Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1939-05-23 · 65 sidor, varav 64 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 64 av 65 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1939:206, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

1

Nr 206.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1939 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående

anslag till avlöningar vid de allmänna läroverken

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under

budgetåret 1939/40 har Kungl. Majit (åttonde huvudtiteln, punkterna 119,

121, 123, 142, 146, 171, 183, 189 och 199 av det vid propositionen fogade

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1939) föreslagit

riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som bleve riksdagen

förelagd, för budgetåret 1939/40 beräkna

dels till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar ett förslagsanslag av

430.000 kronor;

dels till Högre lärarinneseminariet: Omkostnader ett förslagsanslag av

44,200 kronor;

dels till Allmänna läroverken: Avlöningar ett förslagsanslag av 26,450,000

kronor;

dels till Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna m. m. ett

förslagsanslag av 400,000 kronor;

dels till Folkskoleseminariet Avlöningar ett förslagsanslag av 2,450,000

kronor;

dels till Folkskoleseminarier: Omkostnader ett förslagsanslag av 220,000

kronor;

dels till Småskoleseminarier: Avlöningar ett förslagsanslag av 540,000

kronor;

dels till Småskoleseminarier: Omkostnader ett förslagsanslag av 68,000

kronor;

dels till Nomadskolor: Avlöningar ett förslagsanslag av 122,000 kronor;

dels till Läroanstalter för blinda: Avlöningar ett förslagsanslag av 280,000

kronor;

dels till Läroanstalter för blinda: Omkostnader ett förslagsanslag av

217.000 kronor;

dels till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar

ett förslagsanslag av 96,000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 206.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

dels till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Omkostnader

ett förslagsanslag av 153,000 kronor;

dels till Läroanstalter för dövstumma: Avlöningar ett förslagsanslag av

1,090,000 kronor;

dels till Tekniska läroverk: Avlöningar ett förslagsanslag av 1,200,000

kronor;

dels till Tekniska läroverk: Omkostnader ett förslagsanslag av 104,500

kronor;

dels till Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag

av 79,400 kronor;

dels ock till Tekniska läroverk: Stipendier ett anslag av 10,500 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 3 mars 1939 dagtecknad proposition

(nr 211), under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit riksdagen

att

1. besluta, att de nuvarande högre allmänna läroverken för flickor skola

från och med budgetåret 1939/40 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit

bestämmer, successivt omorganiseras i huvudsaklig överensstämmelse med

vad av departementschefen i ovannämnda statsrådsprotokoll för den 3

mars 1939 angivits, under förutsättning att vederbörande kommuner åtaga

sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och

möbelutrustning samt bostäder åt rektorerna eller motsvarande kontant

ersättning;

2. besluta, att å Södermalm i Stockholm skall från och med budgetåret

1939/40 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer, successivt

upprättas ett högre allmänt läroverk för flickor med fyrklassig realskola och

fyraårigt latin- och realgymnasium, under förutsättning att Stockholms

stad dels åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler,

som av Kungl. Majit godkännas, jämte inredning och möbelutrustning

samt bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning, dels ock förpliktar

sig att bidraga till bestridande av de utgifter, som åvila biblioteksoeh

materielkassan samt ljus- och vedkassan vid läroverket, med ett engångsanslag

under första året av läroverkets verksamhet av minst 13,000

kronor;

3. besluta, att nya elementarskolan i Stockholm skall från och med budgetåret

1939/40 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer, successivt

ombildas till högre samläroverk under förutsättning, att Stockholms

stad åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler,

som av Kungl. Majit godkännas, jämte inredning och möbelutrustning

samt bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning;

4. besluta, att vid högre allmänna läroverket å Kungsholmen i Stockholm

skall från och med budgetåret 1939/40 eller den senare tidpunkt,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

Kungl. Majit bestämmer, successivt omorganiseras i huvudsaklig överensstämmelse

med vad av departementschefen i ovannämnda statsrådsprotokollet

för den 3 mars 1939 angivits;

5. besluta, att vid högre latinläroverket å Norrmalm i Stockholm skall

från och med budgetåret 1939/40 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit

bestämmer, successivt upprättas ett fyraårigt realgymnasium vid sidan av

det nuvarande latingymnasiet;

6. besluta, att högre latinläroverket och högre realläroverket i Göteborg

skola från och med budgetåret 1939/40 eller den senare tidpunkt, Kungl.

Majit bestämmer, successivt omorganiseras i huvudsaklig överensstämmelse

med vad av departementschefen i ovannämnda statrådsprotokoll för

den 3 mars 1939 angivits, under förutsättning att Göteborgs stad förpliktar

sig att, såvitt angår de nya linjerna vid ifrågavarande läroverk, tillhandahålla

erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning

samt bostäder åt rektorerna eller motsvarande kontant ersättning;
7.

godkänna av depax-tementschefen förordad personalförteckning för

högre lärarinneseminariet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40;

8. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för högre

lärarinneseminariet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40;

9. till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar för budgetåret 1939/40 anvisa

ett förslagsanslag av 433,800 kronor;

10. till Högre lärarinneseminariet: Omkostnader för budgetåret 1939/40

anvisa ett förslagsanslag av 44,300 kronor;

11. godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

de allmänna läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40;

12. bemyndiga Kungl. Majit att — utan hinder av sagda personalförteckning

— tills vidare under budgetåret 1939/40, då för realskolestadiet

avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta,

huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning

eller ämneslärarinnebefattning;

13. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för de allmänna

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40;

14. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1939/40 anvisa

ett förslagsanslag av 20,440,000 kronor;

15. till Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna m m. för

budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 420,000 kronor, därav

högst 15,000 kronor må, efter Kungl. Majits beprövande, användas såsom

bidrag till nedbringande för samtliga lärjungar av avgifterna till nämnda

kassor i sådana fall, då berörda avgifter kunna anses alltför tyngande;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

16. godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

folkskoleseminarierna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40;

17. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för folkskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40;

18. till Folkskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1939/40 anvisa

ett förslagsanslag av 2,400,000 kronor;

19. till Folkskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret 1939/40 anvisa

ett förslagsanslag av 223,600 kronor;

20. godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

småskoleseminarierna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40;

21. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för småskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40;

22. till Småskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1939/40 anvisa

ett förslagsanslag av 520,000 kronor;

23. till Småskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret 1939/40 anvisa

ett förslagsanslag av 81,000 kronor;

24. godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

nomadskolorna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40;

25. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för nomadskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40;

26. till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av 125,300 kronor;

27. godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

läroanstalterna för blinda, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40;

28. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för läroanstalterna

för blinda, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40;

29. till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret 1939/40 anvisa

ett förslagsanslag av 282,400 kronor;

30. till Läroanstalter för blinda: Omkostnader för budgetåret 1939/40 anvisa

ett förslagsanslag av 200,500 kronor;

31. godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1939/40;

32. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för vårdanstalten

i Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1939/40;

33. till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 98,700 kronor;

34. till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Omkostnader

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 155,700 kronor;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

5

35. godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

läroanstalterna för dövstumma, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1939/40;

36. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för läroanstalterna

för dövstumma, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40;

37. till Läroanstalter för dövstumma: Avlöningar för budgetåret 1939/40

anvisa ett förslagsanslag av 1,119,500 kronor;

38. godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

de tekniska läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40;

39. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för de tekniska

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40;

40. till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret 1939/40 anvisa ett

förslagsanslag av 1,181,000 kronor;

41. till Tekniska läroverk: Omkostnader för budgetåret 1939/40 anvisa

ett förslagsanslag av 104,500 kronor;

42. till Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. för budgetåret 1939/40

anvisa ett reservationsanslag av 78,500 kronor;

43. till Tekniska läroverk: Stipendier för budgetåret 1939/40 anvisa ett

anslag av 10,500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herrar K. Mäler och N. V. Sandström

väckt motion (11:402), vari hemställts, att riksdagen vid besvarandet av

förevarande proposition nr 211 ville beakta vad i motionen anförts;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr J. Bergman (I: 264) och den andra inom andra kammaren av herr E.

Åqvist (II: 421), vari hemställts, att riksdagen, vid huvudsakligt bifall till

Kungl. Maj:ts proposition nr 211 i övrigt, måtte besluta sådan ändring i

organisationen av de högre allmänna läroverken för flickor att senast fran

och med höstterminen 1941 vid vart och ett av dem öppnas möjlighet att

få välja femårig realskollinje;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr H. Nordenson (I: 77) och den andra inom andra kammaren av herr

7. Anderson (II: 125), vari hemställts, att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t

begära utredning om tillhandahållande genom statens försorg av undervisning

för fyllnadsprövande efter studentexamen, antingen genom upprättande

av ett statens läroverk för partiell studentexamen eller genom kvällsundervisning

vid vissa läroverk eller på annat sätt;

dels en inom andra kammaren av herr Å. Holmbäck väckt motion (II:

348), vari hemställts, att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t begära utredning

örn minskning av arbetsbördan för lärjungarna i realskolan och framläggande

för riksdagen på (lenna utredning fotade förslag;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

dels ock en inom första kammaren av herr H. Nordenson väckt motion

(I: 251), vari hemställts, att riksdagen ville bevilja det av skolöverstyrelsen

för budgetåret 1939/40 begärda anslaget av 9,540 kronor för två extra adjunktstjänster,

motsvarande ett behov av mellan 40 och 50 veckotimmars

undervisning å gymnasialstadiet, såsom ersättning för den undervisning,

varifrån institutionsföreståndare bör frigöras vid sådana tillfällen, då nyeller

ombyggnad av läroverksinstitutioner äger rum.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda, motionsvis gjorda

yrkanden, hänvisas — i den mån redogörelse därför ej lämnas här nedan —

till motionerna II: 402,1: 264,1: 77, II: 348 och I: 251.

I. Inledning.

Departementschefen har inledningsvis omnämnt vissa på Kungl. May.ts

prövning beroejide förslag till organisationsändringar, vilka icke nu föranlett

förslag till riksdagen; dessa innebära enligt propositionen i korthet

följande:

Stadsfullmäktige i Sollefteå och i Örnsköldsvik hava anhållit, att Kungl.

Maj:t måtte förelägga riksdagen förslag örn inrättande av statliga gymnasier

i dessa städer. Liknande framställningar föreligga jämväl beträffande

Ludvika, Karlshamn, Avesta och Arvika. I utlåtande den 5 december 1938

har skolöverstyrelsen berört dessa framställningar och därvid förklarat, att

— därest några av nämnda städer skulle av Kungl. Majit anses böra nu

ifrågakomma till erhållande av statligt gymnasium — överstyrelsen ville

framhålla endera Sollefteå och Örnsköldsvik i Västernorrlands län, därnäst

Ludvika i Kopparbergs län och i tredje rummet den andra av de båda västernorrländska

städerna såsom de städer, vilka syntes i berörda avseende

böra i första hand tillgodoses, varvid överstyrelsen, ehuru med någon tvekan,

ansåge sig böra giva Sollefteå ett visst företräde framför Örnsköldsvik.

I första hand hemställde överstyrelsen emellertid, att Kungl. Majit ville

låta verkställa en snar utredning av frågan, huruvida och i vilken utsträckning

en utvidgning av landets nuvarande gymnasieorganisation borde ske,

varvid hänsyn jämväl borde tagas till andra orter än sådana, från vilka

inkommit ansökan örn upprättande av statsgymnasier.

Styrelsen för Lycksele kommunala mellanskola har på uppdrag av kommunalfullmäktige

i Lycksele köping hemställt, att nämnda skola måtte

ombildas till statlig samrealskola. Över denna framställning hava utlåtanden

avgivits bland annat av den inom ecklesiastikdepartementet tillkallade

sakkunnige för utredning rörande frågan örn fortsatt förstatligande av kommunala

mellanskolor, vilken därvid framhållit, att, därest åtgärder i riktning

mot ett förstatligande av kommunala mellanskolor ansåges böra vidtagas,

nämnda kommunala mellanskola syntes i främsta rummet böra komma

i åtanke samt att på grund därav hinder ej syntes böra möta att i detta

fall för riksdagen framlägga förslag till ett förstatligande utan att avvakta

slutförandet av den honom anförtrodda utredningen. Skolöverstyrelsen har

förklarat sig vara av samma uppfattning.

Departementschefen har framhållit, att det knappast vore av omständigheterna

påkallat att — såsom överstyrelsen ifrågasatt — till allmän utredning

hänskjuta frågan, huruvida och i vilken utsträckning en utvidgning

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

7

av landets nuvarande gymnasieorganisation borde ske. I propositionen nr

90/1938 hade samma fråga berörts, och därvid hade departementschefen

uttryckt, den meningen, att tillräckliga skäl icke för närvarande förelåge att

föreslå Kungl. Majit en omprövning av denna art, och utgått från att frågan

om ändringar i den nuvarande organisationen borde från fall till fall

underkastas prövning. Riksdagen hade icke framställt någon erinran mot

denna uppfattning.

För ett förstatligande av kommunala mellanskolan i Lycksele hade, såvitt

departementschefen kunde nu bedöma, anförts övertygande skäl. Departementschefen

ansåge sig emellertid böra förorda ett uppskov med frågans

bedömande, till dess resultatet förelåge av den pågående utredningen

rörande frågan örn fortsatt förstatligande av kommunala mellanskolor; då

denna utredning enligt årets berättelse örn vad i rikets styrelse sedan sista

lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit beräknades kunna slutföras under

år 1939, kunde frågan örn förstatligande av nämnda skola alltså under

den allra närmaste framtiden i ett vidare sammanhang upptagas till förnyad

prövning.

Även vissa av de i övrigt framställda förslagen vore enligt departementschefens

förmenande av natur att böra inom den närmaste framtiden tillgodoses.

Särskilt starkt motiverade syntes departementschefen förslagen örn

upprättande av statliga gymnasier i Örnsköldsvik och Ludvika. Han vore

emellertid icke beredd att i detta sammanhang framlägga förslag i dessa

hänseenden med hade för avsikt att ånyo anmäla dessa frågor i så god tid,

att de kunde bedömas i samband med frågan örn anslag för budgetåret

1940/41 till de allmänna läroverken.

I motionen II: 402 anföres i anslutning till departementschefens nyssberörda

uttalande angående framställningarna örn inrättande av statliga gymnasier

i Örnsköldsvik och Ludvika bland annat:

Örn riksdagen skulle lämna detta departementschefens uttalande utan någon

erinran, torde detta vid den fortsatta prövningen av ifrågavarande

spörsmål kunna tolkas såsom ett riksdagens instämmande uti att förslagen

örn upprättande av gymnasier på dessa av departementschefen nämnda

platser äro särskilt starkt motiverade. För att förebygga en sådan fortsatt

behandling av spörsmålet lia motionärerna velat erinra örn att starka skäl

anförts för upprättande av gymnasier jämväl på andra orter, och att med

hänsyn härtill frågan örn förläggningen av nya gymnasier och i vilken ordning

de skola upprättas från riksdagens sida bör hållas öppen intill dess

propositioner i nämnda avseenden föreligga.

Motionärerna säga sig gärna vilja vitsorda, att starka skäl anförts för

att gymnasier upprättas i Örnsköldsvik och Ludvika. De framhålla emellertid,

att starka skäl jämväl anförts för inrättande av ett gymnasium i Sollefteå.

