Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj.t gjorda framställningar om kapitalinvesteringsanslag å riksstaten för budgetåret 1939140 till byggnadsarbeten, avseende ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
1939-05-05 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1939:159, Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj.t gjorda framställningar om kapitalinvesteringsanslag å riksstaten för budgetåret 1939140 till byggnadsarbeten, avseende ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 159.
1
Nr 159.
Ankom till riksdagens kansli den 5 maj 1939 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj.t gjorda framställningar
om kapitalinvesteringsanslag å riksstaten för
budgetåret 1939140 till byggnadsarbeten, avseende
ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte
i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
Statens allmänna fastighetsfond.
l:o) Konstnärlig utsmyckning av den nya byggnaden för statens historiska
museum m. m. I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd
och behov under budgetåret 1939/40 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen
att såsom kapitalinvestering i statens allmänna fastighetsfond (bilaga 6,
punkt 1, sid. 1 och 2 av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1939) till konstnärlig
utsmyckning av den nya byggnaden för statens historiska museum m. m. för
budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor.
För ifrågavarande ändamål har beräknats ett sammanlagt belopp av
100,000 kronor, varav 75,000 kronor anvisades av 1938 års riksdag.
Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Konstnärlig utsmyckning av den nya
byggnaden för statens historiska museum m. m. för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor.
2:o) Ändrings- och moderniscringsarbetcn i universitetshuset i Uppsala.
I två likalydande, den 23 januari 1939 dagtecknade motioner, väckta, den
ena inom första kammaren av herr C. P. Wahlmark (I: 138) och den andra
inom andra kammaren av herr Å. Holmbäck (II: 291), har hemställts, att
riksdagen må ej mindre å riksstaten för budgetåret 1939/40 överföra det å
innevarande budgetårs beredskapsstat upptagna förskottsanslaget av 155,000
kronor för ändrings- och moderniseringsarbeten inom universitetshuset i
Bihang till riksdagens protokoll 1939. G sami. Nr 159. 1
Utskottet.
2
Statsutskottets utlåtande Nr 159.
Uppsala, än även för budgetåret 1939/40 för samma ändamål anvisa ett reservationsanslag
av 385,000 kronor.
I en den 10 mars 1939 dagtecknad proposition (nr 242) med förslag till
beredskapsstat för budgetåret 1939/40 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen
(bilaga 13, sid. 198 och 199) att såsom kapitalinvestering under rubriken
Statens allmänna fastighetsfond till ändrings- och moderniseringsarbeten i
universitetshuset i Uppsala å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga
ett förskottsanslag av 540,000 kronor.
Utskottet får erinra örn, att 1938 års riksdag å beredskapsstat för budgetåret
1938/39 till förevarande ändamål upptog ett förskottsanslag av 155,000
kronor. Härjämte anvisades å riksstaten under kapitalbudgeten till ändrings-
och moderniseringsarbeten i universitetshuset i Uppsala ett reservationsanslag
av 325,000 kronor, varav 60,000 kronor avsågos för utarbetande
av byggnadsritningar m. m. för nämnda å beredskapsstat uppförda byggnadsföretag
och återstoden för omläggning av värme- och ventilationssystemet
i universitetshuset och i närmare samband därmed stående arbeten.
Kungl. Majit hade föreslagit 1938 års riksdag att d beredskapsstaten uppföra
(155,000 + 265,000 =) 420,000 kronor, men riksdagen beslöt på hemställan
av statsutskottet att ett belopp av 265,000 kronor skulle överflyttas
från beredskapsstaten till riksstaten för innevarande budgetår. Anledningen
härtill var i korthet följande.
Av i propositionen nr 275/1938 lämnad redogörelse inhämtades, att de
kostnader för ifrågavarande arbeten, som ansetts böra täckas genom anslag
å kapitalbudgeten, uppskattats till 1,250,000 kronor. Departementschefen
hade funnit nämnda anslagsbelopp lämpligen böra fördelas å två å tre budgetår
och icke funnit anledning till erinran mot att för byggnadsarbetenas
igångsättande beräknades ett av universitetsmyndigheterna för detta ändamål
föreslaget belopp av 480,000 kronor, varav 60,000 kronor, avseende uppgörande
av entreprenadhandlingar m. m., som ovan nämnts äskades å riksstaten
och återstoden, 420,000 kronor, såsom förskottsanslag å beredskapsstat.
