Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering för landshövdingarna jämte i ämnet väckta motioner.

1939-05-02 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1939:150, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering för landshövdingarna jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

1

Nr 150.

Ankom till riksdagens kansli den 2 maj 1939 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering

för landshövdingarna jämte i ämnet väckta

motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 37 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden den 4 januari 1939, föreslagit

riksdagen att

dels besluta, att civila avlöningsreglementet skall äga tillämpning å landshövdingarna;
dels

godkänna det förslag till avlöningsbestämmelser för landshövdingarna,

som innefattas i en vid statsrådsprotokollet fogad bilaga;

dels bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse med vad

i statsrådsprotokollet angivits, förordna, på vad sätt de i nämnda bilaga

innefattade bestämmelserna skola inordnas i civila avlöningsreglementet;

dels bemyndiga Kungl. Majit att, vad angår landshövdingarna, utfärda

erforderliga bestämmelser örn övergången till civila avlöningsreglementet;

dels ock besluta att barntillägg skola övergångsvis utgå till landshövdingarna

enligt av föredragande departementschefen förordade grunder.

I samband med Kungl. Majits förslag har utskottet till behandling förehaft

följande inom andra kammaren väckta motioner, nämligen,

nr 356 av herrar A. Hansson i Rubbestad och J. V. Petterson i Norregård,

nr 357 av herrar I. Johansson i Mysinge och S. Andersson i Vigelsbo samt

nr 358 av herr K. Magnusson i Skövde.

Yrkandena i dessa motioner återgivas nedan efter redogörelse för Kungl.

Majits förslag.

Oäl 1 an de bestäm me 1 ser.

I enlighet med beslut av 1925 års riksdag utgår för närvarande till landshövdingarna

en fast årslön av 21,000 kronor med undantag för landshövdingarna

i Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län, vilkas fasta lön uppgår

till 23,500 kronor. Härtill komma dyrtidstillägg ävensom fri bostad. Staten

ersätter tillika 3U av kostnaderna för uppvärmning av landshövding anvisad

bostad samt för bränsle, som i densamma använts för liushållsändamål. För

landshövding avsedd bostad skall genom statens försorg vara försedd med

möblering för högst fyra till representation avsedda rum. Underhållet av

möbleringen bekostas av statsverket.

Biliam) till riksdagens protokoll 1939. G sami. Nr ISO.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

Såsom villkor för dessa löneförmåners åtnjutande stadgas, bland annat,

att med landshövdingbefattning ej må förenas uppdrag såsom ordförande

eller ledamot i styrelse för bankaktiebolag eller solidariskt bankbolag eller

såsom funktionär i dylikt bolag. Ej heller må med landshövdingbefattning

förenas uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för annat bolag,

som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat som aktiebolag,

eller befattning såsom tjänsteman i sådant bolag eller annan tjänstebefattning

av vad slag det vara må, så framt ej Kungl. Majit, efter prövning

att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka

hinderligt för utövande av statstjänsten, finner uppdraget eller befattningen

kunna få mottagas och tills vidare bibehållas.

Kungl. Maj:ts förslag.

I anslutning till ett av 1938 års riksdag gjort uttalande, att frågan örn en

tillämpning av det civila avlöningsreglementet å, bland andra, landshövdingarna

borde snarast upptagas till beredning och avgörande, har inom

finansdepartementet utarbetats en promemoria angående landshövdingarnas

löneförmåner. Enligt denna promemoria skulle landshövdingarna tillerkännas

en fast årslön av 22,000 kronor ävensom ett årligt representationsbidrag

med 9,000 kronor för ett vart av Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län,

4,000 kronor för Gotlands län och 6,000 kronor för övriga län. Vidare

skulle staten, liksom nu, tillhandahålla fri bostad men dessutom helt bekosta

uppvärmning av och elektrisk strömförbrukning för densamma. Förutom

den möblering av fyra representationsrum, som nu bekostas av statsmedel,

skulle statsverket tillika ikläda sig kostnaderna för landshövdingbostädernas

förseende med viss uppsättning porslin, glas och bordssilver,

vilken skulle förbliva i statsverkets ägo. Vid avgång från tjänsten borde innehavaren

äga skyldighet att till efterträdaren överlämna inventarierna i det

skick, vari de mottagits.

