Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vissa i Kungl. Maj.ts proposition med förslag till allmän beredskapsstat för budgetåret 19391 40 jämte i ämnet väckta motioner behandlade allmänna principfrågor.

1939-05-19 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1939:194, Utlåtande i anledning av vissa i Kungl. Maj.ts proposition med förslag till allmän beredskapsstat för budgetåret 19391 40 jämte i ämnet väckta motioner behandlade allmänna principfrågor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 194.

1

Nr 194.

Ankom till riksdagens kansli den 19 maj 1939 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av vissa i Kungl. Maj.ts proposition med

förslag till allmän beredskapsstat för budgetåret 19391

40 jämte i ämnet väckta motioner behandlade allmänna

principfrågor.

(4:e avd.)

I propositionen nr 242, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande

behandling i vad densamma ej angår jordbruksärenden, har Kungl. Majit under

åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

den 10 mars 1939 föreslagit riksdagen, att

dels godkänna ett statsrådsprotokollet såsom bilaga bifogat förslag till

allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40,

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att, om så till följd av en väsentlig försämring

av konjunkturläget inom landet eller inom vissa näringsområden

prövas erforderligt, fastställa beredskapsstaten eller viss del därav att lända

till efterrättelse såsom förskottsstat samt att ställa å förskottsstaten upptagna

anslag till vederbörande myndigheters förfogande.

Utskottet, som i annat sammanhang behandlar Kungl. Majits förslag i vad

detsamma avser de särskilda i beredskapsstaten å drift- och kapitalbudget

upptagna anslagen, företager här till behandling de principfrågor, vilka i

propositionen beröras å sid. 1—3.

I samband med Kungl. Majits förslag i nämnda frågor har utskottet till

behandling förehaft — i de delar, de blivit till statsutskottet hänvisade och

i detta utlåtande beröras — två likalydande motioner, väckta, den ena, nr

301, inom första kammaren av herr F. Domö m. fl. samt den andra, nr 460,

inom andra kammaren av herr G. Bagge m. fl., i vilka motioner bland annat

hemställts,

1) att riksdagen i fråga om de i beredskapsstatförslaget upptagna specificerade

arbetena ville efter vederbörlig prövning godkänna arbeten i en förhållandevis

vidsträckt omfattning, men inom ramen för de sålunda godkända

anslagen bemyndiga Kungl. Majit att igångsätta arbeten intill en sammanlagd

årskostnad för staten av 50 miljoner kronor;

2) att riksdagen måtte beakta vad motionärerna anfört rörande beredskapsstatens

ikraftträdande, fullmaktens giltighetstid, remissförfarandet m. m.

Departementschefen har i bär berörda frågor gjort följande uttalande.

Fjolårets riksdag ställde genom en särskild finansfullmakt medel Ull

Kungl. Majits förfogande för finansiering av vissa företag m. m., lämpade

att utföra i händelse av en väsentlig försämring av konjunkturläget inom

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 194—203. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 194.

Utskottet.

landet eller inom vissa näringsområden. Fullmakten utformades såsom en

beredskapsstat, genom vilken riksstaten kompletterades med vissa villkorliga

medelsanvisningar, till vilkas finansiering riksdagen förbehöll sig att i efterhand

taga ställning och vilka därför kunde redovisas utanför budgetbalansen.

Om finansfullmakten i fråga helt eller delvis utnyttjades, skulle detta

ske genom fastställande av förskottsstat. Vidtagna dispositioner och frågan

örn sättet för finansiering av verkställda utgifter skulle underställas riksdagen

genom framläggande av tilläggsstat.

Det ekonomiska läget synes motivera, att medel även för nästföljande

budgetår ställas till Kungl. Maj:ts förfogande i händelse av en konjunkturförsämring.

Fullmakten torde lämpligen böra lämnas i samma ordning som

för innevarande budgetår, alltså genom fastställande av en beredskapsstat

i enlighet med av fjolårets riksdag prövade principer (jfr propositionen

1938: 275). Sedan en ny inventering av föreliggande investeringsbehov m. m.

verkställts genom vederbörande departements försorg, har nu förslag till beredskapsstat

för budgetåret 1939/40 upprättats inom finansdepartementet.

Med hänsyn till att för årets riksdag torde komma att framläggas proposition

örn en särskild beredskapsstat för försvarsväsendet föreslår jag, att nu

ifrågavarande beredskapsstat betecknas såsom allmän.

Det förslag till allmän beredskapsstat, som nu föreligger och vars olika

anslag närmare motiveras av cheferna för av förslaget berörda departement

(bil. 2—15), omfattar liksom den av fjolårets riksdag fastställda beredskapsstaten

till övervägande delen anslag till arbeten, vilka ansetts under alla förhållanden

böra komma till stånd och som kunna men — vid bibehållet

konjunkturläge — ej behöva utföras under det budgetår staten avser. Därjämte

ha emellertid liksom i fjol å beredskapsstaten upptagits krispolitiska

anslag med skiftande ändamål. Förskottsanslagen å driftbudgeten uppgå —

exklusive de mot investeringsanslag svarande avskrivningsanslagen — till

ett sammanlagt belopp av 170.2 miljoner kronor, varav 60.9 miljoner kronor

under femte huvudtiteln och 91.2 miljoner kronor under sjätte huvudtiteln.

