Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majits ''proposition angående anslag till omoch nybyggnadsarheten vid nomadskolorna jämte en i ämnet väckt motion.

1939-04-14 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1939:108, Utlåtande i anledning av Kungl. Majits ''proposition angående anslag till omoch nybyggnadsarheten vid nomadskolorna jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

1

Nr 108.

Ankom till riksdagens kansli den 14 april 1939 kl. 11,30 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majits ''proposition angående

anslag till om- och nybyggnadsarheten vid nomadskolorna

jämte en i ämnet väckt motion.

(2:a avd.)

I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under

budgetåret 1939/40 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkt

174 av det vid nämnda proposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1939) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen

förelagd, beräkna för budgetåret 1939/40 till Nomadskolor: Omoch

nybyggnadsarbeten ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 24 februari 1939 dagtecknad

proposition (nr 102), under åberopande av vid sistnämnda proposition

fogat utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen att till Nomadskolor: Om- och nybyggnadsarbeten

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 400,000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr U. R. Jacobson väckt motion (II: 365), vari hemställts,

att riksdagen med godkännande av vad Kungl. Majit i övrigt

föreslagit måtte besluta, att centralskolan för Västerbottens nomadskoledistrikt

förlägges till Stensele kyrkoby eller, därest detta yrkande icke

av riksdagen kan bifallas, det måtte överlåtas till Kungl. Majit att

efter ytterligare utredning bestämma platsen för sagda skola.

Enligt gällande stadga angående nomadundervisningen (nr 479/1938)

skola barn av nomadlappar undervisas i för dem särskilt avsedda skolor,

kallade nomadskolor. Barn av andra lappar undervisas i allmänhet

tillsammans med den övriga befolkningens barn. Där vederbörande

skolråd eller folkskolestyrelse eller vederbörande målsman därom gör

framställning, må dock sistnämnda barn, därest sådant enligt bcpröBiliang

till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 108. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

vande av nomadskolinspektören befinnes önskvärt och lämpligt, kunna undervisas

i nomadskola.

Undervisningen i nomadskola meddelas dels i visteskola och dels i byskola.

I alla nomadskoldistrikt utom Jämtlands och Arjeplogs är vid visteskolorna

sommarkursen förlagd till eller i närheten av lapparnas visten i fjällen,

vinterkursen till någon central plats inom lapparnas vinterbetesmarker.

Inom Jämtlands och Arjeplogs distrikt hava genom Kungl. Maj:ts särskilda

beslut den 22 november 1935 och den 12 mars 1938 sommarvisteskolorna

upphört och de lägre klassernas undervisning förlagts helt och hållet

till visteskolor av samma typ som byskolorna.

Nomadskolinspektören har framställt förslag angående omorganisation

av nomadskolorna i Västerbottens nomadskoldistrikt,

på så sätt, att visteskolorna i fjällen skulle upphöra och de

lägre klassernas undervisning förläggas till fasta skolor av byskoletyp. Nya

skollokaler borde i samband med förslagets genomförande komma till stånd.

Förslaget, som stödde sig på nomadlapparnas egna önskemål, tillstyrktes

av lappfogden i Västerbottens län och av länsstyrelsen därstädes. Domkapitlet

i Luleå ställde sig visserligen tveksamt till förslaget men ville, med

hänsyn till förhållandena och stämningen i de södra lappmarkerna mot sommarkurserna,

icke motsätta sig bifall till framställningen.

Skolöverstyrelsen har funnit den föreslagna omorganisationen välbetänkt.

Nomadskolinspektören har vidare väckt förslag örn införande av heltidsläsning

vid samtliga nomadskolor ävensom förordat utredning

angående anordnande av fortsättningsskolundervisningen

för nomadbarnen. Inspektören har härvid anfört bland annat:

Att på ett fullt tillfredsställande sätt ordna nomadbarnens undervisning

hörde till de svåra uppgifterna. År 1913 genomfördes en ny ordning beträffande

det lapska skolväsendet, och då fastställdes, bland annat, att nomadlapparnas

barn skulle undervisas i särskilda för dem avsedda skolor, under

det att bofasta lappars barn skulle gå i vanliga skolor.

