Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till löneplaner för extra ordinarie tjänstemän m. fl. icke-ordinarie befattningshavare vid den civila statsförvaltningen m. m.

1939-05-02 · 18 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1939:149, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till löneplaner för extra ordinarie tjänstemän m. fl. icke-ordinarie befattningshavare vid den civila statsförvaltningen m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 149.

1

Nr 149.

Ankom till riksdagens kansli den 2 maj 1939 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen

med förslag till löneplaner för extra ordinarie tjänstemän

m. fl. icke-ordinarie befattningshavare vid den

civila statsförvaltningen m. m.

(3:e och 4:e avd.)

Uti en till riksdagen avlåten, den 10 mars 1939 dagtecknad proposition, nr

218, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande behandling, har

Kungl. Majit, under åberopande av ett vid propositionen fogat utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen

att

dels godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade löneplaner

för extra ordinarie och extra tjänstemän inom den civila statsförvaltningen;
dels

besluta, att rörligt tillägg skall utgå till extra ordinarie och extra

tjänstemän samt aspiranter enligt av departementschefen förordade grunder;

dels ock besluta, att barntillägg skola övergångsvis utgå till vissa här avsedda

befattningshavare enligt av departementschefen förordade grunder.

Inledning.

För ordinarie tjänstemän vid allmänna civilförvaltningen, kommunikationsverken,

domänverket samt lots- och fyrstaten träder det nya civila avlöningsreglementet,

som utfärdats den 4 januari 1939, i kraft den 1 nästkommande

juli.

Enligt förslag, som Kungl. Majit i propositionen nr 217 förelagt riksdagen,

skola jämväl ordinarie tjänstemän vid det statliga undervisningsväsendet

fr. o. m. nämnda dag inordnas under sagda reglemente.

De nu gällande, grundläggande avlöningsbestämmelserna för icke-ordinarie

tjänstemän inom den nyreglerade civila statsförvaltningen äro meddedelade

genom olika av Kungl. Maj :t utfärdade kungörelser.

I dessa kungörelser äro detaljerade avlöningsbestämmelser meddelade för

vissa huvudkategorier av icke-ordinarie tjänstemän, nämligen för tjänstemän

å extra stat, extra ordinarie tjänstemän, extra tjänstemän och aspiranter

ävensom för extra ordinarie och extra lärare. I avseende å det materiella

innehållet ansluter sig lönesystemet för de icke-ordinarie tjänstemännen

fallang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 149.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 149.

nära till de huvudgrunder, som tillämpats i ännu gällande avlöningsreglementen

för ordinarie tjänstemän inom motsvarande förvaltningsområden. Särskilt

må nämnas, att i de i kungörelserna ingående löneplanerna avlöningsbeloppen

inom vederbörande löneklasser överensstämma med avlöningsbeloppen

i motsvarande löneklasser å löneplanerna för ordinarie tjänstemän.

Utöver de i löneplanerna upptagna lönerna åtnjuta ifrågavarande kategorier

icke-ordinarie tjänstemän dyrtidstillägg, provisorisk avlöningsförstärkning

samt, i förekommande fall, provisoriskt dyrortstillägg, allt enligt samma grunder,

som gälla för den i avlöningsreglementena avsedda ordinarie personalen.

Vissa extra ordinarie tjänstemän uppbära därjämte provisoriskt lönetillägg.

1936 års lönekommitté har den 21 december 1938 till Kungl. Majit överlämnat

betänkande med förslag till civilt icke-ordinariereglemente, som i

huvudsak är avsett att gälla vid de verk tillhörande den civila statsförvaltningen,

beträffande vilka civila avlöningsreglementet beslutats skola äga tilllämpning.

I första hand skulle sålunda reglementet ersätta de nuvarande

avlöningsbestämmelserna för icke-ordinarie tjänstemän vid allmänna civilförvaltningen,

kommunikationsverken, domänverket samt lots- och fyrstaten.

I den mån nya förvaltningsområden inordnas under civila avlöningsreglementet,

skulle följaktligen icke-ordinariereglementet utan vidare bliva

gällande även vid dessa.

I anslutning härtill har den 1 februari 1939 avgivits ett av inom finansdepartementet

tillkallad sakkunnig utarbetat förslag angående den icke-ordinarie

lärarpersonalens inordnande under det nämnda civila icke-ordinariereglementet.

Det föreslagna icke-ordinariereglementet innefattar lönereglering för de

av reglementsförslaget berörda icke-ordinarie tjänstemännen efter samma

grunder, som tillämpats i civila avlöningsreglementet. Reglementsförslaget

har vidare i formellt hänseende uppställts efter motsvarande principer som

civila avlöningsreglementet. Sålunda hava i 1 avd. sammanfattats vissa

allmänna avlöningsbestämmelser. I 2 avd. äro intagna avlöningsföreskrifter

för extra ordinarie tjänstemän och i 3 avd. avlöningsbestämmelser för extra

tjänstemän vid andra civila verk än kommunikationsverken ävensom för

aspiranter vid sistnämnda verk. 4 avd. upptager vissa för särskilda tjänstemän

eller grupper av tjänstemän avsedda specialföreskrifter.

I avseende å det materiella innehållet grundar sig reglementsförslaget i

väsentliga delar på nu gällande kungörelser, därvid dock bestämmelserna i

avseende å uppställning och formulering samt, i vissa punkter även i avseende

å själva innehållet, i möjligaste mån anpassats efter civila avlöningsreglementet.

De nuvarande kungörelserna med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie

tjänstemän inom de olika förvaltningsområdena hava av Kungl. Majit

med stöd av i vederbörande avlöningsreglementen för ordinarie befattningshavare

i sådant hänseende intagna stadganden utfärdats av Kungl. Majit

utan riksdagens medverkan. Beträffande de icke-ordinarie lärarna hava

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 149-

3

vissa principiella frågor framlagts för riksdagen, utan att likväl riksdagen

formligen godkänt de ifrågakommande avlöningsbestämmelserna. Med hänsyn

till att den i kommitténs reglementsförslag föreslagna lönesättningen blir

avgörande för verkens medelsbehov för icke-ordinarie personal och de föreslagna

nya lönerna även komma att bilda underlag för ifrågavarande ickeordinarie

tjänstemäns rätt till pension, har departementschefen emellertid

ansett, att de i reglementsförslaget upptagna löneplanerna böra underställas

riksdagens beslut, helst som det av Kungl. Maj:t med riksdagen antagna nya

civila avlöningsreglementet icke innehåller något allmänt stadgande med bemyndigande

för Kungl. Maj :t att reglera avlöningsförhållandena för den ickeordinarie

personalen. Därjämte har departementschefen funnit det lämpligt,

att i detta sammanhang lämna riksdagen redogörelse angående vissa

andra i lönekommitténs betänkande behandlade frågor av betydelse för de

icke-ordinarie tjänstemännens anställnings- och löneförhållanden, varigenom

riksdagen bereus tillfälle att uttala sig i dessa ämnen.

Enhetligt avlöningsreglemente. Befattningshavargrupper.

Vid behandlingen av frågan om nya avlöningsbestämmelser för ickeordinarie

tjänstemän inom de civila förvaltningsområdena har 1936 års lönekommitté

utgått från såsom självfallet att, i likhet med vad som skett beträffande

de ordinarie tjänstemännen genom det av riksdagen antagna

civila avlöningsreglementet, även de icke-ordinarie befattningshavarna böra

inordnas under en gemensam avlöningsförfattning, ett avlöningsreglemente för

icke-ordinarie tjänstemän vid den civila statsförvaltningen.

