Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en statens kriminaltekniska anstalt m. m.
1939-04-28 · 17 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 14 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1939:140, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en statens kriminaltekniska anstalt m. m.
Dokumentets text
<Statsutskottets utlåtande Nr 140.
1
Nr 140.
Ankom till riksdagens kansli den 28 april 1939 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
inrättande av en statens kriminaltekniska
anstalt m. m.
(3:e avd.)
I anslutning till vissa i årets statsverksproposition under femte huvudtiteln
(punkterna 188—191) gjorda framställningar har Kungl. Majit i propositionen
nr 60, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden den 20 januari 1939, föreslagit riksdagen att
dels besluta, att en statens kriminaltekniska anstalt skall inrättas från och
med den 1 oktober 1939 samt att civila avlöningsreglementet skall äga tillämpning
å befattningshavare vid anstalten;
dels bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse med vad
i statsrådsprotokollet angivits, meddela de bestämmelser rörande befattningshavares
övergång från kommunal anställning till tjänst vid anstalten, som
må befinnas erforderliga;
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
anstalten, att tillämpas tills vidare från och med den 1 oktober 1939;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för anstalten,
att tillämpas tills vidare från och med den 1 oktober 1939 till och med den
30 juni 1940;
dels ock för budgetåret 1939/40 under femte huvudtiteln anvisa
1. till Statens kriminaltekniska anstalt: Avlöningar ett förslagsanslag av
100,800 kronor.
2. till Statens kriminaltekniska anstalt: Omkostnader ett förslagsanslag av
50,000 kronor.
3. till Statens kriminaltekniska anstalt: Utrustning ett reservationsanslag
av 150,000 kronor; samt
4. till Gottgörelse till vissa polisdistrikt för ombesörjande av särskilda
anordningar för polisväsendet i dess helhet m. m. ett förslagsanslag av 125,300
kronor.
Statens kriminaltekniska anstalt.
Nuvarande förhållanden. Jämlikt gällande polislagstiftning äro principiellt
sett de olika polisdistrikten skyldiga att hos sig hava anställd personal med
kriminalteknisk utbildning samt att anskaffa den apparatur, som kräves för
utförande av kriminaltekniska undersökningar av inom distriktet inträffade
Bihang till riksdagens protokoll 1039. 6“ sami. Nr 140—141. 980 3# 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 140.
brott. Av kostnadsskäl hava emellertid de olika polisdistrikten i allmänhet
icke kunnat tillgodose kravet på dylik sakkunnig personal samt teknisk apparatur
annat än i mindre omfattning. Bortsett från de större städerna, lärer sålunda
i det stora flertalet distrikt icke förekomma nämnvärd annan kriminalteknisk
verksamhet än upptagande av fingeravtryck samt fotografering av
brottslingar, varjämte i en del distrikt för underlättande av spaningsarbetet
upprättats register över brottslingar (såsom personregister, öknamnsregister
och modus operandi-register) samt över gods, som anmälts stulet eller på
okänt sätt förkommet. Yid Stockholmspolisen har för ifrågavarande ändamål
inrättats ett särskilt s. k. signalementskontor.
För rikets polisväsende i dess helhet utgives alltsedan 1877 tidningen
»Polisunderrättelser», under senare tid med tredje polisintendenten i Stockholm
såsom redaktör och ansvarig utgivare. Sedan år 1921 har vidare i Stockholm
funnits inrättad en centralbyrå för förvaring, registrering och klassificering
av fingeravtryck, som av landets olika polismyndigheter tagits å brottslingar
samt vissa andra personer. För den praktiska polisverksamheten
hava härjämte från och med år 1933 inrättats statspolisavdelningar i flera
städer. Av statspolisen skall kriminalstatspolisen i första hand användas
såsom kriminalpolis å landsbygden och '' i stad, där kriminalpolisavdelning
ej finnes. I viss utsträckning har statspolisen utrustats med apparatur
för kriminaltekniska undersökningar. De olika statspolisavdelningarna
hava också var för sig upplagt vissa kartotek, såsom brandregister, avseende
avdelningens verksamhetsområde. Yid statspolisavdelningen i Stockholm har
jämväl påbörjats uppläggandet av en del dylika för hela riket gemensamma
register. Ett centralt brandregister är där färdigställt.
Utöver de nu nämnda hava icke inrättats några centrala institutioner med
uppgift att uteslutande stå polismyndigheterna till tjänst i deras praktiska
polisverksamhet. Då för polisverksamhetens del behov av annan kriminalteknisk
expertis förelegat, har sådan i viss utsträckning tillhandahållits av
en del statliga anstalter, t. ex. statens rättskemiska laboratorium, statens
bakteriologiska laboratorium, statens farmaceutiska laboratorium, statens
veterinärbakteriologiska anstalt, statens elektriska inspektion, sprängämnesinspektionen
samt statens provningsanstalt. För polismyndigheternas räkning
har jämväl ett avsevärt antal undersökningar utförts av det till Stockholms
högskolas juridiska fakultet anknutna kriminaltekniska institutet.
Anlitandet av dessa utom polisorganisationen stående statsinstitutioner är
stundom förenat med kostnader för polismyndigheterna, stundom icke. Så
äro exempelvis rättskemiska laboratoriets undersökningar kostnadsfria, medan
däremot provningsanstalten tager betalt för sina undersökningar. Beträffande
polisdistrikten å landsbygden saknar detta förhållande betydelse, enär enligt
kungörelse den 24 november 1932 (nr 533) ersättning av statsmedel utgår till
dessa polisdistrikt för erforderliga kriminaltekniska undersökningar.
Överståthållarämbetets förslag. Kungl. Majit uppdrog den 30 april 1937
åt Överståthållarämbetet att verkställa utredning rörande inrättandet av ett
Statsutskottets utlåtande Nr 140.
3
för hela rikets polisväsende gemensamt kriminallaboratorium för rättskemiska
och rättstekniska undersökningar samt bemyndigade ämbetet att för deltagande
i denna utredning tillkalla högst tre sakkunniga personer. Såsom sådana
sakkunniga hava fungerat chefen för statens provningsanstalt, överdirektören
J. O. Roos af Hjelmsäter, föreståndaren för statens rättskemiska laboratorium,
professorn E. Wolff och docenten H. Söderman. Vid utredningen
hava dessutom biträtt polismästaren E. Ros, statspolisintendenten G.
Thulin samt stadsfiskalen C. A. Åkerman. Den 29 september 1937 har ämbetet
till fullgörande av uppdraget överlämnat förslag i ämnet.
Överståthållarämbetets förslag har i statsrådsprotokollet väsentligen sammanfattats
sålunda:
I Stockholm skulle inrättas en av staten bekostad anstalt, som hade till
uppgift att för åklagar- och polismyndigheternas, domstolarnas och övriga
offentliga myndigheters räkning utföra kriminaltekniska undersökningar samt
att ombesörja tryckning och utgivande av tidningen »Polisunderrättelser».
Undersökningarna skulle vara kostnadsfria; ersättning skulle dock utgå,
därest framställningen örn undersökning gjorts av domstol i mål vari endast
målsägare får föra talan.