Skolöverstyrelsen, vilken verkställt eri noggrann prövning av de olika

framställningarna örn utvidgad läroverksorganisation, har, anföra motionärerna

vidare, kommit till den uppfattningen, att starkare skäl anförts för

upprättande av ett gymnasium i Sollefteå än för någon annan ort, varifrån

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr £06.

Utskottet.

liknande framställning gjorts. Skolöverstyrelsen konstaterar sålunda, att

Sollefteå samrealskola för närvarande är landets största, att Örnsköldsvik

i det hänseendet kommer i fjärde rummet och Ludvika i tjugoandra rummet.

Skolöverstyrelsen konstaterar vidare, att lärjungeunderlaget för ett gymnasium

i Sollefteå för närvarande är 450, medan motsvarande tal för Örnsköldsvik

är 290. Skolöverstyrelsen konstaterar slutligen, att lärjungeantalet

i avgångsklassen vid Sollefteå samrealskola för närvarande är 70, medan

motsvarande tal för Örnsköldsviks samrealskola är 39. Dessa uppgifter anföras

här icke som argumentering för att blivande gymnasier skola upprättas

här eller där, utan allenast för att visa, att starka skäl anförts jämväl

för andra orter än de av departementschefen nämnda. Det kan under sådana

förhållanden enligt motionärernas mening icke vara rimligt, att riksdagen

i ärendets nuvarande läge skulle, genom att lämna departementschefens uttalande

utan erinran, måhända binda sin fria prövningsrätt för det tillfälle,

då proposition om upprättande av nya gymnasier föreligger. Vid den tidpunkten

bör riksdagen ha alla möjligheter att till förutsättningslös prövning

upptaga också de skäl, som anföras för upprättande av gymnasier

även på andra orter än av departementschefen nu nämnda.

Motionärerna hemställa därför, att riksdagen vid besvarandet av proposionen

nr 211 ville beakta vad av dem anförts.

Såsom av ovan lämnade redogörelse framgår, har departementschefen inledningsvis

erinrat örn vissa på Kungl. Maj:ts prövning beroende framställningar

örn inrättande av nya statliga gymnasier på icke mindre än sex

olika orter. Enligt vad utskottet har sig bekant, torde det kunna förväntas,

att framställningar i angivna syfte komma att ingivas även från ett flertal

andra håll. Det skulle utan tvivel vara av värde, om vid den förestående

bedömningen av de särskilda framställningar, som sålunda redan inkommit

eller äro att förvänta, en utredning förelåge, som utvisade, såväl å vilka

orter behov av nya statliga gymnasier för närvarande vore för handen ävensom

den struktur dessa gymnasier med hänsyn till på frågan inverkande

förhållanden syntes böra erhålla, som ock den ordning, i vilken en successiv

utvidgning av gymnasieorganisationen lämpligen borde ske. Utskottet anser

det fördenskull befogat, att den av skolöverstyrelsen i dess ovannämnda

utlåtande av den 5 december 1938 begärda utredningen rörande ifrågavarande

spörsmål kommer till stånd och bedrives med största möjliga skyndsamhet.

Departementschefen har med hänsyftning på de ovanberörda framställningarna

framhållit, att förslagen om upprättande av statliga gymnasier i

Örnsköldsvik och Ludvika syntes honom särskilt starkt motiverade. I motionen

II: 402 påpekas, att starka skäl anförts jämväl för andra orter än

dessa. Med anledning av vad sålunda anförts vill utskottet framhålla, att

utskottet givetvis icke i sakens nuvarande läge är berett att taga ställning

till frågan om företräde i förevarande avseende för den ena eller andra orten.

Med vad utskottet sålunda anfört torde motionen II: 402 få anses besvarad.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

9

II. Ändringar i läroverksorganisationen.

Omorganisation av de nuvarande högre allmänna

läroverken för flickor.

För närvarande finnas fem högre allmänna läroverk för flickor, nämligen

i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg, vilka inrättats genom beslut

av 1927 års riksdag och varit i verksamhet sedan höstterminen 1929,

samt i Örebro, vilket sistnämnda läroverk tillkommit genom beslut av

1930 års riksdag och varit i verksamhet sedan höstterminen 1931.

Vid samtliga dessa flickläroverk är realskolan anordnad såsom fyraårig

och anknyter således till folkskolans sjätte klass. Gymnasiet är vid de

särskilda läroverken anordnat så, att treåriga såväl latin- som realgymnasier

finnas vid läroverken i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg,

medan stockholmsläroverket dessutom har fyraårigt latingymnasium

och örebroläroverket uteslutande fyraårigt latingymnasium. Den treåriga

gymnasieformen, som bygger på realskolans högsta klass, är således dominerande

för flickläroverkens del; den fyraåriga gymnasieformen, som

bygger på realskolans näst högsta klass, är representerad endast av två

latinlinjer.

Kungl. Maj:ts förslag bygger på ett av särskilda sakkunniga, de s. k. flickläroverkssakkunniga,

den 28 januari 1938 avgivet betänkande, vilkas förslag

innebär,

beträffande realskolan, att vid sidan av de nuvarande fullständiga

fyraåriga realskollinjerna vid vart och ett av de fem ifrågavarande

läroverken upprättas en enkel femårig realskollinje, samt

beträffande gymnasiet

i Stockholm, att det treåriga realgymnasiet förändras till fyraårigt,

i Göteborg, att den ena av de båda fullständiga parallellinjerna av det

treåriga latingymnasiet förändras till fyraårig linje,

i Malmö och Hälsingborg, att de treåriga latingymnasierna förändras

till fyraåriga, samt

i Örebro, att ett treårigt realgymnasium nyinrättas.

Sakkunnigförslaget är enhälligt endast i fråga om gymnasieorganisationen

och organisationen av realskolan vid flickläroverket i Stockholm.

Beträffande sakkunnigmajoritetens förslag till organisation av realskolan

vid övriga flickläroverk har en av de sakkunniga, bankofullmäktigen Jonsson,

avgivit särskilt yttrande, vari han förklarat sig anse en femårig realskollinje

vid de högre flickläroverken obehövlig, men biträtt förslaget om

en dylik linjes inrättande vid läroverket i Stockholm av den anledningen,

att detta läroverk vore utbildningsanstalt för läroverkslärare och följaktligen

borde vara komplett.

I yttrandena över sakkunnigförslaget har detsamma, i vad avser gymnasieorganisationen,

vunnit anslutning från samtliga hörda myndigheters och

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

organisationers sida. Beträffande realskolans organisation har flertalet hörda

biträtt sakkunnigmajoritetens förslag medan centralstyrelsen för Sveriges

allmänna folkskollärarförening anslutit sig till reservantens uppfattning.

De pörtem e n t sch efea har för egen del tillstyrkt de sakkunnigas förslag beträffande

flickläroverkens gymnasieorganisation. Ifråga om realskolan har

han förordat upprättande från och med nästa läsår av en femårig realskollinje

endast vid det nuvarande flickläroverket i Stockholm. Till stöd härför

har han anfört följande:

Under senare år hade med växande styrka framträtt önskemål om förnyat

övervägande av frågan om folkskolans ställning i skolsystemet, dess anknytning

till andra bildningslinjer, och det syntes departementschefen vara en

tidsfråga, när detta spörsmål borde upptagas till allsidig omprövning. Härigenom

kunde det föreliggande organisationsspörsmålet komma i ett förändrat

läge. Även kunde nämnas, att frågan örn flickläroverkens organisation

— åtminstone såvitt anginge realskolstadiet — icke lämpligen borde bedömas

med bortseende från spörsmålet om den kommunala flickskolans organisation

och ställning. Organisationen av sistnämnda skolform befunne sig

för närvarande under utredning genom särskilda av departementschefen tillkallade

sakkunniga. Det skulle då, syntes det honom, i viss mån innebära

ett föregripande jämväl av denna utredning, om slutlig ståndpunkt till ifrågavarande

förslag redan nu skulle fattas, särskilt som det åt sistnämnda sakkunniga

givna utredningsuppdraget även inrymde spörsmålet om den kommunala

flickskolans förhållande till realskolan och det därmed sammanhängande

problemet örn flickskolans anknytning till gymnasiet. Vad nu anförts

kunde tillämpas även i fråga om Hälsingborg, som visserligen i motsats

till de övriga ifrågavarande läroverksorterna saknade kommunal flickskola,

men där likväl privata flickskolor funnes, anordnade i huvudsaklig

överensstämmelse med vad som gällde för sjuårig lärokurs vid kommunal

flickskola med teoretisk utbildningslinje.

Emellertid intoge högre allmänna läroverket för flickor i Stockholm

en särställning bland övriga flickläroverk såtillvida, att detsamma numera

vore pr o vårslärov erk. Då det nied hänsyn till lärarutbildningen vid denna

läroanstalt vore av värde, att den inrymde också femårig realskola, ansåge

departementschefen sig böra i likhet med flickläroverkssakkunniga, som på

denna punkt vore enhälliga, framlägga förslag örn inrättande vid detta läroverk

av en femårig, realskollinje vid sidan av de nuvarande fullständiga

fyraåriga realskollinjerna. Han beräknade därvid i likhet med de sakkunniga,

att den femåriga linjen till en början icke komme att omfatta några

parallellavdelningar, men förutsatte att, örn behov därav skulle uppstå, parallellavdelningar

i vanlig ordning skulle kunna upprättas.

Departementschefen har förutsatt, att den av honom förordade omorganisationen

genomföres successivt från och med höstterminen 1939 eller den

senare tidpunkt Kungl. Majit bestämmer. Merkostnaderna under omorganisationens

första år, som vid ett helt genomförande av de sakkunnigas förslag

av dessa beräknats till omkring 78,000 kronor, har av departementschefen

— med utgångspunkt från nu ännu gällande avlöningsgrunder och

med bortseende från dyrtidstillägg — uppskattats till i runt tal 31,800

kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

11

Inrättande av ett läroverk, jordlie leor å Södermalm

i Stockholm m. m.

Stockholms stadsfullmäktige hava hemställt, att ett högre allmänt läroverk

för flickor måtte inrättas å Södermalm från och med läsåret 1939/40

samt att nya elementarskolan måtte ombildas till samläroverk från och med

samma tidpunkt.

Skolöverstyrelsen, som tillstyrkt stadsfullmäktiges framställning, har därjämte

framlagt förslag rörande viss omorganisation av högre allmänna läroverket

å Kungsholmen, att genomföras från och med förutnämnda läsår.

De föreslagna organisationsändringarna, vilka på sedvanligt sätt äro avsedda

att genomföras successivt, innebära följande:

Det nya flickläroverket skulle enligt stadsfullmäktiges framställning

omfatta en femårig realskola med två serier parallellavdelningar

och gemensam avslutningsklass samt en fyraårig latingymnasie- och en

fyraårig realgymnasielinje. I särskild framställning, föranledd av flickläroverkssakkunnigas

förutnämnda betänkande, hava stadsfullmäktige sedermera

hemställt, att det ifrågasatta nya flickläroverket måtte utrustas jämväl

med en fyraårig realskollinje, vilken tänktes överflyttad från det nuvarande

flickläroverket i Vasastaden.

Nya elementarskolan, för närvarande avsedd uteslutande för

gossar och bestående av fyra- och femårig realskola med enkla linjer, en

enkel treårig realgymnasielinje samt fyraårigt latin- och fyraårigt realgymnasium,

det förra enkellinjigt och det senare med dubbla avdelningar av

första ringen men i övrigt utan parallellavdelningar, skulle enligt förslaget

ombildas till samläroverk och samtidigt erhålla ytterligare dels en femårig

realskollinje (utan avslutningsklass) och en fyraårig latingymnasielinje. Ny

läroverksbvggnad skulle därvid av staden uppföras å Ladugårdsgärdet.

Högre allmänna läroverket å Kungsholmen, vars gymnasium

för närvarande är avsett både för gossar och för flickor och är utrustat

med en enkel treårig latinlinje och en dubbel treårig reallinje, skulle

enligt föreliggande förslag omorganiseras så att en fyraårig latinlinje inrättades

i stället för den treåriga och en fyraårig reallinje i stället för den

eria treåriga.

Kostnaderna för ifrågavarande organisationsändringar hava av

skolöverstyrelsen beräknats sålunda:

a) Nästa budgetår:

nya elementarskolan ................................ kronor 19,300

flickläroverket å Söder .............................. » 47,000

Kungsholmens läroverk

Summa kronor 66,300.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

b) Vid fullt genomförd omorganisation:

nya elementarskolan................................. kronor 90,000

flickläroverket å Söder............................... » 217,100

Kungsholmens läroverk .............................. » —

Summa kronor 307,100.

Härvid har hänsyn icke tagits till dyrtidstillägg, provisoriskt dyrortstilllägg

och provisorisk avlöningsförstärkning.

Stadsfullmäktiges framställning om inrättande av ett nytt flickläroverk

1 Stockholm samt örn nya elementarskolans förändring till samläroverk ingår

som ett led i en större fråga örn den högre flickundervisningens ordnande

i huvudstaden. En av Stockholms stadskollegium tillsatt gymnasiekommitté

avgav den 17 december 1937 betänkande i frågan. Stadsfullmäktige

hava sedermera beslutat att hos Kungl. Majit göra den framställning, för

vilken i det föregående redogjorts, samt därjämte anhållit, att från och med

läsåret 1939/40 kommunala flickskolor i Stockholm måtte inrättas enligt av

gymnasiekommittén framlagt förslag, vilket innebär inrättande av följande

sex kommunala flickskolor.

Södermalms kommunala flickskola, ersättande Lychouska skolan, Anna

Schuldheis’ skola och Södermalms läroanstalts för flickor elementarskola,

3 sjuåriga och 1 sexårig linje, 25 avdelningar,

Kungsholmens kommunala flickskola, ersättande Kungsholms elementarskola

för flickor, 2 linjer, förenad lärokurs, 14 avdelningar,

Bromma kommunala flickskola, ersättande Äppelvikens elementarskola,

2 linjer, förenad lärokurs, 14 avdelningar,

Vasastadens kommunala flickskola, ersättande Vasa högre flickskola

samt Wallinska och Åhlinska skolornas elementarskolor, 3 linjer, förenad

lärokurs, 19 avdelningar,

Norrmalms kommunala flickskola, ersättande Ateneum för flickor, Brummerska

skolan och Annaskolan-Detthowska skolan, 3 linjer, förenad lärokurs,

19 avdelningar,

Östermalms kommunala flickskola, ersättande Lyceums för flickor elementarskola,

Margaretaskolan, Oskars högre flickskola och Anna Sandströms

skola, 3 linjer, förenad lärokurs, 19 avdelningar.

Av de privata flickskolorna tänkte sig kommittén, att nya elementarskolan

för flickor skulle bibehållas i nuvarande utformning samt att Wallinska

och Åhlinska skolornas gymnasier skulle samorganiseras till ett närmast på

den föreslagna kommunala flickskolan i Vasastaden byggt enskilt gymnasium.

Av de nuvarande statsunderstödda enskilda flickgymnasierna skulle sålunda

Lyceum för flickor och Södermalms högre läroanstalt för flickor indragas

i samband med den föreslagna utvidgningen av den statliga gymnasieorganisationen

för flickor.