Bland de föreslagna ändrings- och moderniseringsarbetena ingingo universitetshusets
förseende med ny värmeledning och ny ventilationsanordning
samt vissa kompletteringar av gas-, vatten- och avloppsledningar. Däri
ingick vidare inläggandet av ett helt nytt elektriskt ledningssystem, som skulle
inbilas under putsen. Kostnaderna för de förra arbetena hade beräknats
till 182,900 kronor och för den elektriska anläggningen till 180,000 kronor.
I en av byggnadsstyrelsen gjord utredning hade värme- och ventilationsanläggningarnas
modernisering betecknats såsom den mest trängande angelägenheten.
Chefen för finansdepartementet överlämnade sedermera till utskottet en
avskrift av en den 11 maj 1938 dagtecknad skrivelse från det större akademiska
konsistoriet i Uppsala, vari konsistoriet hemställde örn vidtagande av
Statsutskottets utlåtande Nr 159.
3
åtgärder för jämkning av propositionen nr 275/1938 angående beredskapsstat,
så att det av Kungl. Maj:t i förslaget till beredskapsstat uppförda förskottsanslaget
till ifrågavarande ändrings- och moderniseringsarbeten måtte
av riksdagen beviljas på sådana villkor, att arbetena kunde igångsättas redan
under sommaren 1938. Konsistoriets skrivelse var åtföljd av en utredning,
utvisande i vilket bristfälligt skick värme- och ventilationsanläggningarna
enligt konsistoriets uppfattning befunne sig.
Utskottet anförde under punkten 7 i sitt utlåtande nr 189/1938 i huvudsak
följande:
Vid besök i universitetshuset hade utskottet varit i tillfälle konstatera, att
behov förelåge av ändrings- och moderniseringsarbeten i nämnda byggnad
i huvudsaklig överensstämmelse med den plan härför, som genom byggnadsstyrelsens
försorg utarbetats. I likhet med departementschefen och på
av denne anförda skäl tillstyrkte utskottet, att de kostnader för nämnda arbeten,
som borde täckas genom anslag å kapitalbudgeten, begränsades till
1,250,000 kronor. Utskottet hade icke heller funnit anledning till erinran
mot storleken av det för byggnadsarbetenas igångsättande beräknade beloppet
av 480,000 kronor.
Med hänsyn till den från universitetets sida dåmera förebragta utredningen
och med stöd jämväl av iakttagelser vid nyssnämnda besök i universitetshuset,
hade utskottet emellertid funnit omläggningen av värme- och
ventilationssystemet och i närmare samband därmed stående arbeten vara
av så brådskande art, att utskottet icke ansett rådligt att upptaga medel
härför å beredskapsstat. Lämpligen borde det belopp, som erfordrades
för utförandet av ifrågavarande arbeten, överflyttas från beredskapsstaten
till det anslag å 60,000 kronor, som Kungl. Majit föreslagit skola för nämnda
byggnadsföretag anvisas å riksstaten för budgetåret 1938/39.
Kostnaderna för berörda arbeten hade beräknats till 182,900 kronor. Från
byggnadsstyrelsen hade emellertid utskottet under hand inhämtat, att nämnda
belopp icke inbegrepe kostnader för i samband med dessa arbeten stående
byggnadsarbeten, exklusive målningsarbeten, samt för ritningar, arbetsledning,
kontroll och administration och ej heller oförutsedda utgifter
samt att det för samtliga de ifrågavarande arbetena erforderliga beloppet,
med hänsyn tagen jämväl till de inträdda prisstegringarna (10,000 kronor),
kunde beräknas till 272,000 kronor.
Då det anslag, som enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle hava anvisats å
riksstaten, innefattade bland annat kostnader för ritningar för ifrågavarande
anläggningar, föresloge utskottet, att till nämnda anslag från beredskapsstaten
överflyttades ett belopp av i runt tal 265,000 kronor.
Av propositionen nr 242/1939 angående allmän beredskapsstat för budgetåret
1939/40 inhämtas nu bland annat att byggnadsstyrelsen gjort framställning
örn anslag till ifrågavarande ändrings- och moderniseringsarbeten
för budgetåret 1939/40. Styrelsen har därvid anfört huvudsakligen följande:
-
4
Statsutskottets utlåtande Nr 159.
Arbetet med uppgörande av ritningar m. m. vore igångsatt.
Beträffande omläggningen av värmelednings- och ventilationssystemet
inom byggnaden ämnade styrelsen så förfara, att för arbetena i fråga erforderliga
ytterligare utredningar samt alla för desamma behövliga ritningar
och handlingar fullbordades i så god tid, att arbetena på platsen kunde påbörjas
under våren 1939 och i allt väsentligt genomföras under sommaren
1939 i uppehållet mellan eldningsperioderna.
