Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1939-05-16 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1939:184, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 184.

1

Nr 184.

Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1939 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag

till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m.

jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I anslutning till sin i årets statsverksproposition under femte huvudtiteln

(punkt 21) gjorda framställning har Kungl. Majit i propositionen nr 178,

under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden

den 3 mars 1939, föreslagit riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att, i enlighet med vad departementschefen

anfört, besluta om igångsättande av statliga och kommunala beredskapsarbeten

till en sammanlagd kostnad för staten av högst 10,000,000 kronor.

dels ock till Statliga och kommunala beredskapsarbeten för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor.

I samband med Kungl. Majits ifrågavarande förslag har utskottet till behandling

förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 198, inom första kammaren

av herrar K. H. Andersson och T. Nilsson och den andra, nr 298, inom

andra kammaren av herr J. W. Mårtensson m. fl., vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att statsbidrag

må tilldelas kommun, som anordnar kommunalt beredskapsarbete speciellt

avsett för äldre arbetare och efter i huvudsak de principer, som i motionerna

angivits,

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 282, inom första

kammaren av herr F. Domö m. fl., och den andra, nr 436, inom andra kammaren

av herr /. Anderson i Norrköping m. fl., vari, såvitt nu är ifraga, hemställts,

att riksdagen ville sänka det av Kungl. Majit för nästa budgetår till

statliga och kommunala beredskapsarbeten begärda anslaget från 10,000,000

till 7,500,000 kronor, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit hemställa,

att frågan örn enhetligt centralorgan för den nu splittrade arbetslöshetspolitiken

upptages till utredning av 1937 års arbetslöshetssakkunniga och

att utredningen så påskyndas, att förslag därom må kunna föreläggas 1940

års riksdag, samt att riksdagen i övrigt ville rörande direktiven lör arbetslöshetspolitiken

beakta vad i motionerna anförts.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får utskottet

hänvisa till motionerna I: 198 och 282.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 184—185.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 184.

Hjiilpprograinmet i dess helhet. Under denna avdelning i propositionen

har sammanförts ett omfattande statistiskt material till belysning av arbetsmarknadens

oell arbetslöshetens utveckling under senare år (sid. 2—9) samt

verkställigheten av beslutade hjälpåtgärder (sid. 10—25). Därefter redogöres

för pågående och avslutade utredningar inom området för arbetslöshetens

bekämpande (sid. 25—45).

Rörande arbetslöshetsläget anför departementschefen följande.

Arbetslöshetsläget bar under den hittills tilländalupna delen av budgetåret

1938/39 undergått en viss försämring jämfört med det relativt tillfredsställande

läget under föregående år. Den 31 januari 1938 utgjorde antalet

hos arbetslöshetskommittéerna hjälpsökande arbetslösa 21,723. Motsvarande

antal var den 31 januari 1939 27,547, d. v. s. antalet arbetslösa personer

hade från den 31 januari 1938 till den 31 januari 1939 ökats med 5,824 personer.

Antalet till arbetslöshetskommissionen rapporterande kommuner hade

likaledes ökat från 268 i januari 1938 till 321 vid motsvarande tid 1939.

Antalet kommuner med mera betydande arbetslöshet i förhållande till kommunernas

invånareantal befann sig under 1938 års sista månader i stegring.

En arbetslöshet på över 1 procent av invånareantalet bade vid 1936 års

utgång 148 av landets kommuner. Vid motsvarande tidpunkt 1937 hade antalet

sjunkit till 80. Den 31 december 1938 var antalet däremot 124. 3

procents arbetslöshet och däröver hade december 1936 36 kommuner;

vid årsskiftet 1937/38 var antalet 18. December 1938 var motsvarande

siffra 29.

Den försämring av arbetslöshetsläget, som belyses av de nyss anförda

siffrorna, är emellertid så gott som belt begränsad till norrlandslänen. Inom

betydande delar av landet har nedgången i arbetslösheten fortsatt under

innevarande budgetår i ungefär samma takt som under det näst föregående.

Det förtjänar särskilt att observeras, att storstädernas arbetslöshet bar väsentligt

minskats. Sålunda var i Stockholm antalet arbetslösa i januari

1938 1,814 mot 1,451 vid samma tidpunkt innevarande år. Malmöhus län,

vars arbetslöshet så gott som belt är lokaliserad till städerna, framförallt

Malmö och Hälsingborg, utvisar en minskning av antalet arbetslösa personer

trän 3,205 i januari 1938 till 2,466 vid samma tidpunkt i år. Göteborgs

stad har ungefär samma antal arbetslösa vid de bägge tidpunkterna, nämligen

1,654 respektive 1,622. Antalet arbetslösa i dessa tre områden utgjorde

den 31 januari 1938 6,673 och var den 31 januari 1939 5,539. Arbetslösheten

i Stockholm och Göteborgs städer samt Malmöhus län utgjorde

vid den förra tidpunkten 30.7 procent av hela arbetslösheten och vid den

senare tidpunkten allenast 20.1 procent. Även Bohuslän utvisar jämfört med

fjolårssiftroma en betydande minskning. Antalet arbetslösa hade nämligen

minskats från 2,218 till 1,660, d. v. s. med 558.

I Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Gotlands, Kristianstads,

Hallands, Älvsborgs och Skaraborgs län bär arbetslösheten, som redan förut

varit av relativt ringa omfattning, undergått en obetydlig minskning under

året. En i absoluta tal mindre betydande ökning utvisa Uppsala, Jönköpings,

Kronobergs, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs och Jämtlands län.

En kraftigare ökning kan konstateras i Kalmar län med 351 personer och i

Blekinge län med 471 personer.

Betydligt allvarligare ter sig arbetslöshetsläget i de landsdelar, där skogsindustrierna

och skogshanteringen utgöra dominerande delar av näringslivet.

Värmlands län har från januari 1938 till januari 1939 sett sin arbetslöshet

växa från 480 till 1,877 personer, d. v. s. med 1,397 personer. Västernorr
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 184.

3

lands läns arbetslöshetssiffror stego från 3,554 till 5,949, eller med 2,395.

1 Västerbottens län växte arbetslösheten från 293 till 1,001, d. v. s. med

708, och i Norrbottens län slutligen voro siffrorna 1,636 respektive 3,529,

d. v. s. ökningen i antalet arbetslösa från .januari 1938 till januari 1939 var

1,893 personer. De nu nämnda länen hade i januari 1938 5,963 arbetslösa,

d. v. s. 27.5 procent av landets arbetslöshet. Den 31 januari 1939 utgjorde

antalet arbetslösa personer i ifrågavarande län 12,356. Den relativa andelen

av arbetslösheten hade vuxit till 44.8 procent. Redan nu återgivna siffror

rörande arbetslöshetens utveckling under året angiva, att arbetslöshetsklientelet

är något annorlunda sammansatt för närvarande än under de senaste

åren.

Departementschefen övergår därefter till de allmänna riktlinjerna för arbetslöshetspolitikens

bedrivande under nästa budgetår samt anför därutinnan

följande.

Då min företrädare i ämbetet framlagt anslagsäskanden till arbetslöshetens

bekämpande under de senaste åren, har han kunnat utgå från, att arbetslösheten

huvudsakligen haft karaktären av en restarbetslöshet, koncentrerad

dels till landets större städer och dels till vissa arbetslöshetstyngda

områden, där nedläggandet eller rationaliseringen av industrier vållat särskilda

sysselsättningssvårigheter. Statens arbetslöshetspolitik borde vid sådana

förhållanden i första hand användas till att bispringa de arbetslöshetstyngda

områdenas arbetslösa, bland annat därför att kommunerna i dessa

områden sakna ekonomiska resurser för att själva mera aktivt kunna bekämpa

arbetslösheten. Vidare borde man söka uppnå en ökad livaktighet

inom ifrågavarande landsdelars näringsliv framför allt syftande till en rikare

differentiering av näringslivet å orterna i fråga. Vid sidan härav borde en

effektiv yrkesutbildning fostra ungdomen till yrken, där försörjningsmöjligheterna

vore större än inom de yrken, som dominerade å hemorten.

Den aktuella arbetslösheten inom de arbetslöshetstyngda områdena skulle

bekämpas med beredskapsarbeten, i första hand avseende att sysselsätta

familjeförsörjare. I mån av behov skulle dessa åtgärder kompletteras med

hjälpåtgärder under arbetslöshetskommissionens ledning.

För de större städernas restarbetslöshet bleve hjälpanordningar under arbetslöshetskommissionens

ledning den huvudsakliga statliga hjälpformen.

I stort sett har arbetslöshetspolitiken följt bär angivna riktlinjer. En

viss bild av hur arbetslöshetspolitiken i de arbetslöshetstyngda områdena

utformats, skänka följande uppgifter över hjälpverksamheten avseende den

31 januari 1939. Vid denna tidpunkt funnos i Bohusläns stendistrikt 1,354

hjälpsökande arbetslösa, därav 829 försörjningspliktiga. Av de försörjningspliktiga

hjälptes 94 genom statliga reservarbeten. Samtidigt voro i beredskapsarbeten

sysselsatta 549 från arbetslöshetskommittéer hänvisade arbetslösa,

vilka alltså icke redovisades såsom hjälpsökande arbetslösa. I Västernorrlands

sågverkskommuner funnos vid samma datum 2,655 försörjningspliktiga

arbetslösa. Härav voin 44 hjälpta genom statliga reservarbeten.

Vid sidan härav voro inom länet 673 från arbetslöshetskommittéerna hänvisade

arbetslösa sysselsatta vid beredskapsarbeten.

Av de anförda siffrorna framgår, att åtskilliga familjeförsörjare måst hänvisas

till statliga reservarbeten trots den starka ansvällningen av beredskapsarbetena,

som under året ägt ruin.

Som jag redan antytt, har under innevarande vinter en arbetslöshet av

annan typ än restarbetslösheten uppstått. En viss del av den nuvarande

norrlandsarbetslösheten mäste nämligen betecknas som konjunkturarbetslöshet.

