Utlåtande i anledning av vissa i Kungl. Maj.ts proposition med förslag till allmän beredskapsstat för budgetåret 19391 40 jämte i ämnet väckta motioner behandlade allmänna principfrågor.
1939-05-19 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1939:194, Utlåtande i anledning av vissa i Kungl. Maj.ts proposition med förslag till allmän beredskapsstat för budgetåret 19391 40 jämte i ämnet väckta motioner behandlade allmänna principfrågor.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 194.
1
Nr 194.
Ankom till riksdagens kansli den 19 maj 1939 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av vissa i Kungl. Maj.ts proposition med
förslag till allmän beredskapsstat för budgetåret 19391
40 jämte i ämnet väckta motioner behandlade allmänna
principfrågor.
(4:e avd.)
I propositionen nr 242, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande
behandling i vad densamma ej angår jordbruksärenden, har Kungl. Majit under
åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
den 10 mars 1939 föreslagit riksdagen, att
dels godkänna ett statsrådsprotokollet såsom bilaga bifogat förslag till
allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40,
dels ock bemyndiga Kungl. Majit att, om så till följd av en väsentlig försämring
av konjunkturläget inom landet eller inom vissa näringsområden
prövas erforderligt, fastställa beredskapsstaten eller viss del därav att lända
till efterrättelse såsom förskottsstat samt att ställa å förskottsstaten upptagna
anslag till vederbörande myndigheters förfogande.
Utskottet, som i annat sammanhang behandlar Kungl. Majits förslag i vad
detsamma avser de särskilda i beredskapsstaten å drift- och kapitalbudget
upptagna anslagen, företager här till behandling de principfrågor, vilka i
propositionen beröras å sid. 1—3.
I samband med Kungl. Majits förslag i nämnda frågor har utskottet till
behandling förehaft — i de delar, de blivit till statsutskottet hänvisade och
i detta utlåtande beröras — två likalydande motioner, väckta, den ena, nr
301, inom första kammaren av herr F. Domö m. fl. samt den andra, nr 460,
inom andra kammaren av herr G. Bagge m. fl., i vilka motioner bland annat
hemställts,
1) att riksdagen i fråga om de i beredskapsstatförslaget upptagna specificerade
arbetena ville efter vederbörlig prövning godkänna arbeten i en förhållandevis
vidsträckt omfattning, men inom ramen för de sålunda godkända
anslagen bemyndiga Kungl. Majit att igångsätta arbeten intill en sammanlagd
årskostnad för staten av 50 miljoner kronor;
2) att riksdagen måtte beakta vad motionärerna anfört rörande beredskapsstatens
ikraftträdande, fullmaktens giltighetstid, remissförfarandet m. m.
Departementschefen har i bär berörda frågor gjort följande uttalande.
Fjolårets riksdag ställde genom en särskild finansfullmakt medel Ull
Kungl. Majits förfogande för finansiering av vissa företag m. m., lämpade
att utföra i händelse av en väsentlig försämring av konjunkturläget inom
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 194—203. 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 194.
Utskottet.
landet eller inom vissa näringsområden. Fullmakten utformades såsom en
beredskapsstat, genom vilken riksstaten kompletterades med vissa villkorliga
medelsanvisningar, till vilkas finansiering riksdagen förbehöll sig att i efterhand
taga ställning och vilka därför kunde redovisas utanför budgetbalansen.
Om finansfullmakten i fråga helt eller delvis utnyttjades, skulle detta
ske genom fastställande av förskottsstat. Vidtagna dispositioner och frågan
örn sättet för finansiering av verkställda utgifter skulle underställas riksdagen
genom framläggande av tilläggsstat.
Det ekonomiska läget synes motivera, att medel även för nästföljande
budgetår ställas till Kungl. Maj:ts förfogande i händelse av en konjunkturförsämring.
Fullmakten torde lämpligen böra lämnas i samma ordning som
för innevarande budgetår, alltså genom fastställande av en beredskapsstat
i enlighet med av fjolårets riksdag prövade principer (jfr propositionen
1938: 275). Sedan en ny inventering av föreliggande investeringsbehov m. m.
verkställts genom vederbörande departements försorg, har nu förslag till beredskapsstat
för budgetåret 1939/40 upprättats inom finansdepartementet.
Med hänsyn till att för årets riksdag torde komma att framläggas proposition
örn en särskild beredskapsstat för försvarsväsendet föreslår jag, att nu
ifrågavarande beredskapsstat betecknas såsom allmän.
Det förslag till allmän beredskapsstat, som nu föreligger och vars olika
anslag närmare motiveras av cheferna för av förslaget berörda departement
(bil. 2—15), omfattar liksom den av fjolårets riksdag fastställda beredskapsstaten
till övervägande delen anslag till arbeten, vilka ansetts under alla förhållanden
böra komma till stånd och som kunna men — vid bibehållet
konjunkturläge — ej behöva utföras under det budgetår staten avser. Därjämte
ha emellertid liksom i fjol å beredskapsstaten upptagits krispolitiska
anslag med skiftande ändamål. Förskottsanslagen å driftbudgeten uppgå —
exklusive de mot investeringsanslag svarande avskrivningsanslagen — till
ett sammanlagt belopp av 170.2 miljoner kronor, varav 60.9 miljoner kronor
under femte huvudtiteln och 91.2 miljoner kronor under sjätte huvudtiteln.
