Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om ändring av gällande bestämmelser rörande kvalificerad majoritet för vissa kommunala beslut.

1939-05-16 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1939:16, Utlåtande i anledning av väckt motion om ändring av gällande bestämmelser rörande kvalificerad majoritet för vissa kommunala beslut.

Dokumentets text

s. 25 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 16.

25

Nr 16.

Ankom till riksdagens kansli den 13 maj 1939 kl. 10 f. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om

ändring av gällande bestämmelser rörande kvalificerad

majoritet för vissa kommunala beslut.

Uti en inom första kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 51, av herr Sjödahl m. fl. hemställes, »att riksdagen ville besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning, huruvida och i vad mån

nu gällande bestämmelser i kommunallagarna om kvalificerad majoritet för

vissa beslut böra så ändras, att den kommunala förvaltningen erhåller större

rörelsefrihet».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Bestämmelser om kvalificerad majoritet vid beslut om vissa ekonomiska

angelägenheter finnas upptagna i 23 § 2 mom. lagen om kommunalstyrelse

på landet. Enligt denna erfordras för beslut två tredjedelar av de i omröstningen

deltagandes röster, då beslutet avser 1 :o) avhändande av fastighet

eller därifrån härflytande rättighet eller inköp av fastighet, där ej avhändandet

eller inköpet avser genomförande av fastställd stadsplan eller tomtindelning;

2:o) beviljande av anslag till nytt ändamål eller behov; 3:o)

beviljande av anslag till ändamål eller behov, som icke är nytt men för

vilket under året näst före det, som anslaget avser, anslag ej utgått i kommun,

där uttaxeringen per skattekrona stigit till visst belopp; 4:o) höjande

av visst under året näst före det, som höjningen avser, utgående anslag,

då höjningen utgör viss procent av förutvarande anslaget beroende på storleken

av uttaxeringen per skattekrona; 5:o) beviljande av anslag, vartill

medel skola anskaffas genom upplåning; 6:o) upptagande eller förnyande

av lån, därunder inbegripet ingående av borgen, eller förlängning av tiden

för erhållet låns återbetalande; 7:o) efterskänkande av oguldna kommunalutskylder,

där fråga ej är örn antagande av ackord; 8:o) införande av viss

ordning för medelsförvaltningen; 9:o) kommunal fond i vissa i lagen om

kommunal fondbildning angivna fall. Bestämmelser av i huvudsak samma

innehåll finnas intagna i lagen örn kommunalstyrelse i stad, lagen om kommunalstyrelse

i Stockholm och lagen om församlingsstyrelse.

Förevarande bestämmelser hava — med undantag för de under 8:o) och

9:o) omförmälda — huvudsakligen tillkommit i samband med de kommunala

rösträttsreformerna åren 1909 och 1918. Tidigare erfordrades kvalificerad

majoritet för beslut i ekonomiska angelägenheter blott beträffande landsBihang

till riksdagens protokoll 1939. 5 sami. 2 avd. Nr 13—-16.

3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 16.

kommuns upptagande av lån, ställt på längre återbetalningstid än två år. Vid

1900 års riksdag, då bestämmelsen härom antogs, betonade lagutskottet i

sitt utlåtande (nr 30) i ämnet, att den vore väl ägnad att förebygga förhastade

beslut i riktning av ökad skuldsättning. En förtjänst hos bestämmelsen vore

vidare, att den inskränkte möjligheten för kommunerna att upptaga lån på

längre tid till de fall, då en dylik åtgärd påkallades av ett mera allmänt intresse

bland kommunens medlemmar. Liknande synpunkter framfördes i

den proposition till 1907 års riksdag, som låg till grund för de år 1909 antagna

bestämmelserna om kvalificerad majoritet, vilka nu avsågo såväl lands- som

stadskommuner och församlingar. Den utvidgning av deras tillämpningsområde,

som sedan beslöts vid 1918 års urtima riksdag, motiverades med att

dylika stadganden icke allenast inneburo en garanti mot en allt för kraftig

stegring av anslagen för icke nya ändamål och behov och därmed mot skattestegring