I nu gällande kungörelser med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie

tjänstemän är kategoriindelningen av tjänstemännen icke enhetligt genomförd

vid de olika verken. Sålunda upptager avlöningsförfattningen för den

allmänna civilförvaltningen avlöningsföreskrifter för tjänstemän å extra stat,

extra ordinarie tjänstemän och extra tjänstemän. Motsvarande författning

för kommunikationsverken reglerar avlöningsförhållandena för extra ordinarie

tjänstemän men saknar bestämmelser för de båda övriga grupperna;

i stället finnas avlöningsföreskrifter meddelade för aspiranter. Avlöningsbestämmelserna

för domänverket upptaga grupperna tjänstemän å extra stat

och extra ordinarie tjänstemän, under det att lots- och fyrstatens avlöningskungörelse

innehåller detaljerade lönebestämmelser för extra ordinarie och

extra tjänstemän.

I avseende å kategorin tjänstemän å extra stat har lönekommittén erinrat,

hurusom kommittén i sitt den 16 december 1937 avgivna betänkande med

förslag till civilt avlöningsreglemente förordat (sid. 72—73), att i samband

med den blivande löneregleringen det nuvarande provisoriska avlöningstilllägget

till extra ordinarie tjänstemän skulle avvecklas genom att begynnelselönen

för dessa tjänster i alla lönegrader höjdes en löneklass. Vid bifall till

detta förslag skulle de extra ordinarie tjänstemännens löner komma att ligga

allenast en löneklass under de för ordinarie tjänstemän i motsvarande löne
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 149-

grad gällande. Då efter en sådan omläggning lönebeloppen för extra ordinarie

tjänstemän skulle sammanfalla med lönerna för tjänstemän å extra

stat, skulle vid i övrigt oförändrade förhållanden skillnaden i lönehänseende

mellan de båda grupperna tjänstemän å extra stat och extra ordinarie tjänstemän

inskränka sig till vissa särskilda förmåner såsom semester, lön under

vissa slag av ledigheter m. m.

Lönekommittén har visserligen för egen del icke kunnat undgå att finna

åtskilliga skäl tala för ett bibehållande även framgent av anställningsformen

tjänsteman å extra stat och även övervägt möjligheten att med bibehållande

av denna anställningsform genomföra en rationell fördelning av tjänster å

extra stat och extra ordinarie befattningar på skilda delar av löneskalan.

Kommittén har emellertid av olika skäl sett sig föranlåten att stanna vid

den ståndpunkten, att kategorien tjänstemän å extra stat bör utgå ur avlö

ningsbestämmelserna. Ehuru en sådan lösning ej kan ske utan vissa olägenheter,

hava dock dessa ansetts väga mindre tungt än de fördelar ur förenklingssynpunkt,

som kunna vinnas genom ifrågavarande anställningsforms

slopande.

Vid upprättandet av sitt definitiva förslag till icke-ordinariereglemente har

kommittén följaktligen icke upptagit några avlöningsbestämmelser för

tjänstemän å extra stat.

De befattningar å extra stat, som förefinnas omedelbart före ikraftträdandet

av icke-ordinariereglementet, böra .sålunda enligt kommitténs mening

ombildas till extra ordinarie befattningar. I anledning av den försämring i

vissa avlöningsvillkor, som skulle bliva en följd härav, förutsätter kommittén,

att nuvarande innehavare av extrastatstjänster övergångsvis personligen

berättigas åtnjuta samma särskilda förmåner (semester m. m.), som

tillkomma ordinarie tjänstemän i motsvarande lönegrader.

Lönekommittén har vidare ansett, att i det nya icke-ordinariereglementet

böra upptagas avlöningsbestämmelser för kategorierna extra tjänstemän

och aspiranter.

Då emellertid förstnämnda grupp i dess nuvarande lönetekniska mening

saknas vid kommunikationsverken och ej heller lämpligen torde böra införas

där, utgår kommittén från att extra befattningar skola kunna finnas endast

vid övriga i civila avlöningsreglementet avsedda verk.

För kommunikationsverkens del torde liksom hittills böra upptagas avlöningsföreskrifter

för aspiranter, medan begreppet extra tjänstemän vid

dessa verk alltjämt reserveras för vissa personalgrupper, som avlönas enligt

andra regler än avlöningsreglementets. Redan nu äro emellertid lönebestämmelserna

för aspiranter och extra tjänstemän i allt väsentligt överensstämmande

— om härvid bortses från lönep länens konstruktion — vadan vid

avfattandet av kommitténs reglementsförslag hänvisning för aspiranternas

del i allmänhet kunnat ske till de för extra tjänstemän förordade bestämmelserna.

Kommittén har även erinrat om andra personalkategorier än de ovan

nämnda, beträffande vilka vissa summariska stadganden finnas meddelade

i avlöningskungörelserna.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 149.

5

Enligt 4 kap. av kungörelsen 1935:397 gäller sålunda, att för icke-ordinarie

tjänsteman, vars avlöning utgår i form av arvode med av Kungl. Majit

fastställt belopp, Kungl. Majit meddelar de särskilda avlöningsbestämmelser,

som må erfordras, där ej för visst fall Kungl. Majit överlåter åt vederbörande

verk att utfärda sådana föreskrifter. För tillfälligt anställd personal

ävensom för andra icke-ordinarie befattningshavare, vilka icke avses

i kungörelsen, äger vederbörande verk fastställa avlöningsförmånerna, där

ej Kungl. Majit meddelat beslut i sådant hänseende.

Kommittén har ansett, att dylika summariska stadganden böra — eventuellt

kompletterade med vissa materiella regler angående avlöningsförmånernas

bestämmande — utfärdas av Kungl. Majit genom särskild författning.

Departementschefen har i här berörda frågor anfört, bland annat, följande.

»Med hänsyn till att de ordinarie befattningshavarna inom den civila statsförvaltningen

skola från och med nästkommande budgetår inordnas under

ett enhetligt avlöningsreglemente finner jag det naturligt, att en motsvarande

anordning vidtages i fråga om de icke-ordinarie tjänstemännen och att sålunda

även för sistnämnda tjänstemän utfärdas en gemensam avlöningsförfattning

i form av ett avlöningsreglemente för icke-ordinarie tjänstemän

(civila icke-ordinariereglementet). Någon olägenhet av en sådan anordning

lärer icke vara att befara i betraktande av att efter mönster från civila avlöningsreglementet

de tillägg till eller undantag från de i reglementsförslaget

intagna allmänna avlöningsbestämmelserna, som äro eller framdeles kunna

visa sig erforderliga för särskilda grupper av icke-ordinarie tjänstemän, avses

skola meddelas i en särskild avdelning av icke-ordinarie reglementet.»

Till frågan, för vilka kategorier icke-ordinarie tjänstemän detaljerade avlöningsbestämmelser

böra meddelas i ett blivande icke-ordinariereglemente,

har Kungl. Majit redan vid framläggandet av årets statsverksproposition tagit

ståndpunkt. I sådant hänseende må erinras, alt ur ämbetsverkens personalförteckningar

under de olika huvudtitlarna i förekommande fall uteslutits

tjänstemän å extra stat. Å andra sidan hava i personalförteckningarna

upptagits extra ordinarie befattningar i högre lönegrad än den 20 :e, varigenom

sålunda redovisats dels de nuvarande extrastatstjänsterna och dels de

extra ordinarie befattningar i högre löneställning, som för närvarande finnas.

