Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående införande vid kommunala val av institutet »röstning å annan ort».

1939-02-23 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1939:3, Utlåtande i anledning av väckt motion angående införande vid kommunala val av institutet »röstning å annan ort».

Dokumentets text

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 8.

Nr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 24 februari 1939 kl. 4 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt

motion angående införande vid kommunala val av

institutet »röstning å annan ort».

Uti en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 186, av herr Nilson i Eskilstuna hemställes, »att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Majit hemställa örn utredning örn införande av institutet

röstning å annan ort’ även vid andra val än val till riksdagens andra

kammare».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Historik m. m. Samtidigt med att den vid 1934 års riksdag såsom

vilande antagna ändringen av § 24 riksdagsordningen slutligt genomfördes

vid 1937 års riksdag, trädde även de förstnämnda år (och år 1935) beslutade,

därmed sammanhängande ändringarna i lagen örn val till riksdagen i kraft.

Bestämmelserna åsyftade att underlätta deltagandet vid andrakammarvalen.

— För dessa vals vidkommande skapades härigenom en rätt för väljare, som

på grund av vistelse å annan ort är förhindrad att utöva sin rösträtt vid valförrättningen

i det valdistrikt, där han är uppförd i röstlängden, att avlämna

valsedel, avseende valet i valkretsen dit nämnda distrikt hör, vid valförrättning

i annat valdistrikt inom riket eller, då val ej samtidigt äger rum i hela

riket, i annat valdistrikt inom samma valkrets. Med hänsyn härtill skola andrakammarvalen

för hela riket numera obligatoriskt förrättas å samma dag. Förrätt

att rösta i främmande valdistrikt skall väljare innehava utdrag ur röstlängden

från det valdistrikt han tillhör, utvisande att han där är upptagen

såsom röstberättigad. — Vidare avskaffades för andrakammarvalens del valsedelsförsändelseinstitutet

för yrkes- och tjänstemän (men ej för äkta makar)

och ersattes — i den mån rätten att rösta i annat valdistrikt icke kan begagnas

— av en rätt att avgiva valsedel före valdagen. Två kategorier av

väljare berördes av reformen. Å ena sidan fingo nämligen yrkes- och tjänstemän

inom riket, som förut hade rätt att rösta medelst valsedelsförsändelse,

rätt att före valdagen avgiva valsedel, där det med skäl kunde antagas, att

väljaren till följd av tjänstens utövning valdagen icke kan komma tillstädes

vid någon annan valförrättning. Å andra sidan fingo alla röstberättigade,

som valdagen med skäl kunde antagas komma att vistas utom riket, rätt att

avlämna valsedel i nu ifrågavarande ordning. Röstningen skall kunna äga

rum dels i alla städer inom riket inför en av magistraten förordnad röstmot
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

3

tagare dels ook utom liket å svensk beskickning i Europa och, i den mån

Konungen så förordnar, hos annan svensk beskickning och å svenskt konsulat,

därvid beskickningens eller konsulatets chef eller den han sätter i sitt

ställe är röstmottagare. För röstningen skall väljarna inneha röstlängdsutdrag

angående sin rösträtt liksom vid röstning i främmande valdistrikt.

Enligt en inom justitiedepartementet år 1933 upprättad promemoria angående

införande av systemet röstning å annan ort kunde en sådan rätt icke

ifrågakomma beträffande de primärkommunala valen. Däremot kunde det

ifrågasättas, örn systemet icke skulle kunna vinna tillämpning på landstingsmannavalen.

Kiksdagen uttalade samma år (skrivelse nr 251), i anslutning

till vad konstitutionsutskottet anfört i ämnet, att en fortsatt utredning av

frågan icke syntes böra begränsas endast till andrakammarvalen.

