Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till intagning snämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl. läroanstalter jämte i ämnet väckta motioner.

1939-04-28 · 20 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1939:138, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till intagning snämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl. läroanstalter jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 138.

1

Nr 138.

Ankom till riksdagens kansli den 28 april 1939 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag till intagning snämnder vid vissa allmänna

läroverk m. fl. läroanstalter jämte i ämnet väckta

motioner. (2:a avd.)

I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under

budgetåret 1939/40 har Kungl. Majit (punkten 125 av det vid propositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för

samma dag) föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet,

som kunde varda riksdagen förelagd, till Allmänna läroverken: Intagningsnämnder

för budgetåret 1939/40 beräkna ett anslag av 10,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 24 februari 1939 dagtecknad proposition

(nr 101), under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit

riksdagen att till Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl.

läroanstalter för budgetåret 1939/40 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 10,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr J. Bergman väckt motion (I: 235),

vari hemställts, att riksdagen med avslag på Kungl. Maj:ts nu föreliggande

proposition nr 101 hemställer hos Kungl. Majit, att fortsatt och allsidig utredning

av frågan örn sättet för intagning vid allmänna läroverk m. m. må

föranstaltas med beaktande av att tillfredsställande samverkan mellan folkskolans

och läroverkens lärare kommer till stånd, ävensom att resultatet

av denna utredning framlägges för riksdagen;

dels ock en inom andra kammaren av herrar C. G. Tengström och O.

Dahlbäck väckt motion (lii 364), vari hemställts, att riksdagen med avslag

på Kungl. Majits proposition nr 101 ville hemställa hos Kungl. Majit att

föranstalta örn fortsatt utredning av frågan om sättet för intagning av elever

vid allmänna läroverk m. fl. läroanstalter och för riksdagen framlägga

de förslag, vartill en dylik utredning kan giva anledning.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de motionsvis gjorda yrkandena,

hänvisas till motionerna.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 138.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 138.

Av propositionen nr 101/1939 inhämtas bland annat:

Nu gällande bestämmelser örn ordningen för inträdesprövningar till realskolans

första klass och lyceets första krets innebära i huvudsak, att

inträdessökande till första klassen av femårig realskola, som med vitsord

om minst godkända insikter i ämnena kristendomskunskap, modersmålet,

räkning och geometri, geografi, naturkunnighet samt historia genomgått

lägst fjärde klassen av folkskola, anordnad enligt någon av denna

skolas A- eller B-former, skall, för intagning i sagda klass av realskolan,

i modersmålet och räkning undergå prövning, vilken skall avse det kunskapsmått,

som folkskolans fjärde klass har att bibringa, att inträdessökande

till första klassen av fyraårig realskola eller första klassen av lyceum,

som med vitsord örn minst godkända insikter i samtliga här ovan angivna

ämnen genomgått sjätte klassen av sex- eller sjuårig folkskola, anordnad

enligt A- eller B-formen, skall, för intagning i sagda årsklass av realskolan

eller lyceet, i modersmålet och räkning undergå prövning, vilken skall avse

det kunskapsmått, som dylik skolform har att bibringa, att andra inträdessökande

än de nu omförmälda skola undergå prövning i samtliga ovan

angivna ämnen med undantag av geometri, samt att inträdesprövning anställes

av lärarna i den ordning, rektor bestämmer. Vidare föreskrives, att

prövningen skall omfatta dels skriftliga prov, dels på lämpligt sätt anordnade

förhör och samtal med de inträdessökande i syfte att utröna dessas

förståndsutveckling och läggning. Samverkan mellan läroverkets lärare och

lärarna vid de läroanstalter, i vilka de inträdessökande senast åtnjutit undervisning,

skall enligt stadgan anordnas i huvudsaklig överensstämmelse

med av skolöverstyrelsen givna anvisningar och under iakttagande i övrigt

av de föreskrifter, som överstyrelsen äger utfärda, samt på sätt rektor i

varje särskilt fall bestämmer.

En av chefen för ecklesiastikdepartementet jämlikt nådigt bemyndigande

tillkallad sakkunnig, lektorn vid folkskoleseminariet i Kalmar F. J. M.

Wigforss, har med skrivelse den 30 september 1938 överlämnat betänkande

med utredning och förslag angående intagning av elever i första klassen

av de allmänna läroverken och med dem jämförliga läroanstalter (statens

offentliga utredningar 1938: 29).

Den sakkunniges utredning och förslag.

Den sakkunnige har till en början lämnat en redogörelse för de erfarenheter,

som blivit gjorda vid de allmänna läroverken och med dem jämförliga

läroanstalter, angående bland annat möjligheten att med tillämpning

av nu gällande föreskrifter bedöma de inträdessökandes förutsättningar för

studier vid ifrågavarande läroanstalter och därigenom ernå ett i möjligaste

mån rättvist och lämpligt urval bland sökande samt angående ovan berörda

bestämmelsers återverkan på arbetsförhållandena i folkskolan.

Av de undersökningar, som gjorts, framhåller den sakkunnige, finge man

ett bestämt intryck av hur vanskligt det vore att på grund av betygen i det

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 138. 3

nuvarande inträdesprovet riktigt bedöma de sökandes förutsättningar för

studier i läroverket.

Frågan, om inträdesprövningen gåve tillfredsställande möjlighet att bedöma

de sökandes förutsättningar för studier och därigenom åstadkomme

ett lämpligt urval bland de sökande, syntes ej kunna besvaras annat än

nekande.

Beträffande frågan örn det nuvarande intag ningsförf arandets

återverkningar på folkskolan framhåller den sakkunnige, att

undersökningar framvisat såväl gynnsamma som ogynnsamma återverkningar.

I det hela hade dock återverkningarna varit mindre gynnsamma.

Provet hade i många fall verkat oroande på barnen och hemmen.

Beträffande orsakerna till att inträdesprövningen ej fungerade tillfredsställande

har den sakkunnige bland annat framhållit följande:

Den orsak till felbedömning, som kanske mest hänvisades till, vore, att

vissa sökande särskilt trimmats för provet, med resultat, att de kunskaper

och färdigheter, som uppvisades vid prövningen, bleve osäkra mått på studiekapaciteten.

Att ur de förvärvade kunskaperna draga någon slutsats

om studieförutsättningarna bleve under sådana omständigheter ej lätt.

De särskilda preparandkurser, som på många håll vore anordnade för ir.- trädessökande till läroverken, betraktades därför allmänt av rektorerna

med oblida ögon. Det påpekades, att på så sätt elever, som ej alls passade

för studiearbetet i skolan, likväl nådde fram till att bliva godkända vid

prövningen. Vid konkurrens, då platsbrist rådde, finge de särskilt tränade

för höga betyg i förhållande till sina studieanlag och utträngde därigenom

bättre begåvade.

Under erinran att frågan, huruvida inträdesproven vore nödvändiga för

sökande från folkskolan, redan tidigare varit föremål för behandling, men

att en lösning i riktning mot deras avskaffande avvisats på grund av praktiska

svårigheter, har den sakkunnige beträffande möjligheten

av intagning i läroverk på grundval av folkskolans

vitsord om de inträ dessök ande anfört bland annat:

Genom den i ärendet verkställda utredningen hade viss kunskap erhållits

om den nuvarande opinionen i denna fråga på folkskole- och läroverkshåll.

Med hänsyn till inträdesprovens återverkningar på folkskolan skulle

man hava väntat, att folkskolans lärare på frågan, om de önskat inträdesprovens

bibehållande, i allmänhet svarat nej. Emellertid hade endast en

mindre del eller 15 procent av de tillfrågade 1,190 lärarna, lämnat detta

svar, medan återstoden svarat ja. Orsaken härtill vore säkerligen till väsentlig

del att söka däri, att man ansåge, att folkskolans betyg för närvarande

ej lämpade sig som instrument för ett eventuellt behövligt urval

bland de sökande. Majoriteten av dessa lärare hade även nekande besvarat

frågan, om folkskolans betyg skulle kunna läggas till grund för intagningen

i läroverket, enär folkskolans betyg gåves efter alltför växlande

grunder. Respekten för folkskolebetygen syntes dock vara större bland

folkskolinspektörer och Överlärare än bland lärarna själva, i det 30 procent

av skolledarna förklarat sig önska, att inträdesproven avskaffades, och 50

procent uttalat sitt förtroende för skolbetygen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 138.