Innebörden av Kungl. Majits förslag i denna del är sålunda, att frågan

om inrättande av extra ordinarie befattningar i högre lönegrad än den

20 :e hädanefter skall underställas riksdagens prövning, en ordning som dock

icke avsetts skola följas för de affärsdrivande verkens vidkommande.

Vid sådant förhållande och då Kungl. Majits i statsverkspropositionen framlagda

förslag i avseende å kategoriuppdelningen av den mera fast anställda

icke-ordinarie personalen överensstämmer med vad kommittén föreslagit

saknar jag anledning att i förevarande sammanhang ingå på de erinringar,

som i vissa yttranden över kommittébetänkandet riktats mot ett avförande

ur avlöningsbestämmelserna av kategorien tjänstemän å extra stat.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 149.

I det blivande icke-ordinariereglementet böra alltså icke upptagas några

avlöningsbestämmelser för nämnda kategori tjänstemän. Där hittills behov

av icke-ordinarie arbetskraft ansetts böra fyllas genom inrättandet av befattningar

å extra stat i detta begrepps nuvarande mening, bör för framtiden

den extra ordinarie anställningsformen användas. De nuvarande extrastatstjänsterna

böra såsom kommittén föreslagit den 1 juli 1939 ombildas till

extra ordinarie befattningar och inordnas under de av kommittén föreslagna

avlöningsföreskrifterna för extra ordinarie tjänstemän. Jag förutsätter härvid,

att de nuvarande innehavarna av extrastatstjänster i den ordning kommittén

avsett övergångsvis likställas med ordinarie tjänstemän i avseende å

semester m. m.

Jag förordar kommitténs förslag, att i icke-ordinariereglementet även meddelas

avlöningsbestämmelser för extra tjänstemän vid den civila statsförvaltningen,

med undantag av kommunikationsverken, samt för aspiranter vid

sistnämnda verk. Till frågan, i vad mån vissa andra befattningshavargrupper,

vilkas löneförhållanden för närvarande äro reglerade vid sidan om gällande

avlöningskungörelser, böra inordnas under avlöningsbestämmelserna

i ett blivande icke-ordinariereglemente, återkommer jag i det följande.

I anledning av kommitténs uttalande, att de föreskrifter av mera summariskt

innehåll, motsvarande de i 3 och 4 kap. av nu gällande kungörelser

meddelade, vilka bliva erforderliga beträffande andra icke-ordinarie tjänstemän

än som avses i reglementsförslaget — arvodesavlönade tjänstemän,

tillfälliga tjänstemän m. fl. — böra utfärdas av Kungl. Maj :t genom särskild

författning, torde jag böra nämna, att vissa ämbetsverk, såsom pensionsstyrelsen,

statskontoret, kommerskollegium och allmänna civilförvaltningens lönenämnd,

i yttranden över kommittébetänkandet framhållit önskvärdheten

ur praktisk synpunkt av att dylika föreskrifter erhålla sin plats i icke-ordinariereglementet.

Det torde icke vara erforderligt, att Kungl. Majit i förevarande

sammanhang tager ställning till denna fråga, utan torde ifrågavarande

spörsmål få närmare övervägas vid reglementets utfärdande. Jag vill

emellertid anmärka, att en komplettering av reglementsförslaget i nu angiven

riktning samtidigt torde nödvändiggöra vissa ändringar i den av kommittén

föreslagna uppställningen av icke-ordinariereglementet. Det är naturligt

att i den mån de nuvarande löne- eller arvodesbeloppen anknutits till gällande

löneklassbelopp, såsom fallet är exempelvis beträffande timlärarna vid de

statliga läroanstalterna, bör en dylik anknytning framdeles i allmänhet ske

till de nya löneklassbeloppen.»

Löneplaner.

Beträffande de i lönekommitténs reglementsförslag intagna löneplanerna

yttrar 1936 års lönekommitté:

För att möjliggöra bibehållande eller nyinrättande av extra ordinarie

tjänster i högre lönegrad än den 20 :e eller ombildning av extrastatstjänster

till motsvarande extra ordinarie befattningar bör enligt lönekommitténs me
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 149.

7

ning löneplanen för extra ordinarie tjänstemän liksom för närvarande upptaga

30 lönegrader. Att utbygga den extra ordinarie löneplanen med nya

lönegrader, motsvarande lönegraderna 31—34 i löneplan A för ordinarie

tjänsteman, har kommittén däremot icke ansett vara påkallat. I enlighet

med kommitténs i betänkandet angående civilt avlöningsreglemente förordade

förslag har löneplanen i övrigt konstruerats så, att begynnelselönen

inom alla lönegrader höjts en löneklass, varigenom antalet löneklasser inom

varje lönegrad minskats med en.

Beträffande konstruktionen av löneplanen för extra tjänstemän håller

kommittén före, att denna löneplan lämpligen kan begränsas till 20 lönegrader.

Av kommitténs statistik rörande tjänstemannabeståndet den 1 maj 1936

framgår, att vid nämnda tidpunkt extra tjänster icke humös inrättade inom

högre lönegrad än den 20 :e. Enligt kommitténs mening bör vidare den nuvarande

relationen mellan begynnelselönerna för extra och ordinarie tjänstemän

upprätthållas. Begynnelselönen för extra tjänstemän inom varje lönegrad

skulle .sålunda komma att ligga tre löneklasser under begynnelselönen

för ordinarie tjänstemän inom motsvarande lönegrad. Å andra sidan föreslår

kommittén, att antalet löneklasser inom varje lönegrad ökas från två till

tre, varigenom slutlöneklassen inom varje lönegrad även framgent skulle

komma att sammanfalla med begvnnelselöneklassen inom motsvarande

extra ordinarie lönegrad. Sistnämnda omläggning förutsattes av kommittén

redan i betänkandet angående civilt avlöningsreglemente. Kommittén

gjorde därvid (sid. 73—74) vissa uttalanden angående denna omläggning,

vilka kommittén anser sig här böra återgiva. Ifrågavarande utbyggnad av

löneplanen för extra tjänstemän hade synts kommittén motiverad av att extra

tjänstemän vid allmänna civilförvaltningen ej sällan finge kvarstå i extra

anställning under så avsevärd tid, att en ytterligare löneklassuppflyttning i

sådan anställning måste anses skälig. Det kunde visserligen göras gällande,

att den långa anställningstiden i extra befattning vid vissa verk vore ett

missförhållande, för vilket borde sökas bot genom sådana åtgärder i anslagshänseende,

som kunde möjliggöra en rimligare anordning av befordringsgången.

Emellertid anlitades extra personal på sina håll i betydande utsträckning

för arbeten, vilka — ehuru långvariga och periodiskt återkommande

— icke tillhörde verkets fortlöpande arbetsuppgifter (t. ex. särskilda

specialutredningar inom vissa statistiska verk) och alltså icke kunde motivera

anställande av personal i mera fast anställning. Även om, såsom kommittén

funne önskvärt, strävandena inom förvaltningen i högre grad än

hittills på sina håll varit fallet inriktades på att låta den icke-ordinarie rekryteringspersonalen

efter en icke alltför lång utbildnings- och prövotid vinna

extra ordinarie anställning, kunde det för nyss avsedda fall vara motiverat

att öppna möjlighet till en ytterligare avlöningsförhöjning i extra befattning.

