Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till beredskapsstat för försvarsväsendet m. m. för budgetåret 1939/40 jämte en i ämnet väckt motion.

1939-04-28 · 10 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1939:137, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till beredskapsstat för försvarsväsendet m. m. för budgetåret 1939/40 jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

1

Nr 137.

Ankom till riksdagens kansli den 28 april 1939 kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till beredskapsstat för försvarsväsendet m. m. för budgetåret

1939/40 jämte en i ämnet väckt motion.

(Ira avd.)

I proposition nr 235 har Kungl. Majit, under åberopande av vid propositionen

fogat utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 10

mars 1939, föreslagit riksdagen att

dels godkänna ett vid berörda statsrådsprotokoll såsom bilaga fogat förslag

till beredskapsstat för försvarsväsendet m. m. för budgetåret 1939/40,

dels bemyndiga Kungl. Majit att vid krig eller krigsfara fastställa denna

beredskapsstat eller viss del därav att lända till efterrättelse såsom förskottsstat,

samt att ställa å förskottsstaten uppförda anslag till vederbörande myndigheters

förfogande,

dels ock medgiva, att de i beredskapsstaten angivna anslagsbeloppen må

överskridas, under förutsättning att Konungen låtit riksdagskallelse utgå

eller riksdagen ändock skall inom tjugo dagar sammanträda.

Departementschefen har inledningsvis framhållit, att de medel som anvisas

för försvarsändamål å riksstaten avse att upprätthålla eller förbättra den

bestående försvarsberedskapen. Vid ett utnyttjande av denna beredskap

i händelse av krig eller krigsfara tillkomma med nödvändighet nya medelsbehov,

som kunna bli av mycket betydande omfattning. Att på förhand

inom ramen för en i fredstid uppgjord riksstat bereda täckning för sådana

behov kan enligt departementschefens mening av naturliga skäl ej ifrågakomma.

Man är hänvisad att för oförutsedda utgifter av detta slag lita

till finansieringsformer vid sidan av den ordinarie riksstaten. En tillfredsställande

reglering av dessa former för de fall då riksdagen icke är samlad

har hittills ej kommit till stånd men synes böra ingå som ett led i det

pågående arbetet för ökad finansiell och ekonomisk försvarsberedskap.

De utgifter som under angivna omständigheter tillkomma kunna, framhåller

departementschefen, betingas dels av krav på ökad personell beredskap,

dels av forcerad materielanskaffning. I förra fallet böra de normalt hänföra

sig till å riksstaten redan uppförda anslag; ett exempel på kostnadsfördelningen

vid en viss förstärkning av den personella beredskapen föreligger

från hösten 1938 (jfr propositionen nr 2 till 1939 års riksdag, bilaga 5 punkterna

3 och 10). I det senare fallet kunna utgifterna i större eller mindre

Bihang till riksdagens protokoll 1030. 6 sami. Nr 137.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

utsträckning väntas avse nya ändamål. De största och mest pressande medelsbehoven

böra i en krissituation uppkomma i anledning av forcerade materielinköp;

försvarsväsendets förråd måste då snabbt kompletteras med

bland annat materiel, varav tillgång normalt föreligger på hemmamarknaden

och som det därför icke kan anses rationellt att i större utsträckning lagra

redan under fredstid.

Frågan om sättet för finansiering av de extraordinära försvarsutgifter,

som tillkomma vid krig eller krigsfara, har upptagits till behandling i en

inom finansdepartementet utarbetad promemoria angående beredskapsstat

för försvarsväsendet, vilken genom remiss underställts statskontoret, riksräkenskapsverket,

rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap och

fullmäktige i riksgäldskontoret för yttrande.

Departementschefen, som härefter lämnat en närmare redogörelse för promemorian

i fråga samt myndigheternas däröver avgivna yttranden, har för

egen del i ärendet anfört följande:

Den omedelbara förstärkning av rikets försvarsberedskap som blir erforderlig

vid krig eller krigsfara förutsätter utgifter av betydande storleksordning.

En efter nuvarande försvarspolitiska förhållanden avpassad reglering

av Kungl. Maj:ts finansiella befogenheter i ett sådant läge, vilken på en gång

tillgodoser kravet på nödvändig rörelsefrihet och lämnar riksdagens konstitutionella

rätt oförkränkt, har hittills ej kommit till stånd.