Av läroverkens rektorer hade majoriteten uttalat önskan, att inträdesprövningen

bibehölles, men anmärkningsvärt många hade samtidigt uttalat

sitt förtroende för folkskolebetyget och ansett, att det utgjorde ett värdefullt

komplement till inträdesprovet.

Orsaken till att åsikterna på olika håll angående folkskolebetygets användbarhet

mycket skarpt skilde sig från varandra vore väl delvis att

söka i att förhållandena på olika orter vöre olika i fråga om folkskolebetygens

värde.

Den sakkunnige konstaterar, att de föreliggande resultaten av jämförelser

mellan intagning i läroverket på grundval av prövnings- eller folkskolebetyg

pekade i riktning mot att de senare erbjudit fullt lika god ledning som de

förra. Slutsatsen att inträdesprövningen alltså kunde undvaras läge ju då,

yttrar den sakkunnige, mycket nära. Örn större hänsyn kunde tagas till

folkskolebetygen genom att kombinera prövnings- och folkskolebetygen,

kunde en intagningsprocedur, i vilken prövning inginge som ett moment,

komma att fungera något bättre än intagning blott på grundval av folkskolebetyget

i dettas nuvarande skick. Då emellertid denna förbättring av

möjligheterna att erhålla ett gott urval bland de sökande ej vore betydande,

kunde den ej tillräckligt motivera bibehållandet av en så omfattande och

på många sätt irriterande och besvärlig procedur, som en inträdesprövning

utgjorde och som i det hela utövade en ogynnsam inverkan på folkskolan.

Av betydande vikt för ställningstagandet till frågan vore för övrigt, fortsätter

den sakkunnige, hur stor betydelse prövningsmomentet kunde komma

att få, örn folkskolebetyget, som sannolikt vore, genom en del åtgärder

kunde befrias från vissa nu därmed förenade påtagliga svagheter, som nu

vidlådde det.

Det funnes goda skäl att tro, att en bättre ordning på betygsområdet än

som nu rådde i folkskolan skulle kunna åstadkommas, och allt efter som

förbättringarna på detta område fortskrede, miste inträdesprövningen alltmera

sin betydelse som utjämnande faktor. Och därmed försvunne också

alltmera värdet av prövningen som komplement till folkskolebetyget.

En sänkning av kunskapsnivån hos de i läroverkens första klass intagna

skulle möjligen kunna befaras, örn det nuvarande myckna extraläsandet i

och för inträdesprövningen genom en reform av intagningsproceduren bragtes

att upphöra. Det hade också från en del håll framhållits, att kursfordringarna

i inträdesprövningarna ofta läge i överkanten av folkskolans kurser.

Även örn dessa argument för bibehållande av en inträdesprövning vore

av tvivelaktig styrka, borde dock en översyn av folkskolans kurs- och timplaner

komma till stånd, i och för avgörande om någon ändring i nuvarande

ordning skulle kunna giva folkskolan ökad bärkraft som grundskola

för den högre skolan utan åsidosättande av folkskolans undervisningsmål

i det hela.

Den sakkunnige har till särskild behandling upptagit frågan om b etygssättningen

i folkskolan och framlagt vissa förslag till ernående

av större likformighet vid kunskapernas vitsordande. I betänkandet

ifrågasättes införandet i folkskolan av s. k. »standardiserade prov»,

d. v. s. prov av experimentellt fastställd svårighetsgrad, och särskilda anvisningar

om de principer, som skola följas vid betygssättningen, eventuellt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 138.

5

i undervisningsplanen för rikets folkskolor. Vidare förutsättes, att i instruktionerna

för folkskolinspektörer och Överlärare införas vissa bestämmelser

om särskild tillsyn på området.

Härefter har den sakkunnige framlagt de förslag till intagningsförfarande,

vartill utredningen befunnits giva anledning, och

har därvid anfört bland annat:

Avgörandet i fråga om vilka av de inträdessökande, som skulle godkännas

och intagas, torde, då intagningen skulle ske på basis av vitsorden från

folkskolan och frågan så nära berörde både folkskola och läroverk, enligt

den sakkunniges mening böra lämpligast handhavas av en särskild för varje

läroverk tillsatt intagning snämnd, i vilken såväl läroverk som folkskola

vore representerade.

Nämndens betydelsefullaste och mest grannlaga uppgift bleve att

bestämma, vilka som skulle utgallras, då ej alla godkända kunde intagas.

Avgörandet härav kunde sannolikt ej avgöras enligt exakta matematiska

regler utan måste bliva en omdömesfråga. Alla nämndens ledamöter

borde alltså skaffa sig en ingående kännedom örn de tveksamma

fallen. Ju större nämnd dess svårare vore det att förverkliga denna fordran.

Antalet ledamöter i nämnden torde därför böra begränsas till förslagsvis

fem. Självskriven ordförande borde vara läroverkets rektor. De övriga

fyra ledamöterna skulle kunna tillsättas så, att läroverkskollegiet bland

sina ledamöter valde två personer, och folkskolestyrelsen eller skolrådet

inom det samhälle, där läroverket vore beläget, valde två, vilka borde vara

verksamma i folkskolans tjänst som lärare eller inspektörer. Genom denna

sammansättning av nämnden finge läroverkets lärare det största inflytandet,

vilket, då intagningen av elever i liiroverket måste sägas i högre grad

beröra läroverket än folkskolan, finge anses vara motiverat.

Det vore lämpligt, att nämndens sammansättning ej för mycket växlade

år från år. Nämndens ledamöter förvärvade naturligtvis under årens

lopp en ganska ingående kännedom örn förhållandena inom »läroverksdistriktet»

och de frågor, som behövde avgöras som omdömesfrågor, kunde

sålunda bliva allt säkrare bedömda. Lämplig valperiod vore måhända

tre år.

Då två eller flera allmänna läroverk hade gemensamt lärjungeområde,

kunde det möjligen bliva lämpligt med gemensam intagningsnämnd för

läroverken. Det finge ankomma på skolöverstyrelsen att i dylikt fall till

Kungl. Majit inkomma med förslag örn sådan nämnds tillsättande och

sammansättning.

Förslaget om intagningsnämnder gällde närmast de allmänna läroverken,

de kommunala mellanskolorna och de kommunala flickskolorna. För

de med dessa jämförliga statsunderstödda privata högre skolorna torde inrättande

av intagningsnämnder böra göras beroende av särskild prövning

i de enskilda fallen.

Den intima samverkan mellan läroverk och folkskola, som skulle komma

till stånd genom de föreslagna intagningsnämnderna, torde i allmänhet ej

göra den form av samverkan överflödig, som nu förekomme i det gemensamma

sammanträdet mellan avlämnande och mottagande lärare. Vid detta

sammanträde borde intagningsnämndens ledamöter vara närvarande och

hava genom studium av ansökningshandlingarna skaffat sig någon hänne
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande Nr 1-18.

dom om de inträdessökande, så att utbytet av sammanträdet kumle bliva

så stort som möjligt.

I fråga om kostnaderna för intagningsnämnderna yttrar den sakkunnige:

Det förefölle utan vidare klart, att de av folkskolestyrelsen valda ledamöterna

borde erhålla ersättning för arbetet i intagningsnämnden. I fråga

om representanterna för läroverket skulle man kunna göra gällande, att

arbetet i intagningsnämnden motsvarade det arbete, som nu utfördes vid

inträdesprövningarna, men då sammanträdena inom nämnderna ej kunde

begränsas till tiden omedelbart efter läsårets avslutande och då ju dessutom

inträdesprövningar till första klassen ej helt kunde bortfalla, syntes det

skäligt, att alla ledamöter erhölle ersättning för sitt arbete. Ersättningen

torde lämpligen utgå som årsarvode.

Kostnaderna för nämndernas verksamhet — beräknad till 43,500 kronor

årligen •—• skulle, om så ansåges lämpligt, kunna täckas med en anmälningsavgift

för inträdessökande, uppgående till 4 kronor.