Beträffande nya elementarskolan har gymnasiekommittén framhållit,

bland annat, att frågan om denna skolas förläggning snart komme att bliva

aktuell, då skolans nuvarande lokaler vid Hötorget i flera avseenden vore

otillfredsställande och en om- och tillbyggnad på denna plats ansåges ute
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

13

sluten. Vidare vore nya elementarskolan för gymnastikundervisningen hänvisad

till gymnastiska centralinstitutet, som vore avsett att flyttas till närheten

av Stadion; senast när denna flyttning komme till stånd, bleve det

därför nödvändigt att anskaffa lokaler åt läroverket på annat håll. Vid övervägande

av olika synpunkter har kommittén funnit sig böra förorda Ladugårdsgärdet

såsom den lämpligaste platsen härför.

Gymnastiska centralinstitutet har framhållit, att nya elementarskolan

borde förflyttas från sin nuvarande plats ungefär samtidigt som centralinstitutet

samt att det ur institutets synpunkt vore angeläget, att förhandlingar

upptoges med Stockholms stad örn en förläggning av nya elementarskolans

nybyggnad till närheten av Stadion. Härigenom skulle läroverket

kunna utnyttja institutets idrottsanläggningar, simhall och gymnastiksalar,

varför en särskild gymnastikbyggnad för läroverket under sådana omständigheter

icke bleve erforderlig.

Defartementschejen har för egen del anfört bland annat:

Den utredning, som verkställts av Stockholms stads gymnasiekommitté,

hade visat, att Stockholm lede brist på genom det allmännas försorg inrättade,

för flickor avsedda utbildningslinjer på gymnasiestadiet. Den

kvinnliga ungdomen vore i stor utsträckning för sin utbildning i högre skolformer

hänvisad till enskilda läroanstalter, vilka som regel tillämpade väsentligt

högre terminsavgifter än jämförliga, av det allmänna upprättade

skolor. Av utredningen framginge, att på grund härav genomsnittskostnaderna

för flickornas utbildning på det stadium, varom här vöre fråga, vore

ej oväsentligt högre än motsvarande kostnader för den manliga ungdomen.

Grundtanken i det föreliggande förslaget vore att i detta hänseende söka

åvägabringa likställighet mellan gossar och flickor. Detta avsåges skola

åstadkommas genom en avsevärd utvidgning av den statliga och kommunala

skolorganisationen och en samtidig reduktion av antalet enskilda läroanstalter.

Den principiella uppfattning, som sålunda kommit till uttryck i det föreliggande

förslaget, delades av departementschefen. En utvidgning av den för

flickor avsedda statliga och kommunala skolverksamheten i huvudstaden

medförde icke blott en i och för sig önskvärd sänkning av de alltför höga

utbildningskostnaderna utan möjliggjorde därjämte en tillfredsställande anordning

av den högre flickundervisningen i huvudstaden. Departementschefen

vore därför ense med förslagsställarna och vederbörande myndigheter

örn att åtgärder i här antydd riktning borde vidtagas.

I detta sammanhang har departementschefen tagit ställning till allenast

de delar av det föreliggande förslaget, som avse förändringar i den statliga

skolorganisationen i Stockholm. Frågan örn inrättande av kommunala flickskolor

i huvudstaden borde enligt departementschefen framdeles i vanlig

ordning prövas av Kungl. Majit. Departementschefen har dock framhållit,

att förutsättningar flir upprättandet av de ifrågasatta kommunala flickskolorna

vöre torh anden, varför sådana skolor borde i därför stadgad ordning

komma lill stånd.

De förändringar i den statliga skolorganisationen i Stockholm, som jämlikt

stadsfullmäktiges förslag skulle genomföras, vore, fortsätter departe
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

mentschefen, dels ombildning av nya elementarskolan till samläroverk och

samtidigt viss utvidgning av denna läroanstalt, dels ock upprättande av ett

nytt högre allmänt läroverk för flickor å Södermalm.

Förslaget byggde på förutsättningen, att omkring 490 flickor skulle behöva

överföras från enskilda till statliga gymnasier i Stockholm för att

flickorna skulle bliva i stort sett likställda med gossarna i avseende å möjligheterna

att erhålla tillträde till statliga gymnasier. Av dessa 490 flickor

skulle enligt företagen beräkning omkring 400 komma att få rum i den utvidgade

nya elementarskolan och det nya flickläroverket, medan ett hundratal

ansetts skola kunna erhålla plats vid det nuvarande samläroverket

i Bromma. Skolöverstyrelsen hade emellertid erinrat, att läroverket i Bromma

numera vore färdigbildat, varför plats icke kunde där beredas för ytterligare

ett större antal flickor.

Ehuru alltså effektiviteten av de föreslagna åtgärderna icke torde komma

att fullt motsvara den avsedda, syntes likväl icke någon befogad invändning

kunna ur organisatorisk synpunkt riktas mot de ifrågasatta anordningarna.

Departementschefen tillstyrkte därför desamma. Han hade icke

heller funnit anledning till erinran mot att nya elementarskolan inrymdes i

nya lokaler. De av direktionen för gymnastiska centralinstitutet anförda

synpunkterna rörande en förläggning av den för ändamålet ifrågasatta nybyggnaden

till tomt i närheten av Stadion syntes förtjänta av beaktande.

Denna fråga torde böra framdeles närmare övervägas. Om möjligt borde

också tillses, att nya elementarskolans förflyttning skedde ungefär samtidigt

med gymnastiska centralinstitutets.

Föreliggande förslag innebure, vad de organisatoriska detaljerna beträffade,

att g y m n a s i e t vid det nya flickläroverket skulle utrustas med enkla

fyraåriga latin- och reallinjer samt att den fyraåriga latinlinjen vid nya elementarskolan

skulle dubbleras. Skolöverstyrelsen, som tillstyrkt denna organisationsplan,

hade i samband därmed ifrågasatt en ombildning av det även

för flickor tillgängliga gymnasiet vid högre allmänna läroverket å Kungsholmen

på så sätt, att den nuvarande enkla treåriga latingymnasielinjen

skulle ombildas till fyraårig samt att den ena av de nuvarande båda treåriga

realgymnasielinjerna likaledes skulle förändras till fyraårig linje.

För egen del har departementschefen vid övervägande av de nu berörda

förslagen ur olika synpunkter funnit sig böra i likhet med skolöverstyrelsen

biträda desamma.

Beträffande realskolan innebure det föreliggande förslaget, att det

nya flickläroverket skulle utrustas med femårig realskola, omfattande två

serier parallellavdelningar. I särskild framställning hade stadsfullmäktige

därjämte anhållit, att en av de fyraåriga realskollinjerna vid det nuvarande

flickläroverket i Vasastaden skulle överflyttas till läroverket å Södermalm

i samband med förverkligandet av flickläroverkssakkunnigas förslag örn inrättande

av en femårig realskollinje vid förstnämnda läroverk vid sidan av

de redan befintliga fyraåriga linjerna. Vad nya elementarskolan beträffade,

föresloges en dubblering av dess nuvarande enkla femåriga realskollinje, varvid

en ny avslutningsklass dock beräknades bliva onödig på grund av avgången

från den näst högsta klassen till det fyraåriga gymnasiet. Beträffande

realskolan vid läroverket å Kungsholmen föresloges icke någon ändring.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

15

Ifrågavarande förslag funne departementschefen sig kunna biträda utom

försåvitt anginge organisationen av realskolan vid det nya flickläroverket.

I det föregående hade departementschefen, vad beträffade realskolan vid

de nuvarande flickläroverken, intagit den ståndpunkten, att någon ändring

icke borde för närvarande vidtagas i fråga om dessas fyrklassiga organisation,

men tillstyrkt ett undantag från denna princip i fråga om flickläroverket

i Vasastaden, vars karaktär av provårsläroverk befunnits motivera, att

denna läroanstalt försåges jämväl med en femårig linje på realsbo!stadiet. Med

denna ståndpunkt funne departementschefen sig icke kunna tillstyrka, att

det nya flickläroverket, vilket icke avsåges skola bliva provårsläroverk, utrustades

med femklassiga realskollinjer. I överensstämmelse med statskontorets

uppfattning föresloge departementschefen, att sistnämnda läroanstalt

erhölle enbart fyraåriga realskollinjer; härvid bortfölle jämväl anledningen

till att överflytta en realskollinje dit från det nuvarande flickläroverket.

För nya elementarskolans del biträdde departementschefen dock förslaget

örn dubblering av den nuvarande enkla femåriga realskollinjen i samband

med läroverkets ombildning till samläroverk; realskolan bomme därigenom

att få i princip samma organisation som läroverket i Bromma, vilket vore

tillgängligt även för flickor.

I anslutning till skolöverstyrelsens förslag och till vad av statskontoret

yttrats förordade departementschefen, att såsom villkor för upprättande av

det nya flickläroverket och för ombildning och utvidgning av nya elementarskolan

föreskreves, att staden åtoge sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler,

som av Kungl. Maj:t godkändes, jämte inredning och

möbelutrustning samt bostad åt rektor elier motsvarande kontant ersättning.

Som nämnts förutsattes, att för nya elementarskolan uppfördes nybyggnad

å Ladugårdsgärdet; anledning saknades att i detta sammanhang

inga på frågan örn den framtida användningen av nya elementarskolans

nuvarande byggnad, vilken liksom den tomt, å vilken den vore uppförd,

tillhörde staten, icke Stockholms stad. Det borde emellertid beaktas, att ett

genomförande av den ifrågasatta gymnasieorganisationen gjorde det möjligt

att för andra ändamål förfoga över ifrågavarande fastighet, som nu

förhyrdes av staden för en årshyra av 54,150 kronor. Beträffande flickläroverket

å Södermalm hade skolöverstyrelsen därjämte förutsatt, att staden

skulle förplikta sig att bidraga till bestridande av de utgifter, som åvilade

biblioteks- och materielkassan samt ljus- och vedkassan vid läroverket, med

ett engångsanslag å minst 10,000 kronor under första året av läroverkets

verksamhet. Departementschefen erinrade, att motsvarande villkor uppställts

vid upprättande av exempelvis läroverket i Bromma och att bedömandet

av denna fråga icke torde påverkas av vad i det följande föresloges

rörande bestridande av kostnaderna från och med den 1 juli 1039 för vaktmästarpersonalen

vid de allmänna läroverken. Överstyrelsens sistberörda

förslag biträdde departementschefen med den ändringen, att det belopp,

som skulle av staden gäldas, med hänsyn till nu rådande prisförhållanden

bestämdes til! 13,000 kronor. Departementschefen förutsatte, att den av

honom tillstyrkta omorganisationen av läroverket pål Kungsholmen icke

medförde ändring i avseende ii stadens skyldigheter gentemot denna läroanstalt.

Departementschefen hade icke funnit anledning till någon väsentligare

erinran mot de av skolöverstyrelsen verkställda beräkningarna av dc merkostnader

för statsverket, som ett genomförande av de framlagda förslagen

komme att medföra. I detta sammanhang ville departementschefen dock

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

nämna, att han icke hade för avsikt att för nästa budgetår beräkna medel till

anställande av de ordinarie ämneslärarinnor, en vid det nya flickläroverket

och en vid nya elementarskolan, som överstyrelsen upptagit i sin beräkning

av kostnaderna för detta budgetår. Med hänsyn till att ett förslag örn ämneslärarinnetjänsternas

avskaffande för närvarande vore beroende på

Kungl. Maj:ts prövning, syntes det nämligen enligt departementschefens

mening icke vara tillrådligt att för närvarande inrätta nya sådana tjänster.

Ändrad organisation av gymnasiet vid högre

latinläroverket å Norrmalm i Stockholm.

Gymnasiet vid högre latinläroverket å Norrmalm i Stockholm är för närvarande

anordnat såsom tre- och fyraårigt latingymnasium,

det förra bestående av en enkel linje, det senare av tre serier parallellavdelningar.

Därjämte finnes en läsåret 1935—36 påbörjad klassisk förs

ö k s 1 i n j e. Läroverket är avsett endast för manliga lärjungar.

Skolöverstyrelsen har framlagt förslag av innebörd, att från och med budgetåret

1939/40 en av de fyraåriga latinlinjerna skulle

utbytas mot en fyraårig reallinje. Överstyrelsens hemställan

har föranletts av en av lärarkollegiet i ämnet gjord framställning,

som tillstyrkts av läroverkets rektor.

Av lärarkollegiet åberopat statistiskt material belyste, framhåller deyartcmentschejen,

den utveckling, som kunnat skönjas vid flertalet av våra

gymnasier, nämligen den stagnerande tillströmningen till latingymnasiet

och det växande intresset för den utbildningsform, som företräddes av realgymnasiet.

Denna utveckling medförde bland annat, att latingymnasiet

finge årligen mottaga ett antal elever, som på grund av mindre goda studieanlag

icke kunnat hävda sig i konkurrensen örn platserna å reallinjen. Detta

förhållande måste särskilt starkt påverka ett läroverk, vars gymnasium inrymde

enbart latinlinjer, och så småningom leda till en sänkt standard i

studieavseende hos läroverkets gymnasieelever. Detta vore, anför departementschefen,

särskilt betänkligt, om, såsom här vore fallét, läroverket dessutom

tjänstgjorde såsom provårsläroverk.

Departementschefen tillstyrkte därför det föreliggande, av skolöverstyrelsen

framförda förslaget, varvid departementschefen förutsatte, att genom

den ifrågasatta omorganisationen icke inträdde ändring i avseende å Stockholms

stads skyldigheter att tillhandahålla läroverket lokaler m. m.

Den ifrågasatta omorganisationen beräknas icke medföra några kostnadsökningar.

Omorganisation av vissa läroverk i Göteborg.

Skolöverstj-relsen har hemställt om viss omorganisation av högre latinoch

realläroverken i Göteborg. Förslaget innebär ett fullföljande av den omorganisation

av det statliga läroverksväsendet för gossar i nämnda stad,

som tog sin början genom beslutet av 1937 års riksdag (skrivelsen nr 210),

att västra realskolan skulle ombildas till högre allmänt läroverk för gossar

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

17

från och med budgetåret 1938/39 genom överflyttning dit av en fyraårig

latinlinje från högre latinläroverket och en treårig reallinje från högre realläroverket;

från sistnämnda läroverk skulle samtidigt till västra realskolan

överflyttas en femårig realskollinje. Det sålunda under utbyggnad varande

nya högre gossläroverket har benämnts högre allmänna läroverket i Majorna

i Göteborg.

Högre latinläroverket har läsåret 1938—39 femårig realskola,

tre- och fyraårigt latingymnasium samt de fyra lägre kretsarna av en under

bildning varande sexårig klassisk försökslinje. Realskolan består av tre

fullständiga parallellserier med för närvarande gemensam avslutningsklass

samt en tillfällig fjärde parallellavdelning av andra klassen. Det treåriga

latingymnasiet och den klassiska försökslinjen äro enkellinjiga. Det

fyraåriga latingymnasiet har två fullständiga parallellinjer; av en tredje,

hittills fullständig linje, som är under överflyttning till läroverket i Majorna,

återstår innevarande läsår de tre högsta ringarna. Sammanlagt finnas

sålunda läsåret 1938—39 32 klassavdelningar. Sedan den klassiska

linjen färdigbildats, den tredje linjen av det fyraåriga latingymnasiet blivit

helt bortflyttad samt den tillfälliga utvidgningen med en fjärde parallellavdelning

inom realskolan bortfallit, torde läroverket sålunda vid oförändrad

organisation komma att normalt omfatta 30 ä 31 klassavdelningar. —

Latinläroverket är avsett för gossar och är från och med läsåret 1937—38

anordnat såsom provårsläroverk.

