Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående redovisningen av vissa av försvarsväsendet, tullverket och lotsverket disponerade fastigheter m. m.
1939-04-28 · 6 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1939:142, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående redovisningen av vissa av försvarsväsendet, tullverket och lotsverket disponerade fastigheter m. m.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 142.
1
Nr 142.
Ankom till riksdagens kansli den 28 april 1939 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående redovisningen
av vissa av försvarsväsendet, tullverket
och lotsverket disponerade fastigheter m. m.
(4:e avd.)
I propositionen nr 184 har Kungl. Majit begärt riksdagens yttrande angående
framlagt förslag i fråga om redovisningen av vissa av försvarsväsendet,
tullverket och lotsverket disponerade fastigheter m. m.
Efter att hava lämnat en redogörelse för tillkomsten av statens allmänna
fastighetsfond har föredragande departementschefen anfört följande.
»Genom beslut den 8 oktober 1937 har Kungl. Majit anbefallt riksräkenskapsverket
att efter samråd, i den mån så erfordrades, med vederbörande
verk och myndigheter verkställa utredning och inkomma med förslag angående
sättet för redovisning i riksbokföringen av fastigheter, som disponerades
av försvarsväsendet, tullverket och lotsverket.
Med anledning härav har riksräkenskapsverket efter samråd med vederbörande
myndigheter i ett den 28 februari 1939 avgivet underdånigt utlåtande,
vilket torde få biläggas statsrådsprotokollet i detta ärende, föreslagit, att
den av nämnda myndigheter disponerade fasta egendomen skulle upptagas
till redovisning å statens allmänna fastighetsfond enligt för denna fond nu
gällande regler, varvid den redovisade egendomen skulle fördelas å fem delfonder
avseende fastigheter, som stå under arméförvaltningens, marinförvaltningens,
flygförvaltningens, generaltullstyrelsens respektive lotsstyrelsen
förvaltning. Dessa delfonder skulle även kunna omfatta av nämnda myndigheter
tidigare disponerad egendom, som för försäljning överlämnats till
annan myndighets — främst djurgårdskommissionens — förvaltning utan
att upptagas till redovisning å någon kapitalfond.
Å fastighetsfonden redovisas för närvarande endast byggnader avsedda
för olika ämbetsverk och institutioner samt vissa under dem lydande anstalter
med tillhörande tomter. I de nya delfonderna skulle emellertid enligt
riksräkenskapsverkets förslag ingå även vissa värden, som delvis hava
en från fastighetsf ondens nuvarande tillgångsvärden avvikande karaktär,
såsom dockor, hamnanläggningar, skjutbanor, verkstadsbyggnader, radioanläggningar
och fasta fyrar. Å de militära delfonderna skulle därjämte
även redovisas vissa jordbruksfastigheter.
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 142—143.
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 142.
I samråd med riksräkenskapsverket hava de berörda myndigheterna upprättat
förslag till värdering av de fastigheter, som skulle upptagas till redovisning
å de föreslagna nya delfonderna. Slutresultatet av den verkställda
värderingen återfinnes i en vid riksräkenskapsverkets skrivelse fogad tabellbilaga.
Riksräkenskapsverket förutsätter, att den verkställda värderingen
blir föremål för ytterligare överarbetning, innan de nya delfonderna inrättas.
I enlighet med de i proposition nr 199 till 1938 års riksdag föreslagna, av
riksdagen godkända grunderna för avskrivning av å fastighetsfonden uppförda
byggnadsvärden skulle för samtliga å fonden uppförda byggnader till
värdeminskningskonto avsättas så stort belopp, som skulle hava avskrivits
från tiden för byggnadens, respektive byggnadskomplexets färdigställande
med tillämpande av i samma proposition föreslagna avskrivningsregler. Avskrivning
skulle för olika fastighetsgrupper ske med 25 respektive 50 procent
av anskaffningskostnaden vid anskaffningen, samt därefter med 1.25
procent om året, vilket skulle motsvara en avskrivningsperiod om 60 respektive
40 år.
Riksräkenskapsverket förordar, att motsvarande regler komma till tilllämpning
även för de nya delfonderna. Härvid skulle den 40-åriga avskrivningsperioden
tillämpas för samtliga rent militära etablissement samt för
lotsverkets byggnader. Friliggande förvaltningsbyggnader och bostadshus
samt tullverkets byggnader skulle avskrivas på 60 år. Hamn- och fyranläggningar
skulle, liksom luftfartsfondens belysningsanläggningar, avskrivas
omedelbart vid anskaffningen.
I enlighet med dessa regler skulle för de militära byggnader, vilka nu föreslås
till invärdering å fastighetsfonden, ett mycket obetydligt belopp återstå
att avskriva. Riksräkenskapsverket föreslår därför, att alla de nu befintliga
militära byggnader, vilka icke finansierats med anslag av kapitalmedel,
redan vid delfondernas inrättande skola anses vara i sin helhet avskrivna.
Ett mot dessa byggnaders hela värde svarande belopp bör alltså
uppföras å värdeminskningskonto.
Till inkomst- och utgiftsstaterna för de nya delfonderna skulle enligt riksräkenskapsverkets
förslag från vederbörande riksstatsanslag överföras inkomster
och utgifter för de berörda fastigheterna enligt för de nuvarande
delfonderna gällande regler. Riksräkenskapsverket påpekar, att frågan örn
dessa staters definitiva utformning icke kan slutligt utredas förrän i samband
med framläggande av förslag till stat för de nya delfonderna för det
första budgetår, under vilket de äga bestånd.
I detta sammanhang torde böra erinras, att utredning pågår angående
ändrad uppställning av fjärde huvudtiteln till närmare överensstämmelse
med de principer, som från och med budgetåret 1935/36 tillämpats för övriga
huvudtitlar. På sätt riksräkenskapsverket påpekat, torde denna utredning
även kunna påverka avgränsningen av de utgifter, som skola överföras
till fastighetsfonden.
Under senare år har såsom ett led i budgetsystemets utbyggnad till större
fasthet och översiktlighet genomförts en redovisning å kapitalfonder av
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 142.
3
olika delar av statens fastighetsbestånd. Väsentligen har denna redovisning
anknutits till statens år 1935 upprättade allmänna fastighetsfond. Utanför
fondredovisningen stå dock alltjämt betydande fastighetsgrupper, främst de
som disponeras för försvarsändamål. Sedan rilcsräkenskapsverket efter
verkställd utredning nu avgivit förslag till redovisning inom fastighetsfondens
ram jämväl av dessa återstående delar av statens fastighetsbestånd,
synes tiden vara inne att överväga en fondredovisning för ifrågavarande,
ännu ej reglerade fastighetsgrupper. Då principerna för en sådan redovisning
under de gångna åren hunnit i erforderlig grad prövas och vunnit
stadga, ansluter jag mig till riksräkenskapsverkets förslag, att fondredovisningen
nu skall utsträckas till att omfatta de fastigheter som stå under arméförvaltningens,
marinförvaltningens, flygförvaltningens, generaltullstyrelsens
och lotsstyrelsen förvaltning.
För de olika här ifrågavarande förvaltningsgrenarna böra, på sätt riksräkenskapsverket
förutsatt, upprättas särskilda delfonder. Det kan ifrågasättas,
huruvida icke de militära förvaltningsgrenarnas delfonder borde utbrytas
ur statens allmänna fastighetsfond och sammanföras inom ramen av
en särskild försvarsväsendets fastighetsfond. Denna fråga behöver dock ej
nu avgöras.
Den utvidgade fastighetsredovisningen torde böra tillämpas från och med
budgetåret 1940/41, vilket innebär, att de nya delfonderna lämpligen böra
upprättas per den 30 juni 1940. Till ledning för höstens budgetarbete bör
frågan om fondredovisningens utsträckande till nyssnämnda områden nu
underställas riksdagen för yttrande. Slutligt förslag i ärendet torde få anmälas
i samband med framläggande av förslag till stat för fastighetsfonden
för budgetåret 1940/41.
Mot riksräkenskapsverkets förslag till regler för avskrivning av fastigheterna
å de nya delfonderna har jag ej funnit anledning till erinran. Jag förordar
alltså, att avskrivning av rent militära etablissement samt av lotsverkets
byggnader skall ske på 40 år (grundavskrivning 50 procent) samt i övrigt
på 60 år (grundavskrivning 25 procent) med det undantaget likväl att haranoch
fyranläggningar skola avskrivas omedelbart vid anskaffandet. En snabbare
avskrivning för militära anläggningar kunde med fog övervägas men
synes för närvarande ej erforderlig med hänsyn till att de nu befintliga militära
byggnaderna kunna redovisas såsom helt avskrivna eller äro täckta
av för avskrivningsändamål reserverade medel.
I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag torde de militära etablissement,
som icke finansierats av lånemedel, böra upptagas till redovisning
såsom helt avskrivna, övriga fastigheter, vilka äro hänförliga dels till 1936
års försvarsbeslut, dels till den påbörjade utflyttningen av vissa regementen
till Järvafältet m. m., torde per den 30 juni 1940 böra redovisas såsom från sin
tillkomst avskrivna enligt de regler vilka nu äro avsedda att gälla för dc militära
delfonderna. Sistnämnda, delvis retroaktiva reglering kan ske — beträffande
den förra fastighetsgruppen —- med anlitande av för budgetåren 1936/
opaginerad Kontrollera mot PDF
4
Statsutskottets utlåtande I\''r 142.
37—1938/39 anvisade avskrivningsmedel, som väl förslå för ändamålet samt
beträffande fastigheterna å Järvafältet — genom disposition av reserverade
inkomster av exploateringen av vissa på sin tid för militära ändamål avsedda
markområden (Ladugårdsgärde, Mariebergsområdet, JohannesliovKvarnängen
m. fl.). Jag hänvisar i detta sammanhang till propositionerna
1937: 227 samt 1938: 180 och 181.
Av särskild betydelse är härvid det av riksräkenskapsverket berörda spörsmålet
om den framtida redovisningen av sistnämnda försäljningsmedel.
Enligt riksräkenskapsverkets förslag skulle dessa i viss utsträckning tillföras
särskilda under fastighetsfonden upplagda diversemedelstitlar; i enlighet
med riksdagens principiella ståndpunktstagande år 1937 (jfr riksdagens
skrivelse nr 250) och i anslutni ig till de förordade nya avskrivningsreglerna
torde de å dessa titlar redovisade medlen, i den mån de ej äro erforderliga
för den här förordade kapitalregleringen per den 30 juni 1940 få — med
iakttagande av nu gällande begränsning - - disponeras för finansiering till
50 procent av kostnaden för de nytillkommande byggnaderna å Järvafältet
och för ammunitionsfabriken, vilka byggnader då kunna behandlas såsom till
motsvarande belopp avskrivna. Även om en dylik anordning icke helt står
i överensstämmelse med de regler för kapitalredovisningen, som nu tillämpas,
torde den i nuvarande läge medföra avsevärda fördelar. Jag förutsätter,
att den föreslagna anordningen betraktas såsom ett provisorium, som
bör upphöra så snart utflyttningen till Järvafältet, respektive flyttningen av
ammunitionsfabriken, slutförts.
Enligt vad jag i annat sammanhang förordar, skulle de jordbruksfastigheter,
som disponeras av vissa förvaltningsmyndigheter, upptagas såsom tillgångar
å domänfonden, vilken skulle över driftbudgeten tillföras ersättning
för nyttjanderätten. De av försvarsväsendet disponerade jordbruksegendomarna
skulle emellertid enligt riksräkenskapsverkets förslag redovisas
å fastighetsfonden. Med hänsyn bland annat till svårigheten att åstadkomma
en gränsdragning mellan de militära myndigheternas jordbruks- och
skogsegendomar å ena sidan och å andra sidan övningsfält, skjutfält och
tomter för militära etablissement är jag icke för närvarande beredd att
föreslå ändring i riksräkenskapsverkets förslag i denna del. Icke heller
anser jag mig böra nu taga ställning till frågan om överflyttning av vissa
byggnader från byggnadsstyrelsens delfond till de nya delfonderna.
De i riksräkenskapsverkets förslag ingående fastighetsvärdena omfatta
vissa tillgångar, beträffande vilka stark tvekan måste råda, huruvida de
böra ingå i fastigheternas bokförda värden. Särskilt gäller detta vissa hamnoch
fyranläggningar. Jag förutsätter emellertid, att gränsdragningen mellan
de fastighetsvärden som böra redovisas å fastighetsfonden och övriga anläggningsvärden
får definitivt prövas i samband med det slutliga beslutet
angående delfondernas inrättande.
I samband med behandlingen av frågan örn redovisning av vissa av olika
myndigheter disponerade jordegendomar bär jag erinrat, att vissa på dessa
Statsutskottets utlåtande Nr 142.
5
egendomar belägna, för särskilda ändamål avsedda anstaltsbyggnader eventuellt
böra upptagas på statens allmänna fastighetsfond samt anfört, att vid
framläggande av stat för fastighetsfonden för budgetåret 1940/41 torde komma
att anmälas, i vad mån en sådan redovisning befunnits lämplig. Sedan
dessa olika fastighetsfrågor reglerats, torde, med undantag för mynt- och
justeringsverket, all den staten tillhöriga fasta egendom, som ställts under
allmänna ämbetsverks och styrelsers förvaltning, vara upptagen till redovisning
i riksbokföringen. Jag förutsätter dock, att även frågan om redovisning
av mynt- och justeringsverkets fastighet kan underställas 1940 års
riksdag.
Utanför riksbokföringen komma därefter — frånsett vissa byggnader,
som hava ett enbart kulturhistoriskt värde — att stå den fasta egendom,
som sorterar under ståthållarämbetena för de kungl, slotten, samt riksdagens
hus.»
