Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag till karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet samt till avlöningar vid karolinska mediko-kirurgiska institutet jämte i ämnet väckta motioner.

1939-05-23 · 58 sidor, varav 55 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 55 av 58 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1939:205, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag till karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet samt till avlöningar vid karolinska mediko-kirurgiska institutet jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

1

Nr 205.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1939 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående

anslag till karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

samt till avlöningar vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under

budgetåret 1939/40 har Kungl. Majit (åttonde huvudtiteln, punkterna 77

och 82 av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1939) föreslagit riksdagen ej

mindre att i avbidan på den proposition i ämnet, som bleve riksdagen förelagd,

till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar för budgetåret

1939/40 beräkna ett förslagsanslag av 762,000 kronor, än även att i

avbidan på den proposition angående anslag till karolinska sjukhuset och

serafimerlasarettet, som komme att föreläggas riksdagen, beräkna för budgetåret

1939/40

dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar ett förslagsanslag

av 2,700,000 kronor,

dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader ett förslagsanslag

av 1,600,000 kronor,

dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Utrustning ett reservationsanslag

av 500,000 kronor,

dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Inköp av radium ett

anslag av 411,000 kronor,

dels till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar ett förslagsanslag

av 1,550,000 kronor,

dels ock till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader ett

förslagsanslag av 1,290,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 3 mars 1939 dagtecknad proposition

(nr 206) föreslagit riksdagen att

1) godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

karolinska sjukhuset, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40,

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 205.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

2) godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för karolinska

sjukhuset, att tillämpas under budgetåret 1939/40,

3) till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 2,785,000 kronor,

4) till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 1,555,000 kronor,

5) till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Utrustning för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 475,000 kronor,

6) till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Inköp av radium för

budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 411,000 kronor,

7) godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

serafimerlasarettet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40,

8) godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för serafimerlasarettet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40,

9) till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 1,532,700 kronor,

10) till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 1,276,000 kronor,

11) godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

vissa tjänstemän vid karolinska mediko-kirurgiska institutet och dess institutioner

m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40,

12) godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för karolinska

mediko-kirurgiska institutet, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1939/40,

13) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 745,400 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr E. Andersson m. fl. (I: 278) och den andra inom andra kammaren

av herr G. Andersson i Rasjön m. fl. (II: 433), vari hemställts, att riksdagen

ville besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning angående

införande av förbud för de ansvariga läkarna vid karolinska sjukhuset och

serafimerlasarettet att mottaga frivilligt tillbjuden ersättning av patienter

å enskilda och halvenskilda rum, samt att, i avvaktan på denna utredning,

såsom villkor för den föreslagna löneregleringen för sagda läkare uppställa

villkoret, att de skola vara skyldiga underkasta sig eventuell evalvering

av nyssnämnda ersättningar;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herrar G. A. Björkman och N. Holmström (I: 279) och den andra inom

andra kammaren av herr E. Leffler m. fl. (II: 434), vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta att med en eventuell avveckling av ersättning för in
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

3

tyg, som på serafimerlasarettet och karolinska sjukhuset utfärdas, respektive

komma att utfärdas, för patienter, å vilka lagen örn olycksfall i arbete

äger tillämpning, måtte anstå till dess en fullständig utredning av intygsersättningsfrågan

i sin helhet verkställts;

dels ock en inom andra kammaren av fröken Kerstin Hesselgren m. fl.

väckt motion (II: 432), vari hemställts, att i personalförteckningen för

karolinska sjukhuset tjänstemän å ordinarie stat, sjukvårdspersonal, måtte

upptagas 3 i stället för 2 sociala kuratorer i lönegrad A 11.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de motionsvis gjorda yrkandena,

hänvisas, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, till

motionerna II: 432—434.

I. Inledning.

I huvudsaklig överensstämmelse med ett av 1926 års sjukhuskommission

avgivet förslag avlät Kungl. Majit till 1930 års riksdag en den 14 mars 1930

dagtecknad proposition (nr 232) angående uppförande av nytt kliniskt

sjukhus i Stockholm m. m.

Enligt denna proposition skulle ett nytt kliniskt sjukhus, benämnt karolinska

sjukhuset, samt nya lokaler för karolinska institutets teoretiska

institutioner uppföras å det s. k. Norrbackaområdet, vilket av 1927

års riksdag upplåtits för berörda ändamål. Byggnadsföretaget skulle utföras

i tre etapper.

Med den radioterapeutiska kliniken skulle sammanföras cancerföreningens

i Stockholm vårdanstalt för kräftsjuka, radiumhemmet, ävensom forskningsavdelningar,

i enlighet med den närmare överenskommelse, som Kungl.

Majit kunde komma att träffa med styrelsen för Konung Gustaf V:s jubileumsfond

och cancerföreningen.

Garnisonssjukhuset i Stockholm skulle sammanslås med karolinska sjukhuset

sålunda, att förstnämnda sjukhus nedlades och för garnisonens sjuka

inrättades särskilda avdelningar för medicinska och kirurgiska fall å karolinska

sjukhuset. För övriga fall skulle däremot garnisonens sjuka erhålla

vård å det nya sjukhusets olika specialkliniker. Garnisonssjukhusets nuvarande

apotek skulle anslutas till karolinska sjukhuset.

Sammanlagda antalet platser å den första etappens sjukavdelningar

skulle utgöra 900, varav 779 allmänna platser och 121 enskilda. För garnisonsavdelningen

skulle disponeras 100 av de allmänna platserna samt 8

av de enskilda platserna. Enligt preliminärt träffat avtal med Stockholms

stad och Stockholms läns landsting skulle 315 avses för staden, 110 för

länet och 204 för landet i övrigt.

Kostnaderna för sjukhusets drift skulle i första rummet bestridas av inflytande

vårdavgifter.

Sjukhusets driftskostnader beräknades på sätt närmare framgår av en å

sid. 5 och 6 i den nu förevarande propositionen nr 206 intagen tablå. Enligt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr £05.

dessa beräkningar skulle en brist å i runt tal 560,000 kronor (320,000 kronor

å fjärde huvudtiteln och 240,000 kronor å åttonde huvudtiteln) uppkomma,

vilken brist skulle täckas genom anslag av statsverket.

Riksdagen beslöt (skrivelse nr 386/1930) i princip godkänna Kungl.

Maj:ts ovannämnda, i propositionen nr 232/1930 framställda förslag.

Den 23 oktober 1931 godkände Kungl. Majit avtal mellan staten, Stockholms

stad och Stockholms läns landsting rörande samarbete för karolinska

sjukhusets uppförande och drift. I anslutning till vad i avtalet angivits

förordnade Kungl. Majit den 15 mars 1935, att driften av karolinska sjukhuset

skulle handhavas av en direktion, bestående av sju ledamöter, varav

Kungl. Majit skulle utse två, karolinska institutets lärarkollegium två,

Stockholms stadsfullmäktige likaledes två och Stockholms läns landsting

en, varjämte generalfältläkaren och en representant för styrelsen för Konung

Gustaf Vis jubileumsfond skulle i vissa fall äga deltaga i direktionens överläggningar

och beslut.

Jämlikt Kungl. Majits därom i propositionen nr 124/1937 framställda

förslag beslöt riksdagen, att i anslutning till karolinska sjukhuset skulle upprättas

en psykiatrisk klinik såsom en avdelning av sjukhuset.

Driften vid jubileumskliniken har igångsatts från och med den 1 oktober

1937.

I enlighet med Kungl. Majits förslag i propositionen nr 171/1936 beslöt

riksdagen (skrivelse nr 214/1936), att serafimerlasarettet skulle

förstatligas från och med den 1 juli 1937 samt att lasarettet och karolinska

sjukhuset skulle från och med nämnda dag stå under gemensam förvaltning

av direktionen för karolinska sjukhuset.

I proposition nr 272/1937 framlades härefter förslag till lönereglering

för personalen vid serafimerlasarettet och karolinska sjukhuset att

träda i kraft för serafimerlasarettets del den 1 juli 1937 och för karolinska

sjukhusets del å dag, som Kungl. Majit ägde bestämma. Löneregleringen

skulle ske i anslutning till det inom den civila statsförvaltningen gällande

lönesystemet för nyreglerade verk, dock med visst förbehåll beträffande en

del av sjukvårds- och ekonomipersonalen.

Kungl. Majits ifrågavarande förslag vann i allt väsentligt riksdagens bifall

(riksdagens skrivelse nr 465/1937).

Den 30 juni 1937 träffades avtal mellan Kungl. Majit och kronan å

ena samt direktionen över serafimerlasarettet såsom företrädare för stiftelsen

serafimerlasarettet å andra sidan rörande statens övertagande från

och med den 1 juli 1937 av driften av lasarettet i dess helhet.

II. Allmänna synpunkter i fråga om sjukhusorganisationen.

Enligt vad direktionen för karolinska sjukhuset upplyst, hava byggnadsarbetena

vid sjukhuset nu framskridit så långt, att karolinska sjuk
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

5

huset kari beräknas komma i full drift under budgetåret 1939/40, varvid

sjukhuset komme att omfatta följande kliniker och avdelningar med

nedan angivna vårdplatser:

Kliniker och avdelningar

Antal vårdplatser

Allmänna

Enskilda

Summa

En medicinsk klinik, omfattande,

sex allmänna vårdavdelningar örn vardera 25 platser, två

enskilda vårdavdelningar örn vardera 12—13 platser . .

två medicinska garnisonsavdelningar örn vardera 25 all-

150

25

175

manna och 2 enskilda platser................

centrallaboratorier, behandlingsavdelningar och poliklinik.

En kirurgisk klinik, omfattande,

sex allmänna vårdavdelningar om vardera 25 platser, två

50

4

54

enskilda vårdavdelningar om vardera 12—13 platser . .

två kirurgiska garnisonsavdelningar om vardera 25 allmänna

150

25

175

och 2 enskilda platser....................

operationsavdelning, poliklinik samt olycksfalls- och intag- ningsavdelning.

En kvinnoklinik, omfattande,

två allmänna obstetriska vårdavdelningar om vardera 25

platser, en allmän septisk vårdavdelning om 20 platser,

en enskild obstetrisk vårdavdelning örn 12 platser, en

förlossningsavdelning om 9 platser, två allmänna gyneko- logiska vårdavdelningar örn vardera 26 platser, en enskild

50

4

54

gynekologisk vårdavdelning om 13 platser........

operationsavdelning och poliklinik.

En öron-, näs- och halsklinik, omfattande,

tre allmänna vårdavdelningar om vardera 25 platser, en en-

131

25

156

skild vårdavdelning om 14 platser.............

operationsavdelning, behandlingsavdelningar och poliklinik.

En ögonklinik, omfattande......

tre allmänna vårdavdelningar örn vardera 24—25 platser,

75

14

89

en enskild vårdavdelning om 9 platser..........

operationsavdelning och poliklinik.

Konung Gustaf V:s jubileumsklinik, omfattande,

dels radiumhemmet med 5 allmänna vårdavdelningar om

vardera 25 platser, en enskild vårdavdelning örn 13

73

9

82

platser .............................

operationsavdelning, behandlingsavdelningar och poliklinik,

dels två forskningsavdelningar, en radiofysisk och en svulst- patologisk.

En psykiatrisk klinik, omfattande,

sex allmänna vårdavdelningar om vardera 16—17 platser,

125

13

138

en enskild vårdavdelning om 12 platser..........

samt poliklinik.

97

12

109

En isoleringsavdelning.......................

10

—

10

En sjukavdelning för elever...................

En rönt gendiagnostikavdelning jämte fotografi- och ritavdelning

En gymnastikavdelning

En tandpoliklinik

En patologisk avdelning

14

14

Summa vårdplatser

925

181

1,056

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr %05.

Direktionen beräknade, att statens nettoutgift för driften vid karolinska

sjukhuset under budgetåret 1939/40 skulle ställa sig på följande sätt:

Utgifter.

Avlöningar.

Ordinarie tjänstemän kronor 989,000

Arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda

av Kungl.

Majit..........

Avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal

...........

Särskilda löneförmåner

till ordinarie

och icke-ordinarie

tjänstemän......

Rörligt tillägg å avlöning till ordinarie

tjänstemän (3 %)...............

Dyrtidstillägg å avlöning till andra

tjänstemän (15%)..............

Provisoriskt dyrortstillägg till andra

tjänstemän..............•.....

Kompensation för familj epensionsav
drag

till e. o. tjänstemän........

Provisorisk avlöning sförstärkning ....

Pensioner jämte dyrtidstillägg......

Omkostnader....................

173,000

1,350,000

U000 kronor 2,513,000

» 30,000

» 210,000

» 51,000

14.500

47.500 kronor 2,866,000

...... » 2,500

...... » 1,652,000

...... » 50,000

Fastighetens underhåll (fastighetsfonden)...........

Summa beräknade utgifter för driften.............kronor 4,570,500

Inkomster.

Inkomster vid karolinska sjukhuset...............kronor 2,338,500

Inkomster av hyror för till enskilda upplåtna lokaler

m. m. (fastighetsfonden)...................... » 122,300

Summa beräknade inkomster....................kronor 2,460,800

Statens nettoutgift för driften i avrundat tal....... » 2,110,000.

Från serafimerlasarettet komma i och med att motsvarande vårdavdeldelningar

öppnas vid karolinska sjukhuset att överföras den ena medicinska

kliniken och ögonkliniken. Detta innebär i huvudsak, att vederbörande

professorers verksamhet flyttas och att ett större antal vårdplatser kommer

att bliva tillgängligt för undervisningen.

Direktionen har utgått ifrån, att samtliga nu befintliga vårdplatser i medicinska

och kirurgiska klinikernas byggnader skola upprätthållas under

hela budgetåret 1939/40 och att vårdplatserna i ögonklinikens byggnad

skola disponeras av nämnda klinik under första hälften av budgetåret men

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

därefter temporärt nedläggas under återstående delen av budgetåret för

eventuella ändringsarbeten. Direktionen har vidare beräknat, att den yttre

verksamheten vid poliklinikerna för ögon-, öron-, näs-, hals- och psykiska

sjukdomar skulle nedläggas, då motsvarande polikliniker öppnas vid karolinska

sjukhuset, samt att i motsvarande sammanhang verksamheten vid

medicinska och kirurgiska poliklinikerna skulle minskas.

I fråga örn ekonomiavdelningarna räknar direktionen med att tvättinrättningen

vid serafimerlasarettet nedlägges och att tvätten från och med

den 1 juli 1939 skall utföras vid karolinska sjukhuset.

Statens nettoutgift för driften vid serafimerlasarettet under budgetåret

1939/40 har direktionen beräknat på följande sätt:

127,500

865,300

Utgifter.

Avlöningar.

Ordinarie tjänstemän . . kronor 393,300

Arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit

Avlöningar till övrig ickeordinarie

personal . .

Särskilda löneförmåner

till ordinarie och ickeordinarie

tjänstemän _

Rörligt tillägg å avlöning till ordinarie

tjänstemän (3 %)......_....... »

Dyrtidstillägg å avlöning till andra

tjänstemän (15 %) ......_....... *

Provisoriskt dyrortstillägg till andra

tjänstemän.............■..... *

Kompensation för familjepensionsavdrag

till extra ordinarie tjänstemän »

Provisorisk avlöning sförstärkning .... »_

Pensioner jämte dyrtidstillägg.............

Omkostnader...........................

Hyror för förhyrda bostäder (fastighetsfonden)

Fastighetens underhåll (fastighetsfonden).....

700 kronor 1,386,800

» 12,000

» 133,200

» 28,600

6,600

22,800 kronor 1,590,000

..... » 29,500

» 1,357,500

...... » 67,000

...... » 83,000

Summa beräknade utgifter för driften kronor 3,127,000

Inkomster.

Inkomster vid serafimerlasarettet................kronor 1,935,415

» av hyror för till enskilda upplåtna lokaler

(fastighetsfonden) ............................ _34,000

Summa beräknade inkomster kronor 1,969,415

Statens nettoutgift för driften i avrundat tal kronor 1,158,000.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

Departementschefen har anfört huvudsakligen följande:

Såsom av det föregående framginge, kunde karolinska sjukhuset under

nästa budgetar träda i verksamhet, såvitt anginge de delar av sjukhuset,

som inginge i den nu under arbete varande byggnadsetappen. De beräkningar

rörande de årliga driftkostnaderna, som framlagts av direktionen för

karolinska sjukhuset, innefattade betydande kostnadsökningar i jämförelse

med de ursprungligen beräknade kostnaderna för sjukhuset. Att så blivit

förhållandet hade sin förklaring i ett flertal olika omständigheter. Sålunda

hade anspråken på sjukhusens utrustning och vårdmöjligheter stigit samtidigt

som sjukvårdens allmänna standard under det senaste decenniet i

vissa avseenden avsevärt höjts. Sedan år 1930 hade vidare löneregleringar

genomförts för bland annat karolinska sjukhusets och seraf imerlasarettets

personal och arbetstiden reglerats för sjukvårdspersonalen. Numera kunde

dessutom en bestämd gräns mellan sjukvårdande samt vetenskaplig och

undervisande verksamhet icke dragas, varför vissa utgifter för undervisningen,

som tidigare belastat karolinska institutets stat, överförts till sjukhusets

stat, vilket i höjande riktning påverkat sjukhusets anslagsbehov.

Det syntes departementschefen emellertid knappast med ledning av de

föreliggande utredningarna kunna med säkerhet bedömas, huruvida de avsevärda

kostnadsökningarna i förhållande till de ursprungliga, riksdagen

förelagda beräkningarna måste i sin helhet anses såsom nödvändiga. Enligt

departementschefens mening hade det därför varit önskvärt, om frågan

rörande personalorganisationen vid karolinska sjukhuset kunnat underkastas

förnyad utredning, innan förslag i ämnet förelädes riksdagen. Då

sjukhuset beräknades komma i full verksamhet under nästa budgetär, medgåve

dock tiden icke sådant uppskov.

I sakens nuvarande läge förordade departementschefen, att förslag till

sjukhusets personalorganisation framlades för årets riksdag med utgångspunkt

från direktionens beräkningar och de i anledning därav avgivna yttrandena.

Det torde emellertid få ankomma på Kungl. Majit, att, med iakttagande

av nödig försiktighet, bestämma, i vilken utsträckning och ordning

organisationsförslaget borde genomföras under nästa budgetår. Efter ytterligare

utredning i ämnet och med ledning av vunnen erfarenhet syntes frågan

örn personalorganisationen vid ifrågavarande sjukhus böra ånyo i

sinom tid underställas riksdagen.

För ett uppskov med det definitiva ställningstagandet till personalorganisationen

talade även vanskligheten att ställa en säker prognos rörande

patientfrekvensen vid karolinska sjukhuset. Det ville förefalla, som om

sjukhusdirektionen i sina föreliggande kostnadskalkyler utgått från en relativt

hög beläggningssiffra. Departementschefen hade ingående övervägt

lämpligheten av att med hänsyn till osäkerheten rörande sjukhusverksamhetens

blivande omfattning räkna med ett proportionsvis större antal ickeordinarie

befattningshavare än som förutsattes skola anställas enligt sjukhusdirektionens

föreliggande anslagsberäkningar. Närmast på grund därav,

att ett sådant förfaringssätt skulle försämra möjligheterna att för karolinska

sjukhuset förvärva den bästa möjliga personalen, hade departementschefen

ej ansett sig böra tillstyrka en sådan anordning.

Vad åter anginge serafimerlasarettet, funne departementschefen sig i

sakens nuvarande läge kunna i huvudsak godtaga de av direktionen angivna

riktlinjerna som grund för anslagsberäkningarna för nästa budgetår.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

0

Till stöd för det i motionerna 1:278 och 11:433 framställda

yrkandet har anförts bland annat följande:

I 1928 års sjukhuslag, som dock icke äger tillämpning beträffande serafimerlasarettet

och karolinska sjukhuset, stadgas i 19 § bland annat att, i

den mån ej mellan den, som driver sjukhuset, och vederbörande ansvarige

läkare överenskommits, att läkaren ej må mottaga särskild ersättning för

vård av person, som intagits å halven skilt eller enskilt rum, må läkaren för

undersökning, behandling eller skötsel av sådan person mottaga frivilligt

tillbjuden ersättning; dock må i intet fall ersättning för dylik åtgärd begäras.

Det åligger medicinalstyrelsen att till ledning för den som vill erlägga

dylik ersättning utfärda en för sjukhuset avsedd taxa (rådgivande taxa;.

Denna bestämmelse utgör en kompromiss mellan tvenne olika uppfattningar,

nämligen å ena sidan att, i likhet med vad som gäller i fråga om

patienter å allmän sal, läkare skall äga varken begära eller mottaga ersättning

av patienter å enskilt och halvenskilt rum och å andra sidan, att läkare

skall hava rätt såväl att begära som att mottaga ersättning av sagda patienter.

