Utlåtande i anledning av väckta motioner om utsträckt tillämpning av det representativa systemet enligt lagen örn församlingsstyrelse. Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft de inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motionerna nr 119 i första kammaren av herr Ekströmer och nr 275 i andra kammaren av herr Hallén.
1939-03-03 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 13,0 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1939:5, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utsträckt tillämpning av det representativa systemet enligt lagen örn församlingsstyrelse. Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft de inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motionerna nr 119 i första kammaren av herr Ekströmer och nr 275 i andra kammaren av herr Hallén.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 5.
3
Nr 5.
Ankom till riksdagens kansli den 3 mars 1939 kl. 2 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner
om utsträckt tillämpning av det representativa systemet
enligt lagen örn församlingsstyrelse.
Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft de
inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motionerna nr 119 i första
kammaren av herr Ekströmer och nr 275 i andra kammaren av herr Hallén.
I motionen I: 119 hemställes, »att riksdagen för sin del ville besluta sådan
ändring i lagen av den 6 juni 1930 angående församlingsstyrelse, att införandet
av kyrkofullmäktigeinstitutionen göres obligatorisk i församlingar med
över 1,500 invånare, och att jämlikt särskilda övergångsbestämmelser denna
lagändring träder omedelbart i kraft, så att val i de nya fullmäktigeförsamlingarna
för en mandattid av tre år kunde förrättas hösten 1939».
I motionen II: 275 hemställes, »att riksdagen i anslutning till vad ovan
anförts för sin del måtte besluta sådana ändringar i lagen om församlingsstyrelse,
1) att det befolkningstal, vid vilket fullmäktigeinstitutionen skall
vara obligatorisk i församling, sänkes, samt 2) att gemensamma kyrkofullmäktige
i princip alltid skola finnas för två eller flera församlingar, som
bilda ett pastorat».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till vederbörande motioner.
Gällande rätt. Enligt 1930 års lag om församlingsstyrelse skall den
församling tillkommande beslutanderätten, med vissa undantag, uppdragas
åt kyrkofullmäktige i församling med mera än 5,000 invånare. Undantag
från denna regel må dock meddelas av Konungen beträffande församling,
som helt eller delvis ingår i kyrklig samfällighet. Församling med 5,000 invånäre
eller därunder äger uppdraga beslutanderätten åt fullmäktige. I den
kungl, propositionen (nr 100) till 1930 års riksdag med förslag till lagstiftning
i ämnet hade föreslagits, att fullmäktigesystemet skulle vara obligatoriskt
i församling med mera än 3,000 invånare och fakultativt i församling
med lägre invånarantal. Men siffran höjdes av riksdagen till 5,000 med hänsyn
därtill, att skolärendena enligt riksdagens beslut i det övervägande flertalet
församlingar med över 1,500 invånare skulle överflyttas till den borgerliga
kommunen.
Bilda två eller flera församlingar eller delar av skilda församlingar en
kyrklig samfällighet för vården av de i församlingsstyrelselagen avsedda angelägenheterna
eller vissa av dessa skall, i den mån ej annat är föreskrivet,
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 5.
i tillämpliga delar gälla vad i lagen stadgas om församling. Kyrkofullmäktigeinstitutionen
är alltså obligatorisk för kyrklig samfällighet, där det
sammanlagda invånareantalet av de i densamma ingående församlingarna
överstiger 5,000, och fakultativ för samfällighet med lägre invånarantal.
Om bildande av kyrklig samfällighet förordnar Konungen. Dylikt förordnande
må ej meddelas, nied mindre församlingarna samtyckt därtill eller åtgärden
finnes vara påkallad av betydande allmänt behov.
I ärende, som är gemensamt för två eller flera församlingar, vilka icke
utgöra en kyrklig samfällighet, utövas beslutanderätten å gemensam kyrkostämma
med församlingarna.
Församling äger själv vårda folk- och fortsättningsskoleväsendet i församlingen.
Har Konungen förordnat, att församling skall vara delad i skilda
skoldistrikt för vården om skolärendena, gäller örn sådant skoldistrikt i avseende
a nämnda angelägenheters vårdande vad i lagen örn församlings - styrelse stadgas om församling. Sammanfaller skoldistrikt med lands- eller
stadskommun, skall dock skolväsendet, där kommunal- eller stadsfullmäktige
finnas, utgöra en för kommunen gemensam angelägenhet, vilken kommunen
såsom sådan har att vårda.