Anslagen å kapitalbudgeten uppgå till sammanlagt 116.6 miljoner kronor,

varav 44.1 miljoner kronor hänföra sig till affärsverksfonderna. Häremot

svara avskrivningsanslag å sammanlagt 40.6 miljoner kronor.

Utskottet vill till en början erinra om att i fråga om fullmaktens omfattning

och giltighetstid 1938 års riksdag (riksdagens skrivelse nr 418) uttalat

följande.

I avseende å omfattningen av beredskapsbudgeten håller riksdagen före,

att en ganska vid ram bör förefinnas, för att Kungl. Maj:t skall kunna med

hänsyn till arbetslöshetens art och lokala fördelning vidtaga de åtgärder,

som i varje särskilt fall må visa sig lämpliga för vinnande av det med åtgärderna

närmast avsedda syftet. Med hänsyn härtill har riksdagen icke

ansett någon allmän begränsning i det framlagda programmet böra ske.

Riksdagen vill emellertid uttala den förhoppningen, att arbeten i större omfattning

icke skola i konjunkturutjämnande syfte behöva igångsättas under

den tid, som förlöper, intill dess riksdagen kan bliva i tillfälle att till prövning

upptaga frågan om vad som må kunna göras för att motverka följderna

av en inträdande kris. I anslutning till vad som i vissa motioner framhållits

vill riksdagen emellertid hava uttalat den uppfattningen att — om en

begränsning i fråga om dispositionsrätten av de å beredskapsstaten upptagna

förskottsanslagen ej av antydda skäl synes böra ifrågakomma — framläggandet

av den tilläggsstat till riksstaten för det år beredskapsstaten avser torde

böra ske så tidigt under riksdagen, att riksdagen snarast möjligt beredes

tillfälle att pröva de åtgärder, som av en rådande kris påkallas och för vilka

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 194.

3

anslag å tilläggsstat måste beviljas. Detta lärer kunna ske omkring den 15

februari eller vid den tidpunkt, som motionsvis föreslagits såsom gräns för

beredskapsstatens giltighetstid. På detta sätt får riksdagen möjlighet att

icke blott erhålla uppgift örn de åtgärder, som av Kungl. Majit vidtagits genom

anvisningar å beredskapsstaten, utan även att pröva omfattningen av

den fortsatta verksamheten för krisens utjämnande.

Fog synes föreligga för att jämväl av innevarande riksdag medel ställas

till förfogande för utförande av vissa arbeten i händelse av en försämring

av konjunkturerna och läget på arbetsmarknaden.

Utskottet delar också i huvudsak departementschefens uppfattning, att fullmakten

bör lämnas i samma ordning som för innevarande budgetår, d. v. s.

genom fastställande av en beredskapsstat efter de av fjolårets riksdag prövade

principerna. Denna stat torde i enlighet med departementschefens förslag

böra betecknas såsom allmän till åtskillnad från den av riksdagen antagna

särskilda beredskapsstaten för försvarsväsendet m. m. Vad fjolårets

riksdag uttalat i de allmänna principfrågorna torde böra gälla jämväl denna

allmänna beredskapsstat.

Beträffande de båda i ämnet väckta motionerna i vad de avse begränsning

intill ett visst sammanlagt årskostnadsbelopp av Kungl. Majits rätt att

sätta beredskapsstaten eller viss del därav i kraft samt beredskapsstatens

ikraftträdande i övrigt, fullmaktens giltighetstid, remissförfarandet m. m.

må endast erinras om, att de i dessa delar huvudsakligen blott innebära en

återupprepning av synpunkter, framförda vid 1938 års riksdag och då av

riksdagen avvisade.

Vidkommande de av Kungl. Majit efter ny inventering av föreliggande

investeringsbehov m. m. å beredskapsstat begärda anslagen kommer utskottet

att — i den mån hithörande frågor tillhöra utskottets handläggning

— behandla i särskilda härefter följande utlåtanden, varvid utskottet dock

först framdeles upptager frågan örn ifrågasatta avskrivningar beträffande

förskottsanslagen å beredskapsstat. Sedan samtliga av Kungl. Majit eller i

motioner begärda anslag blivit av riksdagen behandlade, torde statsutskottet

böra förelägga riksdagen för fastställelse beredskapsstat för budgetåret

1939/40, vilken då jämväl bör innefatta anslagen under jordbruksdepartementets

verksamhetsområde.

De av statsutskottet och jordbruksutskottet föreslagna jämkningarna i

Kungl. Maj :ts förslag till allmän beredskapsstat avse allenast två anslag och

innebära, att beredskapsstatens slutsumma å kapitalbudgeten blir 1,540,000

kronor lägre än enligt Kungl. Majits förslag.

Det av Kungl. Majit begärda bemyndigandet att sätta beredskapsstaten

eller viss del därav i tillämpning samt att ställa medel till vederbörande

myndigheters förfogande synes böra lämnas i detta sammanhang.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) besluta, att cn allmän beredskapsstat för budgetåret

1939/40 skall upprättas i enlighet med de riktlinjer, som av

departementschefen angivits;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 194.

b) — med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag

å motionerna 1:301 och 11:460, i här behandlade delar och

i vad de avse beredskapsstatens ikraftträdande, fullmaktens

omfattning med avseende å totalbelopp och giltighetstid*

remissförfarandet m. m. — bemyndiga Kungl. Maj:t att,

om så till följd av en väsentlig försämring av konjunkturläget

inom landet eller inom vissa näringsområden prövas erforderligt,

fastställa beredskapsstaten eller viss del därav att lända

till efterrättelse såsom förskottsstat samt att ställa å förskottsstaten

upptagna anslag till vederbörande myndigheters

förfogande.

Stockholm den 19 maj 1939.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johansson i Fredrikslund, Nilsson i Malmö, Oscar

Olsson, Svensson i Kompersmåla, Asplund, Andersson i Fältenborg, Bergström, Nilsson i

Fredriksfält, Magnusson i Kalmar, Boman och Domö; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Törnkvist, Persson i Falla,

Andersson i Prästbol, Närlinge, Isacsson, Weijne, Åqvist, Staxäng, Andersson i Malmö

och De Geer i Hanaskog.

Reservation

av herrar Johansson i Fredrikslund, Svensson i Kompersmåla, Domö, Persson

i Falla och Staxäng, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort

hava följande lydelse:

»Det kan måhända vara motiverat, att de företag, som nu av riksdagen

preliminärt godkännas och bland vilka urvalet av lämpliga arbetsobjekt vid

behov må ske, ej ges ett alltför knappt omfång. Å andra sidan kan det

ingalunda vara nödigt eller ens lämpligt, att finansfullmakten lämnas utan

någon begränsning av totalbeloppet.

Redan ur konstitutionella synpunkter finner utskottet befogat framhålla

angelägenheten av att anslagsbemyndigandet ej erhåller vidare ram än som

prövas strängt nödvändigt. Och ur behovssynpunkt är det — såsom vid 1938

års riksdag också erinrades — att märka att beredskapsstatens giltighetstid

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 194. 5

förutsatts ej sträcka sig längre än ungefär ett halvår, d. v. s. till dess nästkommande

riksdag kan hinna pröva behövliga tilläggsanslag.

I enlighet med vad som motionsvis påyrkats vill utskottet därför föreslå,

att den av riksdagen lämnade fullmakten begränsas pa sa sätt, att Kungl.

Maj :t medgives rätt att fastställa beredskapsstaten att intill ett sammanlagt

anslagsbelopp av högst 50 milj. kronor lända till efterrättelse såsom förskottsstat.

Härtill bör komma rätt för Kungl. Maj :t att till arbetslöshetskommissionens

verksamhet på allmänna beredskapsstaten ytterligare utanordna

vid behov 15 milj. kronor.

Utskottet hävdar i likhet med motionärerna den uppfattningen, att finansfullmakten

bör även med avseende å utstakad giltighetstid erhålla en bättre

utformning än som skedde vid 1938 ars riksdag. Ehuru ej fullt tillfredsställande

torde med hänsyn till önskvärd likformighet böra tillämpas samma

normer, som i statsutskottets utlåtande nr 137 angivits beträffande beredskapsstaten

för försvarsväsendet. Därutöver har utskottet ansett i det bemyndigande,

som innefattas i utskottets hemställan, böra insättas en allmän

tidsbegränsning till och med den 15 februari 1940.

Såsom i de väckta motionerna närmare utvecklas, har riksdagen dessutom

anledning understryka vikten av att beredskapsstatens eventuella ikraftsättande

sker planmässigt och först sedan banko- och riksgäldsfullmäktige men

också andra ansvariga myndigheter liksom för övrigt näringsorganisationerna

fått tillfälle vederbörligen yttra sig.

Under erinran alltså örn angelägenheten av att vederbörlig hänsyn tages

till de synpunkter, vilka såväl i motionerna I: 301 och II: 460 som ock i reservation

till statsutskottets utlåtande nr 184 vid 1938 års riksdag blivit framförda,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) ---;

b) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall

i nu förevarande del till motionerna 1:301 och 11:460 —

bemyndiga---erforderligt, fastställa viss del av be
redskapsstaten

att till och med den 15 februari 1940 intill en

sammanlagd årskostnad för staten av 50,000,000 kronor lända

till---myndigheters förfogande.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:329 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa i Kungl. Maj:ts proposition med förslag till allmän beredskapsstat för budgetaret 1939/40 behandlade allmänna princ a1 i texten