Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avlöningsförmåner för personal vid Borås—Jönköpings järnväg, som vid järnvägens införlivande med statens järnvägar övergår i nämnda järnvägars tjänst.

1939-04-18 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1939:125, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avlöningsförmåner för personal vid Borås—Jönköpings järnväg, som vid järnvägens införlivande med statens järnvägar övergår i nämnda järnvägars tjänst.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 125.

3

Kr 125.

Ankom till riksdagens kansli den 18 april 1939 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avlöningsförmåner

för personal vid Borås—Jönköpings

järnväg, som vid järnvägens införlivande med statens

järnvägar övergår i nämnda järnvägars tjänst.

(4:e avd.)

I en den 24 februari 1939 dagtecknad proposition, nr 164, har Kungl. Maj:t,

under åberopande av propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva,

att tjänsteman vid Borås—Jönköpings järnväg, som i anledning av statens

övertagande av nämnda järnväg konstitueras till ordinarie tjänsteman vid

statens järnvägar, må — i den mån sådant erfordras för att han icke skall

lida minskning i av honom vid övergången innehavda avlöningsförmåner —

utan hinder av bestämmelserna i civila avlöningsreglementet placeras i högre

löneklass inom vederbörande lönegrad än den lägsta.

Enligt tidigare medgivanden av Kungl. Majit, därav det första av den 16

december 1927, hava under samverkan mellan Borås—Jönköpings järnvägsaktiebolag

och statens arbetslöshetskommission pågått arbeten för en utsträckning

av järnvägen Borås—Ulricehamn till Jönköping.

Är 1935 anvisades av riksdagen ett anslag av 1,300,000 kronor, att utgå

av andra medel än lånemedel, till färdigställande av järnvägsanläggningen

Ulricehamn—Jönköping. Beloppet skulle utlämnas som lån till Borås—Jönköpings

järnvägsaktiebolag under villkor, att före lånets utlämnande avtal

vore träffat örn överlåtande till staten av hela järnvägsanläggningen Borås

-—Ulricehamn—Jönköping. Dylikt avtal godkändes av Kungl. Majit genom

beslut den 3 april 1936. I samband därmed förklarade Kungl. Majit, att

Kungl. Majit ville framdeles på förslag av järnvägsstyrelsen dels fastställa

den dag, från vilken överlåtelsen skulle ske, dels ock fastställa grunder

för den framtida förvaltningen av ifrågavarande järnvägsanläggning i statens

hand.

Under erinran härom har departementschefen anfört bland annat följande!
Järnvägsanläggningen

Ulricehamn—Jönköping beräknas bliva färdig under

loppet av nästa budgetår. Den tidigare avtalade överlåtelsen torde sålunda

komma att äga rum under budgetåret 1939/40. Med anledning härav har

järnvägsstyrelsen nu hemställt, att järnvägen Borås—Ulricehamn—Jönköping

må från och med tidpunkten för överlåtelsen införlivas med statens

järnvägar samt att, i anslutning härtill, tjänsteman vid sagda järnväg, som

i anledning av statens övertagande av järnvägen konstitueras till ordinarie

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 125.

tjänsteman vid statens järnvägar, må utan hinder av bestämmelserna i för

tjänstemän vid statens järnvägar gällande avlöningsreglemente placeras i

högre löneklass inom vederbörande lönegrad än den lägsta.

Frågan örn formen för förvaltningen av ifrågavarande järnväg i statens

hand lämnades öppen vid beslutet om statens förvärv av densamma. Det

förutsattes emellertid, att järnvägen vid överlåtelsen kunde befinnas lämpligen

böra förvaltas i enlighet med bestämmelserna i Kungl. Maj:ts brev den

28 november 1924 angående fastställande av grunder för förvaltningen av

enskilda järnvägar, som inköpts av staten. Enligt dessa bestämmelser skall

av staten övertagen enskild järnväg förvaltas på sätt, som örn den fortfarande

vore enskild järnväg. För enskilda järnvägar eller för ifrågavarande

järnväg tidigare fastställda reglementen skola alltjämt tillämpas i den utsträckning

och med den modifikation, som järnvägsstyrelsen prövar skälig.

Särskild taxa såsom för enskild järnväg skall tillämpas och personalens anställnings-

och avlöningsförhållanden ordnas efter vid enskilda järnvägar

av motsvarande betydelse brukliga grunder, sålunda utan ändring av den

vid järnvägens övertagande anställda personalens ställning.

För närvarande tillämpas icke ifrågavarande bestämmelser vid någon av

staten övertagen enskild järnväg. Svartälvs och Skara—Timmersdala järnvägar,

vilka på sin tid förvaltades enligt nämnda grunder, hava sedermera,

den ena nedlagts och den andra överlåtits till enskild järnväg. Sedan 1938

års riksdag medgivit, att tjänsteman vid Varberg—Ätrans järnväg, för vars

förvaltning ifrågavarande bestämmelser tillämpades, skulle utan hinder avgällande

avlöningsreglementes bestämmelser vid konstituerande till ordinarie

tjänsteman vid statens järnvägar kunna placeras i högre löneklass än den

lägsta för vederbörande lönegrad gällande, införlivades även denna järnväg

med statens järnvägar från och med den 1 juli 1938. Under senare

tid av staten övertagna järnvägar hava omedelbart inlemmats i statsbanenätet.

