Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående vissa ändringar i lagen den 13 maj 1932

1939-02-07 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1939:8, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående vissa ändringar i lagen den 13 maj 1932

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 8.

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 7 februari 1939 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag angående vissa ändringar i lagen den 13 maj

1932 (nr 107) örn här ads allmänning ar.

(2:a avd.)

I en till riksdagen den 18 november 1938 avlåten, till jordbruksutskottet

hänvisad proposition, nr 15, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen

bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll, jämlikt § 87 regeringsformen

föreslagit riksdagen att antaga Kungl. Maj :ts förslag till lag

angående vissa ändringar i lagen den 13 maj 1932 (nr 107) om häradsallmänningar.

Förslaget är av följande lydelse:

»Förslag

till

lag angående vissa ändringar i lagen den 13 maj 1932 (nr 107)

om häradsallmänningar.''

Härigenom förordnas, att 60, 61 och 72 §§ lagen den 13 maj 1932 om

häradsallmänningar samt rubriken före 60 § samma lag skola erhålla ändrad

lydelse på sätt av det följande framgår:

Om talan mot allmänningsstyrelse och revisorer.

60 §.

Varder talan å allmänningsstyrelsens förvaltning under den tid förvaltningsberättelsen

omfattar ej anställd inom sex månader från det berättelsen

framlades å allmänningsstämma, vare så ansett, som om ansvarsfrihet blivit

styrelsen beviljad.

Utan hinder därav, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å förvaltningen,

som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig handling,

kunna mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen avsett

även den handling.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 8.

9

61 §.

Talan mot revisorerna enligt 48 § må ej anställas, sedan två år förflutit

från det revisorernas berättelse framlades å allmänningsstämma, utan så är,

att talan grundas därpå, att brottslig handling blivit begången.

72 §.

1 mom. Menar delägare att beslut, som fattats å delägare- eller allmänningsstämma,

icke tillkommit i behörig ordning eller eljest strider mot lag

eller författning eller mot reglementet eller annan föreskrift, som myndighet

enligt denna lag meddelat eller fastställt, må han däremot föra talan genom

besvär, vilka, jämte överklagade beslutet, skola ingivas till länsstyrelsen inom

trettio dagar efter beslutets dag. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

Ändå att talan föres mot beslutet, gånge det i verkställighet, där ej länsstyrelsen

annorlunda förordnar.

Utslag, varigenom delägare- eller allmänningsstämmas beslut upphävts

eller ändrats, gäde jämväl för de delägare, som ej klagat.

2 mom. Över beslut, som länsstyrelse enligt denna lag meddelat, föres

klagan i den ordning, som i 71 § första stycket sägs.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1940, dock att talan mot beslut, som

tidigare fattats av delägare- eller allmänningsstämma, skall föras enligt förut

gällande bestämmelser.»

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet, i den mån redogörelse

därför ej lämnas nedan, hänvisa till propositionen.

Vid 1938 års riksdag antogs ett av Kungl. Majit framlagt förslag till ny lagstiftning

angående allmänningsskogar i Norrland och Dalarna (prop. nr 267,

jordbr.utsk. uti. nr 91, R. skr. nr 372). Lagen i ämnet promulgerades sedermera

den 17 juni 1938 (nr 297). Genom denna nya lag har i fråga om allmänningsskogarna

och deras förvaltning genomförts en ordning, som i allt väsentligt

överensstämmer med den för häradsallmänningama gällande. Även i

formen utgör lagen i det stora hela ett återgivande av stadgandena i lagen

örn häradsallmänningar. Emellertid intager den nya lagstiftningen i fråga

om klagan över delägarnas å stämma fattade beslut en annan ståndpunkt än

vad för motsvarande fall gäller enligt häradsallmänningslagen. Enligt 61 §

sistnämnda lag skall delägare, som menar att beslut, vilket fattats å delägareeller

allmänningsstämma, icke tillkommit i behörig ordning eller eljest strider

mot lag eller författning eller mot reglemente eller annan föreskrift, som

myndighet enligt lagen meddelat eller fastställt, äga att tala därå genom

stämning till domstol å allmänningsstyrelsen. Jämlikt 65 § lagen örn allmänningsskogar

skall talan mot allmänningsstämmas beslut däremot föras i

den för kommunala mål stadgade ordning.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 8.

I samband med tillstyrkande av propositions avlåtande till riksdagen angående

lagstiftningen för allmänningsskogarna uttalade föredragande departementschefen,

att, därest förslaget, i vad detsamma gällde klagan över

allmänningsstämmas beslut, godkändes av riksdagen, det torde få övervägas,

huruvida icke en jämkning av häradsallmänningslagens bestämmelser i ämnet

borde vidtagas för vinnande av likhet i de båda lagstiftningarna i förevarande

hänseende.