Ehuru lapparna i vårt land levde under vitt skilda förhållanden i olika

lappmarker, hade inspektören för sin del kommit till den bestämda uppfattningen,

att nomadbarnen överallt borde undervisas i särskilda för dem avsedda

skolor, skilda från den bofasta befolkningens barn. Lapparnas näring,

renskötseln, komme säkerligen alltid att utövas i vårt land, även om kulturen

med allt vad därtill hörde, trängde sig in på samefolket. Detta renskötande

folk komme därför också att behöva en för deras förhållanden

lämpad undervisning. Det vore dock ej klart, att den nuvarande organisationen

av denna undervisning vore den lyckligaste.

Heltidsundervisning för nomadbarn vore genomförd till och med Arjeplogs

distrikt söderifrån räknat. Nomaden behövde kunskap i lika hög grad

som övriga svenska medborgare. Det förefölle inspektören alltså nödvändigt

att så småningom införa heltidsläsning över hela linjen, helst som nu
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108. 3

varande ferier under tiden den 16 april—den 30 november vore alldeles för

långa.

För närvarande skedde undervisningen i nomadskolan på svenska, och

någon plats för lapska språket funnes ej på skolschemat. Det ansåges dock

med fog, att nomadernas barn i skolan borde få åtminstone någon undervisning

i sitt modersmål, en sak, som nog i flera distrikt ginge att ordna.

Fortsättningsskolundervisningen för nomadungdomen vore även en viktig

sak, som snarligen borde ordnas. Denna fråga borde dock bliva

föremål för särskild utredning.

Folkskolinspektörerna i Norrbottens södra, mellersta och norra inspektionsområden

hava i avgivna yttranden biträtt nomadskolinspektörens uppfattning,

att nomadbarnen fortfarande borde undervisas i särskilda för dem

avsedda skolor.

Länsstyrelsen i Luleå och domkapitlet därstädes hava i gemensamt

utlåtande framhållit, att man borde ställa minst lika stora fordringar

på effektiviteten av undervisningsväsendet för nomadbarnen som för

den bofasta befolkningens barn.

Länsstyrelsen och domkapitlet hava vidare anslutit sig till den uppfattningen,

att man vore nödsakad avvisa tanken på att bereda nomadbarnen

undervisning i vanliga folkskolor. Det vore framför allt nomadlapparnas

flyttningsförhållanden, som gjorde det praktiskt taget omöjligt

att ordna undervisning av deras barn i vanliga folkskolor, då de

ordinarie lästerminerna ej alls passade.

Skolöverstyrelsen har — under erinran om den av förenämnda myndigheter

hävdade uppfattningen, att nomadbarnen alltjämt borde undervisas

i särskilda för dem avsedda skolor — tillstyrkt, att åt särskilda

sakkunniga måtte uppdragas att utreda dels frågan om anordnande av

fortsättningsskolundervisning för nomadbarnen, dels ock andra för nomadundervisningen

aktuella spörsmål (sommarvisteskolornas ändamålsenlighet,

lästidens utsträckning, införande av ett sjunde skolår, lapska

språkets eventuella användande vid viss undervisning m. m.).

Nomadskolinspektören har jämväl framlagt ett program till örn - och

nybyggnader för nomadundervisningen. Inspektören har

i förevarande avseende anfört huvudsakligen följande:

För att nomadskolväsendet skulle kunna fungera, behövdes lokaler, vilka

nu så gott som överallt vore ytterst bristfälliga. Folkskoldistrikten hade

numera ändamålsenliga och präktiga skollokaler, under det att statens eget

skolväsende, nomadskolväsendet, arbetade i trånga, dragiga, kalla och

mången gång hälsovådliga lokaler.

Vad först anginge de s. k. hushållskåtorna, där barnen vid byskolorna i

Karesuando, Lannavaara, Jukkasjärvi, Killinge och Vaikijaure bodde under

skoltiden, vore dessa ett besynnerligt mellanting mellan kåta och

hus. Dessa kåtor vore mycket ohygieniska, och talrika exempel på massinfektioner

funnes på grund av trångboddheten i kåtorna. Detta för
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

hållande vöre så mycket mera farofyllt i betraktande av att tuberkulosen

under de senaste åren blivit alltmer spridd bland lapparna.