Anslagen å kapitalbudgeten uppgå till sammanlagt 116.6 miljoner kronor,
varav 44.1 miljoner kronor hänföra sig till affärsverksfonderna. Häremot
svara avskrivningsanslag å sammanlagt 40.6 miljoner kronor.
Utskottet vill till en början erinra om att i fråga om fullmaktens omfattning
och giltighetstid 1938 års riksdag (riksdagens skrivelse nr 418) uttalat
följande.
I avseende å omfattningen av beredskapsbudgeten håller riksdagen före,
att en ganska vid ram bör förefinnas, för att Kungl. Maj:t skall kunna med
hänsyn till arbetslöshetens art och lokala fördelning vidtaga de åtgärder,
som i varje särskilt fall må visa sig lämpliga för vinnande av det med åtgärderna
närmast avsedda syftet. Med hänsyn härtill har riksdagen icke
ansett någon allmän begränsning i det framlagda programmet böra ske.
Riksdagen vill emellertid uttala den förhoppningen, att arbeten i större omfattning
icke skola i konjunkturutjämnande syfte behöva igångsättas under
den tid, som förlöper, intill dess riksdagen kan bliva i tillfälle att till prövning
upptaga frågan om vad som må kunna göras för att motverka följderna
av en inträdande kris. I anslutning till vad som i vissa motioner framhållits
vill riksdagen emellertid hava uttalat den uppfattningen att — om en
begränsning i fråga om dispositionsrätten av de å beredskapsstaten upptagna
förskottsanslagen ej av antydda skäl synes böra ifrågakomma — framläggandet
av den tilläggsstat till riksstaten för det år beredskapsstaten avser torde
böra ske så tidigt under riksdagen, att riksdagen snarast möjligt beredes
tillfälle att pröva de åtgärder, som av en rådande kris påkallas och för vilka
Statsutskottets utlåtande Nr 194.
3
anslag å tilläggsstat måste beviljas. Detta lärer kunna ske omkring den 15
februari eller vid den tidpunkt, som motionsvis föreslagits såsom gräns för
beredskapsstatens giltighetstid. På detta sätt får riksdagen möjlighet att
icke blott erhålla uppgift örn de åtgärder, som av Kungl. Majit vidtagits genom
anvisningar å beredskapsstaten, utan även att pröva omfattningen av
den fortsatta verksamheten för krisens utjämnande.
Fog synes föreligga för att jämväl av innevarande riksdag medel ställas
till förfogande för utförande av vissa arbeten i händelse av en försämring
av konjunkturerna och läget på arbetsmarknaden.
Utskottet delar också i huvudsak departementschefens uppfattning, att fullmakten
bör lämnas i samma ordning som för innevarande budgetår, d. v. s.
genom fastställande av en beredskapsstat efter de av fjolårets riksdag prövade
principerna. Denna stat torde i enlighet med departementschefens förslag
böra betecknas såsom allmän till åtskillnad från den av riksdagen antagna
särskilda beredskapsstaten för försvarsväsendet m. m. Vad fjolårets
riksdag uttalat i de allmänna principfrågorna torde böra gälla jämväl denna
allmänna beredskapsstat.
Beträffande de båda i ämnet väckta motionerna i vad de avse begränsning
intill ett visst sammanlagt årskostnadsbelopp av Kungl. Majits rätt att
sätta beredskapsstaten eller viss del därav i kraft samt beredskapsstatens
ikraftträdande i övrigt, fullmaktens giltighetstid, remissförfarandet m. m.
må endast erinras om, att de i dessa delar huvudsakligen blott innebära en
återupprepning av synpunkter, framförda vid 1938 års riksdag och då av
riksdagen avvisade.
Vidkommande de av Kungl. Majit efter ny inventering av föreliggande
investeringsbehov m. m. å beredskapsstat begärda anslagen kommer utskottet
att — i den mån hithörande frågor tillhöra utskottets handläggning
— behandla i särskilda härefter följande utlåtanden, varvid utskottet dock
först framdeles upptager frågan örn ifrågasatta avskrivningar beträffande
förskottsanslagen å beredskapsstat. Sedan samtliga av Kungl. Majit eller i
motioner begärda anslag blivit av riksdagen behandlade, torde statsutskottet
böra förelägga riksdagen för fastställelse beredskapsstat för budgetåret
1939/40, vilken då jämväl bör innefatta anslagen under jordbruksdepartementets
verksamhetsområde.
De av statsutskottet och jordbruksutskottet föreslagna jämkningarna i
Kungl. Maj :ts förslag till allmän beredskapsstat avse allenast två anslag och
innebära, att beredskapsstatens slutsumma å kapitalbudgeten blir 1,540,000
kronor lägre än enligt Kungl. Majits förslag.
