Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av Kinda kanal m. m.

1939-04-14 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1939:113, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av Kinda kanal m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 113.

1

Nr 113.

Ankom till riksdagens kansli den 14 april 1939 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående försäljning av Kinda kanal m. m.

(4:e avd.)

I en den 3 mars 1939 dagtecknad proposition, nr 144, har Kungl. Majit,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

kommunikationsärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen att bemyndiga

Kungl. Majit godkänna försäljning av den Kinda kanals aktiebolags konkursbo

tillhöriga egendomen på i huvudsak de i statsrådsprotokollet angivna

grunderna.

Kinda kanal, som främst utgör en kanalisering av Stångån, sträcker sig

från sjön Roxen (Linköpings hamn) i sydlig riktning genom Östergötland

och norra Småland till sjön Åsundens södra ände. Kanalens totala längd

är 80,2 km, varav 26,9 km bearbetats. Kanalen har 15 slussar med i allmänhet

en bredd av 4,90 meter och tröskeldjup av 1,48 meter.

Alltsedan mitten av 1800-talet har till företaget vid olika tillfällen beviljats

statslån och understöd utan återbetalningsskyldighet med betydande

kapitalbelopp. Den senaste ägaren, Kinda kanals aktiebolag, är försatt i

konkurs.

Såsom säkerhet för bolagets skuld till staten föreligger en av bolaget

utfärdad skuldförbindelse å 437,500 kronor, å vilket belopp årligen skulle

erläggas ränta och amortering. Ända fram till början av 1900-talet gäldades

också föreskrivna annuiteter å skulden. År 1902 uppgick sålunda skulden

till omkring 325,500 kronor. På grund av den genomgripande utveckling

på kommunikationsväsendets område, som skett efter kanalens tillkomst

genom järnvägs- och landsvägsnätets utbyggnad, har emellertid sedermera

företagets rörelse avsevärt nedgått och därmed också dess ekonomiska

bärighet. Efter år 1902 hava sålunda endast smärre inbetalningar å statslånet

kunnat äga rum. Genom upplupna räntor från och med år 1908 har

kanalbolagets skuld till staten den 30 juni 1938 vuxit till omkring 623,200

kronor.

Bihang till riksdagens protokoll Will). 6 sami. Nr 113-—lid.

887 89

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 113.

I bolagsordningen för bolaget stadgas bland annat, att för större reparationer

skulle till en reparationsfond årligen avsättas minst 1,000

kronor, som skulle förräntas och förökas med räntans läggande till kapitalet,

till dess fonden vuxit till 100,000 kronor. Fondens medel voro

vid 1934 års utgång bokförda till 100,000 kronor och placerade i svenska

statens, Sveriges allmänna hypoteksbanks och konungariket Sveriges stadshypotekskassas

obligationer till ett nominellt belopp av omkring 101,700

kronor.

Med anledning av bolagets oförmåga att fullgöra sina ekonomiska förpliktelser

gentemot staten fördes under åren 1933—1935 mellan riksgäldskontoret

och Linköpings stad underhandlingar örn stadens övertagande av

kanalen. Då dessa icke ledde till något resultat, försattes kanalbolaget på

riksgäldsfullmäktiges begäran i konkurs den 10 februari 1936. Kanaldriften

har emellertid på grund av det starka intresse för kanalens fortsatta drift,

som förmärkts i de av kanalen berörda trakterna, tillsvidare uppehållits av

konkursboet. Under denna tid hava med de i saken intresserade parterna

förts förhandlingar i syfte att tills vidare bevara kanalen såsom farled.

Efter långvariga förhandlingar hava parterna kunnat enas örn en plan för

lösning av den föreliggande frågan. Med hänsyn till statens fordran hos

bolaget erfordras emellertid för planens genomförande medverkan från statens

sida.

Enligt planen skulle ett nytt aktiebolag bildas för inköp av kanalen med

undantag av Nykvarns och Tannefors slussar. Bolagets aktiekapital, som

skulle utgöra lägst 30,000 kronor, har förutsatts skola tecknas av Göta

kanalbolag med 5,000 kronor samt av de av kanalen berörda kommunerna

med 25,000 kronor, varav 10,000 kronor av Linköpings stad och 15,000

kronor av landskommunerna. Nykvarns och Tannefors slussar skulle däremot

försäljas till Linköpings stad, som emellertid skulle utarrendera

slussarna till det nya bolaget, därvid förutsatts, att någon arrendeavgift icke

skulle utgå. Köpeskillingen för kanalen med undantag av nyssnämnda

slussar skulle utgöra 200,000 kronor, vilket ungefär motsvarar kanalföretagets

tillgångar enligt konkursbouppteckningen, och skulle gäldas genom en å

samma belopp utfärdad revers till riksgäldskontoret. Reversen skulle vara

räntefri och förfalla till betalning först vid den tidpunkt, då det nya bolaget

eventuellt träder i likvidation eller försättes i konkurs eller kanaldriften

nedlägges eller bolaget utan riksgäldskontoret® medgivande avyttrar någon

till bolaget överlåten fast egendom. Såsom säkerhet för denna statens

fordran skall bolaget pantsätta av de reparationsfonden tillhöriga obligationerna

sådana till ett nominellt belopp av 62,100 kronor. Köpeskillingen för

Nykvarns och Tannefors slussar skulle utgöra 85,000 kronor, av vilket belopp

35,400 kronor skulle anses guldna genom det utlägg, som Linköpings stad

fått vidkännas i anledning av det år 1935 inträffade raset vid Nykvarn, och

återstoden med tillägg av 4,000 kronor, avseende stadens bidrag till kostnaderna

i anledning av driftens uppehållande under konkursen, erlägges med

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 113.