Skyldighet förutsättes som regel gälla för polis- och åklagarmyndighet att i
ärenden av brottmåls natur hänvända sig till anstalten för erhållande av
kriminalteknisk utredning. I fall av behov skulle det ankomma på anstalten
att för undersöknings utförande eller fullständigande överlämna undersökningsmaterialet
till den eller de andra offentliga institutioner eller enskilda
sakkunniga, som äro bäst lämpade därtill.
Verksamheten vid anstalten skulle närmare bestämt omfatta: 1) laboratoriearbete,
2) utgivande av »Polisunderrättelser», 3) förvaring, registrering och
klassificering av fingeravtryck ävensom polisfotografering samt 4) förande
av för riket gemensamma spaningsregister. Anstalten föreslås för ändamålet
indelad i en teknisk avdelning för laboratoriearbetena, en avdelning för polisunderrättelser,
en signalementsavdelning för fingeravtrycks uppsamlande
och bearbetande ävensom för polisfotografering samt en registraturavdelning
för spaningsregistrens förande. Därtill skulle komma en avdelning för kansligöromål,
kansliavdelningen, till vilken jämväl skulle hänföras erforderligt
bibliotek och museum.
I organisatoriskt hänseende skulle anstalten erhålla en fristående ställning
men i övrigt anordnas i överensstämmelse med polislagens bestämmelser
rörande för rikets polisväsende gemensamma anordningar. Det skulle sålunda
åligga Stockholms polisdistrikt att ombesörja, att verksamheten vid anstalten
behörigen upprätthölles.
Anstalten skulle — under överståthållarämbetets överinseende — ledas
av en styrelse, bestående av fem av Kungl. Maj:t förordnade personer och
så sammansatt, att inom densamma funnes representerad praktisk poliserfarenhet,
teknisk sakkunskap samt domstolserfarenhet. Bland styrelsens ledamöter
borde en utses till jourhavande ledamot.
Närmast under styrelsen skulle verksamheten vid anstalten ledas av en
föreståndare. Till föreståndare skulle utses antingen person, som ägde grundlig
juridisk och allmän polisiär utbildning, eller ock person, som förvärvat
ingående teoretiska och praktiska kunskaper i kriminalteknik. I sistnämnda
avseende har en av de sakkunniga anmält skiljaktig mening och hävdat, att såsom
kompetensfordran för föreståndaren borde hava föreslagits en fullgod utbildning
i kriminalteknik i analogi med vad som vore stadgat exempelvis för
4 Statsutskottets utlåtande Nr 140.
föreståndaren för statens rättskemiska laboratorium och statens veterinärbakteriologiska
anstalt.
Till belysande av anstaltens personalbehov och personalens tilltänkta löneförmåner
har Överståthållarämbetet upprättat följande sammanställning.
Löne-
grad
Begyn
Näst
Bekläd-
Dyrtids-
Stadens årligaj
kostnader för
nelse
högsta
nads-
befattnings
-
lön
löneklass
bidrag
havarens egen
pensionering.
121 % å
1
(B 30)
10,500
11,460
18,000: —
1 1,585
63
i 17 % dar-
| utöyer
Kansliet.
1 kriminalkonstapel........
12
4,620
3,144
5,340
3,672
240
8 %
21 %
1,043
516
67
1 kvinnlig kontorist.........
(B 9)
—
—
—
33
1 kvinnligt kanslibiträde ..
(B 7)
2,832
—
3,300
—
—
—
21 %
462
94
1 kvinnligt kontorsbiträde..
(B 4)
2,364
—
2,832
—
—
—
21 %
396
81
1,800
2,500
(1,800
(2,500
-)
-)
21
arvode
21 ''%
[21 % å
262
Tekniska avdelningen.
(B 26)
8,580
9,540
J 8,000: —
l 1,330
66
117 % där-
[ utöver
1
1 assistent ................
4.500
4,500
12,888
21 %
_
2 kriminalöverkonstaplar . .
15
11,160
—
—
600
_
8 %
2,518
—
2 kriminalkonstaplar ......
12
9,240
—
10,680
—
480
—
8 %
2,087
34
arvode
3,000
(3,000
-)
21 %
Polisunderrättelser.
1 kriminalkommissarie1)....
21
8,880
—
10,176
—
420
_
8 %
1,437
45
1 kriminalöverkonstapel....
15
5,580
—
6,444
—
300
—
8 %
1,259
—
1 kvinnligt kanslibiträde ..
(B 7)
2,832
—
3,300
—
—
—
21 %
462
94
2 kvinnliga kontorsbiträden
(B 4)
4,728
—
5,664
—
—
—
21 %
793
62
Signalementsavdelningen.
2 kriminalöverkonstaplar ..
15
11,160
12,888
600
8 %
2,518
3 kriminalkonstaplar ......
12
13,860
—
16,020
—
720
—
8 %
3,131
01
1 kvinnligt kanslibiträde ..
(B 7)
2,832
—
3,300
—
—
—
21 %
462
94
1 kvinnligt kontorsbiträde..
(B 4)
2,364
—
2,832
—
—
—
21 %
396
81
Registr aturav delningen ■
1 kriminalöverkonstapel....
15
5,580
6,444
300
8 %
1,259
3 kriminalkonstaplar ......
12
13,860
—
16,020
—
720
—
8 %
3,131
01
1 kvinnligt kanslibiträde ..
(B 7)
2,832
—
3,300
—
—
—
21 %
462
94
1 kvinnligt kontorsbiträde..
(B 4)
2,364
—
2,832
—
—
—
21 %
396
81
33 befattningshavare
—
—
—
160,732
—
4,380
—
21,307: 12
25,914
91
Lönerna för polistjänstemännen ha beräknats enligt de bestämmelser, som
då gällde för de ordinarie befattningshavarna inom Stockholms kommunalstyrelse.
Föreståndarens och laboratorns ävensom den kvinnliga skrivpersonalens
löner ha —- med hänsyn till att löneplanen för den kategori befattnings
-
l) Avses tjänstgöra såsom föreståndare jämväl å signalements- och registraturavdelningarna.
Statsutskottets utlåtande Nr 140.
5
havare inom Stockholms kommunalförvaltning, vartill dessa tjänstemän äro
att hänföra, komme att korrespondera med den statliga löneskalan — beräknats
efter den sistnämnda. Storleken av Stockholms stads årliga kostnader
för befattningshavarnas egen pensionering, för vilka kostnader staden
författningsenligt jämväl skall hava ersättning av statsverket, hava angivits
med ledning av under hand från Stockholms stads kammarkontor erhållna
uppgifter.
Statens årliga kostnader för institutionen enligt överståthållarämbetets
förslag framgå av följande uppställning:
Personalkostnader: Kronor.
