Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående redovisningen av vissa av försvarsväsendet, tullverket och lotsverket disponerade fastigheter m. m.

1939-04-28 · 6 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1939:142, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående redovisningen av vissa av försvarsväsendet, tullverket och lotsverket disponerade fastigheter m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 142.

1

Nr 142.

Ankom till riksdagens kansli den 28 april 1939 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående redovisningen

av vissa av försvarsväsendet, tullverket

och lotsverket disponerade fastigheter m. m.

(4:e avd.)

I propositionen nr 184 har Kungl. Majit begärt riksdagens yttrande angående

framlagt förslag i fråga om redovisningen av vissa av försvarsväsendet,

tullverket och lotsverket disponerade fastigheter m. m.

Efter att hava lämnat en redogörelse för tillkomsten av statens allmänna

fastighetsfond har föredragande departementschefen anfört följande.

»Genom beslut den 8 oktober 1937 har Kungl. Majit anbefallt riksräkenskapsverket

att efter samråd, i den mån så erfordrades, med vederbörande

verk och myndigheter verkställa utredning och inkomma med förslag angående

sättet för redovisning i riksbokföringen av fastigheter, som disponerades

av försvarsväsendet, tullverket och lotsverket.

Med anledning härav har riksräkenskapsverket efter samråd med vederbörande

myndigheter i ett den 28 februari 1939 avgivet underdånigt utlåtande,

vilket torde få biläggas statsrådsprotokollet i detta ärende, föreslagit, att

den av nämnda myndigheter disponerade fasta egendomen skulle upptagas

till redovisning å statens allmänna fastighetsfond enligt för denna fond nu

gällande regler, varvid den redovisade egendomen skulle fördelas å fem delfonder

avseende fastigheter, som stå under arméförvaltningens, marinförvaltningens,

flygförvaltningens, generaltullstyrelsens respektive lotsstyrelsen

förvaltning. Dessa delfonder skulle även kunna omfatta av nämnda myndigheter

tidigare disponerad egendom, som för försäljning överlämnats till

annan myndighets — främst djurgårdskommissionens — förvaltning utan

att upptagas till redovisning å någon kapitalfond.

Å fastighetsfonden redovisas för närvarande endast byggnader avsedda

för olika ämbetsverk och institutioner samt vissa under dem lydande anstalter

med tillhörande tomter. I de nya delfonderna skulle emellertid enligt

riksräkenskapsverkets förslag ingå även vissa värden, som delvis hava

en från fastighetsf ondens nuvarande tillgångsvärden avvikande karaktär,

såsom dockor, hamnanläggningar, skjutbanor, verkstadsbyggnader, radioanläggningar

och fasta fyrar. Å de militära delfonderna skulle därjämte

även redovisas vissa jordbruksfastigheter.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 142—143.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 142.

I samråd med riksräkenskapsverket hava de berörda myndigheterna upprättat

förslag till värdering av de fastigheter, som skulle upptagas till redovisning

å de föreslagna nya delfonderna. Slutresultatet av den verkställda

värderingen återfinnes i en vid riksräkenskapsverkets skrivelse fogad tabellbilaga.

Riksräkenskapsverket förutsätter, att den verkställda värderingen

blir föremål för ytterligare överarbetning, innan de nya delfonderna inrättas.

I enlighet med de i proposition nr 199 till 1938 års riksdag föreslagna, av

riksdagen godkända grunderna för avskrivning av å fastighetsfonden uppförda

byggnadsvärden skulle för samtliga å fonden uppförda byggnader till

värdeminskningskonto avsättas så stort belopp, som skulle hava avskrivits

från tiden för byggnadens, respektive byggnadskomplexets färdigställande

med tillämpande av i samma proposition föreslagna avskrivningsregler. Avskrivning

skulle för olika fastighetsgrupper ske med 25 respektive 50 procent

av anskaffningskostnaden vid anskaffningen, samt därefter med 1.25

procent om året, vilket skulle motsvara en avskrivningsperiod om 60 respektive

40 år.

Riksräkenskapsverket förordar, att motsvarande regler komma till tilllämpning

även för de nya delfonderna. Härvid skulle den 40-åriga avskrivningsperioden

tillämpas för samtliga rent militära etablissement samt för

lotsverkets byggnader. Friliggande förvaltningsbyggnader och bostadshus

samt tullverkets byggnader skulle avskrivas på 60 år. Hamn- och fyranläggningar

skulle, liksom luftfartsfondens belysningsanläggningar, avskrivas

omedelbart vid anskaffningen.