Härigenom vunnes ock utgångspunkt för sneddningsregelns tillämpning

vid övergång från extra till ordinarie befattning i så måtto, att för löneklassuppflyttning

i den ordinarie tjänsten skulle kunna tagas i beräkning

tid, varunder tjänstemannen i den föregående befattningen tillhört närmast

lägre löneklass.

Vad sålunda anförts vill kommittén här ytterligare understryka. Införandet

av en tredje löneklass i de olika lönegraderna av löneplanen för extra

tjänstemän har, såsom av de återgivna uttalandena framgår, skett i syfte att

bereda en förbättrad löneställning för extra tjänstemän, vilka på grund av

särskilda omständigheter icke kunna vinna extra ordinarie tjänst efter rimlig

utbildnings- och prövningstid, och får efter kommitténs förmenande icke

tagas lill intäkt för en förlängning av anställningstiden i extra befattning i

fall, där dylika omständigheter icke föreligga. Det är kommittén angelä
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 149.

get att betona att, där stadigvarande behov av en extra tjänstemans arbetskraft

föreligger för arbetsuppgifter av permanent beskaffenhet, överförande

till extra ordinarie anställning bör ske inom väsentligt kortare tidrymd

än den, som erfordras för vinnande av uppflyttning till högsta löneklass inom

vederbörande lönegrad för extra tjänstemän.

Genom överförandet av tjänstemän å extra stat till en 30-gradig löneplan

för extra ordinarie tjänstemän skulle löneförhållandena icke bliva ordnade

för innehavare av vissa enstaka befattningar å extra stat, för vilka lön

utgår enligt avd. A av allmänna civilförvaltningens nuvarande löneplan. Med

fasthållande i princip av att även dessa tjänster böra ombildas till extra ordinarie,

har kommittén ansett denna sak kunna ordnas så, att innehavare av

ifrågavarande tjänster i fortsättningen få uppbära lön enligt motsvarande

lönegrad av löneplan B i det nya civila avlöningsreglementet samt i övrigt

åtnjuta de förmåner, som äro förenade med ordinarie tjänst tillhörande

nämnda löneplan. Bestämmelser härom hava i reglementsförslaget intagits

i ett särskilt kapitel.

Den nuvarande löneplanen för aspiranter vid kommunikationsverken upptager

lönebelopp för 1—27 lönegraderna, dock med allenast en löneklass

inom varje lönegrad, vilken löneklass motsvarar begynnelselönen inom motsvarande

lönegrad av löneplanen för extra tjänstemän. Kommittén har ansett

någon särskild löneplan för aspiranter icke behöva upptagas i reglementet,

utan en hänvisning till löneplanen för extra tjänstemän har ansetts

tillfyllest. Även för aspiranter skulle sålunda antalet lönegrader begränsas

tili 20.

1 enlighet med vad som förutsatts i betänkandet angående civilt avlöningsreglemente

hava lönerna inom de olika löneklasserna av de i reglementsförslaget

intagna löneplanerna upptagits till samma belopp som i motsvarande

löneklasser enligt löneplanen A i civila avlöningsreglementet. För

löneklasserna a, b och c, vilka icke återfinnas i sistnämnda löneplan, hava

emellertid lönebeloppen nykonstruerats.

Då det av praktiska skäl är önskvärt att giva de olika löneplanerna förkortade

benämningar, som kunna användas vid hänvisningar och citat, har

kommittén upptagit beteckningarna löneplan Eo för extra-ordinarieplanen

och löneplan Ex för löneplanen för extra tjänstemän.

Beträffande innehållet av avgivna yttranden tillåter sig utskottet hänvisa

till propositionen sid. 13 och 14.

Departementschefen har i ämnet anfört följande.

»De löneplaner för extra ordinarie tjänstemän, extra tjänstemän och aspiranter,

som återfinnas i nu gällande avlöningskungörelser för icke-ordinarie

personal, överensstämma så till vida med löneplanerna i avlöningsreglementena

för ordinarie tjänstemän, att lönebeloppen inom varje löneklass å

löneskalan sammanfalla med lönebeloppen i löneklass med motsvarande

nummer å den ordinarie löneplanen. Vid upprättandet av de i förslaget till

icke-ordinariereglementet intagna nya löneplanerna för extra ordinarie och

extra tjänstemän har lönekommittén tillämpat den princip, som sålunda

kommit till uttryck redan i nu gällande avlöningsförfattningar. Kommitténs

förslag i avseende å löneplanernas konstruktion innebär följaktligen, att i

likhet med vad som skett vid upprättandet av löneplan A i civila avlöningsreglementet

även de icke-ordinarie tjänstemännens fasta löner uppräknats

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 149.

9

till en levnadskostnadsnivå motsvarande indextalet 156 på nuvarande indexskala

och att följaktligen i lönebeloppen inräknats dyrtidstillägg efter

ett procenttal av 10. I lönerna hava vidare inräknats samma löneförbättring,

som beslutats för ordinarie tjänstemän och som genomsnittligt uppgår

till eller närmar sig ett belopp av 300 kronor i alla lönelägen vid ett indextal

av 162/163. Då slutligen även lönerna i det föreliggande reglementsförslaget

differentierats efter 9 ortsgrupper, ortsgrupperna A—I, skulle alltså

jämväl i fortsättningen varje löneklass å de icke-ordinarie löneplanerna komma

att i avseende å lönebeloppen sammanfalla med motsvarande löneklass å

förut omförmälda löneplan i civila avlöningsreglementet.

Beträffande särskilt konstruktionen av den föreslagna löneplanen för

extra ordinarie tjänstemän är vidare att märka, att i denna löneplan, vilken

liksom hittills upptager 30 lönegrader, den nuvarande lägsta löneklassen

inom varje lönegrad indragits. Samtidigt skulle det provisoriska lönetillägg

bortfalla, som beviljats extra ordinarie tjänstemän i samband med

1936 års familjepensionslagstiftning.

Vad löneplanen för extra tjänstemän angår är särskilt att uppmärksamma,

att — i jämförelse med vad som i motsvarande hänseende för närvarande

gäller —- denna löneplan i kommittéförslaget utökats med en löneklass

inom varje lönegrad, medan å andra sidan lönegradernas antal i löneplanen

begränsats till 20. Löneplanen för extra tjänstemän skulle komma i tillämpning

även vid bestämmande av lön till aspiranter vid kommunikationsverken,

i det att sistnämnda befattningshavare avses skola uppbära lön enligt

lägsta löneklassen inom vederbörande lönegrad. I sak innebär detta icke

någon ändring i aspiranternas nuvarande löneställning i relation till ordinarie

tjänstemän.