Jordbruksutskottet, vilket behandlade propositionen och tillstyrkte bifall

till densamma, anförde i förevarande hänseende följande:

Redan vid häradsallmänningslagens tillkomst hade mycket delade meningar

förekommit rörande vilken väg, som borde väljas för klagan över

stämmobeslut. Kungl. Maj:ts förslag att nu i fråga om ailmänningsskogarna

vaRa en annan instansordning än den, som kommit till användning i häradsallmänningslagen,

syntes närmast vara föranlett av att lagrådet i sitt yttrande

över förslaget enhälligt hemställt härom. Därjämte hade från delägarnas

sida uttryckts önskan örn denna ordning. Med hänsyn härtill ville utskottet

ansluta sig till förslaget i förevarande avseende, oaktat att härigenom skiljaktighet

i förevarande hänseende komme att uppstå mellan nu berörda lagar.

Utskottet ansåge emellertid i likhet med departementschefen, att det borde

övervägas, huruvida icke en jämkning av häradsallmänningslagen på förevarande

punkt borde ske, då det icke kunde anses lämpligt, att olika instansordningar

tillämpades på så närliggande och likartade rättsområden

som har vore ifråga.

Vad utskottet salunda i sitt utlåtande anfört godkändes av riksdagen, som

jämväl med bifall till utskottets hemställan godkände propositionen.

I infordrade yttranden rörande den nu ifrågasatta ändringen i häradsallmänningslagen

ha styrelsen för Sveriges häradsallmänningsförbund och

samtliga länsstyrelser med undantag av länsstyrelsen i Södermanlands län

bitiätt eller icke haft något att erinra mot densamma. Av häradsallmänningsstyrelserna

hava 20 tillstyrkt ändringsförslaget och 22 avstyrkt eller ansett

ändring i lagen opåkallad.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Genom den nya lagen om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna ha

beträffande dessa skogar genomförts bestämmelser vilka nära ansluta sig till

dem, som gälla för häradsallmänningarna. Såsom framgår av vad förut anförts

ha emellertid i fråga om talan mot stämmobeslut olika regler upptagits

i ifrågavarande två lagar. Detta förhållande kan icke anses tillfredsställande.

På sätt jordbruksutskottet i sitt utlåtande till 1938 års riksdag

framhållit måste det anses olämpligt, att olika instansordningar tillämpas på

så närliggande och likartade lagstiftningsområden. En ändring av häradsallmänningslagens

bestämmelser i ämnet i syfte att bringa dessa i överensstämmelse

med motsvarande regler i den nya lagen om allmänningsskogar

torde därför i anslutning till vad utskottet uttalat böra genomföras. En sådan

ändring torde lämpligen böra ske sålunda, att i 72 § häradsallmänningslagen

såsom ett första moment upptagas bestämmelser därom, att talan mot

delägare- och allmänningsstämmas beslut skola föras genom besvär. De

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 8.

11

nuvarande bestämmelserna i denna paragraf rörande klagan över länsstyrelses

beslut torde böra upptagas såsom ett andra moment. Bestämmelserna i

61 § angående talan mot delägare- och allmänningsstämmas beslut torde

böra utgå ur lagen. Under sistnämnda paragraf torde i stället böra upptagas

föreskrifterna i sista stycket av 60 §. I enlighet härmed har departementets

förslag till vissa ändringar i häradsallmänningslagen utarbetats.»

Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran.

Vid behandlingen av propositionen (nr 267) till 1938 års riksdag med Utskottet.

förslag till ny lagstiftning angående ailmänningsskogar i Norrland och Dalarna

förklarade utskottet (utlåtande nr 91), att det borde övervägas, huruvida

icke en jämkning i överensstämmelse med denna lagstiftning borde ske

av häradsallmänningslagens bestämmelser örn klagan över allmänningsstämmas

beslut. Det kunde icke anses lämpligt, att olika instansordningar tilllämpades

på så närliggande och likartade rättsområden som här vore ifråga.

Genom det föreliggande lagförslaget avses nu att införa samma instansordning

med avseende på häradsallmänningarna som 1938 antogs för nyssnämnda

ailmänningsskogar, varigenom talan mot stämmobeslut skall föras

i den för kommunala mål stadgade ordning. Utskottet biträder denna lösning

av förevarande spörsmål och då utskottet icke heller har någon erinran

mot utformningen av lagförslaget, får utskottet tillstyrka detsamma.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen må bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 7 februari 1939.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 4.

opaginerad Kontrollera mot PDF

T.''.."'' ''.•! :

• ‘ ’ Ul‘Mi >. .« r . h. ■ :''i

tr'' '' I «'' :*-•! i '' i''

: . i ) ■

i- "■■ ■- .

:;f> ■afl ■, T

*)/! i''1.-,

‘ i:

i **

Tj.

■* ,,u^! !?H,j -thr.: f3U:ihi r»n fiu^i*!v;?h ii/;''

v . rrc

; f I . J ?

i J

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:54 Skrivelse till Konungen i anledning cev Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående vissa ändringar i lagen den 13 maj 1932 s. 1 i texten