Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående utgifterna å tilläggsstaten för budgetåret 1938/39 för kapitalinvestering i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

1939-01-27 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1939:15, Utlåtande angående utgifterna å tilläggsstaten för budgetåret 1938/39 för kapitalinvestering i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 15.

i

Nr 15.

Ankom till riksdagens kansli den 27 januari 1939 kl. 2 e. m.

Utlåtande angående utgifterna å tilläggsstaten för budgetåret

1938/39 för kapitalinvestering i avseende å postverket,

telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

(4:e avd.)

Postverket.

l:o) Om- och tillbyggnad av posthuset i Hälsingborg. Uti en den 4 januari

1939 dagtecknad proposition, nr 2, med förslag till tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1938/39 har Kungl. Maj:t i avseende å postverket (punkt

1, sid. 115—117 av det vid propositionen under rubrik »Kapitalinvestering»

Bilaga 13 fogade protokollet över kommunikationsärenden för samma dag)

föreslagit riksdagen att till Om- och tillbyggnad av posthuset i Hälsingborg

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av 175,000 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition, nr 275, med förslag till beredskapsstat

för budgetåret 1938/39 framställda förslag upptog riksdagen å beredskapsstat

för nämnda budgetår till om- och tillbyggnad av posthuset i

Hälsingborg ett anslag av 175,000 kronor.

Under hänvisning i övrigt till den i nämnda proposition lämnade redogörelsen

har departementschefen bland annat erinrat örn följande:

Postkontorets lokaler i Hälsingborg äro inrymda uti en postverket tillhörig

byggnad, som uppförts under åren 1902 och 1903. För att säkra tillgodoseendet

framdeles av ett beräknat behov av ökade lokaler för postkontoret

inköpte postverket efter medgivande av 1920 års riksdag för en köpeskilling

av 100,000 kronor den intill posthuset gränsande tomten nr 15 i kvarteret

Kärnan, norra.

Redan vid tiden för inköpet av denna tomt hade postkontoret tillgodogjort

sig i huvudsak alla de möjligheter till utvidgningar, som förefunnos i posthuset,

varjämte posthustomten var tillfullo utnyttjad, så att någon tillbyggnad

av posthuset inom det dåvarande tomtområdet icke var möjlig. Sedan

nämnda tid har en stark ökning inom alla grenar av poströrelsen ägt ruin,

vilket medfört, att frågan om ett bebyggande av den inköpta tomten aktualiserats.

Att frågan härom hittills kunnat anstå sammanhänger bland annat

därmed, att i Hälsingborg inrättats flera postanstalter, vilka kunnat upptaga

en del av posttrafiken, särskilt vad allmänhetens direkta betjänande beträffar.

Biliana till riksdagens protokoll 1939. 0 sami. Nr 15—17-

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 15.

Utskottet.

Postkontorets lokaler äro emellertid nu i hög grad otillräckliga och otillfredsställande

för sitt ändamål. En jämförelse med andra postkontor med

en poströrelse, motsvarande den vid Hälsingborgskontoret, giver också vid

handen, att detta disponerar över en ovanligt liten golvareal.

Enligt upprättade ritningar skulle postkontoret genom den ifrågasatta

om- och nybyggnaden komma att erhålla väl disponerade och tidsenliga lokaler,

tillräckliga för avsevärd tid framåt. Kostnaderna för förslagets genomförande

hava av byggnadsstyrelsen beräknats uppgå till 477,000 kronor,

varav på nybyggnaden å tomten nr 15 belöpa 163,000 kronor och på omoch

tillbyggnaden samt reparation av nuvarande posthuset 314,000 kronor.

Beträffande finansieringen av företaget har förutsatts, att av postverkets förnyelsefondsmedel

skulle tagas i anspråk tillhopa 302,000 kronor, motsvarande

dels det bokförda värdet, 65,000 kronor, av den å tomten nr 15 nu befintliga,

för rivning avsedda byggnaden, dels ock hela kostnaden, 237,000 kronor,

för ombyggnads- och reparationsarbetena inom det nuvarande posthuset.