Löner och arvoden (inkl. arvode till jourhavande ledamoten
i styrelsen 1,000 kronor) ................................................ 166,112
Ersättning för pensionskostnader .................................... 25,915
Dyrtidstillägg .................................................... 21,308
Kronor 213,335
Omkostnader:
Hyra (inkl. värme) ......................................................... 25,000
Elektriskt ljus ............................................................... 900
Gas .............................................................................. 100
Vatten........................................................................... 300
Laboratorie- och fotografisk materiell .............................. 8,000
Kontors- och skrivmaterialier .......................................... 2,800
Nyanskaffning av apparatur ............................................. 5,000
Böcker och tidskrifter ................................................... 5,000
Kostnader för främmande expertis .................................... 4,000
Telefon ........................................................................ 500
Tryckning av Polisunderrättelser (jämte klichéer 2,650) ...... 52,000
Kronor 103,600
Avgår bidrag från Stockholms polisdistrikt:
1) Två kriminalöverkonstapelslöner (inberäknat dyrtidstillägg,
pensioneringskostnader och beklädnadsbidrag) ..................
2) För kriminalfotograferingsmaterial ....................................
Kronor
17.085
2,000
19.085
Summa årlig nettokostnad (213,335 + 103,600 —19,085) ............ 29*7,850
Örn härifrån avdrages nuvarande anslag för
centralbyrån för fingeravtryck ................................. 43,000
för »Polisunderrättelser» .......................................... 79,000 122,000
blir summa årlig kostnadsökning kronor 175,850
Härtill komma utrustningskostnader, vilka beräknats sålunda:
6
Statsutskottets utlåtande Nr 140.
Kronor.
Möbler och inredning, inklusive registerskåp ................................. 76,000
Kontorsapparater ..................................................................... 13,400
Adresseringsmaskin för »Polisunderrättelser» ................................. 12,000
Spektrografisk utrustning............................................................ 27,500
Mikroskopisk och mikrofotografisk utrustning .............................. 18,450
Optiska analysinstrument ............................................................ 4,500
Kameror och förstoringsapparater ................................................ 10,550
Fotografisk utrustning, exklusive kameror .................................... 3,950
Yågar 2,200
Kemiska instrument .................................................................. 5,920
Kemikalier .............................................................................. 1,500
Diverse laboratoriemateriell ......................................................... 13,000
Yerkstadsutrustning .................................................................. 1,000
Böcker och tidskrifter ............................................................... 25,000
Summa kronor 220,970
Yttranden. Över förslaget hava utlåtanden avgivits av länsstyrelserna i
Stockholms, Södermanlands, Kronobergs, Malmöhus, Göteborgs och Bohus,
Örebro, Kopparbergs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län
samt av statskontoret och allmänna civilförvaltningens lönenämnd. Det
övervägande antalet hörda myndigheter har principiellt tillstyrkt förslaget
eller lämnat det utan erinran. Stark tveksamhet rörande förslaget har däremot
kommit till synes i yttrandet av länsstyrelsen i Södermanlands län, medan
statskontoret avstyrkt detsamma.
En detaljerad redogörelse för yttrandena återfinnes i propositionen sid.
24—35.
Departementschefen har beträffande frågan örn behovet av en central
kriminalteknisk anstalt anfört följande.
Sedan länge hava yrkanden på inrättande av en statlig anstalt för
kriminaltekniska undersökningar framställts från olika håll inom polis- och
åklagareväsendet. Frågan var senast föremål för Kungl. Maj:ts prövning
i samband med de allmänna överväganden, som ledde till statspolisorganisationens
införande år 1932, ehuru i saken förebragt utredning
gav vid handen, att behov av en dylik anstalt för det dåvarande
icke förelåg. Genom den nu av Överståthållarämbetet framlagda förnyade
utredningen och vad som vid remissbehandlingen av densamma
anförts har emellertid ärendet kommit i ett förändrat läge. Det ligger för övrigt
i sakens natur, att motiven för en sådan anstalts inrättande vinna i styrka i
samma mån som kriminalpolisorganisationen förstärkes och utbygges och
polispersonalen genom förbättrade utbildnings- eller andra möjligheter sättes
i tillfälle att utnyttja de metoder, som genom utvecklingen på området erbjuda
sig. Känt är ock, att kriminalpolisarbetet under de senaste årtiondena blivit
alltmer tekniskt betonat och förutsätter tillgång till såväl specialiserad
apparatur som specialutbildad personal.
Fråga framställer sig då, huruvida det kriminaltekniska utredningsarbetet
är så väl tillgodosett som mot bakgrunden av vad jag här framhållit är önskvärt.
Yad fältarbetet angår, torde detta i allmänhet bedrivas tillfredsställande,
även om det ännu på sina håll brister i detta avseende. Beträffande
Statsutskottets utlåtande Nr 140.
7
landsbygden har numera för statspolisen fullt modern kriminalteknisk utrustning
för brottsplatsundersökningar anskaffats, och statspolisens personal
har genom ett flertal kurser utbildats för kriminaltekniska uppgifter. Anmärkas
må emellertid, att statspolisens kriminalavdelningar i huvudsak blott
medhinna mera kvalificerade brottsutredningar. Åtskilliga utredningar måste
alltså fortfarande handhavas av den lokala polisen. I de största städerna
finnas väl i regeln vid kriminalpolisen särskilda tekniska avdelningar, som
äro tillfyllest för de områden, inom vilka dessa städers kriminalpolis arbetar.
I de medelstora och mindre städerna lär detta endast i mera begränsad utsträckning
vara fallet. Och förhållandet torde vara enahanda beträffande sådana
utredningar på landsbygden, som icke utföras av statspolisen.
Det mera specialiserade laboratoriearbetet åter bedrives, såsom i utredningen
framhållits, i endast obetydlig utsträckning av kriminalpolisen
själv utan i stället av olika sakkunniginstitutioner, av vilka statens
rättskemiska laboratorium och statens provningsanstalt särskilt må nämnas.
Den förstnämnda anstalten utför blodundersökningar m. m., den senare olika
slags spårundersökningar. Dessa för sitt egentliga ändamål välutrustade institutioner
lära emellertid i vissa hänseenden sakna apparatur, personal och
erfarenhet för verkställande av åtskilliga kriminaltekniska undersökningar.
Därtill kommer, att andra olägenheter äro förbundna med laboratoriearbetets
fördelning å skilda institutioner. En sådan olägenhet har anmärkts ligga
däri, att den enskilde åklagaren eller undersökningsledaren själv måste avgöra,
vilken institution som lämpligen skall tagas i anspråk för en viss undersökning,
ett avgörande varom många gånger tvekan kan råda.
Den nu lämnade redogörelsen för de möjligheter till erhållande av kriminalteknisk
expertis, som för närvarande stå vår kriminalpolisorganisation till
buds, synes mig giva vid handen, att organisationen i detta avseende icke är
tillfredsställande. Att uppnå förbättrade möjligheter härutinnan framstår
förvisso som en angelägenhet av största betydelse.
Överståthållarämbetet har vid sin utredning haft att överväga, huru föreliggande
brister lämpligen skulle kunna undanröjas. Två utvägar hava därvid
ingående prövats. Antingen kunde man tänka sig en utbyggnad av den på
kriminaltekniska undersökningar riktade verksamhet, som nu bedrives
vid vissa statliga, institutioner, eller också tillskapa en helt ny institution,
avsedd enbart för kriminaltekniska undersökningar, vilka för polismyndigheternas
del skulle vara kostnadsfria. Förstnämnda utväg avböjes av ämbetet,
i huvudsak av det skälet, att den icke skulle erbjuda tillfredsställande
möjlighet till intim samverkan mellan kriminalpolisverksamhetens
olika grenar samt ej heller för polis- och åklagarmyndigheterna undanröja
svårigheten att bestämma, vid vilken institution den i varje fall erforderliga
kriminaltekniska expertisen skulle kunna erhållas. Aven behovet av en
effektiviserad undervisning i kriminalteknik skulle enligt ämbetet genom en
dylik anordning bliva mindre väl tillgodosett än å en central institution.