När sedermera särbestämmelser infördes för sjukhusen i Stockholm och

Göteborg, hänvisades i dessa beträffande här förevarande fråga till motsvarande

stadgande i sjukhuslagen. Även här förefinnes sålunda möjlighet

att välja mellan taxesystemet och ett system, där läkare, eventuellt mot

lönekompensation, avstått från rätten att mottaga dylik ersättning från

rumspatienter.

I det år 1937 utfärdade reglementet för serafimerlasarettet och karolinska

sjukhuset har upptagits endast alternativet med rådgivande taxa. Det

åligger medicinalstyrelsen att på framställning av direktionen till ledning

för den, som vill lämna dylik ersättning, utfärda en för sjukhusen avsedd

taxa, som skall finnas tillgänglig å rum med enskild eller halvenskild

vårdplats.

Något motiv för att endast taxesystern här ansetts böra komma i fråga

har motionären veterligen icke framförts, och riksdagen synes icke hava

beretts tillfälle taga ställning till vilke Idera av de båda ovan nämnda systemen,

som vore att föredraga i nu omförmälda fall.

Då frågan om de båda sjukhusens personalorganisation nu förelagts

riksdagen, synes det vara motiverat att överväga, huruvida det icke vore

lämpligare att bevilja de ansvariga läkarna höjning av de föreslagna arvodena

mot att dessa avstå från rätten att mottaga ersättningar av patienter

å enskilt och halvenskilt rum. Systemet med rådgivande taxa är nämligen

rent principiellt otillfredsställande och har i praktiken visat sig vara förenat

med nackdelar.

Taxesystemet utgör icke någon idealisk lösning av föreliggande ersättningsfråga.

Landstingen hava också i rätt stor omfattning övergivit detta

system och i stället beviljat läkarna lönekompensation, för att de avstått

från rätten att mottaga ersättning av hithörande patienter (evalvering).

De landsting, som hittills helt infört det s. k. evalveringssystemet, liro

Stockholms, Södermanlands, Kalmar norra, Göteborgs och Bohus, Örebro,

Kopparbergs, Gävleborgs och Västerbottens läns landsting. Dessutom hava

landstingen i Östergötlands, Kalmar södra, Blekinge och Skaraborgs län

genomfört evalvering för vissa läkare, i främsta rummet röntgenläkarna.

I en del andra landsting pågå för närvarande utredningar i syfte att övergå

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

Utskottet.

från taxesystemet till eval verl ngssys terne t. Vid evalveringens beräknande

hava landstingen gatt fram efter olika linjer, vanligen lia läkarna beviljats

en fast ersättning, i andra fall har ersättningsbeloppet fixerats med hänsyn

till beläggningen etc. Gemensamt för alla är, att kostnaderna för hithörande

ersättningar helt täckts genom höjning av legosängsavgifterna å enskilda

och halvenskilda rum.

Det kan enligt motionärernas mening anses vare sig riktigt eller lämpligt

att för framtiden stadfästa taxesystemet vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet.

Icke minst vore detta olyckligt för landstingen, som nu

sträva efter att likvidera detta system. Då karolinska sjukhuset nu skall

organiseras samt anställnings- och löneförhållanden för där verksamma

läkare regleras, synes tiden vara inne att taga förevarande spörsmål under

allvarlig omprövning. Om redan taxesystemet visat sig mindre lämpligt beträffande

de relativt små landsortslasaretten, måste detta i än högre grad

bliva fallet beträffande det stora karolinska sjukhuset, med ett flertal specialläkare,

vilka kräva sin anpart av de frivilligt bjudna ersättningarna.

Såsom av exemplet från lanstingen framgår, behöver någon merkostnad för

staten icke befaras, örn taxesystemet slopas.

Frågan kan emellertid icke lösas utan föregående utredning. I avvaktan

på denna bör därför beträffande de ansvariga läkarna vid ifrågavarande

sjukhusen såsom villkor för åtnjutande av de föreslagna löneförmånerna

uppställas, att de skola vara skyldiga att underkasta sig en eventuell evalvering

av ersättningarna från patienter å enskilda och halvenskilda rum.

Utskottet har velat ansluta sig till de av departementschefen anförda

allmänna synpunkterna beträffande föreliggande mycket omfattande organisations-

och anslagsfråga och anser sig i likhet med departementschefen

böra framhålla vikten av att försiktighet iakttages när det gäller genomförandet

av den föreslagna organisationen för karolinska sjukhuset. Utskottet

har alltså intet att erinra mot att det må ankomma på Kungl. Maj:t

att bestämma, i vilken utsträckning och ordning organisationsförslaget bör

under nästa budgetår genomföras. Följaktligen bör också såsom departementschefen

framhållit med personalorganisationen vid sjukhuset sammanhängande

frågor ånyo i sinom tid bliva föremål för riksdagens prövning.

I samband med de allmänna synpunkterna på sjukhusorganisationen

har utskottet till behandling upptagit det i motionerna I: 278 och II: 433

framställda yrkandet angående utredning örn införande av förbud för vissa

för sjukvården ansvariga läkare vid karolinska sjukhuset och serafim erla sa - rettet att mottaga frivilligt tillbjudna ersättningar å enskilda och halvenskilda

rum samt att såsom villkor för en av motionärerna angiven lönereglering

för nämnda läkare uppställa villkoret att de skola vara skyldiga

underkasta sig eventuell evalvering av nämnda ersättningar. Motionärerna

hava framhållit att frågan örn taxesystemets avskaffande under den senaste

tiden varit föremål för prövning inom vissa landstingsområden samt att åtskilliga

landsting redan övergivit detta system och i stället beviljat läkarna

lönekompensation för att de avstått från rätten att mottaga ersättningar

av ovannämnda slag (evalvering). Vid evalveringssystemets genomförande

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

11

hava emellertid olika grunder för ersättningsbeloppens beräknande och fastställande

blivit tillämpade. I vissa fall hava sålunda ersättningarna bestämts

till fixt angivna belopp för viss tid, medan åter i andra fall ersättningsbeloppen

utgå efter en glidande skala, uppbyggd med hänsyn till patientantal,

beläggningsdagar m. m. I allmänhet hava landstingsområdena och motsvarande

stadskommunala enheter i samband med evalveringssystemets införande

vidtagit höjning av legosängsavgifterna å enskilda och halvenskilda

rum. Föreliggande fråga kan givetvis ses ur mycket olika synpunkter, men

utskottet hyser den uppfattningen att en utredning bör komma till stånd, i

syfte att klarlägga möjligheterna av en evalverings genomförande även vid

de statliga sjukhusen och de ekonomiska konsekvenserna av en dylik åtgärd.

Utskottet förbiser icke att, när det gäller karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet,

betydande svårigheter måste uppstå vid genomförandet av

ett förslag av den innebörd motionärerna avsett, med hänsyn till den medicinska

undervisningens behov av att kunna förvärva och bibehålla de bästa

lärår- och läkarkrafterna samt den konkurrens örn dessa krafter, som är tillfinnandes

särskilt i huvudstaden. Ej heller bör den omständigheten förbises

att gällande lönereglering för professorerna vid statsuniversiteten och karolinska

institutet utarbetats efter enhetliga grunder och att en evalvering vid

statens i motionerna angivna sjukhus måste inverka på löneförhållandena

för vissa medicinska professurer i både Uppsala och Lund. Motionärerna

hava därjämte tydligen förbisett att det nu icke är fråga om någon allmän

lönereglering för de i motionerna åsyftade professorerna (överläkarna) och

att den höjning av överläkararvodena, som av Kungl. Maj:t föreslagits,

endast har avseende på vissa av ifrågavarande befattningshavare. Då utskottet

likväl ansett sig böra ansluta sig till motionärernas utredningskrav,

vill utskottet särskilt betona, att utskottet är av den uppfattningen

att de läkare vid ifrågavarande undervisningssjukhus, för vilka en evalvering

eventuellt skulle kunna ifrågakomma, härvid icke böra i allmänhet

försättas i sämre ekonomisk ställning än den, som innehaves av motsvarande,

vid de kommunala sjukhusen i huvudstaden och universitetsstäderna

anställda läkarna. Vidare måste hänsyn tagas till de mycket väsentliga

skiljaktigheter, som nu förefinnas beträffande avlöningen till ifrågavarande

grupper av läkare och de av landsting och kommuner anställda

läkarna såväl i fråga om uppbärandet av poliklinikavgifter som beträffande

vissa andra förmåner. Utskottet utgår emellertid ifrån att den utredning,

som i föreliggande fråga synes böra komma till stånd, blir förutsättningslös

och att alla på frågan inverkande faktorer komma att allsidigt bliva

belysta och prövade.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

Utskottet.

lil. Anslag till avlöningar vid karolinska sjukhuset.

1. Nuvarande förhållanden.

I riksstaten för budgetåret 1938/39 är under åttonde huvudtiteln förslagsanslaget

till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar

uppfört med 522,400 kronor.

2. Sjukhusets läkemedelsförsörjning.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att garnisonssjukhusets apotek skall anslutas

till karolinska sjukhuset. Förslag angående apotekets organisation

och personal har i annat sammanhang anmälts av chefen för försvarsdepartementet.

Chefen för ecklesiastikdepartementet har för sin del icke haft

något att erinra mot att sjukhusets läkemedelsförsörjning omhänderhaves

av nämnda apotek och att apoteket även i fortsättningen kommer att stå

under förvaltning av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse. Chefen för ecklesiastikdepartementet

har dock utgått ifrån att samråd härvid komme

att äga rum med direktionen för karolinska sjukhuset.

Utskottet, som framdeles kommer att avgiva utlåtande angående ifrågavarande

apoteks organisation och personal, har icke funnit anledning till

erinran mot Kungl. Maj:ts nu ifrågavarande förslag.

3. Psykiatriska klinikens förläggande till karolinska

sjukhuset.

Vidkommande denna fråga erinrar direktionen, att Kungl. Maj:t den

6 maj 1938 uppdragit åt medicinalstyrelsen att i samråd med direktionen

verkställa utredning rörande utrustning och personalbehov för psykiatriska

kliniken och polikliniken. Sådant samråd hade ägt rum, och direktionen

hade kommit till den uppfattningen, att ifrågavarande klinik borde

jämställas med övriga kliniker vid sjukhuset och sålunda ställas direkt

under direktionens förvaltning. Den psykiatriska klinikens förläggande till

karolinska sjukhuset vore nämligen enligt direktionens mening — liksom

frågan örn övriga kliniker — ett undervisningsintresse. Under sådana förhållanden

syntes det direktionen självfallet, att den nya kliniken infogades

i karolinska sjukhusets organisation på samma sätt som övriga specialkliniker.

Erforderliga anslag för klinikens drift borde därför inräknas i

övriga för sjukhuset avsedda, å åttonde huvudtiteln anvisade avlöningsoch

omkostnadsanslag. Härav skulle följa, att inkomster på grund av denna

kliniks drift icke skulle särskilt redovisas utan ingå bland övriga inkomster

vid sjukhuset. Av anförda skäl syntes anslag till psykiatriska klinikens ut
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

13

rustning jämväl böra ställas till direktionens förfogande och anvisas å åttonde

huvudtiteln. I enlighet härmed hade direktionen vid beräknandet av

sjukhusets personal- och anslagsbehov medtagit jämväl psykiatriska kliniken.

Ledamoten av direktionen, statskommissarien H. K. H. Tottie har med

avseende å psykiatriska klinikens ställning m. m. anfört skiljaktig mening

och ifrågasatt om icke kostnaderna för åtminstone den egentliga vården

vid kliniken — liksom kostnaderna för sinnessjukvården i allmänhet —

borde upptagas under femte huvudtiteln och i så fall lämpligen på sådant

sätt, att — ehuru avlönings- och omkostnadsstater för psykiatriska kliniken

inginge i karolinska sjukhusets allmänna stat — särskilda ersättningsanslag,

i så fall ett för avlöningar och ett för kostnader i övrigt, redovisades under

femte huvudtiteln att direkt tillgodoföras direktionen efter vissa genom

överenskommelse närmare angivna summariska grunder.

Departementschefen har anfört:

Efter samråd med chefen för socialdepartementet hade departementschefen

kommit till den uppfattningen, att det av organisatoriska och praktiska

skäl syntes lämpligast, att kliniken, på sätt direktionen förordat, infogades

som en specialklinik i karolinska sjukhuset och att å åttonde huvudtiteln

anvisades medel till avlöningar och omkostnader m. m. för ifrågavarande

klinik. Härvid förutsatte departementschefen, att åttonde huvudtiteln

icke erhölle ersättning från femte huvudtiteln för ifrågavarande utgifter för

sinnessjukvården. Denna ståndpunkt överensstämde för övrigt med det

förslag, som av departementschefen i det följande framlades rörande redovisning

å rilcsstaten av vissa utgifter för garnisonssjukvården. Departementschefen

finge här erinra, att chefen för socialdepartementet i 1939 års

femte huvudtitel under punkten 101 räknat med en minskning med 65,000

kronor av anslaget till avlöningar vid statens sinnessjukhus, föranledd av

att kostnaderna för personal vid psykiatriska sjukhuset överfördes till anslag

under åttonde huvudtiteln.

Utskottet har icke velat motsätta sig departementschefens förslag örn

anvisande å åttonde huvudtiteln av anslag för den psykiatriska kliniken.

Utskottet återkommer emellertid till denna fråga i samband med behandlingen

av spörsmålet örn redovisning å riksstaten av vissa utgifter för garnisonssjukvården.

4. Central ledning av karolinska sjukhuset och

serafimerlasarettet.

Sjukhusdirektionen. De uti gällande reglemente för serafimerlasarettet

och karolinska sjukhuset meddelade bestämmelserna örn direktionens arbetsformer

hade visat sig synnerligen betungande för direktionens ledamöter,

och det kunde förväntas, att denna olägenhet bleve ännu mera framträdande,

då karolinska sjukhuset kommit i full drift. Direktionen hade funnit sig

böra föreslå en ändrad organisation av sjukhusens centrala ledning.

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

För att söka skapa en arbetsduglig delegation, som under direktionen

skulle kunna handlägga smärre ärenden av löpande beskaffenhet och även

vissa andra frågor, vilka krävde skyndsam behandling, hade direktionen

ansett önskvärt, att en tjänstemannaorganisation — ett arbetsutskott —

bildades, som lämpligen skulle bestå av en läkare — styresman för båda

sjukhusen, en ekonomidirektör, vilken till huvudsaklig uppgift skulle hava

handläggningen av vissa till direktionen hörande ärenden av administrativ

och ekonomisk art, ävensom sysslomannen vid vederbörande sjukhus, den

senare såsom föredragande av ärenden, som berörde sjukhuset i fråga.

Direktionens sekreterare och ombudsman borde såsom ledamot inträda

i arbetsutskottet vid behandlingen av ärenden, som krävde juridisk sakkunskap

eller där eljest hans biträde med hänsyn till ärendets natur kunde påkallas

av arbetsutskottet.

Beträffande avlöningsförmåner m. m. till styresmannen, ekonomidirektören

och sekreteraren-ombudsmannen föresloge direktionen, att styresmannen

tillerkändes ett ärligt arvode av 24,000 kronor, att ekonomidirektören

såsom ordinarie befattningshavare placerades i lönegraden A 30 oell att

sekreteraren-ombudsmannen finge sitt arvode — nu 3,600 kronor, därav

2,400 kronor på karolinska sjukhusets stat och 1,200 kronor på serafimer - lasarettets stat — höjt till 4,500 kronor, fördelat å de båda sjukhusen med

3,000 kronor, respektive 1,500 kronor.

Direktionens kansli skulle bestå av en ordinarie kansliskrivare i lönegraden

A 11, ett kanslibiträde i lönegraden e. o. 7 och ett kontorsbiträde i

lönegraden e. o. 4

I avseende å den ekonomiska förvaltningen, som direktionen hade att

handhava, vore i gällande reglemente för sjukhusen på förslag av riksräkenskapsverket

intagna föreskrifter om skyldighet för direktionen att

genom någon av sina ledamöter utöva särskild kontroll över räkenskaper

och verifikationer samt bestyrka riktigheten av meddelade kassa- och inventeringsbesked.

För framtiden torde anledning föreligga att bibehålla

i någon form en kassakontrollant inom direktionen i huvudsaklig anslutning

till de allmänna synpunkter, som föranlett den nuvarande reglementsföreskriften.

Till kassakontrollanten syntes böra utgå ett arvode av 2,400

kronor, varav 1,500 kronor på karolinska sjukhusets stat och 900 kronor

på serafimerlasarettets stat. För närvarande funnes på lasarettets stat

upptaget ett arvode å 1,200 kronor till kassakontrollanten.

Myndigheterna m. fl. Direktionens förslag beträffande den centrala ledningen

av karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet har i remissyttrandena

framkallat åtskilliga invändningar.

Statskontoret har förordat en sjukhusdirektör — som icke behövde vara

läkare — såsom chef för sjukhusen med placering i lönegraden C 8. Hans

uppgift skulle bliva att främst handlägga ekonomiska och administrativa

frågor. För de sjukvårdande uppgifterna skulle vid vartdera sjukhuset finnas

en såsom styresman förordnad överläkare med arvode. Arvode åt kassakontrollant

borde ej utgå och sekreterararvodet bibehållas vid det nuvarande.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har för sjukhuschefen ifrå
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 305.

15

gasatt en lönegradsplacering i C 13 eller C 14. Beträffande kassakontrollantoch

selcreterararvodena har lönenämnden hävdat samma mening som

statskontoret. Karolinska institutets lärarkollegium har föreslagit, att någon

gemensam chef för de båda sjukhusen icke skulle tillsättas, utan att

en klinikchef (professor) på vartdera sjukhuset skulle tjänstgöra som styresman

(direktör) mot särskilt arvode. För de ekonomiska ärendenas behandling

skulle finnas en för sjukhusen gemensam direktörsassistent. I särskilda

yttranden tillstyrkte dels professor Forssell, dels ock professorerna Nanna

Svartz, Berve7i och Söderlund en gemensam direktörsbefattning för karolinska

sjukhuset och serafimerlasarettet, vilken befattning skulle beklädas

med en i juridiska, administrativa och ekonomiska ting väl kvalificerad

person. Såsom vice direktör skulle utses en på respektive sjukhus arbetande

klinikchef. Kanslerns uppfattning har i huvudsak sammanfallit med den,

varåt nyssnämnda fyra reservanter inom lärarkollegiet givit uttryck.

Departementschefen, som i likhet med direktionen och flertalet myndigheter

ansett karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet böra erhålla en

gemensam chef, har härom anfört huvudsakligen följande:

Löneställningen för sjukhusdirektören ansåge departementschefen icke böra

bestämmas från den utgångspunkten, att denne borde vara läkare. Starka

skäl talade för att för ändamålet borde kunna tagas i anspråk en icke-läkare.

Vad i detta avseende yttrats av statskontoret, av vissa reservanter inom

karolinska institutets lärarkollegium — bland vilka befunne sig serafimerlasarettets

nuvarande direktör och direktören för den redan i verksamhet

varande delen av karolinska sjukhuset — samt av kanslern för rikets universitet

syntes departementschefen i hög grad befogat. De frågor, som

komme att åvila sjukhuschefen torde till övervägande del bliva av administrativ,

organisatorisk och ekonomisk art. Detta arbete komme att taga

sjukhuschefens tid helt i anspråk, varför det redan av denna anledning icke

syntes möjligt att besätta ifrågavarande post med en läkare, som tillika

vore akademisk lärare eller skulle vara verksam jämväl som läkare. Med

hänsyn härtill syntes det lämpligast, att nämnda befattning rekryterades

med en inom det administrativa och ekonomiska området utbildad och

hemmastadd person. Ehuru departementschefen alltså närmast utginge

ifrån, att en icke-läkare avsåges för ifrågavarande befattning, ansåge departementschefen

det dock icke böra vara uteslutet, att även en läkare,

som besutte särskilda för denna chefstjänst erforderliga egenskaper och insikter

i administrativa och ekonomiska frågor, borde kunna ifrågakomma

till densamma.

Sjukhusdirektören torde böra av Kungl. Majit tillsättas medelst förordnande

på viss tid. Med hänsyn till de krävande och ansvarsfulla arbetsuppgifter,

som kunde beräknas komma att åvila sjukhusdirektören, och da

det vore angeläget, att för uppdraget förvärvas en högt kvalificerad person,

föresloge departementschefen att sjukhusdirektören placerades i lönegraden

C 10. Skulle en läkare komma att bekläda sjukhusdirektörsbefattingen,

syntes det villkoret böra uppställas, att han icke skulle äga rätt

att utöva enskild praktik. Det torde ankomma pä Kungl. Majit att meddela

närmare bestämmelser angående tillsättning av ifrågavarande befatt
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr £05.

liing och rörande sjukhusdirektörens arbetsuppgifter. Därvid borde föreskrivas,

att han skulle deltaga i direktionens sammanträden men ej i dess

beslut, dock med rätt för honom att få avvikande mening antecknad till

protokollet.