Enligt den sakkunniges förslag skulle intagningen vid de allmänna läroverken

i de allra flesta fall ske på grundval av de sökandes vitsord från

föregående skola. Emellertid borde inträdespröviling i vissa fall även i fortsättningen

anordnas. Härutinnan yttras:

Sökande från folkskolans huvudformer. Det stora flertalet av de inträdessökande

till realskolans eller därmed jämförliga läroanstalters lägsta

klass komme från folkskolans A- eller B-former. Sökande av denna kategori

borde kunna fritagas från prövning.

Den sakkunnige föresloge, att inträdessökande till klass l3, respektive

l4 i realskolan och motsvarande klasser i med realskolan jämförliga läroanstalter,

som med godkända betyg i läroämnena genomgått lägst fjärde

respektive sjätte klassen i någon av folkskolans A- eller B-former, skulle

vara godkänd, om han i någondera av ämnesgrenarna läsning, skrivning

och tillämpad räkning erhållit lägst vitsordet Ba i vårterminsbetyget i

sagda klass. Om en ytterligare uppdelning av ämnena, som av den sakkunnige

förordats, ej skulle komma till stånd, borde överbetyget gälla räkning

i .stället för »tillämpad räkning».

Sökande, som vore godkänd i alla läroämnen och ämnesgrenar men ej

erhållit erforderligt kvalificerat betyg, skulle prövas i modersmålet och räkning

liksom nu. Sökande, som i folkskolan vore underkänd i något läroämne

eller ämnesgren, skulle prövas i alla folkskolans läroämnen.

Sökande från folkskolans undantagsforiner. Inträdessökande från annan

folkskola än av huvudformen skulle för närvarande undergå prövning i alla

folkskolans läroämnen. Önskvärt hade varit, om även dessa sökande, för

vilka prövningen ofta vore särskilt betungande, hade kunnat beredas samma

lättnad som barnen i A- och B-skolorna. Av avgivna yttranden hade

framgått, att de inträdessökande, som nu skulle undergå prövning i alla

ämnena, praktiskt taget aldrig underkändes, örn de vore godkända i modersmålet

och räkning. Den kontroll, som inträdesprovet under sådana förhållanden

gåve i fråga örn kunskapsmåttet i dessa andra ämnen, torde ej

vara så särskilt betydelsefull.

Med beaktande av sådana omständigheter hade för sökande från folkskolan

undantagsformer föreslagits, att för sökande från 7 klassen till

klass l4 borde inträdesprövning endast äga rum i ämnena modersmålet och

räkning. Sökande från lägre klass torde som hittills böra pröva i alla läroämnena.

Möjligt vore dock, att kristendomsämnet generellt borde bort
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 138.

tagas från prövningsämnenas grupp. Sökande till klass 1® från 5 klassen

skulle prövas endast i modersmålet och räkning, sökande från lägre klass

i alla läroämnena.

Örn sökanden vore underkänd i något läroämne i folkskolan, gällde naturligtvis

samma bestämmelse som för sökanden från A-skola, att prövningen

skulle omfatta alla folkskolans läroämnen.

Sökande från kommunal flickskola till klass li. Till den fyraåriga realskolans

första klass kunde sökande anmäla sig från den sjuåriga kommunala

flickskolans lägre klasser. Eleverna i denna intoges i klass l7 efter

samma grunder, som gällde för intagning i den femåriga realskolans första

klass. De hade alltså i allmänhet kommit från folkskolans fjärde klass. Det

syntes då rimligt, att tillträde till den fyraåriga realskolans första klass

skulle stå öppet för dem på samma villkor som för dem, som kvarstannat

i folkskolan och från sjätte klassen sökte inträde. Det betydde, att sökande,

som med godkända vitsord genomgått klass 27 i kommunal flickskola,

skulle utan inträdesprövning vara godkänd till klass l4 i realskolan.

Sökande från enskilda skolor. Även sökande från privata statsunderstödda

högre skolors lägre klasser torde det ofta vara möjligt att utan

prövning mottaga, men här vore det svårt att angiva generella bestämmelser.

Det syntes vara bäst, att de enskilda skolorna finge hos skolöverstyrelsen

anhålla om att i fråga om intagningen till läroverken bliva likställda

med folkskolorna.

Rättighet att undergå prövning, omfattande samtliga läroämnen, borde

tillkomma envar sökande.

Beträffande intagningsförfarandet har den sakkunnige bland

annat anfört:

För att intagningsnämnden skulle kunna fullgöra sin uppgift måste den

till sitt förfogande hava ett rätt stort antal uppgifter örn de inträdessökande.

För att intagningsnämnden ur vårterminsbetyget skulle kunna bedöma

den sökandes ställning i klassen, borde en översikt lämnas för klassavdelningen

av elevernas betygssummor i läroämnena. I översikten angåves för

varje elev i klassen hans betygspoäng. Antalet poänger, som uppgåves,

bleve alltså lika med antalet elever i klassen. Med hjälp av dessa poängtal

kunde intagningsnämnden överblicka lärjungens ställning i klassen. Poängöversikten

gjorde ej den betygsöversikt överflödig, som redan nu gåves på

terminsbetygen för de inträdessökande. En sådan översikt av betygsgraderna

i klassavdelningen borde alltså fortfarande meddelas.

För sökande från högre klass än den nämnda »anknytningsklassen»

borde även hans betygspoäng från denna lägre klass samt uppgift om

hans rangordning i denna klass lämnas. I fråga om sökande till l5 från klass

5 skulle alltså intagningsnämnden kunna bedöma, hur hans ställning varit

i klass 4, varifrån han kunnat söka inträde.

Läraren borde vidare avgiva sitt omdöme örn de sökandes allmänna

lämplighet för studier i läroverket.

Dessutom borde läraren angiva sådana fysiska eller psykiska egenskaper,

som han ansåge kunna vara av någon betydelse för de sökandes lämplighet,

när det gällde intagning i läroverk.

Läraren borde också taga reda på och meddela, örn sökandens utveckling

under skolåren företett något anmärkningsvärt, t. ex. i fråga örn den

rangordning, han intagit i klassen under de olika skolåren.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 138.

Till intagningsnämndens förfogande skulle ock, om så påfordrades, ställas

av de sökande under sista läsåret utförda skriftliga prov, alltså rökne-,

rättstavnings- och uppsatsprov samt skriftliga prov av annat slag, om sådana

förekommit.

Nämndens ledamöter finge vid sammanträdet med de sökandes lärare

möjlighet att erhålla närmare upplysning om sådana fall, som vid granskning

av anmälningshandlingarna befunnits i ett eller annat avseende i behov

av klargörande.

Med ledning av alla dessa uppgifter plus prövningsbetygen för dem, som

genomgått inträdesprov, hade alltså intagningsnämnden att avgöra vilka

av de sökande, som skulle godkännas och vilka som skulle intagas.

Frågan örn godkännandet vore ju en relativt enkel procedur, då väl endast

i undantagsfall tveksamhet behövde uppkomma.

Då gallring måste företagas bland de godkända, måste intagningsnämnden

i viss utsträckning placera de sökande i rangordning i enlighet med

vissa särskilda regler.

Inordnande av de sökande i rangordning borde avse endast de tveksamma

fallen. Örn platstillgången vöre relativt god, så att endast ett fåtal av de

godkända ej kunde intagas, behövde man ju endast fastställa vilka, som

skulle placeras i nedersta delen av rangskalan.

Yttranden över sakkunnigförslaget.

Skolöverstyrelsen har i sitt utlåtande till att börja med givit en översikt

över de yttranden från läroverkskollegier, statens folkskolinspektörer,

Stockholms stads folkskoledirektion och folkskolestyrelserna i vissa städer,

som av överstyrelsen infordrats, samt har därvid anfört bland annat:

Betänkandet hade rönt ett välvilligt mottagande. Tillstyrkande yttranden

hade avgivits av drygt hälften av kollegierna vid de högre

allmänna läroverken, omkring tre fjärdedelar av kollegierna vid realskolorna

och nästan samtliga folkskolinspektörer, vartill komme, att åtskilliga

av de yttranden, som vid sammanarbetningen räknats som avstyrkande, i

princip icke ställde sig avvisande men ansåge, att standardiseringen av folkskolebetygen

borde genomföras, innan de nuvarande inträdesprövningarna

avskaffades. Å andra sidan förbunde icke så få av de tillstyrkande yttrandena

sitt accepterande av förslaget med villkoret, att betygsstandardiseringen

skulle vara genomförbar och verkligen genomfördes. Funnes skäl

att antaga, att standard!seringsarbetet icke skulle komma till stånd eller

icke förde till målet, skulle antagligen åtskilliga av de nu med villkor tillstyrkande

yttrandena på grund av sin uppläggning hava måst utmynna i en

avstyrkan.