Såsom villkor för dessa löneförmåners åtnjutande förutsattes i promemorian,

att generellt förbud skulle stadgas för landshövding att åtaga sig enskilda

uppdrag av de kategorier, som enligt nuvarande bestämmelser kunna

innehavas efter Kungl. Maj :ts prövning i varje särskilt fall. Örn någon

landshövding hellre önskade kvarstå på nu gällande lönestat, skulle hans

rätt att inneha sådana uppdrag lämnas oförkränkt. För att icke försätta

landshövdingarna i ett tvångsläge i fråga om övergång till den nya lönestaten

skulle landshövding, som icke vill nu underkasta sig de nya bestämmelserna,

äga rätt att senare, därest han ginge miste örn uppdragen eller eljest

frånträdde dessa, övergå på den nya lönestaten.

över promemorian hava yttranden avgivits av statskontoret och allmänna

civilförvaltningens lönenämnd.

Statskontoret har tillstyrkt det i promemorian framlagda förslaget.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

3

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd, som jämväl i allt väsentligt biträtt

promemorieförslaget, har till komplettering av detta anfört bland annat

följande.

I samband med utformningen av avlöningsbestämmelserna för landshövdingarna

torde böra övervägas, i vilken utsträckning representationsbidragen

skola få bibehållas vid befattningshavarnas tjänstledighet. Lönenämnden är

för sin del närmast av den uppfattningen, att bidragen skola avstås allenast

vid längre ledigheter. Beslut rörande dylikt avstående bör enligt lönenämndens

förmenande meddelas av Kungl. Maj:t från fall till fall, lämpligen i

samband med tjänstledighetens beviljande.

Vidkommande härefter det föreslagna generella förbudet för landshövding

att åtaga sig uppdrag vill det synas lönenämnden, att ett dylikt förbud bör

avse jämväl sådana uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för

företag, vars verksamhet har huvudsakligen ekonomiskt syfte, vilka direkt

eller indirekt meddelas av Kungl. Maj:t.

En ledamot av lönenämnden har anmält avvikande mening såtillvida, att

han ansett, att det särskilda representationsbidraget borde utgå ur förslaget

och lönerna i stället sättas till 29,000 kronor för landshövdingarna i Göteborgs

och Bohus län och Malmöhus län samt 26,000 kronor i övriga län.

Departementschefen har för egen del beträffande de föreslagna 1 ö n e f ö rmånerna

yttrat följande:

I likhet med de i ärendet hörda myndigheterna kan jag i allt väsentligt

biträda det förslag till ändrade avlöningsbestämmelser för landshövdingarna,

som framlagts i den förut återgivna departementspromemorian. Med åberopande

av de skäl, som däruti anförts, får jag därför tillstyrka, att lönebeloppet

för landshövdingarna bestämmes till 22,000 kronor, varå under de

förutsättningar och enligt de grunder som eljest gälla rörligt tillägg bör

utgå, att landshövdingarna erhålla särskilda representationsbidrag, ävensom

att kostnaderna för uppvärmning och belysning av åt landshövdingarna

anvisade tjänstebostäder helt övertagas av statsverket. I fråga om representationsbidragens

storlek kan visserligen tvekan hysas, örn tillräckliga skäl

föreligga att, såsom i promemorian föreslagits, bestämma bidraget för landshövdingen

i Gotlands län till lägre belopp än eljest i allmänhet skulle utgå.

