållit örn en allsidig och förutsättningslös utredning örn möjligheterna

att nedbringa landsbygdens byggnadskostnader. 1 samband härmed

torde självfallet även böra undersökas, örn anordnandet av kursverksamhet

eller stipendieunderstödd utbildning inom byggnadsfacket för småbrukare

skulle kunna bidraga till en lösning av landsbygdens byggnadsproblem.

Att utan närmare utredning anvisa särskilt anslag för detta ändamål anser

sig utskottet emellertid icke kunna tillstyrka.

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 78.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att motionerna I: 108 och II: 177 må, i den mån de

icke kunna anses besvarade genom vad utskottet anfört, av

riksdagen lämnas utan åtgärd.

Stockholm den 25 maj 1939.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Sederholm, Carl Eriksson, Granath, Tjällgren, Alfred

Andersson, Gabrielsson, von Stockenström och Anderberg; samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Björnlunda, Hedlund i Häste, Olsson i

Rödningsberg, Gustafson i Vimmerby, Andersson i Löbbo, Carlström, Andersson i Tungelsta

och Persson i Grytterud.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.