Överståthållarämbetet har av dessa skäl förordat inrättandet av en särskild,
under enhetlig ledning stående anstalt, avsedd uteslutande för kriminaltekniska
undersökningar.
För egen del finner jag behovet av ett dylikt centralt organ för utredning
av olika slags brott ådagalagt genom den nu verkställda utredningen
och de däröver avgivna yttrandena. Vad som i ärendet anförts till
stöd för inrättande av en dylik anstalt kan jag i allt väsentligt biträda. Utöver
de olägenheter, som angivits vara förbundna med det kriminaltekniska laboratoriearbetets
nuvarande uppdelning på olika institutioner, synes mig böra
beaktas, att de alltmer specialiserade kriminaltekniska laboratoriemetoderna
erfordra en särskild anstalt för att kunna effektivt utnyttjas. Här
-
8
Statsutskottets utlåtande Nr 140.
vid vill jag särskilt framhålla, att nödig beredskap beträffande olika
former av brott mot rikets säkerhet kräver tillgång till personal och
tekniska resurser, som icke lära kunna tillhandahållas i annan ordning. Vid
sidan av föreliggande praktiska utredningsuppgifter skulle samtidigt ett betydelsefullt
utbildningskrav kunna tillgodoses genom organiserat samarbete
med statens polisskola i Stockholm.
På grund av vad jag sålunda anfört förordar jag, att en central kriminalteknisk
anstalt snarast kommer till stånd.
Beträffande anstaltens verksamhetsområde och arbetsuppgifter
anför departementschefen bland annat:
Beträffande de med en sådan anstalts verksamhetsområde sammanhängande
spörsmålen biträder jag utredningens förslag såväl vad angår
avgränsningen av verksamhetsområdet som beträffande de föreslagna arbetsuppgifterna.
Ifrågavarande gränsdragning i förhållande till andra institutioner
har bestämts sålunda, att undersökningar, vilka falla inom eller
tangera den medicinska vetenskapen, i allt väsentligt skola liksom hittills
utföras å redan befintlig statlig institution. I övrigt skall gränsdragningen
ske från fall till fall, så att den anstalt, som för en viss up23gift är bäst utrustad
med apparatur och representerar den större sakkunskapen, anförtros
undersökningen. Den nya anstalten får sålunda tillika uppgiften av en
»clearingcentral», å vilken det ankommer att bestämma, varifrån expertis
skall i de särskilda fallen förvärvas.
Förslaget innebär vidare, att den ifrågasatta anstalten skulle övertaga de
uppgifter, som för närvarande tillkomma tvenne i anslutning till Stockholms
polisdistrikt organiserade avdelningar, inrättade för hela rikets polisväsende,
nämligen centralbyrån för fingeravtryck och tidningen Polisunderrättelser.
Uppslaget har mötts med så gott som oreserverad tillstyrkan i de avgivna
yttrandena. Även jag finner detta förslag ägnat att medföra bestämda praktiska
fördelar och förordar alltså, att dessa båda arbetsuppgifter övertagas av den
nya anstalten. Av enahanda skäl finner jag lika med utredningen, att den nya
institutionen jämväl bör handhava de centrala register, som nu föras vid statspolisavdelningen
i Stockholm. Slutligen tillstyrker jag, att överenskommelse
mellan Kungl. Majit och Stockholms stad kommer till stånd därom, att de
undersökningar, som nu utföras å stockholmspolisens signalementskontor, i
framtiden verkställas av anstalten mot det att staden därför lämnar viss ersättning.
Till frågan örn denna ersättning återkommer jag senare.
I utredningen förutsättes ytterligare, att anstaltens personal skall kunna
anlitas för brottsplatsundersökningar ute i orterna, i den mån därför erforderlig
kriminalteknisk expertis icke finnes att tillgå hos de lokala polismyndigheterna.
Efter min mening är det knappast troligt, att sådana undersökningar
mera allmänt kunna komma till utförande i denna ordning. Som regel lär det
få ankomma på ortspolisen att företaga dylika undersökningar och tillvarataga
erforderligt material samt insända detta till anstalten för undersökning och
utlåtande. Endast vid brottsfall av särskilt svårutredd karaktär synes man
böra i fall av behov räkna med omedelbar medverkan vid fältarbetet från anstaltens
sida.
Departementschefen har tillika uppmärksammat frågorna, vilka som
skola äga påkalla biträde av den nya anstalten samt i
vilken utsträckning sådant biträde skall lämnas mot
vederlag. Härutinnan yttrar departementschefen:
opaginerad Kontrollera mot PDF
9
Statsutskottets utlåtande Nr 140.
I förstnämnda hänseende innebär förslaget, att expertis skall tillhandahållas
i främsta rummet på begäran av polis- och åklagarmyndighet samt av domstolar
ävensom eljest på anmodan av offentlig myndighet. Häremot har jag
intet att invända. Jag förutsätter därvid, att anstalten icke skall utföra undersökningar
i andra fall än då fråga är örn brott eller förseelse. Däremot finnér
jag, i anslutning till vad som från vissa håll uttalats, mindre lämpligt att generellt
omöjliggöra för den enskilde att, innan en sak anhängiggjorts vid domstol,
anlita anstalten. Yid utfärdande av en blivande instruktion för anstalten torde
få upptagas frågan vem som skall avgöra, huruvida uppdrag från enskild person
skall kunna mottagas eller icke; till synes bör detta ankomma å föreståndaren.
Yad den med expertisens anlitande sammanhängande vederlagsfrågan angar,
synas mig icke tillräckliga skäl hava förebragts för den på något håll hävdade
meningen, att expertis i mål, däri endast målsägare kan föra talan, skulle i
visst fall böra lämnas utan ersättning. Jag förordar, att anlitandet av
anstalten icke bör vara förenat med kostnader i andra fall, än då framställning
gjorts av enskild person rörande sak, som ännu icke blivit vid
domstol anhängiggjord, samt av domstol i mål, däri endast målsägare får föra
talan I sistnämnda fall torde ersättning böra utgå till anstalten jämlikt de
grunder, som äro fastställda i lagen den 7 juni 1934 örn bevisning genom sak
I
detta sammanhang uppställer sig spörsmålet, huruvida anstaltens tjänstemän
skola äga rätt att utom tjänsten — såsom enskilt uppdrag — utföra
kriminaltekniska undersökningar. Starka lämplighetsskäl tala emellertid mot
ett sådant medgivande. I denna del biträder jag därför förslagets avböjande
ståndpunkt.
