Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar under rubriken Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor beträffande den allmänna löneregleringen.

1939-01-24 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1939:11, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar under rubriken Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor beträffande den allmänna löneregleringen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

1

\

Nr 11.

Ankom till riksdagens kansli den 24 januari 1939 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar under rubriken

Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar

gemensamma frågor beträffande den allmänna

löneregleringen.

(3:e och 4:e avd.)

I statsverkspropositionen för budgetåret 1939/40 under rubriken Utgifter

å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor, hava under

punkt 1 behandlats vissa spörsmål beträffande den allmänna löneregleringen,

som äro gemensamma för driftbudgeten i dess helhet (jämför statsrådsprotokollet

över finansärenden den 4 januari 1939, bilaga till statsverkspropositionen

sid. 1—8).

I fråga örn lönereglering sarbetets omfattning har chefen för finansdepartementet

redogjort för de lönefrågor, vilka redan framlagts eller komma att

framläggas för innevarande riksdag.

Den pågående avlöningsrevisionen har synts departementschefen böra

förenas med en allmän reglering av nu gällande arvodesbelopp, å vilka för

närvarande utgår reglerat eller oreglerat dyrtidstillägg, avseende dyrtids

tilläggens avveckling. I det föreliggande budgetförslaget har ett första steg

tagits mot en sådan reglering. Det har härvid i fråga örn arvoden, fastställda

av Kungl. Majit, ansetts nödvändigt att för nästa budgetår begränsa

ombildningen till arvoden, som utgöra ersättning för bisysslor, men bibehålla

de arvoden oförändrade, vilka utgöra ersättning för huvudsaklig sysselsättning.

Ombildningen har icke heller ansetts böra för närvarande omfatta

arvoden, som utgå till pensionerade officerare och underofficerare i

s. k. arvodesbefattningar, och därmed jämförliga arvoden. Jämväl de inom

utrikesförvaltningen till vissa tjänstemän utgående expektansarvodena hava

lämnats orubbade.

I vilka fall här avsedd arvodesreglering är ämnad att äga ruin, framgår

av redogörelsen vid vederbörande punkter å de olika huvudtitlarna. Ä arvoden,

fastställda av vederbörande verk, borde enligt departementschefen

dyrtidstillägg icke utgå från och med nästa budgetår. Den justering av arvodesbeloppen,

som till följd härav kunde visa sig skälig, borde ankomma

på verken.

Det stadium, i vilket löneregleringsarbetct befinner sig beträffande vissa

Bihang till riksdagens protokoll 1939. G sami. Nr 11 13. ]

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

befattningshavargrupper, har föranlett att en del avlöningsanslag i riksstatsförslaget

upptagits med allenast beräknade belopp. I fråga om andra huvudtiteln

har ett av 1936 års lönekommitté framlagt förslag om lönereglering

för icke-ordinarie befattningshavare vid civila statsförvaltningen, vilket

förslag ännu vid statsverkspropositionens framläggande ej kunnat slutligt

prövas, föranlett att definitiva framställningar icke gjorts angående beräkning

av nedre justitierevisionens, hovrätternas, häradsrätternas och vattendomstolarnas

avlöningsanslag. Under fjärde huvudtiteln lia de avlöningsanslag

utbrutits, som påverkas av det föreliggande förslaget till lönereglering

för försvarsväsendets beställningshavare. Avlöningsanslaget för förste

provinsialläkare och provinsialläkare m. fl. har upptagits med allenast beräknat

belopp under femte huvudtiteln i anledning av en av lönekommittén

föreslagen lönereglering för provinsialläkarna. Beträffande åttonde huvudtiteln

hava de anslag ej definitivt äskats, som påverkas dels av ifrågasatta

löneregleringar för ordinarie lärare m. fl. och vaktmästarpersonalen vid

statens undervisningsväsende samt för konsthögskolan, dels ock därav, att

avlöningsbeloppen till folk- och småskollärare, nomadlärare samt lärarna

vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor

och högre folkskolor fr. o. m. nästa budgetår böra anpassas efter civila

avlöningsreglementets bestämmelser. Förslag om lönereglering för distriktsveterinärer

har föranlett utbrytning av veterinärstatens avlöningsanslag under

nionde huvudtiteln. Vad angår tionde huvudtiteln hava löneregleringsförslagen

för det statliga undervisningsväsendet föranlett, att navigationsskolornas

avlöningsanslag upptagits med endast beräknat belopp, samt förslaget

till lönereglering för försvarsväsendets personal, att avlöningsanslaget

till statens isbrytarverksamhet utbrytits.