Ekonomi direktörst jönsten syntes enligt departementschefens mening vid

bifall till det sålunda framställda förslaget icke bliva erforderlig. De uppgifter,

vilka avsetts att läggas på ekonomidirektören, borde i stället fördelas

mellan sjukhusdirektören, sysslomännen och sekreteraren. För sysslomännen

förordade departementschefen en lönegradsplacering i A 24.

En höjning av sekreterararvodet ansåge sig departementschefen för närvarande

icke kunna förorda.

Beträffande förslaget om inrättande av två vicedirektörsbefattningar

har departementschefen yttrat bland annat:

Det syntes önskvärt, att sjukhusdirektören vid sin sida erhölle sakkunniga

målsmän för sjukvårds- och undervisningssynpunkterna. I sådant avseende

hade förslag framställts om att en klinikchef vid vartdera sjukhuset

skulle förordnas såsom vicedirektör. Detta förslag gåve departementschefen

sin anslutning, varvid departementschefen dock utginge från att vicedirektörernas

verksamhet närmast inriktades på frågor av sjuk vårdskaraktär

och huvudsakligen bleve av rådgivande natur. Departementschefen ansåge

det skäligt, att vicedirektörerna erhölle visst arvode och finge i sådant

avseende föreslå ett belopp av 1,800 kronor vid vartdera sjukhuset. Å dessa

arvoden torde dyrtidstillägg icke böra utgå. Vicedirektörerna borde utses

för en tid av förslagsvis tre år. Under nästa budgetår, då den nuvarande

direktörsbefattningen vid serafimerlasarettet syntes övergångsvis böra bibehållas,

borde dock vicedirektör vid serafimerlasarettet icke tillsättas.

Med hänsyn till att departementschefen icke funnit sig böra tillstyrka

förslaget örn inrättande av en ekonomidirektörsbefattning ansåge han befogat,

att en av direktionens ledamöter tills vidare fungerade såsom kassakontrollant

och härför uppbure särskilt arvode, vilket departementschefen på

grund av det ökade arbete och ansvar, som måste följa med igångsättandet

av driften vid ett flertal kliniker vid karolinska sjukhuset, föresloge förhöjt

med 600 kronor till 1,800 kronor, varav 1,200 kronor borde belasta karolinska

sjukhusets stat och 600 kronor serafimer!asarettets stat. Å detta arvode

borde dyrtidstillägg icke utgå.

I avvaktan på närmare erfarenheter rörande arbetsuppgifternas omfattning

syntes det departementschefen tillräckligt, örn i direktionens kansli

i stället för enligt direktionens förslag en ordinarie kansliskrivare i lönegraden

A 11, ett extra ordinarie kanslibiträde i 7 lönegraden och ett extra

ordinarie kontorsbiträde i 4 lönegraden för närvarande inrättades endast

de två sistnämnda befattningarna.

Det i innevarande budgetårs stat upptagna arvodet till en expert hos

direktionen ansåge departementschefen kunna utgå ur staten för nästa

budgetår.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr £05. 17

Enligt utskottets mening föreligga för närvarande mycket stora svårigheter

för ett säkert bedömande av frågan huru karolinska sjukhusets och

serafimerlasarettets centrala ledning för framtiden bör definitivt ordnas.

Den personalorganisation, som av departementschefen för detta ändamål

angivits, är måhända alltför knappt tillmätt, men i frågans nuvarande läge

anser utskottet dock skäl föreligga att i avvaktan på närmare erfarenhet nu

stanna vid Kungl. Maj:ts förslag. Departementschefen har också i annat

sammanhang haft anledning framhålla (sid. 86 i propositionen) att de arbetsuppgifter,

som under nästa budgetår komma att åvila sjukhusadministrationen,

torde bliva av särskilt krävande beskaffenhet. Utskottet vill

därför betona, att Kungl. Maj:t bör, därest så visar sig nödvändigt, äga

befogenhet att inom ramen av de medel, som ställas till direktionens förfogande,

ordna den personalförstärkning, som må visa sig erforderlig. En

dylik förstärkning lärer nämligen kunna förutses bliva behövlig icke minst

under den period, då sjukhusets verksamhet skall påbörjas. I detta sammanhang

vill utskottet med hänsyn till av departementschefen på skilda

ställen i propositionen gjorda uttalanden framhålla, att utskottet anser sig

böra utgå ifrån att då det gäller genomförandet av ledningens organisation

i detalj särskild vikt lägges vid de ekonomiska synpunkterna, så att dessa

vid sidan av undervisningens och sjukvårdens krav komma till sin rätt.

Utskottet vill jämväl framhålla önskvärdheten av att när så låter sig göra

den tidigare i utsikt ställda revisionen av gällande sjukvårdsavtal beträffande

karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet genomföres samt att

organisationen av de båda statliga sjukhusen sker efter i möjligaste mån

enhetliga grunder.

5. Ändrad lönegradsplacering för viss personal.

Direktionen har yttrat, att direktionen vid uppgörandet av förslag till

personalstater utgått från den av 1937 års riksdag beslutade löneregleringen

för serafimerlasarettet och karolinska sjukhuset. På grund av särskilda förhållanden

hade direktionen emellertid funnit sig böra föreslå jämkningar i

Iönegradsplaceringarna för vissa befattningar ävensom föreslå inrättande

av en del nya tjänster. Sålunda har direktionen föreslagit, att samtliga

eldare skulle placeras i 6 lönegraden, att sjukbärare och gårdskarlar skulle

uppflyttas från 4 till 5 lönegraden, i vilken lönegrad jämväl skulle placeras

förråds- och transportmän, att kokerskebefattningarna skulle uppflyttas

från 1 till 2 lönegraden, att järsta kokerska skulle placeras i lönegraden

e. o. 2, att badbiträdena under benämningen baderskor skulle placeras i

lönegraden e. U. 5 samt att kallskänka skulle placeras i 1 lönegraden.

Departementschefen har icke funnit annan erinran mot ifrågavarande förslag

än att med den ifrågasatta uppflyttningen av eldarna tills vidare borde

Bihang till riksdagens jrrotokoll 1939. 6 sami. Nr SOS. 2

Utskottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 805.

Utskottet.

Utskottet.

anstå för att upptagas till prövning i samband med den allmänna översynen

av personalförteckningarna inom civilförvaltningen.

Utskottet biträder vad departementschefen föreslagit.

6. överflyttning av personal från garnisonssjukhuset m. m.

I anslutning till ett av direktionen i ämnet framställt förslag har departementschefen

icke haft något att erinra mot att sådana befattningshavare

vid garnisonssjukhuset, vilka icke förflyttades till garnisonsavdelningama

vid karolinska sjukhuset, erhölle företräde vid anställandet av personal vid

övriga avdelningar å sistnämnda sjukhus. Härvid förutsattes, att befattningshavare,

som sålunda kunde komma att överflyttas, icke skulle vidkännas

minskning i sina avlöningsförmåner.

Utskottet ansluter sig till vad departementschefen anfört.

7. Behovet av läkarpersonal m. m.

Sjukhusdirektionen. Överläkarna vid karolinska sjukhusets kliniker

och avdelningar bomme, yttrar direktionen, att innehava sina befattningar

i egenskap av professorer vid karolinska institutet såsom tidigare

varit fallet med överläkarna vid serafimerlasarettet. Undantag härifrån

utgjorde överläkaren vid radiumhemmets gynekologiska avdelning,

vilken vore placerad som ordinarie tjänsteman å sjukhusets stat, samt

överläkaren vid gymnastikavdelningen. Sistnämnda befattning, förutsatte

direktionen, skulle komma att innehavas av läraren i sjukgymnastik med

sjukdomslära vid gymnastiska centralinstitutet i likhet med vad som jämlikt

Kungl. Maj:ts beslut den 31 maj 1935 varit fallet vid serafimerlasarettet.

Vid serafimerlasarettet hade till överläkarna med undantag av överläkaren

vid gymnastikavdelningen utgått särskilt arvode. Direktionen ansåge,

att så borde bliva förhållandet även vid karolinska sjukhuset och att arvode

måtte bestämmas till 1,500 kronor såsom redan skett för överläkaren

vid radiumhemmets allmänna avdelning.

Något arvode till överläkaren vid gymnastikavdelningen hade direktionen

icke ansett sig kunna föreslå, då en år 1936 gjord framställning örn

sådant arvode icke bifallits.

Till föreståndaren för den patologiska avdelningen, vilken föreståndare

vore professor vid karolinska institutet, hade ej beräknats särskilt arvode

i egenskap av avdelningsföreståndare. Däremot avsåges, att han skulle

uppbära särskild ersättning för år för vissa ur sjukvårdssynpunkt erforderliga

undersökningar, vartill anslag beräknats i omkostnadsstaten.

Direktionen hade funnit, att en särskild biträdande läkartjänst

behövde inrättas vid envar av medicinska och kirurgiska klinikerna,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

19

kvinnokliniken, öron-, näs- och halskliniken, ögonkliniken och röntgendiagnostikavdelningen.

Härutöver beräknade direktionen en biträdande läkare

(narkosöverläkare) vid kirurgiska kliniken. För envar av ifrågavarande

läkare föresloge direktionen ett arvode av 7,500 kronor.

Direktionen ville framhålla, att befattningarna som biträdande läkare

vore nödvändiga med hänsyn till att klinikerna skulle få ett avsevärt större

sängantal än motsvarande kliniker tidigare haft samt att behovet av att vid

kliniken införa nya laboratoriemetoder och pröva nya terapeutiska hjälpmedel

vore i hastigt stigande, allt förhållanden, som bidroge till att öka klinikchefernas

arbetsbörda. Dessa chefer borde därför icke i sådan utsträckning

tagas i anspråk för de löpande göromålen, att de icke skulle hinna ägna

sina krafter åt arbetet på ifrågavarande delvis nya arbetsfält. Direktionen

utginge ifrån att de biträdande läkarna skulle kunna med sina arvodestjänster

förena anställning som biträdande läkare vid karolinska institutet

samt äga rätt till enskild praktik utom sjukhuset.

Vid psykiatriska kliniken skulle inrättas en befattning som andre läkare

i lönegraden A 26 med skyldighet för innehavaren av befattningen att utan

särskilt arvode vara konsulterande vid serafimerlasarettet.

I likhet med förhållandet vid serafimerlasarettet hade direktionen räknat

med särskilda biträdande läkare vid poliklinikerna och gymnastikavdelningen.

Vid sex polikliniker skulle de dock benämnas poliklinikföreståndare. Sålunda

beräknades en vid vardera av medicinska och kirurgiska poliklinikerna

med ett arvode av 7,500 kronor, en vid vardera av kvinnopolikliniken

och ögonpolikliniken samt två vid öron-, näs- och halspolikliniken,

varav en för poliklinikens phoniatriska avdelning, var och en med ett

arvode av 6,500 kronor.

Direktionen förutsatte, att de biträdande läkarna vid gymnastikavdelningen,

för vilka i staten uppförts arvoden med 4,800 kronor, såsom för

närvarande vore fallet vid serafimerlasarettet, även skulle tjänstgöra såsom

biträdande lärare vid gymnastiska centralinstitutet och härför uppbära

särskilda arvoden.

För tandpolikliniken beräknades en föreståndare med ett arvode av

3,500 kronor och en biträdande föreståndare med ett arvode av 3,000 kronor.

Vidare räknade direktionen med behovet för tandpolikliniken av en

tandläkare med ett arvode av 4,500 kronor för år.

Direktionen har ansett önskvärt, att en laborator anställdes å vart

och ett av de kliniskt-bakteriologiska, fysiologiska och kemiska centrallaboratorier,

som knutits till medicinska kliniken vid karolinska sjukhuset.

Dessa nya befattningar syntes enligt direktionens mening böra upptagas å

karolinska institutets stat.

Beträffande underläkare hade direktionen räknat med tre kategorier

såsom vid serafimerlasarettet och i samma lönegrad som där eller

23, 22 och 15 lönegraden för extra tjänstemän. Benämningarna föresloges

emellertid ändrade till förste, andre och tredje underläkare i stället för

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Statsutskottets utlåtande Nr 205.

såsom för närvarande förste underläkare, underläkare och andre underläkare.

I fråga om semester för överläkare vore bestämmelser givna i gällande

reglemente för serafimerlasarettet och karolinska sjukhuset med undantag

för överläkaren vid röntgendiagnostikavdelningen. Denne borde i

likhet med överläkaren å röntgenavdelningen vid serafimerlasarettet åtnjuta

semester under högst 90 dagar årligen.

Biträdande överläkarna, poliklinikföreståndarna, biträdande läkarna

samt laboratorerna borde med undantag av poliklinikföreståndaren och

biträdande poliklinikföreståndaren vid tandpolikliniken årligen åtnjuta semester

under 30 dagar, biträdande överläkaren vid röntgendiagnostikavdelningen

dock under 60 dagar. Vid annan tjänstledighet syntes vad i

gällande avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare vid

nyreglerade verk inom allmänna civilförvaltningen vore föreskrivet i fråga

örn extra ordinarie tjänstemän böra äga motsvarande tillämpning. I sådant

avseende och för bestämmande av vikariatsersättning i det fall, att sådan

tjänst uppehölles av annan underordnad läkare vid sjukhuset, samt för

tillämpning i övrigt å dem av det statliga lönesystemets allmänna grunder

syntes i tillämpliga delar böra gälla de i nådiga brevet av den 30 juni

1937 meddelade bestämmelserna för biträdande läkare vid serafimerlasarettet.

Direktionens förslag med avseende åläkarpersonalen vid karolinska

sjukhuset och denna personals fördelning på

olika kliniker och avdelningar — sådant det slutligt fullföljts

— framgår av följande tablå:

Kliniker och avdelningar

Lön eller

arvode

på sjuk- husets

stat

Kliniker och avdelningar

Lön eller

arvode

på sjuk- husets

stat

Medicinska kliniken.

Centrallaboratorierna:

1 överläkare-professor........

1,500

Medicinskt-kemiska laboratoriet:

1 biträdande läkare..........

7^500

1 laborator på karolinska insti-

1 poliklinikföreståndare . . .

7,500

tutets stat ...........

—

2 förste underläkare.......

e. 23

Medicinskt-fysiologiska labora-

3 andre underläkare, därav en på

toriet:

polikliniken.............

e. 22

1 laborator på karolinska insti-

2 tredje underläkare (en av dessa

tutets stat...........

—

avses skola tillsvidare biträda på

Medicinskt-bakteriologiska labora-

medicinskt-fysiologiska laboratoriet)

e. 15

toriet:

Medicinska garnisonsavdelningarna:

1 biträdande överläkare på fält-

1 tredje underläkare......

e. 15

läkarkårens stat.........

—

1 andre underläkare (avses skola

Kirurgiska kliniken.

tillsvidare biträda på medicinskt-

kemiska laboratoriet)......

e. 22

1 överläkare-professor........

1,500

1 assistent (amanuens) på fält-

1 biträdande läkare.........

7,500

läkarkårens stat.........

—

1 poliklinikföreståndare.......

7,500

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

21

Lön eller

Lön eller

Kliniker och avdelningar

pä sjuk-

Kliniker och avdelningar

pä sjuk-

husets

husets

stat

stat

1 narkosöverläkare..........

7,500

4 förste underläkare.........

e. 23

2 förste underläkare.........

e. 23

4 andre underläkare.........

e. 22

e. 22

b) forskningsavdelningarna:

1 laborator i radiofysik.......

1 tredje underläkare.........

e. 15

A 26

Kirurgiska garnisonsavdelningarna:

1 assistent å svulstpatologiska forsk-

1 biträdande läkare på fältläkar-

ningsavdelningen..........

5,400

kårens stat............

—

1 assistent (amanuens) å svulstpato-

1 assistent (amanuens) på fält-

logiska forskningsavdelningen . . .

1,800

läkarkårens stat........

Psykiatriska kliniken.

Kvirin o kliniken.

1 överläkare-professor........

1,500

1 förste läkare............

A 26

1 överläkare-professor........

1,500

1 förste underläkare.........

e. 23

1 biträdande läkare .........

7,500

2 andre underläkare.........

e. 22

1 poliklinikföreståndare .......

6,500

2 förste underläkare.........

3 andre underläkare, därav en på

e. 23

Röntgendiagnostiska avdelningen.

polikliniken.............

e. 22

1 överläkare-professor........

1,500

2 tredje underläkare.........

e. 15

1 biträdande läkare .........

7,500

3 förste underläkare.........

e. 23

3 andre underläkare.........

e. 22

Öron-, näs- och halskliniken.

Fysikaliska avdelningen.

1 överläkare-professor........

1 biträdande läkare .........

1.500

7.500

1 andre underläkare.........

e. 22

1 poliklinikföreståndare .......

1 föreståndare för poliklinikens

6,500

Gymnastikavdelningen.

phoniatriska avdelning.......

6,500

1 överläkare-lärare i sjukgymnastik på

1 förste underläkare.........

e. 23

gymnastiska centralinstitutets stat

—

3 andre underläkare.........

e. 22

2 biträdande läkare i sjukgymnastik .

4,800

1 tredje underläkare.........

e. 15

Ögonkliniken.

T andpolikliniken.

1 överläkare-professor........

1,500

1 föreståndare.............

3,500

7,500

1 poliklinikföreståndare .......

1 förste underläkare.........

6,500

e. 23

1 biträdande föreståndare......

1 tandläkare..............

3,000

4,500

3 andre underläkare.........

e. 22

1 militärläkare på fältläkarkårens st at

—

Patologiska avdelningen.

1 föreståndare-professor på karolin-

Konung Gustaf V:s jubileumsklinik.

ska institutets stat.........

—

1 överläkare-professor........

1,500

1 prosektor på karolinska institutets

stat.................

a) radiumhemmet:

1 laborator på karolinska institutets

1 överläkare vid gynekologiska av-

stat.................

—

delningen..............

A 26

1 amanuens på karolinska institutets

2 biträdande läkare..........

e. o. 23

stat .................

—

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 805.

Departementschefen har med avseende å direktionens förslag beträffande

överläkarna icke funnit anledning till annan erinran, än att departementschefen

ställde sig tveksam mot förslaget att tillerkänna föreståndaren

för patologiska avdelningen särskild ersättning från omkostnadsanslaget.

I avvaktan pa närmare utredning i detta hänseende genom direktionens

försorg ansåge departementschefen sig böra som en tillfällig anordning för

nästa budgetår godtaga nämnda förslag. Frågan örn storleken av den ersättning,

som borde utgå från omkostnadsanslaget för ifrågavarande undersökningar,

upptoge departementschefen i samband med omkostnadsanslaget

i övrigt. Departementschefen förutsatte, att överläkararvodet vid psykiatriska

kliniken utginge först från och med den 1 februari 1940.

Vad anginge de föreslagna biträdande läkarbefattningarna ville departementschefen

anföra följande:

Det torde icke kunna förnekas, att direktionen anfört goda skäl för behövligheten

av ifrågavarande befattningar, vilkas inrättande med säkerhet

även skulle lända till fördel för undervisningen. Departementschefen vore

därför beredd att i princip tillstyrka direktionens förslag på denna punkt.

Dock hade departementschefen icke blivit övertygad om behovet av biträdande

läkare vid öron-, näs- och halskliniken samt vid ögonkliniken, där

antalet vårdplatser komme att utgöra endast 89 respektive 82. Departementschefen

tillstyrkte alltså, att inalles fem befattningar av denna art inrättades.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd hade ansett det föreslagna

arvodet a 7,500 kronor till biträdande läkarna jämförelsevis högt

med hänsyn till att de med sina tjänster skulle kunna förena anställning

som biträdande lärare vid karolinska institutet och äga rätt till enskild

praktik utom sjukhuset samt finge uppbära vikariatsersättning vid vikariat

för vederbörande avdelningsföreståndare. Då det läge i det allmännas

intresse att till dessa befattningar förvärva personer, väl kvalificerade både

för den sjukvårdande och för den undervisande verksamheten, ansåge departementschefen

sig emellertid böra biträda direktionens förslag, att ifrågavarande

arvoden bestämdes till 7,500 kronor för år. Departementschefen

hade intet att erinra mot att de biträdande läkarna förordnades av direktionen

för en tid av högst tre år. Befattningarna torde böra tillsättas först

sedan patientantalet å vederbörande vårdavdelningar uppginge till förslagsvis

90.