Såsom framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen för de avgivna

yttrandena hava kommitténs löneplansförslag av flertalet ämbetsverk

lämnats utan erinran. Även jag anser mig böra förorda kommitténs förslag

till fastställelse, dock med viss komplettering såvitt angår löneplanen för

extra tjänstemän. I anslutning till vad som påyrkats av direktionen för Karolinska

sjukhuset och Serafimerlasarettet samt av domänstyrelsen vill jag

förorda, att antalet lönegrader i denna löneplan något utökas för att möjliggöra

inordnande under reglementet av extra tjänstemän i högre löneställning

än som motsvarar 20 lönegraden. Jag har emellertid funnit mig böra

stanna vid att föreslå upptagande i löneplanen av tre nya lönegrader, lönegraderna

21—-23, utformade enligt samma principer som legat till grund för

löneplanens konstruktion i övrigt. Däremot finner jag mig icke böra understödja

försäkringsrådets yrkande örn utbyggnad av löneplanen för extra ordinarie

tjänstemän till att omfatta 34 lönegrader. Skulle i enstaka fall en

extra ordinarie tjänsteman anses böra beredas högre löneställning än som

är möjligt inom vederbörande löneplans ram, torde Kungl. Majrts medgivande

härtill få inhämtas i varje särskilt fall. Detsamma bör gälla i fråga om

de extra tjänstemännen.

Jag anser mig även böra tillstyrka, att det fåtal befattningar å extra stat,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 149.

å vilka lön för närvarande utgår enligt lönegrad å avd. A av löneplanen

i gällande avlöningsreglemente för allmänna civilförvaltningen, efter ickeordinariereglementets

ikraftträdande såsom extra ordinarie tjänster hänföras

till motsvarande lönegrad av löneplan B i civila avlöningsreglementet

och att innehavarna av sådana tjänster även i avseende å övriga förmåner

bliva likställda med de ordinarie tjänstemän, som avlönas enligt

nämnda löneplan. Därest framdeles inrättas extra ordinarie befattningar,

som motsvara ordinarie tjänster med lön enligt löneplan B, böra givetvis

löneförmånerna bestämmas på enahanda sätt.

Såsom framhållits i statsverkspropositionen till årets riksdag (Utgifter å

driftbudgeten. För flera huvudtitlar gemensamma frågor, punkten 1), hava

lönerna för extra ordinarie och extra tjänstemän vid äskandet av de i riksstatsförslaget

för nästkommande budgetår uppförda avlöningsanslagen beräknats

enligt de av lönekommittén föreslagna löneplanerna. I ett flertal

fall har riksdagen redan fattat beslut om anvisande av sådana anslag i enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag. Om än ett ståndpunktstagande i ärendet

sålunda i viss begränsad utsträckning föregripits, torde Kungl. Maj :t nu böra

hos riksdagen hemställa om godkännande från riksdagens sida av de av mig

nyss förordade löneplansförslagen.»

Ändring i anställnings- och avlöningsvillkoren för vissa grupper

iclce-ordinarie tjänstemän.

Departementschefen har härefter till behandling upptagit frågan, i vad

mån införandet av ett enhetligt avlöningsreglemente och i samband därmed

avförandet ur avlöningsbestämmelserna av kategorien tjänstemän å extra

stat böra öva inverkan på anställnings- och löneförhållandena för sådana

grupper av tjänstemän, vilka, ehuru icke inordnade under nuvarande avlöningskungörelser,

dock äro närmast jämförliga med där avsedda befattningshavare.

Extra revisionssekreterare. 1936 års lönekommitté har uttalat, att även

de extra revisionssekreterarna syntes — i likhet med extrastatstjänstemänaen,

med vilka de vore närmast att likställa — böra hänföras till gruppen

extra ordinarie tjänstemän. Då emellertid de extra revisionssekreterarna

hittills ansetts böra i lönehänseende helt jämställas med ordinarie tjänstemän

inom 30 lönegraden, borde dessa tjänstemän även efter förändringen till

extra ordinarie genom särföreskrifter i reglementet tillförsäkras ordinarie

tjänstemäns löneställning och övriga förmåner.

Nedre justitierevisionen har i avgivet utlåtande förklarat sig icke hava

något att erinra mot lönekommitténs förslag i förevarande del. Revisionen

har emellertid framhållit, att ett behörigt tillgodoseende av syftemålet med

den å revisionens avlöningsstat upptagna anslagsposten för avlöningar till

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 149.

11

extra revisionssekreterare förutsätter full frihet att inom anslagspostens ram

bestämma antalet extra föredragande under viss tidsperiod ävensom att en

sådan anordning emellertid icke skulle låta förena sig med en för varje

budgetår på förhand fastställd personalförteckning.

Departementschefen har anfört:

»De speciella arbetsförhållanden, som råda inom nedre justitierevisionen,

hava påkallat, att ett särskilt anslag ställts till ämbetsverkets förfogande för

att vid uppkommande behov möjliggöra förordnande av extra revisonssekreterare

för beredning och föredragning av mål av vidlyftig beskaffenhet eller

av brådskande natur. Dessa förordnanden växla ofta såväl i avseende å

antal som ock beträffande de tjänstemän — i regel hovrättsassessorer, understundom

hovrättsråd — som erhålla förordnandena. Ett förordnande såsom

extra revisionssekreterare får därför anses i allmänhet vara av mera tillfällig

art än de vikariatsförordnanden, som i stor utsträckning förekomma

inom nedre justitierevisionen till följd av de ordinarie revisionssekreterarnas

ledigheter för särskilda uppdrag. Det kan med hänsyn härtill ifrågasättas,

huruvida man lämpligen för fyllande av behovet av extra föredragande bör

inrätta tjänster av den mera fasta natur, som de extra ordinarie befattningarna

äga. Efter samråd med chefen för justitiedepartementet har jag kommit

till den uppfattningen, att de extra arbetskrafter, som erfordras för målens beredning

och föredragning, lämpligen kunna förordnas att för viss tid eller

tillsvidare fullgöra på revisionssekreterare ankommande göromål. Dessa

tillförordnade revisionssekreterare böra, i likhet med de vikarierande revisionssekreterarna

och de hittillsvarande extra revisionssekreterarna, tillförsäkras

samma löneförmåner som de ordinarie revisionssekreterarna.»

Adjungerade ledamöter m. fl. icke-ordinarie befattningshavare vid rikets

hovrätter. Genom brev den 13 maj 1938 (nr 199) har Kungl. Majit meddelat

avlöningsbestämmelser för adjungerade ledamöter, som äro assessorer,

andra adjungerade ledamöter, fiskaler, fiskalsaspiranter m. fl. icke-ordinarie

tjänstemän vid rikets hovrätter.

Adjungerad ledamot, som är assessor, äger uppbära avlöning såsom tjänsteman

å extra stat i lönegraden B 29 enligt löneplanen i allmänna civilförvaltningens

avlöningsreglemente. Annan adjungerad ledamot åtnjuter lön

enligt 26 löneklassen i nyssnämnda avlöningsreglemente; har dylik adjungerad

ledamot, utan att vara innehavare av ordinarie domarämbete, förvaltat

häradshövdingämbete i minst tre år eller förvaltat sådant ämbete och tjänstgjort

såsom adjungerad ledamot i hovrätt likaledes minst tre ar, ma han

från och med nästkommande kalenderkvartal placeras i 28 löneklassen.

Finner hovrätt eljest anledning föreligga till placering i högre löneklass än

den 26, har hovrätten att därom göra framställning hos Kungl. Majit. För

adjungerad ledamot skola i övrigt i tillämpliga delar lända till efterrättelse

de för motsvarande ordinarie tjänstemän i avlöningsreglementet med därtill

hörande tillämpnings- och tilläggsföreskrifter meddelade stadgande!!.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 149.

