Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående beredande av ökade lånemöjligheter för den mindre skeppsfarten. ^

1939-04-18 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1939:126, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående beredande av ökade lånemöjligheter för den mindre skeppsfarten. ^

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 126.

7

Nr 126.

Ankom till riksdagens kansli den 18 april 1939 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående beredande

av ökade lånemöjligheter för den mindre

skeppsfarten.

^ (4:e avd.)

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t (tionde huvudtiteln, punkt

66) föreslagit riksdagen att till förvaltningskostnader för statens sekundärlånefond

för rederinäringen för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av

3,000 kronor.

I en den 17 februari 1939 dagtecknad proposition, nr 119, har Kungl.

Majit, under åberopande av statsrådsprotokollet över handelsärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen dels besluta inrättande från och

med den 1 juli 1939 av en statens lånefond för den mindre skeppsfarten,

från vilken fond lån må utlämnas i huvudsaklig överensstämmelse med

de bestämmelser, som finnas intagna i det vid statsrådsprotokollet fogade

förslaget till kungörelse i ämnet, dels besluta, att för lån ur statens

sekundärlånefond för rederinäringen skola från och med den 1 juli 1939

tillämpas i huvudsak de bestämmelser, som intagits i det vid statsrådsprotokollet

fogade förslaget till kungörelse angående allmänna villkor och bestämmelser

för lån ur denna fond, dels förklara, att till statens lånefond för den

mindre skeppsfarten skall från rederilånefonden överföras ett belopp av

3,000,000 kronor, dels ock till Förvaltningskostnader för statens lånefond

för den mindre skeppsfarten och statens sekundärlånefond för rederinäringen

för budgetåret 1939/40 under tionde huvudtiteln anvisa ett anslag

av 4,000 kronor.

I anslutning till framställning från 1938 års riksdag och enligt Kungl.

Maj:ts bemyndigande av den 30 juni 1938 tillkallade chefen för handelsdepartementet

sistnämnda dag kommerserådet C. E. Landberg, ombudsmannen

i Sveriges segelfartygsförening B. Johansson, ledamoten av riksdagens

andra kammare riksgäldsfullmäktigen A. A. Lindqvist och skeppsredaren P.

Waller att verkställa utredning rörande den svenska skeppsfartens ekonomiska

betingelser. Den av riksdagen närmast med tanke på den mindre

skeppsfarten begärda utredningen ansåg departementschefen böra utvidgas

att avse de ekonomiska betingelserna för den svenska skeppsfarten över

huvud, därvid dock den mindre skeppsfarten borde i första band uppmärksammas.

Likaledes syntes trampfarten böra ägnas särskild uppmärksamhet.

I ett den 14 december 1938 avgivet betänkande hava utredningsmännen,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 126.

Utskottet.

sorn antagit benämningen 1938 års sjöfartskommitté — under förmälan att

kommittén komme att fortsätta sitt arbete beträffande övriga delar av utredningsuppdraget

— framlagt förslag till åtgärder för att underlätta moderniseringen

av den mindre skeppsfartens tonnage. I sådant hänseende har

kommittén föreslagit dels ombildning av den enligt kungörelse den 19 juni

1936 (nr 312) inrättade statens sekundärlånefond för rederinäringen till en

fond för sekundärlån åt rederinäringen och lån i övrigt åt den mindre

skeppsfarten, dels anvisande för detta ändamål å kapitalbudgeten för budgetåret

1939/40 av ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor och i samband

därmed avförande från fonden för rederinäringens understödjande (rederilånefonden)

av» motsvarande belopp, dels ock anvisande för sagda budgetår

av anslag för förvaltningskostnader för den ombildade fonden.