Inrättandet av befattningen som andre lärare vid psykiatriska kliniken

i lönegraden A 26 kunde departementschefen icke tillstyrka, utan förordade,

att denne befattningshavare avlönades medelst arvode, lämpligen bestämt

till 7,500 kronor. Det borde åligga denne befattningshavare att utan särskild

ersättning vara konsulterande vid serafimerlasarettet.

Emot lönesättningen för poliklinikföreståndarna hade departementschefen

icke något att erinra, ej heller mot att två biträdande läkare vid gymnastikavdelningen

med arvoden å 4,800 kronor för år uppfördes å sjukhusets

stat.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr %05.

23

Då departementschefen utgått från att en befattning som biträdande

läkare icke skulle inrättas vid öron-, näs- och halskliniken ville han icke

motsätta sig ett av direktionen ursprungligen framställt förslag örn upptagande

å denna klinik av en föreståndarbefattning för avdelningen för

endoskopi med ett arvode av 6,500 kronor.

Departementschefen ansåge, att med tillsättandet av befattningen som

biträdande föreståndare vid tandpolikliniken borde tills vidare anstå samt

att den vid jubileumsklinikens svulstpatologiska avdelning uppförda assistent-(amanuens-)

befattningen med arvode å 1,800 kronor borde utgå ur

staten.

Då departementschefen ansåge laboratorstjänsterna för centrallaboratorierna

vid sjukhuset nödvändiga för sjukvården, föresloge han befattningarnas

uppförande på sjukhusets stat. Till laboratorerna skulle utgå årsarvoden

med 6,000 kronor.

Vad anginge lönesättningen för underläkarna hade denna anslutits till

lönegradsplaceringen för dessa läkare vid serafimerlasarettet. Häremot syntes

enligt departementschefens uppfattning för närvarande intet vara att

erinra. En av föreningen Läkare i underordnad ställning, förordnade av

karolinska sjukhusets direktion, väckt fråga rörande förbättrade löneförmåner

för tredje underläkarna syntes böra beaktas i samband med pågående

utredning rörande löneställningen för läkarpersonak Med avseende å

antalet underläkartjänster anslöte departementschefen sig till direktionens

förslag.

Departementschefen tillstyrkte, att avdelningen för fysikalisk terapi uppdelades

i en avdelning för ljusbehandling och en avdelning för bad- och

elektricitetsbehandling. Förstnämnda avdelning borde underställas professorn

i radioterapi. Avdelningen för bad- och elektricitetsbehandling syntes

provisoriskt böra ställas under ledning av professorn i medicin, som till sitt

biträde borde erhålla en andre underläkare i 22 lönegraden för extra tjänstemän.

Emot direktionens framställning angående förmån av semester för överläkare

m. fl. hade departementschefen i huvudsak intet att erinra. Det torde

böra ankomma på Kungl. Majit att i sinom tid utfärda bestämmelser i

ämnet. I övrigt syntes direktionens förslag beträffande läkarper sonalens

antal och löneförmåner kunna biträdas.

De av departementschefen vidtagna ändringarna i direktionens förslag

äro av följande innebörd:

1. Biträdande läkarbefattningarna vid öron-, näs- och halskliniken samt

vid ögonkliniken utgå.

2. Andre läkaren vid psykiatriska kliniken erhåller arvode med 7,500

kronor i stället för lön enligt lönegraden A 26.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr W5.

Utskottet.

3. En föreståndarbefattning för avdelningen för endoskopi vid öron-,

näs- och halskliniken med arvode å 6,500 kronor inrättas.

4. Biträdande föreståndarbefattningen vid tandpolikliniken utgår.

5. Tre laboratorstjänster för centrallaboratorierna uppföras på sjukhusets

i stället för å karolinska institutets stat.

6. En assistent-(amanuens-)befattning vid svulstpatologiska forskningsavdelningen

med arvode å 1,800 kronor utgår.

Utskottet, som framdeles kommer att avgiva utlåtande angående de

läkare, vilka skola avses för garnisonsavdelningarna och ögonkliniken men

upptagas å vederbörliga stater under fjärde huvudtiteln, har icke funnit

något att erinra mot departementschefens här föreliggande förslag angående

antalet befattningshavare och deras avlöningsförmåner.

Även i övrigt biträder utskottet departementschefens förslag på denna

punkt.

8. Behovet av övrig personal för sjukhusets kliniker och avdelningar.

Sjukhusdirektionen. Direktionen har rörande personalbehovet i övrigt

vid sjukhuset verkställt ingående utredningar. Därvid har direktionen beaktat

medicinalstyrelsens anvisningar i cirkulär den 30 maj 1936 om sjukvårdspersonalens

arbetstid. För ekonomipersonalen räknade direktionen

med en genomsnittlig arbetstid av 192 timmar för fyraveckorsperiod. Enligt

direktionens utredningar skulle vid de olika klinikerna och avdelningarna

personalbehovet bliva följande:

Kliniker och avdelningar

Löne-

grad1

Kliniker och avdelningar

Löne-

grad1

Medicinska kliniken.

4 sköterskebiträden.........

e. U.4

6 allmänna och 2 enskilda vårdavdel- ningar, laboratorier, poliklinik, bad- avdelning och avdelning för fysikalisk

terapi.

34 städerskor.............

3 sjukbärare.............

1 kanslibiträde............

e. U. 4

e. o. 5

A 4

52 sköterskor.............

A 7 eller

2 förste vaktmästare........

A 7

e. o. 5

A 7

Kirurgiska kliniken.

1 laboratoriebiträde.........

A 4

17 provsköterskor ..........

—

6 allmänna och 2 enskilda vårdavdel-

24 elever...............

—

ningar, operationsavdelning, polikli-

2 provelever.............

—

nik samt olycksfalls- och intagnings-

6 baderskor.............

e. U. 5

avdelning.

1 Viss personal har hänförts till en särskild, i samband med år 1937 beslutad lönereglering för

personal vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet angiven löneplan U för personal med

lägre löneförmåner än de, som utgå till icke-ordinarie befattningshavare i lägsta lönegraden av

den statliga löneplanen (jfr prop. 272/1937, sid. 71 ff.)

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr %05.

25

Kliniker och avdelningar

Löne
grad
-

Kliniker och avdelningar

Löne
grad
-

52 sköterskor.............

21 provsköterskor...........

27 elever................

2 provelever.............

29 städerskor.............

4 sjukbärare........

1 kontorsbiträde..........

Medicinska och kirurgiska klinikernas

expeditioner, journalarkiv,

bibliotek och museum.

2 kanslibiträden...........

1 kanslibiträde............

2 kontorsbiträdet!..........

1 kontorsbiträde...........

2 städerskor.............

Medicinska och kirurgiska klinikernas

garnisonsavdelningar.

4 garnisonsavdelningar örn var och en

25 allmänna och 2 enskilda vårdplatser,

mottagningsavdelning, laboratorium

och intagningsbad.

18 sköterskor.............

5 provsköterskor ...........

11 militära sjukvårdare.......

11 städerskor.............

1 baderska..............

Kvinnokliniken.

2 allmänna obstetriska vårdavdelningar

om 25 platser, en allmän septisk

vårdavdelning om 20 platser, en

enskild obstetrisk vårdavdelning örn

12 platser, en förlossningsavdelning

om 9 platser, 2 allmänna gynekologiska

vårdavdelningar om 26 platser,

en enskild gynekologisk vårdavdelning

om 13 platser, operationsavdelning,

laboratorium, expedition, arkiv,

bibliotek och poliklinik.

43 sköterskor.............

2 barnmorskor............

15 provsköterskor...........

19 elever................

2 provelever.............

27 städerskor.............

1 sjukbärare.............

1 kanslibiträde............

1 kanslibiträde............

Öron-, näs- och halskliniken.

3 allmänna och en enskild vårdavdelning,

operationsavdelning, poliklinik,

bågljusavdelning, expedition, arkiv

och bibliotek.

A 7 eller

e. o. 5

e. U. 4

e. o. 5

A 4

A 7

e. o. 7

A 4

e. o. 4

e. U. 4

30 sköterskor

A 7 eller

e. o. 5

e. U. 4

e. U. 5

A 7 eller

e. o. 5

A 7

e. U. 4

e. o. 5

A 7

e. o. 7

10 provsköterskor .

20 elever......

20 städerskor . . .

1 sjukbärare . . .

1 kanslibiträde

1 kanslibiträde . .

1 kontorsbiträde .

Ögonkliniken.

3 allmänna vårdavdelningar om 24

platser och en enskild vårdavdelning

om 9 platser, operationsavdelning,

laboratorium, expedition, arkiv och

poliklinik.

21 sköterskor.............

8 provsköterskor...........

13 elever................

17 städerskor.............

1 kanslibiträde............

1 kanslibiträde............

Konung Gustaf V:s jubileumsklinik.

5 allmänna vårdavdelningar cm vardera

25 platser, en enskild vårdavdelning

om 13 platser, operationsavdelning,

behandlingsavdelningar och

poliklinik samt radiofysisk forskningsavdelning

och svulstpatologisk forskningsavdelning.

1 föreståndarinna för vårdavdelningar

...............

1 föreståndarinna för övervaknings
och

kontrollavdelning.......

1 social kurator ...........

45 sköterskor.............

6 kontrollbiträden.........

1 tekniskt biträde för fysiska mätningar

............

1 tekniskt biträde för mikroskopiska

preparationer...........

1 kanslibiträde............

7 röntgenbiträden..........

1

1

fotograf

förste vaktmästare

1 sjukbärare............

1 kanslibiträde(vid svulstpatologiska

avdelningen)............

3 kontrollbiträden..........

1 tekniskt biträde för mikroskopiska

preparationer . . . . ......

3 röntgenbiträden..........

9 sjukvårdsbiträden.........

1 sjukbärare.............

1 kanslibiträde............

A 7 eller

e. o. 5

e. U. 4

e. o. 5

A 7

e. o. 7

e. o. 4

A 7 eller

e. o. 5

e. U. 4

A 7

e. o. 7

A 11

A 11

A 11

A 7 eller

e. o. 5

A 7

A 7

A 7

A 7

A 6

A 5

A 7

A 5

A 7

e. o. 7

e. o. 7

e. o. 6

e. o. 2

e. o. 5

e. o. 7

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 805.

Kliniker och avdelningar

Löne
grad
-

Kliniker och avdelningar

Löne
grad
-

2 kontorsbiträden (därav en vid

övervaknings- och kontrollavdelningen)

...............

2 kontrollbiträden..........

2 röntgenbiträden..........

3 sjukvårdsbiträden.........

2 baderskor.............

26 städerskor och garderobiärer . . .

8 provsköterskor...........

10 elever................

4 provelever.............

Psykiatriska kliniken.

6 allmänna vårdavdelningar om 16-17

platser, en enskild vårdavdelning örn

12 platser, laboratorier, verkstäder,

inskrivningsexpedition och poliklinik.

1 social kurator...........

1 andra föreståndarinna......

26 sköterskor.............

9 sjukvårdare............

21 provsköterskor eller elever . . . .

1 arbetsföreståndarinna.......

13 städerskor.............

1 kameralbiträde...........

1 kanslibiträde............

1 kontorsbiträde...........

Isoleringsavdelningen.

10 vårdplatser.

1 avdelningssköterska . . . .

2 sköterskor .........

1 elev . . . .

1 städerska .

Sjukavdelning för elever.

1 sköterska..............

1 sköterska..............

1 städerska..............

Röntgendiagnostikavdelningen,

omfattande avdelningar för klinisk

e. o. 4

e. 7

e. 6

e. 2

e. U. 5

e. U. 4

A 11

A 8

A 7 eller

e. o. 5

A 6

A 6

e. U. 4

e. o. 8

A 7

A 4

A 7

A 7 eller

e. o. 5

e. U. 4

A 7

A 7 eller

e. o. 5

e.U. 4

och poliklinisk diagnostik samt expedition

och arkiv.

1 kansliskrivare...........

3 röntgensköterskor.........

2 kanslibiträden...........

5 sköterskor.............

2 kanslibiträden...........

1 kontorsbiträde...........

3 provsköterskor...........

8 sköterskebiträden.........

4 fotografer .............

4 fotografibiträden .........

3 städerskor.............

2 sjukbärare.............

Fotografi- och ritav delning.

1 fotograf ............

1 städerska............

Gymnastikavdelningen.

3 sjukgymnaster.......

3 sjukgymnaster.......

1 kontorsbiträde.......

4 städerskor.........

T andpolikliniken.

1 sköterska..............

2 sköterskor.............

1 elev.................

1 fotografibiträde..........

1 tandtekniker............

1 städerska .............

1 kanslibiträde ...........

Patologiska avdelningen.

1 tekniskt biträde för mikroskopiska

preparationer...........

1 kanslibiträde ...........

1 förste vaktmästare........

2 städerskor.............

Sociala hjälpbyrån.

1 social kurator...........

1 kanslibiträde ...........

1 kontorsbiträde...........

A 11

A 7

A 7

A 7 eller

e. o. 5

e. o. 7

e. o. 4

e.U. 4

A 5

e.U. 5

e.U. 4

e. o. 5

A 5

e.U. 4

A 9

e. o. 9

A 4

e.U. 4

A 7

A 7 eller

e. o. 5

e.U. 5

e. 7

e. U. 4

e. o. 7

A 7

e. o. 7

A 7

e. U. 4

A 11

e. o. 7

A 4

Direktionen har framhållit, att direktionen beräknat 6 personer för sjukvårdsarbetet

i dagtjänst på en allmän vårdavdelning om 25 platser. På garnisonsavdelningarna

skulle militära sjukvårdare i viss utsträckning användas,

varför antalet av annan sjukvårdspersonal hade kunnat minskas

till 3 för dagtjänst. För kvinnoklinikens septiska avdelning erfordrades 5

personer för sjukvårdsarbetet i dagtjänst, och isoleringsavdelningen krävde

4 personer. Av sjukvårdspersonal i dagtjänst för de enskilda vårdavdelning
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

27

arna beräknades 7 personer för medicinska och kirurgiska avdelningar, 6

för obstetriska och otolaryngologiska samt 5 för gynekologiska och oftalmiatriska

vårdavdelningar.

I sammanställningen hade beträffande vissa sköterskors lönegradsplacering

angivits A 7 eller e. o. 5. Direktionen hade nämligen räknat med viss

skälig proportion mellan ordinarie och assistentsköterskebefattningar. "Vid

avvägande av detta antal hade direktionen utgått från, att proportionen

mellan antalet ordinarie i 7 lönegraden och extra ordinarie i 5 lönegraden

skulle bliva densamma som nu vore fallet vid serafimerlasarettet eller ungefär

3 till 2.

För varje vårdavdelning hade beräknats 2 städerskor med undantag för

isoleringsavdelningen, där endast 1 städerska vore behövlig.

Sociala hjälpbyrån, för vilken avsåges den i sammanställningen angivna

personalen, skulle hava bland annat följande arbetsuppgifter: att lämna råd

och hjälp åt behövande patienter och i förekommande fall hänvisa dem till

kommunala och enskilda hjälporgan i samråd med de på det sociala området

verksamma myndigheterna i patienternas hemorter ävensom att vid

behov hjälpa patienterna tillrätta med deras privata angelägenheter jämväl

i andra avseenden, att i förekommande fall upprätta förhörsprotokoll

och lämna inskrivningsexpeditionen hjälp i frågor, som rörde intagna patienter,

att handlägga frågor om befrielse från avgift för poliklinisk behandling

på sjukhuset samt att på anmodan av sjukhusets ledning och

vederbörande överläkare verkställa utredningar rörande intagna patienter

och avlämna behövliga utlåtanden.

Direktionen, som härefter till behandling upptagit frågan om behovet

av för sjukhusets olika kliniker och avdelningar

gemensam personal, har härom anfört huvudsakligen följande.

I gällande avlöningsstat funnes nu uppförd en befattning som första föreståndarinna

i lönegraden B 12. Direktionen har med hänsyn till denna befattningshavare

åvilande ansvarsfulla arbetsuppgifter ansett befogat att

tjänsten hänfördes till lönegraden A 14.

Som hjälp åt första föreståndarinnan erfordrades två andra föreståndarinnor,

en för handhavandet av den kvinnliga sjukvårdspersonalens placering

i arbetet, ordnandet av ledigheter, anskaffandet av vikarier och

extra arbetskraft samt för ledning och tillsyn av städerskors och viss annan

personals arbete utanför klinikerna samt såsom ställföreträdare för första

föreståndarinnan, och en för handhavandet av sjukhusets centralförrad

av linne, förbands-, förbruknings-^och rengöringsartiklar m. m. samt för

inventering av avdelningarnas förråd m. m.

Med hänsyn till psykiatriska klinikens speciella karaktär erfordrades vidare

för denna klinik en befattning som andra föreståndarinna.

Befattningarna som andra föreståndarinna syntes direktionen böra placeras

i lönegraden A 8. .

I detta sammanhang ville direktionen framhålla, att en sjuksköterska i

lönegraden A 7 måste avses att förestå sjukhusets elevhem och hava den

närmare tillsynen av de elever, som vid sjukhuset erhölle sin praktiska utbildning.

Såsom biträde åt andra föreståndarinnan för sjukhusets centralförrad

av linne borde anställas en befattningshavare med löneställning motsva
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

rande första

e. U. 5.

biträde och benämnd förrådsbiträde med placering i lönegrad

. För underhåll och komplettering av sjukhusets linneuppsättning borde

inrättas en sömnadsverkstad i anslutning till centralförråd och tvättinrättning.

För verkstadens behov av arbetskraft beräknade direktionen 6 sömmerskor

erforderliga med placering i lönegrad e. U. 5.

. Vid sjukhusets färdigställande borde en gemensam telefonväxel för hela

sjukhuset anordnas. För betjäning av växeln (cirka 550 apparater) syntes

5 telefonister erforderliga med placering i 2 lönegraden.

För bevakning av sjukhusets huvudentré hade beräknats 3 kvinnliga portvakter

med placering i 2 lönegraden.

Till omhändertagande av ytterkläder för besökande å polikliniker och

andra lokaler inom huvudkomplexet erfordrades särskild personal, och hade

direktionen beräknat, att härför erfordrades 4 qarderobiärer med placering

i lönegrad e. U. 4. s

Utöver de städerskor, som funnes upptagna under kliniker och laboratorier

m. fl. avdelningar, erfordrades sammanlagt 54 städerskor för bostäder

och diverse lokaler.

I särskilt yttrande med anledning av under ärendets remissbehandling

framställda erinringar och förslag har direktionen föreslagit vissa ändringar

i sina här ovan angivna äskanden och i sadant avseende anfört huvudsakligen

följande:

För sköterskepersonalen vid psykiatriska kliniken vore avsikten att kräva

samma utbildning som för sköterskorna vid övriga kliniker och de borde

därför hava samma avlöning som dessa. Då sådan utbildning ej bomme att

krävas beträffande de manliga skötarna, funnes ej anledning att placera

dessa i 7 lönegraden. Av de manliga skötarna borde en tredjedel erhålla

icke-ordinarie ställning. Ett bibehållande av nuvarande förhållanden beträffande

den sociala hjälpverksamheten med en förestånderska i lönegraden

e. o. 7 vid denna klinik syntes få anses vara den för närvarande lämpligaste

lösningen.

Vad därefter anginge sjukvårdspersonalen i övrigt, föresloge direktionen,

att på vardera av kirurgiska och psykiatriska samt kvinno- och öronpoliklinikerna

en assistentsköterska utginge ur staten (e. o. 5). För de medicinska

laboratorierna torde tills vidare kunna uteslutas ett tekniskt biträde

i A 7 (bakteriologiska laboratoriet). Vidare syntes för fysiologiska

laboratoriets del kunna tills vidare uteslutas ett laboratoriebiträde (A 4)

samt för de centrala laboratorierna tills vidare kunna beräknas en gemensam

förste vaktmästare. I stället torde för vissa handräckningsgöromål det

i staten upptagna beloppet 25,000 kronor för extra personal för vakning

och rengöring m. m. böra ökas med 1,000 kronor. Den för röntgendiagnost

^avdelningen avsedda kansliskrivaren i lönegraden Ali syntes tills

vidare kunna uteslutas ur staten. Av den här upptagna gemensamma personalen

borde tills vidare endast ett kontorsbiträde i stället för tre kunna

upptagas i staten (e. o. 4). För ett behandlingsrum (medicinska kliniken)

borde antalet sköterskor kunna minskas från två till en (A 7), varjämte

för avdelningen för bad- och fysikalisk terapi tills vidare borde tillsättas

allenast en befattningshavare i lönegraden e. o. 4 men anstå med tillsättandet

av en befattningshavare i lönegraden e. o. 7. För radiumhemmets

vidkommande syntes ett för biträde åt föreståndarinnan avsett kontors
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

29

biträde i e. o. 4 kunna utgå. Dock borde under tiden den 1 juli—den 30

september den nuvarande befattningen som biträdande föreståndarinna

bibehållas. Slutligen borde av den för journalexpedition, bibliotek och museum

avsedda personalen, tillhopa sex befattningshavare, därav fyra ordinarie,

kunna tills vidare uteslutas ett kanslibiträde i A 7 och ett kontorsbiträde

i A 4. Därjämte borde kunna tills vidare utgå ur staten avlöning

till två sköterskebiträden, avsedda för ljusbehandlingsavdelningen och elektroterapiavdelningen.

