Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anställningsförhållandena för biträdande lärare vid folkskolor och lärare vid mindre folkskolor jämte i ämnet väckta motioner.

1939-04-14 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1939:109, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anställningsförhållandena för biträdande lärare vid folkskolor och lärare vid mindre folkskolor jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 109.

1

Nr 109.

Ankom till riksdagens kansli den 14 april 1939 kl. 11,30 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anställningsförhållandena för biträdande lärare vid

folkskolor och lärare vid mindre folkskolor jämte

i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I en den 24 februari 1939 dagtecknad proposition (nr 100) har Kungl.

Majit, under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen,

att riksdagen måtte förklara sig intet hava att erinra mot att anställningsförhållandena

för biträdande lärare vid folkskolor och lärare vid mindre

folkskolor regleras i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen

i nämnda statsrådsprotokoll förordat.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herrar D. Norman och V. Söderkvist (I: 34) och den andra inom andra

kammaren av herr L. V. Lindén (II: 71), vari hemställts, att riksdagen

måtte bemyndiga Kungl. Maj:t att efter prövning i varje särskilt fall å

ledig lärartjänst vid folkskoleväsendet placera lärare, som med anställning

tills vidare innehaft tjänst såsom biträdande lärare vid folkskola, lärare vid

mindre folkskola eller lärare vid skyddshem men blivit entledigad på grund

av att tjänsten indragits;

dels ock en inom andra kammaren av herrar G. Nyblom och O. A. Wallén

väckt motion (II: 219), vari hemställts, l:o) att vid omorganisation av folkskoleväsendet

inom distrikt, där det finns D: 1-skola eller -skolor, dessa

under inga omständigheter förvandlas till tredje B-formen; 2:o) att vid

indragning av mindre folkskola och barnens överflyttning till annan skola

denna så vitt möjligt anordnas enligt första B-formen; 3:o) att den genom

indragningen entledigade lärarinnan vid mindre folkskolan beredes anställning

i klasserna 3—4 av nämnda B: 1-form; samt 4:o) att, där så icke ske

kan, den entledigade lärarinnan vid förflyttning till småskola tillerlcännes

förmånsrätt till 3—4 klasserna inom detta eller annat distrikt vid uppkommen

vakans eller omorganisation.

Bihang till riksdagens ''protokoll 1039. 6 sami. Nr 109—110. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 109.

Kungl. M a j : t s f ör s 1 a g om reglering av anställningsförhållandena

för biträdande lärare vid folkskolor och lärare vid mindre folkskolor

innebär, att vid folkskoleväsendet från och med den 1 juli 1939 inrättas ordinarie

och extra ordinarie befattningar som biträdande lärare och som lärare

vid mindre folkskolor med placering i 9 lönegraden, d. v. s. samma

lönegrad, vari småskollärarinnorna liro placerade. Liksom för närvarande

skulle innehavarna av ifrågavarande tjänster därjämte hava rätt till lönetillägg

med ett belopp, motsvarande löneskillnaden inom vederbörande

ortsgrupp av den löneklass, de tillhöra, och närmast högre löneklass, att utgå

för den tid, läraren uppehåller befattningen i fråga.

Kungl. Maj:ts förslag innebär vidare, att övergångsbestämmelser skulle

utfärdas av innehåll, att varje biträdande lärare och lärare vid mindre

folkskola, som den 1 juli 1939 under minst två år varit anställd tills vidare

å befattningen i fråga och därunder tjänstgjort med nit och skicklighet

samt fört en hedrande vandel, skall förordnas som ordinarie utan iakttagande

av eljest stadgad ordning, samt därjämte, att lärare av ifrågavarande

slag, som nämnda dag icke kan åberopa minst två års klanderfri tjänstgöring

å innehavande befattning, skall förordnas till ordinarie, när han

visar sig uppfylla nämnda fordran i fråga om tjänstgöringen. Senast den

1 juli 1941 komma sålunda alla ifrågavarande lärare, som den 1 juli 1939

huva anställning tills vidare, att hava beretts ordinarie anställning, utom

i de fall, då vederbörandes tjänstgöring icke kunnat vitsordas på förut

angivet sätt.