1935 års riksdag har i anledning av Kungl. Maj: ts förslag — på sätt närmare
framgår av riksdagens skrivelse nr 121 — fattat beslut om inrättande
av en särskild fond, benämnd statens allmänna fastighetsfond, för redovisning
av vissa staten tillhöriga fastigheter. Härvid förutsattes, att överförandet
till fonden av det statliga fastigetsbeståndet, som framdeles borde där
redovisas, skulle ske successivt. Till en början upptogs därför endast å
fonden fastigheter, som förvaltades av fångvårdsstyrelsen, medicinalstyrelsen
och byggnadsstyrelsen ävensom vissa andra fastigheter. Fastighetsfonden
består numera av sju delfonder, fångvårdsstyrelsens, utrikesdepartementets,
medicinalstyrelsens, byggnadsstyrelsens, Uppsala universitets, Lunds
universitets och Karolinska sjukhusets delfonder.
Kungl. Majds föreliggande förslag avser att under fastighetsfonden uppföra
för redovisning jämväl de fastigheter, som disponeras av försvarsväsendet,
tullverket och lotsverket. Mot Kungl. Maj ds förslag rörande nämnda
fastigheters upptagande till redovisning å fastighetsfonden har utskottet i
och för sig intet att erinra. Härigenom skulle nämligen för deras del komma
att tillämpas i huvudsak samma redovisningsformer, som numera tilllämpas
beträffande statens fastighetsbestånd i allmänhet, i den mån detsamma
icke ingår i affärsverksfondernas redovisning.
Föredragande departementschefen har erinrat om att för olika fastighetsgrupper
enligt i allmänhet tillämpade avskrivningsregler 25, respektive 50
procent av anskaffningskostnaden pläga omedelbart avskrivas samt därefter
en avskrivning ske med 1.25 procent om året, vilket motsvarar en avskrivningsperiod
om 60, respektive 40 år. Departementschefen har emellertid
ansett, att en snabbare avskrivning för militära anläggningar med fog kunde
övervägas, men att åtgärder i detta hänseende ej för närvarande syntes
vara erforderliga med hänsyn till att de nu befintliga militära byggnaderna
kunde redovisas såsom helt avskrivna eller täckningen ske med anlitande
av för avskrivningsändamål reserverade medel. Det har ifrågasatts, att 50
procent av kostnaderna för nytillkomna byggnader å Järvafältet och för
Utskottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
6
Statsutskottets utlåtande Nr 142.
ammunitionsfabriken skulle avskrivas omedelbart med anlitande av försäljningsmedel
från statens markexploatering i Stockholm. Utskottet har velat
understryka departementschefens uttalande örn att framdeles en snabbare
avskrivning av militära anläggningar bör tagas under övervägande, och
anser sig icke böra framställa någon erinran mot förslaget att för avskrivningsändamål
till 50 procent av anskaffningskostnaden i avseende å förut
nämnda byggnader för förvarsväsendet taga i anspråk inflytande försäljningsmedel.
Utskottet har uppmärksammat, att det ifrågasatts att låta vissa hamn- och
fyranläggningar framdeles redovisas å fastighetsfonden samt att denna fråga
skulle ytterligare prövas av Kungl. Maj:t. I anledning härav anser sig
utskottet böra betona önskvärdheten av att vid den redovisning av fastighetsbeståndet,
som bör ske över allmänna fastighetsfonden, hänsyn tages till
icke allenast fastigheternas rent juridiska karaktär utan även till praktiska
synpunkter så att icke redovisningen av statens fastigheter, ehuru i formellt
hänseende fullt tillfredsställande, vid tillämpningen kan komma att medföra
svårigheter och ofta onödigt arbete. Det lärer emellertid kunna förväntas,
att dessa synpunkter vid ärendets fortsatta behandling av Kungl.
Maj:t komma att beaktas.
Då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt icke nu föranleder till särskilt uttalande
från utskottets sida, finner sig utskottet böra hemställa,
att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t anföra ovan
nämnda synpunkter beträffande redovisningen av vissa av
försvarsväsendet, tullverket och lotsverket disponerade fastigheter.
Stockholm den 28 april 1939.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS RÅSTOCK.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Gränebo, Olof Olsson, Johansson i Fredrikslund,
Andersson i Fältenborg, Nilsson i Landeryd, Pauli, Ström i Lidköping, Carlström, Magnusson
i Kalmar, von Heland, Andersson i Rixö och Boman; samt
från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i Skövde, Svensson
i Grönvik, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Närlinge, Ward, Lindberg i Umeå,
Weijne, Åqvist och Mårtensson.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1939:245 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående redovisningen av vissa av försvarsväsendet, tullverket och lotsverket disponerade fast s. 1 i texten