Departementschefen. I anledning av direktionens förslag i ovannämnda

avseenden har departementschefen anfört bland annat följande:

Någon anledning att rubba på de principer för lönesättningen, som av

riksdagen i fråga örn sjuksköterskepersonalen redan godtagits för serafimerlasarettets

och karolinska sjukhusets del, syntes departementschefen ej

föreligga. Då för sköterskepersonalen vid psykiatriska kliniken komme

att krävas samma utbildning som för sköterskorna vid övriga kliniker,

ansåge departementschefen i likhet med direktionen motiverat, att denna

personal erhölle samma löneställning som sköterskorna i övrigt vid sjukhuset.

Vad de manliga skötarna beträffade, delade departementschefen

direktionens uppfattning att, med hänsyn till att sådan utbildning icke

komme att krävas av dem, skäl saknades att uppföra de manliga skötarna

i högre lönegrad än den 6:e.

Statskontoret hade under ärendets remissbehandling fäst uppmärksamheten

på att, innan någon erfarenhet vunnits angående sjukhusets drift, en

viss försiktighet borde iakttagas vid anställandet av ordinarie personal.

Ehuru departementschefen i princip delade denna uppfattning, syntes den

av direktionen angivna proportionen, ungefär 3 till 2, mellan ordinarie och

icke-ordinarie sköterskebefattningar, vilken i stort sett anslöte sig till förhållandena

vid serafimerlasarettet, vara riktigt avvägd. I anslutning härtill

borde — såsom direktionen också i sitt senaste yttrande förordat — en

tredjedel av de manliga skötarna vid psykiatriska kliniken erhålla ickeordinarie

anställning.

De av direktionen i nyssnämnda yttrande förordade ändringarna i förhållande

till det ursprungliga förslaget syntes departementschefen böra

biträdas. Härutöver ansåge departementschefen sig emellertid, bland annat

med hänsyn till ovissheten om sjukhusverksamhetens blivande omfattning,

böra föreslå en ytterligare reduktion av antalet sköterskor. Departementschefen

förordade, att antalet sköterskor — utöver vad av direktionen i sistberörda

yttrande ifrågasatts — nedbringades med 5 sköterskor i lönegraden

A 7 och 4 i lönegraden e. o. 5. Vidare föresloge departementschefen, att

befattningen som andra föreståndarinna i lönegraden A 8 vid psykiatriska

kliniken, för vars inrättande inga särskilda skäl anförts, uteslötes. I stället

borde ytterligare en sköterskebefattning inrättas vid denna klinik.

Vad beträffade den för de olika klinikerna och avdelningarna föreslagna

gemensamma personalen, syntes intet annat vara att erinra mot direktionens

nu föreliggande förslag än att departementschefen icke ansåge tillräckliga

skäl hava blivit anförda för uppflyttning av första föreståndarinnan

från lönegraden A 12 till lönegraden A 14.

De sålunda av departementschefen vidtagna ändringarna i direktionens

ursprungliga förslag äro av följande innebörd:

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr £05.

1. Befattningen såsom första föreståndarinna uppföres i lönegraden A 12

i stället för i lönegraden A 14 och befattningen i lönegraden A 8 som andra

föreståndarinna vid psykiatriska kliniken ersättes med en sköterskebefattning

i lönegraden A 7.

2. En social kuratorstjänst i lönegraden A 11 vid psykiatriska kliniken

utbytes mot en befattning som förestånderska i lönegraden e. o. 7.

3. Sex sjuksköterskebefattningar i lönegraden A 7 utgå.

4. En tjänst såsom tekniskt biträde i lönegraden A 7 vid bakteriologiska

laboratoriet utgår.

5. Av de manliga sjukvårdarna vid psykiatriska kliniken upptagas tre

såsom extra ordinarie i 6 lönegraden i stället för samtliga nio såsom ordinarie

i lönegraden A 6.

6. En laboratoriebiträdestjänst i lönegraden A 4 vid fysiologiska laboratoriet

utgår.

7. Åtta assistentskötersketjänster i lönegraden e. o. 5 utgå.

8. rIvå befattningar såsom sköterskebiträden i lönegraden e. U. 4, avsedda

för ljusbehandlings- och elektroterapiavdelningarna, utgå.

9. En kansliskrivartjänst i lönegraden A 11 vid röntgenavdelningen

utgår.

10. En kanslibiträdestjänst i lönegraden A 7 och en kontorsbiträdestjänst

i lönegraden A 4 för journalexpedition, bibliotek m. m. utgå.

11. En kanslibiträdestjänst i lönegraden e. o. 7 vid fysikaliska avdelningens

expedition utgår.

12. Två kontorsbiträdesbefattningar i lönegraden e. o. 4 vid medicinska

klinikens laboratorier utgå.

13. En kontorsbiträdestjänst i lönegraden e. o. 4 vid radiumhemmet utgår;

den nuvarande befattningen soln biträdande föreståndarinna bibehålies

under tiden den 1 juli—den 30 september 1939.

14. Två förste vaktmästarbefattningar i lönegraden A 7, den ena vid

centrallaboratorierna, den andra vid radiumhemmet, utgå, medan i stället

för handräckningsgöromål upptagas ytterligare 1,000 kronor.

Motion. Till stöd för det i motionen II: 432 framställda yrkandet har

anförts bland annat:

Den sociala kuratorsverksamheten vid en psykiatrisk klinik vore ett synnerligen

viktigt och oumbärligt led i dess arbete. De psykiska sjukdomarnas

ingripande i och beroende av de sjukas sociala förhållanden vore uppenbart.

Det vore såväl för klarläggandet av många psykiska sjukdomsfall som

framför allt för deras riktiga sociala behandling av största betydelse, att en

väl kvalificerad och erfaren social funktionär funnes tillgänglig för sådant

arbete. Det vöre att förutse, att detta arbete komme att bli särdeles krävande

på psykiatriska kliniken, vilken i motsats mot de vanliga sinnessjukhusen

skulle stå till förfogande för hela riket. Särskilt betydelsefullt vore

det, att de psykiska sjukdomsfallens sociala innebörd bleve väl klarlagd på

en klinik, som tjänade de blivande läkarnas undervisning. Någon anledning

att tillskriva ifrågavarande sociala arbete lägre samhällsvärde än det,

som förekomme vid sjukhusets andra kliniker, förelåge icke.

De kvalifikationer, som borde krävas av ifrågavarande kurator, vore

mycket högre än de, som fordrades av en sjuksköterska.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

31

Det vöre icke att påräkna, att en tillräckligt kvalificerad befattningshavare

skulle kunna förvärvas för den föreslagna lönen, och det vöre av vikt,

att en sådan stöde till förfogande från början, då arbetet vid kliniken organiserades

och igångsattes. Härtill komme, att behovet av tjänsten vöre klart

dokumenterat och att jämförbara andra befattningshavare vid sjukhuset

uppförts som ordinarie i lönegrad A 11.

För vissa speciella arbetsuppgifter vid den psykiatriska kliniken, delvis

sammanhängande med klinikens sociala verksamhet, har såsom av den

lämnade redogörelsen framgår avsetts en extra ordinarie förestånderska i

7 lönegraden, medan i motionen II: 432 yrkats, att för ändamålet skulle

inrättas en ordinarie social kuratorstjänst i lönegraden All. Innehavaren

av en social kuratorsbefattning vid psykiatriska kliniken eller den, som

kommer att därstädes hava att fullgöra motsvarande arbetsuppgifter, torde

böra bliva en förbindelselänk mellan patienterna å kliniken och anhöriga

m. fl. samt myndigheter i hemorten. Frågan om ordnandet av den sociala

kuratorsverksamheten vid sinnessjukhusen är dock i allmänhet ännu olöst.

Det förefaller enligt utskottets mening möjligt, att en närmare undersökning

av detta spörsmål kan komma att utvisa behövligheten av inrättandet

av särskilda sociala kuratorsbefattningar inom sinnessjukvården. Utskottet

får emellertid erinra, att exempelvis den klinik vid Lunds lasarett,

som motsvarar den psykiatriska kliniken vid karolinska sjukhuset, för närvarande

helt saknar social verksamhet genom vid kliniken anställd befattningshavare.

Vid sådant förhållande anser utskottet anledning icke nu föreligga

att förorda ändring i Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag, vilket i sak

innebär ett överflyttande till psykiatriska kliniken av en vid psykiatriska

sjukhuset redan verksam extra ordinarie befattningshavare i 7 lönegraden.

Vad i övrigt beträffar Kungl. Maj:ts förslag med avseende å de särskilda

befattningshavarnas antal och löneställning har utskottet funnit förslaget

väl avvägt och kan alltså giva detsamma sin anslutning.

9. Centralköket.

Direktionen har föreslagit, att vid centralköket skulle anställas följande

personal:

Såsom chef för köket och de matsalar, som vöre förlagda inom köksbyggnaden

och huvudkomplexet, upptoge direktionen en första köksföreståndarinna

i lönegraden A 12.

Såsom närmaste medhjälpare åt första köksföreståndarinnan inom köksavdelningen

erfordrades 2 andra köksföreståndarinnor med lön enligt lönegrad

A 7 och för närmaste skötseln av matsalsrörelsen likaledes en andra

köksföreståndarinna i samma lönegrad.

1 fråga om övrig personal för köket erfordrades 4 kokerskor i 2 lönegraden,

därav 2 ordinarie och 2 extra ordinarie; 1 kallskänka i lönegraden

Al; 5 första köksbiträden i lönegraden e. U. 5; 1 första serveringsbiträde

Utskottet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr £05.

Utskottet.

Utskottet.

likaledes i lönegraden e. U. 5; 31 köksbiträden i lönegraden e. U. 4; 15 serveringsbiträden

i lönegraden e. U. 4; 2 förrådsman i lönegraden e. o. 5 samt

5 kökselever.

Till avlöning åt kökseleverna beräknades ett årligt arvode åt var och

en av 600 kronor jämte fri kost. Elevtiden skulle utgöra ett år, och eleverna

skulle tjänstgöra första halvåret utan kontant lön och andra halvåret

med en avlöning av 100 kronor per månad.

Departementschefen har biträtt direktionens föreliggande förslag.

I likhet med departementschefen ansluter utskottet sig till direktionens

ovannämnda förslag.

10. Tvättinrättningen.

Direktionen har erinrat, att avsikten vore, att sjukhusets tvättinrättning

jämväl skulle ombesörja tvätten för serafimerlasarettet. Direktionen

beräknade att följande personal erfordrades: 1 tvättföreståndarinna i lönegraden

A 7, 1 biträdande tvättföreståndarinna i lönegraden e. o. 4, 1 tvättmästare

i lönegraden A 7, 3 maskintvättare (1 avsedd för serafimerlasarettets

tvätt), därav 1 i lönegraden A 5 och 2 i lönegraden e. o. 5 och 34 tvättbiträden

i lönegraden e. U. 4 (12 avsedda för serafimerlasarettets tvätt).

Statskontoret har ifrågasatt, om icke tvättmästaren, som i tjänstehänseende

.skulle vara underställd tvättföreståndarinnan, borde hänföras till något

lägre lönegrad än denna, nämligen 6 lönegraden.

Departementschefen, som biträtt statskontorets förslag, har i övrigt icke

haft något att erinra mot vad av direktionen föreslagits.

Utskottet ansluter sig till departementschefens förslag.

11. Maskin- och verkstadsavdelningen samt övrig ekonomipersonal.

Vid sjukhuset borde enligt direktionen en särskild maski n-ochverkstadsavdelning

upprättas. Sjukhusets tekniska utrustning vore mycket

omfattande och dyrbar. Moderna maskiner för mekanisk verkstad,

smedja och plåtslageri m. m. hade anskaffats, för att reparationer av olika

slag skulle kunna utföras vid sjukhuset.

Såsom chef för maskin- och verkstadsavdelningen skulle fungera en övermaskinist.

Han hade att leda och ansvara för driften av ångcentral, elektricitetsverk

och transformatorstationer, hydroforanläggning, ventilationsoch

värmeledningssystem m. m. På den som skulle fullgöra dessa för sjukhusdriften

så betydelsefulla uppgifter måste ställas stora krav och tjänsten

syntes böra placeras i lönegraden A 20.

Såsom övermaskinistens medhjälpare vid driftledningen samt vid tillsyn

och underhåll av sjukhusets tekniska anläggningar och såsom ställföreträdare

erfordrades en förste maskinist med placering i lönegraden A 12.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

33

För vakttjänstgöring i maskinavdelningen beräknades 3 undre maskinister

med placering i lönegraden A 8.

För utförandet av förekommande reparationer å sjukhusets elektriska

starkströms- och svagströmsanläggningar, tillsyn och skötsel av hissar och

för erforderliga mindre utökningar och nyanläggningar beräknades 2 elektriska

montörer bliva behövliga. Vidare måste yrkeskunnig personal anställas

för rör- och mekaniska reparationer och arbeten av olika slag., vartill

beräknades 3 reparatörer. Härtill konnne den redan för nävarande anställda

röntgenreparatören. Sammanlagt hade alltså upptagits 6 reparatörer

med placering i 7 lönegraden, därav 4 såsom ordinarie och 2 såsom extra

ordinarie.

Till eldning och passning av pannorna, renhållning i maskinavdelningen

m. m. erfordrades 8 eldare, av vilka 4 borde placeras i lönegraden A 6 och

4 i lönegraden e. o. 6.

För kollämpning, rengöringsarbeten, rensning av avloppsbrunnar m. m.

beräknades 1 kollämpare i lönegraden e. 5 bliva behövlig.

För skötseln av sjukhusets parkområde med de anläggningar, som

där komme att utföras, erfordrades 1 trädgårdsmästare i lönegraden A 10

och 2 gårdskarlar i 5 lönegraden, en ordinarie och en extra ordinarie.

För vakttjänstgöring m. m. samt för verkställande av transporter

erfordrades särskild personal.

Direktionen räknade i sådant avseende med behovet av 4 vaktmästare,

av vilka 2 skulle erhålla ställning som förste vaktmästare i lönegraden A 7

och 2 som vaktmästare i lönegraden A 5.

Till verkställande av förekommande varutransporter av olika slag hade

sjukhuset för avsikt att anskaffa en lastbil. Sjukhuset hade därför behov av

en chaufför, vilken lämpligen borde placeras i lönegraden e. o. 6.

För utförandet av transporter inom sjukhuset, till avlösare åt sjukbärarna

under lediga dagar och till biträde åt chauffören hade beräknats 6

transportmän. Avlöningen till dessa befattningshavare beräknades utgå

enligt 5 lönegraden, därav 2 som ordinarie och 4 som extra ordinarie.

För budskickningar av olika slag inom sjukhuset hade beräknats en

springpojke med arvode av 960 kronor per år jämte beklädnad.

Statskontoret och lönenämnden hava givit uttryck åt den meningen, att

de föreslagna lönegradsplaceringarna för övermaskinisten och förste maskinisten

vore för höga. Statskontoret förordade en löneställning i lönegraderna

A 14, respektive A 10, medan lönenämnden ifrågasatte en lönegradsplacering

i A 16, respektive A 10.

I utlåtande i anledning av myndigheternas yttranden har sjukhusdirektionen

anslutit sig till lönenämndens förslag, att övermaskinisten placerades

i lönegraden A 16. Däremot funne direktionen det önskvärt, att förste

maskinisten bibehölles med placering i A 12 med hänsyn till de mycket

kvalificerade göromål, som avsåges för denne befattningshavare och som

skulle möjliggöra vissa besparingar i fråga örn underhålls- och reparationsutgifter.

Departementschefen har biträtt förslaget örn hänförande av övermaskinistbefattningen,

under benämningen maskinmästare till lönegraden A 16.

Bihang lill riksdagens ''protokoll 1939. 6 sami. Nr 203. *3

s. 34 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

34 Statsutskottets utlåtande Nr 205.

På av direktionen anförda skäl har departementschefen icke velat förorda

en nedflyttning av förste maskinistbefattingen till lönegraden A 10, på

sätt statskontoret och lönenämnden ifrågasatt. Emot direktionens förslag

i fråga om antalet befattningshavare vid maskin- och verkstadsavdelningen

och deras löneställning i övrigt hade departementschefen intet annat att

erinra än att han i anslutning till vad i det föregående yttrats utginge från

att vissa av eldarna placerades i 5 lönegraden. De ordinarie eldarna skulle

såsom förste eldare hänföras till 6 lönegraden och de icke-ordinarie till 5

lönegraden.

Vad anginge övrig ekonomipersonal tillstyrkte departementschefen direktionens

förslag beträffande personalens antal och löneplacering.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag. Utskottet vill dock framhålla, att då utskottet alltså ställt

sig välvilligt till förslaget om förste maskinistens placering i lönegraden

A 12 har utskottet utgått ifrån, att nämnda befattningshavare kommer

att utnyttjas för de kvalificerade göromål, som av direktionen anförts såsom

motiv för en högre lönegradsplacering än den av statskontoret och

lönenämnden ifrågasatta.

12. Övrig administrations- och kontorspersonal.

Direktionen har framhållit, att förutom de för den centrala ledningen

av sjukhuset upptagna befattningarna som styresman och ekonomidirektör

samt ombudsman och personal vid direktionens kansli skulle vid sjukhuset

vara anställda en syssloman i lönegraden A 24 och erforderlig kontorspersonal.

Följande ''personal ä sysslomanskontoret beräknades bliva erforderlig:

1) En förste bokhållare i lönegraden A 20, som skulle vara sysslomannens

ställföreträdare samt arbetsledare på kontoret, så att sysslomannens

direkta kontorsarbete i möjligaste mån kunde inskränkas. Han skulle därjämte

under sysslomannens överinseende ansvara för huvudbokföringen

och ombesörja en mängd på ett stort sjukhus dagligen förekommande enklare

ombudsmannagöromål.

2) En bokhållare i lönegraden A 15 (befattningen uppförd på stat fr. o. m.

budgetåret 1938/39), som skulle handhava den löpande kontrollen över avgiftsdebiteringarna

på inskrivnings- och poliklinikexpeditionerna, handhava

kontrollen över de olika ekonomiavdelningarnas inventarie- och förrådsredovisningar

m. m.

3) En bokhållare i lönegraden e. 15, som skulle handhava inköps- och

rekvisitionsärenden. Befattningen vore samtidigt avsedd att utgöra en rekryteringstjänst

för aspiranter till bokhållar- och sysslomansbefattningar

vid de båda statliga kroppssjukhusen.

4) En kassör i lönegraden All, som skulle handhava sjukhusets huvudkassa.

Kassören borde erhålla felräkningspenningar, beräknade till 300 kronor

per år, i likhet med kassören vid serafimerlasarettet.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr W5.

35

5) En kansliskrivare i lönegraden All, som skulle upprätta avlöningslistor

för sjukhusets befattningshavare, föra tjänstematrikel, lämna upplysningar

i löne- och pensionsärenden m. m.

6) Ett kameralbiträde i lönegraden e. o. 8 för karolinska sjukhusets och

serafimerlasarettets gemensamma maskinbokföring.

7) Ett kontorsbiträde i lönegraden A 4 för diarieföring, renskrivning

m. m.

För inskrivning sexpeditionens arbete med in- och utskrivning av patienter,

mottagning och redovisning av avgifter, införskaffande av erforderliga

intagningshandlingar m. m. erfordrades följande personal: en kansliskrivare

i lönegraden All, ett kanslibiträde i lönegraden A 7 och ett kontorsbiträde

i lönegraden A 4.

För köksexpeditionen erfordrades ett kontorsbiträde i lönegraden A 4 och

ett kontorsbiträde i lönegraden e. o. 4. Ett av dessa biträden skulle jämväl

hjälpa till med arbetet på inskrivningsexpeditionen.

För bestridandet av prästerliga göromål vid sjukhuset såsom förrättandet

av gudstjänster, barndop och jordfästningar, förandet av födelse- och

dopbok, död- och begravningsbok samt verkställandet av föreskrivna aviseringar

till pastorsämbeten komme en prästman att behövas med ungefär

halvtidstjänstgöring, för vilket ändamål direktionen beräknade ett arvode

av 4,800 kronor för år. Till arvode åt en organist, som skulle medverka vid

gudstjänsterna, borde upptagas ett årligt arvode av 480 kronor.

