Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om inrättande av en lånefond för att främja tillskapandet av gemensamhetsbeten för mindre jordbruk.

1939-05-25 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1939:84, Utlåtande i anledning av väckta motioner om inrättande av en lånefond för att främja tillskapandet av gemensamhetsbeten för mindre jordbruk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 84.

1

Nr 84.

Ankom till riksdagens kansli den 27 maj 1939 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om inrättande av en

lånefond för att främja tillskapandet av gemensamhetsbeten

för mindre jordbruk.

(lia avd.)

I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade, likalydande

motioner, nämligen I: 101 av herr Mannerskantz m. fl. samt II: 170 av

herr Liedberg m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte besluta:

dels att upplägga en lånefond, förslagsvis kallad andelsbeteslånefonden,

med ändamål att främja tillskapandet av gemensamhetsbeten för mindre

jordbrukare;

dels att för budgetåret 1939/40 under nionde huvudtiteln uppföra ett anslag

å 1 milj. kr. för detta syftemål, varav en större del — enligt det preciserade

förslag, som jordbruksutskottet efter närmare prövning måtte avgiva

— bör utgå av lånemedel och återstoden av skattemedel;

dels att bemyndiga Kungl. Maj:t att i anslutning till de i motiveringen till

motionerna anförda synpunkterna utfärda erforderliga föreskrifter rörande

handhavandet av och villkoren för ifrågavarande stödverksamhet.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, hänvisas till dessa.

Under en följd av år ha särskilda anslag anvisats för statsbidrag till jordförbättring

å ofullständiga jordbruk. Nuvarande bestämmelser i ämnet återfinnas

i en kungörelse den 12 oktober 1934 (nr 498), ändrad genom en kungörelse

den 30 juni 1937 (nr 571). Statsbidragen äro avsedda att användas

för uppodling till åker av därför lämplig odlingsbar jord (nyodlingsbidrag),

för stenröjning å odlad jord (stenröjningsbidrag), för påförande av mineraljord

— grus, sand och lera — på myrjord (jordkörningsbidrag) eller för befordrande

av rationell beteskultur å icke odlad jord (betesförbättringsbidrag).

I ett av 1936 års skogsordning den 26 november 1938 avgivet betänkande

angående åtgärder för höjande av skogsnäringens bärkraft (stat. off. utr.

1938: 58) har bland annat framlagts förslag till ändrade grunder för statsbidrag

till betesförbättringar. Enligt utredningens mening skulle dylika bidrag

kunna utgå även till andra jordbruk än ofullständiga. Vidare borde staten

även medverka till att genom enskild persons, särskilt för ändamålet bildat

bolags eller förenings eller vederbörande hushållningssällskaps försorg iord
Dihang

till riksdagens protokoll 1939. 10 sami. Nr 84 - 85. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 84.

ningställdes samfällda kulturbeten till tjänst för djurägare. Statsbidrag

enligt förevarande bestämmelser borde kunna utgå till sådant ändamål.

I proposition nr 236 till årets riksdag angående ändrade grunder för egnahemsverksamheten

m. m. har departementschefen framhållit, att det ibland

kunde vara lämpligt, att flera mindre jordbrukare förenade sig om gemensamma

betesmarker till stöd för sina jordbruks bärkraft. Möjlighet syntes

böra beredas att erhålla egnahemslån till underlättande av dylika förvärv.

Tillkomsten av samfälligheter av här berörda art syntes emellertid

försvåras genom nuvarande bestämmelser i jorddelningslagen. Frågan om

behovet av lagändring härutinnan torde i lämpligt sammanhang böra bliva

föremål för övervägande.

Beträffande statsbidragen till förstärkning av ofullständiga

jordbruk framhåller departementschefen, att betesförbättringsbidrag

borde utgå även till andra jordbruk än ofullständiga. Vidare borde

statsbidrag enligt departementschefens uppfattning efter vissa grunder kunna

utgå också för samfällda kulturbeten, som iordningställas genom enskild

persons, särskilt för ändamålet bildat bolags eller förenings eller vederbörande

hushållningssällskaps försorg.

Vad departementschefen sålunda uttalat har utskottet i sitt utlåtande nr 83

lämnat utan erinran.

Motionärerna åsyfta inrättandet av en ny statens lånefond, kallad andelsbeteslånefonden.

Lån ur denna fond skulle beviljas förening av jordbrukare,

främst småbrukare, för att anskaffa gemensamhetsbeten. Medlemmarna

i föreningen, som borde teckna sig för vissa andelar, skulle för varje sådan

andel äga rättighet att släppa visst eller vissa djur på bete i den gemensamma

betesgården samt vara skyldiga att erlägga en till sitt maximum begränsad

årlig avgift. Lånen skulle förmedlas av hushållningssällskap eller

annan låneförmedlare. Under verksamhetens första ett eller par år kunde

meddelas viss räntefrihet eller råntelättnad. Säkerhet för lånet torde kunna

erhållas i andelsbetesgården. Låneförmedlare skulle tillkomma att kontrollera

föreningens sätt att handhava sina affärer. Såsom kapitalinvestering

i lånefonden lia motionärerna för nästa budgetår ansett ett belopp av

1,000,000 kronor erforderligt.

UM-ottet. Utskottet vill erinra, att de förslag, som framlagts i propositionen angående

ändrade grunder för egnahemsverksamheten, bland annat innebära, att

tillkomsten av gemensamma betesmarker till stödjande av ofullständiga

och mindre jordbruk skulle kunna främjas dels genom egnahemslån

dels ock genom statsbidrag utan återbetalningsskyldighet.

Därest dessa förslag, som tillstyrkts av utskottet i dess utlåtande nr 83,

godkännas av riksdagen, torde syftet med förevarande, vid riksdagens början

väckta motioner i allt väsentligt vara tillgodosett. Vid sådant förhållande

och då utskottet förväntar, att de vidgade möjligheterna att tillskapa gemensamma

betesmarker komma att utnyttjas, synes någon särskild åtgärd från

riksdagens sida i anledning av motionerna icke vara erforderlig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 84. »

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att motionerna I: 101 och II: 170, i den mån de icke kunna

anses besvarade genom vad utskottet anfört, ej må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 25 maj 1939.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Sederholm, Carl Eriksson, Granath, Tjällgren, Alfred

Andersson, von Stockenström, Mannerskantz och Anderberg; samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Björnlunda, Olsson i Rödningsberg, Gustafson

i Vimmerby, Andersson i Löbbo, Carlström, Andersson i Tungelsta, Liedberg och

Persson i Grytterud.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.