Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag till ersättning till statens domäners fond för upplåten mark m. m.

1939-04-28 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1939:143, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag till ersättning till statens domäners fond för upplåten mark m. m.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 143.

7

Nr 143.

Ankom till riksdagens kansli den 28 april 1939 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa

anslag till ersättning till statens domäners fond för

upplåten mark m. m.

(4:e avd.)

I propositionen nr 158 har Kungl. Majit under hänvisning till i statsverkspropositionen,

andra huvudtiteln (punkt 55), femte huvudtiteln (punkt 207)

samt nionde huvudtiteln (punkt 230) gjorda beräkningar föreslagit riksdagen,

att till Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark för budgetåret

1939/40 anvisa följande förslagsanslag, nämligen under andra huvudtiteln

14,000 kronor, under femte huvudtiteln 4,000 kronor och under nionde

huvudtiteln 7,000 kronor.

Föredragande departementschefen har under erinran örn, att han i samband

med beräkningen av inkomsterna å kapitalbudgeten i statsverkspropositionen

berört vissa spörsmål, avseende den tekniska utformningen av medelsanvisningarna

till kapitalinvestering, däribland även frågan örn sättet för

finansiering av statens egendomsförvärv och vissa andra investeringar i fast

egendom för att åstadkomma en slutlig redovisning härav å någon kapitalfond.

Beträffande det framlagda förslagets allmänna principer har departementschefen

— efter att hava redogjort för vissa av riksräkenskapsverket och

domänstyrelsen anförda synpunkter i dessa frågor samt omnämnt att 1938

års riksdag behandlat ett likartat ärende i samband med anvisandet av anslag

till förvärv av Broby gård för att användas till undervisningsanstalt för

dövstumma — anfört följande.

»Vid de ytterligare överväganden, som ägnats frågan örn redovisning av för

speciella uppgifter upplåtna egendomar, har den vid förvärvet av Broby gård

redan tillämpade, av riksräkenskapsverket förordade redovisningsformen befunnits

förtjänt av vidare användning.

Därest fråga uppkommer örn förvärv för statsverkets räkning av fast

egendom, som skall användas för speciella uppgifter men förbliva under

jordbruks- eller skogsdrift, synes sålunda investeringen i fråga böra såvitt

möjligt upptagas till redovisning under domänfonderi, oavsett för vilken

myndighets räkning fastigheten avses skola disponeras. När en sådan redovisning

kan genomföras, bör anslag för förvärvet upptagas å kapitalbudgeten

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 143.

under domänfonden. Den ersättning som i enlighet med principerna för

redovisningsförfarandet förutsattes skola utgå till domänstyrelsen för upplåtelse

av en fastighet till den myndighet, för vars räkning den förvärvats, synes

lämpligen böra täckas av särskilda å vederbörande huvudtitlar anvisade

ersättningsanslag, vilka, om de än skulle komma att beräknas efter grunder

analoga med dem som tillämpas vid bestämmandet av arrenden, dock i

princip äro att jämställa med ersättningsanslagen till fastighetsfonden och

alltså representera endast en formell, av redovisningsskäl motiverad omföring

av medel inom budgetens ram. Vad här sagts örn förvärv av fast egendom

bör i tillämpliga delar gälla även vid upplåtelse till annan myndighet för

speciella uppgifter av domänstyrelsen redan underställd mark.

Det är förenat med vissa svårigheter att generellt angiva de fall, beträffande

vilka en redovisning efter angivna riktlinjer lämpligen kan ordnas.

Man synes böra förutsätta, att den till förvärv eller upplåtelse ifrågasatta

egendomen skall vara av sådan beskaffenhet, att den, örn dess användning

för speciella uppgifter förfaller, enligt domänstyrelsens mening lämpligen kan

nyttjas i verkets regi såsom jordbruks- eller skogsegendom, låt vara efter omläggning

av brukningssätt. Örn däremot å egendomen vidtagas sådana förändringar,

att dess karaktär av jordbruks- eller skogsegendom försvinner, så

torde det icke böra ifrågakomma att hänföra densamma till domänfonden.

Förutsättningar kunna då i stället föreligga att bokföra egendomen å statens

allmänna fastighetsfond.

