Utlåtande i anledning av vackt motion om upphävande av gällande bestämmelser rörande fattigvårds inverkan på rösträtten vid politiska och kommunala val.
3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1939:8, Utlåtande i anledning av vackt motion om upphävande av gällande bestämmelser rörande fattigvårds inverkan på rösträtten vid politiska och kommunala val.
Dokumentets text
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 8.
Nr 8.
Ankom till riksdagens kansli den 10 mars 1939 kl. 5. e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av vackt motion om
upphävande av gällande bestämmelser rörande fattigvårds
inverkan på rösträtten vid politiska och kommunala
val.
Uti en inom andra kammaren väckt, lill konstitutionsutskottet hänvisad
motion, nr 69, av herr Gustavson i Västerås hemställes, »att riksdagen
måtte besluta, att bestämmelserna örn att rösträtt ej må utövas av den som
är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning måtte
upphävas, såväl i riksdagsordningen som i lag om kommunalstyrelse på landet,
lag om kommunalstyrelse i stad och lag örn landsting, samt att erforderliga
lagtexter utarbetas av vederbörande utskott».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Före 1918—1921 års författningsrcform var bl. a. den diskvalificerad från
rösträttens utövande vid andrakammarvalen, som häftade för understöd, vilket
under löpande eller sistförflutna kalenderåret av fattigvårdssamhälle tilldelats
honom själv, hans hustru eller minderåriga barn. För de kommunala
valens vidkommande saknades ett motsvarande streck, vilket emellertid var
utan betydelse, då de personer, som eljest skulle kommit att drabbas av en
sådan diskvalifikationsbestämmelse, tillhörde de grupper, vilka såsom icke
skattskyldiga ändå voro uteslutna från kommunal rösträtt. I samband med
författningsreformen mildrades fattigvårdsstrecket för de politiska valen och
infördes ett motsvarande streck för de kommunala valen samtidigt som skattskyldighetsstrecket
avskaffades för dessa val. Enligt de därvid antagna,
ännu gällande bestämmelserna i ämnet diskvalificeras den från rösträttens
utövande, som är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig
försörjning. Regeln utformades i överensstämmelse med det förslag till
lagstiftning i ämnet, som den 14 november 1918 avgivits av särskilda kommitterade.
Dessa framhöllo, att de vid stadgandets utformning icke fäst
avgörande vikt därpå, huruvida försörjningen helt ut bekostades av fattigvården
eller icke; rent sakligt syntes det dem icke böra komma an på, huruvida
den försörjde i någon mån genom eget arbete o. s. v. kunde bidraga,
utan därpå, att han för sin person blivit tagen örn händer antingen sålunda,
att han beretts plats å fattiganstalt eller att han blivit föremål för utackordering.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 8. 0
Genom den utformning, fattigvårdsstrecket sålunda numera äger, diskvalificeras
den från rösträttens utövande, vilken är av allmänna fattigvården
omhändertagen för varaktig försörjning. Det lärer svårligen kunna förnekas,
att detta stadgande icke äger samma tydlighet i sin utformning som den
äldre för andrakammarvalen gällande strängare bestämmelsen i ämnet. Det
visar sig också vid en undersökning av gällande fattigvårdsstrecks tillämpning
vid röstlängdernas uppgörande, att en tillit enhetlig praxis härutinnan
icke är för handen; särskilt betydande är skiljaktigheten i praxis mellan
Stockholm och riket i övrigt. Nämnda förhållande torde emellertid icke enbart
böra tillskrivas fattigvårdsstreckets nuvarande utformning i och för sig
utan även sammanhänga med tillkomsten under senare tid av andra former
av socialvårdande verksamhet vid fattigvårdens sida utan att en klar
gränsdragning mellan den förra och de senare alltid åstadkommits. En sådan
kan icke förväntas bliva gjord förr än den år 1937 tillsatta socialvårdskommittén
slutfört sitt arbete. En mera enhetlig praxis skulle dock sannolikt
redan nu hava kunnat utvecklas, därest mot röstlängderna framställda
anmärkningar, avseende fattigvårdsstreckets tillämpning, i större omfattning
besvärsvägen dragits under högre instansers bedömande. Det visar sig emellertid,
att besvär i förevarande ämne sällan eller aldrig anförts hos länsstyrelserna
samt överhuvud taget aldrig hava förts hos regeringsrätten, dit
talan dock endast må fullföljas i sammanhang med besvär över själva valförrättningen.
Innan den förut nämnda socialvårdskommitténs arbete avslutats torde
slutgiltig ställning icke lämpligen böra tagas vare sig till frågan örn fattigvårdsstreckets
avskaffande eller till frågan örn revision av detta streck.
Inom utskottet har som en mening framhållits, att slopandet av detta streck
säkerligen skulle te sig främmande för rättsuppfattningen inom vida kretsar
av vårt folk nied hänsyn till den påtagligt beroende ställning, i vilken de
personer, varom det här är fråga, befinna sig. Häremot har emellertid gjorts
gällande, att vägande skäl visserligen i och för sig kunde anföras för en omprövning
av frågan örn fattigvårdsstreckets bibehållande eller avskaffande,
men att detta spörsmål icke borde ses isolerat utan i samband med trågan
örn eventuellt avskaffande av även andra diskvalifikationsgrunder för rösträttens
utövande. Utskottet bär alltså stannat vid att icke nu tillstyrka bifall
lill förslaget om fattigvårdsstreckets slopande.
Under åberopande av vad .sålunda anförts får utskottet hemställa,
att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm ilen 10 mars 1939.
På konstitutionsutskottets vägnar:
HARALD HALLEN.
Hihang lill riksdagens protokoll 1939. 3 sami. 2 ami. Nr 7—S.
6
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr S.
Närvarande: Herrar Hallén, Anton Pettersson, Strömberg*, Gustaf Adolf Björkman*, Oscar
Gottfrid Karlsson*, Sandegård, Källman, Björck, Herlitz, Nils Andersson, Hagström,
Fast, Andersson i Ovanmyra, Mosesson, Eriksson i Tolered, Nilsson
i Göteborg, Hällgren, Fält, Hellberg* och Nolin.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservationer:
1) av herr Sandegård;
2) av herrar Nils Andersson, Nilsson i Göteborg oell Hållgren, vilka ansett,
att utskottets utlåtande bort hava följande lydelse:
»Före 1918—1921---för utackordering.
Genom den — ---riket i övrigt.
Då det kan förväntas, att den mera extensiva tolkning av lagen, som
förekommer i huvudstaden — vars fattigvårdsnämnd uttalat sig för fattigvårdsstreckets
slopande — skall vinna utbredning över landet och antalet av
dem, som i kraft av fattigvårdsstrecket berövas rösträtten, även på annat sätt
bl. a. genom de förhöjda folkpensionerna och systemet med kommunala
pensionstillskott som en form av bidrag för vård på ålderdomshem — kommer
att ytterligare nedbringas (då detta antal har enligt statistik från senaste
allmänna val nu nedgått till 38,960) och inga olägenheter synas kunna
följa av ett slopande av detta streck, som av många gamla, vilka blivit nödsakade
att söka samhällets vård, känns medborgerligt kränkande, får utskottet
hemställa,
att riksdagen i anledning av motionen II: 69 i skrivelse till
Kungl. Majit måtte anhålla örn utredning och förslag till
sådan ändring av gällande författningar att nuvarande bestämmelsen,
är av allmänna fattigvården omhändertagen till
varaktig försörjning’ icke längre måtte anses såsom hinder
för utövande av rösträtt.»
Stockholm 1939. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
391092
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.