Överstyrelsen tillstyrker den sakkunniges förslag under förutsättning,

att nya parallellavdelningar i mån av behov upprättas, så att

gallringen vid inträdet i de allmänna läroverken blir relativt obetydlig.

Däremot ställer sig överstyrelsen mera tveksam till förslaget, därest på

grund av en restriktiv anslagspolitik hård utrymmeskonkurrens bleve regel.

Inträdesprövningarna böra då enligt överstyrelsens mening tills vidare

bibehållas, och arbetet inriktas på att med olika hjälpmedel framställa en

så fullkomnad urvalsmekanism som möjligt. Såsom en första åtgärd borde

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 138.

9

i så fall ett kombinerat förfarande utarbetas, varigenom betygen såväl från

folkskolan som från inträdesprövningarna vid intagningen komma till sin

rätt. Villkoren för befrielse från inträdesprov hava enligt överstyrelsens

uppfattning satts väl lågt av den sakkunnige. Åtminstone två överbetyg

böra fordras inom ämnesgruppen tal- och läsövningar, skrivning och språklära

och tillämpad räkning. Jämväl fordringarna för godkännande vid inträdesprövningarna,

i den mån sådana skola förekomma, böra med hänsyn

till den nya betygsskala, som den sakkunnige föreslagit, i någon mån höjas.

Överstyrelsen tillstyrker åtgärder för framställande av standardprov för

folkskolan. Proven böra bliva hjälpmedel för läraren att orientera sig i

fråga örn betygssättningens praktiska sida. De böra däremot icke göras

obligatoriska. Intagningsnämnderna tillstyrkas jämväl. Överstyrelsen anser

dock, att landsbygdens intressen böra tillvaratagas bättre än som enligt

förslaget är möjligt och att mandattiden bör inskränkas till ett år.

Godkännandet av lärjungarna bör liksom nu ligga i de prövande lärarnas

händer. Nämnderna behöva således icke träda i funktion, om utrymmet

medger, att samtliga lärjungar intagas. Deras huvudsakliga uppgift blir

enligt överstyrelsens förslag att verkställa intagningen i de fall, då utrymmeskonkurrens

uppträder.

De sänkta inträdesfordringarna komma enligt överstyrelsens mening sannolikt

att återverka på läroverkens elevnumerär. Ökningen av antalet

klassavdelningar inom första klassen uppskattas av överstyrelsen till minst

40, när reformen är till fullo genomförd. Därvid har antalet inträdessökande

antagits oförändrat och hänsyn endast tagits till minskningen av antalet

underkända genom provens bortfallande. Skulle även tilloppet av

sökande stimuleras genom det nya intagningsförfarandet, kan reformen,

påpekar överstyrelsen, komma att medföra en betydligt större ansvällning

av läroverksorganisationen.

Vidare framhåller överstyrelsen i anslutning till vad av den sakkunnige

i ämnet anförts, att ett avskaffande av inträdesproven kan komma att medföra

svårigheter för den högre skolan, särskilt vad angår matematikundervisningen,

och ifrågasätter vissa kompenserande åtgärder i form av ökat

antal veckotimmar i matematik i klass 1° i realskolan.

överstyrelsen har, efter att hava uppehållit sig vid frågan om möjligheterna

att på tillfredsställande sätt lösa urvalsproblemet och bland annat

framkastat tanken att åt det av 193G års lärarutbildningssakkunniga ifrågasatta

psykologisk-pedagogiska institutet anförtro utarbetandet av ett

förbättrat intagningsförfarande, anfört bland annat följande principiella

synpunkter:

Beträffande det föreliggande sakkunnigeförslaget i dess principiella delar

syntes det överstyrelsen vara av avgörande betydelse, vilken ställning

i samhället statsmakterna under kommande år tilldelade realskolan. Skulle

i fråga örn denna skola den restriktiva politik föras, som vore det konsekventa

uttrycket för den äldre uppfattningen örn realskolans ställning i

skolsystemet, funné överstyrelsen det både i statens och den enskildes in
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 138.

tresse starkt påkallat, att intagningsförfarandena genom statens försorg fullkomnades,

så långt det med rimligt uppbåd av arbete vore möjligt. Överstyrelsen

skulle därför inför en sådan utveckling finna sig nödsakad att avstyrka

det omedelbara förverkligandet av den sakkunniges förslag och i

stället föreslå åtgärder för intagningsprocedurens förbättring.

Skulle åter vid de allmänna läroverken och jämförliga läroanstalter i

mån av behov nya klasser komma att inrättas för att upptaga en eventuellt

ökad tillströmning av lärjungar, så att den nuvarande jämvikten mellan

platstillgången och platsbehovet icke avsevärt behövde rubbas, måste

överstyrelsen medgiva, att en mera invecklad antagningsmekanism knappast

oundgängligen vöre av nöden. Den enkla, ehuru onekligen något summariska

urvalsmöjlighet, som folkskolebetygen trots de varierande principerna

för betygssättningen skänkte, torde under sådana förhållanden

kunna anses någorlunda tillfyllest, lika väl som den nuvarande urvalsproceduren.

Den verkliga gallringen konnne att ske successivt under realskolans

arbete.

När överstyrelsen trots vissa betänkligheter vore beredd att under

ovan angiven förutsättning tillstyrka den sakkunniges förslag i dess huvudpunkter,

berodde detta främst på att den föreslagna metoden framför den

nuvarande syntes äga de visserligen i någon mån osäkra utvecklingsmöjligheter,

som sammanhängde med det ifrågasatta införandet i folkskolan

av standardiserade prov. Vidare måste överstyrelsen säga sig, att även

örn man, t. ex. genom att kombinera inträdesprov och standardiserade

folkskolebetvg under hänsynstagande jämväl till lärjungarnas ålder, sannolikt

skulle komma längre än genom den föreslagna metoden enbart för sig,

icke ens detta förfaringssätt skulle medföra resultat, ägnade att på lång

sikt giva en betryggande prognos för den inträdessökandes studiemöjligheter.

Särskilt de djupgående ändringar i personligheten, som ofta inträffade

vid den hormonala omstämningen av organismen i samband med puberteten,

kunde stundom på ett radikalt sätt ändra individens förutsättningar

för studier utan att egentligen påverka hans intelligens och inskränkte

därför väsentligt värdet av finjusteringar av de urvalsförfaranden,

som i barnaåren kunde ifrågakomma.

Därest inom de närmaste åren ett psykologisk-pedagogiskt institut komme

till stånd och därest detta utrustades med tillräckliga resurser för mera

omfattande undersökningar, funne överstyrelsen det likväl önskvärt, att

problemet om lärjungeurvalet till den högre skolan gjordes till föremål för

ytterligare prövning och att institutets ledning i detta syfte tillerkändes

möjlighet att vid de försöksskolor, till vilka dess praktiska verksamhet komme

att bliva förlagd, med en viss frihet förfoga över olika intagningsförfaranden.

Beträffande kostnaderna för intagningsnämnderna har överstyrelsen

yttrat:

Överstyrelsen avstyrkte bestämt tanken på en särskild lärjungeavgift

för bestridande av kostnaderna för nämndernas verksamhet. Överstyrelsen

föresloge för sin del, att intagningsnämnderna vid de allmänna läroverken

helt finansierades med statsmedel och att till bestridande av kostnaderna

för de nämnder, som komme att inrättas vid kommunala och enskilda skolor,

statsbidrag måtte utgå med t. ex. tre fjärdedelar av kostnaderna. Arvode

borde givetvis icke utgå till ledamöterna i de nämnder, vilka eventuellt

icke behövde träda i funktion under året. Vid läroverk, där nämnden

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 188.

11

behövde anlitas, torde det förberedande arbetet bliva avsevärt tyngre än

med nuvarande antagningsförfarande. Överstyrelsen föresloge därför att

nämnden erhölle särskilt sekreterararvode, t. ex. 25 kronor för varje påbörjat

femtiotal sökande, eller att ordförandens arvode i motsvarande grad

förstärktes.