I det förslag, som härmed framlägges, har emellertid bidraget bibehållits vid

det i promemorian upptagna beloppet, 4,000 kronor. Representationsbidragen

i övrigt torde böra bestämmas till de belopp, som i promemorian angivits.

Vad angår statens övertagande av samtliga kostnader för uppvärmning

och belysning av tjänstebostädema, vilka kostnader böra påföras statens

allmänna fastiglietsfond, må framhållas, att förslag av samma innebörd

i annat sammanhang framlägges denna dag i fråga örn de såsom beskickningschefer

tjänstgörande sändebuden. De ändrade bestämmelserna torde

böra tillämpas från och med den 1 juli 1939.

I departementspromemorian har föreslagits, att statsverket för framtiden

.skulle ikläda sig kostnaderna för landshövdingbostädernas förseende med viss

uppsättning porslin, glas och bordssilver. Även i denna del överensstämmer

förslaget med vad som förordas i fråga örn sändebuden. Då förslaget synes

mig ändamålsenligt, får jag tillstyrka detsamma. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj:t att i varje förekommande fall besluta angående ifrågavarande

utrustnings anskaffande och omfattning. Kungl. Maj:t torde även, där så

prövas skäligt, få besluta örn nyinköp av sådana inventarier för landshöv
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

dings räkning, vilken lintråd tjänsten före den 1 juli 1939. Kostnaderna för

inköp av det bohag, varom här är fråga, böra bestridas från vederbörligt

anslag under femte huvudtiteln. Vid inträffad avgång från tjänsten bör, såsom

i promemorian förutsatts, innehavaren vara skyldig att till efterträdaren

överlämna inventarierna i det skick, vari de mottagits.

Sin ståndpunkt till frågan om landshövdingarnas rätt att åtaga sig uppdrag

vid sidan av tjänsten angiver departementschefen härefter

sålunda:

För min del får jag till en början framhålla, att landshövding givetvis alltjämt

bör kunna innehava uppdrag som ordförande eller styrelseledamot i

ideella föreningar och liknande sammanslutningar liksom även andra enskilda

eller offentliga uppdrag än ordförande- eller ledamotskap i styrelser för

företag med huvudsakligen ekonomiskt syfte och uppdrag som äro jämförliga

med innehav av befattning. Örn till äventyrs ett av Kungl. Maj:t meddelat

uppdrag skulle kunna anses jämförligt med innehav av befattning, bör

landshövding även i framtiden vara berättigad mottaga detsamma. I nu angivna

hänseenden har ändring i gällande bestämmelser icke ifrågasatts.

Förbudet för landshövding att åtaga sig uppdrag vid sidan av tjänsten bör

enligt min mening avse dels uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse

för enskilt företag, vars verksamhet har huvudsakligen ekonomiskt

syfte, dels uppdrag att innehava tjänstebefattning eller därmed jämförligt

uppdrag, exempelvis revisorsuppdrag i dylikt företag, såvida icke befattningen

tillsatts eiler uppdraget meddelats av Kungl. Maj:t. Härvid bör

särskild uppmärksamhet ägnas frågan, huruvida landshövding bör få innehava

uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för företag, vari

staten genom aktieinnehav eller eljest tillförsäkrats inflytande på valet av

styrelse. Då dylika uppdrag närmast synas vara att jämställa med sådana

uppdrag av övervägande offentlig karaktär, som Kungl. Majit eljest bör

äga rätt meddela landshövding, anser jag, i motsats till lönenämnden, tillräckliga

skäl saknas att utesluta möjligheten att insätta landshövding i

styrelsen. Som villkor bör dock gälla, att det ankommer på Kungl.

Majit att meddela uppdraget eller att uppdraget meddelas genom val å

bolagsstämma efter av Kungl. Majit därom meddelat beslut. Ehuru, vid

bifall till vad nu förordats, det knappast i och för sig är behövligt att bibehålla

nuvarande ovillkorliga förbud för landshövding att åtaga sig styrelseuppdrag

i bankaktiebolag, anser jag dock tillräckliga skäl icke föreligga

för ändring på denna punkt.