Beträffande anstaltens administrativa ställning och allmänna
organisation anför departementschefen:
I administrativt avseende har föreslagits, att anstalten skulle såsom en för
hela rikets polisväsende gemensam anordning hänföras till Stockholms polisdistrikt
men helt bekostas av statsmedel. I övrigt skulle anstalten enligt
förslaget intaga en fullt självständig ställning; av betydelse vore sålunda, att
den icke till anstaltens uppdragsgivare komme i något subordinationsförhållande.
Att göra anstalten till en statlig institution borde däremot icke
ifrågakomma. Förutom vissa formella hinder av legislativ natur, som förmenades
föreligga häremot, kunde efter överstathållarämbetets mening även
sakskäl göras gällande mot en sådan anordning. Större möjlighet att förvärva
särskilt de för undersökning å brottsplatserna lämpligaste arbetskrafterna
skulle sålunda öppnas, örn personalbehovet tillgodosåges från stockholmspolisen,
liksom också det kommenderingsförfarande, som därvid avsages anlitat,
skulle förebygga, att för anstalten skulle uppstå svårigheter att utbyta
befattningshavare därstädes, som befunnes icke besitta full lämplighet för
tjänstgöringen ifråga.
överståthållarämbetets ståndpunkt har i huvudsak lämnats utan erinran
i de avgivna yttrandena. Från statskontorets sida har dock uttalats önskvärdheten
av att anstalten i stället för att inordnas under Stockholms polisdistrikt
erhölle karaktären av en helt statlig institution. Till stöd därför har statskontoret
anfört, att organisationen komme att vinna i enkelhet och klarhet,
varjämte staten skulle få möjlighet att på ett effektivare sätt ordna och
kontrollera den vid anstalten utövade verksamheten. Från vissa andra håll har
kritik ur en annan synpunkt kommit förslaget till del. Sålunda har länsstyrelsen
i Stockholms län givit uttryck åt den uppfattningen, att anstalten i
sitt tilltänkta förhållande till Stockholms polisdistrikt närmast skulle komma
att bereda fördelar åt huvudstadens poliskår.
opaginerad Kontrollera mot PDF
10
Statsutskottets utlåtande Nr 140.
För min del ansluter jag mig obetingat till statskontorets ståndpunkt
i förevarande fråga. Yad av Överståthållarämbetet anförts såsom skäl för
den av ämbetet föreslagna ordningen, kan jag icke finna avgörande. Jag vill
erinra, att Kungl. Majit nyligen i ett analogt fall, där frågeställningen var
densamma som i det här förevarande, nämligen i samband med frågan örn
polisskolans i Stockholm nyorganisation (prop. nr 219 till 1938 års riksdag)
föreslagit ett upplösande av skolans tidigare samband med Stockholms
polisdistrikt och dess anordnande som en helt statlig institution. Förenämnda
proposition blev av riksdagen bifallen. De principiella och praktiska skäl,
som, enligt vad min företrädare i ämbetet anförde till statsrådsprotokollet i
berörda ärende, talade för ett förstatligande av polisskolan, synas mig med
samma styrka kunna göras gällande jämväl i det nu föreliggande. Och jag
måste betrakta det som en bestämd vinst, att en sådan anordning bereder
möjlighet för specialutbildade polismän även från andra orter än Stockholm att
i tävlan med polismän från huvudstaden erhålla anställning vid anstalten.
För övrigt synes det mig välbetänkt, att här avsedda befattningar vid
anstalten icke hållas öppna enbart för polismän utan jämväl för personer
utom polisväsendet, vilka genom tidigare tjänstgöring eller utbildning
—- exempelvis vid något av de inledningsvis nämnda laboratorierna
— kunna tillföra anstalten önskvärd sakkunskap. Jag finner mig alltså böra
förorda, att den föreslagna anstalten organiseras som en fristående statlig
institution, fullt självständig i förhållande till polisorganisationen i övrigt.
För att förekomma kompetenskonflikter mellan den nersonal, som eventuellt
utsändes till en brottsplats för undersökning, och vederbörande lokala polischef,
synas instruktionsvis bestämmelser böra meddelas, att förenämnda personal
vid sådana tillfällen skall stå till den lokala polischefens förfogande.
I övrigt ansluter jag mig till förslaget, att anstalten skall stå under inseende
av en styrelse, inneslutande representanter för de av anstaltens verksamhet
berörda intressena. Styrelsens sammansättning och åligganden torde få ankomma
på Kungl. Majit att bestämma. Jag tillstyrker vidare, att närmast
under styrelsen chefskapet för anstalten handhaves av en särskild föreståndare.
Beträffande den sistnämndes kompetens delar jag den åsikt, som kommit till
uttryck i reservantens till utredningsprotokollet antecknade särskilda mening,
att såsom kompetensfordran bör uppställas fullgod utbildning i kriminal teknik’
i analogi med vad som i respektive instruktioner är stadgat för föreståndarna
för statens rättskemiska laboratorium och statens veterinärbakteriologiska
anstalt.
Med utgångspunkt från det av mig anförda rörande den föreslagna anstaltens
arbetsuppgifter anser jag mig jämväl kunna i princip biträda vad förslaget innehåller
i fråga örn de allmänna grunderna för anstaltens inre organisation,
ehuru vissa förenklingar vid desammas genomförande lära böra vidtagas.
Efter min mening bör det egentliga undersökningsarbetet av teknisk natur
tillkomma_ anstaltens laboratorieavdelning — utredningens tekniska avdelning,
övriga anstalten tillkommande uppgifter synas med fördel kunna sam
manföras till en avdelning, lämpligen benämnd registraturavdelningen. Denna
skulle alltså komma att innesluta de i utredningen upptagna signalementsoch
registraturavdelningarna samt avdelningen för polisunderrättelser. Därjämte
skulle för anstalten i dess helhet avses nödig kanslipersonal.
Körande anstaltens personalorganisation och befattningshavarnas
löneställning yttrar departementschefen i huvudsak följande.
Statsutskottets utlåtande Nr 140.
11
Beträffande förslaget i denna del hava inga väsentliga invändningar framkommit.
I några yttranden har dock kritik riktats mot det föreslagna personalbeståndet
vid anstalten. För egen del har har jag kommit till den övertygelsen,
att det i förslaget angivna personalbeståndet, uppgående till 31
befattningshavare (jämte 2 städerskor), kan något begränsas, intill dess
närmare erfarenhet vunnits rörande anstaltens arbete. Sålunda _ synes
till en början det för signalementsarbetet föreslagna antalet av 3 kriminalkonstaplar
kunna minskas till 2. Vidare torde den för redigeringen av polisunderrättelser
föreslagna föreståndaren i kriminalöverkonstapels grad jämväl
kunna tjänstgöra såsom ledare för registerföringen, i följd varav för sistnämnda
uppgift icke lomme att föreligga behov av den där föreslagna kriminalöverkonstapelstjänsten.
Å kansliet slutligen synes den föreslagna kontoristtjänsten
kunna utgå.