I enlighet med dessa regler skulle för de militära byggnader, vilka nu föreslås

till invärdering å fastighetsfonden, ett mycket obetydligt belopp återstå

att avskriva. Riksräkenskapsverket föreslår därför, att alla de nu befintliga

militära byggnader, vilka icke finansierats med anslag av kapitalmedel,

redan vid delfondernas inrättande skola anses vara i sin helhet avskrivna.

Ett mot dessa byggnaders hela värde svarande belopp bör alltså

uppföras å värdeminskningskonto.

Till inkomst- och utgiftsstaterna för de nya delfonderna skulle enligt riksräkenskapsverkets

förslag från vederbörande riksstatsanslag överföras inkomster

och utgifter för de berörda fastigheterna enligt för de nuvarande

delfonderna gällande regler. Riksräkenskapsverket påpekar, att frågan örn

dessa staters definitiva utformning icke kan slutligt utredas förrän i samband

med framläggande av förslag till stat för de nya delfonderna för det

första budgetår, under vilket de äga bestånd.

I detta sammanhang torde böra erinras, att utredning pågår angående

ändrad uppställning av fjärde huvudtiteln till närmare överensstämmelse

med de principer, som från och med budgetåret 1935/36 tillämpats för övriga

huvudtitlar. På sätt riksräkenskapsverket påpekat, torde denna utredning

även kunna påverka avgränsningen av de utgifter, som skola överföras

till fastighetsfonden.

Under senare år har såsom ett led i budgetsystemets utbyggnad till större

fasthet och översiktlighet genomförts en redovisning å kapitalfonder av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 142.

3

olika delar av statens fastighetsbestånd. Väsentligen har denna redovisning

anknutits till statens år 1935 upprättade allmänna fastighetsfond. Utanför

fondredovisningen stå dock alltjämt betydande fastighetsgrupper, främst de

som disponeras för försvarsändamål. Sedan rilcsräkenskapsverket efter

verkställd utredning nu avgivit förslag till redovisning inom fastighetsfondens

ram jämväl av dessa återstående delar av statens fastighetsbestånd,

synes tiden vara inne att överväga en fondredovisning för ifrågavarande,

ännu ej reglerade fastighetsgrupper. Då principerna för en sådan redovisning

under de gångna åren hunnit i erforderlig grad prövas och vunnit

stadga, ansluter jag mig till riksräkenskapsverkets förslag, att fondredovisningen

nu skall utsträckas till att omfatta de fastigheter som stå under arméförvaltningens,

marinförvaltningens, flygförvaltningens, generaltullstyrelsens

och lotsstyrelsen förvaltning.

För de olika här ifrågavarande förvaltningsgrenarna böra, på sätt riksräkenskapsverket

förutsatt, upprättas särskilda delfonder. Det kan ifrågasättas,

huruvida icke de militära förvaltningsgrenarnas delfonder borde utbrytas

ur statens allmänna fastighetsfond och sammanföras inom ramen av

en särskild försvarsväsendets fastighetsfond. Denna fråga behöver dock ej

nu avgöras.

Den utvidgade fastighetsredovisningen torde böra tillämpas från och med

budgetåret 1940/41, vilket innebär, att de nya delfonderna lämpligen böra

upprättas per den 30 juni 1940. Till ledning för höstens budgetarbete bör

frågan om fondredovisningens utsträckande till nyssnämnda områden nu

underställas riksdagen för yttrande. Slutligt förslag i ärendet torde få anmälas

i samband med framläggande av förslag till stat för fastighetsfonden

för budgetåret 1940/41.

Mot riksräkenskapsverkets förslag till regler för avskrivning av fastigheterna

å de nya delfonderna har jag ej funnit anledning till erinran. Jag förordar

alltså, att avskrivning av rent militära etablissement samt av lotsverkets

byggnader skall ske på 40 år (grundavskrivning 50 procent) samt i övrigt

på 60 år (grundavskrivning 25 procent) med det undantaget likväl att haranoch

fyranläggningar skola avskrivas omedelbart vid anskaffandet. En snabbare

avskrivning för militära anläggningar kunde med fog övervägas men

synes för närvarande ej erforderlig med hänsyn till att de nu befintliga militära

byggnaderna kunna redovisas såsom helt avskrivna eller äro täckta

av för avskrivningsändamål reserverade medel.

I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag torde de militära etablissement,

som icke finansierats av lånemedel, böra upptagas till redovisning

såsom helt avskrivna, övriga fastigheter, vilka äro hänförliga dels till 1936

års försvarsbeslut, dels till den påbörjade utflyttningen av vissa regementen

till Järvafältet m. m., torde per den 30 juni 1940 böra redovisas såsom från sin

tillkomst avskrivna enligt de regler vilka nu äro avsedda att gälla för dc militära

delfonderna. Sistnämnda, delvis retroaktiva reglering kan ske — beträffande

den förra fastighetsgruppen —- med anlitande av för budgetåren 1936/

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande I\''r 142.