I avseende å löneplaner och kategoriindelning för icke-ordinarie tjänstemän

och löneregleringens inverkan på personalförteckningarna har departementschefen

meddelat, att den av 1936 års lönekommitté i dess förenämnda

förslag till lönereglering för icke-ordinarie personal vid civila statsförvaltningen

framlagt nya löneplaner för extra ordinarie och extra tjänstemän.

Beträffande löneplanen för extra ordinarie tjänstemän (löneplan Eo) är att

märka, att densamma bygger på förutsättningen att det nuvarande provisoriska

lönetillägget till dessa tjänstemän skall avvecklas; i stället har lönen

höjts med en löneklass. Efter en sådan omläggning av lönebeloppen skulle

lönerna till extra ordinarie tjänstemän komma att praktiskt taget sammanfalla

med lönerna till den hittillsvarande gruppen tjänstemän å extra stat,

och enda skillnaden i lönehänseende mellan de båda grupperna skulle utgöra

vissa särskilda slag av förmåner såsom semester, lön under olika slag av

ledigheter m. m. Lönekommittén har emellertid föreslagit avskaffande av

kategorien tjänstemän å extra stat, varvid nuvarande befattningar å extra

stat enligt förslaget skola ombildas till extra ordinarie befattningar. Vad

angår löneplanen för extra tjänstemän (löneplan Ex) innebär kommitténs

förslag, att den nuvarande relationen till begynnelselönerna för ordinarie

tjänstemän upprätthålles.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

3

I det föreliggande riksstatsförslaget liava lönerna till extra ordinarie och

extra tjänstemän beräknats enligt de av lönekommittén framlagda löneplanerna,

varjämte de nuvarande tjänstemännen å extra stat i stället upptagits

såsom extra ordinarie tjänstemän. Det har därvid icke ansetts nödvändigt,

att, ehuru lönekommitténs förslag ej kunnat upptagas till slutlig behandling,

uppföra avlöningsanslagen med allenast beräknade belopp.

Löneplanernas ändrade beteckningar i civila avlöningsreglementet hava

iakttagits i de förslag till nya personalförteckningar, som framlagts under

de olika huvudtitlarna. Ur personalförteckningarna hava uteslutits tjänstemän

å extra stat. Å andra sidan hava å personalförteckningarna upptagits

extra ordinarie befattningar i högre lönegrad än den 20 :e, varigenom sålunda

redovisats dels de nuvarande extra statstjänsterna och dels de extra ordinarie

befattningar i högre löneställning, som redan nu finnas. Det har

nämligen ansetts lämpligt, att inrättandet av dylika högre extra ordinarie

befattningar — utom vad angår de affärsdrivande verken — underställas

riksdagen.

Vidkommande löneregleringens inverkan på avlöningsstaterna har departementschefen

meddelat, att avlöningsstaternas uppställning bibehållits

oförändrad med det undantaget att en ny förslagsvis beräknad post upptagits

till rörligt tillägg.

Anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat har beräknats efter hittills gällande principer men med utgångspunkt

från civila avlöningsreglementets löneplaner. Från anslagsposten lia, vad

de ordinarie tjänstemännen angår, kostnaderna för sjukvård jämte läkemedel

m. m. med undantag dock för ersättningar till verksläkare ansetts

böra bestridas.

Beträffande anslagsposterna till avlöningar till tjänstemän å

övergångsstat eller å indragning sstat gäller vad ovan anförts

beträffande anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj: t, har beräknats på samma sätt som hittills.

I den mån arvodena ombildats enligt vad i det föregående anförts, har posten

omräknats.

Grundavlöningsposten under anslagsposten till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal har uppräknats med hänsyn till de nya löneplancrna

för extra ordinarie och extra tjänstemän samt, i förekommande

fall på grund av arvodesregleringen. Till posten hava överförts grundlönerna

för nuvarande tjänstemän å extra stat.