Utskottet. Den nu vunna praktiska erfarenheten av kyrkofullmäktigesystemets
verkningar under två valperioder bekräftar icke de farhågor,
som på sin tid framfördes mot det representativa systemets utsträckning från
den borgerliga till den kyrkliga kommunen. Den föregående år beslutade
sänkningen av det befolkningstal, vid vilket representativt system skall vara
obligatoriskt inom det förra slaget av kommuner, från 1,500 till 700 invånare,
föranledde emellertid ingen motsvarande reform för det senare slaget av
kommuner; något förslag om en sådan ändring förelåg då icke till prövning.
De skäl, som ligga till grund för utvidgningen av det representativa
systemets obligatoriska tillämpning inom de borgerliga kommunerna, kunna
emellertid i huvudsak också åberopas för en liknande reform inom de kyrkliga.
Med hänsyn till de kyrkliga ärendenas antal och beskaffenhet inträder
dock behovet av representativt system här i allmänhet först vid ett högre
befolkningstal än för den borgerliga kommunen. Särskilda skäl för införande
av representativt system föreligga emellertid i de församlingar, i vilka
— enligt vad som framgår av den till utlåtandet fogade bilagan — skolärendena
icke kunnat överföras till den borgerliga kommunen därför, att denna
icke sammanfaller med vederbörande skoldistrikt. Ett slutligt ställningstagande
till frågan, var gränsen för kyrkofullmäktigesystemets obligatoriska
tillämpning skall dragas, tarvar en närmare utredning, vilken lämpligen synes
böra verkställas genom Kungl. Maj:ts försorg.
En sänkning av det befolkningstal, vid vilket fullmäktigesystemet skall
vara obligatoriskt i församlingar, medför automatiskt en motsvarande ändring
även för de kyrkliga samfälligheternas vidkommande. Bland dessa
må särskilt erinras örn dem, som bildats för skolväsendets handhavande;
deras antal kommer att ökas för den händelse det vid flera tillfällen, senast
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 5.
5
i statsrevisorernas berättelse till innevarande års riksdag, framförda önskemålet
örn sammanslagning av mindre skoldistrikt anses böra vinna beaktande.
Emellertid kunna två eller flera församlingar hava ärenden gemensamma
utan att utgöra en kyrklig samfällighet. De i ett pastorat ingående
församlingarna bilda oftast icke en sådan samfällighet. Beslutanderätten
skall då alltid utövas å gemensam kyrkostämma med församlingarna.
Efter församlingsstyrelselagens antagande hava emellertid nya och krävande
förvaltningsuppgifter tillagts pastoraten genom 1932 års ecklesiastika
boställslagstiftning. Härav har redan föranletts den ändringen i förstnämnda
lag, att gemensamt kyrkoråd för vård av ett pastorats angelägenheter obligatoriskt
skall finnas för två eller flera församlingar, som bilda ett pastorat.
En närmare undersökning synes påkallad, örn icke denna pastoratens organisation
bör vidare utbyggas genom införandet av kyrkofullmäktige för pastoraten.
Ett sådant resultat kan visserligen redan med gällande lagstiftning för
särskilda fall ernås genom att de i ett pastorat ingående församlingarna genom
beslut av Kungl. Majit förenas till en kyrklig samfällighet. Men att för
vården om de gemensamma kyrkliga angelägenheterna i alla eller ens i det
stora flertalet pastorat, bestående av två eller flera församlingar, tillämpa
bestämmelsen i 1 § 2 stycket församlingsstyrelselagen örn dessas förenande
till en kyrklig samfällighet lärer för närvarande icke kunna ifrågakomma.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen i anledning av de förevarande motionerna
I: 119 och II: 275 i skrivelse till Kungl. Majit ville hemställa
om utredning av frågan om utsträckt tillämpning på sätt
ovan angivits av det representativa systemets användning enligt
lagen örn församlingsstyrelse samt om framläggande för
riksdagen före nästa allmänna kyrkofullmäktigeval av de
förslag, vartill utredningen kan giva anledning.
Stockholm den 3 mars 1939.
På konstitutionsutskottets vägnar:
HARALD HALLÉN.
Närvarande: Herrar Hallén, Anton Pettersson, Oscar Gottjrid Karlsson, Källman, Herlitz,
Karl August Johanson, Anders Andersson*, Hagström, Härdin, Albertsson, Fast,
Andersson i Ovanmyra, Mosesson*, Eriksson i Tolered*, Nilsson i Göteborg",
Hällgren, Arnemark, Norén* och Nolin*.