37—1938/39 anvisade avskrivningsmedel, som väl förslå för ändamålet samt

beträffande fastigheterna å Järvafältet — genom disposition av reserverade

inkomster av exploateringen av vissa på sin tid för militära ändamål avsedda

markområden (Ladugårdsgärde, Mariebergsområdet, JohannesliovKvarnängen

m. fl.). Jag hänvisar i detta sammanhang till propositionerna

1937: 227 samt 1938: 180 och 181.

Av särskild betydelse är härvid det av riksräkenskapsverket berörda spörsmålet

om den framtida redovisningen av sistnämnda försäljningsmedel.

Enligt riksräkenskapsverkets förslag skulle dessa i viss utsträckning tillföras

särskilda under fastighetsfonden upplagda diversemedelstitlar; i enlighet

med riksdagens principiella ståndpunktstagande år 1937 (jfr riksdagens

skrivelse nr 250) och i anslutni ig till de förordade nya avskrivningsreglerna

torde de å dessa titlar redovisade medlen, i den mån de ej äro erforderliga

för den här förordade kapitalregleringen per den 30 juni 1940 få — med

iakttagande av nu gällande begränsning - - disponeras för finansiering till

50 procent av kostnaden för de nytillkommande byggnaderna å Järvafältet

och för ammunitionsfabriken, vilka byggnader då kunna behandlas såsom till

motsvarande belopp avskrivna. Även om en dylik anordning icke helt står

i överensstämmelse med de regler för kapitalredovisningen, som nu tillämpas,

torde den i nuvarande läge medföra avsevärda fördelar. Jag förutsätter,

att den föreslagna anordningen betraktas såsom ett provisorium, som

bör upphöra så snart utflyttningen till Järvafältet, respektive flyttningen av

ammunitionsfabriken, slutförts.

Enligt vad jag i annat sammanhang förordar, skulle de jordbruksfastigheter,

som disponeras av vissa förvaltningsmyndigheter, upptagas såsom tillgångar

å domänfonden, vilken skulle över driftbudgeten tillföras ersättning

för nyttjanderätten. De av försvarsväsendet disponerade jordbruksegendomarna

skulle emellertid enligt riksräkenskapsverkets förslag redovisas

å fastighetsfonden. Med hänsyn bland annat till svårigheten att åstadkomma

en gränsdragning mellan de militära myndigheternas jordbruks- och

skogsegendomar å ena sidan och å andra sidan övningsfält, skjutfält och

tomter för militära etablissement är jag icke för närvarande beredd att

föreslå ändring i riksräkenskapsverkets förslag i denna del. Icke heller

anser jag mig böra nu taga ställning till frågan om överflyttning av vissa

byggnader från byggnadsstyrelsens delfond till de nya delfonderna.

De i riksräkenskapsverkets förslag ingående fastighetsvärdena omfatta

vissa tillgångar, beträffande vilka stark tvekan måste råda, huruvida de

böra ingå i fastigheternas bokförda värden. Särskilt gäller detta vissa hamnoch

fyranläggningar. Jag förutsätter emellertid, att gränsdragningen mellan

de fastighetsvärden som böra redovisas å fastighetsfonden och övriga anläggningsvärden

får definitivt prövas i samband med det slutliga beslutet

angående delfondernas inrättande.

I samband med behandlingen av frågan örn redovisning av vissa av olika

myndigheter disponerade jordegendomar bär jag erinrat, att vissa på dessa

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 142.

5

egendomar belägna, för särskilda ändamål avsedda anstaltsbyggnader eventuellt

böra upptagas på statens allmänna fastighetsfond samt anfört, att vid

framläggande av stat för fastighetsfonden för budgetåret 1940/41 torde komma

att anmälas, i vad mån en sådan redovisning befunnits lämplig. Sedan

dessa olika fastighetsfrågor reglerats, torde, med undantag för mynt- och

justeringsverket, all den staten tillhöriga fasta egendom, som ställts under

allmänna ämbetsverks och styrelsers förvaltning, vara upptagen till redovisning

i riksbokföringen. Jag förutsätter dock, att även frågan om redovisning

av mynt- och justeringsverkets fastighet kan underställas 1940 års

riksdag.

Utanför riksbokföringen komma därefter — frånsett vissa byggnader,

som hava ett enbart kulturhistoriskt värde — att stå den fasta egendom,

som sorterar under ståthållarämbetena för de kungl, slotten, samt riksdagens

hus.»