Skolöverstyrelsens föreliggande förslag innebär med avseende på latinläroverket,

att den ena av de nuvarande fullständiga fyraåriga latinlinjerna

överflyttas till högre realläroverket, i samband varmed vid latinläroverket

upprättas ett enkellinjigt fyraårigt realgymnasium. Latinläroverket beräknas

härigenom komma att normalt omfatta 31 klassavdelningar (tredubbel

femårig realskola med två avslutningsklasser, enkellinjigt tre- och fyraårigt

latingymnasium, enkellinjigt fyraårigt realgymnasium samt en enkel klassisk

linje).

Högre realläroverket är utrustat med femårig realskola, treoch

fyraårigt realgymnasium samt en reallyceilinje. Även detta läroverk

är nu avsett endast för gossar. Realskolan omfattade sistlidet läsår tre fullständiga

serier parallellavdelningar med två avslutningsklasser; en av

nämnda tre linjer har dock från och med läsåret 1938—39 börjat överflyttas

till läroverket i Majorna. Det treåriga realgymnasiet har hittills bestått

av två fullständiga parallellinjer, av vilka dock den ena är under

överflyttning till sistnämnda läroverk; innevarande läsår återstå sålunda av

nyssnämnda linje de två högsta ringarna. Det fyraåriga realgymnasiet har

tre fullständiga parallellserier. Reallyceet är enkellinjigt och inrymmer

innevarande läsår endast fem kretsar, då den lägsta kretsen höstterminen

1938 icke kommit till stånd på grund av lärjungebrist. Realläroverket består

alltså innevarande läsår av 35 klassavdelningar. Sedan 1937 års riksdagsbeslut

angående överflyttande av vissa linjer till läroverket i Majorna

fullt genomförts, skulle realläroverket alltså normalt komma att omfatta

30 h 31 klassavdelningar. — Realläroverket är för närvarande provårsläroverk.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 206.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr W6.

Skolöverstyrelsens föreliggande förslag innebär med avseende å realläroverket,

att reallyceet avvecklas samt att en fyraårig latinlinje överflyttas

dit från latinläroverket. Härigenom beräknas realläroverket komma att

normalt omfatta 28 klassavdelningar (dubbel femårig realskola med en avslutningsklass,

enkelt treårigt och tredubbelt fyraårigt realgymnasium samt

enkelt fyraårigt latingymnasium).

Högre latinläroverkets lokalstyrelse, kollegium och rektor hava i gemensamt

yttrande anfort, att enligt deras förmenande den lämpligaste gymnasieorganisationen

vid högre latinläroverket vid sidan av den klassiska

försökslinjen vore två fyraåriga latinlinjer och en fyraårig reallinje (alltså

till skillnad från skolöverstyrelsens förslag icke någon treårig latinlinje

samt två i stället för en fyraårig latinlinje).

Högre realläroverkets lokalstyrelse och kollegium hava, med instämmande

av rektor, tillstyrkt överstyrelsens förslag.

_ Stadsfullmäktige i Göteborg hava — utan att yttra sig i själva organisationsfrågan

— beslutat »ikläda staden åtagande att inom den tid, som kunde

finnas erforderlig, tillhandahålla högre realläroverket utökade lokaler, som

kunde av statsmakterna godkännas, i den omfattning, att vid läroverket

kunde meddelas undervisning åt högst 28 klassavdelningar.»

Latinläroverket skulle enligt föreliggande förslag, erinrar departementschefen,

utrustas med en fyraårig realgymnasielinje, realläroverket med en

från latinläroverket överflyttad fyraårig latinlinje. Härigenom skulle samtliga

de tre statliga gymnasierna för gossar i Göteborg bliva försedda med såväl

latin- som reallinjer.

Förslaget i dessa delar syntes departementschefen starkt motiverat och

innebure fördelar icke minst ur lärjungarnas synpunkt. Ett efter naturlig

håg och fallenhet lämpat linjeval underlättades genom omorganisationen

för de lärjungar å realskolestadiet, som önskade fortsätta sina studier å gymnasiet.

Erfarenheten hade visat, att många lärjungar hellre valde en för dem

mindre lämpad gymnasielinje vid det egna läroverket än sökte sig till ett

annat läroverk, vars gymnasieorganisation dock skulle bättre lämpa sigtor

deras studiemål. Från latinläroverkets sida hade visserligen framhållits,

att förslaget skulle medföra den olägenheten, att den vid detta läroverk

kvarblivande enkla fyraåriga latinlinjen icke skulle kunna mottaga alla de

lärjungar från läroverkets egen realskola, som önskade välja denna linje.

Även örn möjligheten härav icke vore utesluten, ehuru enligt departementschefens

mening mindre sannolik, ansåge departementschefen likväl nämnda

olägenhet vara av mindre betydelse än de påtagliga fördelar i andra avseenden,

som förslagets förverkligande torde medföra. Behovet av den ifrågasatta

nya realgymnasielinjen syntes vara klart ådagalagt liksom ock önskvärdheten

av att denna nya linje gjordes fyraårig; härför, ävensom för ett

överflyttande av en fyraårig och icke en treårig latinlinje till realläroverket,

talade bland annat den omständigheten, att ifrågavarande båda läroverk

vore pro vårsläroverk.

Mer ingripande i Göteborgs läroverksorganisation, sedd som helhet, än

de ifrågasatta förändringarna av latin- och realläroverkens gymnasier, vore

skolöverstyrelsens av vederbörande vid realläroverket understödda förslag

om avveckling av reallyceet vid sistnämnda läroverk.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr %06.

19

Departementschefen hade från principiella utgångspunkter funnit det i

viss mån tveksamt, om det kunde anses befogat att slopa denna lyceilinje.

Emellertid syntes i detta fall de praktiska skälen böra tillmätas avgörande

betydelse, och dessa pekade otvivelaktigt i riktning mot lyceilinjens avveckling.

Antalet elever i denna linje hade alltsedan dess tillkomst varit

relativt lågt och under senare år dessutom varit statt i sjunkande; innevarande

läsår hade den lägsta kretsen till och med måst indragas på grund av

brist på elever. Ändamålet med lyceet — att bereda begåvade lärjungar tillfälle

att på en kortare väg än den vanliga nå fram till studentexamen efter

genomgång av folkskolans sjätte klass — hade vidare beträffande den ifrågavarande

linjen blivit delvis förfelat, enär, enligt vad som påvisats, linjen till

stor del rekryterats av lärjungar, som icke kunnat vinna inträde i någon av

realgymnasielinjerna. Härtill komme ekonomiska synpunkter: varken ur

statens eller Göteborgs stads synpunkt torde det vara försvarligt att utan

starkare skäl än som här förelåge upprätthålla en så fåtaligt besökt linje

som den ifrågavarande. Departementschefen hade sålunda funnit övervägande

skäl tala för ett bifall till överstyrelsens förslag jämväl på denna

punkt.

De av departementschefen förordade organisatoriska förändringarna

borde genomföras successivt med början från och med nästkommande budgetår

eller den senare tidpunkt, som Kungl. Majit kunde komma att bestämma.

Såsom av det föregående framginge, hade stadsfullmäktige i Göteborg vid

sitt beslut om åtagande för staden att tillhandahålla real- och latinläroverken

nya och utökade lokaler i viss omfattning fogats förbehåll med

avseende på det antal klassavdelningar, som skulle kunna inrymmas i de

nuvarande skolbyggnaderna. Ehuru departementschefen väl beaktade stadens

intresse av att dess ekonomiska uppoffringar för anskaffande och tillhandahållande

av erforderliga lokaler hölles inom skälig ram, kunde han icke

tillstyrka ett förbehåll av nämnda art, som ju i viss mån skulle binda statens

handlingsfrihet i fortsättningen med avseende å organisationen av nämnda

båda läroverk. Då organisationen av läroverken vid bifall till departementschefens

förslag tillrättalädes på sådant sätt, att stadens intressen tillgodosåges

jämsides med de intressen, staten i första rummet hade att företräda,

ansåge departementschefen sig böra med hänsyn till stadsfullmäktiges berörda

beslut föreslå, att omorganisationen genomfördes under villkor, att

staden förpliktigade sig att, såvitt anginge de nya linjerna vid ifrågavarande

läroverk, tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte inredning

och möbelutrustning samt bostäder åt rektorerna eller motsvarande kontant

ersättning.

Några merkostnader för statsverket syntes de ifrågasatta organisationsändringarna

icke komma att medföra. Vid fullt genomförd omorganisation

i enlighet med föreliggande förslag syntes tvärtom en viss besparing kunna

ernås på grund av minskning i antalet undervisningstimmar vid högre

realläroverket efter lyceets avveckling.

Departementschefen har enligt det föregående ifrågasatt en omorganisation

av de nuvarande högre allmänna läroverken för flickor. Sålunda

föreslås beträffande gymnasie t, att vid flickläroverket i Stockholm

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 306.

den treåriga reallinjen utbytes mot en fyraårig, att vid flickläroverket i

Göteborg den ena av de nuvarande båda fullständiga treåriga latinlinjerna

utbytes mot en fyraårig sådan linje, att vid flickläroverken i Malmö och

Hälsingborg de treåriga latinlinjerna ersättas med fyraåriga samt slutligen

att vid flickläroverket i Örebro en treårig reallinje nyinrättas. Utskottet biträder

nämnda förslag.

Vad realskolan angår, har departementschefen redogjort för ett av

särskilda sakkunniga framlagt förslag av innebörd, att de högre flickläroverken,

vilka för närvarande äro utrustade med uteslutande fyraårig realskola

och alltså med direkt anknytning endast till sjätte klassen av folkskolan,

skulle erhålla dubbel anknytning till folkskolan genom att vid dem

upprättas jämväl femåriga realskollinjer, byggande på folkskolans fjärde

klass. Departementschefen har föreslagit genomförande från och med nästa

läsår av detta förslag endast såvitt angår det nuvarande flickläroverket i

Stockholm, vilket såsom provårsläroverk enligt departementschefens åsikt

intoge en särställning bland ifrågavarande läroverk. Utskottet tillstyrker

departementschefens förslag på denna punkt.

I övrigt har departementschefen, vad realskolan angår, icke tagit slutlig

ståndpunkt till nu förevarande förslag, då ett sådant ställningstagande enligt

hans förmenande skulle i viss grad innebära ett föregripande av en del

andra svävande spörsmål. Utskottet finner liksom departementschefen

övervägande skäl tala för ett uppskov med ett avgörande av förevarande organisationsfråga,

vilken står i visst samband med spörsmålen örn såväl den

kommunala flickskolans organisation som folkskolans ställning såsom bottenskola.

I sistnämnda hänseende må särskilt erinras om den översyn av

folkskolans undervisningsplan, som för närvarande är aktuell.

Vad departementschefen i övrigt anfört beträffande flickläroverkens

organisation har icke givit utskottet anledning till erinran.

Med den ståndpunkt, utskottet sålunda intagit beträffande frågan om

organisationen av realskolan vid flickläroverken, kan utskottet icke biträda

det i motionerna I: 264 och II: 421 gjorda yrkandet, vilket innebär, att ett

principbeslut nu skulle fattas om utrustande av samtliga dessa läroverk med

jämväl femårig realskollinje. Utskottet avstyrker alltså bifall till nämnda

motioner.

Utskottet finner goda skäl tala jämväl för Kungl. Maj:ts förslag angående

inrättande av ett läroverk för flickor å Södermalm i Stockholm och förordar

alltså bifall till detsamma. Utskottet tillstyrker även, att detta läroverk för

närvarande utrustas med enbart fyraårig realskola, och ställer sig alltså avvisande

till motionerna I: 264 och II: 421, i vad desamma beröra sistnämnda

läroverk.

Likaså tillstyrker utskottet förslagen om förändring av nya elementarskolan

till samläroverk samt örn viss omorganisation av gymnasiet vid

högre allmänna läroverket å Kungsholmen. Vad departementschefen i sam
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr <206.

21

band härmed anfört rörande med nämnda förslag sammanhängande detaljfrågor

samt villkor för organisationsändringarna, har icke givit utskottet

anledning till erinran eller uttalande liksom ej heller de av departementschefen

framlagda kostnadsberäkningarna.

Utskottet biträder vidare Kungl. Maj:ts förslag rörande ändrad organisation

av gymnasiet vid högre latinläroverket å Norrmalm i Stockholm,

vilket förslag innebär, att en av de nuvarande fyraåriga latinlinjerna skulle

utbytas mot en fyraårig reallinje. Liksom departementschefen förutsätter

utskottet därvid, att genom omorganisationen ändring icke inträder i avseende

å Stockholms stads skyldigheter att tillhandahålla läroverket lokaler

m. m.

Kungl. Maj:ts förslag angående omorganisation av vissa läroverk i Göteborg

— högre latin- och realläroverken därstädes — innebär i förhållande

till nuvarande organisation, att latinläroverket utrustas med en nyupprättad

fyraårig realgymnasielinje och realläroverket med en från latinläroverket

överflyttad fyraårig latinlinje, varjämte det nuvarande reallyceet

vid realläroverket nedlägges. Utskottet, som finner ifrågavarande förslag

välmotiverat, ansluter sig till detsamma. På sätt Kungl. Maj:t föreslagit, bör

såsom villkor föreskrivas, att Göteborgs stad åtager sig sedvanliga förpliktelser

beträffande lokaler, inredning m. m.

I detta sammanhang har utskottet ansett sig böra till behandling upptaga

motionen II: 348 samt de likalydande motionerna I: 77 och II: 125.

I motionen II: 348 hemställes, att riksdagen måtte hos Kungl.

Maj:t anhålla om utredning rörande minskning av arbetsbördan för lärjungarna

i realskolan. Motionären synes härvid avse en utredning, som

skulle omfatta i första hand frågan örn en revision av gällande kursplaner

för läroämnena i syfte att ernå en förenkling av lärostoffet i vissa ämneskurser

och i samband därmed en lindring i lärjungarnas arbetsbörda. Utskottet

vill för sin del gärna understryka det behjärtansvärda i syftet med

nämnda motion. Utskottet vill dock framhålla, att enligt utskottets mening

den av motionären berörda frågan sammanhänger med det vidsträcktare

spörsmålet om realskolans uppgift och allmänna inriktning och alltså torde

böra komma till omprövning i ett vidare sammanhang. Utskottet har anledning

förutsätta, att Kungl. Maj:t redan har sin uppmärksamhet riktad på

detta problem och det i visst samband därmed stående spörsmålet örn revidering

av kursplanerna icke blott för realskolan utan även för folkskolan och

de i båda skolformerna förekommande kursplanernas anknytning till varandra.

Med hänsyn härtill anser utskottet sig icke böra tillstyrka en utredning

i den av motionären antydda, mera begränsade utsträckningen och

avstyrker alltså bifall till motionen II: 348.

Vad i m o t i o n e r n a I: 7 7 och II: 125 anförts rörande den alltmer

stegrade omfattningen av antalet fyllnadsprövningar efter studentexamen,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

berör utan tvivel ett viktigt problem inom undervisningsväsendet, som förtjänar

att närmare uppmärksammas. Den av motionärerna anvisade utvägen

att upprätta ett särskilt läroverk, vari skulle meddelas undervisning

icke blott för komplettanter utan även för elever, som åsyfta avläggande av

s. k. »partiell studentexamen», kan dock utskottet icke finna framkomlig.