Statskontoret har ansett förste bokhållaren böra placeras i 18 lönegraden

och den extra bokhållaren i 12 lönegraden. Vidare har statskontoret erinrat,

att till en predikant vid serafimerlasarettet nu utginge ett arvode av 1,410

kronor. Det föreslagna arvodet till en prästman vid karolinska sjukhuset

syntes enligt ämbetsverkets mening med hänsyn härtill kunna väsentligen

nedsättas.

Lönenämnden har beträffande förste bokhållarens och extra bokhållarens

lönegradsplacering givit uttryck åt samma uppfattning som statskontoret.

Lönenämnden ville dessutom föreslå, att den för upprättandet av avlöningslistor

m. m. avsedda kansliskrivartjänsten skulle utbytas mot en

kontoristbefattning i 9 lönegraden samt den extra ordinarie kameralbiträdestjänsten

i 8 lönegraden mot en extra ordinarie kanslibiträdesbefattning i 7

lönegraden.

Direktionen har i yttrande över remissvaren anslutit sig till lönenämndens

förslag om bokhållarens placering i A 18 samt jämväl till nämndens

förslag rörande kontorspersonalen i övrigt, dock att extra bokhållaren borde

bibehållas i 15 lönegraden. Vidare har direktionen föreslagit, att förste

vaktmästaren vid radiumhemmet skulle överflyttas till sjukhuskontoret,

varigenom nyanställning av en dylik icke skulle behöva ske.

Departementschefen har tillstyrkt att sysslomansbefattingen uppföres

på ordinarie stat i lönegraden A 24, samt att kassören tillerkännes felräkningspenningar

med 300 kronor för år.

Arvodet till en prästman vid sjukhuset har synts departementschefen i

anslutning till att motsvarande arvode vid serafimerlasarettet utgjorde

1,410 kronor skäligen böra bestämmas till 2,400 kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

Utskottet.

I övrigt har departementschefen biträtt direktionens ursprungliga förslag,

dock med följande ändringar, nämligen:

1. Förste bokhållartjänsten placeras i lönegraden A 18 i stället för i lönegraden

A 20.

2. Extra bokhållarbefattningen placeras i lönegraden e. 12 i stället för i

lönegraden e. 15.

3. En kansliskri vart jänst vid sysslomanskontoret i lönegraden All utbytes

mot en kontoristbefattning i lönegraden A 9.

4. En kameralbiträdestjänst i lönegraden e. o. 8 vid nämnda kontor utbytes

mot en kanslibiträdest.jänst i lönegraden e. o. 7.

5. En kanslibiträdes- och en kontorsbiträdestjänst i lönegraderna A 7,

respektive A 4 vid inskrivningsexpeditionen utbytas mot extra ordinarie

befattningar i lönegraderna e. o. 7 och e. o. 4.

Enligt vad utskottet erfarit har Stockholms domkapitel hos sjukhusdirektionen

gjort framställning örn ordnandet av den prästerliga verksamheten

vid karolinska sjukhuset, genom anställandet därstädes av en prästman

med heltidstjänstgöring. Såvitt av propositionen inhämtas har frågan

örn huru denna verksamhet för framtiden skall ordnas icke varit föremål

för ett mera ingående bedömande vare sig av direktionen eller av Kungl.

Majit. I avvaktan på att denna fråga närmare utredes anser sig utskottet

icke böra göra någon avvikelse från Kungl. Maj:ts förslag i nu förevarande

del.

I övrigt har Kungl. Maj:ts förslag under här behandlade punkt icke givit

utskottet anledning till erinran eller uttalande.

13. Anslagsberäkningar.

Vid bifall till direktionens ursprungliga förslag skulle personalen vid karolinska

sjukhuset under budgetåret 1939/40 komma att bestå av 294

ordinarie, 213 extra ordinarie och 427 extra tjänstemän, d. v. s. inalles 934

tjänstemän. Härtill skulle emellertid komma ett mycket betydande antal

befattningshavare, vilkas lön skulle utgå i form av arvoden.

Direktionen har framhållit, att direktionen vid anslagsberäkningarna utgått

ifrån att sjukhuset till huvudsaklig del komme att öppnas omkring

den 1 oktober 1939. Driften vid ekonomiavdelningarna måste dock igångsättas

tidigare. För att så skulle kunna ske måste tjänsterna ledigförklaras

i god tid. Direktionen förutsatte därför, att direktionen kunde, så snart

riksdagens beslut om anslag till sjukhuset fattats, ledigförklara tjänster under

förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande av avlöningsförmåner m. m.

Direktionen räknade med att i begränsad omfattning igångsätta driften vid

maskinavdelningen, centralköket och tvättinrättningen redan den 1 juli

1939. Under den tid, Konung Gustaf V:s jubileumsklinik varit i drift, hade

maten levererats från serafimerlasarettet, som från och med den 4 mars

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr £05.

37

1938 även ombesörjt tvätten för jubileumsklinikens del. Från och med

den 1 juli 1939 skulle karolinska sjukhuset kunna övertaga mathållningen

åt jubileumskliniken och igångsätta inläggnings- och konserveringsarbeten

för vinterbehovet.

Direktionen beräknade anslaget till avlöningar vid karolinska sjukhuset

till ett belopp av 2,513,000 kronor.

Direktionen har i övrigt yttrat bland annat följande:

Det å innevarande budgetårs stat med 12,000 kronor upptagna arvodet

åt en expert hos direktionen torde icke vidare behöva utgå.

De arbetsuppgifter med organisationens genomförande å karolinska

sjukhuset, som komme att åvila styresmannen, torde bliva så krävande, att

han under åtminstone ett och ett halvt år framåt måste ägna hela sin arbetstid

åt karolinska sjukhuset. Direktionen funne sig därför böra räkna

med att under denna övergångstid hava kvar direktörsbejattningen för

serafimerlasarettet.

Under innevarande budgetår utginge ett arvode av 500 kronor till personalläkare.

Med hänsyn till det ökade arbetet, då driften vid sjukhuset

helt komme i gång, föresloges en höjning till 1,500 kronor för år.

Vad i nådigt brev den 30 juni 1937 föreskrivits angående bestämmande

av vikariatsersättning, tjänstledighetsavdrag m. m. för första instruktionsgymnast

och instruktionsgymnast vid serafimerlasarettet torde enligt direktionens

mening i tillämpliga delar böra gälla även efter dessa tjänsters

överflyttning till karolinska sjukhuset.

Ersättning till vikarie för styresmannen under 45 dagars semester hade

beräknats till ett belopp, motsvarande arvodet för tjänsten eller 2,500

kronor.

Genom Kungl. Maj:ts särskilda beslut den 30 juni 1937 och den 17 juni

1938 hade föreskrifter meddelats angående ersättning till vikarier under

semester för överläkare, biträdande läkare m. fl. vid karolinska sjukhuset

och serafimerlasarettet. Till vikariatsersättning under semester för följande

överläkare vid karolinska sjukhuset, nämligen vid medicinska och kirurgiska

klinikerna, kvinnokliniken, öron-, näs- och halskliniken, ögonkliniken,

radiumhemmets allmänna avdelning, psykiatriska kliniken samt röntgendiagnostikavdelningen

hade beräknats 240 kronor för semesterperiod örn

60 dagar och 360 kronor för semesterperiod örn 90 dagar (överläkaren vid

radiumhemmets allmänna avdelning och överläkaren vid röntgendiagnostikavdelningen).

Departementschefen har anfört bland annat följande:

Departementschefen ansåge det befogat, att arvodet till personalläkare,

på sätt direktionen förordat, höjdes från nu 500 kronor till 1,500 kronor för

år, sedan driften vid karolinska sjukhuset helt kommit i gång.

Direktionens förslag med avseende å bestämmande av vikariatsersättning,

tjänstledighetsavdrag m. m. för vissa befattninghavare gåve departementschefen

icke anledning till annan erinran än att de jämkningar

däri borde vidtagas, som föranleddes av departementschefens tidigare framställda

förslag. I det föregående hade departementschefen beträffande arvode

åt en expert hos direktionen och i fråga örn direktörsbefattingen

vid serafimerlasarettet uttryckt samma uppfattning, som uttalats av direktionen.

Departementschefen ville emellertid här framhålla, att de sjuk
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

Utskottet.

husadministrationen åvilande arbetsuppgifterna under nästa budgetår torde

bliva av särskilt krävande beskaffenhet. Därest det skulle visa sig erforderligt

att av denna anledning under nämnda tid ställa särskild hjälp till

sjukhusets förfogande, torde det ankomma på Kungl. Majit att för ändamålet

anvisa medel, lämpligen ur posten till grundavlöningar m. m. till

övrig icke-ordinarie personal.

I personalförteckningen för karolinska sjukhuset borde vidtagas icke

blott de ändringar, som bleve en följd av departementschefens här framställda

förslag, utan även de ändringar, som betingades av den av 1938

års riksdag beslutade löneregleringen för civilförvaltningen.

Departementschefen ville erinra, att direktionen i sina anslagskalkyler

vid beräkningen av anslagsposten till tjänstemän å ordinarie stat tagit hänsyn

till ifrågavarande lönereglering men däremot icke beräknat kostnaderna

för icke-ordinarie personal med utgångspunkt från nämnda lönereglering.

Skulle direktionen i sina anslagsberäkningar hava iakttagit sistnämnda förhållande,

hade de ursprungliga kostnadskalkylerna uppvisat en slutsumma

för karolinska sjukhusets avlöningsanslag av omkring 2,945,000 kronor i

stället för 2,513,000 kronor.

De av departementschefen förordade minskningarna i direktionens ursprungliga

förslag uppginge för nästa budgetår till i runt tal 114,000 kronor,

varvid hänsyn dock ej tagits till rörligt tillägg.

Enligt departementschefens beräkningar borde förevarande anslag för

nästa budgetår uppföras med 2,785,000 kronor.

De av departementschefen gjorda kostnadsberäkningarna hava icke föranlett

någon invändning från utskottets sida.

IV. Anslag till omkostnader vid karolinska sjukhuset.

1. Nuvarande förhållanden.

Det under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till Universitetssjukhus:

Karolinska sjukhuset: Omkostnader utgår nu med 365,000

kronor, fördelat med 3,000 kronor till direktionen och 362,000 kronor till

Konung Gustaf V:s jubileumsklinik.

2. Sjukhusdirektionens anslagsberäkningar för budgetåret 1939/40.

Direktionen har ansett den i gällande omkostnadsstat gjorda fördelningen

mellan direktionen och jubileumsldiniken ej längre böra ifrågakomma, varför

direktionen upptagit en för hela sjukhuset gemensam omkostnadsstat.

Direktionen har beräknat omkostnaderna för nästa budgetår till ett belopp

av 1,652,000 kronor.

I detta sammanhang har direktionen erinrat, att direktionen för budgetåret

1939/40 räknat med ett sammanlagt inkomstbelopp av 2,338,500

kronor att upptagas å riksstatens inkomstsida, varav 240,000 kronor såsom

ersättning från fjärde huvudtiteln för garnisonsavdelningarnas vårdplatser

och 66,500 kronor såsom ersättning från serafimerlasarettet för vid karolinska

sjukhuset utförd tvätt.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 205. 39

3. Myndigheternas yttranden.

Statskontoret har bland annat framhållit, att, därest tillskott från anslag

under fjärde huvudtiteln för garnisonssjukvården och från serafimerlasarettet

för tvättkostnader för lasarettet borde beredas karolinska sjukhuset

syntes dessa tillskott icke böra redovisas å den särskilda inkomsttiteln

för sjukhuset utan tagas till uppbörd å sjukhusets omkostnadsanslag,

varigenom dubbelföring av dessa utgifter å riksstatens utgiftssida kunde

undvikas.

Medicinalstyrelsen har anfört, att stora svårigheter förelåge att på förhand

beräkna sjukhusets omkostnadsstat. I avbidan på att närmare erfarenhet

vunnes angående driftkostnaderna vid sjukhuset, syntes intet vara

att erinra mot att ifrågavarande kostnader beräknades på i förslaget angivet

sätt.

4. Direktionens yttrande i anledning av myndigheternas

erinringar m. m.

Beträffande omkostnadsstaten för karolinska sjukhuset ansåge sig direktionen

icke kunna föreslå annan sänkning än med 6,000 kronor. För patologiska

undersökningar torde icke mera än sistnämnda belopp framdeles

böra utbetalas från karolinska sjukhuset, varvid direktionen borde fördela

beloppet mellan de befattningshavare, som skulle bära ansvaret för undersökningarna.

5. Departementschefen.

Departementschefen har anfört huvudsakligen följande:

Det mötte givetvis betydande svårigheter att beräkna omkostnaderna

vid karolinska sjukhuset för nästa budgetår, då de nuvarande förhållandena

vid sjukhuset icke gå ve några hållbara utgångspunkter härför. I huvudsak

syntes direktionens förslag kunna godtagas. En sänkning av anslagsmedlen

till inventariers underhåll och komplettering syntes emellertid med

hänsyn till att sjukhuset vid igångsättandet förfogade över helt ny utrustning

försvarlig, och departementschefen föresloge att för detta ändamål anvisas

60,000 kronor av föreslagna 85,000 kronor. Anslagsminskningen utgjorde

alltså 25,000 kronor.

Ersättningsbeloppet för verkställda patologiska undersökningar torde för

nästa budgetår böra fastställas till 6,000 kronor, att fördelas på sätt direktionen

ifrågasatt.

Enligt det föregående har statskontoret framhållit, att, därest tillskott

från anslag under fjärde huvudtiteln för garnisonssjukvården och från serafimerlasarettet

för tvättkostnader för lasarettet borde beredas karolinska

sjukhuset, dessa tillskott icke syntes böra redovisas å den särskilda inkomsttiteln

för sjukhuset utan tagas till uppbörd å sjukhusets omkostnadsstat.

Det av direktionen angivna beloppet å 66,500 kronor, utgörande ersättning

från serafimerlasarettet för vid karolinska sjukhuset utförd tvätt, bor
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

Utskottet.

de enligt departementschefens mening tagas till uppbörd å karolinska sjukhusets

omkostnadsanslag. Däremot syntes det ej erforderligt, att karolinska

sjukhuset erhölle tillskott från anslag under fjärde huvudtiteln för gamisonssjukvården

eller att från fjärde huvudtitelns vederbörande underhållsanslag

till karolinska sjukhusets omkostnadsstat omfördes ett mot de beräknade

legosängsavgifterna vid garnisonsavdelningarna svarande belopp.

Den omständigheten, att nettoresultatet av karolinska sjukhusets verksamhet

härigenom komme att te sig ogynnsammare än örn sjukhuset bokföringsmässigt

erhållit viss ersättning för den militära sjukvården, syntes

ej böra tillmätas avgörande betydelse.

Vid bifall till direktionens förslag skulle förevarande anslag till omkostnader

upptagas med (1,652,000—6,000 =) 1,646,000 kronor. Då departementschefen

i det föregående ifrågasatt en reduktion av omkostnaderna

med 25,000 kronor och omföring till anslaget av vissa uppbördsmedel å

66,500 kronor, skulle alltså anslaget uppföras med i avjämnat tal 1,555,000

kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle samtliga kostnader för garnisonssjukvården

i Stockholm framdeles bestridas från åttonde huvudtiteln. De

anslag, som tidigare under fjärde huvudtiteln belastats med kostnader för

garnisonssjukhuset i Stockholm, skulle i stället minskas. Utskottet måste

finna, att nämnda åtgärder i vissa avseenden kunna föranleda mindre tillfredsställande

konsekvenser, enär såväl i redovisningshänseende beträffande

kostnaderna för militär sjukvård som rent statistiskt olägenheter äro för

handen vid en tillämpning av vad sålunda föreslagits. Då utskottet likväl

icke anser sig böra föreslå ändring i Kungl. Majlis förslag, utgår utskottet

från att nämnda förhållanden i allt fall särskilt beaktas och att det tillses,

att önskvärd och nödvändig enhetlighet och överskådlighet icke äventyras.

I viss mån motsvarande synpunkter kunna enligt utskottets mening läggas

på frågan örn redovisningen under åttonde huvudtiteln av samtliga utgifter

för psykiatriska kliniken vid karolinska sjukhuset. I övrigt vill utskottet

hänvisa till sitt uttalande i anledning av den av 1938 års statsrevisorer upptagna

frågan om bokföringen av utgifter å vissa riksstatsanslag (statsutskottets

utlåtande nr 117, punkt 14:o).

Utskottet tillstyrker alltså, att omkostnadsanslaget för nästa budgetår

upptages med av Kungl. Majit föreslaget belopp.

V. Anslag till utrustning vid karolinska sjukhuset.

Direktionen, som räknade med att under budgetåret 1939/40 även

kunna öppna den ''psykiatriska kliniken, erinrade att tidigare gjorda kostnadsberäkningar

över sjukhusets utrustning icke innefattat denna klinik.

Totalkostnaden för klinikens utrustning beräknades nu av direktionen till

510,000 kronor. Ansåges en ytterligare nedskärning av kostnadssumman

vara oundgängligen erforderlig, syntes en utväg vara, att karolinska sjuk
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Statsutskottets utlåtande Nr W5.

huset kostnadsfritt finge övertaga viss utrustning, förslagsvis för 25,000

kronor från psykiatriska sjukhuset.

Utrustningskostnaderna för psykiatriska kliniken borde enligt direktionens

mening i likhet nied utrustningskostnaderna för övriga kliniker vid

sjukhuset anvisas under åttonde huvudtiteln.

Departementschefen har biträtt förslaget om ifrågavarande kostnaders

anvisande under åttonde huvudtiteln. I anslutning till ett av medicinalstyrelsen

framställt förslag tillstyrker departementschefen, att psykiatriska

kliniken vid karolinska sjukhuset tillföres viss utrustning från psykiatriska

sjukhuset för ett uppskattat värde av 35,000 kronor, varigenom medelsbehovet

för ifrågavarande ändamål kan begränsas till 475,000 kronor.

Med biträdande av Kungl. Maj:ts förslag tillstyrker utskottet att nämnda

belopp, 475,000 kronor, anvisas för nästa budgetår för ifrågavarande

ändamål.

VI. Anslag till inköp av radium för karolinska sjukhuset.

I skrivelse den 28 oktober 1938 till direktionen för karolinska sjukhuset

hava ordföranden i styrelsen för Konung Gustaf V:s jubileumsfond, ordföranden

för cancerföreningen i Stockholm samt överläkaren vid jubileumskliniken

gjort framställning om anvisande av medel för inköp av 5,028,14

milligram radium, vilken kvantitet av firman Radium Beige i Briissel utlånats

till radiumhemmet. Priset utgjorde 20 dollar per milligram.

Direktionen, som funnit det angeläget att ifrågavarande köp kommer till

stånd, har för ändamålet beräknat ett anslagsbelopp av 411,000 kronor.

Departementschefen har framhållit, att han undersökt möjligheterna att

på andra vägar än genom statsanslag finansiera det ifrågasatta köpet. Dessa

undersökningar hade emellertid givit negativt resultat. Da departementschefen

i likhet med direktionen funne det i hög grad angeläget, att köpet

komme till stånd, tillstyrkte departementschefen därför, att ett anslag av angivna

storlek, 411,000 kronor, för ändamålet äskades av riksdagen.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

VII. Anslag till avlöningar vid serafimerlasarettet.

1. Nuvarande förhållanden.

I riksstaten för budgetåret 1938/39 är under åttonde huvudtiteln förslagsanslaget

till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar uppfört

med 1,224,300 kronor.

2. Sjukhusdirektionens anslagsberäkningar för budgetåret 1939/40.

Direktionen har beräknat anslaget för budgetåret 1939/40 till 1,386,800

kronor och Ilar härutinnan anfört bland annat följande.

Utskottet.

Utskottet.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

Av kostnaderna för de å karolinska sjukhusets stat upptagna avlöningarna

till en ekonomidirektör saint till direktionens kanslipersonal ansåge

direktionen (>,000 kronor böra påföras serafimerlasarettets avlöningsanslag.

Direktionen hade funnit.sig böra i sitt förslag för nästa budgetår beräkna

två nya sköterskor på ordinarie stat i lönegraden A 7, nämligen en befattning

som laboratoriesköterska vid medicinska polikliniken och en befattning

som biträde åt inspektionssköterskan.

.Serafimerlasarettet hade hittills för obduktioner och patologiska undersökningar

disponerat personal och lokaler vid karolinska institutets patologiska

institution utan ersättning för annat än histo-patologiska undersökningar.