I den i ärendet utarbetade departementspromemorian, för vars innehåll

jag nyss redogjort, har förordats, att behovet av reservtillgångar för finansiering

av de beredskapsåtgärder, som bli erforderliga vid krig eller krigsfara,

skall tillgodoses genom en finansfullmakt utformad såsom en särskild

beredskapsstat, prövad och fastställd i samma former som den beredskapsstat

vilken för andra ändamål beslöts av fjolårets riksdag, samt av samma

rättsliga innebörd som denna. Detta förslag har i de över promemorian avgivna

yttrandena vunnit allmän anslutning. Den förebragta utredningen synes

även mig ha visat lämpligheten av att, med frångående av de möjligheter

som stå till buds inom det äldre budgetsystemets ram, söka lösningen av förevarande

problem i anslutning till den nya fullmaktsform som beredskapsstaten

representerar. Avgörande synes mig vara, att en finansfullmakt av

den omfattning, som i detta sammanhang erfordras, icke bör lämnas utan att

riksdagen på förhand prövat medelsbehoven för olika ändamål samt fastställt

även de budgettekniska former i vilka medel må disponeras för dessa. Beredskapsstaten

bör få utnyttjas endast när riksdagen ej är samlad. Om en

beredskapsstat för försvarsväsendet fastställes av riksdagen, torde de av riksdagen

lämnade kreditiven ej böra av Kungl. Maj:t tagas i anspråk för med

staten avsedda ändamål.

I departementspromemorian har föreslagits, att å en eventuell beredskapsstat

för försvarsväsendet skulle uppföras förskottsanslag blott för de ändamål,

som under fjärde huvudtiteln på riksstaten tillgodoses med maximerade

anslag, samt att beredskapsstaten skulle kompletteras med ett bemyndigan
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

3

de för Kungl. Majit att under för beredskapsstaten gällande förutsättningar

disponera förslagsanslagen på riksstaten även för de beredskapsutgifter som

äro hänförliga till dessa anslag. I likhet med riksräkenskapsverket finner

jag dock lämpligare, att förskottsanslag upptagas för samtliga ifrågakommande

beredskapsutgifter.

En naturlig konsekvens av beredskapsstatens karaktär av finansfullmakt

är att anslagen å staten ej böra få överskridas. Detta gäller också ovillkorligt

för den av fjolårets riksdag beslutade staten. Med hänvisning till

den nuvarande anordningen med två kreditiv för försvarsutgifter, av vilka

det ena får disponeras av Kungl. Majit utan formella förbehåll men det

andra blott under förutsättning av riksdagskallelse, har riksräkenskapsverket

föreslagit, att förskottsanslagen å den nya beredskapsstaten för försvarsväsendet

skola anvisas förslagsvis men att till medelsanvisningen skall knytas

det villkoret, att anslagen icke få överskridas utan att riksdagskallelse

utfärdas. Beredskapsstatens olika anslag, tänkta såsom maximerade medelsanvisningar,

skulle härvid motsvara det mindre kreditivet, medan de

överskridanden av anslagen, som i vissa lägen befinnas oundvikliga, närmast

skulle motsvara det större kreditivet. Jag vill i anslutning till riksräkenskapsverkets

förslag erinra om att även riksgäldsfullmäktige synas förutsätta,

att förskottsanslagen på den nya beredskapsstaten ej skola i förväg ovillkorligt

maximeras.

Den av riksräkenskapsverket sålunda förordade utformningen av förskottsanslagen

å beredskapsstaten för försvarsväsendet synes mig tillgodose

behovet av ökad handlingsfrihet för Kungl. Majit i extrema krislägen på ett

sätt, som är fullt förenligt med statens fullmaktskaraktär. Den ger även

en säkrare utgångspunkt för beräkningen av förskottsanslagen än som under

andra förutsättningar står att vinna. Med den föreslagna anordningen

blir riksdagens huvuduppgift vid anslagsprövningen att bedöma, vilka belopp

som erfordras för beredskapsåtgärder som Kungl. Majit rimligen bör

kunna få vidtaga utan riksdagskallelse, under det att man eljest, alltså i händelse

anslagen anvisades såsom ovillkorligt begränsade, vid anslagsberäkningen

måste taga hänsyn även till de ytterligare belopp som kunna erfordras,

innan riksdagen efter kallelse hinner sammanträda och fatta beslut.