Det synes nämligen utskottet i hög grad ovisst huruvida det kan anses lämpligt

att på antytt sätt bygga upp en särskild läroanstalt, som skulle komma

att utgöra ett fristående led mellan gymnasierna och högskolorna. De problem,

som sammanhänga med fyllnadsprövningsinstitutet, synas emellertid

utskottet böra tagas under övervägande i ett vidare sammanhang, nämligen

vid en eventuell omprövning av gymnasiernas ändamålsenliga uppbyggnad.

Sistnämnda fråga är utan tvivel redan föremål för departementschefens

uppmärksamhet. Vid sådant förhållande synes anledning saknas för riksdagen

att i särskild skrivelse påyrka en utredning i berörda avseende. Ej

heller i den av motionärerna angivna frågan om en »partiell studentexamen»

anser utskottet riksdagen böra taga något initiativ, enär enligt vad utskottet

har sig bekant denna fråga berörts i en nyligen avslutad sakkunnigutredning

och således redan underställts Kungl. Majit för övervägande. Utskottet

avstyrker alltså bifall jämväl till motionerna I: 77 och II: 125.

lil. Anslagsberäkningar.

1. Förslagsanslaget till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar.

Detta anslag är för närvarande uppfört med 356,700 kronor. Då Kungl.

Majit föreslagit anslagets uppförande för nästa budgetår med 433,800

kronor, innebär nämnda förslag en anslagshöjning med 77,100 kronor.

Den ifrågasatta anslagshöjningen hänför sig i främsta rummet till den

av Kungl. Majit i särskild proposition (nr 217) föreslagna löneregleringen

för den statligt anställda lärarpersonalen, varom utskottet i annat sammanhang

yttrat sig, ävensom till den av Kungl. Majit i samma proposition förordade

löneregleringen för vaktmästarpersonalen vid vissa statliga undervisningsanstalter.

I anslutning till sistnämnda förslag tillstyrker departementschefen,

att medel under förevarande anslag beräknas till en extra ordinarie

vaktmästare i 7 lönegraden, avsedd huvudsakligen för själva lärarinneseminariet,

en extra ordinarie vaktmästare i 5 lönegraden, avsedd huvudsakligen

för skolköksseminariet och hushållsskolan, ävensom en extra ordinarie eldare

i 5 lönegraden med halvtidstjänstgöring.

Departementschefen förordar vidare, att arvodet till bibliotekarien — vilket

av 1938 års riksdag provisoriskt höjdes från 900 till 1,050 kronor för att

kompensera inträdande löneminskning vid övergången från oreglerat till

reglerat dyrtidstillägg i samband med 1937 års lärarlönereglering — nu höjes

med ytterligare 150 kronor till 1,200 kronor, varigenom höjningen skulle,

med utgångspunkt från det ursprungliga arvodet å 900 kronor, komma

att ungefär motsvara den, som av departementschefen föreslagits beträf
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

23

famie bibliotekariearvodena vid de allmänna läroverken. Av samma skäl

förordas höjning av arvodet åt biträdet å rektorsexpeditionen med 25 procent

till 1,250 kronor.

Förutom en anslagshöjning, som automatiskt följer av den utav utskottet

i annat sammanhang förordade löneregleringen för lärarpersonalen

vid vissa statliga undervisningsanstalter, innebär Kungl. Maj:ts förslag huvudsakligen

den ändring i förhållande till nuvarande organisation av högre

lärarinneseminariet, att seminariets vaktmästarpersonal föreslås komma i

åtnjutande av den i särskild proposition ifrågasatta och av utskottet tidigare

i allt väsentligt biträdda löneregleringen för sådan personal vid vissa läroanstalter.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts

nu förevarande förslag.

Departementschefen har härutöver ifrågasatt en uppräkning av arvodena

till bibliotekarien och rektorsbiträdet, motsvarande den arvodeshöjning,

som i annat sammanhang föreslagits beträffande sådana befattningshavare

vid de allmänna läroverken. Utskottet har icke funnit anledning till erinran

mot den ifrågasatta regleringen av arvodet till rektorsbiträdet.

Vad angår arvodet till bibliotekarien har utskottet, med hänsyn till den

ståndpunkt utskottet i det följande intager beträffande departementschefens

förslag örn arvodesförhöjning åt nämnda befattningshavare vid de allmänna

läroverken, funnit tveksamt, huruvida en uppräkning med 150 kronor

här kan anses befogad. Med tanke på den särställning lärarinneseminariet

onekligen intager vill utskottet likväl icke motsätta sig departementschefens

förevarande förslag.

Vad departementschefen i övrigt anfört i nu berörda sammanhang har

icke givit anledning till erinran eller uttalande från utskottets sida.

2. Förslagsanslaget till Högre lärarinneseminariet: Omkostnader.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med 800 kronor,

sammanhängande därmed, att en hittills från detta anslag avlönad vaktmästare

i samband med den under föregående punkt omnämnda löneregleringen

för vaktmästarpersonalen förutsattes komma att i fortsättningen avlönas

av medel, beräknade under avlöningsanslaget.

Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till erinran.

3. Förslagsanslaget till Allmänna läroverken: Avlöningar.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat. Denna anslagspost, som

för innevarande budgetår är uppförd med ett belopp av 17,600,000 kronor,

föreslås av Kungl. Maj:t för nästa budgetår höjd med 3,637,000 kronor

till 21,297,000 kronor. Anslagshöjningen hänför sig dels till den lönereglering

för lärarpersonalen, som föreslagits träda i kraft från och mod nästa

budgetår, dels ock till följande ändringar i personalorganisationen:

Utskottet.

Utskottet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

a) en ny rektorstjänst i avlöningsgrupp III tillkommer, avsedd för det

nya flickläroverket å Södermalm i Stockholm;

b) nio lektorstjänster nyinrättas, att fördelas av Kungl. Maj:t men enligt

propositionen närmast avsedda för de högre allmänna läroverken i

Eslöv (2), Motala (2), Skellefteå (2) och Majorna i Göteborg (2), vilka läroverk

befinna sig under uppbyggnad, samt för det nya flickläroverket å

Södermalm i Stockholm (1);

c) fyra nya adjunktstjänster upprättas, avsedda, enligt vad departementschefen

tänkt sig, för det nya flickläroverket i Stockholm (1), högre

allmänna läroverket i Bromma (2) och samrealskolan i Ljusdal (1), vilken

sistnämnda skola befinner sig under förstatligande;

d) en ny ämneslärarinnetjänst inrättas för den under förstatligande varande

samrealskolan i Ljusdal;

e) sex teckningslärareänster tillkomma för följande läroverks räkning,

nämligen samrealskolorna i Sölvesborg, Ulricehamn, Vara och Vetlanda

samt högre allmänna läroverken i Bromma och å Södermalm i Stockholm;

f) sex gymnastiklärartjänster föreslås nyinrättade; dessa avses bliva fördelade

a samrealskolorna i Malmberget, Säffle och Kiruna samt vid högre

allmänna läroverken i Bromma, Kalmar och Umeå;

g) tre nya lärarinne^''änster i kvinnlig slöjd föreslås bliva upprättade,

avsedda för tre av följande fyra läroverk, nämligen samrealskolan i Arvika

samt högre allmänna läroverken i Kristianstad, Luleå och Uddevalla;

h) i anslutning till den i annat sammanhang (prop. nr 217) ifrågasatta

löneregleringen för vaktmästarpersonalen vid vissa undervisningsanstalter

föreslås för de allmänna läroverkens vidkommande, att å personalförteckningen

upptagas 159 ordinarie vaktmästarbefattningar, varav 81 i lönegraden

A 7, 61 i A 6 och 17 i A 5.

Vid prövningen av antalet för nästkommande budgetår erforderliga ordinarie

ämneslärartj änster har överstyrelsen i enlighet med av riksdagen år

1938 (skrivelsen nr 8, sid. 33) uttalad önskan tagit under övervägande,

huruvida icke behovet av nya sådana tjänster vid vissa läroverk skulle

kunna tillgodoses genom överflyttning av tjänster från andra läroverk.

Överstyrelsen har ansett överflyttning av lektorstjänster för närvarande

icke böra ifrågakomma. Vad åter angår adjunktstjänster, har överstyrelsen

kommit till det resultatet, att för närvarande 13 sådana tjänster skulle

kunna överföras till läroverk med större behov av dylika tjänster. Enligt

vad departementschefen uppgivit, hava tre av dessa tjänster redan överflyttats

till andra läroverk, varför av nämnda 13 tjänster numera kunna

för förflyttning disponeras endast 10, av vilka blott två komma att under

innevarande budgetår bliva lediga på grund av innehavarens inträde i pensionsåldern.

Överstyrelsen har emellertid utgått från att berörda möjligheter

till överflyttning skulle endast i förhållandevis ringa omfattning utnyttjas.

Först och främst har förutsatts, att överflyttning endast skulle

ifrågakomma i mån av uppkommande ledigheter å de förflyttningsbara

tjänsterna. Överstyrelsen har vidare funnit vissa läroverks behov av nya

ordinarie adjunktstjänster så framträdande — beroende på omorganisation

eller oväntat stark tillväxt — att överstyrelsen icke ansett tillrådligt att

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

25

tillgodose detta behov först i mån av uppkommande ledigheter. I stället

har överstyrelsen föreslagit, att behovet av adjunktstjänster vid berörda

läroverk skulle fyllas icke genom överflyttning utan genom att inrätta nya

tjänster. På grund av dessa överväganden har överstyrelsen funnit sig böra

föreslå, att från och med nästa budgetår skulle inrättas 12 nya lektorstjänster

och 13 nya adjunktstjänster.

Departementschefen har som nämnts tillstyrkt inrättande av allenast 9

nya lektors- och 4 nya adjunktstjänster. Han anför därvid,

att han såtillvida vore ense med överstyrelsen, att han icke ansåge tvångsförflyttning

böra för närvarande tillgripas. Däremot hade han icke blivit

övertygad örn nödvändigheten av att redan nu upprätta ett så stort antal

nya ämneslärartjänster, som av överstyrelsen föreslagits. I åtskilliga fall

syntes utan svårare olägenheter kunna med upprättande av lärartjänst vid

vissa läroverk anstå, till dess dit kunde förflyttas tjänster från andra läroverk.

Överstyrelsen hade icke heller anfört några skäl, varför icke även

behov av nya lektor stjänster vid vissa läroverk för närvarande skulle kunna

tillgodoses genom att taga i anspråk lektorstjänster vid andra läroverk.

Departementschefen har i detta sammanhang framhållit, att fog förelåge

för att under budgetåret 1939/40 verkställa en förnyad allmän översyn

rörande proportionen mellan ordinarie, extra ordinarie och andra icke-ordinarie

lärare vid de allmänna läroverken, vid vilken översyn borde beaktas

de förbättrade anställnings- och avlöningsvillkor, som på senare tid kommit

läroverkens icke-ordinarie lärarpersonal till del. I avvaktan på en sådan

översyn, vilken Kungl. Majit torde böra i sinom tid uppdraga åt överstyrelsen

att verkställa, vore det lämpligt att iakttaga en viss varsamhet vid

inrättandet av ordinarie tjänster.

Vidare har departementschefen berört en uppkommen fråga rörande tilllämpningen

av det i 29 § avlöningsreglementet för ordinarie lärare vid statens

undervisningsväsende meddelade förbudet för lärare att åtnjuta ersättning

för tjänstgöring vid vederbörande läroanstalt utöver vad i sagda reglemente

förutsättes.

Jämlikt kungörelsen nr 496/1927 (ändrad i vissa avseenden genom kungörelsen

nr 200/1929) angående vissa föreskrifter rörande läroanstalter,

som stå under ombildning från kommunala mellanskolor till samrealskolor,

skulle envar adjunkt eller ämneslärarinna vid samrealskola, som på grund

av skolans upprättande genom successivt övertagande av kommunal mellanskola

överflyttats från ordinarie ämneslärartjänst vid elen kommunala

mellanskolan men icke innehade behörighet till adjunktsbefattning vid allmänt

läroverk, intill dess sådan behörighet förvärvats åtnjuta kontanta avlöningsförmåner

enligt för kommunal mellanskola föreskrivna grunder med

rätt för sådan lärare till bostad och bränsle eller ersättning därför från vederbörande

kommun enligt gällande bestämmelser för ämneslärare vid kommunal

mellanskola.

Fråga hade nu uppkommit, huruvida kommuns skyldighet att, gälda

nämnda naturaförmåner eller ersättning därför skulle anses kvarstå, även

efter det den år 1937 beslutade löneregleringen för ifrågavarande lärarper
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

26 Statsutskottets utlåtande Nr 306.

sonal blivit tillämplig på vederbörande lärare. Skolöverstyrelsen och statskontoret

hade förklarat sig anse, att sagda skyldighet för vederbörande

. ommun alltjämt mäste anses kvarstå, men att ersättningen numera borde

inbetalas till statsverket. IUndervisning sväsendets lönenämnd åter hade anfort,

att nämnden for sm del ansåge det kunna ifrågasättas, huruvida den

omhandlade bestämmelsen borde äga giltighet, sedan numera löneregleringen

för de allmänna läroverkens lärare trätt i kraft. De motiv, som föranlett

tillkomsten av den ifrågavarande föreskriften, syntes icke längre vara

or handen. Lönenämnden förordade förty, att det toges under övervägande

om icke den berörda bestämmelsen borde upphävas, i vad den avsåge sådana

lärare, som inträtt på den från och med den 1 januari 1938 för de allmänna

läroverken gällande lönestaten. Emellertid syntes någon anordning

bora komma till stånd, som reglerade förhållandena under tiden mellan den

1 januari 1938 och tiden för upphävandet av den omhandlade bestämmelsen,

leetta hänseende förordade nämnden, att bestämmelser utfärdades av

innehåll, att vederbörande kommun skulle, räknat från och med den 1 januari

1938 och intill dess ändrade bestämmelser trädde i kraft, till statsverket

inleverera en kontant ersättning, till storleken lämpligen uppgående

till samma belopp som för år 1937.

För egen del anslöte departementschefen sig till den åsikt, som uttalats

av lönenämnden. Beträffande ämneslärare, varom här vore fråga och som

icke övergått på den nya lönestaten, borde vederbörande kommun dock

fUen 1 fortsättningen vara skyldig att enligt oförändrade grunder tillhandahålla

bostad och bränsle eller ersättning därför.

Därest riksdagen biträdde den av departementschefen nu uttalade meningen,

_ finge ankomma på Kungl. Majit att i sinom tid meddela bestämmelser

i ämnet.

Enligt vad som framgår av den i förevarande proposition lämnade redogörelsen

har skolöverstyrelsen ifrågasatt inrättande av 12 nya lektorstjänster

och 13 nya adjunktstvänster. Departementschefen har emellertid, under

hänvisning till den av överstyrelsen förebragta utredningen rörande

möjligheten att överflytta ämneslärartjänster från ett läroverk till ett

annat, icke nu ifrågasatt nyinrättande av flera än 9 lektors- och 4 adjunktstjänster.

Utskottet biträder nämnda förslag och uttalar i samband härmed

sin anslutning till departementschefens förslag örn föranstaltande av en

översyn rörande proportionen mellan ordinarie, extra ordinarie och andia

icke-ordinarie lärare vid de allmänna läroverken.

Förslaget om inrättande från och med nästa budgetår av en ordinarie

rektor stjänst vid det ifrågasatta nya flickläroverket biträdes av utskottet.