I fråga örn vissa av de föreslagna befattningarna lärer man med hänsyn till
arten av de arbetsuppgifter, som skola åvila innehavarna, böra välja andra
beteckningar. Jag vill därutinnan erinra om att jag i det föregående uttalat,
att jämväl personer utom polisväsendet böra kunna komma i åtanke för sådan
befattning, som enligt förslaget förutsatts uteslutande skola tillkomma polismän
i kriminalöverkonstapels eller kriminalkonstapels tjänstegrad. Ifrågavarande
befattningar torde lämpligen böra benämnas förste assistent respektive
assistent. I analogi härmed synes den för registraturavdelningen avsedda
föreståndaren, som enligt förslaget skulle erhålla tjänstegrad såsom kriminalkommissarie,
böra benämnas avdelningsföreståndare. Den i förslaget såsom
assistent betecknade vetenskapligt utbildade tjänstemannen å laboratorieavdelningen
lärer böra benämnas laboratorieassistent.
Till registrator vid kansliet har ifrågasatts en manlig befattningshavare i
kriminalkonstapels grad. Jag kan icke finna lämpligt att för hithörande uppgifter
anlita en person med så specialiserad utbildning. Befattningen torde
enligt min mening böra upptagas som en kansliskrivartjänst. Vid besättandet
av densamma lär jämväl kvinnlig befattningshavare kunna ifrågakomma.
Vad härefter angår de olika befattningshavarnas löneställning, har jag
funnit anledning att, med hänsyn bland annat till vad jag anfört rörande
anstaltens administrativa ställning, i åtskilliga hänseenden frångå utredningens
förslag i denna del. Jag vill därvid som en allmän anmärkning förutskicka,
att jag vid bedömandet av här uppkomna lönefrågor tillämpa,!- det
av 1938 års riksdag antagna nya civila lönereglementet för statens ordinarie
tjänstemän ävensom de föreslagna lönebestämmelserna för statens ickeordinarie
personal.
Föreståndaren för anstalten bör av Kungl. Majit utnämnas a tjänsten och,
såsom förslaget förordar, placeras i 30:e lönegraden. Laboratorn synes i enlighet
med förslaget böra erhålla placering såsom ordinarie befattningshavare
i 26:e lönegraden. Befattningen såsom laboratorieassistent synes såsom föreslagits
böra inrättas som en arvodestjänst; arvodet bör dock enligt mitt förmenande
sättas till 5,100 kronor. Å detsamma torde dyrtidstillägg ej böra utgå.
Anställningsformen för de av mig såsom förste assistenter och assistenter
betecknade befattningshavarna bör bliva sådan, att rättelse i^ händelse av
olämpligt personval icke omöjliggöres eller över hövan försvåras. I detta
syfte böra nämnda befattningar erhålla karaktär av arvodestjänster, vilkas
innehavare efter ansökning förordnas av styrelsen tills vidare för. viss tid,
förslagsvis högst 3 år i sänder. Ersättningen till dem bör följaktligen utgå
i form av årsarvode. "Vidkommande storleken av sadant arvode förordar jag,
att arvode till förste assistent fastställes till 8,300 kronor och till assistent
till 7,000 kronor. Å dessa arvoden böra dyrtidstillägg icke utgå. För jämförelses
skull vill jag erinra, att de totala löneförmånerna (inberäknat bekläd
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
12
Statsutskottets utlåtande Nr 140.
nadsbidräg, rörligt tillägg och vissa ersättningar för utgifter i tjänsten m. m.)
till överkonstapel och kriminalkonstapel i Stockholm för närvarande utgå
med till överkonstapel lägst 6,889 kronor och högst 8.295 kronor samt till
kriminalkonstapel lägst 5,724 kronor och högst 6,923 kronor.
I övrigt torde följande förändringar böra vidtagas i förslaget. Det
å laboratorieavdelningen placerade verkstadsbiträdet synes — med hänsyn
till vikten att för. denna tjänst erhålla en kvalificerad innehavare
böra erhålla extra ordinarie anställning i 7:e lönegraden. För redigeringen
av polisunderrättelser skola enligt förslaget avses ett kanslibiträde och två
kontorsbiträde!1. Behovet av dessa befattningshavare finner jag styrkt. Kanslibiträdet
synes tills vidare böra placeras som extra ordinarie i 7:e lönegraden.
Såsom extra ordinarie i 4:e lönegraden föreslår jag vidare ett
av kontorsbiträdena, medan det andra av dessa biträden synes kunna omedelbart
inordnas såsom ordinarie i samma lönegrad.
Vidkommande tjänsten som avdelningsföreståndare å registraturavdelningen
torde densamma, böra upptagas som extra ordinarie, därvid lägre löneställning
än i 26:e lönegraden lämpligen icke bör ifrågakomma. Under en
övergångstid torde dock denna extra ordinarie befattning böra vakanssättas.
Jag utgår nämligen från att ifrågavarande tjänst såsom avdelningsföreståndare
till en början skall komma att upprätthållas av den nuvarande föreståndaren
för centralbyrån för fingeravtryck, intill dess han såsom ordinarie befattningshavare
vid Stockholms poliskår (i kriminalkommissaries tjänsteställning)
efter uppnådda 60 levnadsår inträder i rätten till pension den 1
juli 1941. Erinras må, att avlöningen till föreståndaren för centralbyrån
för närvarande bestrides av medel, som statsverket från förslagsanslaget till
gottgörelse till vissa polisdistrikt för ombesörjande av särskilda anordningar
för polisväsendet i dess helhet m. m. utanordna!- till Stockholms stad för
uppehållande av den nämnda byråns verksamhet. Vid angivna förhållanden
synes mig lämpligt, att Stockholms stad — i samma ordning som hittills —
gottgöres kostnaden för bestridande av hans avlöning och andra till honom
utgående förmåner för den tid, varunder han intill inträdande pensionsålder
hänvisas att tjänstgöra som avdelningsföreståndare vid den kriminaltekniska
anstalten, i vilken centralbyrån för fingeravtryck ju avses komma att inordnas.
Härav följer, att lönen till avdelningsföreståndartjänsten tills vidare ej skall
bestridas från avlöningsanslaget till anstalten utan från det nyssnämnda
förslagsanslaget till gottgörelse till vissa polisdistrikt m. m.
Tidigare har jag godtagit förslaget, att de undersökningar, som nu utföras
å stockholmspolisens signalementskontor, i framtiden skola verkställas av
anstalten. De vid signalementskontoret nu anställda 2 kriminalöverkonstaplarna
skulle därvid sysselsättas, den ene med hänsyn till arten av den tidigare
tjänstgöringen i laboratoriearbetet och den andre, å vilken skulle ankomma
att utföra för Stockholms polisdistrikt erforderlig kriminalfotografering, i
signalementsarbetet. Med uttalande av min anslutning till ett i förslaget
framfört alternativ förordar jag, att det vederlag till statsverket från Stockholms
polisdistrikt, som bör ifrågakomma för den händelse anstaltens övertagande
av nu antydda funktioner kommer till stånd, bör bestämmas sålunda,
att distriktet, såvitt här är fråga, kostnadsfritt tillhandahåller två polismän
av överkonstapels grad. Dessa polismän avser jag sålunda icke att upptaga
i personalstaten för anstalten.
Beträffande den enligt förslaget för signalementsarbetet avsedda biträdespersonalen
ifrågasätter jag, utöver vad jag tidigare anfört — nämligen
att en kriminalkonstapelstjänst skall utgå — blott den jämkningen, att tvenne
kontorsbiträdestjänster avses därför, en ordinarie i A 4 och en extra ordinarie
i 4:e lönegraden.