Överstyrelsen konstaterar, att den nya ordningen troligen skulle för den

högre skolan hava vissa ogynnsamma biverkningar.

Det vore med hänsyn till dessa förhållanden naturligt, att i flera yttranden

tanken på en skärpt gallring i realskolans första klass framfördes. Rätten

till kvarsittning skulle inskränkas. Lärjungar, som vid vårterminens slut

erhållit ett visst antal underbetyg, borde återföras till folk- eller fortsättningsskolan.

Rimligast tedde sig det förslag, som framfördes av rektor vid

högre allmänna läroverket för gossar i Örebro, enligt vilket kollegiet efter

förslag av klasskonferensen borde erhålla rätt att förbjuda kvarsittning i

första klassen, därest elev visat sig uppenbart olämplig för studier vid allmänt

läroverk. En sådan bestämmelse komme att nära ansluta sig till den

vid tekniska fackskolor och tekniska gymnasier gällande ordningen.

Beträffande ordningen för förslagets genomförande föresloge överstyrelsen,

att de nya bestämmelserna skulle träda i kraft, så snart standardprov

för folkskolan i tillräcklig utsträckning kunde tillhandahållas. Skulle det

uppdragas åt ett psykologiskt-pedagogiskt institut att framställa sådana

prov, borde de nya intagningsbestämmelserna kunna tillämpas vid slutet

av dess första verksamhetsår. Ur andra synpunkter än denna torde ingen

längre övergångstid vara behövlig. Sedan folkskolebetygen i princip gillats

som norm för intagningen, borde de nya grunderna genomföras, så snart det

med hänsyn till den föreslagna betygsstandardiseringen kunde ske.

T. f. undervisningsrådet Ekholm har i anledning av överstyrelsens utlåtande

anmält reservation, i vilken anförts följande:

I princip anslöte sig visserligen reservanten till en intagningsprocedur,

grundad på folkskolebetygen, men han ansåge, att fordringarna för intagning

utan prövning borde ställas högre än vad överstyrelsen gjort. Det syntes

icke vara någon orimlig fordran, att de, som utan ''prövning skulle intagas

i realskolan, i hälften eller närmare hälften av folkskolans ämnen och ämnesgrenar

skulle kunna uppvisa medelgoda prestationer (d. v. s. betyget

Ba) eller genom högre betyg i något eller några ämnen (ämnesgrupper)

kompensera svagheten i andra. Enligt reservantens mening borde således

endast sådana inträdessökande befrias från prövning, som i folkskolans

4, respektive 6 klass icke i något ämne eller någon ämnesgren hade lägre

vitsord än B och vars samlade betygssumma uppginge till 11 (eventuellt,

örn »tillämpad räkning» och »mekanisk räkning» samman sloges till »räkning

och geometri», 10) betygsenheter, därav minst betyget Ba i två av de

tre ämnena tal- och läsövningar, skrivning och språklära, tillämpad räkning

(räkning och geometri), allt vid folkskolans huvudformer. 1 analogi

härmed borde kraven på prövande inträdessökande höjas.

Läroverk slärarnas riksförbund har förklara! sig principiellt gilla grundsatsen

örn folkskolebetygen som gallringsinstrument. Förbundet, som icke

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 • Statsutskottets utlåtande Nr 138.

kunnat tillstyrka den sakkunniges förslag på alla punkter, håller dock för

sannolikt, att för läroverkets och folkskolans arbete värdefulla resultat

skulle kunna uppnås genom med klokhet och måtta avvägda försök i av den

sakkunnige föreslagen riktning. Förbundet anser det lyckligast, om med

definitivt beslut kunde dröja, till dess förslagets verkningar fått prövas ej

blott i läroverken utan framför allt i fråga om betygssättningen inom folkskolan.

Centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollär arförening, som i stort

sett biträtt den sakkunniges förslag i fråga örn intagningsförfarandet i läroverken

och betygssättningen i folkskolan, har i sitt yttrande särskilt uppehållit

sig vid den sistnämnda frågan och hemställt, bland annat, att Kungl.

Majit matte i undervisningsplanen för rikets folkskolor åvägabringa nödvändiga

bestämmelser angående enhetlig betygssättning. Centralstyrelsen

har funnit en höjning av de av den sakkunnige föreslagna betygsfordringarna

för inträde i läroverk kunna ifrågasättas.

Departementschefen.

För egen del har departementschefen anfört huvudsakligen följande:

I likhet med den sakkunnige och i överensstämmelse med den uppfattning,

som kommit till uttryck i flertalet yttranden över sakkunnigförslaget

och icke minst bland folkskolans och läroverkens lärare, finner jag starka

skäl tala för förslaget om inträdesprovens bortfallande i flertalet fall. Det

torde icke råda tvivel örn att den uppfattning örn en inträdessökande, som

grundar sig på flera års skolarbete, bör vara tillförlitligare än den uppfattning,

som kan erhållas genom några timmars förhör i en för den sökande

ny och ovan omgivning. Icke minst för barn från landsbygden, vilka måste

inställa sig vid läroverken för att undergå inträdesprövning i en för dem

ofta helt främmande miljö, är den nuvarande ordningen förenad med allvarliga

olägenheter av psykologisk och ekonomisk art. Ett intagningssystem,

som har till konsekvens att mellan folkskola och läroverk inskjutes

ett led av preparandkurser, är icke tillfredsställande och bör enligt min

mening icke utan verkligt tvingande skäl bibehållas. Har folkskolan befunnits

lämplig som grundskola för den högre undervisningen, böra också

enligt min uppfattning de vitsord, som utdelas i folkskolan, kunna godtagas

som mätare pa folkskolelevernas kunskapsnivå och förutsättningar

för fortsatta studier. Ett realiserande av den sakkunniges förslag kan alltså

betraktas som en följdriktig fortsättning på de under de senare åren

vidtagna skolorganisatoriska åtgärderna och är ägnat att stärka sambandet

mellan folkskolan och läroverken till fördel för båda dessa skolformer.

Med hänsyn till vad sålunda anförts finner jag mig böra i princip biträda

föreliggande förslag.

Även i detaljerna synes utredningsmannens förslag kunna i det väsentliga

följas.^ Då intagningen vid läroverken skall ske på grundval

av vitsorden fran folkskolan och både folkskola och läroverk på grund

härav hava intresse av att förfarandet även i enskildheterna fungerar

tillfredsställande, har det synts den sakkunnige lämpligt, att en särskild

för varje läroverk tillsatt intagningsnämnd skall avgöra, vilka av de

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 138.

13

sökande som skola godkännas och intagas vid läroverket. Nämnden skulle

bestå av fem ledamöter, av vilka tre skulle representera läroverket och två

folkskolan. Detta förslag torde kunna i huvudsak biträdas. Det ökade samarbete

mellan folkskola och läroverk, som ernås örn sådana nämnder inrättas,

tillmäter jag stor betydelse med hänsyn till folkskolans karaktär av

bottenskola. Ifrågavarande samarbete bör i framtiden ytterligare stärkas

och utvidgas. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela föreskrifter

rörande nämndernas sammansättning och arbetsuppgifter, varvid

landsbygdens intressen vid ledamotsnomineringen synas böra vinna beaktande

i högre grad än som skulle bliva fallet vid ett bifall till sakkunnigeförslaget

i oförändrat skick. Nämndens ledamöter torde icke böra närvara

vid eventuellt förekommande inträdesprov, och vägande skäl synas mig

jämväl hava anförts för en begränsning av mandattidens längd.

Jämväl utredningsmannens förslag i vad avser intagningsförfarandets detaljer

i övrigt torde kunna i stort sett tillstyrkas. Vissa skäl synas mig tala

för en höjning av den betygsnivå, som enligt förslaget skulle medföra rätt

att utan särskild prövning erhålla elevplats vid läroverk. Jag anser mig

emellertid icke böra nu fatta slutlig ståndpunkt i denna fråga eller beträffande

detaljerna i övrigt i det föreliggande förslaget.