I konsekvens härmed har järnvägsstyrelsen i sina framställningar

örn statens övertagande av Tidaholms och Lysekils järnvägar, vilka framställningar

föranlett propositioner i ämnet till innevarande års riksdag, förordat,

att järnvägarna omedelbart införlivades i statsbanenätet. Mot bakgrunden

av statsmakternas beslut säger sig järnvägsstyrelsen icke kunna

anföra några vägande skäl till stöd för att förevarande järnvägs trafikanter

och personal skulle efter järnvägens överlåtelse till staten försättas i en

ogynnsam särställning i jämförelse med trafikanterna och personalen vid

övriga av staten ägda järnvägar. Järnvägsstyrelsen föreslår därför, att järnvägen

Borås—Jönköping från och med tidpunkten för överlåtelsen införlivas

med statens järnvägar.

Mot vad järnvägsstyrelsen föreslagit synes mig intet vara att invända. I

fråga om två av de tre järnvägar, örn vilkas övertagande av staten Kungl.

Majit nyligen framlagt förslag, har jag tillstyrkt ett omedelbart inlemmande

i statsbanenätet. Vidkommande den tredje av ifrågavarande järnvägar, nämligen

Mjölby—Hästholmens järnväg, har jag på grund av särskilda skäl

ansett frågan om förvaltningsformen böra lämnas öppen. Det har emellertid

förutsatts, att därest frågan om samtrafiksvägarna löses i enlighet med

järnvägsstyrelsens intentioner, även Mjölby—Hästholmens järnväg skall införlivas

med statsbanenätet. Att under sådana förhållanden beträffande

Borås—Jönköpings järnväg intaga en annan ståndpunkt torde knappast

vara motiverat.

Förevarande fråga synes emellertid icke vara av beskaffenhet att kräva

särskilt beslut av riksdagen. Vad beträffar personalens löneställning efter

införlivandet torde det däremot vara nödvändigt att inhämta riksdagens medgivande

till att personalen vid järnvägen skall vid inplacering å löneskalan i

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 125.

5

det för tjänstemän vid statens järnvägar gällande avlöningsreglementet —

d. v. s. civila avlöningsreglementet, som träder i kraft den 1 juli 1939 — få

placeras i högre löneklass än den lägsta för vederbörande lönegrad gällande.

Jämlikt en vid avtalet örn järnvägens överlåtelse till staten fogad förteckning

voro år 1935 vid Borås—Jönköpings järnväg anställda 58 personer, inberäknat

tillfällig personal och personal för biltrafiken. Enligt järnvägsstyrelsens

uppgifter finnes bland personalen ingen, som kan tänkas bliva

placerad i 21 :a eller högre lönegrad i nämnda avlöningsreglemente, varför

intet beslut av riksdagen beträffande antalet befattningshavare erfordras.

Järnvägsbyggnaden Ulricehamn—Jönköping, till vilken Borås—Jönköpings

järnvägsaktiebolag står som ägare, men som i huvudsak utförts genom statens

arbetslöshetskommission, beräknas inom närmaste tiden bliva slutförd.

Som förutsättning för tidigare beviljat statligt låneunderstöd till bolaget har

uppställts, att bolagets hela banlanläggning Borås—Ulricehamn—Jönköping

—med den äldre sträckan Borås—Ulricehamn (38 km.) och den nu snart

färdigställda sträckan Ulricehamn—Jönköping (59 km.) — överlämnas till

staten. Härvid skulle riksdagens mening inhämtas »beträffande sättet för

banans trafikering och förvaltning».

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot det förslag, som i dessa

avseenden här nu framlagts, innebärande att hela nämnda bananläggning

Borås—Jönköping helt införlivas med statens järnvägar. Vid valet mellan

bananläggningens förvaltning som en statsägd men från statens järnvägar

fristående jämvägsenhet eller dess införlivning med statens järnvägar

synes nämligen det sistnämnda alternativet vara att föredraga. Härför talar

ett flertal liknande beslut beträffande andra förstatligade banor. Att

märka är också, att nu förevarande bana Borås—Jönköping är av normal

spårvidd med direkt anslutning till statsbanenätet i Jönköping.

Det av järnvägsstyrelsen begärda och av riksgäldsfullmäktige tillstyrkta

bemyndigandet rörande personalens löneklassplacering torde böra av riksdagen

lämnas. Härmed avses endast att undanröja det hinder, som bestämmelsen

om viss längre tids statlig tjänstgöring utgör för en placering i högre

löneklass än den lägsta inom respektive lönegrader (stationskarls-, konduktörslönegraden

o. s. v.). Sådant undantag från de allmänna bestämmelserna

skulle dock endast få medges, i den mån så erfordras för att minskning icke

skall uppkomma i avlöningsförmåner, innehavda vid övergången till statsanställningen.

Utskottet tillstyrker jämväl, att till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster

må överföras statens fordran på grund av de till sammanlagt belopp

av 2,600,000 kronor utlämnade statslånen, varav 1,300,000 kronor till

banan Borås—Ulricehamn och 1,300,000 kronor till banan Ulricehamn—-Jönköping.

Utskottet hemställer i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag,

att riksdagen må medgiva, att tjänsteman vid Borås—Jönköpings

järnväg, som i anledning av statens övertagande av

nämnda järnväg konstitueras till ordinarie tjänsteman vid

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 125.

statens järnvägar, må — i den mån sådant erfordras för att

han icke skall lida minskning i av honom vid övergången

innehavda avlöningsförmåner — utan hinder av bestämmelserna

i civila avlöningsreglementet placeras i högre löneklass

inom vederbörande lönegrad än den lägsta.

Stockholm den 18 april 1939.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Närvarande: se under utlåtandet nr 124.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:209 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avlöningsförmåner för personal vid Borås — Jönköpings järnväg, som vid järnvägens infö s. 5 i texten