3

en revers till riksgäldskontoret å 53,600 kronor, vilken skulle vara räntefri

och förfalla till betalning först vid den tidpunkt, då driften å kanalen helt

eller till väsentlig del nedlades.

Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande.

Såsom förut anförts är staten sedan bolaget numera råkat på obestånd

berättigad ätt övertaga kanalen med vad därtill hör. Med hänsyn till att

trafiken numera nedgått så avsevärt, att driften på längre sikt ej längre torde

bära sig, saknar kanalen affärsvärde. Någon ekonomisk fördel för staten

att övertaga driften kan sålunda ej föreligga. Ej heller kan kanalen sägas

äga en allmän betydelse av sådan omfattning, att denna kan motivera, att

staten, oavsett att driften kan förväntas medföra förlust, övertager kanalrörelsen.

Därest kanalen överlätes på staten, skulle staten emellertid genom

försäljning av kanalfastigheten kunna tillgodogöra sig det värde, som denna

äger. Även örn en dylik åtgärd ur synpunkten att erhålla mesta möjliga

täckning för statens fordran måhända skulle utgöra den för staten ekonomiskt

fördelaktigaste lösningen av problemet, anser jag mig ändock icke böra

förorda densamma. Såsom av redogörelsen framgår finnes, nämligen i de av

kanalen närmast berörda kommunerna ett mycket livligt intresse för kanalens

upprätthållande. Detta torde sammanhänga med, bland annat, att vägarna

inom kanalens trafikområde icke äro av den beskaffenhet, att de ännu

kunna upptaga den tyngre trafik — enligt uppgift väsentligen omfattande

skogsprodukter och olika slag av bvggnadsmateriel — som alltjämt framgår

i kanalen. Ett nedläggande av kanaldriften vid nuvarande tidpunkt skulle

därför komma att medföra allvarliga konsekvenser för de näringsidkare, vilkas

verksamhet med avseende å godstransporter alltjämt är inriktad på tillgången

till kanalen. Med hänsyn till nu anförda förhållanden anser jag staten icke

böra undandraga sig att medverka till realiserandet av den plan, som nu

framlagts för att tillsvidare bevara kanalen såsom trafikled. De närmare detaljerna

i denna plan sådana de utformats i de förutnämnda, under medverkan

av riksgäldskontoret uppgjorda förslagen till köpekontrakt, hava i

stort sett icke givit mig anledning till erinran. Yid dylikt förhållande och

då enligt vad jag inhämtat stadsfullmäktiges i Linköping beslut örn, bland

annat, aktieteckning i det tillämnade kanalbolaget numera vunnit laga kraft,

vill jag i likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen tillstyrka, att proposition

avlåtes till riksdagen med hemställan örn bemyndigande för Kungl.

Maj:t att godkänna försäljning av den Kinda kanals aktiebolags konkursbo

tillhöriga egendomen på i huvudsak de villkor, som i det föregående angivits.

För staten såsom fordringsägare i det i konkurs försatta kanalföretaget

vore det ekonomiskt fördelaktigast, att en realisation av kanalfastigheten

bomme till stånd. Ur samfärdselsynpunkt, enkannerligen för trafiken med

skogsprodukter och annat tyngre gods, anses kanalen dock alltjämt äga

betydelse, och då ett nytt bolag genom kapitalinsats av olika intresserade

och främst de närmast berörda kommunerna nu bildats för driftens fortsättning,

synes staten icke böra motsätta sig den uppgörelse, vartill förslag

här framlagts och som utgör en förutsättning för nämnda plans förverkligande.

Med tillstyrkande av Kungl. Majda förslag hemställer utskottet,

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 113.

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Majit godkänna försäljning

av den Kinda kanals aktiebolags konkursbo tillhöriga

egendomen på i huvudsak de i statsrådsprotokollet den 3 mars

1939 angivna grunderna.

Stockholm den 14 april 1939.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Gränebo, Olof Olsson, Nilsson i Malmö, Oscar

Olsson, Asplund, Andersson i Fältenborg, Nilsson i Landeryd, Pauli, Andrén, Larsson

i Varberg, von Heland och Nisser; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i Skövde,

Törnkvist, Svensson i Grönvik, Danielsson, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna,

Andersson i Prästbol, Närlinge, Ward och Mårtensson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:195 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition angående försäljning av Kinda kanal m. m. a1 i texten