Det är uppenbart och har också av den sakkunnige betonats, att ett genomförande

av förslaget ställer relativt större krav på tillförlitligheten hos

de i folkskolan tillämpade betygsnormerna och meddelade vitsorden än tidigare

varit fallet. Utredningsmannen har med instämmande av vederbörande

remissinstanser kommit till den uppfattningen, att förhållandena

i detta hänseende icke för närvarande äro helt tillfredsställande och

har framlagt förslag till åtgärder i syfte att ernå en jämnare och tillförlitligare

betygsstandard i folkskolan. Även oavsett den omläggning av intagningsförfarandet

vid de allmänna läroverken, sorn här är på tal, synes det

mig önskvärt, att berörda spörsmål göres till föremål för närmare omprövning,

och det är min avsikt att inom den närmaste framtiden på

grundval av utredningsmannens i ämnet framlagda förslag underställa

Kungl. Majit frågan om åtgärder för reformering av betygssättningen i

folkskolan. I likhet med utredningsmannen utgår jag från att det icke är

tillrådligt att, innan åtgärder i detta hänseende vidtagits och dessa åtgärder

avsatt påtagbara resultat, genomföra en definitiv omläggning av

intagningsförfarandet.

Däremot finner jag de förhållanden, som nyss berörts, icke utgöra hinder

för att ett intagningsförfarande, tillrättalagt efter de i det föregående

angivna riktlinjerna, i begränsad omfattning genomföres redan nu i avsikt

att erhålla erfarenheter rörande det nya systemets lämplighet i det hela och

i fråga örn vissa detaljer. Nackdelarna med den nuvarande betygssättningen

i folkskolan böra enligt min mening icke överdrivas — i detta avseende

lägger jag vikt vid utredningsmannens på omfattande undersökningar

grundade uppfattning, att de nuvarande folkskolebetygen kunna

i urvalshänseende viii mäta sig med prövningsbetygen — och det bör jämväl

beaktas, att möjligheter erbjuda sig att vid ett partiellt genomförande

av det ändrade intagningsförfarandet skapa vissa korrektiv mot eventuellt

förekommande ojämnheter i betygssättningen vid de folkskolor, vilkas elever

komma i fråga för intagning enligt det nya systemet. Detta kan ske

exempelvis genom att låta intagningsnämnderna noggrannare än eljest

skulle varit fallet förskaffa sig kännedom örn de förhållanden, som påverka

i n tagningsresul tatet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 138.

Med ledning av de erfarenheter, som vinnas vid ifrågavarande partiella

omdaning av intagningsförfarandet, bör framdeles ställning tagas till lämpligheten

av att som en generell anordning för alla de läroanstalter, varom

här är fråga, föreskriva ett intagningsförfarande av i det föregående antydd

art. En uppfattning örn åtgärdernas betydelse i urvalshänseende torde

kunna ernås redan efter ett eiler annat år och en uppfattning om deras

återverkan på arbetsförhållandena i folkskolan om två å tre år.

I detta sammanhang må erinras, att skolöverstyrelsen i sitt yttrande

uppehållit sig vid frågan örn de ifrågasatta åtgärdernas inverkan på elevfrekvensen

vid läroverken och från vissa utgångspunkter kommit till den

uppfattningen, att antalet parallellavdelningar vid läroverken skulle behöva

avsevärt ökas, om det nya intagningsförfarandet bleve regel. Såvitt

jag kan bedöma är den befarade ansvällningen av läroverksorganisationen

i hög grad beroende av vilka minimifordringar i betygshänseende, som uppställas

som villkor för att inträdessökande skall utan särskild prövning

vinna inträde i läroverk. Överstyrelsens beräkningar rörande ökningen av

antalet parallellavdelningar vila också på förutsättningen, att nuvarande

praxis i fråga örn upprättande av nya parallellavdelningar bibehålies orubbad.

Med den ståndpunkt jag i det föregående intagit saknar jag anledning

att närmare ingå på den av överstyrelsen berörda frågan. Jag vill

emellertid framhålla lämpligheten, icke minst ur de nu berörda synpunkterna,

av att de av mig förordade partiella anordningarna komma till stånd,

och vill även betona önskvärdheten av att denna verksamhet anordnas på

så sätt, att en uppfattning erhålles om huru exempelvis elevtillströmningen

påverkas av beskaffenheten av de betygskvalifikationer, som uppställas

som villkor för prövningsfritt inträde vid läroverk. Vid vissa av de läroanstalter,

vid vilka försök anordnas, torde böra som minimifordran för prövningsfritt

inträde gälla förslagsvis den av utredningsmannen angivna betygsnivån,

vid andra läroanstalter den av skolöverstyrelsen ifrågasatta

och vid åter andra den av en reservant inom överstyrelsen förordade. Någon

modifikation i de nu gällande grunderna för uppdelning av klass i parallellavdelningar

anser jag mig icke böra ifrågasätta.

Det torde vara tillfyllest, om ändrat intagningsförfarande under budgetåret

1939/40 kommer till stånd vid högst 25 allmänna läroverk. Det är

önskvärt, att sådana anordningar vidtagas även vid kommunala flickskolor,

kommunala mellanskolor och praktiska mellanskolor, och jag föreslår fördenskull,

att så under nästa budgetår sker vid fyra kommunala flickskolor,

tre kommunala mellanskolor och en praktisk mellanskola. Det bör ankomma

på Kungl. Majit att efter förslag av skolöverstyrelsen bestämma,

vilka skolor som skola tagas i anspråk för berörda ändamål. Härvid bör

givetvis tillses, att skolor av olika storlek och karaktär utnyttjas.

I fråga om kostnaderna för intagningsnämndernas verksamhet anser jag

i likhet med den sakkunnige, att särskild ersättning bör utgå till nämndens

samtliga ledamöter, alldenstund en del av arbetet kan behöva utföras under

ferierna. Men hänsyn till den skiftande arbetsbörda, som kommer att åvila

olika nämnder, har jag i likhet med statskontoret övertygats om lämpligheten

av att ersättningen utgår enligt de grunder, som meddelats i kungörelsen

den 29 augusti 1921 (nr 517) med vissa bestämmelser angående kommittéer,

alltså med visst belopp för sammanträdesdag. Det arbete, som kommer

att åvila nämnderna, synes även under de första åren i regel icke bliva

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 138.

15

av vidlyftigare beskaffenhet än att det bör kunna utföras vid ett enda

eller ett fåtal sammanträden, detta dock under förutsättning att det förberedande

arbetet verkställes genom försorg av rektor i dennes egenskap av

nämndens ordförande För detta arbete synes rektor icke böra tillerkännas

särskild ersättning. Jag förutsätter, att till nämndens ledamöter i förekommande

fall utgå jämväl ersättning för mistade löneförmåner och reseersättning

enligt de grunder, som angivits i berörda kungörelse. Medel till ersättning

till sekreterare synas mig icke böra ställas till förfogande.

I likhet med skolöverstyrelsen och i viss mån även statskontoret anser

jag mig icke kunna tillstyrka, att kostnaderna för nämndernas verksamhet

bestridas medelst anmälningsavgifter. Ifrågavarande kostnader böra

lämpligen täckas medelst statsmedel. Under förutsättning att varje intagningsnämnd

kommer att bestå av fem ledamöter och under antagande att

i genomsnitt två sammanträden per år erfordras för varje nämnd, kunna

arvodeskostnaderna uppskattas till sammanlagt högst omkring 4,000 kronor.

Härtill böra läggas eventuellt ifrågakommande kostnader för reseersättningar

och avstådda löneförmåner. Sannolikheten talar för att dessa

kostnader kunna jämte arvodeskostnaderna rymmas inom ramen av ett

anslag av 10,000 kronor. Lämpligen bör detta anslag anvisas såsom reservationsanslag.

Såsom av den sakkunniges utredning framgår, innesluter den föreliggande

frågan åtskilliga detaljproblem av beskaffenhet att falla under Kungl.

Maj:ts bestämmande. Därest riksdagen anvisar nyssnämnda anslag, torde

Kungl. Majit framdeles på förslag av skolöverstyrelsen böra meddela föreskrifter

i ämnet.