utan även medförde, att kommunerna, för att icke bliva mera bundna

i sin bestämmanderätt över hithörande anslag eller för att återvinna förlorad

frihet i detta avseende, på allt sätt bemödade sig om att hålla nere eller nedbringa

skatteprocenten. Vid 1930 års allmänna revision av kommunalförfattningarna

gjordes ingen annan saklig ändring i förevarande bestämmelser

än att den ovan under 8:o) angivna regeln örn kvalificerad majoritet såsom

villkor för beslut om antagande av viss ordning för medelsförvaltningen i

kommun då infördes. De under 9:o) angivna bestämmelserna örn sådan majoritet

för beslut angående kommunal fond i vissa fall tillkommo slutligen

år 1936 genom antagandet av lagen om kommunal fondbildning. Departementschefen

framhöll i propositionen i ämnet till riksdagen, att det här

vore fråga örn beslut, som fordrade särskilt omsorgsfullt övervägande; genom

bestämmelserna vunnes trygghet för att fondbildning ej skedde för

tillgodoseende av andra än verkliga behov.

Förslag om borttagande av eller inskränkning uti vissa av reglerna om

kvalificerad majoritet vid kommunala beslut hava vid flera tillfällen varit

föremål för riksdagens prövning bland annat vid 1919, 1920, 1926, 1927,

1930, 1934, 1935 och 1936 års riksdagar. Konstitutionsutskottet har vid

samtliga dessa tillfällen avstyrkt de i ämnet väckta motionerna, vilka även

avslagits av riksdagen. Utskottet har därvid framhållit, att de skäl, som

anförts vid bestämmelsernas införande, fortfarande ägde giltighet. Sålunda

anförde utskottet år 1934 (utlåtande nr 9) att det icke kunde anses överensstämma

med ekonomisk försiktighet att överlämna åt en majoritet av hälften

plus en att emot de övrigas vilja i en kommunal församling besluta i viktiga

och för kommunens framtid betydelsefulla ekonomiska angelägenheter. Därjämte

vore det uppenbart, att bestämmelserna om kvalificerad majoritet vid

vissa beslut voro inordnade såsom en viktig del av och sammanhängde med

övriga bestämmelser beträffande den kommunala självstyrelsen. Det vore

därför icke lämpligt att upptaga en utredning om dessa bestämmelser örn

kvalificerad majoritet ensamt för sig, utan borde därvid hela problemet

om den kommunala organisationen och dess uppgifter och ställning bliva

föremål för utredning. Några skäl att företaga en sådan utredning före
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 16.

27

läge emellertid icke. Ej heller syntes föreligga anledning att ånyo upptaga

till utredning frågan om bestämmelsernas formella avfattning. Vid 1935

och 1936 års riksdagar åberopade konstitutionsutskottet detta uttalande i

sina då avgivna avstyrkande utlåtanden (nr 16 och nr 11) över i ämnet

väckta motioner.

Under hänvisning till vad sålunda förekommit och då enligt utskottets

mening några skäl, som äro tillräckligt bärande för att nu motivera ett

förändrat ståndpunktstagande från riksdagens sida, icke anförts i motionen

eller i övrigt kunna anses vara förhanden, får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 16 maj 1939.

På konstitutionsutskottets vägnar:

ANTON PETTERSSON.

Närvarande: Herrar Anton Pettersson, Strömberg*, Gustaf Adolf Björkman, Oscar Gottfrid

Karlsson*, Björck, Herlitz, Karl Bodin, Anders Andersson, Härdin, Söderkvist*,

Nordström i Torsby, Eriksson i Tolered, Nilsson i Göteborg, Arnemark,

Fält, Sundström i Skövde, Wolgast, Spängberg, Nolin* och Annér.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Strömberg, Oscar Gottfrid Karlsson, Härdin, Söderkvist, Nordström

i Torsby, Nilsson i Göteborg, Fält och Spångberg, vilka på skäl, som

anförts i en vid utskottets utlåtande nr 10 till 1934 års riksdag fogad reservation,

ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen i anledning av föreliggande motion i skri

velse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om utredning, huruvida

och i vad mån nu gällande bestämmelser i kommunallagarna

örn kvalificerad majoritet för vissa beslut böra så

ändras, att den kommunala förvaltningen erhåller större rörelsefrihet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.