Ej närvarande vid justeringen.
6
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 5.
= Skoldistrikt
= Kommun
= Församling Tablå
Bilaga.
utvisande de fall, då skoldistrikt och borgerlig kommun ej sammanfalla.
1----1
1 1
1 ''
1____1
1----1
1 1
1 1
1____1
i
i
l
I. Städer. Folkmängd den lji 1938
1. Skanör + Falsterbo .............. 634 443 = 1,077
2. Vaxholm ........................ = 3,086
II. Städer oell landsbygd.
1. Falköpings stad -p Falköpings östra
landskommun, Skaraborgs län .. 8,817 187 - 9,004
Mariefred -f- Kärnbo, Södermanlands
län ............................ 1,433 + 726 = 2,159
Vadstena + Sankt Per, Östergötlands
län ...................... 2,950 + 552 - 3,502
2. Sigtuna -J- Sankt Olof och Sankt Per,
Stockholms län ................ 1,227 + 656 = 1,883
3. Nässjö stad -f Nässjö landskommun,
Jönköpings län.................. 9,750 -f 1,630 =11,380
Sollefteå stad + Sollefteå landskommun,
Västernorrlands län ...... 2,951 + 3,292 = 6,243
Värnamo stad + Värnamo landskommun,
Jönköpings län............ 5,152 -j- 3,106 = 8,258
I : LANDSKOM.-'' I
L''l'' J
III. Landsbygd.
1. By + Säffle köping, Värmlands län 4,012 + 3,774 = 7,786
Hallsberg Hallsbergs köping, örebro
län ........................ 2,164 + 2,824 = 4,988
Hässleby -f Mariannelunds köping,
Jönköpings län.................. 990 1,474 = 2,464
Kung-Karl + Kungsörs köping, Västmanlands
län .................. 1,553 -)- 2,524 = 4,077
Lilla Malma + Malmköpings köping,
Södermanlands län.............. 1,082 + 1,150 = 2,232
Markaryd + Markaryds köping, Kronobergs
län .................... 3,396 + 1,146 = 4,542
Mora + Morastrands köping, Kopparbergs
län.................... 9,617 + 1,708 =11,325
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 5.
1
Spånga + Hässelby villastads kö
-
plng, Stockholms län............
3,197 +11,177
14,374
Sunne + Sunne köping, Värmlands
län............................
8,665 +
1,767
10,432
Skurup + Skurups köping, Malmö- hus län........................
2,449 +
1,502
_
3,951
Tingsås + Tingsryds köping, Krono- bergs län ......................
2,105 +
962
_
3,067
Vara + Vara köping, Skaraborgs län
617 +
2,285
=
2,902
Åhus + Åhus köping, Kristianstads
län ............................
2,547 +
2,020
=
4,567
Borlunda-f Skeglinge, Malmöhus län
509 +
140
=
649
Dalstorp + Hulared, Älvsborgs län
849 +
226
=
1,075
Dimbo + Ottravad, Skaraborgs län
523 +
183
=
706
Drev + Hornaryd, Kronobergs län
327 +
423
=
750
Fänneslunda + Grovare, Älvsborgs
län............................
205 +
175
380
Gåsinge-)-Dillnäs, Södermanlands län
1,318 +
367
=
1,685
Hagelberg + Norra Kyrketorp, Ska- raborgs län ....................
228 +
1,007
1,235
Herrestad + Källstad, Östergötlands
län ............................
386 +
240
=
626
Hjortsberga + Kvenneberga, Krono- bergs län ......................
1,155 +
382
=
1,537
Hyringa + Längnum, Skaraborgs län
615 +
629
=
1,244
Håtuna + Håbo-Tibble, Uppsala län
732 +
527
=
1,259
Kinne-Kleva + Sil, Skaraborgs län
528 +
299
=
827
Ljunghem + Edåsa, Skaraborgs län
245 +
396
=
641
Markim -)- Orkesta, Stockholms län
367 +
422
=
789
Medelplana + Västerplana, Skara- borgs län ......................
934 +
167
=
1,101
Norra Åsarp + Smula, Älvsborgs län
747 +
188
=
935
Rackeby-(-Skalunda, Skaraborgs län
468 +
235
=
703
Råby-Rönö + Bärbo, Södermanlands
län ............................
798 +
557
1,355
Sandby + Gårdby, Kalmar län ....
353 +
390
SS
743
Segerstad + Håkantorp, Skaraborgs
län............................