Den i ärendet verkställda utredningen har givit vid handen, att goda skäl

kunna anföras för ett avskaffande av de nuvarande proven för inträdessökande

från folkskolan till de allmänna läroverken och med dem jämförliga

läroanstalter. Då folkskolan befunnits lämplig som grundskola för den

högre undervisningen, är det givetvis önskvärt att de vitsord, som utdelas

i folkskolan, kunna godtagas som mätare på folkskolelevernas kunskapsnivå

och förutsättningar för fortsatta studier. Ett avskaffande av ifrågavarande

inträdesprov och införandet av de föreslagna intagningsnämnderna

torde kunna leda till ett starkare och mera utvidgat samarbete mellan folkskola

och läroverk, något som ur olika synpunkter är eftersträvansvärt.

Av den föreliggande sakkunnigutredningen framgår även, att resultaten av

verkställda jämförelser mellan intagning i läroverk på grundval av prövnings-

eller folkskolebetyg peka i riktning mot att de senare skulle erbjudit

i stort sett lika god ledning som de förra.

Ehuru alltså åtskilliga skäl tala för en definitiv omläggning av intagningsförfarandet

i huvudsaklig enlighet med de av den sakkunnige uppdragna

riktlinjerna, synes detta för närvarande icke låta sig göra med hänsyn till

den rådande ojämnheten beträffande de i folkskolan tillämpade bctygsnormerna.

Ett realiserande av den sakkunniges förslag måste nämligen bygga

på en tillförlitlig och jämn betygsstandard i folkskolan. Departementschefen

har också, med understrykande av dessa synpunkter, framhållit busk
-

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 138.

vårdheten av att detta spörsmål göres till föremål för närmare omprövning

och ställer i utsikt vidtagandet av åtgärder i syfte att ernå en reformering

av betygssättningen i folkskolan. Innan dessa åtgärder vidtagits

och avsatt påtagliga resultat har departementschefen icke ansett det tillrådligt

att förorda ett genomförande i full utsträckning av sakkunnigförslaget.

Utskottet delar denna uppfattning och vill för sin del framhålla

lämpligheten av att försök komma till stånd med de ifrågasatta standardproven

för folkskolan.

I motsats till vad i de förevarande motionerna I: 235 och II: 364 göres

gällande anser utskottet i likhet med departementschefen hinder icke böra

möta att, i avvaktan på resultatet av de i utsikt ställda åtgärderna för

standardisering av folkskolebetygen och såsom ett led i syfte att nå fram

till detta önskemål, ett ändrat intagningsförfarande försöksvis kommer i

tillämpning vid vissa läroanstalter. Utskottet har därför icke något att erinra

mot departementschefens förslag att under nästa budgetår vid högst

25 allmänna läroverk, fyra kommunala flickskolor, tre kommunala mellanskolor

och en praktisk mellanskola försök anordnas med prövningsfritt

inträde för elever från folkskolan. Såsom departementschefen betonat, torde

det böra ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av skolöverstyrelsen

bestämma vilka skolor, som skola tagas i anspråk för berörda ändamål,

varvid det givetvis bör tillses, att skolor av olika slag och karaktär bliva

utnyttjade. Utskottet har icke heller något att erinra mot att vid dessa läroanstalter

såsom minimifordran för prövningsfritt inträde få gälla olika normer,

eller alltså vid vissa läroverk den av utredningsmannen angivna betygsnivån,

vid andra läroanstalter den av skolöverstyrelsen ifrågasatta och

vid åter andra den av en reservant inom överstyrelsen förordade. Utskottet

vill dock ifrågasätta örn icke vid vissa av ifrågavarande läroanstalter

försök böra anställas med ett intagningsförfarande, utgörande en kombination

mellan intagningsprov och intagning på grundval av folkskolbetyg.

Utskottet får i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på, att därest

det ändrade intagningsförfarandet kommer att påverka elevtillströmningen

till de allmänna läroverken och därmed jämförliga läroanstalter i höjande

riktning — något varom erfarenhet torde vinnas genom försöksverksamheten

vid ovannämnda läroanstalter — lämpligheten av att inskränka rätten

till kvarsittning i realskolans första klass torde böra tagas i övervägande.

Skolöverstyrelsen har även i sitt i ärendet avgivna yttrande berört denna

fråga och utskottet anser skäl föreligga för närmare prövning av densamma

i syfte att därigenom ernå en utgallring av de elever, som uppenbart visa

sig olämpliga för studier vid allmänt läroverk.

Emot departementschefens förslag beträffande intagningsnämnderna,

deras sammansättning och ersättningsgrunderna för deras verksamhet har

utskottet icke funnit något att erinra. I likhet med departementschefen

anser utskottet kostnaderna för nämndernas verksamhet böra bestridas av

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 138.

17

statsmedel. Utskottet finner det för nästa budgetår beräknade anslagsbeloppet,

10,000 kronor, väl avvägt och anser med hänsyn till att intagningsnämnderna

sannolikt komma att träda i verksamhet först under våren 1940

lämpligt, att anslaget erhåller reservationsanslags natur.

Utskottet, som icke heller i övrigt funnit något att invända mot Kungl.

Maj:ts förevarande förslag, ställer sig alltså avvisande till de motionsvis

framställda yrkandena. Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å herr Bergmans samt herrar Tengströms

och Dahlbäcks ovannämnda motioner (1:235 och 11:364),

till Intagning snämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl.

läroanstalter för budgetåret 1939/40 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 10,000 kronor.

Stockholm den 28 april 1939.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Gränebo, Olof Olsson, Johansson i Fredrikslund, Oscar

Olsson, Nilsson i Landeryd, Bergström, Pauli, Ström i Lidköping, Carlström, von Heland, Andersson

i Rixö och Bergman; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i Skövde, Persson

i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Närlinge, Ward, Lindberg i Umeå, Weijne, Andersson i Södergård,

Åqvist och Mårtensson.

Reservationer:

1) av herrar Bergman och Åqvist, vilka ansett, att utskottets yttrande

och förslag bort erhålla följande lydelse:

»Enligt utskottets mening bör en så genomgripande ändring av intagningsvillkoren

vid de allmänna läroverken som inträdesprövningarnas slopande

för en stor kategori inträdessökande, däremot icke för andra (bland

annat icke för elever, som komma från sådana flerstädes på landsbygden

förekommande folkskolor som icke äro att hänföra till folkskolans huvudformer),

ej företagas utan att en allsidig undersökning visat den föreslagna

åtgärdens nödvändighet och rättvisa. Frågan har flera gånger tidigare varit

underställd officiell prövning och då alltid avgjorts så, att inträdesprov bibehållits.

Till detta resultat kom den stora skolkommissionen av 1918 och

likaledes 1924 års skolsakkunniga, ävensom riksdagen 1927, dock med viss

modifikation beträffande ämnena. I nämnda riksdags på bottenskolegrundsatsen

vilande beslut heter det bland annat: ''Riksdagen har icke kunnat

ansluta sig till principen, att realskolan bör utan inträdesprövning stå öppen

Bihang till riksdagens protokoll 1039. 6 sand. Nr 138. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 138.

för alla lärjungar, vilka enbart genom betyg från anknytningsklass i någon

av folkskolans huvudformer styrkt sig besitta det kunskapsmått, som är

stadgat för inträde i realskolan’. Beslutet innebar bifall till Kungl. Maj:ts

förslag om prövning i modersmålet och räkning såsom de mest vägledande

ämnena vid bedömandet av inträdeskompetensen när det gällde nyssnämnda

inträdessökande. Vid den senaste utredningen, den som ligger till grund för

nu föreliggande proposition, tillkallades 1937 en enda utredningsman, vars

inställning mot bibehållandet av dessa inträdesprov var känd och som icke

tillhörde någon av de kategorier, vilka ägde närmaste erfarenhet i saken,

nämligen läroverkens och folkskolans lärare. Denne utredningsman, som

emellertid på ett ingående och omsorgsfullt sätt utfört sitt uppdrag, erkänner

oförbehållsamt att det material, som stått honom till buds, varit ofullständigt

och svårbedömbart, och han fäller sitt sammanfattande omdöme

med erkännansvärd varsamhet, då han säger att ''undersökningarna i viss

mån lett därhän, att det kan ifrågasättas huruvida inträdesprövning är nödvändig

för sökande från folkskolan’. (Hans förslag, vilket i huvudsak godtages

av departementschefen, innebär dock, som ovan nämnts, icke frihet

från inträdesprov för andra folkskolelever än i huvudsak sådana som ha

tillfredsställande betyg från folkskolans huvudformer. Vissa landsbygdens

folkskolelever bli härmed undantagna. Rättvisast vore väl dock

att alla finge genom provens allmänna bibehållande lika chans att visa

sin duglighet. Eleverna rå ju icke för till vilken form av folkskola de varit

hänvisade.) Ännu större betänksamhet framlyser i ett stort antal av de

uttalanden som ingått från remisskorporationerna, även sådana som mer

eller mindre tillstyrkt förslaget. Mycket belysande är i detta avseende vad

kungl, skolöverstyrelsen yttrar. ''För egen del tillstyrker överstyrelsen den

sakkunniges förslag under förutsättning att nya parallellavdelningar i mån

av behov upprättas, så att gallringen vid inträdet i de allmänna läroverken

blir relativt obetydlig’, heter det. Skolöverstyrelsen finner vidare den föreliggande