Vid övervägandet av de åtgiirder, som leir budgetåret 1939/40 äro

opaginerad Kontrollera mot PDF

^ Statsutskottets utlåtande Nr 184.

påkallade i syfte alt bekämpa arbetslösheten, torde böra observeras, att deri

norrländska konjunkturarbetslösheten i någon utsträckning kommer att mötas

med beredskapsarbeten av särskild typ, anpassad närmast efter skogsbygdens

arbetsförhållanden. Jag åsyftar här de anslag till arbeten, som

upptagits i proposition nr 2 till årets riksdag under IX:e huvudtiteln. Örn

sysselsättningssvårigheter bland här ifrågavarande arbetargrupper komma

att uppstå under vintern 1939/40 torde ytterligare jordbruks- och skogsbruksbetonade

beredskapsarbeten böra igångsättas. Det förtjänar ävenledes

att övervägas, huruvida icke den sedan i fjol förändrade arbetslöshetssituationen

i Norrland borde föranleda, att medel ställas till förfogande fölen

utvidgad ° kompletteringsverksamhet vid de norrländska ofullständiga

jordbruken på sätt Västernorrlandsutredningen föreslagit. Visserligen hade

under remissbehandlingen invändningar framkommit mot detta förslag, men

på grund av- de särskilda förhållandena inom Västernorrlands län har jag

tor avsikt att — såvida riksdagen icke däremot framställer erinran — föreslå,

att av de för främjande av företagarverksamhet till Kungl. Maj:ts

förfogande stående medlen ett belopp av högst 200,000 kronor inom länet anvisas

till komplettering av ofullständiga jordbruk. Kompletteringen av ofullständiga

jordbruk innebär ju för övrigt icke allenast en ökad sysselsättning

för tillfället utan ökade försörjningsmöjligheter även för framtiden. Till

denna fråga återkommer jag i det följande.

Huvudparten av arbetslösheten är emellertid alltjämt en restarbetslöshet

av i stort sett samma struktur som under föregående år. Restarbetslöshetens

problem är föremål för överväganden av 1937 års arbetslöshetssakkunniga.

De sakkunnigas förberedande undersökningar, avseende arbetslöshetsklientelets

sammansättning, kommunernas kostnader för arbetslöshetens

bekämpande samt övriga centralproblcm inom arbetslöshetspolitiken, närma

sig nu sin avslutning, enligt vad jag inhämtat. De sakkunniga hava

meddelat, att de under loppet av 1939 beräkna att hava slutfört sitt uppdrag.

Då vidare ingenting under det senaste året inträffat, som skulle föranleda

ett frångående av de tidigare tillämpade principerna för arbetslöshetshjälpens

utformning, torde arbetslöshetspolitiken böra bedrivas i stort

sett enligt de riktlinjer, som uppdrogos i fjolårets proposition.

Fortsatta ansträngningar böra ägnas åt att inom de arbetslöshetstyngda

områdena skapa såväl ny industriell verksamhet som eljest förbättrade försörjningsmöjligheter

för befolkningen. Även i fortsättningen bör stöd sålunda

givas — oftast i samarbete med företagareföreningar inom respektive

län — åt enskilda företagare för att inom arbetslöshetstyngda distrikt med

odifferentierat näringsliv framskapa småindustrier och hantverk. Den av

Västernorrlandsutredningen ifrågasatta undersökningen rörande möjligheten

av kalkbrytning å Alnön bör enligt min uppfattning komma till stånd. Utredningens

framställning örn medel till vissa flyttningsbidrag åt arbetssökande

familjer anser jag likaledes böra bifallas. Jag förordar dessutom fortsatt

medelsanvisning till Lyckebyåns reglering.

Trots den utökning av arbetstillfällena, som de här antydda åtgärderna

skulle medföra, torde likväl en kännbar arbetslöshet komma att kvarstå

särskilt inom Västernorrlands, Göteborgs och Bohus, Norrbottens och Blekinge

län. Det torde därför även under nästföljande budgetår vara nödvändigt,

att medel anvisas till statliga och kommunala beredskapsarbeten

i samma utsträckning som under innevarande år.

I anslutning till den lämnade redogörelsen för förberedelse- och planläggningsarbeten

lör beredskapsarbeten, avsedda att igångsättas vid ett försämrat

arbetslöshetsläge, anser jag mig nödsakad konstatera att i åtskilliga kommuner

alltjämt saknas en effektiv krisberedskap. Jag vill erinra om att de kom
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 184.

5

muner, som icke utan kännbar ekonomisk uppoffring kunna verkställa det

ifrågavarande planeringsarbetet, kunna för planers uppgörande efter prövning

i varje särskilt fall erhålla medel ur anslaget till statliga och kommunala

beredskapsarbeten. Beträffande bestridandet av kostnaderna för övriga

planläggningsarbeten, till vilka medel icke i annan ordning anvisas,

har jag för avsikt att föreslå anvisandet av medel från reservationsanslaget

till reservarbeten, kontantunderstöd m. m.

Särskilda frågor. Handhavandet av vätte na oleda ing sföretaget

Lyckebyån åvilar jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 23 oktober

1936 den s. k. Lyckebyåutredningen.