Man hade försvarat dessa s. k. hushållskåtor med påståendet, att nomadbarnen,

örn de under skoltiden bortskämdes med kulturellt mera avancerade

bostäder, skulle avvänjas från nomadlivet. Erfarenheten hade dock

visat, att där lapparna innebott hos den bofasta befolkningen detta icke

verkat hämmande på deras nomadinstinkter.

Enligt inspektörens uppfattning talade således alla skäl för att vanliga

skolhem inrättades för nomadbarnen.

Beträffande de nuvarande skollokalerna har inspektören framhållit

huvudsakligen följande:

Karesuando byskola. Här saknades särskilt skolhus och lärarbostäder.

Skolan vöre inrymd i två förhyrda lokaler, vilka, ehuru de bästa,

som stått att uppbringa, vore kalla och oändamålsenliga. Barnen bodde i

tre hushållskåtor.

Lannavaara byskola. Här hade staten egna byggnader. Dessa

vore dock mycket bristfälliga, kalla och dragiga samt i behov av grundlig

ombyggnad. Barnen bodde i sex hushållskåtor.

Jukkasjärvi byskola. Här hade staten egna skollokaler med

bostad för två småskollärarinnor. Dessa lokaler vore kalla, dragiga och

oändamålsenliga. Klasserna 3 och 4 hade sin skolsal i en särskild gammal

dålig byggnad. I en tredje byggnad vore lärosalen för klasserna 5 och 6 inrymd.

Denna vore visserligen rymlig nog, men liksom de övriga kall.

Slöjdundervisningen för gossar bedreves i en särskild sal i en av byggnaderna.

Denna sal kunde under stark kyla ute ej uppvärmas trots intensiv

eldning i kaminen. Barnen bodde i sex kåtor.

Kill inge skola. Här saknade staten helt och hållet egna lokaler

för skola och lärarbostäder, varför sådana lokaler måst förhyras. Byggandet

av skolhus vore oundgängligen påkallat. Barnen vore inhysta i

fyra hushållskåtor och i två privata, dåliga uthusbyggnader.

Vaiki jaure byskola. Här saknade staten också egna byggnader

såväl för skolan som för lärarna. Skolan vore inrymd i privatbostad, och

barnen bodde i fyra hushållskåtor.

Arjeplogs skola. Här hade staten en egen gammal och dålig

byggnad med två skolsalar. I byggnaden vore anordnat ett skolhem för

barnen.

Västerbottens nomadskoldistrikt. För närvarande vore

detta distrikts byskola och visteskola med vinterkurs belägen i Skarvsjö

bondby i Stensele församling. Här arbetade skolan helt och hållet i förhyrda

lokaler. Trots största ansträngningar hade det ej lyckats att få goda lokaler.

Skolhemmet vore förlagt till särskild bondgård, men gården vore trång,

kall och olämplig.

Jämtlands nomadskoldistrikt. Här vore byskolan förlagd

till svenska missionssällskapets byggnader i Änge i Undersåkers socken.

Dessa lokaler förhyrdes, vad skolan beträffade, av staten. Staten hade barnen

inackorderade i missionssällskapets barnhem. Lärarna hyrde bostäder

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

5

av mission ssällskapet. Samtliga lokaler vore moderna, ändamålsenliga

och trevliga. Inom distriktet funnes nu efter omorganisationen tre

skolor.

Inspektören har verkställt en preliminär utredning angående nya skolhusbyggnader

m. m., för vilken torde få hänvisas till propositionen.