Beträffande ifrågavarande lärares nuvarande anställningsförhållanden

gäller i huvudsak följande:

Med biträdande lärare vid folkskola avses vid egentlig folkskola anställd

lärare med allenast småskollärarlcompetens (folkskolestadgan § 2 moni. 2

och § 23). Sådan biträdande lärare må anställas endast försåvitt det enligt

folkskolinspektörens vitsord kan ske utan men för folkskolan (§2 mom. 2,

tredje stycket).

För att kunna antagas som lärare vid mindre folkskola erfordras likaledes

endast småskollärarkompetens (§ 23). Mindre folkskola må upprättas endast

undantagsvis, nämligen då någon del av ett skoldistrikt har så avskilt

läge, att dithörande barn ej lämpligen kunna hänvisas till folkskola, belägen

i annan del av distriktet, och därjämte antalet skolpliktiga barn är

så litet, att särskild folkskola för dem ej skäligen kan upprättas (§ 3).

Gemensamt för båda ifrågavarande slag av lärartjänster — liksom även

för ordinarie lärartjänster — gäller, att nya sådana i regel icke må inrättas

utan Kungl. Majis tillstånd (§ 2 mom. 3).

Biträdande lärare vid folkskola och lärare vid mindre folkskola anställas

antingen tills vidare med ömsesidig rätt till minst fyra månaders uppsägning

eller pa viss tid; det senare bör ske i det fall, att växling i lärjungantalet,

förestående omorganisation av distriktets skolväsen eller annan

anledning gör sådant erforderligt. För tillsättning av tjänster, då anställningen

skall gälla tills vidare, gälla samma bestämmelser som beträffande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 109.

8

ordinarie lärartjänster, dock med den skillnaden, att det är skolrådet, respektive

folkskolestyrelsen, som är beslutande organ i stället för kyrkostämma

eller vederbörande fullmäktige (§ 24 mom. 1 och 2).

Ifrågavarande lärares anställningsförhållanden äro sålunda för närvarande,

att döma av de nu anförda bestämmelserna, relativt lösliga. Efterhand

hava emellertid tillkommit ett antal bestämmelser, avsedda att i görligaste

mån tillförsäkra nämnda lärare visst skydd mot ett godtyckligt begagnande

av uppsägningsmöjligheten samt mot följderna av en uppsägning,

som varit motiverad av skolorganisatoriska skäl. Genom dessa bestämmelser

har den rättsliga ställningen för ifrågavarande lärare blivit väsentligt förbättrad.

Visserligen är stadgat, att skolråd må kunna entlediga lärare, vilkens

befattning genom en i behörig ordning godkänd omorganisation av skolväsendet

skall förändras till folkskollärar- eller småskollärartjänst eller ock

indragas. Ifrågavarande lärare hava emellertid erhållit ökade möjligheter

att vid sådan förändring av skolväsendet, varigenom av dem innehavd

tjänst kommer att indragas, övergå till annan befattning vid distriktets

skolor. Sålunda föreskrives i § 33 mom. 3, att lärare, som tjänstgjort sammanlagt

minst två år inom distriktet, vid tjänstens indragning på grund

av skolväsendets omorganisation skall förordnas till innehavare av annan

inom distriktet befintlig ledig lärartjänst vid småskola eller mindre folkskola

eller som biträdande lärare vid folkskola med anställning tills vidare.

Vidare skall skolrådet (folkskolestyrelsen), då ordinarie lärartjänst vid småskola

eller befattning som lärare vid mindre folkskola eller som biträdande

lärare vid folkskola med anställning tills vidare blir ledig, taga under omprövning,

huruvida annan tjänst, som innehaves av biträdande lärare vid

folkskola eller av lärare vid mindre folkskola, bör ersättas med folkskollärartjänst

eller indragas. Finnes så böra ske, skall ifrågavarande lärare förordnas

å den lediga tjänsten.