Avlöningsförhöjningsposten under anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal har omräknats med anledning av de

nya löneplanerna samt överflyttningen av extra statstjänsterna. Omräkningen

har, där ej förhållandena föranlett avvikelser, i allmänhet verkställts

schablonmässigt så, att posten kommit att motsvara kostnaden för två löneklassuppflyttningar

för den extra ordinarie personal, vars grundlöner skola

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

bestridas från grundavlöningsposten. Från posten ha, vad den icke-ordinarie

personalen angår, kostnaderna för sjukvård jämte läkemedel m. m.

med undantag dock för ersättningar till verksläkare ansetts böra bestridas.

Under anslagsposten till särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän hava medel icke beräknats

för provisoriskt dyrortstillägg samt ej heller för provisoriskt lönetilllägg

till extra ordinarie tjänstemän. I förekommande fall har vid postens

beräknande hänsyn tagits till de ändrade belopp, varmed avlöningsförstärkning

skall utgå enligt civila avlöningsreglementet.

Den nya anslagsposten till rörligt tillägg har upptagits till ett belopp,

motsvarande omkring sex procent av summan av anslagsposterna till

avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, övergångsstat och indragningsstat

samt till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

I detta sammanhang har departementschefen erinrat om att 1936 års lönekommitté

i sitt den 16 december 1937 avgivna betänkande med förslag till

civilt avlöningsreglemente berört av riksdagens revisorer vid två tillfällen

gjorda anmärkningar rörande frekvensen av partiella ledigheter inom statsförvaltningen.

Kommittén hade påpekat, att, därest man ville begränsa ämbetsverkens

rätt att förordna vikarier vid partiella ledigheter, detta enklast

syntes kunna åstadkommas genom att gällande kungörelse angående bestridande

av avlöningskostnader vid nyreglerade verk så ändrades, att lön och

vikariatsersättning till tjänsteman, som i dylikt fall förordnades såsom vikarie,

i allmänhet komme att utgå från grundavlöningsposten, vilken post

med några få undantag vore maximerad.

För egen del hade departementschefen vid anmälan av lönekommitténs

betänkande i statsrådet den 18 mars 1938 framhållit, att den av kommittén

anvisade utvägen för att åstadkomma en begränsning i dubbleringen av

tjänster syntes beaktansvärd. Spörsmålet borde emellertid närmare övervägas

i samband med den översyn av gällande regler för avlöningsanslagens

disposition, som bleve en följd av civila avlöningsreglementets godkännande.

Härefter har riksräkenskapsverket den 17 oktober 1938 inkommit med förslag

till ändrade bestämmelser angående bestridande av avlöningskostnader

vid nyreglerade verk inom allmänna civilförvaltningen, därvid den av lönekommittén

ifrågasatta anordningen upptagits till övervägande. Över riksräkenskapsverkets

förslag har statskontoret anbefallts avgiva utlåtande efter

den utredning i ämnet, vartill ämbetsverket kunde finna anledning. Vid nu

angivna förhållanden har departementschefen icke av här berörd anledning

ifrågasatt ändring för nästa budgetår i gällande bestämmelser för anslagsposternas

disponerande.

Beträffande löneregleringens inverkan på anslagsberäkningarna för budgetåret

1939/AO har departementschefen meddelat, att löneregleringen medfört

ökad medelsanvisning å de i riksstatsförslaget upptagna anslagen med

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

5

9,150,000 kronor. Härvid har hänsyn icke tagits till av löneregleringen

föranledda ökningar av oxnkostnadsanslagen, vilka emellertid icke ansetts

kunna uppgå till något mera betydande belopp.

De här angivna siffrorna avse allenast befattningshavare i statens tjänst,

och hänsyn har således ej tagits till de anslagsökningar, som kunna föranledas

av att avlöningsbeloppen till folk- och småskollärare samt vissa andra

kommunalt anställda lärare anpassas efter civila avlöningsreglementets bestämmelser.

Därjämte har erinrats, att löneregleringen påverkar budgetbalansen

icke blott genom de i det föregående berörda kostnadsökningarna

utan även genom att medföra vissa minskningar i de inkomstöverskott, som

redovisas av statens affärsdrivande verk.