Skolöverstyrelsen har vitsordat, att inom nomadskolväsendet funnes

endast en skola, nämligen skolan i Änge i Jämtland, där såväl undervisningslokaler

som skolhem fyllde rimliga anspråk. Å samtliga övriga

platser vore om- och nybyggnad behövlig. För erhållande av ny och

sakkunnig beräkning av kostnaderna för genomförande av det av nomadskolinspektören

framställda byggnadsprogrammet hade överstyrelsen

underställt byggnadsstyrelsen detsamma. Enligt de härvid framkomna

beräkningarna skulle kostnaderna för ifrågavarande nomadskolbyggnader

(skolhus, skolhem, lärarbostad m. m.) uppgå till:

Karesuando ........

Lannavaara ........

Jukkasjärvi ........

Killinge ...........

Vadd jaure..........

Arjeplog ...........

Västerbottens distrikt

Jämtlands distrikt ..

....... kronor 204,300

....... » 157,000

....... » 316,000

....... » 359,000

....... » 218,800

....... » 203,000

....... » 167,600

....... » 166,700

Summa kronor 1,792,400.

Barnantalet beräknades till: i Karesuando 35, i Lannavaara 50 ä 55,

i Jukkasjärvi 80, i Killinge 90, i Vaikijaure 40, i Arjeplog 30, i Västerbottens

distrikt 35 och i Jämtlands distrikt 35.

Enligt skolöverstyrelsens förslag skulle beträffande Västerbottens distrikt

den nuvarande skolan i Skarvsjö upphöra och i stället tre nomadskolor

inrättas, en i Sorsele, en i Tärna och en i Vilhelmina. För Jämtlands

distrikt förordade överstyrelsen likaledes tre skolanläggningar.

Länsstyrelsen i Umeå har ansett, att den för Västerbottens läns vidkommande

lämpligaste anordningen syntes vara att inrätta en centralskola,

och föreslagit densammas förläggande till Tärna kyrkby i anslutning till

Skytteanska skolan därstädes. En sådan lösning skulle enligt länsstyrelsens

förmenande medföra fördelen av en bättre skolform samtidigt som

den ur organisatorisk synpunkt måste erbjuda påtagliga fördelar.

Departementschefen har — under framhållande av att bedömandet av

frågan örn anskaffande av nya och förbättrade lokaler för nomadskolorna

i viss mån vore beroende av huru man för framtiden tänkte sig

utvecklingen på detta speciella område av det statliga undervisningsväsendet

— inledningsvis anfört följande:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

Innan medel ställdes till förfogande för genomförande av -ett byggnadsprogram

av den storleksordning, varom här vore fråga, måste man

göra klart för sig, huruvida den nuvarande skolorganisationen, vars

ledande princip vore, att undervisningen skulle vara förlagd till särskilda

för nomadbarnen avsedda skolor, i fortsättningen borde bibehållas eller

om dessa barn i stället borde erhålla undervisning i vanliga folkskolor

tillsammans med den bofasta befolkningens barn eller eventuellt i särskilda

för lappbarnen inrättade avdelningar av de lokala folkskolorna.

Såväl nomadskolinspektören som andra i ärendet hörda myndigheter

hade ställt sig avvisande till tanken att nu nedlägga nomadskolorna.

Vägande skäl syntes departementschefen hava anförts för denna uppfattning.

Att i organisatoriskt hänseende samordna nomadundervisningen

med det kommunala folkskoleväsendet torde möta betydande svårigheter

av principiell och praktisk art, icke minst på grund av de säregna förhållanden,

varunder den nomadiserande lappbefolkningen levde och hade

sin utkomst. Departementschefen vore därför fullt ense med de myndigheter,

som uttalat sig i denna fråga, örn det lämpliga och ändamålsenliga

i att undervisningen av nomadlapparnas barn alltjämt bedreves

under hävdvunna former, utan samband med undervisningen i de vanliga

folkskolorna.

I fråga om de i samband med förslaget om anskaffande av nya lokaler

för nomadskolorna framställda förslagen av skolor g anisatorisk art

(omorganisation av nomadskolväsendet i Västerbottens nomadskoldistrikt

och fortsättningsskolundervisning för nomadbarn m. m.) har departementschefen

funnit det angeläget, att dessa spörsmål snarast göras till

föremål för särskild utredning. Departementschefen har emellertid icke

funnit det erforderligt att uppskjuta genomförandet av det föreliggande

byggnadsprogrammet till dess ställning tagits till de förslag, i vilka berörda

utredning kunde komma att utmynna.