Beträffande ifrågavarande lärares nuvarande löneförmåner

gäller som bekant, att de åtnjuta samma lön som ordinarie lärare vid småskola

samt dessutom, så länge de uppehålla vederbörande befattning, ett

särskilt lönetillägg med belopp motsvarande, för år räknat, löneskillnaden

inom vederbörande ortsgrupp mellan den löneklass, de tillhöra, och närmast

högre löneklass.

I detta sammanhang må erinras, att riksdagen alltsedan år 1934 varje

år beviljat understöd åt biträdande lärare och lärare vid mindre folkskolor,

vilka på grund av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning.

Dylika understöd hava för budgetåren 1934/38 beviljats 21 lärare, av

vilka 18 erhållit årligt understöd, varierande mellan 600 kronor och 1,500

kronor, och tre tilldelats engångsunderstöd med lägst 1,500 kronor och

högst 2,178 kronor.

Kungl. Majlis förslag, för vilket ovan redogjorts, bygger på av skolöverstyrelsen

framlagt förslag, varöver utlåtanden avgivits av statskontoret

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 109.

och undervisningsväsendets lönenämnd, vilken sistnämnda myndighet tillstyrkt

förslaget i princip.

Skolöverstyrelsen har framhållit, att därest ifrågavarande lärare skulle

komma i åtnjutande av en fullt tryggad rättslig ställning, syntes den enda

verkligt effektiva åtgärden vara, att de erhölle ordinarie anställning. Frågan

bleve då, örn en dylik åtgärd kunde vidtagas, utan att skolans intressen

därigenom träddes för nära. Då åtgärden tidigare varit på tal, bland annat

vid 1029 års riksdag, hade som huvudskäl mot en dylik anordning bland

annat anförts, att densamma skulle komma att inverka hindrande och fördröjande

på sådana önskvärda förbättringar i skolväsendets organisation,

som eljest kunde vinnas genom en fortgående förändring av de mindre folkskolorna

till folkskolor och de biträdande lärarnas ersättande med folkskollärare.

Efter nämnda tid hade emellertid inträtt vissa ändrade förhållande

i här berörda avseenden.

Överstyrelsen erinrade örn att antalet biträdande lärare och lärare vid

mindre folkskolor under en följd av år starkt minskats. Sålunda hade från

år 1915 till år 1937 antalet biträdande lärare minskat från 1,131 till 454

och antalet lärare vid mindre folkskolor från 2,720 till 1,653. Minskningen

hade varit särskilt utpräglad från år 1925. På grund av alltjämt fortgående

förändringar inom skolväsendet, som hade indragning av tjänster av ifrågavarande

slag till följd, kunde med stor sannolikhet förutses, att dessa

tjänsters antal komme att ytterligare minskas. Utvecklingen torde leda därhän,

att biträdande lärare ersattes av lärare med folkskolekompetens och

att mindre folkskolor i stor utsträckning antingen indroges eller förändrades

till folkskolor. Den numera stadgade skyldigheten för lärare vid folk- och

småskolor att i vissa fall underkasta sig förflyttning från ett skoldistrikt

till ett annat möjliggjorde en fortsatt dylik utveckling, även örn ifrågavarande

lärare bereddes ordinarie anställning. Under sådana förhållanden

syntes de skäl, som tidigare anförts mot att ifrågavarande lärare erhölle

ordinarie anställning, icke längre äga giltighet. Några skolorganisatoriska

svårigheter syntes nämligen icke uppkomma därigenom.

Överstyrelsen förordade, att samtliga biträdande lärare vid folkskolor och

lärare vid mindre folkskolor med anställning tills vidare skulle erhålla ordinarie

anställning utan krav på viss tjänstegöringstid. Där lärare vid mindre

folkskolor och biträdande lärare vore anställda på viss tid, utan att vara

vikarier, borde givetvis tjänster av detta slag förändras till extra ordinarie.