Assessor i hovrätt har genom Kungl. Maj:ts särskilda beslut medgivits pensionsrätt

enligt civila tjänstepensionsreglementet och allmänna familjepensionsreglementet.

Extra fiskal uppbär lön enligt 15 löneklassen. Efter att under sammanlagt

ett och ett halvt år hava tjänstgjort såsom extra fiskal må han från

och med nästa kalenderkvartal uppflyttas i 21 löneklassen. 1 övrigt gälla

för extra fiskal i tillämpliga delar de för motsvarande ordinarie tjänstemän

i allmänna civilförvaltningens avlöningsreglemente med därtill hörande tilllämpnings-

och tilläggsföreskrifter meddelade stadganden. För uppflyttning

i den högre löneklassen må med tjänstgöring såsom extra fiskal likställas

efter första fiskalsförordnandet infallande tjänstgöring såsom advokatfiskal,

sekreterare eller ledamot i hovrätt, såsom vikarie för häradshövding, såsom

biträdande domare, såsom sekreterare i domsaga eller såsom ledamot i rådhusrätt,

i vilken enligt gällande bestämmelser jämte borgmästaren sitta minst

två lagfarna ledamöter. Tjänstgöring såsom sekreterare eller advokatfiskal

i hovrätt må dock tillgodoräknas under sammanlagt högst sex månader.

För uppflyttning fordras städse tjänstgöring under sex månader såsom ledamot

eller extra fiskal eller fullgörande, efter hovrättens förordnande, under

samma tid av göromål, som ankomma på fiskal.

Arvode till fiskalsaspirant utgår med 2,892 kronor för år; och skall beträffande

sådan tjänsteman i övrigt i tillämpliga delar gälla vad i 3 kap.

kungörelsen den 15 juni 1935 (nr 397) stadgas beträffande i sagda kapitel

avsedda befattningshavare.

1936 års lönekommitté har föreslagit en tämligen genomgripande förändring

av anställnings- och löneförhållandena för hovrätternas icke-ordinarie

Personal av innebörd, att ett tillräckligt antal extra och extra-ordinarie befattningar

skulle inrättas.

Rörande detaljerna i lönekommitténs förslag och innehållet i däröver avgivna

yttranden tillåter sig utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet sid

18—25.

Departementschefen har i ämnet yttrat följande:

»Av den nu lämnade redogörelsen för ämbetsverkens yttranden framgår,

att kommitténs förslag att genom inrättande av extra ordinarie befattningar

för hovrätternas juridiskt utbildade icke-ordinarie befattningshavare bereda

de äldre bland dem en tryggare ställning, i allmänhet mötts med gillande

fran hovrätternas sida och att följaktligen några principiella betänkligheter

icke gjort sig gällande vid den verkställda granskningen av förslaget.

De erinringar, som framkommit i de avgivna yttrandena, avse fastmera

förslagets utformning och torde i väsentlig mån vara betingade av de vid

hovrätterna rådande särskilda rekryteringsförhållandena. Den kritik, som

riktats mot kommitténs förslag, visar hän på angelägenheten av att lönefrågorna

och därmed förbundna organisatoriska spörsmål upptagas till bedömande

i ett sammanhang. Jag vill erinra om att avlöningsförhållandena

för den icke-ordinarie hovrättspersonalen äga nära samband med motsvaran
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 149.

13

de förhållanden inom underrätterna på grund av den växelverkan i avseen

de å domarutbildningen, som råder mellan hovrätterna och domsagorna. Löneförhållandena

för domsagornas rättsbildade personal äro för närvarande

föremål för överväganden genom domsagoutredningen. En prövning av

kommitténs förslag i det vidare sammanhang, som här antytts, torde lämpligen

böra anstå i avvaktan på resultaten av dessa överväganden.

Enligt min mening bör alltså civila icke-ordinariereglementet tillsvidare

icke vinna tillämpning å adjungerade ledamöter, fiskaler m. fl. vid hovrätterna,

utan torde dessa befattningshavares avlöningsförhållanden liksom hittills

böra regleras vid sidan om reglementet. Någon anledning att därvid

frångå de huvudgrunder, som nu gälla, synes mig icke föreligga. För att

emellertid underlätta en framtida övergång till civila icke-ordinariereglementet

vill jag förorda, att avlöningsvillkoren för dem från och med nästa

budgetår närmare anslutas till civila icke-ordinariereglementets bestämmelser.

Det synes mig sålunda böra stadgas, att adjungerad ledamot, som är

assessor, skall äga uppbära lön såsom extra ordinarie tjänsteman inom 29

lönegraden i civila icke-ordinariereglementet samt att för honom skola jämväl

i övrigt gälla de för extra ordinarie tjänstemän i sagda reglemente meddelade

bestämmelserna. Annan adjungerad ledamot torde böra berättigas att

åtnjuta lön enligt 26 respektive 26 löneklassen och extra fiskal enligt 15 respektive

21 löneklassen i samma reglemente, varvid jämväl å ifrågavarande befattningshavare

civila icke-ordinariereglementets bestämmelser för extra ordinarie

tjänstemän torde böra vinna motsvarande tillämpning. Även bestämmelserna

örn ersättning till fiskalsaspirant böra anknytas till icke-ordinariereglementet.

»

Vissa extra ordinarie befattningshavare vid statens sinnessjukhus. 1936

års lönekommitté erinrar, hurusom vissa grupper extra ordinarie tjänstemän

tillhörande ekonomipersonalen vid .statens sinnessjukhus — i huvudsak

kvinnliga ekonomister — för närvarande åtnjuta lön enligt en av medicinalstyrelsen

fastställd löneplan, som upptager lägre belopp än löneplanen för

extra ordinarie tjänstemän i gällande kungörelse med avlöningsbestämmelser

för icke-ordinarie befattningshavare inom allmänna civilförvaltningen.

Kommittén anför i anslutning härtill:

Ehuru ifrågavarande tjänstemän tillhöra gruppen extra ordinarie befattningshavare,

äro de likväl för närvarande icke pensionsberättigade enligt civila

tjänstepensionsreglementet eller allmänna familjepensionsreglementet.

Framställning om beviljande av pensionsrätt har gjorts hos Kungl. Maj:t,

men ett avgörande av denna fråga har undanskjutits i avvaktan på prövning

av spörsmålet om lämplig anställningsform för tjänstemännen i fråga.

Kommittén anser visserligen, att extra ordinarie anställning och därmed pensionsrätt

i allmänhet icke bör medgivas tjänstemän med lägre lön än enligt

den för extra ordinarie tjänstemän gällande allmänna löneplanen. övervägande

skäl hava emellertid synts kommittén i detta fall tala för ett inordnande

av befattningshavarna under icke-ordinariereglementet såsom extra

ordinarie tjänstemän. Vid bifall härtill torde den för ifrågavarande ekonomister

nu gällande löneplanen böra omarbetas i närmare anslutning till löne
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 149.

planen för extra ordinarie tjänstemän i kommitténs förslag till icke-ordinariereglemente.

Med hänsyn till löneplanens betydelse såsom grund för pensionsunderlagens

beräknande synes det lämpligt, att Kungl. Majit fastställer

löneplan och övriga erforderliga avlöningsbestämmelser.