Departementschefen har starkt understrukit, att de nuvarande lokalerna

för nomadundervisningen förete allvarliga brister, och ansett det

oundgängligt, att staten skyndsamt vidtager åtgärder för att avhjälpa

de konstaterade bristerna. Beträffande det framlagda byggnadsprogrammet

har departementschefen yttrat bland annat följande:

På grund av det bristfälliga skick, i vilket de nuvarande lokalerna

befunne sig, vore det framlagda byggnadsprogrammet mycket omfattande

och avsåge samtliga nomadskolor utom skolan i Änge. Möjligheterna

att nedbringa kostnaderna vore icke stora, då goda skollokaler

icke kunde förhyras och inackordering i enskilda hem i flertalet fall icke

kunde förekomma och enligt departementschefens mening även helst

borde undvikas. Emellertid torde på vissa punkter besparingar kunna

ernås, därest sambruk i fråga örn lokaler för slöjd och gymnastik kunde

anordnas med närgränsande folkskolor, en möjlighet, som på vissa håll

icke syntes vara utesluten. I frågans nuvarande läge vore det icke görligt

att fullt ut överblicka dessa möjligheter, men departementschefen

förutsatte, att vid byggnadsföretagens planering särskild uppmärksamhet

ägnades denna sida av saken och för övrigt alla åtgärder, som kunde

vara ägnade att nedbringa kostnaderna för byggnadsprogrammets för
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10S.

7

verkligande. Frånsett viss beskärning av lokalanskaffningsprogrammet

för Västerbottens och Jämtlands nomadskoldistrikt hade departementschefen

funnit sig böra i huvudsak biträda det av skolöverstyrelsen framställda

förslaget om anordnande av nya lokaler för nomadskolorna.

De i ärendet företedda ritningarna och arbetsbeskrivningarna syntes

icke befinna sig i ett i alla hänseenden tillfredsställande skick och torde

böra i viss utsträckning omarbetas. Denna uppgift liksom även bestyret

med byggnadsföretagens utförande torde böra lämpligen anförtros

åt tre särskilda byggnadskommittéer, en för Norrbottens, en för Västerbottens

och en för Jämtlands län. Det torde få ankomma på Kungl.

Majit att bestämma angående byggnadskommittéernas sammansättning

samt på förslag av vederbörande myndigheter fastställa instruktioner för

dessa kommittéer och eventuellt ifrågakommande föreskrifter örn särskild

ersättning åt ledamöter. Kostnaderna för kommittéerna torde få bestridas

av byggnadsanslaget. Departementschefen förutsatte, att kommittéerna

finge sig anförtrodd jämväl uppgiften att i förekommande fall förberedelsevis

handlägga frågor örn förvärv av skoltomter och eventuell avyttring

av nuvarande skolanläggningar. Dessa frågor borde dock därefter

underställas Kungl. Majits prövning och avgörande. Innan byggnansarbetena

igångsattes, torde kommittéerna böra till Kungl. Majit

ingiva fullständiga byggnadsritningar jämte beskrivning, ävensom nya

kostnadsberäkningar.

De i ärendet föreliggande kostnadsberäkningarna slutade på ett sammanlagt

belopp av omkring 1,800,000 kronor, inklusive utgifter för tomtanskaffning

och inventarier. Det ville emellertid förefalla, som om kostnadsberäkningarna

i vissa fall icke skulle vara så fullständiga som ömkligt

varit. Enligt vad departementschefen under hand från byggnadsstyrelsen

inhämtat, läte det sig icke göra att nu framlägga säkrare

uppgifter rörande storleken av berörda kostnader. Med hänsyn härtill

hade departementschefen icke funnit sig böra nu tillstyrka en maximering

av kostnaderna för byggnadsprogrammets utförande. Departementschefen

förutsatte emellertid, att byggnadskommittéerna skulle hava att

i möjligaste män söka nedbringa kostnaderna och eftersträva att hålla

de av byggnadsföretagen föranledda sammanlagda kostnaderna — inklusive

utgifterna för kommittéernas egen verksamhet och för inventarier

— inom ramen av det av skolöverstyrelsen och byggnadsstyrelsen angivna

totalbeloppet av omkring 1,800,000 kronor. Departementschefen

förutsatte vidare, att slutliga kostnadsberäkningar skulle kunna underställas

1940 års riksdag i samband med anslagsäskandena för budgetåret

1940/41.

