Utlåtande i anledning av väckt motion om engångsersättning åt vissa droslcägareänkor för förlorade utkomstmöjligheter.
1939-04-18 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1939:122, Utlåtande i anledning av väckt motion om engångsersättning åt vissa droslcägareänkor för förlorade utkomstmöjligheter.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 122.
3
Nr 122.
Ankom till riksdagens kansli den 18 april 1939 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion om engångsersättning åt
vissa droslcägareänkor för förlorade utkomstmöjligheter.
(3:e avd.)
I cn inom andra kammaren av herrar T. Henriksson och G. Arnemark
väckt motion, nr 284, har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att i
motionen angivna tretton droskägareänkor skulle av allmänna medel tillerkännas
en engångsersättning för förlorade utkomstmöjligheter till belopp,
som vederbörande utskott efter prövning av varje särskilt fall kunde anse
skäligt.
För rätt att utöva yrkesmässig automobiltratik för personbefordran erfordras
i Stockholm tillstånd av Överståthållarämbetet. Tidigare var det
vanligt, att innehavare av dylik rättighet kunde överlåta denna på annan
genom försäljning eller att rättigheten vid innehavarens frånfälle utan särskild
prövning övergick till efterlevande änka eller annan dödsbodelägare.
Från och nied år 1920 godkändes emellertid icke längre försäljning av drosk - rättighet. Genom beslut den 22 november 1935 har Överståthållarämbetet
vidare beslutat begränsa dödsbodelägares rätt att fortsätta avliden droskägares
rörelse till 3 år för efterlevande änka och 6 månader för annan dödsbodelägare,
varefter rättigheten skall indragas eller överföras å annan, i
första hand å någon äldre välmeriterad chaufför.
I motionen framhålles nu bland annat, att resultatet av den ändrade
praxis, som Överståthållarämbetet sålunda infört, blivit att vid droskägares
död efterlevande änka som regel står utan försörjning. Detta skulle gälla
följande tretton änkor, vilka numera förlorat rättigheten alt utöva yrkesmässig
automobiltrafik, nämligen
f:o) Fru Klara Regina Andersson, född Larsson, Idungatan 4, Stockholm;
född 1888. o
2:o) Anna Emilia Berglöf, född Eriksson, Birger Järngatan 131 B, Stock
holm;
född 1887.
3:o) Alma Mathilda Wilhelmina Cederberg, född Svanström, kyrkogardsvägen
145, Enskede; född 1876.
4:o) Judith Margareta Holm, Polhemsgatan 29, Stockholm; född 1894.
5:o) Edla Mathilda Jansson, Estlandsgatan 112, Enskede; född 1872.
b:o) Lovisa Eleonora Karlsson, född Blomberg, Karlbergsvägen 61, Stockholm;
född 1879.
7:o) Lovisa Karolina Käck, Sveavägen 121, Stockholm; född 1870.
8:o) Edith Lovisa Lindh, född Svanström, Svandammsvägen 4, Midsommarkransen;
född 1883.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 122.
Utskottet.
9:o) Margareta Magnusson, Kungsholmsstrand 169, Stockholm; född
1907.
10:o) Ida Charlotta Nilsson, Karlsviksgatan 6, Stockholm; född 1884.
lito) Elin Mathilda Pettersson, Uppsalavägen 30, Tureberg; född 1879.
12:o) Ester Theresia Sjöblom, född Gustavsson, Ansgariigatan 1, Stockholm;
född 1880.
13:o) Elvira Svensson, Völundsgatan 11, Stockholm; född 1900.
Genom Stockholms droskägareförening u. p. a. har verkställts närmare
utredning rörande nu nämnda änkors försörjnings- och förmögenhetsförhållanden,
vilken utredning med särskild skrivelse överlämnats till statsutskottet.
Utskottet vill erinra örn, att i motionen berörda förhållanden i olika sammanhang
varit föremål för Kungl. Maj :ts uppmärksamhet. Sålunda har Kungl.
Majit genom resolution den 14 oktober 1938 ogillat besvär, som vissa änkor
och bröstarvingar efter avlidna drosktrafikutövare i Stockholm anfört i fråga
om rätt att utöver viss tid få fortsätta den avlidnes rörelse. Vidare har förutvarande
chefen för kommunikationsdepartementet, efter vederbörligt bemyndigande,
den 3 november 1938 tillkallat särskilda sakkunniga för att verkställa
utredning rörande vissa med beviljande av trafiktillstånd förenade
frågor. Enligt direktiven bör därvid bland annat övervägas dels införande
av skyldighet för den, som övertager avliden trafikutövares tillstånd, att
under vissa förutsättningar och på skäliga villkor inlösa den eller de bilar,
som använts i rörelsen, dels ock möjligheten av obligatorisk anslutning av
såväl trafikutövare som anställda förare till en gemensam pensionskassa,
varigenom större ekonomisk trygghet skulle beredas i droskrörelse sysselsatta
personer och deras dödsbodelägare. Slutligen har 1936 års trafikutredning
i sitt den 18 december 1938 avgivna betänkande angående yrkesmässig
biltrafik (statens off. utredn. 1938: 59) upptagit frågan örn överlåtelse
av trafiktillstånd till behandling och även framlagt förslag till vissa
bestämmelser i ämnet, vilket för närvarande är beroende på Kungl. Majits
prövning.
Under hänvisning till vad sålunda förekommit och då utskottet för sin del
icke kan tillstyrka det i motionen framförda yrkandet örn engångsersättning
för förlorade utkomstmöjligheter, får utskottet hemställa,
att motionen II; 284 icke må av riksdagen bifallas.
Stockholm den 18 april 1939.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS RÅSTOCK.
Närvarande: Se under utlåtandet nr 121.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.