Behovet av en örn- och tillbyggnad av postkontoret i Hälsingborg prövades

redan av 1938 års riksdag, som beviljade anslag för ändamålet å beredskapsstat.

Nu framlagda plan överensstämmer med den, som då godkändes

av riksdagen. Att nu — sedan bemyndigandet rörande beredskapsstaten

förfallit — anslag ansetts böra äskas redan på tilläggsstat beror på att trångboddheten

gjort sig alltmer kännbar. Särskilt för kassaexpeditionen och

brevbärarexpeditionen är enligt vad som vitsordats behövligheten av rymligare

samt också sundare arbetslokaler trängande. För att öppna möjlighet

till byggnadsplanernas snara realiserande ha också vissa postverkets hyresgäster

inom posthuset redan uppsagts till avflyttning instundande höst.

Med hänsyn till nu angivna förhållanden vill utskottet tillstyrka, att anslag

för ändamålet nu anvisas på tilläggsstat med äskat belopp 175,000 kronor.

För täckande av byggnadskostnaden — totalt beräknad till 477,000

kronor — skulle i övrigt postverkets förnyelsefond tagas i anspråk.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Om- och tillbyggnad av posthuset i

Hälsingborg å tilläggsstat för budgetåret 1938/39 anvisa ett

reservationsanslag av 175,000 kronor.

T elegrafverket.

2:o) Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende. Kungl.

Maj:t har (punkt 2, sid. 117) föreslagit riksdagen att till Fortsatt utveckling

av statens telefon- och telegrafiväsende å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 9,200,000 kronor.

Den närmare utredningen i ärendet återfinnes i Statsverkspropositionen;

Kapitalbudgeten; Bil. 4, sid. 63—68.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 15.

3

Under hänvisning till framlagda tabeller, som visa de senaste årens utveckling

inom telefonväsendet, har telegrafstyrelsen i skrivelse den 12 november

1938 anfört följande:

Såsom framgår av förestående tabeller har telegrafverkets telefonrörelse

under de tre sista åren undergått en mycket betydande stegring. Särskilt

anmärkningsvärd bar därvid varit den stora abonnentökningen, som under

åren 1936—1938 tillfört telegrafverket nära 160,000 nya apparater eller ej

mindre än en fjärdedel av hela apparatbeståndet vid 1935 års slut. Orsakerna

till de sista årens starka tillväxt i abonnentökningen, varigenom denna

kommit upp till en nivå, som är mer än dubbelt så stor som tidigare

betraktats såsom normalt, äro flera. Den stegrade ökningen har berott på

de goda ekonomiska konjunkturer, som rått i landet, den har också framkallats

av de lättnader för telefonanskaffning, som genomförts särskilt för

landsbygdens befolkning, och den har även i hög grad föranletts av den

nuvarande stora giftermålsfrekvensen, som är ett resultat bland annat av

befolkningens nuvarande ålderssammansättning, vartill slutligen även kommer

dels att ensamstående personer i större omfattning än tidigare skaffa

sig egna bostäder, dels att höjda avlöningar och stegrad levnadsstandard

särskilt för mindre inkomsttagare givit dessa en förut icke befintlig möjlighet

att skaffa sig telefon. I sistnämnda avseende kan det ha intresse att

nämna, att av alla under tiden april—september 1938 tecknade nya abonnemang

å huvudapparat ej mindre än 68 % tecknats av mindre företagare,

hantverkare, lägre tjänstemän, arbetare, lantbrukare och andra dylika kategorier,

medan endast 32 °/o tecknats av affärsföretag, statliga eller kommunala

institutioner, större företagare och högre tjänstemän m. fl.

Av de anförda siffrorna framgår, att både abonnentökningen och ökningen

i rikstrafiken fortfar med oförminskad styrka. Därav följer även,

att tillgängliga reserver såväl i stationer och lokala nät som i riksnätet under

de senaste åren i hög grad ha måst tagas i anspråk. Det är därför också

nödvändigt att utan dröjsmål fortsätta med utbyggnaden av såväl stationer

som lokal- och riksnäten. Man kan nämligen icke vänta med en dylik

utbyggnad till dess alla befintliga reserver tagit slut utan måste tillse,

att sådana alltid finnas att tillgå i betryggande omfattning, försåvitt telegrafverket

över huvud taget skall vara i stånd att taga emot nya abonnenter

och större trafik.