Likaledes tillstyrker utskottet Kungl. Majits förslag om upprättande av

en ny ämneslärarinnebejattning samt vissa nya övning slärartjänster.

Utskottet har tidigare i det väsentliga biträtt Kungl. Majits förslag örn

lönereglering för vaktmästarpersonalen vid, bland andra, de allmänna läroverken.

Mot Kungl. Majits i förevarande sammanhang framlagda förslag,

vilket innebär, att för närvarande skulle upprättas 159 ordinarie vaktrnästarbefattningar,

fördelade på lönegraderna A 7—A 5, har utskottet icke

ansett sig böra rikta någon erinran utan förordar bifall till detsamma.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

27

Departementschefens beräkning av förevarande anslagspost har utskottet

funnit sig kunna godtaga.

I detta sammanhang har departementschefen berört en fråga örn tillämpning

för visst fall av det i vederbörande avlöningsreglemente intagna förbudet

för lärare att åtnjuta ersättning för sin tjänstgöring utöver vad i

reglementet förutsättes.

I anledning härav får utskottet i likhet med departementschefen och under

det av honom angivna förbehållet uttala sin anslutning till den åsikt

rörande sagda bestämmelses tillämpning, som framförts av undervisningsväsendets

lönenämnd.

Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat. Kungl. Maj:ts förslag, vilket

innebär en höjning av förevarande anslagspost med 30,000 kronor, har

icke givit utskottet anledning till erinran.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit: Arvoden

åt kvinnliga sakkunniga. Arvoden åt tillsynslärare. Personliga tillläggsarvoden

åt första lärarinnor. Arvoden åt skolläkare. Utskottet biträder

vad av departementschefen föreslagits i fråga örn anslag till förevarande

ändamål.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit: Arvoden

åt bibliotekarier. Arvoden åt biträden å rektorsexpeditionerna. Dessa

delposter äro för innevarande budgetår uppförda med respektive 73,000

kronor och 07,300 kronor. Kungl. Majits förslag innebär sålunda en anslagshöjning

av förstnämnda delpost med 18,000 kronor och av den sistnämnda

med 17,700 kronor. Anslagsökningen belöper till övervägande delen

å departementschefens förslag örn viss ändring av grunderna för bestämmande

av arvodesbeloppen. Härom inhämtas av förevarande proposition bland

annat följande.

Arvoden åt bibliotekarier. Gällande arvodesgrunder,

godkända av 1930 års riksdag, innebära:

Skolöverstyrelsen äger bestämma arvode till bibliotekarie. Härvid må till

ledning tjäna nedanstående beräkningsgrunder:

Arvodet utgör

vid högre allmänt läroverk med minst 600 lärjungar.....kronor 900

» » * » » 400—599 » ..... » 750

» » » » » mindre än 400 » ..... » 600

» realskola med minst 400 lärjungar................ » 450

» » » mindre än 400 » ................ » 300

Arvode må kunna jämkas uppåt eller nedåt i de fall, där sådant på grund

av särskilda förhållanden kan befinnas nödigt eller lämpligt.

Å bibliotekariearvodena utgår reglerat dyrtidstillägg, dock med iakttagande

av gällande föreskrifter om maximering av sådant tillägg. I åtskil
-

Utskottet.

Utskottet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

liga fall utgår på grund av nämnda föreskrifter avkortat dyrtidstillägg. Före

genomförandet av 1937 års lönereglering för lärarpersonalen vid bland andra

de allmänna läroverken utgick dyrtidstillägget efter de för oreglerade verk

gällande grunderna.

Efter det nämnda övergång från oreglerat till reglerat dyrtidstillägg skett,

hemställde skolöverstyrelsen örn en arvodeshöjning å omkring 17 å 18 procent,

avsedd att bereda vederbörande kompensation för minskningen av

dyrtidstilläggens storlek. Nämnda förslag biträddes av statskontoret men

avstyrktes av undervisningsväsendets lönenämnd och departementschefen

(se 1938 års åttonde huvudtitel, sid. 270 och 299).

1938 års riksdag anförde i frågan:

Riksdagen ville i anknytning till ett uttalande i riksdagens skrivelse nr

284/1934 starkt ifrågasätta lämpligheten av att dyrtidstillägg utginge å de

av departementschefen angivna bibliotekarie- och rektorsbiträdesarvodena.

För att icke vederbörande befattningshavare skulle behöva vidkännas löneminskning,

syntes emellertid en avveckling av dyrtidstilläggen böra förbindas

med skälig höjning av vederbörande arvoden. Frågan komplicerades

emellertid av att en del av arvodena uppbures av personer, som hade tjänstgöringen

som sin huvudsakliga sysselsättning, medan arvodestjänsterna i

övrigt hade karaktären av bisysslor för vederbörande lärare. Vid en omräkning

av arvodena med hänsyn till dyrtidstilläggens bortfallande skulle sistnämnda

arvodestagare kunna erhålla ökad behållen inkomst, om hänsyn icke

foges till gällande bestämmelser rörande maximering av dyrtidstillägg, medan

i motsatt fall de personer, som icke hade arvodestjänsten som bisyssla,

skulle komma att få vidkännas minskning i sina löneförmåner. Frågan om

sättet för ett avskaffande av dyrtidstilläggen å dessa löneförmåner syntes

böra tagas under närmare omprövning genom Kungl. Maj:ts försorg.

Den av riksdagen begärda utredningen har nu verkställts av skolöverstyrelsen,

som föreslagit en omreglering av ifrågavarande arvoden så, att de

vid läroverk av ovannämnda storlek skulle komma att utgöra respektive

1,400, 1,150, 900, 650 och 450 kronor med rätt för överstyrelsen att vid

förefallande behov reglera arvodena uppåt eller nedåt. Å arvodena skulle

dyrtidstillägg icke vidare utgå.

Överstyrelsens förslag innebär sålunda en arvodeshöjning med omkring

50 procent. Överstyrelsen har därvid erinrat om svårigheterna att finna

lämpliga personer, villiga att åtaga sig bibliotekariesysslan, samt örn de

stora krav, som numera ställdes på läroverksbibliotekarien såsom en aktiv

faktor i undervisningen.

I läroverksstadgan föreskreves sålunda, att lärjungarna för fullgörandet

av sina uppgifter skulle hänvisas till litteratur i skolans bibliotek och att i

samband härmed skulle tillses, att de erhölle övning i att använda uppslagsböcker

av olika slag (§ 47 mom. 7). I anvisningarna framhölles, att det i

första hand ålåge skolans bibliotekarie att söka främja denna art av undervisning,

bland annat genom att lämna erforderliga anvisningar för bibliotekets

utnyttjande. Även om den åsyftade grundläggande undervisningen

i bokkunskap särskilt vid större läroverk i många fall lämpligen överlätes på

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

29

modersmålsläraren, framhölles att den måste ordnas i samarbete med bibliotekarien.

Ett liknande samarbete krävdes på alla stadier. Det lage också

i sakens natur, att ett systematiskt utnyttjande av biblioteket vid skolarbetet

också måste direkt eller indirekt medföra ökat arbete för bibliotekarien.

Det sagda gällde också örn det »enskilda arbetet» på skolans högstadium,

framför allt i fråga om de humanistiska ämnena.

Statskontoret har erinrat, att ämbetsverket tidigare (se ovan) tillstyrkt

en arvodeshöjning huvudsakligen på grund av dyrtidstilläggens minskning.

Den ståndpunkt, statskontoret sålunda tidigare intagit, funne sig ämbetsverket

icke hava anledning att nu frångå. Statskontoret kunde emellertid

icke tillstyrka skolöverstyrelsens nu framlagda förslag till nyreglering

av arvodena utöver vad som motsvarade dyrtidstilläggens inarbetande.

Statskontoret ville alltså förorda, att icke någon annan ändring beträffande

ifrågavarande anslagsmedel företoges än att desamma — i överensstämmelse

med överstyrelsens tidigare förslag — uppräknades till motverkande av

minskningen av dyrtidstillägget.

Vad slutligen anginge frågan örn avveckling av det å arvodena utgående

reglerade dyrtidstillägget, borde densamma bliva föremål för övervägande

vid den allmänna översyn beträffande nämnda spörsmål, som

syntes bliva erforderlig.

Undervisningsväsendets lönenämnd har anfört, att den vid sin behandling

av den föreliggande frågan funnit sig icke böra närmare ingå på de av

skolöverstyrelsen föreslagna nya grunderna för bibliotekariernas avlönande.

Lönenämnden hade i stället utgått från den grundläggande förutsättningen

för det åt överstyrelsen av Kungl. Majit lämnade uppdraget, nämligen

riksdagens uttalande, att en avveckling av dyrtidstilläggen borde förbindas

med skälig höjning av arvodena, detta för att icke vederbörande befattningshavare

skulle behöva lida löneminskning. Från denna utgångspunkt

hade lönenämnden funnit sig böra förorda allenast den ändringen i

nu gällande ordning, att arvodena över lag uppräknades med 13 procent;

på det sålunda erhållna nya arvodet skulle då dyrtidstillägg icke beräknas.

De efter en uppräkning utgående beloppen syntes, efter viss avrundning till

med 12 delbart tal, lämpligen kunna bestämmas till för högre allmänna

läroverk 1,020, 855 och 690 kronor samt för realskolor 510 och 345 kronor

för år.

Vid ett förverkligande av lönenämndens sålunda framställda förslag

skulle de nu gällande grunderna för indelningen på olika grupper av de

särskilda läroverken i huvudsak lämnas orubbade. Lönenämnden ville

emellertid ifrågasätta sådan jämkning i nämnda indelningsgrunder, att de

fyra realskolorna för gossar — Katarina och Vasa realskolor i Stockholm,

östra realskolan i Göteborg samt. Malmö realskola — med hänsyn till sin

betydande storlek fördes till samma grupp som de minsta högre allmänna

läroverken. Vid bifall härtill bomme de båda för realskolor avsedda grupperna

att endast innefatta samrealskolor.

En reservant inom lönenämnden, II. Grimlund, har med instämmande av

ledamoten Eljas tillstyrkt överstyrelsens förslag med den ändring, som beträffande

de fyra realskolorna för gossar förordats av lönenämndens majoritet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

Departementschef en har för egen del anfört i huvudsak följande:

I årets statsverksproposition hade förutsatts, att i vissa fall, såsom då

dyrtidstillägg för närvarande ej utginge å arvode på grund av gällande maximeringsbestämmelser

eller arvodesbeloppet vore av lägre storleksordning,

arvodena skulle bibehållas vid oförändrade belopp, trots att rätten till dyrtidstillägg

skulle bortfalla. Enligt överstyrelsens föreliggande utredning

hade dyrtidstillägg till läroverksbibliotekarierna på grund av gällande maximeringsbestämmelser

icke utgått eller utgått med reducerat belopp i 50 fall

av 135, och vissa av de nu utgående bibliotekariearvodena syntes även vara

av så ringa storlek, att de vid en sträng tillämpning av de principer för omreglering

av arvoden med hänsyn till bortfallande dyrtidstillägg, som följts

i årets statsverksproposition, icke skulle uppräknas. Av lämplighetsskäl

och med hänsyn till den ståndpunkt, som av chefen för finansdepartementet

enligt löneregleringspropositionen intagits i fråga om uppräkning av de

vid provårsläroverk samt vissa andra statliga läroanstalter utgående särskilda

ersättningarna, ansåge departementschefen sig emellertid böra föreslå,

att samtliga de här ifrågavarande arvodena uppräknades på grund av

bortfallande dyrtidstillägg. Vid tillämpning av de principer, som i detta

hänseende följts vid omräkningen av provårs- m. fl. arvoden, skulle bibliotekariearvodena

höjas med 20 procent samtidigt med att dyrtidstillägget

bortfölle. Skolöverstyrelsen hade emellertid anfört enligt departementschefens

mening vägande skäl för en ytterligare höjning av bibliotekariearvodena,

och departementschefen ansåge sig därför böra föreslå, att dessa

arvoden höjdes med 25 procent.

Vid bifall till detta förslag erhölle visserligen icke de bibliotekarier, som

tidigare åtnjutit oreglerat dyrtidstillägg oavkortat, full kompensation för

den vid ett Bortfallande av dyrtidstilläggen inträdande löneminskningen,

medan å andra sidan vissa lärare skulle komma i åtnjutande av en ej oväsentlig

arvodesökning. Departementschefen erinrade emellertid om att skolöverstyrelsen

hade möjlighet att inom ramen för de anvisade anslagsmedlen

jämka arvodena uppåt eller nedåt i de fall, där sådant på grund av särskilda

förhållanden kunde befinnas nödigt eller lämpligt.

Någon annan ändring i de nuvarande grunderna för bibliotekariearvodenas

bestämmande ifrågasatte departementschefen icke. Vad av lönenämnden

anförts rörande lämpligheten av en jämkning uppåt av arvodena vid

de stora, enbart för gossar avsedda realskolorna borde beaktas av överstyrelsen

vid fördelningen av förevarande anslagspost.

Departementschefen förordade sålunda följande grunder för beräkning

av bibliotekariearvodena (beloppen hade jämkats till jämna tal):

högre allmänt läroverk med minst 600 lärjungar.......kronor 1,130

» » » » 400—599 » ....... » 940

» » » » mindre än 400 » ....... » 760

realskola med minst 400 lärjungar.................. » 570

» » mindre än 400 lärjungar.............. » 370

Arvoden åt biträden å rektorsexpeditionerna.

För närvarande gälla följande grunder för arvodenas bestämmande:

Skolöverstyrelsen bestämmer arvoden inom ramen för tillgängliga anslagsmedel

med ledning av följande beräkningsgrunder:

Arvode utgår icke vid läroverk med mindre än 6 klassavdelningar.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 206. 31

Vid övriga läroverk utgår såsom grundarvode:

vid provårsläroverk utom Stockholm..................kronor 325

» . . » i » ................. » 250

» övriga högre allmänna läroverk utom Stockholm..... » 250

* » » » » i » ..... »175

» realskolor och samrealskolor..................... » 80

Vid läroverk med minst 7 klassavdelningar utgår härutöver tilläggsarvode,

utgörande en krona för varje under höstterminen närvarande lärjunge.

Arvode må kunna jämkas uppåt eller nedåt i de fall, där sådant på grund

av särskilda förhållanden kan befinnas nödigt eller lämpligt,

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att grundarvodet skulle höjas till respektive

400, 300, 300, 200 och 100 kronor. Tilläggsarvodet skulle höjas till

1 krona 50 öre per lärjunge. Härtill skulle komma ett belopp av 50 kronor

för varje fullt 50,000-tal, vartill läroverkets tillgångar uppginge. Överstyrelsen

såge icke spörsmålet av förevarande arvoden som en löneteknisk

fråga. Det avgörande vore, att arvodena icke vore — och sedan länge icke

varit — anpassade efter läroverkens behov.

Statskontoret har i sitt utlåtande över skolöverstyrelsens ifrågavarande

förslag hänvisat till sitt yttrande över förslaget örn uppräkning av arvodena

till bibliotekarier.

Undervisningsväsendets lönenämnd har förklarat sig för sin del icke

kunna tillstyrka, att någon annan ändring av expeditionsbiträdenas arvoden

för närvarande företoges än den, som direkt betingades av ett avskaffande

av de reglerade dyrtidstilläggen å dessa arvoden.