Detta betydde, att omfattande arbeten komme att bedrivas inom byggnaden
från och med våren 1939. Starka skäl talade för att de i övrigt planerade
ändrings- och moderniseringsarbetena för byggnaden successivt fullföljdes
i anslutning till nyssnämnda lednings- och med dessa samhörande
byggnadsarbeten. Universitetets drätselnämnd hade framhållit önskvärdheten
av att ombyggnaden bleve slutförd inom så kort tid som möjligt, enär
arbetena, medan de påginge, naturligen måste komma att verka störande
på arbetet inom universitetshuset. Härtill komme, att avbrott i byggnadstiden
eller ett uttänjande av densamma medförde väsentliga merkostnader
för arbetenas utförande.
Styrelsen ansåge sålunda, att förutom de lednings- och därmed samhörande
byggnadsarbeten, rörande vilka beslut örn verkställighet redan lämnats,
borde ändrings- och moderniseringsarbetena igångsättas omkring den 1 juni
1939, så att samma års uppehåll i undervisningen kunde utnyttjas, och arbetet
i sin helhet bedrivas under budgetåren 1939/41 för att enligt plan slutföras
under sommaren 1941.
Hittills icke anvisade medel för byggnadsföretaget syntes lämpligen böra
fördelas med lika stort belopp på de båda budgetåren.
Byggnadsstyrelsen hemställde sålunda att Kungl. Maj:t måtte föreslå 1939
års riksdag att dels å riksstaten för budgetåret 1939/40 överföra det å innevarande
budgetårs beredskapsstat upptagna förskottsanslaget av 155,000 kronor
för ändrings- och moderniseringsarbeten inom universitetshuset i Uppsala,
dels ock för budgetåret 1939/40 för samma ändamål anvisa ett reservationsanslag
av 385,000 kronor.
Större akademiska konsistoriet i Uppsala har i skrivelse till kanslern för
rikets universitet framhållit vikten av att byggnadsarbetena utfördes. Kanslern
har yttrat, att ifrågavarande anslag syntes vara av beskaffenhet att
böra så snart som möjligt upptagas i riksstatens kapitalbudget.
Departementschefen har för egen del icke funnit sig kunna tillstyrka
byggnadsstyrelsens förslag om anvisande av medel till ifrågavarande byggnadsföretag
å riksstaten för nästkommande budgetår. Departementschefen
föreslog, att anslag för ändamålet upptoges å beredskapsstaten för budgetåret
1939/40, och hade icke något att erinra mot att detta anslag bestämdes
till (385,000 + 155,000 =) 540,000 kronor.
I motionerna 1:138 och 11:291 har inledningsvis återgivits
byggnadsstyrelsens ovannämnda framställning. Vidare har erinrats, att
Kungl. Maj:t icke äskat några medel å riksstatens kapitalbudget till ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår. Motionärerna fortsätta därefter:
Örn riksdagen i detta hänseende icke gör någon ändring, komme för närvarande
blott de ändrings- och reparationsarbeten, till vilka 1938 års riksdag
anvisat anslag på riksstaten, att omedelbart utföras. De arbeten, som
Statsutskottets utlåtande Nr 159.
5
vore upptagna på beredskapsstat för budgetåret 1938/39, komme att utföras
senare. Det av riksdagen redan i dess helhet beslutade arbetet, vilket vore
det första omändrings- och reparationsarbetet i universitetshuset under de
gångna femtio åren och som man därför icke kunde komma ifrån, komme
att utföras i två etapper.
Vilka olägenheter och kostnader en dylik fördelning komme att medföra
visade sig emellertid för var dag alltmera tydlig, sedan man nu satt igång
med de på riksstaten beslutade arbetena. Dessa olägenheter och kostnader
vore så betydande, att motionärerna ansåge sig böra hemställa örn riksdagens
bifall till upptagande på riksstaten för budgetåret 1939/40 av de anslag,
örn vilka byggnadsstyrelsen hemställt i sin nämnda skrivelse.
Skulle det av riksdagen beslutade omändrings- och reparationsprogrammet
komma att fördelas på två etapper, måste tydligen, sedan universitetshuset
ställts i ordning efter fullbordandet av de nu på riksstaten upptagna
ändrings- och reparationsarbetena, efter något år svårigheter för undervisningens
bedrivande i byggnaden komma att ånyo uppstå.