Trots att riksräkenskapsverkets linje kan synas innebära en långtgående

uppmjukning av gränserna för fullmakten, kommer den dock av sist angivna

skäl att i konstitutionellt hänseende erbjuda riksdagen en starkare ställning.

På anförda grunder vill jag förorda, att förskottsanslagen på försvarsväsendets

beredskapsstat upptagas med förslagsvis angivna belopp samt att riksdagens

medgivande utverkas till överskridande av beloppen under förutsättning

att riksdagen omedelbart inkallas eller ändock skall sammanträda inom tjugo

dagar. Med ett faktiskt överskridande bör därvid jämställas ett beslut, som

med visshet förutses medföra ett överskridande.

Fullmäktige i riksgäldskontoret ha ifrågasatt att, örn riksdagen godkänner

förslaget om införande av beredskapsstat för försvarsväsendet, de nu i

§ 63 regeringsformen meddelade bestämmelserna örn kreditiven borde er
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

sättas med ett grundlagsstadgande om beredskapsstater av olika slag. För

en revision av § 63 regeringsformen har även statskontoret uttalat sig. Riksgäldsfullmäktiges

förslag synes mig böra upptagas till övervägande. Det

förslag i ämnet, vartill efter erforderlig utredning må finnas anledning, torde

få underställas 1940 års riksdag.

Den av rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap väckta frågan

om sättet för finansiering av de extraordinära försvarsutgifterna är givetvis

av största vikt. Då emellertid finansieringssättet måste bli i hög grad

beroende av de omständigheter under vilka beredskapsstaten kan komma att

utnyttjas, finner jag ej anledning att frångå den princip, som av riksdagen

godkänts vid fastställande av beredskapsstaten för budgetåret 1938/39, nämligen

att finansieringen skall regleras i samband med att de utgifter, som

bestritts med stöd av beredskapsstaten, genom framläggande av tilläggsstat

anmälas för riksdagen. Till den allmänna frågan om finanspolitikens utformning

i händelse av krig är jag icke beredd att i detta sammanhang taga

ställning.

Jag övergår så till frågan örn utformningen av en beredskapsstat för försvarsväsendet

för nästföljande budgetår.

Av motiven för att den erforderliga finansfullmakten utformas som en

beredskapsstat följer, att en anslagsuppdelning efter utgiftsändamål bör eftersträvas.

Vid övervägande av frågan har jag dock funnit det av praktiska

skäl olämpligt att gå längre än till en fördelning av medelsanvisningen för

egentliga försvarsutgifter på samlingsanslag för de olika försvarsgrenarna samt

för allmänna försvarsändamål. Att såsom riksräkenskapsverket föreslagit

uppdela försvarsgrenarnas samlingsanslag på två delanslag, det ena avseende

utgifter som normalt utgå av förslagsanslag, det andra utgifter som normalt

utgå av maximerade anslag, synes ej tillräckligt motiverat av den sakliga

skillnad som finnes mellan dessa båda grupper av utgifter; den på riksstaten

genomförda gränsdragningen mellan olika anslagstyper är icke av sådan art,

att den direkt kan läggas till grund för en uppdelning av förskottsanslagen.

I likhet med de hörda ämbetsverken finner jag nödvändigt, att medel avses

även för beredskapsutgifter utanför det egentliga försvarsväsendets ram.

Dessa synas lämpligen böra upptagas å dels ett anslag under sjunde huvudtiteln,

dels ett anslag å kapitalbudgeten under fonden för förlag till statsverket.

De svagheter som äro förbundna med anvisandet av samlingsanslag kunna

i viss utsträckning elimineras genom att de utgifter, som bestridas av anslagen,

redovisas i anslutning till riksstatens anslagsuppdelning och specificeras

på detta sätt även på den tilläggsstat, med vilken de böra anmälas för riksdagen

för täckning. Jag förordar därför att så sker.