Av de över den nämnda promemorian och riksdagens skrivelse hörda myndigheterna

anförde Överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Västerbottens

län bland skälen för ett avstyrkande av förslaget örn röstning i främmande

valdistrikt, att systemet icke läte sig anpassa å de kommunala valen, vilket

borde fordras. Uteslutande av denna anledning ställde sig magistraten i

Stockholm tveksam till förslaget, ehuru magistraten med tanke enbart på

andrakammarvalen i princip fann detsamma lämpligt. Även magistraten i

Lund ansåg det önskvärt med en metod för valdeltagandets underlättande,

som kunde tillämpas även å de kommunala valen. Länsstyrelsen i Västernorrlands

län framhöll, att möjlighet till röstning i främmande valdistrikt

borde införas även vid kommunalvalen, och att, örn gemensam valdag infördes

för nämnda val, det icke skulle möta oöverstigliga hinder att anordna

dessa efter i huvudsak enahanda system, som föreslagits beträffande andrakammarvalen.

Länsstyrelsen i Västmanlands län ansåg behovet av den ifrågavarande

reformen beträffande valen i primärkommunerna vara mindre framträdande

men fann det däremot synnerligen önskvärt, att det föreslagna institutet

vunne tillämpning vid alla val av politisk betydelse, sålunda förutom

andrakammarvalen även landstingsmannavalen och valen av elektorer i städer

utom landsting för utseende av första kammarens ledamöter. Ytterligare tre

länsstyrelser — i Östergötlands, Skaraborgs och Örebro län — funno det

vara principiellt önskvärt, att reformen utsträcktes till landstingsmannavalen,

men menade, att man först borde avvakta resultatet av reformens tillämpning

vid andrakammarvalen, innan sådan utsträckning företoges. Däremot ansågo

dessa länsstyrelser en utsträckning till andra kommunala val icke böra ifrågakomma.

Tre andra länsstyrelser — i Uppsala, Kopparbergs och Gävleborgs

län — avstyrkte helt det föreslagna systemets tillämpning vid andra val än

andrakammarvalen, vax-jämte länsstyrelsen i Norrbottens län även syntes hysa

den uppfattningen, att systemet ej borde utsträckas till de kommunala valen.

Den närmare utredningen av frågan örn införande av institutet röstning

å annan ort fullföljdes sedan av inom justitiedepartementet tillkallade sakkunniga,

vilka i sitt år 1934 avgivna yttrande beträffande de kommunala

valen framhöllo, att den första förutsättningen för att institutet röstning i

främmande valdistrikt lämpligen skulle kunna användas vid de kommunala

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

valen vore, att dessa förrättades samtidigt i liela riket. Yad närmast anginge

landstingsmannavalen förelåge dock icke denna förutsättning. En väsentlig

anledning till önskemålet att införa systemet beträffande dessa val vore den

omständigheten, att landstingen deltaga i utseendet av första kammarens

ledamöter, varigenom landstingsmannavalen få en politisk betydelse. Men

infördes systemet i fråga örn landstingsmannavalen, talade starka skäl för att

det gjordes tillämpligt också vid val av förstakammarelektorer i de större

städerna, som ej deltaga i landsting. Det syntes emellertid mindre tillfredsställande,

örn det nya röstningssystemet skulle tillämpas allenast vid elektorsvalen

men icke vid de samtidigt därmed förrättade stadsfullmäktigevalen

i förevarande städer, enär de senare valen i de flesta fall för valmännen framstode

som de mest betydelsefulla. Något hinder att tillämpa systemet vid

båda valen förelåge visserligen icke i och för sig. Men utsträcktes systemet

till städer utom landsting, kunde det synas oegentligt att icke tillämpa det

vid stadsfullmäktigevalen även i andra städer samt vid kommunalfullmäktigevalen.

