Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion örn utredning rörande möjligheterna att i kommunallagarna införa rätt till kommunal minoritetsrevision.

1939-03-10 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1939:7, Utlåtande i anledning av väckt motion örn utredning rörande möjligheterna att i kommunallagarna införa rätt till kommunal minoritetsrevision.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.

1

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 10 mars 1939 kl. 5 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion örn

utredning rörande möjligheterna att i kommunallagarna

införa rätt till kommunal minoritetsrevision.

Uti en inom törsta kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 36, av herr Wistrand hemställes, »att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Majit, i samband med den av 1937 års

riksdag begärda utredningen angående komplettering av kommunallagarnas

bestämmelser om revision, ville låta utreda möjligheterna att i kommunallagarna

införa rätt till kommunal minoritetsrevision».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Enligt lagarna om kommunalstyrelse på landet och i stad samt örn församlingsstyrelse

skall vederbörande beslutande kommunala organ årligen utse

två eller flera revisorer för granskning av förvaltningen, enligt landstingslagen

skall landstinget utse minst tre revisorer och enligt vägdistriktslagen

skall vägstämman utse två revisorer och länsstyrelsen en. Den, som är redovisningsskyldig

till vederbörande kommun, landsting eller vägdistrikt, får icke

väljas till revisor för granskning av förvaltning, för vilken han har att redovisa,

ej heller deltaga i val av revisor för granskning av sådan förvaltning

eller i beslut med anledning av granskningen. Valet av revisorer kan numera

ske proportionellt. Bestämmelser härom infördes år 1930 i kommunallagarna

i syfte att tillgodose kravet på minoritetens representerande. Revisorerna

utses för granskning av det nästföljande årets räkenskaper. De äga när som

helst inventera kommunens kassor och övriga tillgångar samt taga del av räkenskaper

och andra handlingar, som beröra förvaltningen. Framställd anmärkning

kan upptagas till behandling oavsett örn den omfattas av en eller

liera bland revisorerna. Även en felaktighet, å vilken revisorerna icke anmärkt,

får anses kunna påtalas och föranleda ett på dechargefrågan inverkande

beslut. Möjligheten alt framföra dylika anmärkningar för andra än

revisorerna har ökats genom den år 1937 i tryckfrihetsförordningen klart uttryckta

regeln örn kommunala handlingars offentlighet — även om med denna

princips införande icke allenast eller ens i första rummet åsyftades åstadkommandel

av en kontroll av revisionsmässig beskaffenhet.

Enligt motionärens mening äro gällande bestämmelser på förevarande

område icke tillräckligt betryggande ur minoritetens synpunkt. I motionen

göres härvid en jämförelse med aktiebolagslagen, enligt vilken hos Konungens

befallningshavande i vederbörande län kan påkallas utseendet av en reviBihang

till riksdagens protokoll 193!). 5 sami. 2 avd. Nr 7—8.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7-

sor att med övriga revisorer deltaga i granskningen av styrelsens förvaltning

och bolagets räkenskaper, därest förslag härom antagits å bolagsstämma eller

ock biträtts av aktieägare med ett sammanlagt aktiebelopp, utgörande

minst en femtedel av hela aktiekapitalet. I anknytning härtill tänker sig motionären

möjligheten av införandet av en rätt för exempelvis en femtedel av

en kommuns fullmäktige eller röstberättigade befolkning att påkalla undersökning

av kommunens förvaltning genom egen revisor.

Förhållandena äro emellertid allt för skiljaktiga mellan offentligrättsliga

korporationer och privaträtts liga företag, för att aktiebolagslagens bestämmelser

på förevarande område skola kunna tagas till utgångspunkt för en reform

beträffande kommunerna. Enligt vägdistriktslagen skall Konungens

befallningsliavande visserligen utse en av revisorerna. Men denna regel har

sin grund däri, att de av vägdistrikten förvaltade medlen till övervägande

del utgöras av statsmedel. Enligt utskottets mening kan det icke ifrågakomma

att införa en liknande bestämmelse i övriga kommunallagar. Det

skulle, som utskottet redan år 1937 framhöll (utlåtande nr 18), knappast stå

i överensstämmelse med den kommunala självstyrelsens princip att —- även

i andra fall än det nyss berörda — låta Konungens befallningsliavande utse

en av kommunens revisorer. Det kan för övrigt ifrågasättas, örn en dylik

anordning skulle vara ägnad att skapa en mera effektiv kommunal revision.

Det anförda hindrar likvisst icke utskottet från att anse vissa skäl kunna

anföras för att minoriteten inom en kommun erhåller ökade möjligheter

att bliva representerad vid det kommunala revisionsarbetet. En nära till

hands liggande lösning synes härvid vara att öka minimiantalet valda revisorer

från i regel lägst två till lägst tre. Såväl denna som andra möjligheter

för skapande av en fullt betryggande revision falla emellertid inom ramen

för den av riksdagen år 1937 i skrivelse nr 266 begärda utredningen av

frågan örn sådan komplettering av kommunallagarnas bestämmelser örn

revision, att de kommunala strävandena till en mera effektiv kommunal revision

underlättas, som ock angående en förbättrad organisation av den inre

kommunala medelsförvaltningen. I den mån syftemålet med motionärens

förslag är förtjänt av beaktande, torde det komma att uppmärksammas

vid den begärda utredningen en ny riksdagsskrivelse förutan.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 10 mars 1939.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.

3

Närvarande: Herrar Hallén, Anlon Pettersson, Oscar Gottfrid Karlsson*. Sandegård, Herlitz,

Karl Bodin, Nils Andersson, Anders Andersson, Hagström, Härdin, Albertsson*,

Lindskog*, Fast, Andersson i Ovanmyra, Vougt*, Mosesson, Nordström

i Torsby, Eriksson i Tolered, Nilsson i Göteborg och Nolin.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer:

1) av herr Nordström i Torsby beträffande vissa delar av motiveringen;

2) av herrar Mosesson och Albertsson;

3) av herrar Herlitz, Hagström, Lindskog och Nolin, som ansett, att utskottet

i anledning av motionen bort föreslå riksdagen att i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Majit i samband med den av 1937 års riksdag

begärda utredningen angående komplettering av kommunallagarnas bestämmelser

örn revision ville låta överväga i vad mån representanter för

kommunala minoriteter må kunna beredas ökade möjligheter till deltagande

i den kommunala revisionen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.