Statsutskottets utlåtande Nr 140.
13
Jämväl behovet av skrivbiträden för registerarbetet synes böra tillgodoses
på samma sätt, alltså genom inrättande av två kontorsbiträdestjänster, därav
en ordinarie i A 4 och en extra ordinarie i 4:e lönegraden.
I fråga örn kanslipersonalen har jag förut för registratorsbefattningen
avsett en tjänst i kansliskrivares ställning. Med denna tjänst bör tillika
förenas uppdraget att vara redogörare. För sagda tjänst, vilken bör inrättas
såsom ordinarie, torde ifrågakomma en placering i A11. Vidare bör för
kansliet beräknas ett ordinarie kanslibiträde i A 7 och ett ordinarie kontorsbiträde
i A 4. Lämplighetsskäl synas mig vidare bjuda, att för vaktmästargöromålen
avses en befattning i A 5. Ersättningen till två städerskor torde ej, på
sätt föreslagits, böra utgå från avlöningsanslaget utan bör bestridas från
omkostnadsstaten.
Det synes i detta sammanhang rimligt, att tillfälle beredes de skrivbiträden,
som tjänstgöra vid tidningen »Polisunderrättelser», å centralbyrån för fingeravtryck
och å stockholmspolisens signalementskontor, att, om de anses därför
lämpade, övergå i tjänst vid anstalten. Härvid bör Kungl. Maj:t, örn så prövas
skäligt med hänsyn till skrivbiträdes hittillsvarande avlöningsförmåner och
långvariga anställning hos kommunen, äga dels medgiva att vederbörande
placeras i högre löneklass inom lönegraden än begynnelselöneklassen, dels
ock, örn även vid sådan högre löneklassplacering minskning inträder i förhållande
till avlöningen omedelbart före övergången till statstjänst, besluta örn
personligt lönetillägg. Härtill bör riksdagens medgivande inhämtas.
Sammanfattningsvis anför departementschefen — under erinran
att anstaltens verksamhet torde i viss omfattning böra påbörjas den 1
oktober 1939 — följande.
Å anstaltens ordinarie stat skulle med de av mig nyss förordade jämkningarna
uppföras följande befattningar, nämligen 1 föreståndare (A 30),
1 laborator (A 26), 1 kansliskrivare (All), 1 kanslibiträde (A 7), 1 expeditionsvakt
(A 5) och 4 kontorsbiträden (A 4). Till extra ordinarie anställning
skulle — förutom den vakantsatta befattningen som avdelningsföreståndare
i 26:e lönegraden — ifrågakomma följande personal: 1 kanslibiträde (Eo7),
1 verkstadsbiträde (Eo 7) och 3 kontorsbiträden (Eo4). Jag beräknar vidare
arvoden till dels laboratorieassistenten med 5,100 kronor, dels 3 förste
assistenter med vardera 8,300 kronor, dels ock 7 assistenter med vardera 7,000
kronor. Härutöver synes ett belopp av 4,000 kronor årligen böra reserveras
för anlitande av särskild expertis utanför anstalten.
Emellertid lärer för flertalet av dessa befattningshavare icke behöva beräknas
avlöning under hela den tid av nästkommande budgetår, varunder
anstalten förutsättes vara i verksamhet. Så torde endast behöva ske för
anstaltens föreståndare, laboratorn, kansliskrivaren, tillika redogörare, samt
expeditionsvakten ävensom till den personal, som avses skola fortsätta den av
centralbyrån för fingeravtryck, tidningen »Polisunderrättelser» och stockholmspolisens
signalementskontor bedrivna verksamheten. Till sistberörda personal
hänför jag avdelningsföreståndaren, två förste assistenter och tre
assistenter samt ett kanslibiträde och tre kontorsbiträden.
Övrig personal torde kunna anställas från och med den 1 januari
1940. För anlitande av särskilda experter under nästa budgetår erfordras alltså
model allenast för ett halvt år.
I enlighet härmed har departementschefen beräknat avlöningskos tnaderna
under nästa budgetår sålunda.
För ordinarie tjänstemän upptages ett belopp av 35,000 kronor. Till arvo
-
14
Statsutskottets utlåtande Nr 140.
den och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, beräknas vidare
51.000 kronor, därvid medel icke avsetts för jourhavande ledamot i styrelsen.
Med hänsyn till svårigheten att förutberäkna behovet av expertbiträde upptages
posten förslagsvis.
För avlöningar till övrig icke-ordinarie personal upptagas 11,000 kronor,
därav 9,800 kronor till grundavlöningar m. m. och 1,200 kronor till avlöningsförhöjningar
m. m.
Under särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän
hava inräknats personliga lönetillägg, som enligt vad i det föregående anförts
under viss förutsättning kan komma att utgå till viss personal vid anstalten.
Nämnda lönetillägg uppskattas till 1,000 kronor.
Slutligen har för rörligt tillägg upptagits en post å 2,800 kronor.
Avlöningsanslaget skulle alltså uppföras med (35,000 + 51,000 + 11,000 +
1.000 + 2,800) 100,800 kronor.
Under omkostnadsstaten har departementschefen — med bifall
till en av föreningen Sveriges landsfiskaler gjord och av Överståthållarämbetet
tillstyrkt framställning, att tidningen »Polisunderrättelser» måtte tillhandahållas
samtliga fjärdingsman — för ändamålet beräknat ett med 12,000 kronor
förhöjt belopp eller 52,000 kronor. I övrigt uppskattas kostnaderna för helt
år till följande belopp: lyse, gas och vatten 1,300 kronor, laboratorie- och fotografisk
materiell 8,000 kronor, kontors- och skrivmaterialier 2,800 kronor, telefon
4,000 kronor och städning 2,500 kronor. Samtidigt räknas med en årlig
inkomst av 2,000 kronor från Stockholms stad, därest anstalten övertager de
uppgifter, som nu åvila stockholmspolisens signalementskontor och 3,000 kronor
för vissa kriminaltekniska undersökningar. Dessa inkomster redovisas
såsom särskilda uppbördsmedel å omkostnadsstaten.
För hela nästa budgetår skulle sålunda erfordras (52,000 + 1,300 + 8,000 +
2,800 + 4,000 + 2,500 — 5,000) 65,600 kronor. Då emellertid anstalten avses
träda i verksamhet först från den 1 oktober 1939, beräknas omkostnadsanslaget
för nästa budgetår till 3h av sistnämnda belopp eller till i runt tal 50,000
kronor. Härvid förutsättes, att lokalhyra gäldas från statens allmänna fastighetsfond
samt att kostnaderna för nyanskaffning av apparatur och för böcker
och tidskrifter under första året täckes av anslaget till anstaltens utrustning.
Till de beräknade engångskostnaderna för anstaltens utrustning har
departementschefen icke nu tagit slutlig ställning utan begränsat sig till att
för nästa budgetår föreslå anvisande av ett reservationsanslag å 150,000 kronor.
Gottgörelse till vissa polisdistrikt för ombesörjande av särskilda
anordningar för polisväsendet i dess helhet m. m.