Jag vill slutligen framhålla, att förbudet för landshövding att innehava

styrelseuppdrag hos företag, vars verksamhet Ilar huvudsakligen ekonomiskt

syfte» bland annat avser att förebygga varje tvekan om landshövdingarnas

fristående ställning i förhållande till enskilda ekonomiska intressen. Då gränsen

mellan uppdrag som kunna och uppdrag som lämpligen icke böra innehavas

av landshövding är flytande, utgår jag från, att landshövdingarna

icke skola underlåta att underställa tveksamma fall Kungl. Majlis prövning.

Beträffande den närmare utformningen av avlöningsbestämmelserna

för landshövdingarna anför departementschefen vidare:

I enlighet med 1938 års riksdags uppfattning böra avlöningsbestämmelserna

för landshövdingarna inordnas i civila avlöningsreglementet. Härvid

böra föreskrifterna intagas under en särskild avdelning, i vilken det är avsett

att sammanföra avlöningsbestämmelser för personal, för vilken de allmänna

löneplanerna icke lämpa sig. Enligt 1936 års lönekommittés förslag

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lod.

5

.skulle ifrågavarande avdelning erhålla såsom rubrik: »Tjänstemän, som åtnjuta

lön enligt särskild löneplan». Denna rubrik synes i stället böra erhålla

följande lydelse: »Tjänstemän, som åtnjuta lön enligt särskild löneplan

eller eljest enligt särskilda bestämmelser».

Inordnandet innebär icke att de för civila befattningshavare i allmänhet

gällande bestämmelserna göras tillämpliga å landshövdingarna. Utan särskild

föreskrift bliva endast de allmänna bestämmelser gällande, som äro

meddelade i avlöningsreglementets första avdelning. I den mån ytterligare föreskrifter

anses skola gälla eller örn modifikationer anses böra stadgas i

fråga örn de allmänna bestämmelserna, måste särskilda föreskrifter härom

meddelas.

Vad angår de allmänna bestämmelserna synes den i 3 § 3 mom. intagna

föreskriften om förflyttningsskyldighet icke böra gälla för landshövdingarna.

I överensstämmelse med vad förut anförts böra vidare meddelas särskilda

föreskrifter angående landshövdings rätt att innehava uppdrag m. m. i stället

för bestämmelserna i 4 § 2 mom.

I fråga örn de i avlöningsreglementets andra avdelning intagna bestämmelserna

torde endast föreskrifterna angående reseersättning i 22 §, angående

ersättning för flyttningskostnad i 24 § samt angående rörligt tillägg i

29—31 §§ böra göras tillämpliga å landshövdingarna.

I årets statsverksproposition framhålles, att vissa ytterligare löneregleringsförslag

böra föreläggas 1939 års riksdag. Av dessa påverka löneregleringsförslagen

för provinsialläkare och distriktsveterinärer samt för ordinarie lärare

m. fl. vid statens undervisningsväsende utformningen av den särskilda avdelning,

där föreskrifterna rörande landshövdingarnas löneförmåner böra intagas.

Paragraferingen av sistnämnda föreskrifter torde även röna inverkan

av nämnda förslag. Det är vidare att märka, att därest förslag till författningsbestämmelser

nu framlägges, detta måste medföra ändrad numrering

av de sista avdelningarna och paragraferna i avlöningsreglementet. Denna

numrering måste emellertid åter ändras vid framläggandet av de övriga löneregleringsförslagen.

Dessutom böra såväl det nu ifrågavarande löneregleringsförslaget

som andra sådana förslag föranleda vissa ändringar av nuvarande

59 §. Sistnämnda fråga torde böra upptagas till behandling i ett sammanhang.