Häruti bleve ändring nödvändig, då professorn i ämnet med sin personal

bomme att överflyttas till karolinska sjukhuset. Direktionen hade

därför funnit sig böra räkna med anställande redan från och nied budgetåret

1939/40 av personal för en patologisk avdelning.

Chefen för avdelningen skulle benämnas prosektor och åtnjuta ett

arvode av 9,000 kronor för är. Arvodet motsvarade den lön, som utginge

till prosektor vid patologisk-anatomiska institutionen vid karolinska institutet.

Såsom närmaste biträde åt prosektorn avsåges skola tjänstgöra en

assistent (amanuens). Direktionen föresloge för denne befattningshavare,

ett.arvode lika med det till motsvarande befattningshavare å karolinska

institutets patologisk-anatomiska institution utgående eller 1,800 kronor

för är. Tjänsterna beräknades från den 1 oktober 1939.

För ifrågavarande avdelning erfordrades vidare en förste vakt m ä st

a r.e och ett tekniskt biträde, båda i lönegraden A 7.

Direktionen ville föreslå, att ytterligare en eldare av de sammanlagt åtta

eldarna vid serafimerlasarettet placerades som ordinarie tjänsteman. Vid

bifall till direktionens förslag skulle fördelningen av eldartjänstema bliva tre

ordinarie, fyra extra ordinarie och en extra.

Maskinmäster en vid serafimerlasarettet borde enligt direktionens mening

sättas högre än i 14 lönegraden, där befattningen nu vore placerad, och

föresloge direktionen därför en uppflyttning till 17 lönegraden.

Direktionen finge föreslå, att överläkaren vid röntgenavdelningen skulle

erhålla ett arvode å 9,000 kronor. Överläkare vid röntgenavdelningen vore

för närvarande professorn i röntgendiagnostik vid karolinska institutet.

Utöver lön såsom professor utginge till honom ett arvode å 1,000 kronor

från serafimerlasarettets stat. I och med öppnandet av karolinska sjukhusets

röntgendiagnostiska avdelning förlädes professorns verksamhet dit. Då röntgenavdelningen

vid serafimerlasarettet ej kunde undvara särskild överläkare,

måste arvodet till överläkaren regleras med hänsyn till att tjänsten ej

kunde förenas med professuren vid karolinska institutet.

Direktionen föresloge. biträdande läkartjänster vid kirurgiska kliniken,

den kvarblivande medicinska kliniken ävensom den neurologiska kliniken.

För dessa biträdande läkare föresloges samma löneförmåner — 7,500 kronor

för år — som för motsvarande befattningshavare vid karolinska sjukhuset.

I likhet med vad som föreslagits beträffande karolinska sjukhuset torde

överläkar arvod et vid den å lasarettet kvarblivande medicinska kliniken

samt nervkliniken, vilka båda finge ökat vårdplatsantal, få höjas till 1,500

kronor för år, räknat från den dag sådan utökning skett, vilket direktionen

beräknade bliva den 1 oktober 1939.

Vad beträffade övrig icke-ordinarie personal, räknade direktionen med förändrad

löneställning för vissa befattningar. Den mest betydande av dessa

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

43

avsåge gruppen ''provsköterslcor och elever. Sophiahemmet hade uppsagt det

för serafimerlasarettet gällande avtalet, vilket på grund därav upphörde

att gälla med ingången av nästa budgetår. Vare sig sophiahemmet eller en

blivande statens sjuksköterskeskola komme att i fortsättningen förse lasarettet

med här ifrågavarande personal, ansåge sig direktionen böra räkna

med de ersättningsbelopp, som vore bestämda i motsvarande avtal för

karolinska sjukhuset, nämligen för provsköterska 600 kronor och för elev

300 kronor för år. Detta medförde en kostnadsökning av 17,900 kronor.

Berörda avtalsuppsägning torde även vara föranledd av svårigheten för

sophiahemmet att tillhandahålla erforderligt antal provsköterskor och elever

för både serafimerlasarettet och karolinska sjukhuset. Betydande svårigheter

kunde även förutses för en statens sjuksköterskeskola att omedelbart

fylla serafimerlasarettets behov av sådan personal. Direktionen hade

därför ansett sig icke kunna underlåta att räkna med ökat anslagsbehov.

Om provsköterskor och elever helt skulle ersättas av sköterskebiträden

skulle detta, med beaktande av en arbetstidsreglering, innebärande arbetstidens

begränsning till 192 timmar per fyraveckorsperiod, medföra en kostnadsökning

utöver den ovan angivna av omkring 124,000 kronor, dyrtidstillägg

oberäknat. Emellertid torde avvecklingen kunna ske successivt. Direktionen

hade med hänsyn därtill beräknat anslagsökningen för berörda

ändamål under budgetåret 1939/40 till 100,000 kronor, dyrtidstillägg oberäknat.

Beträffande serafimerlasarettet, där uppgifterna på det sociala området

handlades av en såsom e. o. i 10 lönegraden placerad befattningshavare

(socialt biträde), hade direktionen tänkt sig att ersättning skulle anvisastill

ett kontorsbiträde för att såsom extra befattningshavare lämna det sociala

biträdet vid lasarettet mera stadigvarande hjälp med vissa arbetsuppgifters

fullgörande.

Utom röntgenfotografering hade även annan fotografering efter hand

kommit till allt större användning som ett hjälpmedel i sjukvården. Det

hade funnits nödvändigt att vid serafimerlasarettet (liksom det komme att

ske vid karolinska sjukhuset) anförtro här berörda fotograferingsarbete åt

särskild personal, en extra ordinarie fotograf i 5 lönegraden.

Personalen vid serafimerlasarettets sysslomanskontor utgjordes av

1 syssloman

i lönegrad

1 bokhållare

» »

1 kassör

» »

1 kameralbiträde

» »

1 »

» »

1 kontorsbiträde

» »

1

1

» »

A 24,

A 15,

A 11,

A 8,

e. o. 8,

A 4,

e. o.4,

e. 4.

Härutöver hade direktionen sett sig föranlåten att som ett provisorium

anställa ett extra kameralbiträde. Med hänsyn till att behovet gällde mera

kvalificerat arbete hade direktionen räknat med att den behövliga nya

tjänsten skulle uppföras som extra ordinarie i 15 lönegraden under benämningen

bokhållare.

Direktionen hade på grund av sjukvårdens krav nödgats anställa och

behövde även framdeles ytterligare extra tjänstemän, nämligen ett sköterskebiträde,

en provsköterska och en städerska.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

Arbetet vid röntgenavdelningen hade ökats i sådan grad, att en ökning

av arkivpersonalen icke kunnat undgås. Direktionen hade därför anställt

ett extra kontorsbiträde för ändamålet och begärde nu, att befattningen

skulle placeras som extra ordinarie i 4 lönegraden.

Direktionen hade slutligen räknat med ett ökat anslagsbehov av 37,122

kronor för ytterligare reglering av arbetstiden, så att all ekonomipersonal

och även sköterskebiträden, vilka i avsevärd utsträckning utförde städningsarbete,

måtte kunna få arbetstiden begränsad till 192 timmar per

fyra-veckorsperiod. Härför beräknade direktionen erforderligt nyanställa

1 sjukbärare i lönegrad e. 5, 13 sköterskebiträden, 3 köksbiträden och 3

städerskor samtliga i lönegrad e. U. 4.

Genom den beräknade flyttningen av ögonkliniken den 1 januari 1940

samt inskränkning av verksamheten vid vissa polikliniker beräknades

kunna ernås en anslagsminskning för icke-ordinarie personal under budgetåret

1939/40 av 32,137 kronor.

Genom nedläggande av serafimerlasarettets tvättinrättning minskades

anslagsbehovet för icke-ordinarie personal med 28,134 kronor och genom

överföring av tvenne sköterskebefattningar och en eldarbefattning till ordinarie

stat med 6,393 kronor.

Vid bifall till direktionens i det föregående framställda förslag skulle personalen

vid serafimerlasarettet erhålla den sammansättning, som framginge

av vid förevarande proposition nr 206 fogade Bilaga C.

Avlöningsstaten för serafimerlasarettet för budgetåret 1939/40 skulle

enligt direktionens förslag sluta på ett belopp av 1,386,800 kronor.

Direktionen har i senare yttrande i anledning av myndigheternas erinringar

m. m. anfört bland annat:

De tre i direktionens tidigare framställning upptagna biträdande överläkartjänsterna

torde kunna utgå.

Befattningen såsom biträdande sjukgymnast-assistent samt två extra

sjukgymnasttjänster å serafimerlasarettet torde kunna indragas från den

tidpunkt, då gymnastikavdelningen vid karolinska sjukhuset komme i verksamhet.

För merutgifter, som förorsakades av att elever och provsköterskor vid

serafimerlasarettet skulle under nästa budgetår behöva utbytas mot sköterskebiträden,

hade direktionen beräknat ett anslagsbehov av 100,000 kronor.

Direktionen föresloge, att ifrågavarande anslag minskades med 10,000

kronor, varvid viss hänsyn tagits till att eleverna vid statens sjuksköterskeskola

skulle kunna tagas i anspråk i sjukvårdsarbetet. För oförutsett

personalbehov vid serafimerlasarettet torde vidare få beräknas ett anslag

av 5,000 kronor.

3. Särskild ersättning till läkare vid serafimerlasarettet

för vissa intyg och utlåtanden.

På sätt framgår av propositionen nr 272/1937, sid. 63, förklarade sig allmänna

civilförvaltningens lönenämnd icke hava något att erinra mot vissa

av karolinska sjukhusets direktion föreslagna höjningar av arvodena för

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr £05.

45

de biträdande läkarna vid serafimerlasarettet, dock endast under förutsättning,

att rätten till ersättning för utfärdande av intyg eller utlåtanden beträffande

sådana poliklinikpatienter, å vilka bestämmelserna i lagen om

olycksfall i arbete ägde tillämpning, upphävdes. Å sid. 67 i propositionen

anförde föredragande departementschefen, att Kungl. Majit framdeles torde

böra taga frågan under omprövning. I skrivelse nr 465/1937 uttalade riksdagen

sin anslutning i princip till lönenämndens förslag och förklarade sig

förvänta, att frågan gjordes till föremål för närmare utredning och förelädes

1938 års riksdag.

Genom beslut den 30 juni 1937 anbefallde Kungl. Majit direktionen att,

med beaktande av vad i ämnet sålunda anförts, till Kungl. Majit inkomma

med utredning om upphävande av rätten till ersättning för utfärdande av

ovanberörda intyg och utlåtanden.

I sin skrivelse den 25 november 1937 rörande anslagsäskandena för budgetåret

1938/39 inkom direktionen med den anbefallda utredningen. Direktionen

fann emellertid icke skäl föreligga för upphävande av rätten till

ersättning.

I proposition nr 103/1938, sid. 29, anförda departementschefen bland

annat:

För egen del hade jag kommit till den uppfattningen, att de övervägande

skälen talade för ett avskaffande av nämnda ersättningar i deras

nuvarande form.

Enligt min mening borde emellertid de vid sjukhuset nu anställda läkare,

som uppbure ifrågavarande ersättningar, komma i åtnjutande av

dem efter oförändrade grunder, så länge de innehade sina nuvarande befattningar.

Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att efter förslag av

sjukhusdirektionen meddela de bestämmelser i övrigt rörande avvecklingen

av ifrågavarande ersättningssystem, som kunde befinnas erforderliga.

I skrivelse nr 174/1938 uttalade riksdagen, bland annat, att riksdagen

delade departementschefens uppfattning, att den vissa av lasarettets läkare

nu tillkommande rätten till särskild ersättning för utfärdande av ifrågavarande

intyg och utlåtanden borde avskaffas i sin nuvarande form, dock med

rätt för de läkare, som nu uppbure sådan ersättning, att komma i åtnjutande

därav enligt oförändrade grunder, så långe de innehade sina nuvarande

befattningar. Vidare framhöll riksdagen, att det vore önskvärt, att

den fortsatta utredningen i ämnet toge sikte jämväl på spörsmålet, huruvida

icke motsvarande åtgärder borde vidtagas i fråga örn ersättning för likartade

intyg och utlåtanden inom övriga socialförsäkringsgrenar och enligt

militärersättningsför ordningen.

Sedan Kungl. Majit genom beslut den 15 juli 1938 anbefallt direktionen

att verkställa utredning av frågan örn avveckling av ovanberörda ersätt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

ningssystem, har direktionen i skrivelse den 11 november 1938 framlast

utredning och förslag i ämnet.

Direktionen ifrågasatte härvid huruvida det icke ur såväl praktiska som

sakliga synpunkter i övrigt måste anses vara att förorda att införa en sådan

fördelning av enligt fastställd taxa utgående intygsersättning, att läkaren

själv erhölle av lasarettet 90 procent, medan lasarettet för sina omkostnader

behölle återstående 10 procent.

Direktionen ansåge sig därutöver icke böra föreslå annan ändring i nuvarande

former för ifrågavarande ersättning till de underordnade läkarna

vid poliklinikerna och röntgenavdelningen än att för utfärdande av intyg

och utlåtanden rörande sådana poliklinikpatienter, å vilka lagen om försäkring

för olycksfall ^arbete skulle äga tillämpning, framdeles borde iakttagas

att, i den mån så lämpligen läte sig göra, de underordnade läkarnas

tjänstgöring av vederbörande överläkare så ordnades, att av dylika intyg

och utlåtanden härflytande inkomster kunde fördelas mellan de underordnade

läkarna något jämnare än vad hittills varit fallet.

Frågan örn huru ersättningen för intyg och utlåtanden inom socialförsäkringen

i allmänhet samt enligt militärersättningsförordningen borde

betalas syntes direktionen böra lösas i samband med den utredning, som

anförtrotts 1938 års hälso- och sjukvårdssakkunniga, vilka erhållit sitt uppdrag

efter det 1938 års riksdag uttalat sig i här berörda fråga.

Medicinalstyrelsen har förklarat sig i princip kunna ansluta sig till de

synpunkter, som av direktionen framförts i dess ovanberörda utlåtande.

Statskontoret har i utlåtande den 19 januari 1939 anfört bland annat:

Enligt statskontorets mening hade det emellertid varit synnerligen önskvärt,

om frågan kunnat lösas redan nu, detta särskilt av den anledningen,

att karolinska sjukhuset under nästkommande budgetår komme att öppnas

för allmänheten, och att sålunda den reglering, som genomfördes i

förevarande hänseende vid serafimerlasarettet, kunde förutsättas komma

att bliva normerande även för karolinska sjukhuset. Ansåges emellertid

icke den slutliga lösningen av denna ersättningsfråga kunna ske i förevarande

sammanhang, hade statskontoret icke något att erinra mot att

den av direktionen föreslagna provisoriska anordningen vidtoges för de

biträdande läkare, vilkas förordnanden vid lasarettet icke utlöpte vid ingången

av nästkommande budgetår. Dessa skulle sålunda, så länge de

innehade sina då löpande förordnanden, vara berättigade att uppbära 90

procent av ifrågavarande ersättningar. För tiden därefter syntes det däremot

ämbetsverket, som örn de biträdande läkarnas andel i sagda ersättningar

i avvaktan på den slutliga lösningen av spörsmålet borde kunna

begränsas till 50 procent och sålunda ersättningsbeloppet delas lika

mellan lasarettet och läkaren. Samma fördelning av ersättningarna syntes

även böra genomföras för underläkarnas vidkommande från den i juli

1939.

_ Vad anginge frågan örn ersättning för intyg och utlåtanden inom övriga

socialförsäkringsgrenar och enligt militärersättningsförordningen,

hade statskontoret, då någon utredning icke för närvarande förebragts

till detta spörsmåls bedömande, icke något att erinra mot att frågan härom

hänskötes till 1938 års hälso- och sjukvårdssakkunniga för utredning.

Dock syntes den inskränkningen böra från den 1 juli 1939 vidtagas, att

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr %05.

47

medellösa poliklinikpatienter befriades från avgift för intyg, för vilket de

själva hade att bära kostnaden.

1938 års hälso- och sjukvårdssakkunniga hava anfört bland annat, att

det syntes uteslutet att genomföra en definitiv ordning redan under nästa

budgetår. Ett provisorium tedde sig därför såsom den praktiskt enda framkomliga

vägen. De sakkunniga kunde i fråga örn den begränsning av rätten

till ersättning för intyg enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete

och för röntgenutlåtanden, som ifrågasatts, giva sin anslutning till det av

statskontoret framlagda förslaget.

4. Departementschefen.

Beträffande den sist berörda frågan om rätt för vissa av lasarettets läkare

till ersättning för utfärdande av intyg eller utlåtanden beträffande sådana

poliklinikpatienter, å vilka olycksfallsförsäkringslagen äger tillämpning och

vad därmed står i samband, har departementschefen anfört följande:

Denna fråga hade tidigare underställts riksdagen och förelåge nu i det

skick, att ärendet till huvudsaklig del skulle kunna av Kungl. Majit utan

riksdagens förnyade hörande avgöras. Med hänsyn till vissa vid ärendets

behandling år 1938 i riksdagens kamrar framställda önskemål syntes emellertid

ärendet jämte den utredning, som efter den senaste riksdagsbehandlingen

verkställts, böra ånyo föreläggas riksdagen.

För egen del ville departementschefen i korthet framhålla, att skäl skulle

kunna anföras för lämpligheten av att hänskjuta hela ärendet till övervägande

i samband med det utredningsarbete, som omhänderhades av

1938 års hälso- och sjukvårdssakkunniga och vilket igångsatts efter det

riksdagen år 1938 förehade ärendet till behandling. Med hänsyn till den

ståndpunkt, som av riksdagen intagits i skrivelsen nr 174/1938, ansåge departementschefen

sig emellertid icke kunna nu tillstyrka en sådan åtgärd

utan funne sig böra tillråda en lösning av frågan i anslutning till de riktlinjer,

som angivits av statskontoret i dess yttrande av den 19 januari 1939

och av nämnda sakkunniga.

I fråga örn direktionens för karolinska sjukhuset beräkning av serafimerlasarettets

avlöningsanslag för nästa budgetår har departementschefen yttrat

i huvudsak följande:

Det syntes nödvändigt att under en övergångstid bibehålla den nuvarande

direktörsbefattningen vid serafimerlasarettet. Från och med budgetåret

1940/41 torde, så vitt nu kunde bedömas, denna befattning emellertid

böra avvecklas. Den för karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet gemensamme

sjukhusdirektören syntes liksom direktionens kanslipersonal lämpligen

böra upptagas å avlöningsstaten för det förra sjukhuset. Departementschefen

hade intet att erinra emot direktionens förslag, att viss del av

avlöningarna för sjukhuschefen och för nämnda kanslipersonal påfördes

serafimerlasarettets avlöningsanslag. Trots den reduktion av dessa lönekostnader,

som i det föregående förordats, torde ifrågavarande kvotdel böra

bestämmas till det av direktionen föreslagna beloppet, 0,000 kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr SOS.

Departementschefen ville icke motsätta sig direktionens begäran, att två

sjukskötersketjänster i lönegraden A 7 uppfördes på ordinarie stat.

Vad beträffade den patologiska avdelningen syntes departementschefen

den föreliggande organisationsfrågan böra närmare utredas. Som en provisorisk

anordning för nästa budgetär tillstyrkte departementschefen i huvudsak

direktionens nu föreliggande förslag. Departementschefen hade intet

att erinra mot att en ieke-ordinarie prosektor anställdes, men dennes arvode

syntes böra begränsas till 8,500 kronor utan rätt för innehavaren att

uppbära dyrtidstillägg. Till assistenten torde böra med samma förbehåll

utgå ett arvode av 2,000 kronor. Det tekniska biträdet syntes icke böra

erhålla ordinarie anställning utan avlönas som extra befattningshavare i 7

lönegraden. Från karolinska institutets stat torde böra för ändamålet överföras

en ordinarie vaktmästare i lönegraden A 7. Prosektorn borde ej åtnjuta

särskild ersättning för histologiska undersökningar.

För gymnastikavdelningen vid lasarettet hade direktionen enligt sitt första

förslag beräknat en biträdande läkarbefattning med arvode av 4,800

kronor samt två ordinarie, två extra ordinarie och två extra sjukgymnasttjänster,

förutom en biträdande sjukgymnast och assistent med ett årsarvode

av 3,300 kronor. I det senare förslaget hade direktionen uteslutit

sistnämnda arvode samt de två extra tjänsterna. Departementschefen ansåge

det tillfyllest, örn avdelningen utrustades med den biträdande läkaren

samt tre sjukgymnaster, av vilka en ordinarie, en extra ordinarie och en

extra. Anmärkas finge dock, att den nuvarande personalorganisationen

borde bibehållas till den 1 oktober 1939, vadan personalförteckningen för

nästa budgetår måste upptaga 2 ordinarie sjukgymnaster.