Under erinran om att det civila avlöningsreglementet i enlighet med av

1938 års riksdag fattat beslut träder i kraft den 1 juli 1939 har departementschefen

för riksdagen lämnat en redogörelse för de frågor, som äga samband

med den genomförda och pågående allmänna löneregleringen för statens be

fattningshavare. Departementschefen har sålunda redan i statsverkspropositionen

meddelat, att 1936 års lönekommitté föreslagit nya löneplaner för

extra ordinarie och extra tjänstemän, men att, i den mån detta förslag kommer

att underställas riksdagen, detta icke varit möjligt att framlägga i

statsverkspropositionen. Emellertid har vid avlöningsanslagens beräkning

kommitténs förslag tjänat såsom utgångspunkt. Förslaget har även i någon

mån inverkat på personalförteckningarna. Det har nämligen förutskickats,

att kategorien tjänstemän å extra stat enligt nämnda förslag skall avskaffas

och att de nuvarande tjänstemännen å extra stat skola inordnas i

löneplanen för extra ordinarie tjänstemän. Vidare skulle för framtiden å

personalförteckningarna upptagas samtliga extra ordinarie befattningar i

högre lönegrad än den 20:e. Personalförteckningarna hava uppgjorts efter

dessa grunder, varvid även det civila avlöningsreglementets ändrade beteckningar

för löneplanerna iakttagits. Där icke av organisatoriska eller

liknande skäl ändrad löneplacering äskats, har förslag rörande revision av

tjänsteförteckningarna i vad avser befattningshavarnas inplacering i lönegrader

emellertid icke ännu kunnat för riksdagen framläggas. I vissa hänseenden

torde för övrigt först nästkommande års riksdag bliva i tillfälle

att pröva hithörande ärenden. Beträffande avlöningsstaterna har löneregleringen

i enlighet med 1938 års riksdagsbeslut inverkat därhän, att en omräkning

av vissa poster under avlöningsanslagen måst verkställas. Därjämte

har posten till avlöningar till tjänstemän å extra stat uteslutits ur avlöningsstaterna.

Beträffande budgetåret 1939/40 har den genomförda löneregleringen, såsom

härovan närmare påvisats, föranlett betydande omräkningar ä avlöningsanslagen,

dyrtidsanslagen däri inräknade, vilket medfört en ökad medelsanvisning

av 9,150,000 kronor. I denna siffra ingå givetvis icke med löneregleringen

sammanhängande stegringar av vissa omkostnadsanslag samt

de anslagsökningar, som föranledas av att lönerna för vissa kommunalt

Utskottets

yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

anställda lärare anpassas efter bestämmelserna i civila avlöningsreglementet.

Ej heller ingå i nämnda siffra de utgifter, som för affärsverkens del resultera

i minskade inkomstöverskott i anledning av löneregleringen för personalen.

Vad sålunda i olika hänseenden anförts av departementschefen föranleder

från utskottets sida icke till annat uttalande än att riksdagen kommer att vid

den blivande riksdagsbehandlingen av de särskilda anslagen närmare i detalj

pröva avlöningsanslagens uppställning och beräkning m. m., men att riksdagen

icke anser sig böra framställa någon erinran mot att personalförteckningar

och avlöningsstater i avbidan på förslaget om lönereglering för ickeordinarie

tjänstemän uppställas efter de allmänna grunder, för vilka departementschefen

redogjort. Utskottet har alltså ansett sig kunna, även örn vissa

erinringar beträffande särskilda detaljspörsmål framkomma, utgå från, att

dessa icke behöva på sådant sätt påverka personalförteckningarna och anslagsberäkningarna,

att riksdagen icke redan nu kan slutligt behandla de i

statsverkspropositionen framlagda särskilda frågor, som beröras av förevarande

ändringar. Erinras må även om att ett motsvarande tillvägagångssätt

tidigare vid mera än ett tillfälle anlitats och att härigenom riksdagsarbetet

kunnat i hög grad förenklas och påskyndas.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Majit tillkännagiva

bär ovan angivna synpunkter ifråga om vissa med redan

genomförd och pågående lönereglering för statens befattningshavare

m. fl. sammanhängande allmänna spörsmål.

Stockholm den 24 januari 1939.

På statsutskottets vägnar

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Gränebo, Olof Olsson, Asplund, Nilsson i Landeryd,

Bergström, Pauli, Andrén, Nilsson i Fredriksfält, Larsson i Varberg, Magnusson i Kalmar,

Bergman och Domö; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i Skövde, Törnkvist,

Svensson i Grönvik, Eriksson i Stockholm, Persson i Falla, Andersson i Prästbol,

Närlinge, Ward, Lindberg i Umeå och Bergvall.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:18 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar under rubriken Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor beträffand s. 3 i texten