Vid nu angivna förhållanden är jag icke beredd att i detta sammanhang

framlägga förslag till ändring i civila avlöningsreglementet, avsett att underställas

riksdagen för godkännande. 1 stället hava de bestämmelser, som äro

avsedda att införas i avlöningsreglementet, sammanfattats punktvis. Sammanfattningen

torde såsom bilaga få fogas vid detta protokoll. Kungl. Maj:t

torde böra föreslå riksdagen att dels godkänna det förslag till avlönmgsbestämmelser

för landshövdingarna, som innefattas i bilagan, dels ock bemyndiga

Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad här angivits

förordna på vad sätt dessa bestämmelser skola inordnas i civila avlöningsreglementet.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela erforderliga övergångsbestämmelser

i anledning av den föreslagna löneregleringen. Härvid

böra landshövdingarna tillförsäkras samma förmån i fråga örn bibehållande

av nu utgående barntillägg, sorn enligt beslut av 1938 års riksdag skall tillkomma

övriga befattningshavare, å vilka civila avlöningsreglementet blir tilllämpligt.

Landshövding, som icke vill underkasta sig de nya bestämmelserna, bör

bibehållas vid honom nu tillkommande rätt lill lön och övriga förmåner,

däribland dyrtidstillägg. I fråga örn hans befogenhet ali innehava enskilda

uppdrag böra nuvarande bestämmelser tillämpas. 1 enlighet med vad i de
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

partementspromemorian anförts bör landshövdingen äga rätt att även efter

löneregleringens ikraftträdande med frånträdande av uppdragen övergå på

den nya lönestaten.

Den av departementschefen omnämnda sammanfattningen av de föreslagna

avlöningsbestämmelserna har fogats som bilaga till detta utlåtande.

Motionerna.

I motionen 11:356 har hemställts, att riksdagen måtte,

dels avslå Kungl. Maj:ts förslag örn särskilda representationsbidrag till

landshövdingarna,

dels ock med godkännande i övrigt av vad Kungl. Maj:t föreslagit besluta,

att lönen fastställes till 27,000 kronor, såvitt angår landshövding i Malmöhus

län eller Göteborgs och Bohus län, samt till 24,000 kronor, såvitt angår

landshövding i annat län.

I motionen 11:357 har hemställts, att riksdagen måtte med ändring av

Kungl. Maj:ts förslag besluta,

dels att landshövding, som är tjänstledig, icke må för tjänstledigheten

åtnjuta eventuellt representationsbidrag utan att detta i sådant fall må

minskas med ett mot tjänstledighetstiden svarande belopp,

dels ock att landshövding, som är ledamot av riksdagen, icke må för tid

som riksdagen är samlad åtnjuta eventuellt representationsbidrag utan att

detta i sådant fall må minskas med ett mot riksdagstiden svarande belopp.

Slutligen har i motionen II: 358 hemställts, att riksdagen måtte besluta

sådan ändring av Kungl. Maj:ts proposition nr 37, att lönen för envar av

landshövdingarna i Göteborgs och Bohus län samt i Malmöhus län bestämmes

till 29,000 kronor samt för envar av övriga landshövdingar till 26,000

kronor ävensom att det särskilda representationsbidraget bortfaller.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionerna.

Utskottet. Utskottet kan i allt väsentligt ansluta sig till Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet

delar sålunda den till grund för förslaget liggande uppfattningen, att

vid sidan av lönen böra utgå särskilda representationsbidrag. Avvägningen

av de olika beloppen har icke givit utskottet anledning till erinran i annat

avseende, än att viss sänkning av de föreslagna representationsbidragen synts

utskottet motiverad. Utskottet vill för sin del föreslå, att representationsbidragen

bestämmas till 4,000 kronor för alla län utom Malmöhus samt

Göteborgs och Bohus län, för vilka de med hänsyn till de speciella förhållandena

därstädes torde böra utgå med ett till 7,000 kronor förhöjt belopp.