Utredningar rörande de olika försvarsgrenarnas extra beredskapskostnader

under sådana förhållanden som icke i sig behöva föranleda, att riksdagen

inkallas, ha på anmodan från försvarsdepartementet verkställts hos de olika

förvaltningarna. Till utgångspunkt ha därvid enligt givna direktiv tagits kostnaderna

för viss förstärkt försvarsberedskap under en månad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

5

Efter överarbetning av det inkomna materialet inom försvarsdepartementet

har departementschefen meddelat mig, att man bör räkna med följande

ungefärliga medelsbehov för de särskilda försvarsgrenarna, nämligen

för lantförsvaret .................................. 45,000,000 kronor,

för sjöförsvaret .................................. 40,000,000 » ,

för flygvapnet .................................... 30,000,000 »

Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet vill jag förorda, att

förskottsanslagen för de olika försvarsgrenarna i förslaget till beredskapsstat

upptagas med angivna belopp.

Det för försvarsgrenarna gemensamma förskottsanslag, som bör avses närmast

för engångsanskaffning av materiel, bör enligt inom försvarsdepartementet

verkställda utredningar för nästföljande budgetår beräknas till

100,000,000 kronor.

En närmare redogörelse för de för anslagsberäkningarna grundläggande

utredningarna torde få lämnas riksdagens vederbörande utskott.

De förskottsanslag, som enligt min mening böra upptagas under sjunde huvudtiteln

respektive fonden för förlag till statsverket, avse utgifter för exempelvis

forcerad materielanskaffning för det civila luftskyddet, vissa extraordinära

administrationskostnader samt skyddsåtgärder vid statens järnvägar

och statens vattenfallsverk. Medelsbehovet låter sig icke nu beräkna.

Man synes därför vara hänvisad till att upptaga ifrågavarande förskottsanslag

med belopp bestämda med utgångspunkt från en avvägning av de finansiella

befogenheter, som lämpligen synas böra tillkomma Kungl. Majit

i händelse av krigsfara. Under dessa förutsättningar vill jag förorda, att under

sjunde huvudtiteln uppföres ett förskottsanslag av 5,000,000 kronor och

under fonden för förlag till statsverket ett förskottsanslag, reserverat

för kommunikationsverkens bruk, av 10,000,000 kronor, alltså ett sammanlagt

belopp motsvarande det nuvarande mindre kreditivet. Inom berörda

verk torde böra verkställas de utredningar, som erfordras för att beredskapsplaner

skola föreligga utarbetade till ledning för de åtgärder, som må befinnas

erforderliga vid krig eller krigsfara och för vilkas finansiering ifrågavarande

förskottsanslag äro avsedda.

Liksom fallet var beträffande den för krisutgifter avsedda beredskapsstat,

vars principiella utformning prövades av fjolårets riksdag, torde för beredskapsstaten

för försvarsväsendet böra gälla, att den skall kunna sättas i kraft

i sin helhet eller blott i vissa delar. Jag vill i detta sammanhang understryka

den skillnad i fråga om förutsättningarna för anslagens anlitande, som föreligger

mellan de tre samlingsanslagen för försvarsgrenarna och övriga tre å

beredskapsstaten uppförda anslag. Medan de förra anslagen avse utgifter av

en i ett skärpt utrikespolitiskt läge relativt normal natur och böra få tagas

i anspråk, så snart av sådan anledning skäl för en omedelbar förstärkning

av försvarsberedskapen anses föreligga, måste väsentligt strängare krav uppställas

för disposition av de senare, närmast för extraordinära engångsutgifter

avsedda anslagen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

Förslaget till beredskapsstat för försvarsväsendet m. m. för budgetåret

1939/40 har såsom bilaga fogats vid utlåtandet.

I en inom första kammaren av herr N. Herlitz m. fl. väckt motion (nr

298) har hemställts, att riksdagen ville med beaktande av vad i motionen

anförts, vidtaga ändringar i Kungl. Maj:ts förslag till beredskapsstat för

försvarsväsendet m. m. ägnade att, på samma gång som behovet av ökad

handlingsfrihet för Kungl. Maj:t i extrema krislägen på effektivt sätt tillgodoses,

säkerställa, att riksdagen även i sådana lägen, så långt möjligt är,

får utöva de funktioner, som enligt gällande konstitutionell ordning tillkommer

densamma.

