Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående efterskänkande av återbetalning sskyldigheten beträffande till styrelsen för kommunala mellanskolan i Göteborg oriktigt utbetalta statsbidrag.

1939-04-14 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1939:110, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående efterskänkande av återbetalning sskyldigheten beträffande till styrelsen för kommunala mellanskolan i Göteborg oriktigt utbetalta statsbidrag.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 110.

11

Nr 110.

Ankom till riksdagens kansli den 14 april 1939 kl. 11,30 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående

efterskänkande av återbetalning sskyldigheten beträffande

till styrelsen för kommunala mellanskolan i

Göteborg oriktigt utbetalta statsbidrag.

(2:a avd.)

I en den 10 februari 1939 dagtecknad proposition (nr 85) har Kungl.

Majit, under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

medgiva att återbetalningsskyldigheten beträffande i nämnda statsrådsprotokoll

omförmälda, till styrelsen för kommunala mellanskolan i Göteborg

oriktigt utbetalta statsbidrag å tillhopa 15,578 kronor 95 öre måtte

efterskänkas.

Enligt § 1 i det av Kungl. Majit den 29 maj 1925 fastställda reglementet

för kommunala mellanskolan i Göteborg består skolan av två linjer, en för

gossar och en för flickor. Genom Kungl. Majits resolution den 3 juli 1930

erhöll § 1 följande tillägg: »När särskilda omständigheter det påkalla, kunna

dock efter beslut av skolstyrelsen gossar och flickor sammanföras till en

klassavdelning.» I dessa bestämmelser gjordes ingen ändring i det nya reglemente

för skolan, som Kungl. Majit fastställde den 21 maj 1937.

Enligt den intill utgången av år 1938 gällande kungörelsen nr 927/

1918 angående avlöning åt lärare vid kommunal mellanskola samt statsbidrag

till sådan skola skulle skolområde, som underhöll kommunal

mellanskola, för bestridande av kostnaderna härför erhålla bidrag av

statsmedel bland annat till parallellavdelning av årsklass. Inom varje

årsklass skulle dock statsbidrag utgå till högst så stort antal parallellavdelningar,

som uppkom med iakttagande därav att minst 30 lärjungar

kom på varje avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning upprättades

inom densamma.

Vid granskning inom riksräkenskapsverket av Göteborgs och Bohus läns

kassaredogörelser för första kvartalen av åren 1931, 1932 och 1933 anmärktes,

att till styrelsen för kommunala mellanskolan i Göteborg från det

under åttonde huvudtiteln uppförda anslaget till kommunala mellanskolor

utanordnats statsbidrag — utöver vad rätteligen bort utbetalas — för år

1930 med 5,021 kronor 0 öre, för år 1931 med 5,000 kronor och för år 1932

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 110.

med 4,357 kronor 89 öre, och anmärktes beloppen till ersättande, de två

förstnämnda av landshövdingen O. von Sydow, tillförordnade landskamreraren

B. Gillner och länsbokhållaren R. Sjögren samt det sistnämnda av

tillförordnade landssekreteraren G. Hård af Segerstad, Gillner och Sjögren.

Genom särskilda utslag den 7 juni 1934 förpliktade riksräkenskapsverket,

med gillande av anmärkningarna, von Sydow, Gillner och Sjögren att gemensamt

eller vilken gälda gitte ersätta statsverket tillhopa 11,221 kronor

6 öre samt Hård af Segerstad, Gillner och Sjögren att gemensamt eller vilken

gälda gitte ersätta statsverket 4,357 kronor 89 öre, envar av dem dock

öppet lämnat att hos vederbörande söka sitt åter efter befogenhet. Efter besvär

av skolstyrelsen fann kammarrätten enligt särskilda utslag den 27

november 1936 ej skäl att göra ändring i riksräkenskapsverkets utslag. Sedan

styrelsen häröver anfört underdåniga besvär, fann Kungl. Maj:t enligt

särskilda utslag den 22 mars 1938 ej skäl att göra ändring i kammarrättens

utslag.