I fråga om erforderliga medel för finansieringen av vattenavledningsförelaget

samt inköpen av mader, skogsmark m. m. för genomförandet av den

nya fastighetsbildningen hänvisar departementschefen till den sammanställning

av beräknade kostnader härför, som i enlighet med utredningens uppgifter

återgavs i proposition nr 300 till 1937 års riksdag (sid. 46). Av denna

sammanställning framgår, att de kostnader, som skola stanna å statsverket,

beräknats till 331,000 kronor, samt att de utgifter, som icke skola stanna å

statsverket utan endast utgöra förskott (rörelsekapital), belöpa sig till 832,924

kronor. Av sålunda erforderliga medel hava redan anvisats av 1936 års

riksdag 250,000 kronor, av 1937 års riksdag 200,000 kronor och av 1938 års

riksdag 100,000 kronor eller tillhopa 550,000 kronor.

I skrivelse den 24 februari 1939 har utredningen hemställt, att ytterligare

300.000 kronor måtte anvisas för ändamålet.

Departementschefen anför följande.

Till bestridande av de kostnader för vattenavledningsföretaget Lyckebyån,

vilka skola stanna å statsverket, ha redan medel reserverats. Utredningens

förevarande framställning innebär, att ytterligare 300,000 kronor måtte anvisas

såsom rörelsekapital åt företaget. Även om det — såsom jag tidigare

framhållit — jämväl för nästa budgetår torde bliva nödvändigt att reservera

ytterligare medel för ändamålet, synes beloppet enligt mitt förmenande kunna

utan olägenhet sättas till 150,000 kronor.

De medel, som tidigare reserverats för företaget, hava utgått av de jämlikt

riksdagens medgivande i samband med anslag till reservarbeten anvisade

särskilda medlen till främjande av företagsverksamhet. Jämväl för den

fortsatta finansieringen torde den angivna utvägen böra anlitas. På en senare

prövning torde få bero, huruvida och i vilken mån berörda kostnader

definitivt böra gäldas av arbetslöshetsanslaget. Sannolikt kan det komma

att befinnas riktigast, att medel av avdikningsanslaget eller avdikningslånefonden

vid en slutlig reglering helt eller delvis tagas i anspråk för ändamålet

och motsvarande belopp sålunda framdeles tillföras den nämnda anslagsposten.

Under innevarande budgetår har Kungl. Maj:t vid olika tillfällen anvisat

medel till företagareföreningar inom vissa län. Sålunda har

anvisats, dels den 30 september 1938 till Västernorrlands läns företagareförening

u. p. a. 110,000 kronor, därav 50,000 kronor såsom subvention och

60.000 kronor såsom lån, dels den 9 december 1938 till Bohusläns företagareförening

u. p. a. 65,000 kronor, därav 25,000 kronor såsom subvention och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 184.

40.000 kronor såsom lån, dels den 24 februari 1939 till Västerbottens företagareförening

u. p. a. 100,000 kronor, därav 50,000 kronor såsom subvention

och 50,000 kronor såsom lån, dels ock den 28 oktober 1938 till Norrbottens

småindustriförening u. p. a. 100,000 kronor, därav 50,000 kronor

såsom subvention och 50,000 kronor såsom lån.

Departementschefen anför följande.

Sedan fjolårets riksdag lämnat utan erinran förslaget att från medlen till

främjande av företagsverksamhet stödja företagareföreningar i olika län, har

Kungl. Maj:t, såsom av den lämnade redogörelsen framgår, sedermera bifallit

framställningar från föreningar inom vissa av arbetslöshet tyngda län.

För ändamålet har sålunda tillhopa anvisats 375,000 kronor, därav 175,000

kronor såsom subvention och 200,000 kronor såsom lån. Med hänsyn till den

korta tid, som därefter förflutit, låter det sig självfallet icke göra att nu peka

på några bestämda resultat av verksamheten. Emellertid finner jag det vara

uppenbart, att föreningar av nu ifrågavarande beskaffenhet hava en stor

uppgift att fylla inom sådana län, där näringslivet saknar erforderlig mångsidighet.

Jag anser det välbetänkt, att jämväl under nästa budgetår medel kunna

disponeras till stimulerande av den enskilda företagsamheten efter de redan

uppdragna riktlinjerna, i regel i samarbete med ifrågavarande eller eventuellt

nybildade företagareföreningar. Härför synes ett belopp av förslagsvis

300.000 kronor böra reserveras samt — liksom hittills — anvisas från medlen

till främjande av företagsverksamhet.

Till komplettering av ofullständiga jordbruk ha medel

ställts till Blekinge läns hushållningssällskaps förfogande. Därjämte föreligga

framställningar örn medelsanvisningar för dylik verksamhet i Göteborgs

och Bohus län samt Västernorrlands län.

Över framställningarna ha utlåtanden avgivits av statens egnahemsstyrelse

(sid. 58 och 61).

Departementschefen anför följande.