Enligt vad utskottet inhämtat, kommer Kungl. Maj :t att i annat sammanhang

föreslå införande i det civila avlöningsreglementet av sådana bestämmelser,

att landshövdingar, som övergå å den nya staten, bliva skyldiga att underkasta

sig förändringar beträffande representationsbidragen eller desammas

fullständiga borttagande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

7

Beträffande övriga löneförmåner finner utskottet i likhet med departementschefen

rimligt, att staten framdeles bestrider hela kostnaden för uppvärmning

och belysning av landshövdingarnas bostäder. Där bostäderna äro

inrymda i samma hus som länsstyrelsernas lokaler och kostnaden för de senares

uppvärmning och belysning bestrides från länsstyrelsens expensanslag,

synes det utskottet dock mest praktiskt, att motsvarande kostnad för landshövdingarnas

bostäder gäldas från samma anslag och icke, såsom i propositionen

förutsatts, påföres statens allmänna fastighetsfond.

Vad åter angår förslaget, att staten skulle tillhandahålla en uppsättning

porslin, glas och bordssilver, som sedan skulle underhållas och förnyas på

landshövdingarnas bekostnad, anser utskottet ändamålsenligheten därav

kunna starkt ifrågasättas. Enligt utskottets mening kunna för en sådan

anordning icke åberopas samma skäl, som när det gäller de svenska sändebuden

i utlandet. Någon beräkning av statens kostnader för detta ändamål

har ej heller förebragts. Utskottet är under sådana förhållanden icke

berett att biträda Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

De föreslagna bestämmelserna rörande landshövdingarnas rätt att åtaga

sig uppdrag vid sidan av tjänsten förefalla utskottet i det stora hela väl avvägda.

Utskottet önskar för sin del allenast understryka angelägenheten av

att landshövdingarna i möjligaste mån befrias från uppdrag, som äro främmande

för deras verksamhet i länen.

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt har icke givit utskottet anledning till erinran.

Härav följer, att utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka det i motionen

II: 357 framförda yrkandet om generellt förbud för landshövding att

under tjänstledighet eller fullgörande av riksdagsmannauppdrag åtnjuta re

presentationsbidrag. Enligt utskottets mening föreligga med hänsyn till

landshövdingeämbetets natur icke tillräckliga skäl för ett sådant förbud,

helst som de i motionen avsedda omständigheterna icke med nödvändighet

behöva medföra någon begränsning av representationens omfattning.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

motionerna II: 356 och 358 ävensom med avslag å motionen

II: 357, må

a) besluta, att civila avlöningsreglementet skall äga tillämpning

å landshövdingarna;

b) med de jämkningar, som föranledas av vad utskottet

ovan anfört, godkänna det förslag till avlöningsbestämmelser

för landshövdingarna, som innefattas i förberörda, vid statsrådsprotokollet

över socialärenden den 4 januari 1939 fogade

bilaga;

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i statsrådsprotokollet angivits, förordna, på

vad sätt de i nämnda bilaga innefattade bestämmelserna skola

inordnas i civila avlöningsreglementet;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

d) bemyndiga Kungl. Maj:t att, vad angår landshövdingarna,

utfärda erforderliga bestämmelser om övergången till civila

avlöningsreglementet;

e) besluta, att barntillägg skola övergångsvis utgå till landshövdingarna

enligt i statsrådsprotokollet förordade grunder.

Stockholm den 2 maj 1939.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johansson i Fredrikslund, Nilsson i Landeryd, Bergström,

Ström i Lidköping, Larsson i Varberg, Bäcklund, von Heland, Nisser, Boman och

Bergman; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Svensson i Grönvik, Eriksson

i Stockholm, Persson i Falla, Lindberg i Umeå, Andersson i Södergård, Persson i Tidaholm,

Åqvist, Olsson i Staxäng, Andersson i Malmö och Mårtensson.