Förutsättningen härför vore dock, att dessa val obligatoriskt förlädes

till dagen för landstingsmannavalen. Tekniskt möjligt vore väl att utsträcka

systemets tillämpning att omfatta samtliga nu nämnda val. Man torde dock

icke böra bortse från svårigheten för väljarna att anskaffa riktiga valsedlar

för de skilda valen och att icke sammanblanda dessa. En väljare, som icke

vistades å den ort, där han vore röstberättigad vid kommunalval, kunde ofta

sakna kännedom örn de kandidater, vilka uppställts av det parti han vill

stödja, och även örn väljarbeteckningen. Emellertid kunde även invändningar

av mera principiell natur resas mot att en väljare, som exempelvis icke längre

vore bosatt i den kommun, där han vore röstberättigad, skulle beredas särskilda

möjligheter att deltaga i valet av denna kommuns representation. Det

kunde väl synas i och för sig önskvärt, att samma system, som ifrågasattes

beträffande andrakammarvalen, infördes även beträffande landstingsmannaoch

elektorsvalen, ehuru uppenbarligen skälen härför icke ägde den styrka

som i fråga örn valen till riksdagens andra kammare. Men det vore ett svårlöst

problem, huruvida och i vad mån systemet därvid borde utvidgas att omfatta

valen även i primärkommunerna. Bestämd ståndpunkt till förevarande

frågor torde emellertid icke för det dåvarande behöva tagas. Yalsedelstorsändelsesystemet

för yrkes- och tjänstemän syntes lämpligen böra bibehållas

orubbat för de kommunala valens vidkommande i avbidan på att frågan örn

underlättat deltagande i dessa val bleve löst.

I proposition (nr 216) till 1934 års riksdag med förslag till ändrad lydelse

av § 24 riksdagsordningen och till vissa delar av lagen örn val till riksdagen

framhöll föredragande departementschefen vad anginge de kommunala valen

och elektorsvalen, att han — efter samråd med chefen för socialdepartementet

-— funnit frågan örn underlättande av deltagandet i dessa val för det

dåvarande böra anstå och göras till föremål för ytterligare överväganden.

Riksdagen uttalade i anslutning till vad konstitutionsutskottet anfört i skrivelse

(nr 256) till Kungl. Majit, att det förevarande spörsmålet i sinom tid

borde göras till föremål för ytterligare utredning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

5

Härefter hava år 1936 de i detta sammanhang betydelsefulla ändringarna

i kommunallagarna genomförts, att såväl landstingsmannavalen som stadsfullmäktigevalen

i rikets samtliga städer, alltså även i Stockholm, obligatoriskt

skola förrättas å en och samma dag, tredje söndagen i september

månad. Örn denna reform uttalade konstitutionsutskottet (utlåtande nr 171

nämnda år) bland annat, att den underlättade ett framtida införande av institutet

röstning å annan ort för landstingsmanna- och stadsfullmäktigevalens

vidkommande. Vidare har elektorsinstitutionen för val av förstakammarledamöter

i de större städer, som ej deltaga i landsting, genom grundlagsändringar

år 1937 avskaffats i samband med införandet av en enhetlig politisk och kommunal

rösträttsålder.

Utskottet. Vid sitt beslut om de ändringar i lagen örn val till riksdagen,

som villkorligt antogos år 1934 och trädde i kraft år 1937, framhöll

riksdagen i anslutning till ett uttalande av vederbörande departementschef,

i skrivelse till Kungl. Maj:t, att spörsmålet örn motsvarande ändringar i kommunala

vallagen i sinom tid borde göras till föremål för ytterligare utredning.

Då Kungl. Maj:ts uppmärksamhet alltså redan är fäst på frågan örn ett underlättat

deltagande även i de kommunala valen och utredningen av detta spörsmål

kan förväntas återupptagen inom en snar framtid, anser utskottet en

skrivelse i motionens syfte ej erforderlig. Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 23 februari 1939.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande: Herrar Hallén, Anton Pettersson, Strömberg, Gustaf Adolf

Björkman, Rahmn*), Källman, Björck, Herlitz, Nils Andersson, Anders Andersson,

Härdin, Fast, Andersson i Ovanmyra, Vougt, Mosesson, Lundqvist*), Nordström i

Torsby, Nilsson i Göteborg, Arnemark och Johansson i Tväråselet*).

*) Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Björck, Nils Andersson, Fast och Mosesson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.