Statskontoret har uttalat, att anledningen till att ifrågavarande lärargrupper

icke kommit i åtnjutande av en mera tryggad anställningsform syntes

hava varit, att de skolformer, varom här vore fråga, icke ansetts motsvara

de krav, som numera ställdes på^ folkundervisningen. Det syntes mindre

lämpligt att giva här avsedda skolformer karaktären av ett fast led i systemet.

Häremot kunde visserligen anföras, att lärarna efter löneregleringens

genomförande blivit skyldiga att underkasta sig förflyttning till

annan lärartjänst inom undervisningsväsendet. Med hänsyn till de väsentliga

förbättringar i olika avseenden, som numera kommit här avsedda lärare

till del, kunde statskontoret dock knappast finna tillräckliga skäl

föreligga att för närvarande vidtaga ytterligare åtgärder i föreslagen riktning.

I varje fall syntes ordinarie anställning endast böra beredas lärare,

som viss längre tid innehaft tjänst, varom vore fråga.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 109.

5

Departementschefen har för egen elei anfört bland annat:

Då frågan om anställningsförhållandena för biträdande lärare vid folkskola

oell lärare vid mindre folkskola tidigare dryftats, hade utgångspunkten

för dess bedömande varit den, att åtgärder icke borde vidtagas, som

kunde försvåra skolväsendets utveckling och förbättring. Därav hade ansetts

följa, att ifrågavarande lärare icke lämpligen borde erhålla ordinarie

anställning, enär en sådan åtgärd skulle kunna förhindra eller fördröja

sådana önskvärda organisatoriska förbättringar inom folkskoleväsendet,

som kunde ernås genom avveckling av de mindre folkskolorna och genom

att ersätta de biträdande lärarna med folkskollärare. De bestämmelser,

som efter hand meddelats i syfte att stärka nämnda lärares rättsliga ställning,

hade därför icke så mycket inriktats på att förbättra själva anställningsförhållandena

som fastmer på att motverka de ur lärarnas synpunkt

oförmånliga följderna av den nuvarande uppsägningsrätten.

Såsom skolöverstyrelsen framhållit, vore efter genomförandet av den av

1937 års riksdag beslutade löneregleringen för folk- och småskollärare möjligheterna

att förbättra skolorganisationen genom indragning av överflödiga

lärartjänster numera större än tidigare varit fallet. På grund av bestämmelserna

i 12 § avlöningsreglementet för lärare vid folk- och småskolor

och kungörelsen nr .31/1938 med vissa bestämmelser angående förflyttning

av sådana lärare vore det sålunda möjligt att förflytta såväl ordinarie folkoch

småskollärare som ock biträdande lärare och lärare vid mindre folkskolor

till annan befattning inom undervisningsväsendet, jämväl med övergång

till annat skoldistrikt, så snart sådant erfordrades för indragning av

övertalig lärartjänst eller då eljest med hänsyn till undervisningsväsendets

bästa synnerliga skäl därtill vore. Med hänsyn till berörda bestämmelser

syntes några befogade invändningar icke längre kunna riktas mot förslaget

att öppna möjlighet för biträdande lärare vid folkskolor och lärare vid

mindre folkskolor att erhålla ordinarie anställning. Vad av statskontoret

yttrats gåve departementschefen anledning framhålla, att ett bifall till

nämnda förslag givetvis icke innebure ett ståndpunktstagande i.frågan örn

de avsedda skolornas värde och fortbestånd inom skolorganisationen utan

endast en fastare reglering av anställningsförhållandena för befattningshavare,

vilkas utbildning gjorde dem lämpade jämväl för ett stort antal andra

befattningar inom folkskoleväsendet och som vid förefallande behov kunde

överflyttas till sådana befattningar. Departementschefen erinrade i detta

sammanhang örn bestämmelsen i § 19 mom. 1 folkskolestadgan, att vid

uppkommen ledighet å en lärartjänst alltid skulle tågås i övervägande,

huruvida tjänsten borde återbesättas, förändras till icke-ordinarie eller

jndragas; även frågan, huruvida till tjänsten lämpligen borde förflyttas

annan lärare inom distriktet skulle därvid komma under omprövning.