Reservationer:

1) av herrar Johansson i Fredrikslund, Nilsson i Landeryd, Nisser, Persson

i Falla och Olsson i Staxäng, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag

bort hava följande lydelse:

»I anslutning till vad i motionerna II: 356 och 358 framhållits anser utskottet,

att det i flera hänseenden icke är lämpligt, att landshövdingarna förutom

fast lön tillerkännas särskilda representationsbidrag. Eland annat

komma dylika bidrag sannolikt att i många fall medföra krav från allmän

hetens sida på ökad representation, då därtill anslagna medel även anses böra

för ändamålet förbrukas. Löneformen representationsbidrag har vidare hittills

endast förekommit i speciella undantagsfall. Det torde bliva svårt att,

sedan principen örn representationsbidrag här fastslagits, avvisa krav från

andra grupper på liknande ersättning för med tjänsten förenade omkostnader.

Utskottet kan därför icke tillstyrka att representationsbidrag tillerkännas

landshövdingarna.

Utskottet inser emellertid förvisso nödvändigheten av att vid lönesättningen

för landshövdingarna tillbörlig hänsyn tages till de kostnader av olika slag,

som äro förenade med uppehållandet av landshövdingebefattningarna. Utskottet

har i sådant hänseende funnit de i motionen II: 358 föreslagna belop
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

9

pen böra godtagas. Utskottet tillstyrker alltså, att landshövding erhåller en

fast årslön av 26,000 kronor, dock att landshövdingarna i Malmöhus samt

Göteborgs och Bohus län med hänsyn till de speciella förhållandena därstädes

böra tillerkännas en fast årslön av 29,000 kronor.

Beträffande---(= utskottet)---hemställa,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och motionerna

11:356 och 358 samt med avslag å motionen II:

357, må

a) besluta — — — landshövdingarna;

b) besluta, att för befattning såsom landshövding skall

utgå lön med 29,000 kronor per år i Malmöhus samt Göteborgs

och Bohus län samt 26,000 kronor i övriga län ävensom

att i övrigt skola gälla de avlöningsbestämmelser, som innefattas

i förberörda i statsrådsprotokollet över socialärenden

den 4 januari 1939 fogade bilaga, dock med de ändringar,

som föranledas av vad utskottet ovan angivit;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att förordna på vad sätt de

under b) här ovan omförmälda bestämmelserna skola inordnas

i civila avlöningsreglementet;

d) bemyndiga — — — avlöningsreglementet;

e) besluta---grunder.»

2) av herr Lindberg i Umeå, vilken ansett, att utskottet bort yrka, att representationsbidrag

måtte utgå med belopp, motsvarande verkliga representationskostnaden,

dock högst med de av utskottet föreslagna beloppen.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 1H0.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

Bilaga.

Kungl. Majlis förslag

till

avlöningsbestämmelser för landshövdingarna, att lända till efterrättelse

från och nied den 1 juli 1939.

1. För befattning såsom landshövding utgår lön med 22,000 kronor för

år räknat.

2. Landshövding äger åtnjuta representationsbidrag med följande belopp

för år, nämligen

9.000 kronor, såvitt angår landshövding i Malmöhus län eller Göteborgs

och Bohus län,

6.000 kronor, såvitt angår landshövding i annat län med undantag dock

för landshövding i Gotlands län, och

4.000 kronor, såvitt angår landshövding i Gotlands län.

Kungl. Maj:t äger bestämma, huru med nämnda bidrag skall förfaras vid

tjänstledighet för landshövding.

3. Vad i 3 § 3 mom. civila avlöningsreglementet stadgas skall icke gälla

landshövding.