Ifrågavarande anslag har för innevarande budgetår uppförts med ett belopp
av 215,000 kronor.
För nästa budgetår beräknas -— enär den kriminaltekniska anstalten
avses träda i verksamhet först den 1 oktober 1939 — såsom ersättning till
Stockholms stad för dess kostnader under tiden 1h—3% 1939 för tidningen
Statsutskottets utlåtande Nr 140.
15
»Polisunderrättelser» och centralbyrån för fingeravtryck 21,500 respektive
10,750 kronor. Härtill har fogats dels ett belopp av 9,600 kronor
till avlöning åt avdelningsföreståndaren vid anstaltens registeravdelning
under tre kvartal av nästa budgetår, dels ock ett belopp av 4,500 kronor till
pensionskostnader, avseende viss personal vid centralbyrån för fingeravtryck
och polisbyrån för övervakande av utlänningar m. m.
Till Eda sockens polisdistrikt, till Dals Eds sockens och Eds municipalsamhälles
gemensamma polisdistrikt samt till polisskolan i Göteborg
upptagas oförändrade belopp eller tillhopa 11,700 kronor.
Till gränskontrollen inom Stockholms, Malmö, Trelleborgs, Landskrona,
Hälsingborgs, Brunnby och Göteborgs polisdistrikt beräknas 67,265 kronor,
vilket innebär en höjning med 3,700 kronor.
De sammanlagda utgifterna under ifrågavarande anslag för nästa budgetår
uppskattas sålunda till (21,500 + 10,750 + 9,600 + 4,500 + 11,700 + 67,265)
125,315 kronor, vilket avrundats till 125,300 kronor.
Med hänsyn till de betänkligheter, som uttalats i några av yttrandena över
överståthållarämbetets förslag, har även inom utskottet viss tveksamhet gjort
sig gällande beträffande behovet av en särskild kriminalteknisk anstalt i vårt
land. Genom vad departementschefen anfört och vad utskottet i övrigt inhämtat
har utskottet emellertid kommit till den uppfattningen, att den nu
föreslagna anstalten skulle möjliggöra en väsentlig effektivisering av det
kriminaltekniska arbetet såväl direkt genom att tillhandagå med undersökningar,
vilka icke kunna på ett ur kriminalteknisk synpunkt tillfredsställande
sätt utföras å andra statsanstalter, som ock indirekt genom att underlätta en
fortsatt utbildning av sådana polismän, vilka befunnits hava särskild fallenhet
för kriminalpolistjänst. Enär anstalten skall tjänstgöra som »clearingcentral»
beträffande det stora flertalet undersökningar å det kriminaltekniska
området, synas betryggande garantier också hava skapats för att dubbelarbete
i möjligaste mån undvikes. Under sådana förhållanden och då betydande
fördelar torde komma att vinnas genom de centrala register för brottslingars
efterspanande m. m., som skola föras å anstalten, har utskottet ansett sig
kunna tillstyrka, att en anstalt av ifrågavarande slag inrättas under nästa
budgetår.
Beträffande anstaltens administrativa ställning och inre organisation kan
utskottet i allt väsentligt ansluta sig till de av departementschefen förordade
riktlinjerna. Detsamma gäller i fråga örn personalens omfattning och löneställning.
Enär staten gäldar samtliga kostnader, som äro förenade med anlitande
av kommunalt anställda tjänstemän för anstaltens räkning, anser sig utskottet
kunna utgå från att vederbörande kommun skall lämna sin lojala medverkan
till att anstalten i det helas intresse beredes tillgång till sådan kvalificerad
personal, som erfordras för verksamhetens bedrivande.
Då Kungl. Maj:ts förslag ej heller i övrigt givit utskottet anledning till
erinran, får utskottet hemställa,
Vtskottet.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 140.
att riksdagen må
a) besluta, att statens kriminaltekniska anstalt skall inrättas
från och med den 1 oktober 1939 samt att civila avlöningsreglementet
skall äga tillämpning å befattningshavare vid anstalten;
b) bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i statsrådsprotokollet över socialärenden den 20
januari 1939 angivits, meddela de bestämmelser rörande befattningshavares
övergång från kommunal anställning till tjänst vid
anstalten, som må befinnas erforderliga;
c) godkänna följande personalförteckning för anstalten, att
tillämpas tills vidare från och med den 1 oktober 1939:
Personalförteckning.
Ordinarie personal.
Befattning Lönegrad
1 föreståndare ......................................................... A 30
1 laborator ............................................................ A 26
1 kansliskrivare ...................................................... All
1 kanslibiträde ...................................................... A 7
1 expeditionsvakt ................................................... A 5
4 kontorsbiträden ................................................... A 4
Icke-ordinarie personal i högre
lönegrad än 20:e.
1 avdelningsföreståndare ....................................... Eo 26
Anni.: 1. Av de å ordinarie stat upptagna befattningarna skola föreståndaren
(A 30), laboratorn (A 26), kansliskrivaren (All), expeditionsvakten
(A 5) och ett kontorsbiträde i A 4 inrättas från och nied den 1
oktober 1939; övriga ordinarie befattningar från och med den 1 januari
1940.
2. Befattningen som avdelningsföreståndare på icke-ordinarie stat skall
hållas vakant under tid, varunder tjänsten kan komma att upprätthållas
av den vid tiden för anstaltens inrättande å centralbyrån för fingeravtryck
tjänstgörande kriminalkommissarien.
d) godkänna följande avlöningsstat för anstalten, att tilllämpas
tills vidare från och med den 1 oktober 1939 till och med
den 30 juni 1940:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis........... kronor 35,000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis ........................ » 51,000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m. ... kronor 9,800
b. Avlöningsförhöjningar m. m.,
förslagsvis ..................... » 1,200 » 11,000
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie
tjänstemän, förslagsvis.................. » 1,000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis........................... »_2,800
Summa förslagsanslag kronor 100,800
Statsutskottets utlåtande Nr 140.
17
e) för budgetåret 1939/40 under femte huvudtiteln anvisa
1. till Statens kriminaltekniska anstalt: Avlöningar ett förslagsanslag
av 100,800 kronor,
2. till Statens kriminaltekniska anstalt: Omkostnader ett förslagsanslag
av 50,000 kronor,
3. till Statens kriminaltekniska anstalt: Utrustning ett reservationsanslag
av 150,000 kronor, samt
4. till Gottgörelse till vissa -polisdistrikt för ombesörjande av
särskilda anordningar för polisväsendet i dess helhet m. m. ett
förslagsanslag av 125,300 kronor. •
Stockholm den 28 april 1939.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS RÅSTOCK.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Gränebo, Olof Olsson, Johansson i Fredrikslund,
Andersson i Fältenborg, Nilsson i Landeryd, Pauli, Ström i Lidköping,
Carlström, Magnusson i Kalmar, von Heland, Andersson i Rixö och Boman; samt
från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i Skövde,
Svensson i Grönvik, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Närlinge, Ward, Lindberg
i Umeå, Weijne, Åqvist och Mårtensson.
Bihang till riksdagens protokoll 1939
(i sami
Nr 140—141
980 39 2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1939:240 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en statens kriminaltekniska anstalt m. m. s. 1 i texten