Det av Kungl. Majit begärda bemyndigandet att sätta beredskapsstaten
eller viss del därav i tillämpning samt att ställa medel till vederbörande
myndigheters förfogande synes böra lämnas i detta sammanhang.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) besluta, att cn allmän beredskapsstat för budgetåret
1939/40 skall upprättas i enlighet med de riktlinjer, som av
departementschefen angivits;
4
Statsutskottets utlåtande Nr 194.
b) — med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
å motionerna 1:301 och 11:460, i här behandlade delar och
i vad de avse beredskapsstatens ikraftträdande, fullmaktens
omfattning med avseende å totalbelopp och giltighetstid*
remissförfarandet m. m. — bemyndiga Kungl. Maj:t att,
om så till följd av en väsentlig försämring av konjunkturläget
inom landet eller inom vissa näringsområden prövas erforderligt,
fastställa beredskapsstaten eller viss del därav att lända
till efterrättelse såsom förskottsstat samt att ställa å förskottsstaten
upptagna anslag till vederbörande myndigheters
förfogande.
Stockholm den 19 maj 1939.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS RÅSTOCK.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johansson i Fredrikslund, Nilsson i Malmö, Oscar
Olsson, Svensson i Kompersmåla, Asplund, Andersson i Fältenborg, Bergström, Nilsson i
Fredriksfält, Magnusson i Kalmar, Boman och Domö; samt
från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Törnkvist, Persson i Falla,
Andersson i Prästbol, Närlinge, Isacsson, Weijne, Åqvist, Staxäng, Andersson i Malmö
och De Geer i Hanaskog.
Reservation
av herrar Johansson i Fredrikslund, Svensson i Kompersmåla, Domö, Persson
i Falla och Staxäng, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort
hava följande lydelse:
»Det kan måhända vara motiverat, att de företag, som nu av riksdagen
preliminärt godkännas och bland vilka urvalet av lämpliga arbetsobjekt vid
behov må ske, ej ges ett alltför knappt omfång. Å andra sidan kan det
ingalunda vara nödigt eller ens lämpligt, att finansfullmakten lämnas utan
någon begränsning av totalbeloppet.
Redan ur konstitutionella synpunkter finner utskottet befogat framhålla
angelägenheten av att anslagsbemyndigandet ej erhåller vidare ram än som
prövas strängt nödvändigt. Och ur behovssynpunkt är det — såsom vid 1938
års riksdag också erinrades — att märka att beredskapsstatens giltighetstid
Statsutskottets utlåtande Nr 194. 5
förutsatts ej sträcka sig längre än ungefär ett halvår, d. v. s. till dess nästkommande
riksdag kan hinna pröva behövliga tilläggsanslag.
I enlighet med vad som motionsvis påyrkats vill utskottet därför föreslå,
att den av riksdagen lämnade fullmakten begränsas pa sa sätt, att Kungl.
Maj :t medgives rätt att fastställa beredskapsstaten att intill ett sammanlagt
anslagsbelopp av högst 50 milj. kronor lända till efterrättelse såsom förskottsstat.
Härtill bör komma rätt för Kungl. Maj :t att till arbetslöshetskommissionens
verksamhet på allmänna beredskapsstaten ytterligare utanordna
vid behov 15 milj. kronor.
Utskottet hävdar i likhet med motionärerna den uppfattningen, att finansfullmakten
bör även med avseende å utstakad giltighetstid erhålla en bättre
utformning än som skedde vid 1938 ars riksdag. Ehuru ej fullt tillfredsställande
torde med hänsyn till önskvärd likformighet böra tillämpas samma
normer, som i statsutskottets utlåtande nr 137 angivits beträffande beredskapsstaten
för försvarsväsendet. Därutöver har utskottet ansett i det bemyndigande,
som innefattas i utskottets hemställan, böra insättas en allmän
tidsbegränsning till och med den 15 februari 1940.
Såsom i de väckta motionerna närmare utvecklas, har riksdagen dessutom
anledning understryka vikten av att beredskapsstatens eventuella ikraftsättande
sker planmässigt och först sedan banko- och riksgäldsfullmäktige men
också andra ansvariga myndigheter liksom för övrigt näringsorganisationerna
fått tillfälle vederbörligen yttra sig.
Under erinran alltså örn angelägenheten av att vederbörlig hänsyn tages
till de synpunkter, vilka såväl i motionerna I: 301 och II: 460 som ock i reservation
till statsutskottets utlåtande nr 184 vid 1938 års riksdag blivit framförda,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) ---;
b) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall
i nu förevarande del till motionerna 1:301 och 11:460 —
bemyndiga---erforderligt, fastställa viss del av be
redskapsstaten
att till och med den 15 februari 1940 intill en
sammanlagd årskostnad för staten av 50,000,000 kronor lända
till---myndigheters förfogande.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1939:329 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa i Kungl. Maj:ts proposition med förslag till allmän beredskapsstat för budgetaret 1939/40 behandlade allmänna princ a1 i texten