Av den inställning till frågan örn åtgärder med det allmännas bistånd för

komplettering av s. k. ofullständiga jordbruk, som statsmakterna hittills

intagit, framgår att detta spörsmål ansetts vara av synnerlig betydelse vid

bekämpandet av försörjningssvårigheter av den speciella art, varom nu är

fråga. Den redogörelse för det på Blekingeutredningens initiativ försöksvis

igångsatta arbetet för jordbrukens »fullständigande» i Blekinge län visar också

att mycket skulle stå att vinna genom arbetets omedelbara fortsättande såväl

i nämnda län som inom andra delar av landet med likartad arbetslöshet.

Även de framställningar i ämnet, som inkommit till Kungl. Majit från Göteborgs

och Bohus samt Västernorrlands län, visa oförtydbart, att frågan är

värd att ingående uppmärksammas. Detta gäller enligt min uppfattning i

alldeles särskild grad förhållandena inom Västernorrlands län.

Emellertid har egnahemsstyrelsen i sina här återgivna yttranden anfört

vägande skäl för att frågan om ytterligare bidrag till nu ifrågasatta verksamhet

— däri även Blekingeutredningens olika projekt böra inräknas — bör

bliva föremål för övervägande i ett större sammanhang.

Verksamhet av den omfattning, som de lokala utredningarna föreslagit, anser

jag mig därför under nuvarande förhållanden icke kunna förorda. En begränsad

kompletteringsverksamhet i Blekinge och Västernorrlands län synes

mig likväl kunna ske utan större olägenheter. Jag har därför för avsikt att

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 184.

7

föreslå, att Kungl. Majit av de särskilda medel, som jämlikt riksdagens medgivande

i samband med anslag till reservarbeten må komma att anvisas till

främjande av företagsverksamhet, ställer ett belopp av högst 250,000 kronor

till förfogande för ändamålet.

Anslagsbehov. I anslutning till den i det föregånde lämnade redogörelsen

anför departementschefen rörande medelsbehovet under nästa budgetår

följande.

Även under budgetåret 1939/40 bör, såsom jag tidigare framhållit, ett betydande

antal personer framför allt i Västernorrlands samt Göteborgs och

Bohus län beredas sysselsättning vid statliga och kommunala beredskapsarbeten.

Det reservationsanslag å 10,000,000 kronor, som riksdagen föregående

år beviljade till ifrågavarande ändamål, har fullständigt disponerats.

Ävenledes det reservationsanslag å 4,000,000 kronor, som av innevarande

års riksdag anvisats å tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår, torde

inom den närmaste framtiden bli helt disponerat. Även om hänsyn tages

till det förhållandet, att vissa av de arbeten, till vilka medel beviljats, igångsatts

så sent, att för innevarande budgetår avsedda medel i viss utsträckning

först under nästföljande budgetår komma att förbrukas, lärer ytterligare

medelsanvisning vara nödvändig.

Först torde därvid uppmärksammas, att riksdagen medgivit, att Kungl.

Majit äger besluta igångsättandet av nya arbeten inom en kostnadsram förståten

av 10,000,000 kronor under innevarande budgetår, ehuru till ifrågavarande

nya arbeten endast anvisats 5,000,000 kronor. Återstående 5,000,000

kronor skulle anvisas å riksstaten under ett kommande budgetår.

Såsom jag tidigare meddelat, har Kungl. Majit hittills enligt detta riksdagens

medgivande fattat beslut om beredskapsarbetens igångsättande under

budgetåret i sådan utsträckning, att fortsättningsbidrag å 4,729,130 kronor

äro erforderliga. För fullföljande av redan beslutade arbeten och av arbeten,

som torde komma att beslutas inom den närmaste framtiden, böra medel

till statliga och kommunala beredskapsarbeten till ett belopp av 5,000,000

kronor anvisas för budgetåret 1939/40.

Under innevarande budgetår beslutade arbeten komma emellertid icke att

vara tillräckliga för att i erforderlig utsträckning bereda sysselsättning åt de

arbetslöshetstyngda områdenas befolkning under nästkommande budgetår.

Enligt min uppfattning böra ytterligare beredskapsarbeten igångsättas till en

sammanlagd kostnad av 10,000,000 kronor, varvid dock 5,000,000 kronor

först böra anvisas under ett följande budgetår. För nya beredskapsarbeten,

avsedda att igångsättas under budgetåret 1939/40, är alltså ett belopp av

5,000,000 kronor erforderligt.

Såsom jag tidigare framhållit, förordar jag, att av de i samband med anslag

till reservarbeten anvisade särskilda medlen till främjande av företagsverksamhet

eventuellt måtte få disponeras medel till komplettering av ofullständiga

jordbruk i Blekinge och Västernorrlands län samt till inventering

av ofullständiga jordbruk inom Blekinge lini. Uärlör torde få avses sammanlagt

omkring 250,000 kronor. Av först berörda medel torde vidare, enligt vad

jag förordat, böra reserveras ett belopp av ytterligare 150,000 kronor att i

män av behov användas såsom rörelsekapital för vattenavledningsföretaget

Lyckebyån. Likaså har jag förordat, alt ytterligare omkring 300,000 kronor

måtte ställas lill Kungl. Majlis förfogande till stödjande av enskild företagsamhet.

Av de medel, som tidigare anvisats lill lån och subventioner till främjande

av enskild företagsamhet, kvarstår för närvarande outnyttjat ett belopp av

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 184.

Utskottet.

omkring 250,000 kronor. Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 17 juni 1938 äro

dessa medel numera bokförda under en fond, benämnd Fonden för lån och

subvention till främjande av enskild företagsamhet.

] Under den gångna delen av innevarande budgetår har enligt vad departementschefen

framhållit en viss försämring av arbetslöshetsläget inträffat. Sålunda

har vid sidan av den kvardröjande restarbetslöshet, som varit utmärkande

för arbetslöshetssituationen under de senaste budgetåren, framträtt en

arbetslöshet av mera konjunkturbetonad karaktär. Denna konjunkturarbetslöshet

är koncentrerad till de landsdelar, där skogsindustrierna och skogshanteringen

dominera näringslivet, särskilt de norrländska länen.

Beträffande planläggandet av åtgärder för arbetslöshetens bekämpande

under nästa budgetår har departementschefen erinrat om, att sistnämnda

konjunkturarbetslöshet i viss utsträckning kommer att mötas med beredskapsarbeten

av särskild typ, anpassad efter skogsbygdens arbetsförhållanden.

Vidare planeras en utvidgad kompletteringsverksamhet vid ofullständiga

jordbruk inom Blekinge och Västernorrlands län. I övrigt har förutsatts,

att arbetslöshetspolitiken under nästa liksom under innevarande budgetår

bör inriktas på hjälpåtgärder inom de av restarbetslöshet tyngda områdena.

Dessa åtgärder avse såväl att direkt bispringa de arbetslösa — i

första hand genom beredskapsarbeten men även genom hjälpåtgärder under

arbetslöshetskommissionens ledning — som ock att uppnå ökad livaktighet

inom nämnda områdens näringsliv, framför allt genom större differentiering

av detsamma. Härutöver åsyftas att genom en effektiv utbildning fostra

ungdomen till andra yrken än de å hemorten företrädda för att därigenom

skapa ökade försörjningsmöjligheter.

De sålunda angivna allmänna riktlinjerna för arbetslöshetspolitikens bedrivande

under nästa budgetår föranleda icke någon erinran från utskottets

sida.

Bland de detaljspörsmål, som departementschefen avhandlat, vill utskottet

något beröra förslaget att inom Västernorrlands län försöksvis använda

arbetslöshetsmedel till flyttningsbidrag åt arbetssökandes familjer. Frågan

har väckts av Västernorrlandsutredningen, som därvid hänvisat till möjligheterna

att på detta sätt under kommande sommararbetsår giva större effekt

åt överflyttningen av arbetskraft till mellersta och södra Sverige. Utskottet

delar departementschefens uppfattning rörande lämpligheten av en dylik

medelsanvisning. Därutöver vill utskottet, icke minst med hänsyn till rådande

brist på arbetskraft inom jordbruket, ifrågasätta, huruvida icke den

offentliga arbetsförmedlingsverksamheten rörande såväl gifta som ogifta arbetssökande

överhuvud taget borde kunna intensifieras inom områden med

kvardröjande restarbetslöshet genom beredande av ökade möjligheter till

resebidrag av statsmedel i huvudsaklig överensstämmelse med vad i det följande

framhålles.

Enligt lagen om offentlig arbetsförmedling utgår för närvarande statsbidrag

till arbetsförmedlingsanstalt med tre fjärdedelar av anstaltens utgifter

för arbetssökandes resa till och i undantagsfall även från plats för arbets
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 184.

9

anställning. För bidragets åtnjutande gäller som villkor, bland annat, att

möjlighet och fog för att av arbetsgivaren eller arbetaren uttaga ersättning

för resekostnaden icke kan anses vara för handen. Arbetsförmedlingsanstalternas

utgifter för ifrågavarande ändamål hava alltså i viss mån karaktären

av förskott. Den av utskottet åsyftade intensifieringen av arbetsförmedlingsanstalternas

verksamhet skulle närmast innebära, att den av dem lämnade

ersättningen utsträcktes till att kunna omfatta hela resekostnaden till och i

erforderliga fall även från arbetsplatsen. Utskottet vill erinra örn, att en

dylik intensifiering tidigare förekommit i syfte att främja tillfällig sysselsättning

av arbetslösa vid betfälten. En statlig bidragsverksamhet av nu

ifrågasatt art bör dock enligt utskottets uppfattning tillsvidare huvudsakligen

begränsas till att underlätta förflyttning av arbetskraft från områden med

kvardröjande restarbetslöshet till trakter, där brist på arbetskraft inom jordbruket

råder. Kostnaderna för hithörande resor böra, i den mån de icke

enligt gällande bestämmelser kunna bestridas från anslaget till den offentliga

arbetsförmedlingen, täckas av arbetslöshetsmedel. Utskottet förväntar, att

Kungl. Maj :t snarast upptager här berörda spörsmål till närmare prövning

och, i den mån så erfordras, vidtager åtgärder för ett förverkligande av

nämnda syfte redan under instundande sommar.

I motionerna I: 198 och II: 298 har upptagits tanken pa statsbidrag efter

förmånligare grunder till kommuner, som anordna speciellt för äldre arbetslösa

avsedda beredskapsarbeten. Utskottet vill i anledning härav erinra,

att Kungl. Majit redan nu äger möjlighet att vid fastställandet av procentsatsen

för statens bidrag till kommunala beredskapsarbeten taga nödig

hänsyn till det föreliggande hjälpbehovets art och omfattning. Då utskottet

därjämte förutsätter, att de äldre arbetslösas försörjningsproblem kommer

under övervägande vid pågående arbetslöshetsutredning, synes det utskottet

icke erforderligt, att särskild skrivelse i ämnet avlåtes till Kungl. Majit på

sätt i motionerna yrkats.

Det i motionerna 1:282 och 11:436 berörda spörsmålet örn ett centralt

organ för arbetslöshetsärendenas handläggning lärer med hänsyn till vad

departementschefen uttalat få anses tillhöra de organisatoriska problem, som

falla inom ramen för det åt 1937 års arbetslöshetssakkunniga anförtrodda

uppdraget. Utskottet förutsätter därför, att ifrågavarande spörsmål ägnas

erforderlig uppmärksamhet i samband med denna utredning. Enligt de sakkunnigas,

av departementschefen återgivna uppgift, beräknas vidare utredningen

vara slutförd under loppet av innevarande ar. Under sådana förhållanden

och då utskottet utgår från att Kungl. Majit snarast möjligt underställer

ärendet riksdagens prövning, anser sig utskottet sakna anledning

att i enlighet med vad i förevarande motioner yrkats föreslå skrivelse i ämnet

till Kungl. Majit.

Det av Kungl. Majit för nästa budgetår till statliga och kommunala beredskapsarbeten

äskade anslagsbeloppet av 10,000,000 kronor finner sig utskottet

böra tillstyrka. Utskottet biträder alltså icke det i sistnämnda motioner

gjorda yrkandet örn nedsättning av nämnda belopp lill 7,500,000 kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 184.

Vad departementschefen i här ej särskilt berörda hänseenden uttalat föranleder

icke någon utskottets erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 282 och II: 436, i vad de avse

här ifrågavarande anslag och direktiven för dess användning,

må

a) bemyndiga Kungl. Majit att, i enlighet med vad föredragande

departementschefen och utskottet anfört, besluta

om igångsättande av statliga och kommunala beredskapsarbeten

till en sammanlagd kostnad för staten av högst

10,000,000 kronor och vidtaga i samband därmed stående

åtgärder;

b) till Statliga och kommunala beredskapsarbeten för budgetaret

1939/40 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 10,000,000 kronor;

II. att motionerna 1:282 och 11:436, i vad de avse skrivelse

örn utredning angående enhetligt centralorgan för arbetslöshetspolitiken,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

III. att motionerna I: 198 och II: 298, i den mån de icke

kunna anses besvarade genom vad utskottet ovan anfört,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 16 maj 1939.

På statsutskottets vägnar:

G. P. V. GRÄNEBO.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Gränebo, Olof Olsson, Johansson i Fredrikslund,

Oscar Olsson, Asplund, Pauli, Carlström, Bäckström, von Heland, Andersson i Risö, Boman

och Domö; samt

från andra kammaren: herrar Jansson i Falun, Svensson i Grönvik, Persson i Falla,

Ward, Isacsson, Persson i Tidaholm, Åqvist, Andersson i Malmö, Bergström, Lundberg,

Mårtensson och Hansson i Rubbestad.

Reservationer.

1) av herrar Johansson i Fredrikslund, Carlström, Domö, Persson i Falla

och Lundberg, som ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava

följande lydelse:

»Under de senaste budgetåren har arbetslöshetsläget karakteriserats av en

icke obetydlig restarbetslöshet. De försök, som från statsmakternas sida gjorts

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 184.

11

att komma till rätta med denna arbetslöshet, lia i stort sett icke givit de

önskade resultaten. Vid en undersökning rörande orsakerna härtill mäste

konstateras, att den förda arbetslöshetspolitiken med den vikt, som därvid

tillmätts beredskapsarbeten, icke varit ägnad att underlätta arbetskraftens

rörlighet utan snarare bidragit till att i viss utsträckning konservera

restarbetslösheten inom de därför utsatta orterna.

Sedan två år tillbaka pågår utredning rörande den kvarstående arbetslösheten

och medlen för dess bekämpande. Med hänsyn till de otillfredsställande

resultaten av de hittills vidtagna hjälpåtgärderna hade det varit

önskvärt, att denna utredning kunnat påskyndas och föreläggas redan årets

riksdag. Då så emellertid beklagligtvis icke blivit fallet och utredningen,

enligt departementschefens uttalande, kommer att innefatta en omprövning

av riktlinjerna för hela arbetslöshetspolitiken, vill utskottet under för handen

varande förhållanden begränsa sig till vissa allmänna spörsmål av

grundläggande betydelse för denna politik.

Av departementschefens redogörelse för de åtgärder, som vidtagits för

restarbetslöshetens bekämpande, framgår, att försök till de arbetslösas inplacering

i den normala arbetsmax-knaden fatt stå tillbaka för åtgärder, som

visserligen skapa arbete för tillfället men icke på längre sikt fylla de hemsökta

trakternas behov av arbetsmöjligheter. Det synes utskottet kunna

ifrågasättas, huruvida till fullo beaktats de möjligheter, som förefinnas att

underlätta de yngre och mera arbetsdugliga arbetslösas överflyttning till

andra platser med bättre arbetstillgång. Det synes utskottet vidare, att

Kungl. Majit vid valet av lämpliga beredskapsarbeten ej alltid tillräckligt

uppmärksammat, huruvida kostnaderna för ett arbete statt i proportion till

nyttan för närvarande eller i framtiden av detsamma.

Den nuvarande arbetslöshetspolitikens splittring pa olika organ och bristande

enhetlighet framstår såsom en olägenhet av allvarligaste art. Då det

för ett ändamålsenligt bedrivande av de statliga hjälpåtgärderna oundgängligen

kräves, att dessa åtgärder samordnas under ett enhetligt centralorgan

samt att frågan härom löses i tid och innan en ny arbetslöshetskris kan utbryta,

anser sig utskottet böra tillstyrka det härutinnan i motionerna I: 282

och II: 436 framställda yrkandet.

Utskottet vill i detta sammanhang understryka vikten av att arbetslöshetssakkunniga

— utan att för den skull dess arbete ytterligare fördröjes

— vid sin undersökning av arbetsmarknadens krisproblem ägnar all uppmärksamhet

åt de i många hänseenden ändrade förutsättningar, under vilka

vårt näringsliv numera till följd av utvecklingen arbetar. De svårigheter,

som nu för tiden ofta äro för handen, när det gäller exempelvis att upprätthålla

gamla avsättningsmarknader eller att igångsätta ny produktion,

göra det i hög grad påkallat, att den nya krispolitiken anpassas efter dessa

ändrade betingelser. Särskilt vill utskottet härvid fästa uppmärksamheten

på den norrländska skogsindustriens problem liksom på jordbrukets arbetsförhållanden.

Ävenså synes det utskottet önskvärt, att arbetslöshetssakkunniga

beaktar möjligheten av att i högre grad än hittills en gradering

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 184.

efter familjebehovet sker vid lönesättningen inom de offentliga hjälparbetena,

utan att sammanlagda kostnaderna för hjälpverksamheten därigenom

stegras och utan att familjeförsörjarnas löner överstiga den öppna marknadens.

Ehuru utskottet anser, att arbetslöshetspolitiken bör givas en annan utformning

än den nuvarande, vill utskottet med hänsyn till den pågående

arbetslöshetsutredningen icke motsätta sig att såsom ett provisorium beredskapsarbeten

i viss omfattning även under nästa budgetår inrymmas bland

de statliga hjälpåtgärderna i områden med lång tids arbetslöshet. Utskottet

har därvid särskilt beaktat, att vissa skäl kunna åberopas för att långtidsarbetslösa

familjeförsörjare icke göras till permanenta reservarbetare. Utskottet

vill understryka vikten av att riksdagens år 1937 meddelade direktiv

rörande beredskapsarbetenas anordnande och bedrivande följas.

Bland de---följande framhålles.

Enligt lagen---instundande sommar.

I motionerna---yrkats..

Det av Kungl. Majit för nästa budgetår begärda bemyndigandet att besluta

om igångsättande av beredskapsarbeten anser utskottet — i anslutning

till vad ovan anförts — kunna begränsas till en sammanlagd kostnadssumma

av 5,000,000 kronor. Med hänsyn, härtill kan det för nästa budgetår

till statliga och kommunala beredskapsarbeten äskade anslaget nedsättas

till 7,500,000 kronor. Utskottet tillstyrker alltså det yrkande, som härutinnan

framställts i motionerna I: 282 och II: 436.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till motionerna 1:282 och 11:436, i vad de

avse här ifrågavarande anslag och direktiven för dess användning,

må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att, i enlighet med vad utskottet

i det föregående anfört, besluta om igångsättande av statliga

och kommunala beredskapsarbeten till en sammanlagd

kostnad för staten av högst 5,000,000 kronor och vidtaga

i samband därmed stående åtgärder,

b) till Statliga och kommunala beredskapsarbeten för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 7,500,000

kronor;

II. att riksdagen, nied bifall till motionerna 1:282 och

II: 436, i vad de avse enhetligt centralorgan för arbetslöshetspolitiken,

må i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att

frågan om ett sådant organ upplages till utredning av 1937

års arbetslöshetssakkunniga samt att utredningen så påskyndas,

att förslag därom må kunna föreläggas 1940 års

riksdag;

III. att motionerna---riksdagens åtgärd.

2) av herr von Heland.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:314 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m. jämte i ämnet väckta motion a1 i texten