Motionärerna hava ifrågasatt vissa ändringar såväl i beredskapsstatens

anslag som i villkoren för anslagens ianspråktagande, varvid särskilt behandlats

den föreslagna finansfullmaktens räckvidd.

Utskottet får i övrigt hänvisa till motionen.

Utekom. Vad bär föreslagits innebär en omfattande förändring ifråga örn anvisandet

av de medel, som vid krig eller krigsfara skola ställas till Kungl. Maj:ts

förfogande. Utskottet finner i likhet med departementschefen, riksgäldsfullmäktige

och i ärendet hörda myndigheter nuvarande former, under vilka

Kungl. Majit äger vidtaga en förstärkning av rikets försvarsberedskap och

för detta ändamål disponera erforderliga anslag, icke längre vara tillfredsställande,

och anser sig därför böra tillstyrka, att åtgärder nu vidtagas i den

av departementschefen angivna riktningen, något som med hänsyn till bevarandet

av vårt lands oberoende och upprätthållandet av dess neutralitet

måste anses vara av största betydelse.

Departementschefen har meddelat, att utredning och förslag rörande de

konsekvenser i grundlagshänseende, som synts bliva en följd av denna omläggning,

skulle komma att framläggas för 1940 års riksdag. Tillsvidare

måste alltså de kreditiv anvisas, som enligt § 63 regeringsformen böra ställas

till Kungl. Maj :ts förfogande, och utskottet utgår från att, intill dess annorlunda

kan komma att bliva bestämt, de kreditivsummor, som under en

följd av år anvisats, även böra förbliva oförändrade. Emellertid vill utskottet

— i anslutning till av departementschefen gjort uttalande — betona att,

för den händelse en beredskapsstat för försvarsväsendet nu fastställes för

budgetåret 1939/40, de kreditivbelopp, å vilka riksdagen i enlighet med gällande

grundlagsbestämmelser lämnar anvisning, icke skola komma att anlitas

för försvarsberedskapens stärkande.

Utskottet är väl medvetet örn, att den föreslagna beredskapsstaten för

försvarsväsendet m. m. kan komma att vid tillämpningen bereda åtskilliga

svårigheter för förvaltningsmyndigheterna, men anser sig kunna förutsätta,

att Kungl. Majit — framför allt när det gäller redovisningen av i beredskapsstaten

upptagna medel — kommer att utfärda de föreskrifter, som av

praktiska skäl och med hänsyn till önskvärd enkelhet och överskådlighet

må visa sig av behovet påkallade. I enlighet med Kungl. Majits förslag sy
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

7

nes den nu begärda finansfullmakten, vilken innefattar synnerligen betydande

befogenheter, kunna lämnas i form av godkännande av en beredskapsstat.

Beträffande utformningen av denna beredskapsstat och beräkningen

av de särskilda förskottsanslagen anser sig utskottet, som tagit del

av till ärendet hörande handlingar, icke böra framställa någon erinran.

Vad därefter angår de allmänna förutsättningar, som skola vara för handen

för att beredskapsstaten skall kunna helt eller delvis anlitas, vill utskottet

erinra om, att, då formen av en beredskapsstat här valts för lämnandet

av denna fullmakt åt Kungl. Maj:t, vad som gäller beträffande anlitandet

av den allmänna beredskapsstaten även i detta fall bör äga motsvarande

tillämpning. Sålunda vill utskottet understryka, att ej heller denna stat bör

få sättas i tillämpning under sådan tid, då riksdagen kan vara i tillfälle att

pröva de ändamål, för vilken beredskapsstaten är särskilt avsedd. Utskottet

vill icke föreslå någon allmän begränsning av tiden för beredskapsstatens

giltighet, men anser att, under tid, då avgörandet av hithörande frågor kan

ankomma på riksdagen, den finansfullmakt som genom beredskapsstaten

lämnas Kungl. Majit, bör upphöra att gälla. Detta lärer i varje fall kunna

ske, då riksdagen varit samlad i tio dagar. Vidare vill utskottet erinra örn,

att överskridande av de särskilda i beredskapsstaten angivna anslagsbeloppen

enligt förslaget skulle kunna ske endast under förutsättning av att riksdagskallelse

utgått eller riksdagen ändock skall inom tjugo dagar sammanträda.