4. I stället för vad i 4 § 2 mom. civila avlöningsreglementet stadgas skola

följande bestämmelser gälla:

a) Med landshövdingbefattning må ej förenas uppdrag såsom ordförande

eller ledamot i styrelse för bankaktiebolag. Ej heller må med landshövdingbefattning

förenas uppdrag såsom ordförande eller ledamot i annat företag,

som avses i 4 § 2 mom. civila avlöningsreglementet, såvida icke uppdraget

meddelats antingen av Kungl. Majit eller genom val å bolagsstämma efter

av Kungl. Majit därom meddelat beslut.

b) Med landshövdingbefattning må ej förenas annan tjänstebefattning

eller därmed jämförligt uppdrag, såvida icke befattningen tillsatts eller uppdraget

meddelats av Kungl. Majit.

5. Bestämmelserna i 22, 24 och 29—31 §§ civila avlöningsreglementet

skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse beträffande landshövding.

6. Har skada eller förlust åsamkats landshövding lill följd av en mera

väsentlig, vid hans tillträde av befattningen icke påräknad rubbning i bostadsförhållandena,

äger han erhålla skälig ersättning enligt Kungl. Majits

bestämmande i varje särskilt fall.

7. a) Landshövding äger åtnjuta fri tjänstebostad med uppvärmning och

belysning i kronans hus. Med bostaden följer i förekommande fall till den

ifrågavarande fastigheten hörande planterat område av den omfattning, som

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

11

av Kungl. Maj:t för varje särskilt län fastställts. Där särskilda förhållanden

därtill föranleda, må Kungl. Majit tilldela landshövding antingen annan, åt

honom förhyrd bostadslägenhet, eller ock, i stället för bostad in natura, kontant

hyresersättning till belopp, som för varje gång med hänsyn till förekommande

omständigheter bestämmes.

Vid landshövdings tillträde till sin tjänst skall för honom avsedd bostad,

enligt de närmare bestämmelser Kungl. Majit meddelar, genom statens försorg

vara försedd med möblering för högst fyra till representation avsedda

rum ävensom med andra inventarier för representationsändamål.

Underhållet av möblering, som genom statens försorg anskaffats, bekostas

av statsverket, i den mån skada icke uppkommit genom vårdslöshet eller försummelse

från bostadsinnehavarens sida. Andra av staten anskaffade inventarier

skall landshövding överlämna till efterträdaren i det skick, vari

de mottagits.

b) Landshövding skall bebo honom anvisad bostadslägenhet, så framt

icke Kungl. Majit på grund av särskilda omständigheter annorlunda medgivit.

I fråga om bostadslägenhetens begagnande skola i övrigt lända till efterrättelse

de särskilda bestämmelser, som äro eller varda meddelade.

c) Därest landshövdings bostadslägenhet erfordras för utvidgning av

länsstyrelsens ämbetslokaler eller för annat statsändamål, är landshövding

skyldig att å tid, som av Kungl. Majit bestämmes, avstå från lägenheten

och åtnöjas med åt honom förhyrd bostadslägenhet eller kontant hyresersättning.

För enahanda ändamål är landshövding jämväl skyldig att underkasta

sig sådan minskning av bostadslägenheten, som skäligen må kunna ske.

d) Beträffande bostadslägenhetens avträdande i andra fall än de i c)

angivna skall gälla, att landshövding eller, om han avlidit, hans dödsbo skall

avträda lägenheten å den fardag, som infaller näst efter tre månader från

det landshövdingen från tjänsten avgått eller avlidit, dock att avflyttning

skall ske, där landshövding beviljas avsked på tid, som av honom begärts,

å den fardag, som infaller näst efter avgången från tjänsten, samt, därest

landshövding från tjänsten entledigas, å tid, som av Kungl. Majit bestämmes.

e) Landshövding eller, om han avlidit, hans dödsbo skall i den omfattning,

som i brist på överenskommelse bestämmes av Kungl. Majit, upplåta

nödigt utrymme i bostadslägenheten för landshövdingens vikarie eller eftertiädare.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:242 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majits ''proposition angående lönereglering för landshövdingarna jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten