Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar örn anslag till universiteten i Uppsala och Lund m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1939-05-05 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1939:160, Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar örn anslag till universiteten i Uppsala och Lund m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 160.

1

Nr 160.

Ankom till riksdagens kansli den 5 maj 1939 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

gjorda framställningar örn anslag till

universiteten i Uppsala och Lund m. m. jämte i

ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

l:o) Uppsala universitet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har uti propositionen

(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1939/40

(åttonde huvudtiteln punkt 69, sid. 114—129, av det vid nämnda proposition

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för

den 4 januari 1939) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad personalförteckning för vissa tjänstemän vid Uppsala universitets

samlingar och inrättningar m. m., att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1939/40; dels besluta, att avlöningsstaten för Uppsala

universitet skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1939/40, erhålla ändrad lydelse på sätt av departementschefen förordats;

dels ock till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret 1939/40 anvisa

ett förslagsanslag av 1,971,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr F. Ström m. fl. (1:141) och den andra inom andra kammaren av herr

C. G. Tengström m. fl. (II: 210), vari hemställts, att riksdagen måtte medgiva

inrättandet åt professorn, filosofie doktorn Carl Wilhelm von Sydow

av en personlig professur i nordisk och jämförande folkminnesforskning

vid universitetet i Uppsala;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr C. P. Wahlmark m. fl. (I: 139), och den andra inom andra kammaren

av herr E. Sjögren m. fl. (II: 196), vari hemställts, att den av Kungl.

Majit vid universitetet i Lund föreslagna professuren i limnologi i stället

inrättas vid Uppsala universitet;

dels ock en inom första kammaren av herrar G. Branting och C. P. Wahlmark

väckt motion (I: 140), vari hemställts, att riksdagen ville dels be
Bihang

till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr ISO.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 160.

vilja ett anslag till inrättande av en provisorisk befattning som speciallärare

i hygien vid Uppsala universitet, dels i enlighet med universitetskanslerns

förslag bevilja professorn i hygien och bakteriolog! vid Uppsala universitet

J. L. Reenstierna ett årligt extra forskningsanslag å 3,000 kronor, att utgå

till dess han inträder i pensionsåldern och att av honom användas i Sverige

eller i utlandet som understöd åt hans forskning särskilt rörande spetälska.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de motionsvis gjorda yrkandena,

hänvisas, i den mån redogörelse därför ej lämnas i det följande, till

motionerna 1:139—141.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 111,600 kronor,

varav 97,450 kronor belöpa å den av 1938 års riksdag beslutade löneregleringen

för civilförvaltningen. I övrigt hänför sig anslagshöjningen i huvudsak

till följande ändamål:

a) personligt lönetillägg å 1,200 kronor åt den nuvarande innehavaren av

Emilia och Gustaf Carlbergs professur i idé- och lärdomshistoria, professorn

N. J. Nordström;

b) arvode å 1,500 kronor till ytterligare en amanuens vid obstetriskgynekologiska

kliniken;

c) inrättande av en ordinarie befattning såsom tekniskt biträde och en

ordinarie vaktmästarebefattning, båda i lönegraden A 7, vid institutionen

för fysiologisk botanik;

d) arvode å 1,800 kronor åt ett ytterligare skriv- och bokföringsbiträde

vid universitetets institutioner;

e) förändring av befattningen såsom kansliamanuens från tjänst med arvode

å 2,500 kronor till extra ordinarie befattning i 18 lönegraden.

Beträffande det under a) omnämnda personliga lönetillägget å 1,200

kronor inhämtas av statsrådsprotokollet, bland annat, att den donation,

varifrån lönen till innehavaren av den Carlbergska professuren bestrides,

ursprungligen avkastat 15,210 kronor för år men att räntan numera —

främst på grund av konvertering av det obligationslån, vari det donerade

beloppet till övervägande delen överlämnats — uppginge till allenast 10,895

kronor för år jämte cirka 835 kronor, utgörande ränta å uppkomna, kapitaliserade

räntebesparingar å omkring 25,700 kronor. Sammanlagda avkastningen

å donationsmedlen komme sålunda att uppgå till cirka 11,820 kronor,

vadan professor Nordström skulle komma att — inberäknat dyrtidstillägg

— åtnjuta en lön, som med cirka 2,488 kronor jämte barntillägg

understege vad som tillkomme universitetets övriga professorer.

Kanslern för rikets universitet har med anledning härav hemställt om anvisande

av en förslagsvis beräknad anslagspost å 2,500 kronor till lönefyllnad

åt Nordström.

Departementschefen har hänvisat till, att i donationsbestämmelserna beträffande

ifrågavarande professur funnes ett förbehåll örn att innehavaren

av densamma skulle vara skyldig underkasta sig löneminskning vid sjunkande

avkastning å donationskapitalet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 160.

3

Med hänsyn härtill, yttrar departementschefen, kunde det vara tveksamt,

örn nämnde professor borde kompenseras för den löneminskning, som uppstått

genom sjunkande ränteinkomster. På grund av vad av universitetsmyndigheterna

i ämnet anförts ansåge departementschefen sig emellertid

icke böra i princip motsätta sig förslaget. För ändamålet torde icke böra

anlitas den besparing å något över 25,000 kronor, som tidigare uppstått å

donationsmedlens avkastning och som, enligt vad departementschefen inhämtat,

lagts till donationskapitalet. Lämpligen borde i anslutning till

föreliggande förslag medel för täckande av skälig del av löneunderskottet

anvisas å riksstaten. Härvid förutsatte departementschefen emellertid, att

universitetsmyndigheterna till ett kommande år övervägde möjligheterna

att omplacera hela eller en del av donationskapitalet i syfte att förbättra

avkastningen. De anslagsmedel, som i avbidan på denna omprövning borde

anvisas för budgetåret 1939/40, borde enligt departementschefens mening

icke bereda täckning för hela underskottet å löneförmånerna. I donationsurkunden

hade förutsatts, att dyrtidstillägg skulle utgå å lönen endast örn

så efter en årligen återkommande prövning funnes böra ske med hänsyn

till ränteinkomsternas storlek. Beträffande löneförbättring gällde i stort sett

samma förbehåll. Läget vore alltså, att professurens innehavare, endast om

kanslern så med hänsyn till ränteinkomsternas storlek funne lämpligt,

kunde erhålla dyrtidstillägg och provisorisk avlöningsförstärkning. Vid sådant

förhållande funne departementschefen sig icke kunna tillstyrka, att

vid bestämmandet av lönefyllnaden hänsyn toges till vare sig dyrtidstilllägg

eller provisorisk avlöningsförstärkning. Lönefyllnaden borde beräknas

till skillnaden mellan å ena sidan lön och ålderstillägg, 13,000 kronor, å

andra sidan den beräknade avkastningen av donationsfonden, 11,820 kronor,

alltså till 1,180 kronor. Detta belopp, som torde böra avrundas till

1,200 kronor, syntes icke böra anvisas förslagsvis utan i avlöningsstaten

upptagas som bestämt belopp. Bestämmelser rörande villkoren för lönetilläggets

utgående torde Kungl. Majit böra framdeles meddela. Departementschefen

förutsatte, att lönetillägget bleve personligt för den nuvarande

innehavaren av professuren.

Departementschefen har vidare erinrat, att majoren H. Jacobsson och

hans hustru Ivarin Jacobsson, född Broström, genom donationsbrev den 31

december 1937 till universitetet i Uppsala överlämnat ett belopp av 500,000

kronor, avsett till upprättande och vidmakthållande vid universitetet av

en professur, vars innehavare skulle ägna sig åt forskning och undervisning

beträffande de för livsprocesserna grundläggande kemiska och fysikaliska

lagbundenheterna, samt att Kungl. Majit genom beslut den 20 maj 1938

bemyndigat universitetet att mottaga donationen.

Enligt Kungl. Majits förslag skulle vidare i den särskilda avlöningsstaten

för professorer och lärare m. fl., under rubriken matematisk-naturvetenskapliga

sektionen, införas en ny anmärkning beträffande nyss omförmälda

donationsprofessuren i biokemi samt vidtagas ändring av den under nämnda

rubrik uppförda anmärkningen 2, i syfte att befria den av professorerna i

kemi, vilken av kanslern förordnas till föreståndare för den kemiska institutionen,

från skyldighet att bebo den nuvarande tjänstebostäder

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 160.

I motionerna I: 1^1 och II: 210, vari yrkats inrättande av en personlig

professur åt C. W. von Sydow, har anförts bland annat:

Allmogekulturen utgjorde en enhet, och den fulla kunskapen om densamma

erhölles först genom en intim samverkan mellan de härmed sysslande

vetenskapsgrenarna, i första rummet dialektforskning, ortnamnsforskning,

etnologi och folkminnesforskning. Det vore också allmänt erkänt, att

en tillfredsställande universitetsundervisning borde vara ordnad för alla

dessa forskningsgrenar. Genom ett flertal professurer och docenturer i nordiska

språk eller svenska språket mäste anses vara väl sörjt för dialektforskningen.

För ortnamnsforskningen funnes en personlig professur vid Uppsala

universitet. En professur i etnologi hade erhållits genom en enskild donation

till nordiska museet i Stockholm. För undervisningen i folkminnesforskning

hade dock ännu ingen professur upprättats. Under de 25 år, som folkminnesforskningen

ingått i svensk universitetsundervisning, hade man ej

nått längre än till att utnämna docenter i ämnet och genom tillfälliga anställningar

ordna undervisningen. Vid Lunds universitet inrättades år 1910

en docentur i nordisk och jämförande folkminnesforskning. Innehavaren

härav, professor C. W. von Sydow, som sedan 1912 tjänstgjort som examinator

i ämnet vid Lunds universitet och sedermera förordnats som sådan

även vid Uppsala universitet, hade varit den lärare, på vilken det ojämförligt

mesta arbetet vilat. År 1931 omvandlades von Sydows verksamhet till

en befattning som biträdande lärare vid Lunds universitet och samtidigt

föreståndare för Hyltén-Cavalliusstiftelsen. Sedan 1932 hade von Sydow

undervisat vid Uppsala universitet under kortare tider såväl höst- som

vårtermin. Från år 1929 hade ytterligare en docent funnits i folkminnesforskning

i Lund. Vid Göteborgs högskola undervisade sedan 1925 under

några år en docent i folkminnesforskning.

Både uppteckningen av våra snabbt försvinnande folkminnen och den vetenskapliga

bearbetningen av folkminnesmaterialet hade sålunda alltjämt

i vårt land måst bedrivas utan det stöd, som inrättandet av en professur i

ämnet folkminnesforskning vid åtminstone ett av våra universitet skulle

innebära för såväl nutiden som framtiden. Därmed hade den svenska folkminnesundersökningen

kommit i ett ogynnsamt läge. Detta framträdde

desto bjärtare, då man jämförde med förhållandet i de mångå europeiska

länder, där numera forskningsgrenen gynnades av List universitetsundervisning

med ej sällan ett flertal professurer.

Det vore uppenbart att behovet av akademisk undervisning i folkminnesforskning

i vårt land icke i längden kunde fyllas på sätt som hittills

skett. Skulle de nuvarande förhållandena alltjämt bestå, måste man räkna

med att det alltfort växande intresset hos de studerande för denna art av

kulturforskning icke kunde tillgodoses.

Vid Uppsala universitet hade intresset för upprättandet av en professur i

folkminnesforskning upprepade gånger framträtt.

Senast hade det större akademiska konsistoriet i Uppsala i sina petita till

1938 års riksdag gjort framställning om inrättande vid Uppsala universitet

av en personlig professur i folkminnesforskning åt professor von Sydow.

Samtidigt hade även det större akademiska konsistoriet i Lund anhållit att

framställning skulle göras till 1938 års riksdag om inrättande av en ordinarie

professur i ämnet vid Lunds universitet.

Uppsala vore det naturliga centrum för hithörande forskningar inom den

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 160.

5

ojämförligt största och för forskningen viktigaste delen av landet frän och

med Norrland i norr ned till Småland i söder. I Uppsala förvarades på

landsmålsarkivet de största handskrivna samlingar rörande dessa ämnen i

Sverige och dit inkomme i ännu oförminskad ström nya samlingar av här

ifrågavarande art. I Uppsala funnes slutligen den stora skaran studenter

från de norra och mellersta delarna av landet ur vilken de lämpligaste samlarna

utginge.

Med de utredningar, som detta ärende tidigare föranlett, och med de synpunkter,

som här framställts, syntes det vara till fullo ådagalagt, att frågan

örn universitetsundervisning i folkminnesforskning utan uppskov borde och

kunde lösas till fromma för en vetenskap, vars stora vikt och betydelse för

nationell kulturforskning så allmänt insetts och uppskattats. Men ännu ett

skäl till ett omedelbart upprättande av en professur i folkminnesforskning

syntes kräva särskilt beaktande. Professor C. W. von Sydow hade varit

banbrytaren för den svenska folkminnesforskningen, sådan den bedrivits

under det senaste kvartseklet. Han hade under hela denna tid ägnat allt sitt

arbete och all sin strävan åt denna forskningsgren och härvid oavbrutet

meddelat universitetsundervisning, som sedan länge varit mycket mer omfattande

än den som i vanliga fall ålåge en docent. Han hade vidare utövat

en betydelsefull upplysningsverksamhet utanför universiteten för att intressera

och instruera föreningar, skolor och enskilda för metodisk folkminnesinsamling.

Som akademisk lärare hade han fört fram ett betydande antal

lärjungar till kandidat- och licentiatexamen samt några till doktorsgrad.

Hans läraregärning hade i hög grad till självständigt arbete inspirerat lärjungar,

som ej ryggat tillbaka inför det faktum att denna forskningsgren

ej ställt i utsikt akademisk befordran. C. W. von Sydows omfattande och

gedigna kunskaper och hans nit för forskningens utveckling hade verkat

befrämjande även i andra länder än Sverige.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag finner utskottet sig böra tillstyrka.

Vad angår det motionsvis framställda yrkandet örn inrättande av en

personlig professur i nordisk oell jämförande folkminnesforskning vid universitetet

i Uppsala för professor C. W. von Sydow får utskottet erinra, att

universitetsberedningen i sin den 7 oktober 1937 avgivna utredning angående

universitetens verksamhet och organisation (statens offentliga utredningar

1937:36) framlagt förslag örn upprättande vid Uppsala universitet

av en professur i folkminnesforskning och vid Lunds universitet av en professur

i nordisk etnologi. Ifrågavarande förslag äro, enligt vad utskottet inhämtat,

för närvarande föremål för universitetsmyndigheternas behandling.

Utskottet vill för sin del erkänna, att goda skäl ur nationell och allmänt

vetenskaplig synpunkt kunna an hiras för att nämnda ämnen böra erhålla företrädare

vid våra universitet i professors ställning. Utskottet anser sig dock

icke kunna bedöma huruvida ämnesområdet för de föreslagna professurerna

bör bestämmas på sätt universitetsberedningen ifrågasatt eller örn måhända

till en professur i folkminnesforskning lämpligen bör hänföras jämväl något

närbesläktat ämnesområde. Härom torde emellertid klarhet komma att

vinnas genom den nu pågående utredningen. Därest det härvid ur olika

synpunkter skulle befinnas erforderligt, att en professur i folkminnesforsk
-

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 160.

ning i enlighet med universitetsberedningens förslag anses böra inrättas, utgår

utskottet ifrån, att denna fråga i så god tid förelägges till Kungl. Maj:ts

prövning och avgörande, att förslag i ämnet kan av Kungl. Majit framläggas

redan för nästkommande års riksdag. Vid ett eventuellt bifall från

riksdagens sida till ett förslag i angivna riktning torde professor von Sydow

utan ansökningsförfarande kunna kallas till innehavare av en dylik lärostol.

Det torde även böra i första hand ankomma på Kungl. Majit, att —

därest en ordinarie professorsbefattning i folkminnesforskning icke av Kungl.

Majit skulle befinnas böra komma till stånd — taga under omprövning

spörsmålet om huruvida von Sydows vetenskapliga förtjänster och forskargärning

motivera inrättandet för honom av en personlig professur samt

eventuellt förelägga 1940 års riksdag förslag i ämnet.

Med vad utskottet sålunda anfört torde motionerna I: 141 och lii 210

få anses besvarade.

I motionerna I: 139 och lii 196 har förslag framställts om att den av

Kungl. Majit föreslagna ''professuren i limnologi vid Lunds universitet i

stället skulle inrättas vid universitetet i Uppsala. Utskottet får erinra, att

1938 års riksdag i sin skrivelse nr 417 uttalade, att riksdagen med hänsyn

till betydelsen av den limnologiska vetenskapen ansåge frågan om limnologiens

ställning vid Lunds universitet böra utan alltför lång tidsutdräkt

bringas till en lösning. I anslutning härtill har Kungl. Majit nu föreslagit

inrättandet av en professur i ämnet vid nämnda universitet. Utskottet, som

i det följande kommer att yttra sig angående ifrågavarande förslag, får i

detta sammanhang framhålla, att de i berörda motioner förebragta skälen

för professurens förläggande till universitetet i Uppsala icke förefalla utskottet

bärande. Utskottet ställer sig därför avvisande till det i motionerna

framställda yrkandet.

Utskottet anser sig icke heller kunna biträda yrkandet i motionen I: 140

angående dels inrättandet av en speciallärarbefattning i hygien vid Uppsala

universitet, dels ock beviljande av ett årligt extra forskningsanslag å 3,000

kronor till professorn J. L. Reenstierna, Behov av anslag för ifrågavarande

ändamål synas utskottet i första hand böra prövas av vederbörande universitetsmyndigheter,

som därefter torde hava att förelägga Kungl. Majit

förslag i ämnet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag

och med avslag å motionerna I: 139 och lii 196 samt I: 140,

a) godkänna följande personalförteckning för vissa tjänstemän

vid Uppsala universitets samlingar och inrättningar

m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 160. 7

Personalförteckning för vissa tjänstemän vid

Uppsala universitets samlingar och

inrättningar m. m.:

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Biblioteket:

1 överbibliotekarie............................ A 30

4 förste bibliotekarier ......................... A 26

10 andre bibliotekarier ......................... A 21

1 maskinist .................................. A 8

4 vaktmästare ............................... A 7

1 kanslibiträde ............................... A 7

2 kontorsbiträden ......... A 4

Vetenskapliga institutioner och inrättningar,

tillhörande medicinska och

filosofiska fakulteterna:

2 konservatorer .............................. A 21

1 trädgårdsmästare ........................... A 18

1 preparator ................................. A 10

1 instrumentmakare .......................... A 10

3 maskinister ................................ A 8

9 tekniska biträden........................... A 7

22 vaktmästare................................ A 7

2 underträdgårdsmästare ...................... A 7

1 eldare, tillika biträdande vaktmästare.......... A 5

2 trädgårdsmedhjälpare ....................... A 5

Kansliet:

1 sekreterare ................................. A 28

1 akademinotarie och ombudsman .............. A 26

2 vaktmästare ............................... A 7

1 kanslibiträde ............................... A 7

1 portvakt ................................... A 5

Drätselverket:

1 räntmästare ................................ A 30

1 kamrerare ................................. A 24

1 andre kamrerare............................ A 21

1 maskinist .................................. A 8

1 vaktmästare ............................... A 7

1 kanslibiträde ............................... A 7.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 160.

Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad

än den 20:e.

Biblioteket:

1 förste bibliotekarie ........................ Eo 26;

b) besluta, att avlöningsstaten för Uppsala universitet

skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1939/40, erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

Avlöningssta ter.

Lön

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Summa

A. Avlöningsstat

för professorer m. fl.

Matematisk- naturvetenskapliga sektionen.

Anm:.

2. Från lönen för dels professorn i astro- nomi, dels ock den såsom professor vid uni- versitetet i Uppsala äldre av ovannämnda

professorer i botanik frand rågås 1,500 kro- nor, utgörande beräknat värde av förefintlig

tjänstebostad, dock med iakttagande av att,

därest ifrågavarande professor i botanik

icke önskar disponera tjänstebostaden, den- samma skall disponeras av den såsom pro- fessor vid universitetet yngre professorn i

botanik, från vilkens lön i sådant fall skall

fråndragas nämnda belopp.

6. Utom ovannämnda professorsbefatt- ningar finnes inom sektionen »Karin och

Herbert Jacobssons professur i biokemi»,

vars innehavare avlönas från en för ända- målet donerad fond.

Anmärkningar

till avlöningsstat för professorer m. fl.

B. Avlöningsstat

för exercitiemästare.

Summa kronor

—

—

855,000

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 160.

9

4. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl Maj:t:

a. Grundbelopp.....kronor 460,310

b. Vikariatsersättningar

m. m., förslagsvis. » 3,000 kronor 463,310

Summa kronor 1,424,710.

Anmärkningar till avdelning 1. av avlöningsstaten.

2. Besparingar å följande anslagsposter, nämligen: delposten 1. a. till

Lön och tjänstgöringspenningar till tjänstemän å ordinarie stat, anslagsposten

2. till Arvode till professor i psykiatri, delposten 4. till Arvoden och

särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t: Grundbelopp, anslagsposten

5. till Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän skola,

med undantag dels av besparingar å anslagsmedel, som beräknats till arvode

och ersättning till universitetslektor i svenska språket, dels av besparingar

å docentstipendier, varom bestämmelser i annan ordning meddelats, dels av

besparingar å anslagsmedel, som beräknats till arvode åt assistenten å den

fysikalisk-kemiska institutionen, dels ock av besparingar å anslagsmedel, som

beräknats till lönetillägg åt professorn N. J. Nordström såsom innehavare

av professuren i idé- och lärdomshistoria, ingå till reservfonden, vilken står

under kanslerns disposition för universitetets vetenskapliga och ekonomiska

behov, i den ordning universitetsstatuterna stadga.

II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar

och inrättningar m. m.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis.................kronor 418,600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.......... » 17,140

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar

m. m...........kronor 101,500

b. Avlöningsförhöjnin
gar

m. m., förslagsvis »___5,016 » 106,516

4. Rörligt tillägg, förslagsvis......... » 30,900

Summa kronor 573,156

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl......kronor 1,424,710

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m. » 573,156

Summa kronor 1,997,866

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 160.

Särskilda uppbördsmedel:

— — — — —------■ — kronor 26,866

Nettoutgift kronor 1,971,000;

c) till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av.......................kronor 1,971,000;

II. att motionerna I: 141 och II: 210 må anses besvarade

med vad utskottet i det föregående anfört.

2:o) Uppsalauniversitet: Vissa ersättningar m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 71, sid. 137), vilket innebär samma medelsanvisning

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Vissa ersättningar

to. to. för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av

14,200 kronor.

3:o) Lunds universitet: Avlöningar: Kungl. Majit har (punkt 73, sid. 139

—155) föreslagit riksdagen att dels besluta, att vid Lunds universitet skall

från och med den 1 juli 1940 inrättas en professur i limnologi, dels fastställa

av departementschefen förordad personalförteckning för vissa tjänstemän

vid Lunds universitets samlingar och inrättningar m. m., att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1939/40, dels besluta, att avlöningsstaten

för Lunds universitet skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1939/40, erhålla ändrad lydelse på sätt av departementschefen förordats,

dels ock till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret 1939/40

anvisa ett förslagsanslag av 1,710,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr A. Hellberg väckt motion (II: 306), vari hemställts, att

riksdagen ville besluta, att vid universitetet i Lund skall från och med den

1 juli 1940 inrättas en särskild professur i förvaltningsrätt genom utbrytning

av förvaltningsrätten och kyrkorätten ur den nuvarande lärostolen

därstädes i statsrätt, förvaltningsrätt, kyrkorätt och folkrätt.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 84,900 kronor,

varav 73,200 belöpa å löneregleringen för civilförvaltningen. Anslagshöjningen

hänför sig i övrigt huvudsakligen till följande ändamål:

a) arvode å 3,000 kronor åt en speciallärare i hygien;

b) arvode å 6,000 kronor åt en biträdande lärare i matematik;

cj inrättande av en ordinarie befattning såsom försöksassistent vid institutionen

för ärftlighetsforskning i lönegraden A 16 (merkostnad omkring

2,700 kronor).

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 160.

11

Kungl. Maj:ts förslag innebär vidare, att vid universitetet i Lund skulle

från och med den 1 juli 1940 inrättas en professur i limnologi. Härom inhämtas

av statsrådsprotokollet i huvudsak följande:

Den genom professorn E. Naumanns frånfälle för ett pär år sedan uppkomna

frågan örn ordnandet av limnologiundervisningen i vårt land har

varit föremål för utredning genom särskilda delegerade, av universitetsberedningen

och de akademiska myndigheterna. Frågan har hittills provisoriskt

ordnats på så sätt, att medel anvisats för anställande av en amanuens

med uppgift att under ledning av tillförordnade föreståndaren för limnologiska

institutionen utöva tillsyn över de nu för ifrågavarande undervisning

till förfogande stående anläggningarna.

Särskilda delegerade för utredning av frågan anförde i yttrande den

27 maj 1935 bland annat:

Den limnologiska undervisnings- och forskningsverksamhet, som under

Naumanns ledning uppblomstrat vid. Lunds universitet och dess limnologiska

fältlaboratorium i Aneboda, utgjorde ett så betydande inslag i svensk

vetenskaplig kultur, den innebure så rika möjligheter till befordrandet av

de svenska sötvattnens praktiska utnyttjande och bildade redan ett så uppmärksammat

led i den internationella limnologiska forskningsorganisationen,

att det möjligast effektiva vidmakthållandet av denna verksamhet

framstode som en bjudande plikt. Efter ingående granskning av möjligheterna

för nämnda verksamhets fortsättande hade de delegerade kommit tili

den bestämda åsikten, att frågans bästa lösning vore, att den av Naumann

innehavda professuren i limnologi återupprättades vid Lunds universitet.

Professorn i limnologi skulle givetvis ensam övertaga ansvaret för de limnologiska

laboratoriernas skötsel. .

Den under Naumanns tid bedrivna verksamheten vid Aneboda limnologiska

laboratorium hade fått betydelse för hela landet och även internationellt

därigenom, att Naumann hållit laboratoriet öppet för studerande från

landets alla universitet och högskolor och även organiserat en samverkan

med utländska institutioner och forskare. Denna interakademiska och internationella

karaktär ansåge de delegerade vara av den betydelse, att den

borde bibehållas för framtiden. För Aneboda limnologiska laboratorium

borde fastställas bestämmelser om denna interakademiska och internationella

kar aktar.

Sedan större akademiska konsistoriet i Lund tillstyrkt framställning örn

utverkande av proposition till riksdagen örn inrättande vid sagda universitet

av en professur å ordinarie stat i limnologi, anförde universitctsbercdningen,

att den ansåge synnerligen starka motiv tala för att limnologien

finge en egen lärostol vid något av vara akademiska lärosäten. Av historiska

skäl och med hänsyn till att Aneboda-institutionen tillhörde Lunds

universitet torde professuren biha inrättas vid sagda universitet. Peredningen

holle jämväl före, att man borde söka i största möjliga utsträckning

bevara Aneboda-laboratoriets hittillsvarande karaktär av en interakademiskt

och internationellt betonad institution.

Större akademiska konsistoriet har nu upprepat sin tidigare gjorda framställning.

, , ....

Kanslern har yttrat, att såväl från vetenskaplig synpunkt som med hänsyn

till den stora ekonomiska betydelsen av de frågor, varmed limnologien

sysslade, en professur i detta ämne vore väl motiverad, och att övervägande

skill syntes tala för att densamma förlädes till Lunds universitet. Altenia
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 160.

tivt ville kanslern nu ifrågasätta en provisorisk lösning av denna fråga genom

inrättandet av en speciallärarbefattning i limnologi, vilken befattning

sedermera, när en professur inrättades, borde bortfalla.

Departementschefen har för egen del anfört bland annat följande:

_ Givet vöre, att det provisorium, som för närvarande rådde och kommit

till stånd närmast för att bereda de personer, som vore sysselsatta med studier

på området, tillfälle att fortsätta desamma under ordnade arbetsbetingelser,

icke vore tillfredsställande ur undervisnings- och forskningssynpunkt.

Med hänsyn till ämnets vikt syntes det ömkligt, att dess ställning

nu på ett fastare och för ämnets utveckling här i landet mera betryggande

sätt reglerades. Ett nytt provisorium förefölle departementschefen alltså

icke tillfredsställande; det borde enligt departementschefens mening tillses,

att ämnet verkligen hnge en representativ företrädare, som helt kunde ägna

sina krafter åt uppgiften. Kanslerns förslag örn anställande av en speciallärare

vore att betrakta som en provisorisk lösning av frågan, som icke

beredde säkerhet för att limnologien som vetenskap och praktiskt arbetsområde

vunne tillbörligt beaktande.

Departementschefen anslöte sig därför till den uppfattningen att den bästa

lösningen vöre inrättandet av en professur i överenstämmelse med universitetsberedningens

förslag.

I den ovannämnda motionen II: 306 har anförts i huvudsak följande:

Såsom en följd av att staten under senare tid i allt större utsträckning

kommit att ingripa reglerande och kontrollerande på de flesta av samhällslivets

skilda områden, tenderade förvaltningsrätten i nutiden att erhålla en

allt mera ökad vikt och betydelse. Icke förty saknades vid våra statsuniversitet

— i motsats till vad förhållandet vore t. ex. i Finland — en självständig

professur i ämnet förvaltningsrätt. Vid universitetet i Uppsala vore

detta ämne förenat med statsrätten och folkrätten till en lärostol i statsrätt,

förvaltningsrätt och folkrätt; vid universitetet i Lund inginge ytterligare

kyrkorätten i benämningen på motsvarande professur. Förvaltningsrätten

framstode härigenom såsom styvmoderligt behandlad, jämfört med andra

grenar av rättsvetenskapen.

Avgörande skäl syntes kunna anföras för att förvaltningsrätten, som

representerade ett såväl teoretiskt som praktiskt synnerligen betydelsefullt

område inom rättsvetenskapen, bereddes en bättre ställning vid universiteten

genom att en särskild lärostol upprättades i detta ämne vid till en början

ett av dessa. Härvid uppstode frågan om professurens förläggande till

universitetet i Uppsala eller i Lund. Övervägande skäl syntes tala för det

senare alternativet. Efter statsmakternas beslut föregående år skulle nämligen

år 1940 eller senare vid förstnämnda universitet inrättas en särskild

professur i internationell rätt, omfattande folkrätt oell internationell privaträtt.

