Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vackt motion om upphävande av gällande bestämmelser rörande fattigvårds inverkan på rösträtten vid politiska och kommunala val.

3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1939:8, Utlåtande i anledning av vackt motion om upphävande av gällande bestämmelser rörande fattigvårds inverkan på rösträtten vid politiska och kommunala val.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 8.

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 10 mars 1939 kl. 5. e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av vackt motion om

upphävande av gällande bestämmelser rörande fattigvårds

inverkan på rösträtten vid politiska och kommunala

val.

Uti en inom andra kammaren väckt, lill konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 69, av herr Gustavson i Västerås hemställes, »att riksdagen

måtte besluta, att bestämmelserna örn att rösträtt ej må utövas av den som

är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning måtte

upphävas, såväl i riksdagsordningen som i lag om kommunalstyrelse på landet,

lag om kommunalstyrelse i stad och lag örn landsting, samt att erforderliga

lagtexter utarbetas av vederbörande utskott».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Före 1918—1921 års författningsrcform var bl. a. den diskvalificerad från

rösträttens utövande vid andrakammarvalen, som häftade för understöd, vilket

under löpande eller sistförflutna kalenderåret av fattigvårdssamhälle tilldelats

honom själv, hans hustru eller minderåriga barn. För de kommunala

valens vidkommande saknades ett motsvarande streck, vilket emellertid var

utan betydelse, då de personer, som eljest skulle kommit att drabbas av en

sådan diskvalifikationsbestämmelse, tillhörde de grupper, vilka såsom icke

skattskyldiga ändå voro uteslutna från kommunal rösträtt. I samband med

författningsreformen mildrades fattigvårdsstrecket för de politiska valen och

infördes ett motsvarande streck för de kommunala valen samtidigt som skattskyldighetsstrecket

avskaffades för dessa val. Enligt de därvid antagna,

ännu gällande bestämmelserna i ämnet diskvalificeras den från rösträttens

utövande, som är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig

försörjning. Regeln utformades i överensstämmelse med det förslag till

lagstiftning i ämnet, som den 14 november 1918 avgivits av särskilda kommitterade.

Dessa framhöllo, att de vid stadgandets utformning icke fäst

avgörande vikt därpå, huruvida försörjningen helt ut bekostades av fattigvården

eller icke; rent sakligt syntes det dem icke böra komma an på, huruvida

den försörjde i någon mån genom eget arbete o. s. v. kunde bidraga,

utan därpå, att han för sin person blivit tagen örn händer antingen sålunda,

att han beretts plats å fattiganstalt eller att han blivit föremål för utackordering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 8. 0

Genom den utformning, fattigvårdsstrecket sålunda numera äger, diskvalificeras

den från rösträttens utövande, vilken är av allmänna fattigvården

omhändertagen för varaktig försörjning. Det lärer svårligen kunna förnekas,

att detta stadgande icke äger samma tydlighet i sin utformning som den

äldre för andrakammarvalen gällande strängare bestämmelsen i ämnet. Det

visar sig också vid en undersökning av gällande fattigvårdsstrecks tillämpning

vid röstlängdernas uppgörande, att en tillit enhetlig praxis härutinnan

icke är för handen; särskilt betydande är skiljaktigheten i praxis mellan

Stockholm och riket i övrigt. Nämnda förhållande torde emellertid icke enbart

böra tillskrivas fattigvårdsstreckets nuvarande utformning i och för sig

utan även sammanhänga med tillkomsten under senare tid av andra former

av socialvårdande verksamhet vid fattigvårdens sida utan att en klar

gränsdragning mellan den förra och de senare alltid åstadkommits. En sådan

kan icke förväntas bliva gjord förr än den år 1937 tillsatta socialvårdskommittén

slutfört sitt arbete. En mera enhetlig praxis skulle dock sannolikt

redan nu hava kunnat utvecklas, därest mot röstlängderna framställda

anmärkningar, avseende fattigvårdsstreckets tillämpning, i större omfattning

besvärsvägen dragits under högre instansers bedömande. Det visar sig emellertid,

att besvär i förevarande ämne sällan eller aldrig anförts hos länsstyrelserna

samt överhuvud taget aldrig hava förts hos regeringsrätten, dit

talan dock endast må fullföljas i sammanhang med besvär över själva valförrättningen.

Innan den förut nämnda socialvårdskommitténs arbete avslutats torde

slutgiltig ställning icke lämpligen böra tagas vare sig till frågan örn fattigvårdsstreckets

avskaffande eller till frågan örn revision av detta streck.

Inom utskottet har som en mening framhållits, att slopandet av detta streck

säkerligen skulle te sig främmande för rättsuppfattningen inom vida kretsar

av vårt folk nied hänsyn till den påtagligt beroende ställning, i vilken de

personer, varom det här är fråga, befinna sig. Häremot har emellertid gjorts

gällande, att vägande skäl visserligen i och för sig kunde anföras för en omprövning

av frågan örn fattigvårdsstreckets bibehållande eller avskaffande,

men att detta spörsmål icke borde ses isolerat utan i samband med trågan

örn eventuellt avskaffande av även andra diskvalifikationsgrunder för rösträttens

utövande. Utskottet bär alltså stannat vid att icke nu tillstyrka bifall

lill förslaget om fattigvårdsstreckets slopande.

Under åberopande av vad .sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm ilen 10 mars 1939.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLEN.

Hihang lill riksdagens protokoll 1939. 3 sami. 2 ami. Nr 7—S.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr S.

Närvarande: Herrar Hallén, Anton Pettersson, Strömberg*, Gustaf Adolf Björkman*, Oscar

Gottfrid Karlsson*, Sandegård, Källman, Björck, Herlitz, Nils Andersson, Hagström,

Fast, Andersson i Ovanmyra, Mosesson, Eriksson i Tolered, Nilsson

i Göteborg, Hällgren, Fält, Hellberg* och Nolin.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer:

1) av herr Sandegård;

2) av herrar Nils Andersson, Nilsson i Göteborg oell Hållgren, vilka ansett,

att utskottets utlåtande bort hava följande lydelse:

»Före 1918—1921---för utackordering.

Genom den — ---riket i övrigt.

Då det kan förväntas, att den mera extensiva tolkning av lagen, som

förekommer i huvudstaden — vars fattigvårdsnämnd uttalat sig för fattigvårdsstreckets

slopande — skall vinna utbredning över landet och antalet av

dem, som i kraft av fattigvårdsstrecket berövas rösträtten, även på annat sätt

bl. a. genom de förhöjda folkpensionerna och systemet med kommunala

pensionstillskott som en form av bidrag för vård på ålderdomshem — kommer

att ytterligare nedbringas (då detta antal har enligt statistik från senaste

allmänna val nu nedgått till 38,960) och inga olägenheter synas kunna

följa av ett slopande av detta streck, som av många gamla, vilka blivit nödsakade

att söka samhällets vård, känns medborgerligt kränkande, får utskottet

hemställa,

att riksdagen i anledning av motionen II: 69 i skrivelse till

Kungl. Majit måtte anhålla örn utredning och förslag till

sådan ändring av gällande författningar att nuvarande bestämmelsen,

är av allmänna fattigvården omhändertagen till

varaktig försörjning’ icke längre måtte anses såsom hinder

för utövande av rösträtt.»

Stockholm 1939. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

391092

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.