Departementschefen har för egen del anfört, att frågan örn arvoden åt

biträden å rektorsexpeditionerna syntes böra bedömas på samma sätt som

den förut berörda frågan örn arvoden åt bibliotekarier. Han tillstyrkte i

anslutning härtill en uppräkning av arvodena med omkring 25 procent och

förutsatte att skolöverstyrelsen liksom beträffande bibliotekariearvodena

jämkade beloppen uppåt eller nedåt i de fall, där sådant på grund av särskilda

förhållanden — exempelvis för att undvika löneminskning — kunde

befinnas nödigt eller lämpligt. Han vore icke nu beredd att tillstyrka ett

särskilt tilläggsarvode, beräknat efter storleken av läroverkets fonderade

tillgångar, men ville i detta sammanhang framhålla, att överstyrelsen borde

taga behörig hänsyn till dessa och liknande förhållanden vid den jämkning

av arvodesbeloppen, som överstyrelsen alltjämt borde vara befogad vidtaga.

Grundarvodet skulle vid en höjning med jämnt 25 procent komma att

utgå med respektive 406, 312, 312, 219 och 100 kronor. Departementschefen

föresloge emellertid, att arvodena avrundades så, att grundarvodet komme

att utgöra:

vid provårsläroverk utom Stockholm .................kronor 410

» » i » » 310

» övriga högre allmänna läroverk utom Stockholm..... » 310

» » » » » i » » 220

» realskolor.................................... » 100

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

Utskottet.

Utskottet.

Tillägg sarvodet borde utgå med 1 krona 25 öre för varje under höstterminen

närvarande lärjunge.

En förnyad omprövning av förevarande arvodesfråga kunde befinnas påkallad,

sedan spörsmålen om skolöverstyrelsens organisation och terminsavgifternas

avskaffande funnit sin lösning. I samband med en sådan omprövning

borde även tagas under övervägande, huruvida särskilda åtgärder

äro av nöden för att minska rektorernas arbetsbörda.

Departementschefens förslag med avseende å förevarande arvoden innebär

att desamma generellt uppräknas med 25 procent, varav i stort sett

20 procent skulle utgöra kompensation för dyrtidstilläggets avskaffande

och 5 procent en av materiella grunder föreslagen arvodesreglering för ifrågavarande

arvodestagare. Utskottet vill icke motsätta sig att arvodena till

rektorsbiträdena uppräknas på sätt departementschefen förordat, enär

arbetsbördan för nämnda befattningshavare synts utskottet kunna motivera

en arvodesökning utöver den av dyrtidstilläggets inarbetande betingade.

Vidkommande arvodena till bibliotekarierna har utskottet däremot

icke ansett sig kunna förorda en uppräkning av desamma med mera

än 20 procent, motsvarande i stort sett dyrtidstilläggets bortfallande.

I likhet med departementschefen förutsätter utskottet, att skolöverstyrelsen

vid utmätandet av arvodena i de särskilda fallen begagnar sig av möjligheten

att jämka arvodesbeloppen på sådant sätt, att en reell arvodesminskning

i förekommande fall så vitt möjligt undvikes.

Med hänsyn till den ståndpunkt, utskottet sålunda intagit, synes den av

departementschefen till 91,000 kronor beräknade delposten till arvoden åt

bibliotekarier kunna minskas med 3,500 kronor till 87,500 kronor.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t: Särskilda

arvoden vid provårsläroverk. Särskilda arvoden vid linje för aftonundervisning

i Stockholm. Förstnämnda delpost är för innevarande budgetår

uppförd med 125,000 kronor. Ur anslaget till Allmänna läroverken: Diverse

oförutsedda behov ha för enahanda ändamål anvisats 15,600 kronor, varför

tillhopa 140,600 kronor stå till förfogande under nu löpande budgetår.

Den sistnämnda av förevarande två delposter är för närvarande uppförd

med 1,200 kronor. Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle delposterna för nästa

budgetår uppföras med respektive 164,400 kronor och 2,550 kronor. Anslagshöjningen

hänför sig, vad provårsarvodena angår, till en uppräkning

av nämnda arvoden med 20 procent, och beträffande arvoden vid linjen för

aftonundervisning.

Vad Kungl. Majit föreslagit beträffande anslag till förevarande ändamål

har icke givit utskottet anledning till erinran.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

33

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal: Grundavlöningar m. m.

För detta ändamål är i avlöningsstaten för innevarande budgetår beräknat

ett belopp av förslagsvis 2,470,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att delposten skulle höjas med 1,078,000

kronor till 3,548,000 kronor. Större delen av anslagshöjningen är hänförlig

till den av Kungl. Maj:t i annat sammanhang föreslagna och av riksdagen

biträdda löneregleringen för icke-ordinarie personal vid bland annat de allmänna

läroverken.

Av propositionen inhämtas bland annat:

Icke-ordinarie ämneslärare. Antalet klassavdelningar väntas nästa läsår

automatiskt stiga från 1,987 med 55 till 2,042, motsvarande, vad ämneslärarna

angår, en automatisk ökning av lärarkåren med 68 lärare med full

tjänstgöring från 2,360 till 2,428. Ett ytterligare behov av nya lärartjänster

tillkommer genom de föreslagna organisatoriska förändringarna. Större

delen av det nya lärarbehovet är avsett att täckas genom ökning av antalet

icke-ordinarie ämneslärare.

I det av skolöverstyrelsen för icke-ordinarie ämneslärare äskade beloppet

ingår ett belopp av 9,500 kronor, avsett att bereda medel till lindring i undervisningsskyldigheten

i särskilda fall för lärare i vissa naturvetenskapliga

ämnen, vilka tillika äro institutionsföreståndare. Enligt överstyrelsens

berörda förslag skulle högre allmänna läroverk kunna tilldelas högst 12

extra veckotimmar årligen under högst två år i sådana fall, då ny- eller

ombyggnad skett och nya naturvetenskapliga institutioner till följd härav

behöva organiseras. Departementschefen har icke ansett sig för närvarande

beredd att förorda detta förslag.

Icke-ordinarie Övningslärare. Skolöverstyrelsen har föreslagit följande av

organisatoriska förändringar eller av redan beslutade åtgärder icke betingade

förändringar, medförande nedan angivna kostnadsökning för nästa

Kostnadsökning enligt nu gällande

lönebestämmelser

Ändamål

Ordinarie

lärare

Kronor

Icke-ordinarie

lärare

Kronor

Summa

Kronor

Utvidgning av den frivilliga undervisningen i teckning

3,242

1,350

4,592

Ikraftträdande av 1933 års undervisningsplan för

ämnet musik.....................

32,039

5,073

37,112

Utvidgning av undervisningen i hållningsrättande

4,121

13,121

gymnastik .....................

9,000

Utvidgning av den frivilliga undervisningen i kvinn-

1,631

3,710

lig slöjd........................

2,079

Utvidgning av undervisningen i hushållsgöromål . .

—

6,200

6,200

Summa summarum kronor

46,360

18,375

64,735

Departementschefen har funnit det vara avsevärda belopp, som vid bifall

till överstyrelsens förslag skulle komma att erfordras utöver dc kostnadsökningar,

som följa av läroverkens automatiska tillväxt och de organisatoriska

förändringar, departementschefen förordat. Ilan funne sig endast

i begränsad utsträckning kunna tillmötesgå de av överstyrelsen fram
Bihang

till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 206.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

Utskottet.

förda önskemålen. Han såge sig sålunda för närvarande nödsakad inskränka

sig till att förorda en anslagshöjning för att tillgodose behovet av utvidgning

av den undervisning i hållningsrättande gymnastik, som försöksvis

varit anordnad sedan läsåret 1937—38 och som syntes hava medfört påfallande

goda resultat. För ändamålet hade överstyrelsen begärt anslag för

ytterligare 75 veckotimmar utöver de 50, som för närvarande stöde till

förfogande. Departementschefen tillstyrkte för egen del en ökning av antalet

veckotimmar till 100, vilket torde kunna beräknas komma att medföra

en kostnadsökning med två tredjedelar av den av överstyrelsen beräknade.

Den för närvarande helt frivilliga undervisningen i hushållsgöromål ansåge

departementschefen vara förtjänt av all uppmuntran. Då emellertid

av de 320 veckotimmar, som för ändamålet stått till buds under innevarande

läsår, enligt uppgift av överstyrelsen endast 296 tagits i bruk under

höstterminen 1938, funne departementschefen sig icke kunna tillstyrka en

anslagshöjning för detta ändamål utan förordade, att medel anvisades till

samma antal veckotimmar som för innevarande budgetår.

Lärare i ''praktiska läroämnen vid inbyggda praktiska realskollinjer.

Departementschefen har erinrat, att han i propositionen nr 230/1938 uttalat

sig för att dessa lärare i fråga örn löneförmåner borde likställas med

motsvarande lärare vid praktiska mellanskolor. Han utginge nu ifrån att

så komme att bliva fallet i och med nästa budgetår.

Icke ordinarie vaktmästare. Under förevarande delpost har medel beräknats

för 34 icke-ordinarie vaktmästarbefattningar; den härav föranledda

kostnadsökningen har beräknats till 82,500 kronor.

Särskilda ersättningar för vissa extra arbeten. Enligt avlöningsreglementet

för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende, § 29, kunna i undantagsfall

ersättningar utgå för uppdrag eller arbete, som kunna anses

falla utom lärarens vanliga tjänsteutövning. I främsta rummet torde, anför

överstyrelsen, under denna rubrik falla de ersättningar för utfört institutionsarbete,

som hittills utgått ur det under allmänna läroverken uppförda

förslagsanslaget till diverse oförutsedda behov. För ändamålet beräknas

oförändrat anslagsbelopp, 2,500 kronor.

Departementschefen har beräknat förevarande delpost sålunda:

Icke-ordinarie ämneslärare......................kronor 2,707,000

» » teckningslärare................... » 173,000

» » musiklärare...................... » 62,000

» » gymnastiklärare.................. » 216,000

» » lärare i manlig slöjd............... » 104,000

» » » » kvinnlig » ............... » 91,000

» » » » hushållsgöromål............ » 46,000

Timlärare i praktiska läroämnen vid inbyggda praktiska

realskollinjer.......................... » 64,000

Icke-ordinarie vaktmästarpersonal................ » 82,500

Särskilda ersättningar för vissa extra arbeten....... » 2,500

Summa kronor 3,548,000.

Departementschefens förslag beträffande anvisande av medel till förevarande

ändamål har utskottet ansett sig kunna biträda.

I motionen 1:251 har yrkats höjning av förevarande anslags
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

35

medel med 9,500 kronor för beredande av lindring i undervisningsskyldigheten

i särskilda fall för lärare i vissa naturvetenskapliga ämnen, vilka tilllika

äro institutionsföreståndare. Utskottet anser sig icke på grundval av

den i ämnet förebragta utredningen kunna tillstyrka bifall till ifrågavarande

yrkande, som visserligen framförts av skolöverstyrelsen i dess anslagsäskanden

för nästa budgetår men avstyrkts av såväl statskontoret som departementschefen.

Utskottet erinrar i detta sammanhang om, att under förevarande

anslagspost av departementschefen på förslag av skolöverstyrelsen

inberäknats ett belopp av 2,500 kronor till särskilda ersättningar för vissa

extra arbeten, vilket belopp enligt vad av skolöverstyrelsens yttrande i ämnet

framgår i främsta rummet synes vara avsett till ersättningar för utfört

institutionsarbete.

På grund av vad sålunda anförts finner sig utskottet böra avstyrka bifall

till motionen I: 251.

Den ståndpunkt, utskottet i sitt utlåtande i anledning av propositionen

nr 217 till innevarande års riksdag intagit i fråga om lönereglering för Övningslärare,

torde icke behöva föranleda någon ändring i anslagsberäkningarna.

I detta sammanhang anser sig utskottet böra framhålla önskvärdheten

av att undervisningen i praktiska ämnen beredes ett större utrymme i realskolans

kursplaner än vad hittills varit möjligt. I sådant hänseende vill utskottet

i främsta rummet understryka betydelsen av att främja undervisningen

i hushållsgöromål för flickor.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal: Avlöningsförhöjningar

m. m. Denna delpost, som för närvarande är uppförd med förslagsvis

200.000 kronor, har av Kungl. Maj:t föreslagits höjd till 240,000 i samband

med förutnämnda lönereglering.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande anvisande av medel till förevarande

ändamål har icke givit utskottet anledning till erinran.

Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän.

Denna anslagspost, för närvarande uppförd med förslagsvis 199,150 kronor,

föreslås på grund av förutnämnda lönereglering sänkt till 900 kronor. Posten

avses för nästa budgetår komma att belastas allenast med kostnaderna

för dels ifrågakommande ersättningar för minskning i löneinkomst åt lärare,

i vilkas avlöningsförmåner ingå donationsmedel m. m., dels ock tillfällig

löneförbättring åt en adjunkt, vilken kvarstår å äldre stat.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts i förevarande

avseende framlagda förslag.

Rörligt tillägg. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag örn uppförande

av en anslagspost å 1,517,190 kronor till förevarande ändamål.

Utskottet

Utskottet

Utskottet

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

Utskottet.

Utskottet.

Särskilda uppbördsmedel. Under denna rubrik redovisas för närvarande

dels bidrag fran Stockholms stad med 15,000 kronor, dels av kommuner,

respektive lärare erlagda hyresersättningar, respektive hyror med 274,000

kronor, dels och avkastningar av donationer från kronan m. m. med 37,600

kronor.

Departementschefen har icke ifrågasatt några förändringar beträffande

nämnda uppbördsbelopp. Däremot har under rubriken upptagits dels ett

belopp av 120,000 kronor, motsvarande av vaktmästare vid läroverken erlagda

hyror samt ersättning för bränsle och lyse, dels och ett belopp av

480,000 kronor, avsett att omföras från ljus- och vedkassorna och motsvarande

i runt tal kassornas nuvarande utgifter för kontant avlöning åt den

vaktmästarpersonal, som kommer i åtnjutande av lönereglering. Förslaget

innebär, att de nuvarande avgifterna till sagda kassor böra bibehållas i

princip oförändrade, till dess frågan örn en generell minskning av terminsavgifterna

vid de allmänna läroverken vunnit sin lösning.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag beträffande ifrågavarande

särskilda uppbördsmedel.

4. Förslagsanslaget till Allmänna läroverken: Bidrag till ljusoch

vedkassorna m. m.

Förevarande anslag är under innevarande budgetår uppfört med 394,000

kronor. Från anslaget utgår gottgörelse till läroverk för sådan nedsättning

i eller befrielse från föreskriven terminsavgift till ljus- och vedkassan, som

meddelas obemedlade lärjungar. En för varje år särskilt bestämd del av

anslaget, för närvarande 12,000 kronor, är avsedd att, efter Kungl. Maj:ts

beprövande, användas såsom bidrag till nedbringande för samtliga lärjungar

vid allmänt läroverk av avgifterna till ljus- och vedkassan, därest

dessa kunna anses alltför tyngande.

Kungl. Majrts förslag innebär en anslagsökning med 26,000 kronor, föranledd

av en höjning av den beräknade medelsåtgången.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

i fråga örn förevarande anslag.

5. Förslagsanslaget till Folkskoleseminarier: Avlöningar.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1,864,400 kronor

och föreslås nu uppfört med 2,400,000 kronor.

Av förevarande proposition inhämtas bland annat:

Beträffande seminarietganisationens omfattning föreslår departementschefen

i enlighet med skolöverstyrelsens hemställan, att elevintagning skall

ske i den utsträckning, som förutsatts vid seminarieorganisationens genomförande.