Departementschefen har i ämnet anfört följande:

»Den personal vid statens sinnessjukhus, varom här är fråga, innehar för

närvarande ställning såsom extra ordinarie tjänstemän men har hittills icke

ansetts böra medgivas pensionsrätt. Då det här gäller befattningshavare,

vilkas anställning är av stadigvarande natur, finner jag lönekommitténs förslag

om deras inordnande under icke-ordinariereglementets bestämmelser

för extra ordinarie tjänstemän skäligt. Den för dem nu gällande särskilda

löneplanen torde emellertid böra omarbetas i anslutning till de principer,

som ligga till grund för de i kommitténs förslag till icke-ordinariereglemente

intagna löneplanerna. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att fastställa

den nya löneplanen. Av ett inordnande av ifrågavarande befattningshavare

under civila icke-ordinariereglementet följer, att de bliva berättigade

till tjänste- och familjepension.»

Semester och avdragsfria tjänstledighetsdagar.

Enligt nuvarande avlöningskungörelser äger extra ordinarie tjänsteman,

där det kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, från och med

det år, under vilket han fyller 30 år, intill det år, under vilket han fyller 40

år, åtnjuta semester under samma antal dagar, som fastställts för ordinarie

tjänsteman inom motsvarande lönegrad och med en ålder understigande

40 år. För extra ordinarie tjänsteman, som fyllt 40 år, liksom ock

för extra ordinarie tjänsteman, som ej fyllt 30 år, stadgas däremot en semestertid,

som med 5 dagar understiger den för ordinarie tjänsteman inom

motsvarande lönegrad och åldersklass gällande.

I 1936 års lönekommittés reglementsförslag hava bestämmelserna om semester

så omformulerats, att rätten för extra ordinarie tjänstemän i åldern

30—40 år att åtnjuta semester till samma antal dagar, som tillkomma ordinarie

tjänstemän inom motsvarande åldersgrupp, skulle bliva beroende av

att tjänstemannen uppfyllt villkoret om 6 års civil statsanställning.

Lönekommittén har vidare föreslagit, att extra ordinarie tjänstemän skola,

i likhet med vad som i civila avlöningsreglementet medgivits för ordinarie

tjänstemän, bliva berättigade till visst antal avdragsfria tjänstledighetsdagar

vid ledighet på grund av behörigen styrkt sjukdom. Antalet dylika tjänstledighetsdagar

har av kommittén begränsats till sju. Såsom förutsättning för

åtnjutande av sådan förmån skulle gälla, att tjänstemannen under sammanlagt

minst sex år innehaft ordinarie eller extra ordinarie befattning i statens

tjänst.

I avgivna yttranden hava, bland annat, riksräkenskapsverket ansett, att

extra ordinarie tjänstemän böra vid uppnådda 30 års ålder bliva berättigade

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 149.

15

att för hela den återstående tjänstetiden åtnjuta samma antal semesterdagar

årligen som ordinarie tjänstemän, och vissa andra myndigheter yrkat uppmjukning

av de föreslagna villkoren för åtnjutande av avdragsfria tjänstledighetsdagar.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

»Jag hyser tvekan om lämpligheten av att, såsom i kommitténs förslag skett,

knyta utsträckningen av semestertiden efter fyllda 30 år till förutsättningen

av viss anställningstid. För min del har jag i stället ansett mig böra biträda

riksräkenskapsverkets förslag, enligt vilket nuvarande anknytning av semesterrätten

till levnadsåldern bibehålies men även extra ordinarie tjänstemän i

högre åldersklasser — 40 år och mera — skulle i likhet med åldersklasserna 30

-—40 år bliva i semesterhänseende likställda med ordinarie tjänstemän inom

samma åldersgrupper. Ett bifall till riksräkenskapsverkets förslag skulle

innebära en genomgående förlängning av den årliga semestertiden för extra

ordinarie tjänstemän i åldern 40 år och däröver med 5 dagar. Då bland

extra ordinarie tjänstemän i de högre åldersgrupperna finnas en del befattningshavare,

som på grund av organisatoriska eller andra skäl icke kunna

erhålla ordinarie anställning och därigenom komma i åtnjutande av

förlängd semester, synes en dylik förbättring av semesterrätten vara motiverad

av billighetsskäl. Det må ock erinras, att genom extrastatstjänsternas

slopande under avlöningsbestämmelserna för extra ordinarie tjänstemän

skulle komma att inordnas åtskilliga tjänster, med vilka hittills varit förenad

ordinarie tjänstemans semesterförmån.

Jag har för bedömande av innebörden av den sålunda ifrågasatta utvidgningen

av semesterrätten låtit från några av de största civila ämbetsverken

införskaffa uppgifter rörande åldersfördelningen bland den nuvarande extra

ordinarie personalen. Dessa uppgifter giva, såsom förmodat var, vid handen,

att antalet extra ordinarie befattningshavare inom högre åldersklasser

icke är särdeles stort i förhållande till hela antalet dylika tjänstemän vid

vederbörande verk. Sålunda hade av hela sammanlagda antalet extra ordinarie

tjänstemän vid postverket, telegrafverket och statens järnvägar — tillhopa

4,930 befattningshavare — ej mera än 538 befattningshavare, eller omkring

11 procent, uppnått den ålder av 40 år eller därutöver, som för dem skulle

på angivet sätt medföra en utvidgning av semesterrätten.

Tillräcklig anledning att ändra de av lönekommittén förordade villkoren

för åtnjutande av avdragsfria tjänstlediglietsdagar synes mig icke föreligga.»

Sjukvård och begravningshjälp.

1 det nya civila avlöningsreglementet (32—39 §§) hava för samtliga i reglementet

avsedda ordinarie tjänstemän meddelats enhetliga föreskrifter i

fråga örn rätt till sjukvård på vederbörande myndighets bekostnad. Till följd

av dessa bestämmelser kommer i och med reglementets ikraftträdande förmånen

av kostnadsfri läkarvård m. m. att utsträckas till de i reglementet

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Statsutskottets utlåtande Nr 149.

avsedda tjänstemän, vilka för närvarande icke äga åtnjuta denna förmån

annat än vid skada till följd av olycksfall i tjänsten.

I civila avlöningsreglementet hava jämväl föreskrifterna angående begravningshjälp

erhållit ett i förhållande till nuvarande bestämmelser på området

förändrat innehåll. Generellt stadgas (40 § 1 morn.), att till dödsbo efter

avliden ordinarie tjänsteman skall såsom begravningshjälp utbetalas ett belopp

av 400 kronor. Efterlämnar tjänstemannen anhöriga, som äro berättigade

till familjepension enligt allmänna familjepensionsreglementet, skall

emellertid begravningshjälpen, där tjänstemannens lön för månad jämte därå

belöpande rörligt tillägg överstiger familjepensionen för månad, ökas med

ett belopp motsvarande skillnaden.

De ändrade bestämmelser i fråga örn sjukvård på statens bekostnad samt

begravningshjälp, som meddelats i civila avlöningsreglementet, hava föranlett

1936 års lönckommitté att vid utarbetande av förslag till civilt icke-ordinariereglemente

ansluta motsvarande bestämmelser för extra ordinarie tjänstemän

m. fl. till civila avlöningsreglementet.