Departementschefen vore således beredd att i princip förorda, att inom

folkskoleväsendet inrättades ordinarie och extra ordinarie tjänster som biträdande

lärare oell som lärare vid mindre folkskolor.

Beträffande de föreslagna övergångsanordningarna har departementschefen,

såsom av den ovan lämnade redogörelsen framgår, anslutit sig till den

principiella uppfattning sorn hävdats av statskontoret. Beträffande detaljerna

överensstämmer förslaget därutinnan i huvudsak med de övergångsanordningar,

som vidtogo.s, då småskollärarinnorna ar 1918 bereddes

ordinarie anställning.

Departementschefen har till slut erinrat, att hans förslag icke för stats
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 109.

verket medförde några ökade kostnader för löner åt ifrågavarande lärare.

Däremot syntes icke uteslutet, att utgifterna för ersättning för flyttningskostnad

kunde komma att efter hand i någon mån stegras.

Till stöd för det i motionerna 1:34 och T 1: 7 1 gjorda yrkandet

har anförts bland annat:

Ehuru statsmakterna genom olika åtgärder starkt framhävt önskvärdheten

av att biträdande lärare och lärare vid mindre folkskolor beredas

anställning vid annan skola, örn deras tjänster indragas, har det icke kunnat

undvikas, att ett flertal sådana lärare genom omorganisation av skolväsendet

förlorat sina tjänster och därmed berövats möjligheten att försörja sig.

Under en följd av år har också riksdagen årligen funnit sig böra bevilja understöd

at ett antal av angivna skäl entledigade lärare.

Det är emellertid väl bekant, att askilliga av de lärare, som vid indragning

av skola blivit utan anställning, äro fullt tjänstedugliga och befinna sig i sådan

ålder, att de länge skulle kunna uppehålla en lärartjänst. Det oaktat

föreligga knappast några möjligheter för dem att efter ansökning i vanlig

ordning till ledigförklarad befattning erhålla anställning. Så småningom

komma de därför i verkligt nödläge och måste tillerkännas understöd i en

eller annan form. Det synes oss dock ligga icke blott i de ifrågavarande lärarnas

utan även i samhällets intresse, att en sådan utveckling undvikes.

Det är därför synnerligen önskvärt, att de ifrågavarande lärarna snarast

löjligt beredas ny anställning. Detta torde i regel icke kunna ske på annat

sätt än det, som numera tillämpas beträffande ordinarie eller fast anställda

lärare, som genom skolväsendets omorganisation bliva obehövliga vid den

skola eller inom det distrikt, där de äro anställda. Genom beslut av Kungl.

Maj:t tilldelas sådan lärare anställning inom annat skoldistrikt. De härom

gällande bestämmelserna i 12 § avlöningsreglementet för lärare vid folkoch

småskolor m. fl. samt i kungörelsen nr 34/1938 med vissa bestämmelser

angående förflyttning av lärare vid folk- och småskolor lära dock icke

vara tillämpliga beträffande lärare, som på grund av tjänstens indragningentledigats,

antingen redan innan Kungl. Majit bemyndigades tilldela

övertalig lärare annan tjänst, eller också därefter men utan att vederbörande

myndigheter uppmärksammat möjligheten att förflytta den entledigade

läraren till tjänst inom annat skoldistrikt. Starka skäl tala för att

dessa lärare åter beredas anställning vid folkskoleväsendet. Lämpligast torde

detta kunna ske på det sättet, att Kungl. Majlis befogenhet att till ledig

tjänst förflytta övertalig liirare utsträckes till att avse även lärare, som med

anställning tills vidare innehaft tjänst såsom biträdande lärare vid folkskola

eller såsom lärare vid mindre folkskola men på grund av tjänstens indragning

blivit entledigad. Exakt uppgift om hur många lärare det här kan

bliva fråga örn kail knappast erhållas. Man torde dock med ganska stor

säkerhet kunna utgå ifrån att antalet entledigade lärare, som kan komma i

fråga till erhållande av anställning på här angivet sätt, icke är särdeles

stort. Sannolikt överstiger det icke ett tiotal.

. Vad här ovan sagts om vissa biträdande lärare vid folkskolor och lärare

vid mindre folkskolor äger i princip tillämpning även beträffande ett fåtal

lärare med anställning vid skyddshem, men som efter statens övertagande

av skyddshems väsendet icke kunnat beredas stadigvarande tjänstgöring vid

skyddshemmen. Även dessa lärare böra genom Kungl. Majlis försorg beredas

anställning vid folkskoleväsendet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 109.

7

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen

II: 219 gjorda yrkandet, hänvisas till motionen.

Såsom departementschefen erinrat, torde anledningen till att biträdande

lärare vid folkskolor och lärare vid mindre folkskolor icke tidigare ansetts

kunna beredas ordinarie anställning i huvudsak hava varit den, att

man icke genom en dylik anordning velat försvåra möjligheterna för skoldistrikten

att vidtaga sådana organisatoriska förbättringar inom folkskoleväsendet,

som kunna ernås genom avveckling av de mindre folkskolorna

och genom att ersätta biträdande lärarna med folkskollärare. Sedan bestämmelser

numera i samband med 1937 års lönereglering för lärare vid

folkskoleväsendet utfärdats, som möjliggöra förflyttning av lärare jämväl

från ett skoldistrikt till ett annat, så snart sådant erfordras för indragning

av övertalig lärartjänst, synas hinder icke längre böra resas mot att bereda

ordinarie eller extra ordinarie anställning åt biträdande lärare och

lärare vid mindre folkskolor. Utskottet har därför icke funnit anledning till

erinran mot att anställningsförhållandena för ifrågavarande lärare regleras

i överensstämmelse med vad departementschefen enligt det föregående

förordat. Jämväl de övergångsanordningar, som innefattas i departementschefens

förslag, finner utskottet sig kunna biträda.

Sedan anställningsförhållandena för biträdande lärare och lärare vid

mindre folkskolor reglerats på sätt utskottet sålunda tillstyrkt, synas dessa

lärare bliva helt skyddade mot eventualiteten att entledigas till följd av

indragning av överflödiga lärartjänster, något som hittills kunnat inträffa,

om än mera undantagsvis* Av nämnda orsak entledigade lärare hava visserligen

haft möjlighet att vid tillsättande av lediga lärartjänster konkurrera

med andra sökande, men av olika anledningar, bland annat givetvis

det under senare år rådande överflödet på lärare med småskollärarkompetens,

finnas dock, såsom i motionerna I: 34 och II: 71 påpekats, ett — låt

vara relativt ringa — antal dylika lärare, vilka icke haft möjlighet att

vinna försörjning på lärarbanan. I nämnda motioner har nu föreslagits

bemyndigande för Kungl. Majit att efter prövning i varje särskilt fall å ledig

lärartjänst vid folkskoleväsendet placera dylik lärare. Därigenom skulle

den Kungl. Majit tillkommande befogenhet, varom ovan erinrats, att förflytta

övertalig, i tjänst varande lärare, vinna en analog tillämpning beträffande

lärare, som av slcolorganisatoriska skäl redan blivit entledigad.