1935 års riksdag har i anledning av Kungl. Maj: ts förslag — på sätt närmare

framgår av riksdagens skrivelse nr 121 — fattat beslut om inrättande

av en särskild fond, benämnd statens allmänna fastighetsfond, för redovisning

av vissa staten tillhöriga fastigheter. Härvid förutsattes, att överförandet

till fonden av det statliga fastigetsbeståndet, som framdeles borde där

redovisas, skulle ske successivt. Till en början upptogs därför endast å

fonden fastigheter, som förvaltades av fångvårdsstyrelsen, medicinalstyrelsen

och byggnadsstyrelsen ävensom vissa andra fastigheter. Fastighetsfonden

består numera av sju delfonder, fångvårdsstyrelsens, utrikesdepartementets,

medicinalstyrelsens, byggnadsstyrelsens, Uppsala universitets, Lunds

universitets och Karolinska sjukhusets delfonder.

Kungl. Majds föreliggande förslag avser att under fastighetsfonden uppföra

för redovisning jämväl de fastigheter, som disponeras av försvarsväsendet,

tullverket och lotsverket. Mot Kungl. Maj ds förslag rörande nämnda

fastigheters upptagande till redovisning å fastighetsfonden har utskottet i

och för sig intet att erinra. Härigenom skulle nämligen för deras del komma

att tillämpas i huvudsak samma redovisningsformer, som numera tilllämpas

beträffande statens fastighetsbestånd i allmänhet, i den mån detsamma

icke ingår i affärsverksfondernas redovisning.

Föredragande departementschefen har erinrat om att för olika fastighetsgrupper

enligt i allmänhet tillämpade avskrivningsregler 25, respektive 50

procent av anskaffningskostnaden pläga omedelbart avskrivas samt därefter

en avskrivning ske med 1.25 procent om året, vilket motsvarar en avskrivningsperiod

om 60, respektive 40 år. Departementschefen har emellertid

ansett, att en snabbare avskrivning för militära anläggningar med fog kunde

övervägas, men att åtgärder i detta hänseende ej för närvarande syntes

vara erforderliga med hänsyn till att de nu befintliga militära byggnaderna

kunde redovisas såsom helt avskrivna eller täckningen ske med anlitande

av för avskrivningsändamål reserverade medel. Det har ifrågasatts, att 50

procent av kostnaderna för nytillkomna byggnader å Järvafältet och för

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 142.

ammunitionsfabriken skulle avskrivas omedelbart med anlitande av försäljningsmedel

från statens markexploatering i Stockholm. Utskottet har velat

understryka departementschefens uttalande örn att framdeles en snabbare

avskrivning av militära anläggningar bör tagas under övervägande, och

anser sig icke böra framställa någon erinran mot förslaget att för avskrivningsändamål

till 50 procent av anskaffningskostnaden i avseende å förut

nämnda byggnader för förvarsväsendet taga i anspråk inflytande försäljningsmedel.

Utskottet har uppmärksammat, att det ifrågasatts att låta vissa hamn- och

fyranläggningar framdeles redovisas å fastighetsfonden samt att denna fråga

skulle ytterligare prövas av Kungl. Maj:t. I anledning härav anser sig

utskottet böra betona önskvärdheten av att vid den redovisning av fastighetsbeståndet,

som bör ske över allmänna fastighetsfonden, hänsyn tages till

icke allenast fastigheternas rent juridiska karaktär utan även till praktiska

synpunkter så att icke redovisningen av statens fastigheter, ehuru i formellt

hänseende fullt tillfredsställande, vid tillämpningen kan komma att medföra

svårigheter och ofta onödigt arbete. Det lärer emellertid kunna förväntas,

att dessa synpunkter vid ärendets fortsatta behandling av Kungl.

Maj:t komma att beaktas.

Då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt icke nu föranleder till särskilt uttalande

från utskottets sida, finner sig utskottet böra hemställa,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t anföra ovan

nämnda synpunkter beträffande redovisningen av vissa av

försvarsväsendet, tullverket och lotsverket disponerade fastigheter.

Stockholm den 28 april 1939.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Gränebo, Olof Olsson, Johansson i Fredrikslund,

Andersson i Fältenborg, Nilsson i Landeryd, Pauli, Ström i Lidköping, Carlström, Magnusson

i Kalmar, von Heland, Andersson i Rixö och Boman; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i Skövde, Svensson

i Grönvik, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Närlinge, Ward, Lindberg i Umeå,

Weijne, Åqvist och Mårtensson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:245 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående redovisningen av vissa av försvarsväsendet, tullverket och lotsverket disponerade fast s. 1 i texten