Härigenom konnne förvaltningsrättens ställning därstädes att i någon

mån förbättras. Visserligen bleve denna förbättring mera formell än

reell med hänsyn därtill, att folkrätten hittills faktiskt intagit en undanskymd

ställning vid universiteten, där den icke förmått hävda sig i konkurrensen

med de för juristutbildningen i regel viktigare ämnena statsrätt

och förvaltningsrätt. Men för universitetets i Lund vidkommande finge man

jämlikt grunderna för nyssnämnda beslut anse, att folkrätten där numera

borde intaga en med statsrätten och förvaltningsrätten jämbördig ställning

inom den lärostol, vartill dessa ämnen hörde. Det torde dock redan vara

svårt för en enda person att svara för undervisning och examination inom

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 160.

13

dessa omfattande och vitt skilda grenar av rättsvetenskapen. Och att inom

samtliga dessa bedriva vetenskaplig forskning torde vara nära nog omöjligt.

Skulle kravet på professorskompetens i alla dessa ämnen upprätthållas

vid ett framtida återbesättande av professuren i Lund, måste man riskera

att den komme att förbliva obesatt.

Utbrötes förvaltningsrätten och kyrkorätten ur den nuvarande professuren

i Lund i statsrätt, förvaltningsrätt, kyrkorätt och folkrätt, ernåddes

som resultat icke bara en förbättring av förvaltningsrättens ställning utan

även av folkrättens. Detta senare ämne skulle genom ett sådant beslut faktiskt

komma att beredas samma förmånliga ställning som i Uppsala efter

inrättandet av professuren i internationell rätt. Två önskvärda resultat

skulle alltså ernäs genom den föreslagna anordningens realiserande.

Det vore av en viss vikt att ett beslut i ämnet fattades redan vid innevarande

års riksdag — ehuru något anslag för en professur i förvaltningsrätt

icke kunde behöva upptagas i riksstaten förrän för budgetåret 1940/41.

Ty den nuvarande innehavaren av lärostolen i statsrätt, förvaltningsrätt,

kyrkorätt och folkrätt vid universitetet i Lund skulle författningsenligt

avgå sommaren 1940, varför förtidsproceduren skulle igångsättas instundande

sommar. En uppdelning av professuren borde örn möjligt vara beslutad

innan så skedde.

Vad beträffar Kungl. Maj:ts förslag örn inrättande vid Lunds universitet

av en professur i limnologi, har utskottet i det föregående erinrat örn

1938 års riksdags uttalande, att frågan örn limnologiens ställning vid

nämnda universitet syntes böra utan alltför lång tidsutdräkt bringas till

en lösning. Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag, vilket ansluter sig till den

lösning universitetsberedningen förordat, står enligt utskottets uppfattning

i god överensstämmelse med den mening, varåt fjolårets riksdag gav uttryck.

Med hänsyn härtill och då de av departementschefen anförda skälen

för att berörda ämne erhåller en företrädare i professors ställning vid

Lunds universitet synts utskottet bärande, ansluter utskottet sig till

Kungl. Maj:ts förevarande förslag, vilket innebär, att nämnda professur

inrättas från och med den 1 juli 1940.

Vad Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit har icke givit utskottet anledning

till erinran eller uttalande.

Beträffande det motionsvis framställda yrkandet örn inrättandet från

och med den 1 juli 1940 vid universitetet i Lund av en särskild professur

i förvaltningsrätt får utskottet erinra, att för närvarande finnas vid Uppsala

universitet en professur i statsrätt, förvaltningsrätt och folkrätt samt

vid Lunds universitet en professur i statsrätt, förvaltningsrätt, kyrkorätt

och folkrätt. Genom beslut av 1938 års riksdag har från och med den

1 juli 1940 inrättats en ny professur i Uppsala i internationell rätt, vars

huvudämne avsetts att bliva folkrätt. Från nyss angivna tidpunkt kommer

alltså att från professuren i statsrätt, förvaltningsrätt och folkrätt i Uppsala

frånskiljas sistnämnda ämne, varigenom viss begränsning kommer att

inträda med avseende å professurens ämnesområde. Vid behandlingen av

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 160.

frågan om inrättandet av professuren i internationell rätt vid Uppsala

universitet förelåg till prövning jämväl ett i motion II: 402/38 framställt

förslag örn att riksdagen, för att främja folkrättens — och samtidigt förvaltningsrättens

— ställning vid universiteten, måtte besluta en uppdelning

av de stats- och förvaltningsrättsliga professurerna vid våra universitet

på så sätt, att vid vart och ett av universiteten folkrätten bleve förenad

med statsrätten till en professur och förvaltningsrätten bleve ensamt

ämnesområde för en annan professur. I sitt utlåtande nr 176/1938, vari

utskottet tillstyrkte inrättandet av berörda professur i internationell rätt,

med folkrätt som huvudämne, fann utskottet sig med den ståndpunkt utskottet

sålunda intog till sistnämnda förslag icke kunna tillstyrka ovannämnda

motionsvis framställda yrkande. Riksdagen beslöt i enlighet med

utskottets därom gjorda hemställan, att motionen II: 402, i berörda del,

icke skulle till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Såsom i den nu föreliggande motionen II: 306 erinrats, kommer lärostolen

i statsrätt, förvaltningsrätt, kyrkorätt och folkrätt vid Lunds universitet

att sommaren 1940 bliva ledig. Åtgärder för professurens tillsättande

komma, därest icke beslut fattas angående anstånd härmed, att

inledas redan under nästa budgetår. Såsom av det föregående framgår,

kommer motsvarande professur vid Uppsala universitet genom 1938 års

riksdags beslut att få en ändrad ämnesomfattning. Enligt utskottets mening

synas med hänsyn härtill skäl föreligga för att undersökning verkställes

i fråga örn det lämpliga ämnesområdet för berörda Lundaprofessur,

varvid torde böra tagas i övervägande att åt förvaltningsrätten inrymma

en starkare ställning i ämneskombinationen än för närvarande. Ifrågavarande

utredning torde böra verkställas genom Kungl. Maj:ts försorg.