Utskottet har icke kunnat undgå att finna de av motionärerna anförda

synpunkterna förtjänta beaktande. Det synes utskottet vara en naturlig

konsekvens av förslaget om beredande av en fullt tryggad rättslig ställning

åt biträdande lärare och lärare vid mindre folkskolor, som innehava

förordnande tills vidare, att en motsvarande förmån beredes de lärare,

som till följd av skolväsendets omorganisation förlorat sin anställning,

men som, därest de kvarstått i tjänst, skulle hava blivit delaktiga av nämn
-

Vtskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 109.

da rättsskydd. Utskottet utgår ifrån att Kungl. Majit upptager vad sålunda

anförts till omprövning och utfärdar de föreskrifter i ämnet, som

må befinnas erforderliga. Därvid torde även böra övervägas, huruvida

icke föreskrifter av nämnda slag böra omfatta jämväl lärare vid skyddshemsväsendet,

vilka vid statens övertagande av detsamma blivit utan anställning.

Med vad sålunda anförts torde de ovannämnda motionerna I: 34 och

II: 71 få anses besvarade.

Det i motionen II: 219 gjorda yrkandet synes hava förestavats huvudsakligen

av omtanke om lärarna vid mindre folkskolor, vilka hittills haft

en jämförelsevis otrygg rättslig ställning till följd av att de skolformer,

vari dessa lärare arbeta, äro särskilt utsatta för organisatoriska förändringar.

Tankegången i motionen torde vara den, att särskilda föreskrifter

böra meddelas av innehåll, att inom ett skoldistrikt förestående organisatoriska

förändringar, som medföra indragning av tjänster såsom lärare

vid mindre folkskolor, alltid böra ske i den riktningen, att å ena sidan de

högvärdigaste skolformerna främjas — för landsbygdens del främst B 1- skolan — och å andra sidan ifrågavarande lärare tillförsäkras förmånsrätt

till anställning i största möjliga utsträckning å folkskolestadiet såsom biträdande

lärare.

Genom de åtgärder för beredande av en tryggad rättslig ställning åt

lärare vid mindre folkskolor och biträdande lärare vid folkskolor, som utskottet

i det föregående förordat, torde de i motionen II: 219 antydda

önskemålen om förbättrade anställningsbetingelser för ifrågavarande lärare

i huvudsak hava blivit tillgodosedda. Att därutöver, på sätt i motionen

avses, tillförsäkra dessa lärare en ställning, som skulle innebära tillskapandet

av en helt ny lärarkategori såsom en mellanform mellan folk- och

småskollärare, kan utskottet icke förorda. Vid sådant förhållande kvarstå

enligt utskottets förmenande inga bärande skäl för att, såsom i förevarande

motion föreslagits, binda skoldistriktens handlingsfrihet vid eventuella

skolorganisatoriska förändringar genom att uppställa förbud mot

förändring av mindre folkskolor till folkskolor av tredje B-formen, vilka

senare visserligen kunna betecknas såsom mera tungarbetade än exempelvis

B 1-skolor, men å andra sidan mångenstädes i vårt land torde erbjuda

den bästa lösningen av skolfrågan inom en viss bygd. Utskottet finner

sig förty böra avstyrka bifall till motionen II: 219.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att riksdagen må förklara sig icke hava något att

erinra mot att anställningsförhållandena för biträdande

lärare vid folkskolor och lärare vid mindre folkskolor regleras

i huvudsaklig överensstämmelse med vad departe
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 109. 9

menstschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 24 februari 1939 förordat;

2) att de ovannämnda, av herrar Norman och Söderkvist

samt herr Lindén väckta motionerna (I: 34 och II: 71)

må anses besvarade med vad utskottet ovan anfört;

3) att den ovannämnda, av herrar Nyblom och Wallén

väckta motionen (II: 219) icke må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 14 april 1939.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Gränebo, Oloj Olsson, Johansson i Fredrikslund, Nilsson

i Malmö, Oscar Olsson, Asplund, Nilsson i Landeryd, Pauli, Andrén, Larsson i Varberg, von

Heland och Bergman; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Törnkvist, Svensson i Grönvik,

Danielsson, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Närlinge, Ward, Holmdahl

och Mårtensson.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami.

Nr 109—110.

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

/

<:

j

t

as- . a v r>

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:213 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anställningsförhållandena för biträdande lärare vid folkskolor och lärare vid mindre f s. 2 i texten