Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående inrättande av en statlig yrkesskola för elektriska installatörer.

1939-04-21 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1939:131, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående inrättande av en statlig yrkesskola för elektriska installatörer.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 131.

5

Nr 131.

Ankom till riksdagens kansli den 21 april 1939 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående inrättande av

en statlig yrkesskola för elektriska installatörer.

(2:a avd.)

I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herrar L. Franzon och G. Strömberg (I: 150) och den andra inom andra

kammaren av herrar T. Henriksson och R. Lundqvist (11:285), har hemställts,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn verkställande

av utredning angående inrättandet av en statens elektriska installatörsskola

samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen må

föranleda.

Till stöd för nämnda yrkande har anförts i huvudsak följande:

Viss behörighet såsom installatör vid elektriska starkströmsanläggningar

kan enligt gällande s. k. installatörsförordning (SFS 755/19) meddelas åt

den, som har en viss praktisk utbildning inom området för elektrisk installationsverksamhet

samt därjämte antingen erhållit godkänt avgångsbetyg

från eller godkänt betyg över däremot svarande kunskapsprov vid statsunderstödd

yrkeskurs för elektriska installatörer eller ock har avlagt examensprov

i enlighet med härför av kommerskollegium fastställda bestämmelser.

Ny författning i ämnet är emellertid att förvänta, sedan förslag till

ny behörighetsförordning utarbetats av de sakkunniga för elektriska kontrollväsendet

(statens offentliga utredningar 1935:53). Även i detta förslag

föreslås, att avgångsbetyg från en yrkeskurs för elektriska installatörer skall,

jämte viss praktisk utbildning, utgöra villkor för erhållande av viss behörighet

såsom elektrisk installatör.

För den högre tekniska undervisningen i elektroteknik och för den elektrotekniska

undervisningen å mellanstadiet har staten inrättat ett flertal tekniska

läroanstalter av skilda slag, väl ägnade att meddela en högre teoretisk

installatörsutbildning.

Den lägre tekniska undervisningen inom det elektriska området ombesörjes

emellertid uteslutande av kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning,

belägna i några av vårt lands större städer. Kurserna äro av

tvenne slag, nämligen den mindre kursen med minst 220 timmars undervisningstid

och den större med något över G00 timmars undervisningstid.

Utrustningen av dessa skolor är emellertid understundom rätt otillfredsställande,

svårigheter att få lämpliga lärare äro betydande och undervisningen

lider brist på enhetlighet. Skolorna äro ej heller i allmänhet tillgängliga

för andra än sådana personer, som äro bosatta inom den kommun, där

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 131.

tskottet.

skolan är belägen. Få nu undantagsvis sådana personer, som äro bosatta

utanför en dylik skolas rekryteringsområde, tillåtelse alt deltaga i undervisningen

vid skolan, mäste givetvis en betydande skolavgift erläggas, för

att kommunens självkostnader skola bliva täckta.

Vidare kan en kommun, som kanhända under en följd av år anordnat

dylika yrkeskurser för elektriska installatörer, helt plötsligt upphöra därmed.

En iögonenfallande brist i den nuvarande organisationen är det av de sakkunniga

för elektriska konlrollväsendet påtalade förhållandet att, oaktat

staten uppställer obligatoriska krav i fråga örn teoretisk utbildning för installatörer,

behovet av lämpligt anordnade och belägna undervisningsanstalter

ännu icke har blivit tillgodosett. Sålunda avhålles för närvarande

endast på ett ställe i vårt land, nämligen vid Hässleholms stads tekniska

skola, regelbundet återkommande yrkeskurser med dagundervisning för

elektriska installatörer om minst 600 timmars undervisningstid, d. v. s. den

minimiutbildning, som erfordras för en stor del av installatörerna, och vilka

kurser äro tillgängliga för personer bosatta även utanför Hässleholms stad.

De nuvarande förhållandena innebära otvivelaktigt stora svårigheter för

på landsbygden bosatta personer, vilka vilja utbilda sig till elektriska installatörer.

Förhållandena äro även allt annat än tillfredsställande för sådana

personer, vilka genom enskild undervisning, exempelvis per korrespondens,

förskaffat sig viss elektroteknisk utbildning och sedan hava behov av att

ytterligare utvidga denna genom praktiska laborationer, konstruktionsövningar

och dylikt, för att såsom privatister vid en yrkeskurs för elektriska

installatörer avlägga installatörsexamen.

Undertecknade hava därför kommit till den bestämda uppfattningen, att

det är statens oavvisliga skyldighet att ingripa stödjande och reglerande

på detta yrkesutbildningsområde, genom inrättandet av en statens elektrotekniska

installatörsskola, som samtidigt bör vara en normalskola på området,

där lärare för den elektrotekniska installatörsundervisningen skulle

kunna utbildas, och dit elever från enskild undervisning kunde hänvisas att

avlägga vederbörliga teoretiska-praktiska examensprov.

I det betänkande angående behörighet att utföra elektriskt installationsarbete

m. m. (statens offentliga utredningar 1935: 53), vilket den 23 oktober

1935 avgivits av sakkunniga för elektriska kontrollväsendet, har framlagts

förslag till ny behörighetsförordning för installatörer. Detta förslag, som

bland annat innehåller väsentliga ändringar i fråga om kompetenskraven

för rätt att utöva installatörsyrket, har av de sakkunniga ansetts påkalla en

omläggning av installatörsundervisningen. Förslag härutinnan har av de

sakkunniga framlagts. Enligt vad utskottet inhämtat äro de sakkunnigas

ifrågavarande förslag för närvarande beroende på Kungl. Maj:ts prövning.

Nämnda förslag till ny behörighetsförordning avser såsom nyss nämnts

bland annat väsentliga ändringar i fråga örn kompetenskraven för rätt att

utöva installatörsyrket. Innan denna fråga vunnit sin lösning, lärer frågan om

utvidgning och omläggning av installatörsundervisningen icke kunna upptagas

till avgörande. Vid sådant förhållande finner sig utskottet icke kunna tillstyrka,

att riksdagen, på sätt motionärerna yrkat, skulle i skrivelse till Kungl. Majit

anhålla om utredning angående inrättande av en statlig installatörsskola.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 131.

7

Utskottet vill jämväl i detta sammanhang uttala sina tvivelsmål om, huruvida

den av motionärerna skisserade statliga installatörsundervisningen kan

anses ändamålsenlig. Det förefaller nämligen utskottet föga troligt, att inrättande

av en statlig skola av ifrågavarande slag skulle nämnvärt underlätta

möjligheterna för landsbygdens ungdom att utbilda sig i installatörsyrket.

Detta syfte synes utskottet fastmera kunna i ökad utsträckning tillgodoses

genom utvidgning av de vid kommunala och enskilda anstalter för

yrkesundervisning nu anordnade yrkeskurserna för utbildning av elektriska

installatörer. Utskottet ställer sig likaledes tveksamt till den av motionärerna

framförda tanken att kombinera en statlig installatörsskola med ett slags

högskola för utbildning av lärare för installatörsundervisningen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionerna I: 150 och II: 285 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 21 april 1939.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

I

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Nilsson i

Malmö, Asplund, Andersson i Fältenborg, Nilsson i Landeryd, Bergström, Gustafsson

i Benestad, Ström i Lidköping, Andrén, Bäcklund och Andersson i Risö; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Törnkvist, Svensson

i Grönvik, Eriksson i Stockholm, Danielsson, Persson i Falla, Andersson i Prästbol,

Olsson i Staxäng, Bergström, Mårtensson och Hansson i Rubbestad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.