I avvaktan på att ståndpunkt tagits till resultatet av nämnda utredning

torde med åtgärder för professurens tillsättande böra anstå.

Motionen II: 306 torde få anses besvarad med vad utskottet sålunda

anfört.

Utskottet får alltså hemställa,

I. att riksdagen må,

a) besluta, att vid Lunds universitet skall från och

med den 1 juli 1940 inrättas en professur i limnologi;

b) fastställa följande personalförteckning för vissa tjänstemän

vid Lunds universitets samlingar och inrättningar

m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 160. 15

Personalförteckning för vissa tjänstemän vid

Lunds universitets samlingar och

inrättningar m. m.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Biblioteket:

1 överbibliotekarie............................ A 30

4 förste bibliotekarier ......................... A 26

6 andre bibliotekarier ......................... A 21

3 vaktmästare ................................ A 7

1 kanslibiträde ............................... A 7

1 eldare ..................................... A 5

2 kontorsbiträden............................. A 4

Vetenskapliga institutioner och inrättningar,

tillhörande medicinska och

filosofiska fakulteterna:

2 konservatorer .............................. A 21

1 trädgårdsmästare ........................... A 16

1 försöksassistent ............................. A 16

1 preparator ................................. A 10

9 tekniska biträden ........................... A 7

16 vaktmästare ................................ A 7

1 underträdgårdsmästare ...................... A 7

2 trädgårdsmedhjälpare ....................... A 5

3 räknebiträden .............................. A 4

Kansliet:

1 sekreterare, tillika ombudsman................ A 28

1 kanslibiträde ............................... A 7

1 vaktmästare (kursor)........................ A 7

Räntekammaren:

1 räntmästare ................................ A 29

1 kamrerare.................................. A 24

1 universitetsvaktmästare...................... A 7

1 eldare ..................................... A 5,

c) besluta, att avlöningsstaten för Lunds universitet skall,

med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1939/40, erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 160.

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Professorer och lärare m. fl.

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t . ........... kronor 460,785

Summa kronor 1,306,385

Anmärkning till avdelning 1. av avlöningsstaten.

Besparingar å anslagsposten 1. a. till Lön och tjänstgöringspenningar till

tjänstemän å ordinarie stat och å anslagsposten 2. till Arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Majit skola, med undantag dels av besparingar

å anslagsmedel, som beräknats till ersättning åt universitetslektor i

svenska språket, dels av besparingar å docentstipendier, varom bestämmelser

i annan ordning meddelats, ingå till reservfonden, vilken står under kanslerns

disposition för universitetets vetenskapliga och ekonomiska behov, i den

ordning universitetsstatuterna stadga. Tills vidare och till dess Kungl.

Majit annorlunda förordnar, skall till pensionsinrättningen för Lunds universitets

ämbets- och tjänstemäns änkor och barn ingå en tredjedel av de

till reservfonden för varje år sålunda ingående besparingarna.

II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar

och inrättningar m. m.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis .................kronor 302,200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit........... » 11,320

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

:

a. Grundavlöningar m. m. kronor 71,156

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis. ... » 2,400 » 73,556

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . . ........ » 22,300

Summa kronor 409,376

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl.......kronor 1,306,385

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m. . . »_409,376

Summa kronor 1,715,761

Särskilda uppbördsmedel:

kronor 5,761

Nettoutgift kronor 1,710,000,

d) till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av. . .kronor 1,710,000;

II. att motionen II: 306 må anses besvarad med vad

utskottet i det föregående anfört.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 160.

17

4:o) Gemensamma universitetsändamål: Universitetsstatistik. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 96, sid. 190 och 191), vilket innebär en

anslagsminskning med 9,000 kronor, får utskottet, under erinran att

riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts i annat sammanhang framställda

förslag örn beräknande under anslaget till Statistiska centralbyrån: Avlöningar

till personal för verksamheten i allmänhet av ett belopp av

10,000 kronor till vissa kostnader för ifrågavarande ändamål, hemställa,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Universitetsstatistik för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag

av 3,000 kronor.

Stockholm den 5 maj 1939.

På statsutskottets vägnar:

C. P. V. GRÄNEBO.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Gränebo, Nilsson i Malmö, Oscar Olsson, Andersson i

Fältenborg, Gustajsson i Benestad, Ström i Lidköping, Andrén, Lindström, Larsson i Varberg,

Magnusson i Kalmar, Sundberg och Nisser; samt

från andra kammaren: herrar Jansson i Falun, Magnusson i Skövde, Scensson i Grönvik,

Eriksson i Stockholm, Danielsson, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol,

Lindberg i Umeå, Weijne, Andersson i Södergård och Mårtensson.

*>

Bihang till riksdagens protokoll 1939. G sam’.

Nr 160.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:265 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen gjorda framställningar örn anslag till universiteten i Uppsala och Lund m s. 1 i texten