I fråga örn olägenheter och merkostnader genom att arbetet måste bedrivas
i två etapper hava motionärerna hänvisat till en motionerna bifogad, den
20 januari 1939 dagtecknad promemoria från byggnadsrådet D. Dahl. I
nämnda promemoria har bland annat anförts:
Arbetena inom universitetshuset påbörjades den 2 januari 1939 i avsikt
att, då fortsättningsanslag vid årets riksdag beräknades skola komma att
beviljas, arbetet skulle kunna bedrivas utan avbrott och i en följd, vilket
givetvis för såväl universitetet som den byggande myndigheten bleve mest
förmånligt. I 1939 års statsverkspi''oposition hade emellertid icke något sådant
fortsättningsanslag begärts. Konsekvenserna härav torde för universitetshusets
del bliva synnerligen olyckliga. Situationen vore alltså den, att
värmeledningen kunde utföras men inga arbeten därutöver. Först och främst
hade detta en ekonomisk konsekvens så till vida, att kostnaderna bleve vida
större om ett längre uppehåll måste göras i arbetet. Gången på arbetet skulle
nämligen bliva den, att sedan håltagningar och rördragningar utförts, ett
provisoriskt igensättande av hål och slitsar skulle företagas för att undervisningen
skulle kunna bedrivas i lokalerna. Därefter skulle nytt provisorium
inträda vid nästa byggnadsperiod, då man åter måste utföra bilningar och
håltagningar, denna gång t. ex. för elektriska ledningar samt övriga ombyggnadsarbeten.
Det vore ur alla synpunkter bättre att kunna utföra alla
arbeten samtidigt, så att varje byggnadsdel vore fullständigt färdig, då arbetarna
lämnade platsen, och undervisningen genast kunde upptagas inom de
berörda lokalerna. Skulle arbetet utföras i flera etapper för samma lokaliteter,
bleve störningen för dem, som skulle begagna lokalerna, dubbelt så
stor, administrationen försvåras och hela ekonomien bleve lidande. Konsekvensen
bleve slutligen, alt byggnadskostnaderna icke kunde hållas inom
den beräknade ramen.
De praktiska svårigheterna vore icke mindre. Man räknade t. ex. med
uppbrytning av ett golv och droge ledningarna i tanke härpå. Örn nu golvet
skulle läggas örn först senare, bleve ledningsarbetet genast försvårat
och därigenom dyrare. Slitsar, som kunde användas för flera ändamål,
måste igensättas och åter upptagas. Paneler, som reves för uppsättande av
värmeelement, kunde icke ersättas otc. I aulan kunde värme- och ventila
-
6
Statsutskottets utlåtande Nr 159.
Utskottet.
tionsanläggningen icke utföras, då dessa anordningar sammanhängde med
inläggandet av ett nytt bjälklag o. s. v.
Anmärkas finge även, att man icke heller vore i den situationen att kunna
avbryta de igångsatta arbetena för att sedermera kunna upptaga dem i full
utsträckning. Det vore ju nämligen så, att värmeledningen vore i så pass
dåligt skick, alt man icke vågade vänta ännu ett år med dess utbytande,
vilket ju också varit den första anledningen till restaureringsfrågans upp
tagande just nu.
Konsekvenserna för undervisningen vore, att lokalerna komme att stå
trasiga och fula under mellanperioden och att provisorierna med ut- och
inflyttning komme att bliva upprepade tvenne gånger. Det vore således ulalia
synpunkter olyckligt, örn arbetena icke kunde bedrivas i den följd och
det obrutna sammanhang, som utredningarna åsyftade.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår överlämnades vid ifrågavarande
ärendes behandling vid 1938 års riksdag till utskottet en skrivelse från
större akademiska konsistoriet i Uppsala, varav inhämtades, att värme- och
ventilationsanläggningarna i universitetshuset befunno sig i ett synnerligen
bristfälligt skick. I skrivelsen framhölls bland annat, att en allvarlig brandrisk
vore förenad med värmeanläggningens begagnande. Vid sitt år 1938
verkställda besök i universitetshuset fann utskottet den ifrågasatta omläggningen
av värme- och ventilationssystemet och i närmare samband därmed
stående arbeten vara av så brådskande art, att utskottet ansåg det tillrådligt
att för ändamålet beräkna medel å rikssaten. På grund av under hand inhämtade
upplysningar ansåg sig utskottet kunna räkna med att ovannämnda
arbeten ulan större olägenheter skulle kunna utföras isolerade från byggnadsprogrammets
genomförande i dess helhet. Den nu förebragta utredningen
utvisar emellertid, att så icke låter sig göra utan en beydande ökning
av byggnadskostnaderna. Med hänsyn härtill har byggnadsstyrelsen också
planlagt arbetet så, att de olika ändrings- och moderniseringsarbetena för
samma lokaliteter icke skulle utföras etappvis, utan i sin helhet samtidigt
fullbordas.