Departementschefen erinrar om, att den verksamhet som bedrives av Svenska

skeppshypotekskassan avser utlämnande av primärlån allenast mot inteckning

i maskindrivna fartyg. Ehuru härigenom formellt icke uteslutas lån

åt den mindre skeppsfarten, har i praktiken kassan kommit att få betydelse

endast för större fartyg, då nämligen den säkerhet, som inteckning i mindre

fartyg innebär, av kassans styrelse icke ansetts betryggande. En följd härav

har blivit, framhåller departementschefen vidare, att icke heller statens sekundärlånefond

kommit den mindre skeppsfarten till godo, eftersom för

lån från nämnda fond fordras, att vederbörande fartyg är belånat i skeppshypotekskassan.

Den tredje lånemöjligheten, upptagande av lån i rederilånefonden,

stöde visserligen öppen även för den mindre skeppsfarten, men

de säkerhetskrav, som plägat uppställas -—• väsentligt strängare än i skeppshypotekskassan

— i förening med ett ansökningsförfarande, som av intressenterna

funnits besvärande, samt föreskriften, att fonden huvudsakligen

är avsedd för befrämjande av skeppsfarten på utrikes orter i avlägsna farvatten,

hade föranlett, att denna låneform icke vunnit spridning.

Departementschefen har därför funnit det naturligt, att den nuvarande

sekundärlånefonden ombildas till en fond, ur vilken sekundärlån må

kunna utlämnas för svensk skeppsfart utan hänsyn till tonnagets beskaffenhet

eller storlek. Däremot vöre han ej övertygad om lämpligheten av att

ur denna fond jämväl, på sätt föreslagits, meddela primärlån. Olika räntegrunder

torde komma att tillämpas beträffande de olika slagen av lån. Skola,

på sätt föreslagits, villkoren för primärlån ansluta sig till de för lån ur

skeppshypotekskassan gällande, torde särskilda avskrivningsanslag för primärlåneverksamheten

behöva upptagas å riksstaten. På grund av önskvärdheten

att erhålla ett fast underlag för beräkningen av dessa anslag förordar

departementschefen, att en särskild fond inrättas för primärlånen. Den

nya fonden syntes böra benämnas statens lånefond för den mindre skeppsfarten.

Förevarande förslag har tillkommit efter en framställning av 1938 års

riksdag. I denna framställning erinrades om, att även de mindre fartygen,

mestadels segelfartyg med hjälpmaskinen — vilket alltmer kommer till användning

—- fylla viktiga samhälleliga transportuppgifter.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 126.

9

De nu föreslagna nya låneformerna omfatta primärlån från en nyinrättad

statens lånefond för den mindre skeppsfarten samt dessutom möjligheter till

sekundärlån även för mindre fartyg från den redan befintliga sekundärlånefonden.

Med förslaget avses att underlätta även det mindre tonnagets modernisering,

något som synes vara alltmera av behovet påkallat.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta inrättande från och med den 1 juli 1939 av

en statens lånefond för den mindre skeppsfarten, från vilken

fond lån må utlämnas i huvudsaklig överensstämmelse

med de bestämmelser, som finnas intagna i det vid statsrådsprotokollet

den 17 januari 1939 fogade förslaget till kungörelse

i ämnet;

b) besluta, att för lån ur statens sekundärlånefond för

rederinäringen skola från och med den 1 juli 1939 tillämpas

i huvudsak de bestämmelser, som intagits i det vid nämnda

statsrådsprotokoll fogade förslaget till kungörelse angående

allmänna villkor och bestämmelser för lån ur denna fond;

c) förklara, att till statens lånefond för den mindre

skeppsfarten skall från rederilånefonden överföras ett belopp

av 3,000,000 kronor;

d) till Förvaltningskostnader för statens lånefond för den

mindre skeppsfarten och statens sekundärlånefond för rederinäringen

för budgetåret 1939/40 under tionde huvudtiteln

anvisa ett anslag av 4,000 kronor.

Stockholm den 18 april 1939.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Närvarande: se under utlåtandet nr 124.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. G sami. Nr 124—128.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:210 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beredande av ökade lånemöjligheter för den mindre skeppsfarten. a1 i texten