Vad först angår den kostnadsfria sjukvården har kommittén föreslagit,

att för i reglementsförslaget avsedda extra ordinarie tjänstemän samt extra

tjänstemän och aspiranter skall gälla vad i civila avlöningsreglementet jämte

därtill hörande tilläggsbestämmelser i sådant hänseende stadgas beträffande

ordinarie tjänstemän inom motsvarande lönegrader. Innebörden

härav är bland annat, att rätt till sjukvård på vederbörande myndighets bekostnad

nu skulle i den omfattning, som stadgas i civila avlöningsreglementet,

tillkomma även sådana i civila icke-ordinariereglementet avsedda extra

ordinarie och extra tjänstemän, vilka för närvarande icke äga åtnjuta sådan

förmån annat än vid olycksfall i tjänsten.

Vidare skall enligt kommitténs förslag de i civila avlöningsreglementet

meddelade bestämmelserna angående begravningshjälp äga motsvarande tilllämpning

å extra ordinarie tjänstemän. Frånsett att begravningshjälpen

härigenom normalt fixerats till ett visst belopp, 400 kronor, skulle sålunda

även till dödsbo efter extra ordinarie tjänsteman i vissa fall kunna utgå

förhöjning å begravningshjälpen. För extra tjänsteman och aspirant skulle

begravningshjälpen generellt utgå med nyssnämnda belopp.

Departementschefen har icke haft någon erinran att framställa mot de

föreskrifter beträffande sjukvård på statens bekostnad samt begravningshjälp

för extra ordinarie tjänstemän m. fl., som kommittén upptagit i sitt

förslag till civilt icke-ordinariereglemente.

Rörligt tillägg. Barntillägg.

Enligt lönekommitténs reglementsförslag skall rörlig! tillägg utgå till extra

ordinarie och extra tjänstemän samt aspiranter under samma förutsättningar

och enligt samma grunder, som genom utfärdandet av civila avlöningsreglementet

fastställts för ordinarie personal. I statsverkspropositionen till

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 149.

17

årets riksdag hava i de olika ämbetsverkens avlöningsstater under särskilda

poster beräknats medel för ifrågavarande ändamål beträffande såväl ordinarie

som icke-ordinarie befattningshavare.

Vidare har lönekommittén i sitt betänkande hemställt, att barntillägg övergångsvis

måtte få utgå till vissa i civila icke-ordinariereglementet avsedda befattningshavare

enligt de grunder, som jämlikt riksdagens i skrivelse nr 388 år

1938 meddelade beslut skola tillämpas beträffande i civila avlöningsreglementet

avsedda ordinarie tjänstemän. Jämväl för nu ifrågavarande ändamål

hava i statsverkspropositionen under de olika huvudtitlarna anslag beräknats

beträffande både ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän.

Departementschefen har förordat vad kommittén sålunda föreslagit.

Ett inom finansdepartementet överarbetat preliminärt förslag till civilt

icke-ordinariereglemente har såsom bilaga fogats vid statsrådsprotokollet.

Departementschefen har beträffande detta förslag anfört, att han vid propositionens

avlämnande ännu icke varit beredd att fatta definitiv ståndpunkt

till detsamma.

Utskottets yttrande.

Mot förslaget, att löneförhållandena för de icke-ordinarie befattningshavarna

i likhet med vad som skett för de ordinarie tjänstemännen regleras

genom ett enhetligt avlöningsreglemente, civila icke-ordinariereglementet, är

från utskottets sida intet att erinra.

I anledning av vad i propositionen framhållits rörande borttagandet ur

avlöningsbestämmelserna av kategorien tjänstemän å extra stat samt de nuvarande

extrastatsbefattningarnas ombildning till extra ordinarie tjänster

torde utskottet få erinra, att riksdagen genom vad som anförts dels i dess

skrivelse den 7 februari 1939 (nr 18) dels ock genom sina beslut beträffande

av Kungl. Majit i årets statsverksproposition under olika huvudtitlar framlagda

förslag tagit principiell ståndpunkt till denna fråga. Vad föredragande

departementschefen i den nu föreliggande propositionen härutinnan anfört

torde därför icke påkalla något särskilt yttrande från utskottets sida. Utskottet

anser sig höra instämma i den av departementschefen uttalade uppfattningen

rörande lämpligheten av att i det blivande civila icke-ordinariereglementet

upptagas detaljerade avlöningsbestämmelser för grupperna extra

ordinarie tjänstemän, extra tjänstemän vid andra civila verk än kommunikationsverken

samt aspiranter vid sistnämnda verk.

Såsom framgår av föredragande departementschefens uttalande i propositionen,

har departementschefen ansett de löneplaner, som innefattas i det

vid propositionen såsom bilaga fogade reglementsförslaget, böra underställas

riksdagens beslut med hänsyn till att den däri angivna lönesättningen blir

avgörande för verkens medelsbehov för icke-ordinarie personal och de föreslagna

nya lönerna även komma att bilda underlag för de icke-ordinarie

tjänstemännens rätt till pension. Utskottet, vars yttrande över den före
Bihang

till riksdagens protokoll 1939. G sami. Nr 149.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 149.

liggande propositionen sålunda lärer i huvudsak vara påkallat närmast beträffande

de i bilagan intagna löneplanerna för extra ordinarie och extra

tjänstemän, får i sådant hänseende anföra, att utskottet icke funnit anledning

att häremot framställa någon erinran. Utskottet tillstyrker fördenskull, att

ifrågavarande löneplaner av riksdagen godkännas.

De i propositionen föreslagna ändringarna i vissa icke-ordinarie tjänstemannagruppers

anställnings- och avlöningsförhållanden hava icke givit utskottet

anledning till anmärkning. Vad särskilt angår den rättsutbildade

icke-ordinarie personalen vid rikets hovrätter anser utskottet lämpligt, att

avlöningsvillkoren för denna personal från den 1 juli 1939 och tillsvidare,

i avvaktan på resultatet av pågående utredningar, ordnas enligt för denna

personal nu tillämpade huvudgrunder, ehuru i viss anslutning till det blivande

civila icke-ordinariereglementet. De i propositionen härutinnan givna

närmare anvisningarna synas utskottet böra följas.

Beträffande vad i propositionen anförts och föreslagits i fråga örn semester

och avdragsfria sjuklediglietsdagar för extra ordinarie tjänstemän, rörande

sjukvård och begravningshjälp, rörligt tillägg ävensom — övergångsvis

— barntillägg för extra ordinarie och extra tjänstemän m. fl. anser sig utskottet,

utan att intaga någon mera bestämd ståndpunkt, i huvudsak icke

hava anledning framställa någon erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

1) godkänna de av föredragande departementschefen förordade

löneplanerna för extra ordinarie och extra tjänstemän

inom den civila statsförvaltningen;

2) besluta, att rörligt tillägg skall utgå till extra ordinarie

och extra tjänstemän samt aspiranter enligt av departementschefen

förordade grunder; samt

3) besluta, att barntillägg skola övergångsvis utgå till vissa

här avsedda befattningshavare enligt av departementschefen

förordade grunder.

Stockholm den 2 maj 1939.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johansson i Fredrikslund, Nilsson i Landeryd, Bergström,

Ström i Lidköping, Larsson i Varberg, Bäcklund, von Heland, Nisser, Boman och

Bergman; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Svensson i Grönvik, Eriksson

i Stockholm, Persson i Falla, Lindberg i Umeå, Andersson i Södergård, Persson i Tidaholm,

Åqvist, Olsson i Staxäng, Andersson i Malmö och Mårtensson.

397872. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:247 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till löneplaner för extra ordinarie tjänstemän m. fl. icke-ordinarie befattningshav s. 5 i texten