Vid besök i universitetshuset har utskottet blivit övertygat om att byggnadsprogrammets
rationella utförande kräver, att arbetena fullföljas enligt
den av byggnadsstyrelsen angivna planen. Härför erfordras emellertid att
medel anvisas å riksstaten för nästa budgetår. Byggnadsstyrelsen har för
ändamålet beräknat 540,000 kronor vilket belopp av Kungl. Majit upptagits
å beredskapsstat (prop. nr 242, bilaga 13, punkt 7) för ändrings- och moderniseringsarbeten
i universitetshuset i Uppsala såsom förskottsanslag för
budgetåret 1939/40. Med hänsyn till vad i förevarande ärende sålunda förekommit
vill utskottet föreslå, att nämnda anslag överflyttas från beredskapsstaten
till riksstaten för nästa budgetår.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Majlis förslag och
motionerna I: 138 och 11:291, må till Ändrings- och modernisering
sarbeten i universitetshuset i Uppsala för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 540,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 159.
7
3:o) Uppförande av byggnad för fysiska institutionen vid universitetet
i Lund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2, sid. 2) och under
erinran, att 1938 års riksdag å beredskapsstat för innevarande budgetår upptog
dels ett förskottsanslag av 1,150,000 kronor till uppförande av ifrågavarande
byggnad, dels ock ett förskottsanslag av 20,000 kronor till konstnärlig
utsmyckning av byggnaden, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Uppförande av byggnad för fysiska
institutionen vid universitetet i Lund för budgetåret 1939/40
anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor.
4:o) Nybyggnad för de teoretiska institutionerna m. m. vid karolinska
mediko-kirurgiska institutet. Kungl. Majit har (punkt 3, sid. 2—5) föreslagit
riksdagen att till nybyggnad för de teoretiska institutionerna m. m.
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet för budgetåret 1939/40 anvisa ett
reservationsanslag av 500,000 kronor.
1938 års riksdag anvisade för ifrågavarande ändamål dels å riksstatens
kapitalbudget ett reservationsanslag av 140,000 kronor, avsett till uppgörande
av entreprenadhandlingar m. m., dels ock å beredskapsstat ett förskottsanslag
av 1,360,000 kronor.
Med förevarande byggnadsfråga sammanhänger frågan örn lokaler förståtens
institut för folkhälsan. Vid inrättande genom beslut av 1938 års
riksdag (skrivelse nr 239) av nämnda institut förutsattes nämligen, att för
institutet skulle under de närmaste åren uppföras en byggnad å den för karolinska
institutets hygieniska institution reserverade delen av Norrbackaområdet
och i direkt anslutning till den projekterade institutionsbyggnaden.
Kostnaderna för byggnaden för institutet för folkhälsan uppskattades
till i runt tal 1,800,000 kronor. Riksdagen anvisade sedermera å riksstatens
kapitalbudget för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag av 100,000 kronor,
närmast avsett till bestridande av kostnaderna för överarbetning av
byggnadsplan^ utförande av detaljritningar och kostnadsberäkningar, tomtens
iordningsställande m. m. Vidare uppfördes för nämnda byggnad
700,000 kronor å beredskapsstat för samma budgetår.
Den hygieniska institutionen skulle fungera såsom en av institutets för
folkhälsans avdelningar med professorn i hygien vid karolinska institutet såsom
föreståndare. Vissa i bygget för karolinska institutet ingående elektriska
anläggningar och sjukhusets ångcentral skulle användas även för driften av
institutet för folkhälsan. Yttre ledningar, vägar m. m. skulle vara gemensamma
för de båda instituten.
Kungl. Maj :ts förslag innebär nu, att å riksstaten för nästa budgetår skulle
uppföras medel, avsedda till påbörjande av de delar av karolinska institutets
nybyggnader, som avses bliva gemensamma för karolinska institutet och institutet
lör folkhälsan. Till uppförande av byggnad för sistnämnda institut
8
Statsutskottets utlåtande Nr 159.
har Kungl. Maj:t i annat sammanhang äskat ett anslag av 500,000 kronor å
riksstatens kapitalbudget.