Samma förutsättning synes enligt utskottets mening böra uppställas,

när ett sammanlagt belopp av 100,000,000 kronor disponerats av de i beredskapsstaten

intagna för försvarsdepartementet avsedda utgifterna å driftbudgeten.

Slutligen vill utskottet, som i övrigt icke finner sig böra framställa någon

erinran mot förutsättningarna för beredskapsstatens användning, uttala, att

utskottet givetvis anser sig kunna utgå från att, även om angivna förutsättningar

i avseende å riksdagens inkallande icke föreligga, Kungl. Majit vid

krig eller krigsfara för vårt land eller annan allvarligare förändring i den

politiska situationen i världen inhämtar riksdagens mening örn de åtgärder,

som av förhållandena kunna befinnas påkallade.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet, som beaktat åtskilliga

av de i motionen anförda synpunkterna, hemställa,

att riksdagen i anledning av Kungl. Majits förslag och

motionen 1: 298 må

a) godkänna det vid statsrådsprotokollet över finansärenden

för den 10 mars 1939 fogade förslaget till beredskapsstat

för försvarsväsendet m. m. för budgetåret 1939/40;

b) bemyndiga Kungl. Majit att vid krig eller krigsfara

fastställa denna beredskapsstat eller viss del därav att lända

till efterrättelse såsom förskottsstat, samt att ställa å förskottsstaten

uppförda anslag till vederbörande myndigheters

förfogande;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

c) förklara, att, därest nämnda bemyndigande tagits i anspråk

för försvarsdepartementets del i avseende å ett sammanlagt

belopp av 100 miljoner kronor, ytterligare medel av

de å beredskapsstaten för samma departement upptagna

anslagsbeloppen icke må disponeras under annan förutsättning

än att Konungen låtit riksdagskallelse utgå eller riksdagen

ändock skall inom tjugo dagar sammanträda;

d) medgiva, att under samma förutsättning i beredskap^- staten angivna särskilda anslagsbelopp må överskridas.

Stockholm den 28 april 1939.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Gränebo, Olof Olsson, Johansson i Fredrikslund,

Oscar Olsson, Andersson i Fältenborg, Nilsson i Landeryd, Bergström, Pauli, Ström i Lidköping,

Andrén, von Heland och Andersson i Risö; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i Skövde, Törnkvist,

Jonsson i Eskilstuna, Närlinge, Ward, Lindberg i Umeå, Andersson i Södergård,

Åqvist, Lundberg och Mårtensson.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

9

Bilaga.

Beredskapsstat för försvarsväsendet m. m. för budgetåret

1939/40.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter:

IV. Försvarsdepartementet..........

VII. Finansdepartementet...........

........ 215,000,000

........ 5,000,000

Kronor

220,000,000

Summa

220,000,000

Kapitalbudgeten.

Kapitalinvestering :

VI. Fonden för förlag till statsverket ......................

Kronor

10,000,000

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 137.

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

Egentliga statsutgifter.

IV. Försvarsdepartementet.

Kronor

Kronor

a

D. Lantförsvaret.

Lantförsvaret, förslagsvis........................

45,000,000

a

E. Sjöförsvaret.

Sjöförsvaret, förslagsvis.........................

40,000,000

a

F. Flygvapnet.

Flygvapnet, förslagsvis..........................

30,000,000

a

G. Gemensamma anslag.

Försvarsväsendet i allmänhet, förslagsvis..........

100,000,000

Summa j

215,000,000|

VII. Finansdepartementet.

Kronor

Kronor

a

Allmänna utgifter för försvarsberedskap, förslagsvis

5,000,000

Kapitalinvestering.

VI. Fonden för förlag till statsverket.

Kronor

Kronor

a

Kommunikationsverken, förslagsvis...............

10,000,000

397828. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:243 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till beredskapsstat för försvarsväsendet m. m. för budgetåret 1939/40 jämte en i äm s. 4 i texten