Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om anslag till främjande av fjällbygdens elektrifiering m. in.

1939-05-02 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1939:153, Utlåtande i anledning av väckt motion om anslag till främjande av fjällbygdens elektrifiering m. in.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 153.

Kr 153.

Ankom till riksdagens kansli den 2 maj 1939 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om anslag till

främjande av fjällbygdens elektrifiering m. in.

(4:e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 206,

av herrar P. J. Näslund och J. M. Bäckström samt den andra inom andra kammaren,

nr 340, av herr O. E. Sandberg m. fl. har hemställts, att riksdagen må

på i huvudsak de i motionen angivna villkoren och enligt de närmare bestämmelser,

som Kungl. Majit kan komma att utfärda, dels till bidrag till främjande

av fjällbygdens elektrifiering för budgetåret 1939/40 anvisa ett belopp

av 50,000 kronor, dels ock medgiva, att från vattenkraftslånefonden må kunna

utlämnas lån för främjande av fjällbygdens elektrifiering.

Utskottet har från kommerskollegium införskaffat ett den 6 mars 1939 dagtecknat

yttrande, vari -— under hänvisning till vad som i en i motionerna omnämnd,

av kollegium nyligen slutförd utredning uttalats rörande landsbygdselektrifieringens

nytta — anförts följande:

Av motionerna att döma avse motionärerna synbarligen, att statsbidrag

skola ställas till förfogande för sist nämnda ändamål, byggande av smärre

kraftverk i fjällbygden. Motionärerna hava icke framlagt förslag till bebyggande

av vissa bestämda vattenfall utan inskränkt sig till att redogöra

för de relativt låga anläggningskostnaderna för vissa inom Västerbotten utförda

mindre kraftstationer.

För att staten skall medverka till tillkomsten av ifrågasatta mindre kraftstationer

synes böra förutsättas att de planerade företagen äro grundade på

rationella förutsättningar både i tekniskt och ekonomiskt hänseende. För

detta ändamål krävas utredningar och organisationsarbete, vilka fordra avsevärd

tid, vilket framgår bland annat av de i kollega utredning lämnade berättelserna

rörande elektrifiering av vissa delar av Norrbottens län. Då det

nu är fråga örn mindre vattenkraftanläggningar, synes särskild vikt böra

läggas vid att tillförlitliga utredningar göras rörande vattentillgången vid de

ifrågasatta byggnadsplatserna. Det har vid många mindre kraftverk — icke

minst i Norrland — visat sig att vattentillgången varit relativt obetydlig just

under den kalla och mörka tiden av året, då det största kraftbehovet föreligger.

En mängd dylika på en alltför optimitisk uppfattning örn vattentillgången

tillkomna kraftverk ha måst nedläggas, varefter energibehovet vanligen

fyllts från större stationer. Det är tydligt att ingående och tillförlitliga

utredningar i varje fall måste göras, och dylika utredningar kräva sin tid.

Sedan riksdagen numera beviljat anslag å 50,000 kronor för utredningar av

ifrågavarande slag, synas fjällborna hava möjlighet att erhålla den hjälp, som

kan visa sig erforderlig för projekterade anläggningars undersökning och

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 153.

11

organisation av de sammanslutningar, som skola handhava de planerade an

läggningarnas skötsel. Därest erforderliga utredningar och förarbeten igångsättas,

sedan statsbidrag ställts till förfogande för ändamålet, lärer dessa utredningar

icke hinna avslutas så snart, att på dem grundade anläggningar

skulle kunna färdigställas före ingången av nästa belysningssäsong. Kollegium

hyser därför den uppfattningen, att beviljande av byggnadsbolag redan

vid innevarande års riksdag icke skulle få den betydelse, som motionärerna

tänkt sig.

I motionerna förutsättes att staten skall, förutom direkta bidrag, lämna de

ifrågasatta företagarna lån från vattenkraftslånefonden mot högst 2.5 procents

ränta för den del av anläggningskostnaderna, som överstiger det belopp, som

svarar mot statsbidraget, ökat med det belopp som svarar mot värdet av de

naturaprestationer, varmed ortsbefolkningen bidragit.

Enligt kollega mening vore det mindre lämpligt att tillämpa olika räntesatser

för olika låntagare från samma fond. En lägre ränta för vissa låntagare

än den, som staten i medeltal själv betalar, skulle innebära ytterligare subvention

till de, som erhållit statsbidrag till sina anläggningar. I den händelse

räntan från vattenkraftslånefonden (liksom för kraftledningslånefonden),

vilken nu är 4 procent, kan sänkas torde en viss lättnad kunna vinnas för

samtliga distributionsföretag på landsbygden.

Kollegium får, med stöd av vad ovan anförts, förorda, att ifrågavarande

motioner icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Att en elektrifiering av ifrågavarande till norrländska fjällbygden lokaliserade

områden är av stor betydelse samt att en särskild samhällelig insats

för detta måls vinnande kan vara motiverad bestyrkes av de beslut, som

tidigare av 1929, 1936 och 1939 års riksdagar fattats om bidrag för dylika

företag inom Gällivare och Jokkmokks socknar. Av erfarenheten bestyrkes

emellertid också, huru viktigt det är, att elektrifieringsföretag — även småföretag

av det slag i motionerna antydes — ej igångsättas utan en föregående

planläggning, företagen under beaktande av tillgänglig kraftkälla, energibehov,

elektrifieringsområdets lämpliga utsträckning o. s. v.

Förefintligheten av dylika planer — för vilkas uppgörande särskilda medel

anvisats av 1939 års riksdag — bör vara en förutsättning för prövningen även

av själva anslagsfrågan. Under erinran härom hemställer utskottet,

att motionerna I: 206 och II: 340 ej må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 2 maj 1939.

På statsutskottets vägnar:

Utskottet.

ANDERS RÅSTOCK.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 153.

Närvarande: se under utlåtandet nr 151.

Reservationer:

1) av lierr Lindberg i Umeå, vilken ansett, att motionerna bort tillstyrkas;

2) av herrar Bergman och Åqvist.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.