I vilken utsträckning en viss, för speciella uppgifter disponerad egendom

skall redovisas å domänfonden torde också få bero av omständigheterna i

det särskilda fallet. I regel torde redovisningen å domänfonden böra avse

icke blott själva marken utan även de byggnader som äro direkt erforderliga

för jordbrukets eller skogsbrukets behov; om redovisningen blir av denna

omfattning, torde därav böra följa, att även medel till uppförande av nybyggnad

eller till större förändringsarbeten för jordbrukets eller skogsbrukets

behov, som icke äro att hänföra till sedvanligt underhåll, skola anvisas

å kapitalbudgeten under domänfonden. Å andra sidan kan i vissa fall av

praktiska skäl befinnas nödvändigt att till domänfonden hänföra icke endast

de delar av en egendoms markområde som äro under jordbruksdrift och

därtill hörande åbyggnader utan även den del varå anstaltsbyggnader äro

uppförda, vilka byggnader måhända redovisas å fastighetsfonden. En sådan

delad redovisning bör dock såvitt möjligt undvikas.

Den nettoavkastning av jordbruket, som den av domänverket upplåtna

egendomen kan komma att lämna i den disponerande myndighetens hand,

torde böra allt efter omständigheterna redovisas å riksstatens inkomstsida eller

såsom uppbördsmedel för något till myndighetens förfogande ställt anslag.

I förekommande fall bör stat för egendomens drift fastställas i vanlig ordning.

Av bruttoavkastningen torde underhållet av till egendomen hörande

byggnader böra bestridas.

Från den av domänverket upplåtna egendomens avkastning är tydligen

helt att skilja den ersättning som över särskilda anslag tillföres domänfon
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 143.

9

den och som avser en formell reglering av förhållandet mellan driftbudgeten

och fondens stat. Av den över budgeten anvisade ersättningens natur följer,

att den blir utan betydelse för den kommunala skattskyldighet för ifrågavarande

egendomar, som eventuellt kan åvila förvaltningsmyndigheterna.

Ett i viss mån särpräglat problem erbjuda markupplåtelser till universiteten,

på grund av den ställning i förvaltningshänseende dessa av ålder ansetts

böra intaga. Egendom under domänfonden som avsetts för universitetsändamål

har i regel överlåtits å universiteten och i samband därmed avförts

från fonden. Någon anledning att framdeles fasthålla vid denna praxis

finnes ej. En eventuell disposition för universitetsändamål av mark under

jordbruksdrift torde böra utformas såsom en upplåtelse i här förut angivna

former. Om mark, som tillhör statsverket eller förvärvas av statsmedel, användes

för en byggnad inom universitetens förvaltningsområde bör marken

likaledes endast upplåtas samt överföras till, respektive upptagas till redovisning

å universitetens delfonder av statens allmänna fastighetsfond, varvid

den i samma mån som hittills fortfarande bör ingå i statens nettoförmögenhet.

I anslutning till det senast anförda må framhållas, att en omföring av fast

egendom mellan olika statliga kapitalfonder — alltså exempelvis, som i det

berörda fallet, från domänfonden till fastighetsfonden — för framtiden

torde böra ske vid sidan av budgeten och alltså utan vederlag till fond varifrån

omföringen äger rum. Förutsättningar härför skapas genom en strängt

genomförd redovisning av statsförmögenheten å kapitalfonder, vilkas sammanlagda

behållning ej får nedbringas genom disposition av kapitalmedel å

driftbudgeten. Jag vill i detta sammanhang erinra om att årets riksdag biträtt

ett förslag om överföring vid sidan av budgeten av vissa fastigheter

från statens pensionsfonder till fastighetsfonden. När icke särskilda omständigheter

— såsom beträffande dessa fastigheter var fallet — föranleda till

annat, torde det få ankomma på Kungl. Majit att besluta örn den fördelning

av den i förmögenhetsredovisningen ingående fasta egendomen mellan olika

kapitalfonder, som betingas av egendomens av ålder givna eller av riksdagen

fastställda användning, samt om därmed förbundna redovisningstekniska

åtgärder. Av Kungl. Majit vidtagna dispositioner komma, i vad de beröra

domänfonden och fastighetsfonden, under riksdagens prövning i samband

med anvisandet av ersättningsanslag till respektive fonder.

I enlighet med vad som förutsatts i statsverkspropositionen torde den nya

redovisningsformen böra från och med nästa budgetår tillämpas beträffande

de fastigheter, för vilkas förvärvande medel äskats eller komma att äskas av

årets riksdag, nämligen för egendomen Hall i Stockholms län, fastigheter

som disponeras av Vilhelmsro anstalt för fallandesjuka samt egendomarna

Nyckelby i Stockholms län och Mosslunda i Kristianstads län.»

Vidkommande frågan örn retroakliv tillämpning av de föreslagna principerna

har departementschefen anfört, att egendomarna Hall, Skenäs, Vil
Bihang

lill riksdagens protokoll 1939. G sami Nr 142—143. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 143.

helmsro, Troxhammar, Nyckelby och Mosslunda borde redovisas enligt nyss

angivna principer samt för ändamålet äskat särskilda anslag under andra,

lemte och nionde huvudtitlarna för budgetåret 1939/40.

Vidare har departementschefen i detta sammanhang gjort följande uttalande.

»Vad åter angår övriga fastigheter, beträffande vilka en retroaktiv tillämpning

av den föreslagna redovisningsformen kunde ifrågakomma, har jag för

avsikt att låta fullfölja de påbörjade utredningarna i ämnet. Det är mili

förhoppning, alt resultaten av utredningarna i viss utsträckning skola kunna

tillgodogöras vid upprättandet av statsverkspropositionen till nästa års riksdag.

Därvid komma förslag att framläggas om anvisande av de ersättningsanslag,

vilka påkallas av den förändrade fastighetsredovisningen. Ett upptagande

på domänfonden av vissa jordbruks- och skogsegendomar, som varit

upplåtna till administrativa myndigheter, kan medföra, alt de för speciella

uppgifter avsedda anstaltsbyggnaderna böra upptagas på statens allmänna

fastighetsfond, såvida de icke redan nu redovisas å denna fond. Vid framläggande

av stat för fastighetsfonden för budgetåret 1940/41 torde komma

att anmälas i vad mån en sådan redovisning befunnits lämplig. I fråga om

de av försvarsväsendet utnyttjade markområdena erinrar jag, att riksräkenskapsverket

den 28 februari 1939 avgivit utlåtande angående redovisning av

försvarsväsendets fastigheter och därvid förordat, att denna redovisning i

princip skall anknytas till statens allmänna fastighetsfond. I betraktande

härav torde tillsvidare böra anstå med prövning av frågan örn redovisning

enligt nu angivna riktlinjer av jordegendomar som disponeras för militära

ändamål; spörsmålet om den slutliga redovisningen av dessa egendomar får

upptagas i samband med andra detaljfrågor rörande försvarsväsendets fastighetsredovisning,

vilka böra prövas vid bifall till det principiella förslaget örn

denna redovisning.

Vid den fortsatta utredningen av nu berörda frågor bör jämväl övervägas,

under vilka former sådan kronoegendom skall redovisas, som enligt av riksdagen

lämnat medgivande må upplåtas till landsting, kommun, förening,

stiftelse eller annan för anordnande av alkoholistanstalt (jfr propositionen

nr 81 till årets riksdag).»

utskottet. Till de allmänna synpunkter, som av departementschefen anförts beträffande

redovisningen av sådana fastigheter, som med hänsyn till sin egentliga

användning äro att hänföra till jordbruks- och skogsfastiglieter och som av

domänverket upplåtits till annan förvaltningsmyndighet, giver utskottet sin

anslutning. Utskottet utgår alltså från, att, därest icke fastighetens karaktär

av jordbruks- eller skogsfastighet genom sådan disposition upphör, fastigheten

i fråga allt fortfarande bör redovisas å nämnda fond, som då skall

tillföras visst belopp såsom ersättning för fastighetens användning. Denna

princip överensstämmer med vad som i ett fall redan blivit av riksdagen tilllämpat

(jfr 1938 års riksdags beslut angående Broby gård).

Utskottet har ej ansett sig böra framställa någon erinran mot att de före
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 143.

11

slagna redovisningsprinciperna erhålla retroaktiv tillämpning i den utsträckning,

departementschefen förordat.

Viss försiktighet synes dock utskottet vara erforderlig, då det gäller tilllämpningen

framdeles av de förordade principerna, och det bör tillses, att

systemet icke så tillämpas, att det kommer att medföra upptagandet av alltför

obetydliga ersättningsbelopp och att vid gränsdragningen mellan de kapitalfonder,

som i ett visst fall kunna komma i fråga, praktiska synpunkter

få göra sig gällande.

Beträffande de för budgetåret 1939/40 föreslagna ersättningsbeloppen har

utskottet intet att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Ersättning till statens domäners fond

för upplåten mark för budgetåret 1939/40 anvisa följande

förslagsanslag, nämligen

under andra huvudtiteln.................. kronor 14,000

under femte huvudtiteln .................. » 4,000

under nionde huvudtiteln ................ » 7,000.

Stockholm den 28 april 1939.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Närvarande: se under utlåtandet nr 142.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:246 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag till ersättning till statens domäners fond för upplåten mark m. m. s. 3 i texten