I målen har varit fråga örn för hur många klassavdelningar vid skolan

statsbidrag skolat utgå. Statsbidrag har av länsstyrelsen utanordnats för

fler avdelningar än det antal avdelningar, till vilka skolan enligt nämnda

utslag varit berättigad erhålla statsbidrag. Anledningen härtill synes hava

varit, att skolans styrelse vid uppdelning av årsklass i mindre avdelningar

ansett sig med hänsyn till förutnämnda bestämmelse i skolans reglemente

först böra uppdela årsklassen i en goss- och en flickavdelning, vilka sedan

vardera uppdelats i klassavdelningar i enlighet med gällande bestämmelser.

Överskjutande antal gossar har således ej räknats tillsammans med

flickor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas i huvudsak följande:

Skolans styrelse har anhållit örn befrielse från skyldigheten att återbetala

ifrågavarande anmärkningsmedel, tillhopa 15,578 kronor 95 öre,

vilka enligt uppgift ännu vid utgången av januari 1939 icke inbetalats

till statsverket. Till skäl härför har styrelsen anfört bland annat:

De framförda anmärkningarna och myndigheternas bedömande av

dessa grundade sig på den uppfattningen, att goss- och flicklinjerna vid

skolan ur statsbidragskungörelsens synpunkt vore att anse såsom en

enda skola. Förutnämnda bestämmelse i reglementet, att skolan skulle

bestå av två linjer, en för gossar och en för flickor, kunde emellertid

enligt styrelsens uppfattning icke få någon rimlig innebörd, därest den

icke avsåge, att gossavdelningen räknades för sig och flickavdelningen

för sig. I enlighet härmed hade goss- och flickavdelningarna varit skilda

från varandra och till och med haft sin undervisning förlagd till långt från

varandra belägna skolhus. Då för en del år sedan önskemål uppstått att

vid upprättandet av nya avdelningar i första klassen kunna bilda en samklass

av övertaliga godkända gossar och flickor, som icke kunnat beredas

plats i rena goss-, respektive flickklasser, hade styrelsen på grund av den

anförda bestämmelsen icke ansett sig kunna göra detta utan att anhålla om

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Statsutskottets utlåtande Nr 110.

Kungl. Maj:ts tillstånd därtill. Genom Kungl. Maj:ts ovan omförmälda resolution

hade skolans reglemente fått följande tillägg: »När särskilda omständigheter

det påkalla, kunna dock efter beslut av skolstyrelsen gossar och

flickor sammanföras till en klassavdelning». Denna bestämmelse innebure

således rättighet men icke skyldighet för styrelsen att sammanslå goss- och

flickklasser. Att denna tilläggsbestämmelse godkänts, hade givit styrelsens

uppfattning örn linjeuppdelningens innebörd ytterligare stöd. Av vad sålunda

anförts torde framgå, att styrelsen haft starka skäl att beträffande

ifrågavarande statsbidragsrekvisitioner förfara så som styrelsen gjort.

Skolöverstyrelsen, statskontoret, riksräkenskapsverket och regeringsrätten

hava samtliga i avgivna yttranden i ärendet tillstyrkt bifall till

ansökningen under framkallande av de i ärendet förekomna särskilda

omständigheterna. Statskontoret har därvid uttalat att befrielse icke

syntes kunna medgivas på annat sätt, än att vederbörande — sedan det

anmärkta beloppet inbetalts — förklarades berättigad att av åttonde

huvudtitelns reservationsanslag till extra utgifter erhålla ersättning för

det inbetalta beloppet. Riksräkenskapsverket åter har tillstyrkt direkt

efterskänkande av inbetalningsskyldigheten, vilken fråga dock borde

underställas riksdagen.

Departementschefen har erinrat örn att riksdagen i skrivelse nr 156/

1935, i anledning av proposition angående befrielse för en befattningshavare

från viss betalningsskyldighet, uttalade sig för en viss varsamhet

vid bedömandet av frågor örn befrielse från ådömd ersättningsskyldighet.

Det hade väckt riksdagens uppmärksamhet, att framställningar örn efterskänkande

av kronans fordringsanspråk under senare år i allt större utsträckning

dragits inför riksdagen, medan tidigare sådant skett huvudsakligast

i undantagsfall, då särskilt vägande skäl varit för handen, och att då

ej sällan ställts såsom villkor för efterskänkandet, att vederbörande skulle

till statsverket inleverera viss del av det till betalning fastställda beloppet.