Vid sin beräkning av det nu på lilläggsstat äskade beloppet, 9,200,000 kronor,

har departementschefen utgått från senaste tidens oväntat starka abonnenttillströmning

samt i anslutning härtill anfört följande:

Under år 1938 uppgick sålunda antalet nya apparater till ej mindre än

62,000, d. v. s. 17,000 mer än vad telegrafstyrelsen räknade nied vid uppgörandet

av sina anslagsäskanden för innevarande budgetår. Denna icke

förutsedda stegring medför en avsevärd merutgift, vilken vid en beräknad

medelkostnad per apparat av 400 kronor uppgår till i runt tal 6.8 miljoner

kronor. För att kunna bestrida kostnaderna för den under år 1938 inträdda

abonnentökningen skulle emellertid därutöver ytterligare erfordras

2.4 miljoner kronor, motsvarande det belopp, varmed det av telegrafs!yrelsen

begärda anslaget för innevarande budgetår minskades. Telegrafstyrelsen

hemställer därför, att Kungl. Majit måtte medgiva, att för ändamålet

måtte få tagas i anspråk det å beredskapsstaten upptagna förskottsanslaget

å 2.4 miljoner kronor för fortsatt utveckling av statens telefon- oell telegraf
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 15.

väsende. För täckande av telegrafstyrelsens kostnader för abonnentökning

en under år 1938 skulle alltså erfordras utöver det för innevarande budgetår

för ändamålet anvisade anslaget ett belopp av (6.8 + 2.4) 9.2 miljoner

kronor. Då det torde få anses ofrånkomligt, att åt telegrafstyrelsen beredes

täckning för nämnda belopp men detta icke synes böra belasta riksstaten för

nästkommande budgetår, anser jag mig böra förorda, att beloppet anvisas å

tilläggsstat för innevarande budgetår.

Utskottet. Enligt vad utredningen visar nödvändiggör senaste tidens starka abonnenttillströmning

omedelbara utbyggnader samt därmed också byggnadsanslag

i en vidare omfattning än som tidigare antagits. På sätt av telegrafstyrelsen

utvecklats, får denna telefonväsendets oväntat snabba tillväxt förklaras

av de allmänna goda konjunkturer, som hittills rått samt också i viss

mån av nuvarande rätt starka familjebildning. Vad särskilt städerna beträffar

ha även ensamstående personer i ökad grad börjat skaffa sig egna

bostäder, vari inledes telefon, och på landsbygden lia de genomförda allmänna

lättnaderna för telefonanskaffningen bidragit till ökningen.

Utskottet tillstyrker att tilläggsanslag nu anvisas. Med godtagande av

den framlagda beräkningen av anslagets belopp hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsatt utveckling av statens telef Önock

telegrafväsende å tilläggsstat för budgetåret 1938/39 anvisa

ett reservationsanslag av 9,200,000 kronor.

Statens järnvägar.

3:o) Förberedande arbeten för dubbelspårsanläggning mellan Järna

och Katrineholm. Kungl. Majit har (punkt 3, sid. 118—122) föreslagit

riksdagen att till Förberedande arbeten för dubbelspårsanläggning mellan

Järna och Katrineholm å tilläggsstat för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av 500,000 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj :ts i 1937 års statsverksproposition (utgifter för

kapitalökning, bil. 5, punkt 24) framställda förslag anvisade riksdagen till

förberedande arbeten för dubbelspårsanläggning mellan Järna och Katrineholm

för budgetåret 1937/38 ett reservationsanslag av 1,300,000 kronor, att

utgå av andra statsinkomster än lånemedel. Av 1938 års riksdag har för

budgetåret 1938/39 anvisats 1,000,000 kronor för samma ändamål.

Till det föreslagna nya arbetsföretaget förutsattes komma att överflyttas

endast den vid inlandsbanan fast knutna specialiserade järnvägsbyggarkåren,

vilken torde haft skäl räkna med fortvarig anställning och i sinom tid

pension, men däremot icke mera tillfälligt anställda personer.

De medel, som hittills anvisats för dubbelspårsbyggnaden mellan Järna

och Katrineholm, äro beräknade för sysselsättning intill utgången av innevarande

budgetår av en arbetsstyrka av omkring 280 man. Det har emellertid

ansetts motiverat, att vid arbetena finge sysselsättas ytterligare omkring

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 15.

5

150 man, som blivit utan sysselsättning på grund av att de nu pågående elektrifieringsarbetena

närma sig sin avslutning. Arbetsstyrkan vid berörda anläggning

är sålunda för närvarande cirka 430 man. Därest icke ytterligare

medel under budgetåret ställas till förfogande, måste ifrågavarande arbeten

upphöra omkring mitten av april eller senast omkring den 1 maj 1939 beroende

på i vad mån tillgängliga medel under tiden måste tagas i anspråk för

markförvärv. I anslutning härtill har departementschefen anfört följande:

Givet är att staten icke iklätt sig eller kan ikläda sig någon sysselsättningsgaranti

för ifrågavarande arbetsstyrka. Till stöd för den ifrågasatta medelsanvisningen

kan emellertid åberopas icke blott, att de arbetare, varom här

är fråga, samtliga varit sysselsatta i arbeten för statens järnvägar under relativt

lång tid — åtskilliga av dem i över 20 års tid — och att de vid entledigande

från nu pågående arbeten knappast kunna påräkna annan sysselsättning.

På grund av den erfarenhet och skicklighet beträffande, bland annat,

spårarbeten och elektrifieringsarbeten, som nu ifrågavarande arbetarstam

besitter, torde det emellertid även ur statens synpunkt få anses fördelaktigt,

att arbetsstyrkan icke skingras utan vid ingången av nästa budgetår finnes

tillgänglig för de fortsatta arbeten av nu angivet slag, beträffande vilka jag

tidigare i dag förordat, att medel måtte anvisas för budgetåret 1939/40. Under

utgifter å kapitalbudgeten har jag nämligen hemställt, att för elektrifiering

av banan Långsele—Boden måtte i avvaktan på blivande proposition i ämnet

beräknas ett anslag å 8,000,000 kronor och att för fortsatt anläggning av

dubbelspår måtte anvisas ett anslag av 2,500,000 kronor. Såsom jag i samband

med anmälan av sistnämnda anslagsärende anförde, kan beräknas, att

elektrifieringsarbetena å banan Långsele—Boden på grund av klimatförhållandena

kunna bedrivas i huvudsak endast under den varmare årstiden. För

att icke varje år vid vinterns inträde behöva entlediga större delen av den

med dessa arbeten sysselsatta arbetsstyrkan skulle därför på hösten denna, i

den mån den eljest icke kunde sysselsättas, överflyttas till de pågående dubbelspårsarbetena.

Genom en dylik arbetsfördelning kan en kontinuerlig sysselsättning

för relativt lång tid beräknas för de nu berörda arbetarna.

På grund av nu anförda omständigheter och då ett bedrivande av dubbelspårsarbetena

i en något hastigare takt än vad som hittills avsetts torde vara

önskvärt, anser jag mig böra förorda, att å tilläggsstat till innevarande budgetårs

riksstat anvisas det belopp, som erfordras för att bereda den nu med

dubbelspårsbyggnad sysselsatta arbetsstyrkan arbete intill innevarande budgetårs

slut. Järnvägsstyrelsens beräkning rörande den ökade kostnaden härför,

500,000 kronor, har icke givit mig anledning till erinran.

Ifrågavarande dubbelspårsanläggning mellan Järna och Katrineholm är

att betrakta som ett av trafiken betingat arbete. Men också för att underlätta

avvecklingen av en kår av arbetare med en mångårig, väl vitsordad

tjänstgöring vid statens järnvägsbyggnader, torde det nu begärda tilläggsanslaget

å 500,000 kronor böra beviljas.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Förberedande arbeten för dubbelspårsanläggning

mellan Järna och Katrineholm å tilläggsstat

för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av

500,000 kronor.

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 15.

4:o) Försvarsberedskap vid statens järnvägar. Kungl. Majit har (punkt

4, sid. 122) föreslagit riksdagen att till Försvarsberedskap vid statens järnvägar

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av 1,700,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet se Statsverkspropositionen; Kapitalbudgeten;

Bil. 4, sid. 96 och 97.

Utskottet. Enligt den plan, som framlades till 1938 års riksdag, skulle försvarsberedskapsarbeten

utföras vid statens järnvägar för en kostnad av i runt tal

10.000. 000 kronor (varav 2,000,000 kronor anvisades å riksstaten budgetåret

1938/39). Dessa arbeten utgöras av anskaffning av flyttbara omformaraggregat

m. m. till de elektrifierade järnvägslinjerna, avställda ångloks uppreparering

o. s. v. För påskyndande av planens genomförande torde nu

böra på tilläggsstat för innevarande budgetår anvisas det av Kungl. Majit

äskade beloppet å 1,700,000 kronor. Beträffande motsvarande anslag för

budgetåret 1939/40, i vilket avseende Kungl. Majit äskat anslag med ett till

1.000. 000 kronor begränsat belopp, kommer utskottet att framdeles avgiva

yttrande.

Utskottet får alltså nu hemställa,

att riksdagen må till Försvarsberedskap vid statens järnvägar

å tilläggsstat för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av 1,700,000 kronor.

5:o) Godsvagnar. Kungl. Majit har (punkt 5, sid. 122—125) föreslagit

riksdagen att till Godsvagnar å tilläggsstat för budgetåret 1938,39 anvisa ett

reservationsanslag av 3,800,000 kronor.

Statens järnvägar äro i behov av ytterligare godsvagnar för att den

under de senare åren stegrade godstrafiken utan alltför stora svårigheter

skall kunna avvecklas. En av järnvägsstyrelsen tidigare företagen åtgärd alt

efter en genomgående och relativt dyrbar översyn i allmän trafik återinsätta

omkring 500 tidigare utrangerade vagnar har ansetts endast temporärt kunna

tillgodose det föreliggande vagnbehovet. Behovet av ytterligare godsvagnar

sammanhänger även därmed, att statens järnvägars godsvagnar kommit

till ökad användning vid samtrafik med enskilda järnvägar. Järnvägsstyrelsen

har nu föreslagit anskaffning av 400 godsvagnar — 250 slutna

och 150 öppna — för en kostnad av 3.8 miljoner kronor.

Under erinran härom anför departementschefen vidare följande:

Enligt vad järnvägsstyrelsen meddelat hava aktiebolaget svenska järnvägsverkstäderna

i Falun och aktiebolaget Landsverk i Landskrona till styrelsen

anmält, att bolagen skulle nödgas att i början av år 1939 inskränka

driften och genom permittering eller avskedande minska arbetsstyrkan inom

avdelningarna för godsvagnfabrikation, örn icke nya beställningar av godsvagnar

inkomme inom en snar framtid. De av bolagen lämnade uppgifterna

hava av järnvägsstyrelsen kontrollerats och befunnits riktiga. På anmodan

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 15.

7

av järnvägsstyrelsen hava nämnda företag meddelat, att örn de inom kort

erhölle beställning, aktiebolaget svenska järnvägsverkstäderna på 300 godsvagnar

och aktiebolaget Landsverk på 100 godsvagnar, en någorlunda jämn

sysselsättning under år 1939 skulle kunna beredas de arbetsstyrkor, vilka

vid företagen normalt vore avdelade för godsvagnfabrikation.

Genom den ifrågasatta godsvagntillverkningen för statens järnvägars

räkning skulle sålunda icke endast statens järnvägars föreliggande behov

av nya godsvagnar bliva tillgodosett utan även en hotande arbetslöshet inom

godsvagnfabrikationen vid nämnda två företag kunna avvärjas.

Under hänvisning till den i ärendet lämnade utredningen får utskottet tillstyrka

förevarande förslag. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Godsvagnar å tilläggsstat för budgetåret

1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 3,800,000 kronor.

Statens vattenfallsverk.

6:o) Ny kraftstation i Trollhättan. Kungl. Majit har (punkt 6, sid.

125) föreslagit riksdagen att till Ny kraftstation i Trollhättan å tilläggsstat

för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

Utredningen återfinnes under punkt 48, sid. lil och 112 av statsverkspropositionen;

Kapitalbudgeten; Bil. 4.

I samband med Vänerns reglering skall enligt beslut av 1938 års riksdag

vid Hojums varp i Trollhättan utföras en ny kraftstation med två maskinaggregat,

som tidigare båda beräknats kunna sättas i drift hösten 1942. Av

den beräknade kostnaden, 14,000,000 kronor, har endast 500,000 kronor hittills

anvisats.

Utskottet tillstyrker att ett ytterligare anslag å 500,000 kronor nu anvisas

å tilläggsstat. Härigenom skulle ett av de båda maskinaggregaten kunna

bli driftfärdigt redan hösten 1941, något som ansetts önskvärt med hänsyn

till vattenfallsstyrelsens knappa kraftreserv.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Ng kraftstation i Trollhättan å tilläggsstat

för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av

500,000 kronor.

7:o) Utvidgning av Nykvarns kraftstation. I enlighet med Kungl. Majits

förslag (punkt 7, sid. 125—127) hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Utvidgning av Nykvarns kraftstation

å tilläggsstat för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av 65,000 kronor.

Utskottet.

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr lo.

8:o) Kraftstation vid Stadsforsen i Indalsälven. Kungl. Majit har (punkt

8, sid. 127) föreslagit riksdagen att till Kraftstation vid Stadsforsen i Indalsälven

å tilläggsstat för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av

2,000,000 kronor.

I samband med anmälan av anslag å kapitalbudgeten för nästa budgetår

till kraftstation vid Stadsforsen i Indalsälven har departementschefen (Statsverkspropositionen;

Kapitalbudgeten; Bil. 4, sid. 112—116) förordat, att i

enlighet med av vattenfallsstyrelsen därom framställt förslag å tilläggsstat till

innevarande budgetårs riksstat anvisas ett anslag av 2,000,000 kronor till

nämnda kraftstationsbygge. Det ökade anslagsbehovet för innevarande budgetår

sammanhänger med dels ökade kostnader till följd av såväl prisstegringar

å material som höjda arbetslöner, dels ock en önskan att bedriva arbetena

i en något hastigare takt än från början förutsatts.

Utskottet. Vid beslutet vid 1937 års riksdag om anläggningen av Stadsforsens kraftstation

angavs år 1940 som tidpunkt för stationens färdigställande, varvid

dock förutsattes att denna tidpunkt skulle få närmare anpassas efter den

efter hand närmare förutsebara kraftförbrukningen och tidsförhållandena i

övrigt. Härvid bör ej underskattas fördelen av ett minskat beroende av import

av utländskt kolbränsle vid ett eventuellt internationellt konfliktläge. Under

erinran härom får utskottet, med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag,

hemställa,

att riksdagen må till Kraftstation vid Stadsforsen i Indalsälven

å tilläggsstat för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av 2,000,000 kronor.

Stockholm den 27 januari 1939.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestånde ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Oscar Olsson, Asplund, Pauli, Ström i Lidköping,

Andrén, Nilsson i Fredriksfält, Larsson i Varberg, Bäcklund, von Heland, Nisser, Bergman

och Domö; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i Skövde, Törnkvist,

Svensson i Grönvik, Eriksson i Stockholm, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna,

Närlinge, Ward, Lindberg i Umeå och Bergvall.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:15 Skrivelse till Konungen angående utgifterna å tillläggsstaten för budgetåret 1938/39 för kapitalinvestering i avseende å postverket) telegrafverket, statens jär s. 1 i texten