Utskottet. Utskottet, som i särskilt utlåtande denna dag tillstyrkt anvisande av ovannämnda
belopp, 500,000 kronor, till uppförande av nybyggnad för statens
institut för folkhälsan, har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts
förevarande förslag om anvisande av likaledes 500,000 kronor till nybyggnad
för karolinska institutet. Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må till Nybyggnad för de teoretiska institutionerna
m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet för
budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 500,000
kronor.
5:o) Uppförande av byggnader för karolinska sjukhuset i Stockholm
m. m. Konstnärlig utsmyckning av karolinska sjukhuset i Stockholm. Beträffande
Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 4 och 5) har riksdagen redan
fattat beslut, varom här
erinras.
6:o) Ändringsarbeten i geodetiska institutionen vid tekniska högskolan
i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, sid. 13), vilket
innebär anvisande av ett engångsanslag till förevarande ändamål, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ändringsarbeten i geodetiska institutionen
vid tekniska högskolan i Stockholm för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 5,000 kronor.
7:o) Uppförande av byggnad för fackavdelningen för skeppsbyggeri
m. m. vid Chalmers tekniska högskola. Beträffande Kungl. Majrts förslag
(punkt 7) har riksdagen redan fatt beslut, varom här
erinras.
8:o) Nybyggnad för högre allmänna läroverket i Haparanda. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, sid. 18 och 19), vilket innebär fortsatt
anvisande av medel för ifrågavarande ändamål, vartill 1938 års riksdag på
riksstatens kapitalbudget anvisat 360,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nybyggnad för högre allmänna läroverket
i Haparanda för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 300,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 159.
9
9:o) Ändringsarbeten m. m. vid småskoleseminariet i Växjö. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, sid. 19 och 20), vilket innebär dels, att
av ett å beredskapsstat för innevarande budgetår uppfört förskottsanslag å
77,400 kronor till ändringsarbeten m. m. vid vissa småskoleseminarier ett belopp
av 8,000 kronor, avseende toalettanordningar vid småskoleseminariet
i Växjö, nu äskas å riksstaten, dels ock att ett belopp av 5,000 kronor begäres
anvisat till uppförande av ny redskapsbod vid samma seminarium, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ändringsarbeten m. m. vid småskoleseminariet
i Växjö för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 13,000 kronor.
10:o) Vissa ändringsarbeten vid småskoleseminariet i Härnösand. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, sid. 20—22), vilket innebär anvisande
av medel till dels iordningställande av vissa utrymmen i rektorsbostaden
övre våning, dels ock fullföljande av den pågående inredningen av
skolkökslokaler vid seminariet, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa ändringsarbeten vid småskoleseminariet
i Härnösand för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 17,500 kronor.
Illo) Nybyggnad för småskoleseminariet i Haparanda. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11, sid. 22 och 23), vilket innebär fortsatt anvisande
av medel till förevarande ändamål, vartill 1938 års riksdag å riksstatens
kapitalbudget anvisat 150,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nybyggnad för småskoleseminariet
i Haparanda för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 200,000 kronor.
12 :o) Vaktmästarbostad vid småskoleseminariet i Skara. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12, sid. 23 och 24), vilket innebär, att av ett
å beredskapsstat för innevarande budgetår uppfört förskottsanslag å 77,700
kronor till ändringsarbeten m. m. vid vissa småskoleseminarier ett belopp
av 17,500 kronor nu begäres uppfört å riksstaten för nästa budgetår för
uppförande av ny vaktmästarbostad vid småskoleseminariet i Skara, hemställer
utskottet,
att riksdagen må lill Vaktmästarbostad vid småskoleseminariet
i Skara för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 17,500 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 193!). 6 samt. Nr 159. 2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 159.
13:o) Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna. Beträffande
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 13), kommer utskottet att senare under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
Stockholm den 5 maj 1939.
På statsutskottets vägnar:
C. P. V. GRÄNEBO.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Gränebo, Nilsson i Malmö, Oscar Olsson, Andersson i
Fältenborg, Gustafsson i Benestad, Ström i Lidköping, Andrén, Lindström, Larsson i Varberg,
Magnusson i Kalmar, Sundberg och Nisser; samt
från andra kammaren: herrar Jansson i Falun, Magnusson i Skövde, Svensson i
Grönvik, Eriksson i Stockholm, Danielsson, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Andersson
i Prästbol, Lindberg i Umeå, Weijne, Andersson i Södergård och Mårtensson.
397002. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.