Numera syntes emellertid en tendens förefinnas att icke tillämpa denna

princip lika rigoröst som tidigare syntes hava varit fallet. Följden härav

hade blivit, att befrielse från ersättningsskyldighet kommit att medgivas i

allt större omfattning. För att emellertid vederbörande icke skulle bibringas

den uppfattningen, att staten vid fel och försummelser från deras sida eftergåve

uppkomna ersättningsanspråk, ville riksdagen fästa uppmärksamheten

på nödvändigheten av att från statens sida efterskänkande av ådömd

betalningsskyldighet endast skedde i undantagsfall och när särskilda förhållanden

betingade ett dylikt medgivande samt att befrielse icke lämnades

i större utsträckning än som kunde vara av omständigheterna verkligen

påkallat.

För egen del har departementschefen yttrat följande.

I det föreliggande fallet syntes sådana särskilda förhållanden vara

för handen, som enligt riksdagens nyssberörda uttalande borde utgöra

förutsättning för efterskänkande av ådömd betalningsskyldighet. Möjligen

kunde ifrågasättas, örn icke, på grund av vad riksdagen i nämnda

skrivelse yttrat, en del av berörda belopp å 15,578 kronor 95 öre borde

återbetalas till statsverket. Med hänsyn till vad i ärendet förekommit

Bihang till riksdagens protokoll 19SD. (1 sami. Nr lutt -litt.

:s

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 110.

Utskottet.

ville departementschefen emellertid icke ifrågasätta en sådan partiell

återbetalningsskyldighet utan förordade, att den betalningsskyldighet

beträffande ifrågavarande oriktigt utbetalta statsbidrag, som fastställts

genom de av Kungl. Majit den 22 mars 1938 meddelade utslagen, helt

efterskänktes, varigenom såväl skolstyrelsen som de för medlens utanordning

ansvariga tjänstemännen komme att fritagas från ekonomiskt

ansvar. I likhet med riksräkenskapsverket ansåge departementschefen,

att denna fråga borde underställas riksdagens prövning.

Anmärkas kunde, att från och med den 1 januari 1939 nya grunder

gällde för statsbidrag till avlöning av lärare vid kommunala mellanskolor

(kungörelsen nr 754/1938), enligt vilka sådant bidrag utginge med

en viss kvotdel av avlöningskostnaderna vid kommunal mellanskola.

Statsbidraget vore sålunda icke längre satt i relation till antalet parallellavdelningar.

Utskottet har icke kunnat undgå att finna det tveksamt, huruvida i

det föreliggande fallet sådana särskilda omständigheter kunna anses vara

för handen, som riksdagen i det av departementschefen omförmälda

uttalandet åsyftat. De åberopade statsbidragsbestämmelserna hava nämligen

enligt utskottets förmenande icke i och för sig bort lämna rum

för tvekan angående tolkningen av desamma. En viss motsägelse mellan

nämnda bestämmelser å ena sidan och i skolans reglemente intagna föreskrifter

å den andra har dock varit rådande. Vid sådant förhållande

och ehuru det bort stå klart för vederbörande, att statsbidragsbestämmelserna

bort äga vitsord framför reglementariska föreskrifter, har utskottet

likväl ansett sig kunna i detta fall i likhet med departementschefen

och de i ärendet hörda ämbetsverken och regeringsrätten ifrågasätta

ett efterskänkande av återbetalningsskyldigheten i dess helhet.

Utskottet har därvid även beaktat, att statsbidrag till kommunal mellanskola

från och med den 1 januari 1939 utgår med viss kvotdel av avlöningskostnaderna

och statsbidraget sålunda icke längre är satt i relation

till antalet parallellavdelningar.

Utskottet får sålunda hemställa,

att riksdagen må medgiva, att återbetalningsskyldigheten

beträffande de i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 10 februari 1939 omförmälda, till

styrelsen för kommunala mellanskolan i Göteborg oriktigt

utbetalta statsbidrag å tillhopa 15,578 kronor 95 öre

må efterskänkas.

Stockholm den 14 april 1939.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Närvarande: se under utlåtandet nr 109.

Stockholm 1939, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

391472

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:207 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående efterskänkande av återbetalningsskyldigheten beträffande till styrelsen för kommunala s. 3 i texten