Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande ändrad valkretsindelning vid val till riksdagens andra kammare.

1939-03-14 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1939:10, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande ändrad valkretsindelning vid val till riksdagens andra kammare.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 10.

3

Nr 10.

Ankom till riksdagens kansli den 14 mars 1939 kl. 2 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

om utredning rörande ändrad valkretsindelning vid val

till riksdagens andra kammare.

Uti de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 196

i första kammaren av herr Persson ni. fl. och nr 274 i andra kammaren av

herr Närlinge m. fl. hemställes, »att riksdagen ville i skrivelse till Kungl.

Majit göra framställning om utredning avseende om och på vilket sätt en

rättvisare valkretsindelning vid val till riksdagens andra kammare skulle

kunna ske, varvid beaktas de olägenheter, som ett sammanförande i nuvarande

utsträckning av större städer och stadsliknande samhällen med

landsbygden i gemensamma valkretsar innebär för landsbygdens väljare.»

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.

Genom grundlagsändringar år 1909 ersattes systemet med majoritetsval

i enmansvalkretsar av den proportionella valmetoden vid valen till riksdagens

andra kammare. Härvid upphävdes den äldre valkretsindelningen,

enligt vilken land och stad hänfördes till skilda valkretsar. Då enligt

den nya valmetoden flera riksdagsmän skulle väljas i varje krets, ägde

en förstoring av valkretsarna rum, varvid de mindre städerna sammanfördes

med landsbygden. Dessa städer ansågos nämligen hava mera gemensamt

med den kringliggande landsbygden än med de andra städer,

med vilka de eljest måst sammanföras. Endast sex stadsvalkretsar, omfattande

större städer, anordnades. År 1921 förstorades valkretsarna ytterligare.

Enligt den lydelse, som § 30 i lagen örn val till riksdagen då erhöll

och alltjämt äger, bygger valkretsindelningen i princip på länsindelningen;

allenast tre stadsvalkretsar finnas alltjämt, nämligen Stockholm, Göteborg

samt fyrstadskretsen Malmö—Hälsingborg—Landskrona—Lund.

Föregående år väcktes inom riksdagen en motion (II: 156), vari hemställdes

örn utredning avseende införande av ett rättvisare valsätt till riksdagens

andra kammare med beaktande av den orättvisa, som förenandet av landsbygden

med städerna och större samhällen i gemensamma valkretsar innebure

för landsbygdens väljare. Motionen avstyrktes av konstitutionsutskottet

(utlåtande nr 5) samt avslogs av riksdagen. Utskottet framhöll härvid, att

det proportionella valsystemet förutsatte, att valkretsarna vore förhållandevis

stora för att ett med hänsyn till partiernas storlek och röstetal rättvist

resultat måtte kunna uppnås. Redan på grund härav vore en uppdelning

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 10.

av vissa valkretsar i särskilda kretsar för landsbygd och särskilda för städer

och stadsliknande samhällen i hög grad olämplig. Jordbrukets intressen,

vilkas tillgodoseende vore syftemålet med förslaget, hade även inom riksdagen

en representation, som väl motsvarade numerären av den befolkning, som

vore sysselsatt inom denna näringsgren. Något för jordbruksbefolkningen

bättre resultat kunde icke förväntas genom en uppdelning av valkretsar på

föreslaget sätt. Ej heller kunde en dylik valkretsreglering utan stora olägenheter

verkställas. Det vore sålunda ofta förenat med oöverstigliga svårigheter

att avgöra var gränsen skulle dragas mellan landsbygd å ena sidan

samt städer och stadsliknande samhällen å den andra. Härtill komme en

ständigt försiggående förskjutning från landsbygd till stadsliknande samhällen

eller industriorter. Denna gränsförskjutning skulle, därest landsbygd

och stad eller stadsliknande samhällen skildes i särskilda valkretsar, föranleda

ständiga ändringar i valkretsindelningen. Sådana ändringar medförde

emellertid en fara för att ovidkommande synpunkter därvid kunde göra sig

gällande, såsom att olika partier sökte tillgodose sina särskilda intressen.

Då de nu förevarande motionerna hava enahanda syftemål som den nyss

berörda, vid föregående års riksdag väckta samt då några bärande

skäl för det framlagda förslaget icke anförts av motionärerna, får utskottet,

under hänvisning till sitt yttrande i ämnet vid sistlidna riksdag, hemställa,

att förevarande motioner icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 14 mars 1939.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande: Herrar Hallén, Strömberg, Gustaf Adolf Björkman, Oscar Gottfrid

Karlsson*, Björck, Herlitz, Karl Bodin, Nils Andersson, Anders Andersson, Härdin,

Persson, Fast, Lundqvist, Nordström i Torsby*, Eriksson i Toftered, Hällgren, Fält,

Wolgast, Nolin och Annér.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Persson, Eriksson i Toftered och Wolgast.

Iduns tryckeri. Esselte ab. Stockholm 1939

916414

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.