Vad anginge Arjeplogs byskola, hade två alternativa förslag framställts,

det ena avseende ombyggnad av de nu befintliga lokalerna, det

andra uppförande av en nybyggnad. Då fullgoda skäl syntes departementschefen

hava anförts för det senare alternativet, anslöte departementschefen

sig till detta. Härvid förutsatte departementschefen, att

kommunen ställde tomt till förfogande för ändamålet, örn en förflyttning

av skolan befunnes ändamålsenlig.

I fråga om lokalerna för Västerbottens distrikt talade enligt departementschefens

mening de starkaste skälen för en koncentration av undervisningen

till en skola. Då det här gällde anordningar för endast omkring

•''!:"> barn, kunde departementschefen ej linna det ändamålsenligt,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

att tre skilda skolor med skolhem upprättades för det ringa antal barn,

som skulle komma att besöka varje dylik skola. Därtill komme, att

engångskostnaderna och möjligen även de löpande årskostnaderna bleve

lägre, örn en centralskola byggdes, än om tre särskilda skolbyggnadsföretag

utfördes. Därest sambruk i fråga örn slöjd- och gymnastiklokaler

kunde anordnas med Skytteanska skolan i Tärna, torde kostnadssumman

för centralskolan kunna nedbringas med omkring 15,000 kronor.

Uppförande av en centralskola i Tärna skulle även medföra fördelen, att

undervisningen kunde bedrivas i en i pedagogiskt hänseende lämpligare

skolform, än som skulle kunna komma till användning vid de tre mindre

skolorna.

Departementschefen tillstyrkte därför, att som ersättning för den nuvarande

centralskolan i Skarvsjö uppfördes en centralskola i Tärna.

Beträffande Jämtlands nomadskoldistrikt syntes departementschefen

barnantalet vara väl lågt för att motivera det av skolöverstyrelsen förordade

byggnadsprogrammet för detta distrikt. Denna fråga borde närmare

övervägas och förslag i ämnet underställas 1940 års riksdag.

Byggnadsprogrammet borde utföras i olika etapper, och förordade departementschefen,

att i den första etappen skulle ingå de för Karesuando,

Lannavaara, Jukkasjärvi och Västerbottens distrikt avsedda byggnaderna.

Med utgångspunkt från de nu föreliggande beräkningarna kunde kostnaderna

för denna etapp uppskattas till 900,000 kronor. Emellertid

ansåge departementschefen det vara tillfyllest att ett anslag för nästa

budgetår av 400,000 kronor anvisades för ändamålet i fråga.

Till stöd för det i motionen II: 365 framställda yrkandet har anförts

bland annat:

Därest den i propositionen föreslagna centralskolan för Västerbottens

distrikt skulle kunna på bästa sätt fylla sin uppgift, så torde valet av

skolans förläggningsort vara synnerligen betydelsefullt, ty i annat fall

komme stora olägenheter att yppa sig och försvåra skolarbetet. För

nomadskolans vidkommande måste man nämligen även räkna med den

inställning, som barnens föräldrar komme att intaga till densamma.

Skulle sålunda centralskolan få en placering, som väsentligen strede mot

de flesta föräldrars uppfattning om den rätta placeringen av nomadskolan,

skulle detta utan tvivel under en lång följd av år medföra för

skolarbetet störande förvecklingar från föräldrarnas sida.