386 +
171
_
557
Sjogerstad + Rådene, Skaraborgs län
407 +
226
=
633
Skälvum -(- Ova, Skaraborgs län ..
460 +
291
=
751
Skölvene-)-Norra Säm, Älvsborgs län
300 +
90
=
390
Sparlösa + Slädene, Skaraborgs län
901 +
209
=
1,110
Sventorp + Forsby, Skaraborgs län
1,188 +
307
=
1,495
Södra Vånga -(- Möne, Älvsborgs län
104 +
253
S3
357
Tådene + Tranum, Skaraborgs län
337 +
325
=
662
Vallby -)- Hammarby, Söderman- lands län ......................
472 +
275
747
8
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 5.
Varnum 4- Tärby, Älvsborgs län ..
364
+
199 =
563
Vederslöv 4- Dänningelanda, Krono-
bergs län ......................
905
+
239 =
1,144
Örberga 4- Nässja, Östergötlands län
615
+
225 =
840
Österplana 4- Kestad, Skaraborgs län
1,353
+
162 =
1,515
Östra Skrukeby 4- Lillkyrka, Öster-
götlands län....................
342
+
118 -
460
Östra Tunhem 4- Ugglum, Skara-
borgs län ......................
153
+
336 =
489
3. Asklanda + O rnunga+Kvinnerstad,
Älvsborgslän.... 172 4- 407 +
Eggby + Istrum + Öglunda,
Skaraborgs län .......... 368 4- 366 -f
Hångsdala
+ Skörstorp-)- Östra
Gerum, Skaraborgs län 217 -f 245
Stenstorp -f Brunnhem + Södra
Kyrketorp, Skaraborgs
län.................,.... 1,057 + 247 +
Tun -f Friel -(- Karaby, Skaraborgs
lgp.............. 496 399 4-
Äsle 4- Mularp 4- Tiarp, Skaraborgs
län.............. 497 -)- 175 4-
288
289
169
162
274
235
4. Broddetorp 4- Hornborga 4- Sätuna 4- Bolum, Skaraborgs
län........ 198 -1- 304 4- 206 4- 817
867
1,022
631
1,466
1,169
907
1,325
5. Vänge 4- Läby, Uppsala län ......
857
+
192 =
1,049
Hemmesjö 4- Tegnaby, Kronobergs
län ............................
811
+
603 =
1,414
Tösse 4- Tydje, Älvsborgs län......
910
+
434 -
1,344
Varv 4- Styra, Östergötlands län ..
654
+
297 =
951
''6. Alfta -f Svabensverk, Gävleborgs län
Bråttensby 4- Landa, Älvsborgs län
Byske 4- Fällfors, Västerbottens län
Dorotea-!-Risbäck, Västerbottens län
Grava 4- Forshaga, Värmlands län..
Färila 4- kårböle, Gävleborgs län ..
Linde 4- Guldsmedshyttan, Örebro
län ............................
Skog 4- Lingbo, Gävleborgs län ....
Tännäs 4- ljusnedal, Jämtlands län
Ockelbo 4- Åmot, Gävleborgs län ..
Svärdsjö 4- Svartnäs, Kopparbergs
län ............................
Vika 4- Hosjö, Kopparbergs län....
6,786 4- 148 = 6,934
220 4- 114 = 334
7,379 4- 2,783 =10,162
4,731 4- 895 = 5,626
2,564 4- 4.115 = 6,679
5,686 4- 453 = 6,139
4,400 4- 3,603 = 8,003
2,674 4- 1,032 = 3,706
1,645 4- 439 = 2,084
7,329 4- 1,188 = 8,517
4,671 4- 417 = 5,084
1,559 4- 1,596 = 3,155
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 5-
9
7. Björnlanda + Viken, Göteborgs och Bohuslän
.............................. 680 + 273 = 953
8. Södra Möinge, Malmöhus län
= 236
9. Skaftö (+ Fiskebäckskil +
Grundsund), Göteborgs och
Bohus län .............. 967 -j- 449 -(- 1,026 = 2,442
10. Värmdö, Stockholms län
2,352
11. Billeberga, Malmöhus län........................ = 1,087
Saxtorp, Malmöhus län.......................... = 844
Bihang till riksdagens protokoll 1939.
5 sami.
2 avd.
Nr 4—5.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1939:109 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avskrivning av räntor å köpeskillingen för viss försäljningslott från Näs kungsgård i s. 3 i texten