Maskinmästaren torde böra bibehållas vid sin nuvarande lönegradsplacering

B 14 (A 14). Emot att en extra ordinarie eldare (förste eldare) överfördes

på ordinarie stat hade departementschefen icke något att erinra.

Däremot kunde departementschefen icke nu förorda, att samtliga eldare

placerades i 6 lönegraden.

Den föreslagna ökningen av arvodet till överläkaren vid röntgenavdelningen

syntes vara av förhållandena motiverad. Departementschefen hade

icke något att erinra mot att arvodesbeloppet fastställes till 9,000 kronor

för år. Likaledes biträdde departementschefen förslaget, att arvodena till

överläkarna vid medicinska kliniken och nervkliniken fastställdes till 1,500

kronor för år, att utgå från och med den tidpunkt, direktionen angivit. I

enlighet med den ståndpunkt, som av direktionen i dess senare yttrande

intagits, avstyrkte departementschefen förslaget örn inrättande av tre nya

biträdande läkarbefattningar och förutsatte, att arvode med 3,600 kronor

icke upptoges till biträdande läkare (poliklinikföreståndare) vid psykiatriska

polikliniken. Det syntes departementschefen tveksamt, om icke ett nedläggande

av den yttre verksamheten vid vissa av lasarettets polikliniker borde

föranleda mer genomgripande förändringar i fråga om personalorganisationen

vid dessa polikliniker än sjukhusdirektionen tänkt sig. Departementschefen

vore emellertid icke beredd att nu taga definitiv ställning till denna

fråga men ville framhålla nödvändigheten av att sjukhusdirektionen i sina

anslagsäskanden för budgetåret 1940/41 upptoge till övervägande, huruvida

icke ett av statskontoret i ämnet framställt förslag borde kunna genomföras

från och med sistnämnda budgetår.

På grund av att Sophiahemmet från och med nästa budgetår uppsagt det

för serafimerlasarettet gällande avtalet angående tillhandahållande av sjuk
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

49

vårdspersonal för lasarettet, hade direktionen räknat med vissa belopp för

att bland annat ersätta provsköterskor och elever med sköterskebiträden.

För oförutsett personalbehov hade direktionen upptagit 5,000 kronor. Departementschefen

ansåge sig nödsakad att såtillvida tillmötesgå direktionens

förslag, att han tillstyrkte, att för de nu angivna ändamålen avsåges

ett sammanlagt belopp av förslagsvis 60,000 kronor. Det borde vara direktionen

angeläget att söka hålla ifrågavarande kostnader inom ramen av

detta belopp.

Med inrättande av en extra kontorsbiträdestjänst för den sociala hjälpbyrån

syntes tills vidare kunna anstå. Däremot vore departementschefen

beredd tillstyrka, att vid röntgenavdelningen anställdes ett extra ordinarie

kontorsbiträde i 4 lönegraden. Den föreslagna befattningen som fotograf

hade synts departementschefen väl motiverad, varför han tillstyrkte, att

en befattning i 5 lönegraden inrättades för ändamålet.

I avvaktan på närmare erfarenhet beträffande tjänstens behövlighet syntes

med inrättandet av den föreslagna befattningen som extra ordinarie bokhållare

vid sysslomanskontoret kunna anstå.

I övrigt ansåge departementschefen sig kunna i det väsentliga biträda

de av sjukhusdirektionen i dess första skrivelse framställda förslagen.

Departementschefen erinrade, att direktionen i sina anslagskalkyler beräknat

anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän med hänsyn

till ifrågavarande lönereglering men icke upptagit kostnaderna för den ickeordinarie

personalen med utgångspunkt från denna lönereglering. Hade

hänsyn tagits till alla av ifrågavarande lönereglering föranledda merkostnader,

skulle den av direktionen beräknade slutsumman för avlöningar vid

serafimerlasarettet hava uppgått till omkring 1,640,000 kronor i stället för

1,386,800 kronor.

De av departementschefen förordade minskningarna i direktionens ursprungliga

förslag uppginge för nästa budgetår till i runt tal 79,600 kronor.

Enligt departementschefens beräkningar borde förevarande anslag för

nästa budgetår upptagas med 1,532,700 kronor.

5. Motioner.

Till stöd för det i motionerna I: 279 och II: 434 framställda yrkandet

har i den sistnämnda motionen anförts bland annat:

Någon brådska förelåge icke beträffande avgörande av intygsersättningsfrågan.

Karolinska sjukhusets förestående öppnande hade av statskontoret

och dc sakkunniga ansetts påbjuda ett omedelbart beslut i ärendet. Det

vore emellertid alldeles oklart, varför icke nuvarande system kunde utgöra

ett lika användbart provisorium som de föreslagna, helst som den rådande

ordningen hade tillfredsställande fungerat sedan länge och några bevis för

behovet av en generell reform veterligen ännu icke förebragts. Vore frågan

av sä stor betydelse att den krävde en omedelbar lösning, kunde det icke

vara lämpligt att införa speciella och lokala bestämmelser på de karolinska

sjukhusets direktion underställda anstalterna. Kunde frågan om löneförbättring

för de s. k. 3:e underläkarna uppskjutas under hänvisning till pågående

ulredning av den underordnade läkarpersonalens löneställning, ville

det synas som örn samma behandling borde komma den föreslagna lönelbrsämringen

till del. Riksdagen hade begärt utredning i bägge fallen — en

sådan påginge också, men vore ej slutförd. Borde utredningsresultatet avvaktas

i det ena fallet, torde samma böra gälla även i det andra.

Bihang till riksdagens protokoll JUSO. 0 sami. Nr 20o.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

TJtskottet.

Utskottet.

I likhet med departementschefen anser utskottet frågan om rätt för vissa

av lasarettets läkare till ersättning för utfärdande av ifrågavarande intyg

eller utlåtanden böra redan nu leda till ett positivt beslut. I sådant avseende

ansluter utskottet sig till den lösning av frågan, som av departementschefen

förordats. Utskottet ställer sig med anledning härav avvisande till det

i motionerna I: 279 och II: 434 framställda yrkandet.

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag beträffande lasarettets personalorganisation

och vad därmed i övrigt står i samband kan utskottet biträda.

Utskottet har icke heller funnit något att erinra mot de av departementschefen

verkställda kostnadsberäkningarna för nästa budgetår.

VIII. Anslag till omkostnader vid serafimerlasarettet.

1. Nuvarande förhållanden.

Till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader har för budgetåret

1938/39 anvisats ett förslagsanslag av 1,400,000 kronor.

2. Sjukhusdirektionens anslagsberäkningar för budgetåret 1939/40.

Direktionen har hemställt, att anslaget måtte för sistnämnda budgetår

upptagas med ett belopp av 1,357,500 kronor, innebärande en anslagsminskning

med 42,500 kronor. Bland de särskilda posterna i omkostnadsstaten

har direktionen upptagit 100,000 kronor till utgifter av engångskaraktär.

Departementschefen har minskat detta belopp till 45,000 kronor, varav

25,000 kronor borde reserveras för röntgenavdelningens behov. Då vissa

andra utgiftsposter synts departementschefen väl högt beräknade i förhållande

till de verkliga utgifterna under budgetåret 1937/38, har han föreslagit

en ytterligare reduktion av anslaget med 26,000 kronor och förty upptagit

detsamma för nästa budgetår med (1,357,500 — 55,000 — 26,000 =)

i runt tal 1,276,000 kronor. I jämförelse med innevarande budgetår utgör

anslagsminskningen 124,000 kronor.

Utskottet har icke funnit något att invända mot departementschefens

beräkning av förevarande anslag för nästa budgetår.

Utskottet har uppmärksammat, att direktionen bland annat för genomförandet

av arbetstidsregleringen för serafimerlasarettets sjukvårdspersonal

sett sig nödsakad att i jämförelsevis stor utsträckning förhyra bostäder

i lasarettets närhet samt möblera dessa. Då nu ytterligare medel för

detta ändamål begärts, har utskottet velat uttala, att, för den händelse

så visar sig vara ändamålsenligt och ur lasarettets ekonomiska synpunkt

förmånligt, hinder icke bör möta för direktionen att i undantagsfall utbetala

särskild ersättning till sådan sjukvårdspersonal, vilken själv anskaffar

möblerad bostad. Härigenom skulle denna personal icke behöva komma

i sämre ställning än motsvarande personal vid karolinska sjukhuset, där

genom statsverkets försorg bostäder uppförts och i allmänhet även utrustats

med möbler.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ''205.

51

IX. Anslag till avlöningar vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet.

I riksstaten för budgetåret 1938/39 är förslagsanslaget till Karolinska

mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar uppfört med 715,500 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 29,900 kronor, vilken

till övervägande del hänför sig till den av 1938 års riksdag beslutade

löneregleringen för civilförvaltningen. Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle

i huvudsak följande ändringar beträffande karolinska institutets personalorganisation

vidtagas:

1) en professorsbefattning i psykiatri inrättas från och med den 1 juli

1939,

2) ett tekniskt biträde i lönegraden A 7 inrättas vid rättsmedicinska

institutionen,

3) anslaget till bestridande av vaktmästargöromål vid rättsmedicinska

institutionen höjes med 600 kronor,

4) till arvode åt ett handräckningsbiträde vid bakteriologiska laboratoriet

anvisas 1,800 kronor,

5) arvodena till två arbetsbiträden vid biblioteket höjas från 2,250 kronor

till 3,000 kronor,

6) den med arvode avlönade vaktmästaren vid biblioteket erhåller extra

ordinarie anställning i 7 lönegraden,

7) ur institutets stat uteslutes en ordinarie vaktmästar^ änst i lönegraden

A 7, vilken i stället uppföres på serafimerlasarettets stat,

8) på grund av att vissa arvoden till amanuenser och underläkare framdeles

komme att utgå från karolinska sjukhusets avlöningsanslag minskas

karolinska institutets motsvarande anslag med 16,100 kronor.

Vad Kungl. Majit under förevarande punkt föreslagit har icke givit utskottet

anledning till erinran eller uttalande.

X. Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen må, i anslutning till Kungl. Maj:ts

förslag och med avslag å motionerna II: 432 samt I: 279

och II: 434,

1. godkänna följande personalförteckning för karolinska

sjukhuset, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Läkarpersonal m. m.

1 överläkare vid gynekologiska avdelningen av

Konung Gustaf V:s jubileumsklinik...... A 26

1 laborator vid radiofysiska forskningsavdelningen

av Konung Gustaf V:s jubileumsklinik

............................. A 26

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

Sjukvårdspersonal.

1 första föreståndarinna................. A 12

2 föreståndarinnor .i;.................. All

2 sociala kuratorer..................... All

3 sjukgymnaster....................... A 9

2 andra föreståndarinnor................ A 8

170 sjuksköterskor..................■ A 7

2 barnmorskor........................ A 7

6 kontrollbiträden.................... A 7

4 tekniska biträden ................... A 7

7 röntgenbiträden...................... A 6

6 sjukvårdare......................... A 6

6 fotografer.......................... A 5

Ekonomipersonal.

1 maskinmästare.................... A 16

1 förste maskinist..................... A12

1 första köksföreståndarinna............. A 12

1 trädgårdsmästare .................... A 10

3 andre maskinister ........ t........... A 8

1 tvättföreståndarinna.................. A 7

3 andra köksförestårtdarinnor ............ A 7

4 reparatörer......................... A 7

4 förste vaktmästare................... A 7

1 arbetsföreståndarinna................. A 6

1 tvättmästare........................ A 6

4 förste eldare........................ A 6

2 vaktmästare........................ A 5

1 maskintvättare...................... A 5

5 sjukbärare, transport- och förrådsmän samt

gårdskarlar......................... A 5

2 kokerskor.......................... A 2

1 kallskänka......................... A 1

Administrations- och kontorspersonal.

1 sjukhusdirektör...................... C 10

1 syssloman.......................... A 24

1 förste bokhållare..................... A18

1 bokhållare.......................... A 15

1 kassör............................. All

1 kansliskrivare ....................... All

1 kontorist........................... A 9

9 kanslibiträden....................... A 7

8 kontorsbiträden.................... A 4

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 205. 53

Extr a-ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än den 20:e.

2 biträdande läkare vid Konung Gustaf V:s

jubileumsklinik.....................Eo 23;

2. godkänna följande avlöningsstat för karolinska sjukhuset,

att tillämpas under budgetåret 1939/40:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tj änstemän å ordinarie

stat, förslagsvis................kronor 900,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit:

a. Grundbelopp . . . kronor 117,300

b. Vikariatsersättningar

m. m.,

förslagsvis..... » 27,700 > 145,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar

m. m., förslagsvis kronor 1,540,000

b. Avlöningsförhöj
ningar

m. m., förslagsvis

........»_60,000 » 1,600,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ....... »_140,000

Summa förslagsanslag kronor 2,785,000;

3. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av 2,785,000 kronor;

4. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av 1,555,000 kronor;

5. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Utrustning

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av^ 475,000 kronor;

6. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Inköp

av radium för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag

av 411,000 kronor;

7. godkänna följande personalförteckning för serafimerlasarettet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

Personalförteckning.

Befattning. . Lönegrad,

Tjänstemän å ordinarie stat.

Sjukvårdspersonal.

1 föreståndarinna....................... Ali

2 sjukgymnaster........................ A 9

56 sjuksköterskor.................... A 7

1 fotograf............................. A 5

1 handräckningsbiträde .................. A 2

Ekonomipersonal.

1 maskinmästare....................... A14

1 första köksföreståndarinna.............. A 11

1 maskinist............................ A 10

1 husmoder........................... A 7

1 andra köksföreståndarinna.............. A 7

4 förste vaktmästare.................... A 7

1 trädgårdsmästare...................... A 7

1 snickare............................. A 7

2 reparatörer.......................... A 7

3 förste eldare......................... A 6

3 vaktmästare.......................... A 5

3 sjukbärare, transport- och förrådsmän samt

gårdskarlar.......................... A 5

1 kokerska, diet-....................... A 2

Administrations- och kontorspersonal.

1 syssloman........................... A 24

1 bokhållare........................... A 15

1 kassör.............................. Ali

1 kameralbiträde....................... A 8

1 kontorsbiträde........................ A 4;

8. godkänna följande avlöningsstat för serafimerlasarettet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis.....^......kronor 383,300

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Grundbelopp .... kronor 86,400

b. Vikariatsersättningar

m. m., förslags
vis.

........... » 18,000 , !04,400

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 805.

55

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar

m. m., förslagsvis kronor 930,000

b. Avlöningsförhöj
ningar

m. m., förslagsvis.

....... » 40,000 kronor 970,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........ »_75,000

Summa förslagsanslag kronor 1,532,700;

9. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av 1,532,700 kronor;

10. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av 1,276,000 kronor;

11. godkänna följande personalförteckning för vissa

tjänstemän vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

och dess institutioner m. m., att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1939/40:

Personalförteckning för vissa tjänstemän

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

och dess institutioner m. m.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning. Lönegrad.

Vetenskapliga institutioner och inrättningar.

1 preparator............................ A 10

1 kanslibiträde..........................A 7

12 tekniska biträden...................... A 7

8 vaktmästare ........................ . A 7

2 tekniska biträden......................A 4

Kansliet.

1 kansliskrivare......................... All

1 maskinist ............................ A 8

1 vaktmästare........................... A 7

1 kanslibiträde.......................... A 7

Kamrerarexpeditionen.

1 kamrerare............................ A 24

1 kontorsbiträde......................... A 4;

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 9205.

12. godkänna följande avlöningsstat för karolinska mediko-kirurgiska

institutet, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1939/40:

Avlöningsstat.

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och tjänstgöringspenningar. . . kronor 318,100

Avlöningsstat.

Lön

Tjänstgö-

ringspen-

ningar

Summa

1 professor ........................

8,000

4,000

12,000

21 professorer .............................

168,000

84,000

252,000

1 professor i nervsjukdomar.....................

3,100

4,000

7,100

1 professor j ortopedi

Anm.: 1. Professorn i nervsjukdomar, innehavare av Per

Henrik Malmstens professur, uppbär dessutom såsom lön 4,900

kronor från Malmstenska donationsfonden.

2. Professorn i ortopedi, innehavare av Oscar Ekmans pro- fessur, uppbär dessutom från Ekmanska donationsfonden 10,000

kronor, varav 8,000 kronor skola anses utgöra lön och 2,000

kronor tjänstgöringspenningar.

3. Av de 22 professorsbefattningar, för vilka ämnen ej ovan

angivits, omfatta 2 vardera medicin, 2 vardera pediatrik, 2

vardera kirurgi och 2 vardera obstetrik och gynekologi. Envar

av de återstående 14 professorsbefattningarna omfattar ett av

följande ämnesområden: 1) anatomi, särskilt makroskopisk ana- tomi, 2) anatomi, särskilt histologi, 3) allmän patologi och

patologisk anatomi, 4) patologisk anatomi, 5) fysiologi, 6) kemi,

7) farmakodynamik och farmakognosi, 8) oftalmiatrik, 9) öron-,

näs- och halssjukdomar, 10) dermatologi och syfilidologi, 11)

rätts- och statsmedicin, 12) hälso vårdslära, 13) röntgendiag- nostik, 14) psykiatri.

4. Ang. personlig professur i neurokirurgi, se här nedan

under 2. Avlöning till tjänsteman å indragningsstat.

5. Utom ovannämnda professorsbefattningar finnes »Mimi

Althainz professur i radioterapi», vars innehavare avlönas från

en för ändamålet donerad fond.

2,000

2,000

1 prosektor vid anatomiska institutionen ''.............

6,000

3,000

9,000

1 prosektor vid patologisk-anatomiska institutionen.......

6,000

3,000

9,000

1 laborator i bakteriologi vid patologisk-anatomiska institutionen

6,000

3,000

9,000

1 laborator i fysiologi........................

6,000

3,000

9,000

1 laborator i kemi och farmaci...................

Anmärkningar till staten.

1. För professor kan lönen efter 5 år höjas med 1,000 kronor.

2. För laborator och prosektor kan lönen efter 5 år höjas med

500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor.

3. För professor utgör pensionsunderlaget 7,500 kronor och

pensionsavgiften 450 kronor. För laborator och prosektor utgör

pensionsunderlaget 6,000 kronor.

6,000

3,000

9,000

Summa kronor

—

—

318,100

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr H05.

57

b. Ålderstillägg, förslagsvis

.........kronor 18,500

c. Ersättningar till vi
karierande

akademiska

lärare, förslagsvis

........ » 5,000 kronor 341,600

2. Avlöning till tjänsteman

å indragningsstat:

Olivecrona, A. H., professor

i neuro-kirurgi,

personligen:

Lön .............kronor 8,000

Ålderstillägg....... » 1,000

Tjänstgöringspenningar » 4,000 » 13,000

Anm.: 1. Innehavare av personlig professur äger

att efter 5 års tjänstgöring uppbära ålderstillägg å

lönen med 1,000 kronor.

2. Innehavare av personlig professur är i pensionshänseende

likställd med annan professor vid institutet

och följaktligen underkastad bestämmelserna i 1907 års

lag angående civila tjänstinnehavares rätt till pension.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit:

a. Grundbelopp.....kronor 208,300

b. Vikariatsersättning
ar

m. m., förslagsvis »_6,000 » 214,300

Summa kronor 568,900

II. Vissa tjänstemän vid institutet och dess

institutioner m. m.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis ................kronor 128,700

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit....... » 14,900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar

m. m............kronor 21,700

b. Avlöningsförhöjning
ar

m. m., förslagsvis » 2,800 » 24,500

8,400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis

Summa kronor 176,500

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr W5.

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl.......kronor 568,900

II. Vissa tjänstemän vid institutet och

dess institutioner m. m........... » 176,500

Summa kronor 745,400;

13. till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av 745,400 kronor.

B. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 278

och II: 433, i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om utredning

rörande lämpligheten och möjligheten av att

genomföra evalvering av vissa läkare vid de statliga

sjukhusen tillkommande ersättningar av patienter å enskilda

och halvenskilda rum.

Stockholm den 23 maj 1939.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Oscar Olsson, Svensson

i Kompersmåla, Asplund, Andersson i Fältenborg, Ström i Lidköping, Magnusson i Kalmar,

Bäcklund, von Heland, Andersson i Rixö och Domö; samt

fran andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Svensson i Grönvik, Persson i

Falla, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Närlinge, Holmdahl, Weijne, Åqvist, Bergström

och Mårtensson.

av herr Holmdahl.

Reservation

Stockholm 1939, Ivar Hasggströms Boktryckeri A. B.

302260

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:352 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag till karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet samt till avlöningar vid ka s. 1 i texten