Att Tärna kyrkoby utpekats som en lämplig plats för nomadskolan

i Västerbottens län, hade på vissa av frågan berörda håll väckt ett berättigat

uppseende, och detta icke minst hos nomaderna i Sorsele och

Vilhelmina socknar och Risbäcks kapellförsamling, ty med tanke på

dessa lappar vore Tärna kyrkoby synnerligen olämplig som förläggningsort

för länets nomadskola. Dessa lappar hade aldrig sina stråkvägar

i närheten av Tärna kyrkoby utan flyttade sedan urminnes tider längs

efter älvdalarna ned mot stambanan. Det vore nämligen att märka,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

9

att Västerbottens fjällappar hade sina vinterbetesmarker inom nedre

delen av Sorsele samt inom Lycksele, Degerfors, Åsele och Stensele

socknar.

Under den långa tid nomadskolan varit förlagd till Skarvsjö i Stensele

socken hade det ej mött några större svårigheter att samla nomadbarnen

från hela länet till denna skola, och detta av den anledningen, att

Stensele läge synnerligen centralt med hänsyn till de renskötande lapparna

i Västerbottens län. Det enda, som man haft att anmärka mot

den nuvarande nomadskolan, hade varit de dåliga lokaler, som stått

till buds, både för barnens inkvartering och för skolundervisningen.

Det vore emellertid att befara, att en i viss mån berättigad ovilja

mot nomadskolan skulle uppstå hos de renskötande fjällapparna i Sorsele,

Vilhelmina och Risbäcks församlingar, därest denna skola stationerades

i Tärna kyrkoby. Då ingen vägförbindelse funnes i fjälltrakterna

mellan dessa socknar, skulle föräldrarna tvingas att sända sina

barn först ned till inlandsbanan för resa till Storuman och sedan med

postbuss upp till Tärna kyrkoby.

Vidare vore att märka, att ur rent lapsk miljösynpunkt kunde Tärna

kyrkoby icke alls räkna med några avgörande fördelar framför vilken

annan by som helst längre ned i länets fjällbygd. Tvärtom kunde i

stället framhållas såsom en avgörande nackdel för Tärna, att denna

kyrkoby vore en betydande turistort med ett synnerligen frekventerat

turisthotell. En nomadskola i Tärna kyrkoby skulle därför utan tvivel

ofta bliva utsatt för nyfikna turisters störande besök även under pågående

skolarbete.

Härjämte finge framhållas, att under vintermånaderna, då fjällapparna

med sina renhjordar vistades i det nedre skogslandet, skulle de lappbarn,

som bevistade nomadskolan i Tärna, aldrig kunna komma i kontakt

med sina föräldrar. Men skulle däremot nomadskolan förläggas i närheten

av inlandsbanan, exempelvis i Stensele kyrkoby, så kunde barnens

föräldrar någon gång under vintern komma i kontakt med sina barn i

nomadskolan. Under jullovet kunde då också barnen resa till sina föräldrars

tillfälliga hem, vilket däremot bleve otänkbart, därest nomadskolan

förlädes till Tärna kyrkoby.

Nomadskolan för Västerbottens län borde sålunda icke blott med

hänsyn till undervisningens anordning vara en centralskola utan även

lika mycket med hänsyn till sin förläggning.

Med tanke på fjällapparnas vinterflyttningar torde ingen lämpligare

plats i länet kunna uppletas än Stensele kyrkoby. Såsom med rätta

framhållits, borde Skarvsjö, där nomadskolan nu vore placerad, lämnas

ur räkningen, och detta redan av det skälet, att byn läge avsides frän

järnvägen, vilket förorsakade dyrbara bilskjutsar. Ur rent lägesynpunkt

kunde ju Storuman komma i fråga, men då detta vore ett typiskt järnvägssamhälle,

sä torde det ur den synpunkten vara synnerligen olämpligt

att förlägga nomadskolan i en sådan för nomadbarnen främmande

miljö.

Stensele kyrkoby saknade däremot denna avancerade samhällskaraktär.

Utan att hava förlorat sin egenskap av vanlig lappmarksby hade

Stensele kyrkoby ett synnerligen centralt läge och hade dessutom sjukstuga

med läkare, apotek, kyrka m. m., vilket allt hade en avgörande

betydelse för nomadskolans förläggning.