''utredningens största brist ligga däri att den standardisering av

folkskolbetygen, som torde vara en viktig förutsättning för att den föreslagna

intagningsmekanismen skulle fungera i överensstämmelse med förslagsställarens

intentioner, har måst ställas på framtiden som en uppgift

för ett kommande kommittéarbete’. Dessutom kritiserar överstyrelsen

flera detaljer i förslaget och beklagar den sänkning av kunskapsnivån, som

den förutser som en följd. När överstyrelsen det oaktat ger en viss tveksam

och på flera punkter reserverad tillstyrkan, så sker det med de två ovan

antydda förbehållen: 1) det allmännas villighet att bekosta nya parallellavdelningar

så att de, som under de nya förutsättningarna efter folksk olebetygen

söka, kunna komma in utan någon mera avsevärd gallring; 2) standardisering

och likvärdighet i de från olika folkskolor och av olika lärare

givna betygen.

Det första villkoret är av ekonomisk natur, och helt naturligt avböjer

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 138.

19

statsrådet att ge några framtidsutfästelser i detta avseende. Under förutsättning

att skolan ej kan väntas bereda plats utan gallring, uppstår det

vanskligaste problemet: är det möjligt att med rättvisa mot de inträdessökande

bestämma vilka som skola avvisas, örn man väsentligen har att hälla

sig till de av olika lärare efter olika normer i olika folkskolor givna betygen?

Det är denna allvarliga vansklighet, som hittills alltid lett till det

ofrånkomliga resultatet att proven måste bibehållas såsom det gallringssätt,

som erbjuder det enhetligaste och därigenom relativt rättvisaste bedömandet.

Mycket belysande är vad utredningsmannen yttrar enligt propositionens

referat (sid. 15): ''Med hänsyn till inträdesprovens återverkningar

på folkskolan skulle man hava väntat, att folkskolans lärare på frågan

om de önskat inträdesprovens bibehållande i allmänhet svarat nej.

Emellertid hade endast en mindre del eller 15 procent av de tillfrågade

1,199 lärarna lämnat detta svar, medan återstoden svarat ja. Majoriteten

av dessa lärare hade även nekande besvarat frågan om folkskolans betyg

skulle kunna läggas till grund för intagningen i läroverken, enär folkskolans

betyg gåves efter alltför växlande grunder.’

Vad i detta yttrande antydes om provens inverkan på folkskolan hänför

sig till vissa uttalanden härom som utredningsmannen förut anfört: vissa

gynnsamma verkningar hade konstaterats, såsom förbättring av räkne- och

rättstavningsskickligheten, men även vissa ogynnsamma, bland vilka påtalas

en viss ökning av folkskolans arbetsbörda, en viss nervositet m. m.

Utredningsmannen tyckes anse de ogynnsamma verkningarna övervägande.

Det synes utskottet ovisst om denna uppfattning är riktig och om icke de

ogynnsamma verkningarna överdrivits. Av utredningen (statens off. utredn.

1938: 29 sid. 44) framgår, att bland statens inspektörer har majoriteten av

dem som besvarat frågan funnit de gynnsamma verkningarna övervägande.

En annan icke betydelselös synpunkt är den, i vad mån borttagandet av

inträdesproven inverkar ogynnsamt på effektiviteten av läroverksundervisningen.

Såväl skolöverstyrelsen som andra sakkunniga lia vid olika tillfällen

gjort gällande att gallringen blott förflyttas till en senare tidpunkt,

i det att kvarsittarnas antal ökas. Ännu viktigare är måhända den synpunkten

att man ej bör genom alltför automatiska intagningsvillkor särskilt

uppmuntra till inträde på lärda banor, medan tidens behov allt mer

hänvisar till praktiska yrken med deras utsikt till snabbare och ofta även

ekonomiskt förmånligare utkomst. För den nyssnämnda av de många tillfrågade

folkskollärarna konstaterade olikheten i folkskolbetygens valör

vill utredningsmannen råda bot genom s. k. standardisering, i det vissa

fixerade slag av prov skulle föreskrivas i folkskolorna och bedömas med

visst likformigt poängtal o. s. v. i syfte att uppnå enhetlighet och likvärdighet

i betygens valör. I propositionens motivering meddelas också, att

statsrådet har för avsikt att låta frågan örn sådan standardisering närmare

utredas. Därom är ej annat än gott att säga. En annan fråga iir hur långt

man kan komma på denna väg. I varje fall är det en rimlig och, som det

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

S t a tsutsko itc ts utlåtande Nr 138.

synes utskottet, nödvändig fordran att, innan inträdesproven avskaffas, tillförlitlig

erfarenhet vinnes angående möjligheten av en tillfredsställande

sådan standardisering. Nu föreslås emellertid i propositionen, att innan sådan

utredning ägt rum och innan erfarenhet vunnits angående standardiseringens

effektivitet, redan under läsåret 1939/40 vid 25 läroverk, 4 kommunala

flickskolor, 3 kommunala mellanskolor och 1 praktisk mellanskola det

nya intagningsförfarandet praktiseras med omedelbar effekt i avseende på

inträdesrätten. Och därvid skola olika stränga intagningsvillkor gälla på

olika ställen, i syfte att pröva vissa under remissbehandlingen framkomna

modifikationsförslag. Samtidigt skulle det nuvarande intagningsförfarandet

tills vidare fortfara i de övriga läroverken. Det kan väl dock med fog

ifrågasättas örn det kan vara mot den inträdessökande ungdomen rättvist

att på detta sätt tillämpa andra och strängare villkor för somliga än för

andra, när det gäller rätten till inträde i samma slags läroanstalter.

I varje fall synes det icke tillrådligt att forcera fram denna sak, innan den

förut berörda erfarenheten rörande folkskolbetygens enhetliga valör kunnat

vinnas. Även oavsett denna synpunkt synes den nya apparaten med

intagningsnämnder, såsom i motionen II: 364 betonats, onödigt byråkratisk

och tungrodd, och det torde vara minst sagt ovisst, om den kan komma

att anses vara någon i det hela bättre anordning än det nuvarande förfarandet,

vars brister böra kunna på enklare sätt avhjälpas under förtroendefull

samverkan mellan läroverkens och folkskolans lärare, såsom riksdagen tidigare

förordat och vartill säkerligen villighet förefinnes å bägge sidorna.

I det förebragta utredningsmaterialet finnas i detta avseende flera uppslag

givna från olika håll, och i motionen I: 235 ges ytterligare ett, nämligen att

inträdesproven som hittills skulle företagas vid läroverken, men av eller

under medverkan av folkskollärare. Utan att taga ställning till de särskildadetaljförslagen

anser utskottet dem förtjänta av uppmärksamhet vid fortsatt

bearbetning av frågan.

Utskottet föreslår,

att riksdagen må med avslag på Kungl. Maj:ts nu föreliggande

proposition och med anledning av motionerna

I: 235 och II: 364 i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att

frågan örn intagningsförfarandet vid de allmänna läroverken

och övriga av propositionen berörda läroanstalter göres till

föremål för fortsatt, allsidigare utredning i syfte att finna

enkla och praktiska former för i möjligaste mån rättvis procedur

under lämplig samverkan mellan folkskolornas och

läroverkens lärare, ävensom att, om utredningen därtill föranleder,

ny proposition framlägges för en kommande

riksdag.»

2) av herr Magnusson i Skövde.

Stockholm 1939, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

891907

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:244 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl. läroanstalter. s. 7 i texten