Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om löneklassberäkning för vaktmästaren vid universitetet i Uppsala P. A. Pettersson.

1939-04-21 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1939:130, Utlåtande i anledning av väckt motion om löneklassberäkning för vaktmästaren vid universitetet i Uppsala P. A. Pettersson.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 130.

3

Nr 130.

Ankom till riksdagens kansli den 21 april 1939 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om löneklassberäkning för

vaktmästaren vid universitetet i Uppsala P. A. Pettersson.

(2:a avd.)

I en inom andra kammaren av herr Å. Holmbäck väckt motion (nr 15) har

hemställts, att riksdagen ville besluta att medgiva vaktmästaren vid botaniska

institutionen vid universitetet i Uppsala Per Anton Pettersson rätt att

retroaktivt från och med den 1 januari 1934 få uppbära slutlönen å befattningen.

Av motionen inhämtas, att Pettersson, som är född den 14 november 1888,

antogs till volontär vid Upplands artilleriregemente den 1 januari 1911, att

han slutade sin militära anställning på grund av omorganisation i samband

med genomförandet av 1925 års försvarsordning och från och med den 1

oktober 1928 erhöll befattning såsom vaktmästare vid Värmlands nation i

Uppsala, att han under åren 1930—33 under sammanlagt 92 dagar tjänstgjort

som vikarierande eller extra expeditionsvakt vid länsstyrelsens i Uppsala

landskontor, att han under tiden den 7 september 1932—den 15 mars

1933 innehaft förordnande som akademivaktmästare, samt att han den 18

november 1933 förordnades att från och med den 27 i samma månad vara

vaktmästare vid botaniska institutionen vid Uppsala universitet med lön enligt

lönegraden B 7 (A 7).

I en den 9 april 1935 dagtecknad ansökning anhöll Pettersson hos Kungl.

Majit att för löneklassplacering få tillgodoräkna sig den tid, han tjänstgjort

inom armén och såsom vaktmästare vid Värmlands nation (d. v. s.

innehaft anställning utom statens tjänst).

I avgivet yttrande i ärendet framhöll statskontoret, att tjänsteman ansetts

böra erhålla rätt att för uppflyttning i högre löneklass tillgodoräkna utom

statens tjänst fullgjord tjänstgöring endast då särskilda skäl därtill förelegat.

Anställning såsom vaktmästare vid studentnation kunde enligt statskontorets

mening med avseende å tjänstgöringens art och omfattning icke

anses jämförbar med statsanställning såsom befattningshavare i 7 lönegraden.

Vid sådant förhållande syntes sökanden för uppflyttning i löneklass

icke böra få tillgodoräkna någon tjänstgöring före tillträdet av den befattning

han nu innehade.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 130.

Utskottet.

Med hänsyn till vad statskontoret i ärendet anfört ansåg kanslern för

rikets universitet sig icke kunna tillstyrka ansökningen, och Kungl. Maj:t

lämnade genom beslut den 2 augusti 1935 densamma utan bifall.

I den föreliggande motionen har gjorts gällande, att örn Petterssons anställande

såsom vaktmästare vid botaniska institutionen skett omedelbart

efter det hans militära anställning upphört, han skulle ägt tillgodoräkna sig

14 års tjänstgöring. Det syntes motionären skäligt, att riksdagen medgåve

Pettersson rätt att för uppflyttning i löneklass få tillgodoräkna sig nämnda

anställningstid i statens tjänst, utan hinder av att avbrott i hans statsanställning

förelåge under den tid han varit anställd såsom nationsvaktmästare.

Vid ett dylikt tillgodoräknande skulle Pettersson erhålla slutlönen i sin

innehavande lönegrad. Motionären ansåge vidare skäligt, att Pettersson

finge retroaktivt från och med den 1 januari 1934 uppbära ifrågavarande

slutlön.

I ärendet har icke blivit styrkt, att Petterssons militära anställning i avseende

å tjänstgöringens art och omfattning kan anses svara mot, vara jämförbar

med eller högre än hans innehavande befattning såsom universitetsvaktmästare.

Vid sådant förhållande och då härjämte avbrottet mellan de

perioder, varunder Pettersson varit anställd i statens tjänst, uppgår till över

fem år, anser utskottet sig icke kunna tillstyrka, att Pettersson för uppflyttning

i löneklass tillgodoräknas den militära tjänstgöringstiden.

Utskottet hemställer förty,

att herr Holmbäcks ovannämnda motion (II: 15) icke må

av riksdagen bifallas.

Stockholm den 21 april 1939.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Närvarande: se under utlåtandet nr 129.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.