Bihang till riksdagens protokoll 19H9. 6 sami. Nr 108. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

Utskottet.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, äro departementschefen

och de myndigheter, som uttalat sig i frågan, ense om det lämpliga

och ändamålsenliga i att undervisningen av nomadlapparnas barn alltjämt

bedrives i särskilda för nomadbarnen avsedda skolor, utan samband

med undervisningen i de vanliga folkskolorna. Utskottet ansluter

sig till denna uppfattning.

Då det synes utskottet befogat, att nomadbarnen bibringas en skolunderbyggnad

fullt likvärdig med den, som kommer den bofasta befolkningens

barn till del, anser utskottet i likhet med departementschefen

angeläget, att den i utsikt ställda utredningen av de berörda frågorna

av skolorganisatorisk art snarast kommer till stånd.

Vad angår lokalerna för nomadundervisningen, har utskottet blivit

övertygat örn att åtgärder oundgängligen äro av nöden för avhjälpande

av de allvarliga brister, som för närvarande vidlåda de nuvarande lokalerna.

Utredningen i ärendet har utvisat, att de s. k. hushållskåtorna

böra utmönstras och vanliga skolhem i stället böra uppföras för nomadbarnens

räkning. Utskottet delar denna uppfattning. Departementschefen

har framhållit, att de i ärendet företedda ritningarna och arbetsbeskrivningarna

för det förevarande mycket omfattande byggnadsprogrammets

genomförande icke befinna sig i alla hänseenden i det skick, att det nu

är möjligt att fixera det belopp, till vilket kostnaderna för byggnadsföretagens

utförande högst må utgå. Utskottet, som förutsätter att slutliga

kostnadsberäkningar kunna föreläggas 1940 års riksdag, hyser dock

den förhoppningen, att totalkostnaderna skola kunna hållas inom ramen

för det av skolöverstyrelsen och byggnadsstyrelsen beräknade beloppet

av 1,800,000 kronor.

I likhet med departementschefen anser utskottet lämpligt, att bestyret

med byggnadsföretagens utförande anförtros tre särskilda byggnadskommittéer,

en för Norrbottens, en för Västerbottens och en för Jämtlands

län.

I fråga örn Västerbottens distrikt är utskottet ense med departementschefen

örn att undervisningen bör koncentreras till en centralskola. I

den förevarande motionen II: 365 göres gällande, att den av departementschefen

föreslagna förläggningen av skolan till Tärna kyrkoby ur

åtskilliga synpunkter icke är lämplig. I motionen förordas att skolan

i stället anordnas i Stensele kyrkby. Utskottet anser sig icke kunna

bedöma, om den av motionären ifrågasatta förläggningen har så avgjorda

företräden, att motionärens förslag nu bör förordas. Motionären har

emellertid alternativt föreslagit, att det skulle överlåtas åt Kungl. Maj:t

att efter ytterligare utredning bestämma platsen för skolans förläggning.

Då enligt utskottets mening goda skäl tala för att innan definitivt beslut

fattas i berörda fråga densamma göres till föremål för ytterligare

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108. 11

utredning, ansluter utskottet sig till sistnämnda i motionen framställda

förslag.

Utskottet tillstyrker, att för nästa budgetår för ifrågavarande byggnadsföretags

igångsättande anvisas ett reservationsanslag av 400,000

kronor.

Då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt icke givit utskottet anledning till

erinran eller uttalande, hemställer utskottet,

1) att riksdagen må till Nomadskolor: Om- och nyby

ggnadsarbeten för budgetåret 1939/40 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 400,000

kronor;

2) att motionen II: 365 må anses besvarad med vad

utskottet anfört.

Stockholm den 14 april 1939.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Gränebo, Olof Olsson, Johansson i Fredrikslund, Nilsson i

Malmö, Oscar Olsson, Asplund, Nilsson i Landeryd, Pauli, Andrén, Larsson i Varberg, von Heland

och Bergman; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Törnkvist, Svensson i Grönvik,

Danielsson, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Närlinge, Ward, Holmdahl

och Mårtensson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:206 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till omoch nybyggnadsarbeten vid nomadskolorna jämte en i ämnet väckt motion. a1 i texten