Några nya elever böra alltså icke enligt departementschefens mening

intagas i den nuvarande extra studentlinjen vid seminariet i Stock
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 806. 37

holm och icke heller vid den förra året påbörjade parallellinjen vid seminariet

i Luleå.

Med anledning av att den nya seminarieorganisationen med ingången av

budgetåret 1939/40 helt genomföres, har överstyrelsen föreslagit, att antalet

ordinarie lektorstjänster skulle ökas med 8 från 71 till 79, eller det

antal, som av statsmakterna beräknats erforderligt efter omorganisationens

genomförande. Med hänsyn till att en lektorstjänst beräknas komma

att under nästa läsår liksom under det innevarande uppehållas av en å

övergångsstat uppförd adjunkt, har överstyrelsen emellertid icke ansett

erforderligt att beräkna förhöjda anslagsmedel för flera än sju nya lektorstjänster.

Departementschefen har tillstyrkt detta förslag.

I fråga örn vaktmästarpersonalen har departementschefen förordat, att

28 heltidsbefattningar nyregleras, varav 20 såsom vaktmästare eller värmeledningsskötare

och 8 såsom trädgårds^träden. På ordinarie stat funne

departementschefen sig för närvarande böra uppföra 18 befattningar såsom

vaktmästare (värmeledningsskötare) varav 8 i lönegraden A 7 och 10 i lönegraden

A 6. Återstående befattningar syntes tills vidare böra upptagas såsom

extra ordinarie. I enlighet med vad nu anförts har under anslagsposten

till tjänstemän å ordinarie stat jämväl beräknats medel till ordinarie vaktmästare

och därmed jämförliga befattningshavare med 67,600 kronor.

Vidare hava medel beräknats med 27,600 kronor till 10 extra ordinarie vaktmästare.

Beträffande bibliotekariearvodena har departementschefen erinrat, att

han föreslagit en uppräkning med 25 procent av dessa arvoden vid de allmänna

läroverken. Då frågan om reglering av folkskoleseminariernas bibliotekariearvoden

i princip syntes böra bedömas på samma sätt som frågan

örn motsvarande arvoden vid de allmänna läroverken, borde alltså förevarande

delpost, nu 7,500 kronor, höjas med omkring 1,800 kronor till 9,300

kronor. I samband härmed skulle förmånen att åtnjuta dyrtidstillägg å arvodena

upphöra.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande förevarande anslag har icke givit utskottet

anledning till annan erinran, än att utskottet, i konsekvens med

den ståndpunkt, utskottet intagit i fråga om arvoden åt bibliotekarier vid

de allmänna läroverken, finner sig böra förorda en uppräkning allenast med

20 procent av arvodena åt bibliotekarier vid folkskoleseminarierna. På

grund härav synes delposten till arvoden åt seminariebibliotekarier böra

beräknas till 8,900 kronor, vilket i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag

innebär en anslagsminskning med 400 kronor. Förevarande anslag till avlöningar

bör alltså för nästa budgetår uppföras med (2,400,000 — 400 =)

2,399,600 kronor.

6. Förslagsanslaget till Folkskoleseminarier: Omkostnader.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 265,900

kronor, varför Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med

42,300 kronor, uppkommen därigenom, att kostnaderna för avlönande av

Utskottet.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

UUkottet.

vaktmästarpersonalen i samband med löneregleringen för nämnda personal

överförts till avlöningsanslaget.

Kungl. Majlis förslag har icke givit utskottet anledning till erinran.

7. Förslagsanslaget till Småskoleseminarier: Avlöningar.

Ifrågavarande anslag utgår för innevarande budgetår med 413,600 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär sålunda en anslagshöjning med 106,400

kronor.

Enligt beslut av 1936 års riksdag skola småskoleseminarierna vara organiserade

enligt följande grunder. Seminarierna skola vara till antalet sju,

därav tre skola vara anordnade såsom dubbelseminarier och fyra tills vidare

såsom enkelseminarier. De tre dubbelseminarierna, vilka skola vara förlagda

till Strängnäs, Skara och Landskrona, skola omfatta vartdera två tvååriga

linjer. Av enkelseminarierna skola två, Härnösand och Växjö, vara

utrustade med enkla tvååriga linjer och två, Haparanda och Lycksele, med

enkla treåriga linjer.

Den normala organisationen innebär alltså, att samtidigt åtta tvååriga

och två treåriga seminarielinjer skola vara i funktion. Jämlikt nu gällande

stadga för småskoleseminarierna, nr 42/1938, må i varje klass eller avdelning

av klass icke intagas fler elever än att hela antalet samtidigt undervisade

uppgår till högst 24, där ej skolöverstyrelsen på grund av särskilda

förhållanden medgiver undantag.

Innevarande läsår hava 15 elever intagits i första klassen vid ettvart av

småskoleseminarierna i Haparanda, Härnösand, Lycksele, Skara och Strängnäs

samt 24 vid vart och ett av seminarierna i Landskrona och Växjö, tillhopa

123 elever.

Av förevarande proposition inhämtas:

Skolöverstyrelsen har beträffande elevintagningen nästa

läsår yttrat bland annat:

Av verkställda undersökningar syntes framgå, att de restriktiva åtgärder,

som staten under de senare åren vidtagit ifråga om småskollärarutbildningens

omfattning, haft åsyftad verkan, så att arbetslösheten bland småskollärarinnorna

i vissa delar av landet upphört och i övrigt i stort sett vore på

väg att upphöra.

Avgången av i tjänst varande småskollärarinnor kunde, om hänsyn toges

icke blott till pensionering utan även till möjligheterna till viss förtidspensionering

och till avgångsfrekvensen på grund av andra orsaker (dödsfall,

frivillig avgång m. m.) kunde för de närmaste åren beräknas bliva:

År: . .......

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

1947

Antal avgångna:

391

431

451

443

433

4411

511

513

554

567

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

39

Även om det beräknade antalet avgångna i verkligheten skulle bliva något

mindre än de angivna siffrorna utvisade, skulle likväl av de ovan anförda

förhållandena kunna dragas den slutsatsen, att tiden borde vara inne

för en väsentlig utvidgning av såväl klassantalet som antalet intagna elever

vid småskoleseminarierna.

Emellertid måste vid denna frågas bedömande även beaktas andra omständigheter,

vilka manade till fortsatt försiktighet i fråga om seminarieverksamhetens

utvidgning. Överstyrelsen åsyftade den pågående rationaliseringen

inom folkskoleväsendet, vilken medförde ett stort antal övertaliga

lärare i samband med tjänstindragningar. Dessa indragningar drabbade i

första hand de befattningar, som innehades av småskollärarinnor. Genom

den undersökning, som folkskolinspektörerna författningsenligt verkställt

vid årsskiftet 1936—37, hade framgått att intill den 1 juli 1940 kunde räknas

med över 600 övertaliga småskollärartjänster. Enligt av överstyrelsen

från folkskolinspektörerna inhämtade särskilda uppgifter angående förändringar

i lärarbehovet framginge, att småskollärartjänsterna under redovisningsåren

1938—40 borde minskas med sammanlagt 263. I vilken omfattning

dessa övertaliga tjänster verkligen kunde indragas under ifrågavarande

år vore emellertid en öppen fråga. Av det anförda framginge, att befordringsmöjligheterna

för småskollärarinnorna fortfarande vöre mycket små.

Vid slutet av vårterminen 1938 hade inom småskollärarkåren 647 varit

extra ordinarie och 1,218 vikarier, varav 377 uppehållit vakanta tjänster

och 841 varit vikarier för tjänstlediga lärare. Flertalet av de vakanta tjänsterna

vore givetvis sådana, som vid lägligt tillfälle kunde indragas.

Med hänsyn till det nu anförda funne överstyrelsen, att läget ännu manade

till återhållsamhet i fråga örn intagning av elever vid småskoleseminarierna

år 1939. Dock funne överstyrelsen — med hänsyn till den hotande

bristen på småskollärarinnor i södra Sverige — tiden vara inne att småskoleseminariets

i Landskrona organisering till

dubbelseminarium påbörjades genom att två avdelningar

av första klassen där intoges hösten 1939. Likaså syntes klassnumerären vid

de seminarier, som senast intagit 15 elever, nu böra ökas till 20, dock med

undantag för seminarierna i Haparanda och Lycksele, där förhållandena

motiverade, att intagningen icke heller nästa gång överstege 15-talet.

Styrelsen för Sveriges småskollärarinneförening har framhållit såsom nödvändigt,

att examinationen av småskollärarinnor starkt begränsades, samt

understrukit vikten av en rationell platsförmedling.

Statskontoret har avstyrkt förslaget örn dubblering av Landskrona-seminariet.

Av vad skolöverstyrelsen i föreliggande ärende anfört rörande de omständigheter,

som borde tillmätas avgörande betydelse för bedömandet av

spörsmålet örn elevintagningen för nästkommande budgetår, syntes framgå,

att elevantalet näppeligen kunde sättas lägre lin till det av överstyrelsen

beräknade. I sagda avseende funne statskontoret således icke anledning

till erinran mot överstyrelsens förslag. Ämbetsverket kunde emellertid icke

biträda överstyrelsens uppfattning i fråga örn organisationen av småskoleseminarierna.

Enligt statskontorets mening borde nämligen ur kostnadssyn
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

punkt intagningsklassen vid samtliga seminarier först fyllas med maximian^

elever, innan parallellavdelningar upprättades. Den omständigheten,

att i vissa delar av landet rådde överskott och i andra delar brist på småskollärarinnor,

torde härvidlag icke böra tillmätas avgörande betydelse.

Departementschefen har ifråga om elevintagningen för egen del anfört:

Den av skolöverstyrelsen verkställda utredningen syntes utvisa, att en

mindre ökning av elevintagningen vid småskoleseminarierna vore påkallad.

Såvitt nu kunde bedömas, borde elevintagningen för nästkommande läsår

äga rum i ungefär den av överstyrelsen ifrågasatta omfattningen. Detta

innebure, att i första klassen vid småskoleseminarierna skulle intagas 102

elever mot 123 höstterminen 1938, en ökning alltså med 39 elever.

Enligt överstyrelsens förslag skulle denna höjning av antalet nyintagna

elever ernås dels genom ökning av elevnumerären vid de redan i verksamhet

varande tvååriga seminarielinjerna i Härnösand, Skara och Strängnäs

från 15 till 20, dels ock genom upprättande i enlighet med 1936 års organisationsplan

av en parallellinje vid Landskrona-seminariet med maximiantal

elever — alltså 24 — i första klassen. På av statskontoret anförda

skäl kunde departementschefen icke tillstyrka en utökning av antalet seminarielinjer,

så länge behovet av ett större antal utexaminerade småskollärarinnor

utan olägenhet kunde tillgodoses genom att utnyttja den nuvarande

seminarieorganisationens examinationskapacitet. Därest 24 elever intoges

i första klassen av varje redan i verksamhet varande seminarielinje,

skulle elevantalet i nämnda klass komma att uppgå till sammanlagt (7 X 24

—) 168, eller 6 mer än det elevantal, varmed överstyrelsen för nästa läsår

räknat. Att det ännu rådande överskottet på småskollärarinnor vore mest

framträdande inom de nordligaste delarna av riket, utgjorde enligt departementschefens

mening icke tillräckligt skäl för överstyrelsens förslag. Departementschefen

ville i detta sammanhang instämma i vad styrelsen för

Sveriges småskollärarinneförening uttalat angående vikten av en rationell

platsförmedling, varigenom en jämnare fördelning av tillgången på platssökande

småskollärarinnor skulle kunna vinnas.

Beträffande behovet av lärartjänster har överstyrelsen anfört,

att ett inrättande av en parallellinje vid seminariet i Landskrona medförde

behov av en ny adjunktstjänst och en ny lärarinnetjänst i hushållsgöromål.

I övrigt har överstyrelsen hemställt örn inrättande av ytterligare

två övningsskollärartj amster, avsedda för seminarierna i Skara respektive

Strängnäs. Departementschefen har emellertid ställt sig avvisande till nämnda

förslag.

Ifråga om tjänstemän å övergångsstat borde, framhåller

departementschefen, å personalförteckningen uppföras allenast sju ämneslärare

i lönegraden A 20. Övriga å nu gällande personalförteckning upptagna

tjänstemän å övergångsstat hade nämligen erhållit ordinarie anställning.

Ifråga örn vakt mästar personalen föreslås lönereglering för

7 ordinarie vaktmästare i lönegraden A 6.

Beträffande anslagsberäkningarna i övrigt märkes, bland

annat, att arvodena till semmariebibliotekarier och rektorsbiträden föreslå
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr £06.

41

gits uppräknade med 25 procent i samband med slopande av dyrtidstilläggen

å sagda arvoden, detta i överensstämmelse med vad av departementschefen

ifrågasatts beträffande motsvarande arvoden vid folkskoleseminarierna.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har skolöverstyrelsen med

stöd av verkställda undersökningar ansett sig kunna konstatera, att den

hittills rådande arbetslösheten bland småskollärarinnorna i vissa delar av

landet upphört och i övrigt i stort sett vore på väg att försvinna. Då olika

faktorer, särskilt de pågående indragningarna av med småskollärarinnor

besatta tjänster, emellertid manade till viss försiktighet vid beräknandet

av den erforderliga elevintagningen, har överstyrelsen ifrågasatt en ökning

av antalet nyintagna elever allenast med 39 från 123 under höstterminen

1938 till 162 för nästkommande läsår. Departementschefen har för sin del

framhållit, att, såvitt nu kunde bedömas, borde elevintagningen för nästa

läsår hålla sig ungefär vid den av överstyrelsen angivna omfattningen. Härvid

har departementschefen tänkt sig, att intagning av elever skulle ske i

ökad utsträckning vid de nuvarande sju seminarielinjerna, vilka icke samtliga

vore i full utsträckning utnyttjade till sin fulla examinationskapacitet.

Därest 24 elever — vilket vore maximum — in foges i nämnda linjer, skulle

elevantalet i seminariernas första klass komma att uppgå till (7 X 24 =)

168, eller 6 mer än vad överstyrelsen ansett behövligt för nästa läsår. Härigenom

skulle enligt departementschefens förslag undvikas att nu upprätta

den av överstyrelsen föreslagna parallellavdelningen vid seminariet i Landskrona,

vilket komme att medföra viss kostnadsökning.

Ehuru utskottet icke håller för osannolikt, att en något större elevintagning

än nu ifrågasatts varit att förorda för nästa läsår och att inom en relativt

snar framtid en icke oväsentlig ökning av examinationen kommer att

visa sig påkallad, har utskottet likväl icke ansett sig böra rikta någon erinran

mot att elevintagningen för nästa budgetår hålles ungefär inom den

av departementschefen förordade ramen. Utskottet vill emellertid såsom

sin mening uttala, att vägande skäl kunna anföras mot att öka elevnumerären

vid småskoleseminarierna i Haparanda och Lycksele upp till maximiantalet,

24 elever. Med hänsyn till den relativa bristen på arbetsdräng

för småskollärarinnor inom de nordligaste delarna av riket och med tanke

jämväl på svårigheterna att åstadkomma en förflyttning i någon mera betydande

utsträckning av småskollärarinnor med hemort i nämnda trakter

till de sydligare delarna av landet, synes det välbetänkt att icke låta elevintagningen

vid sagda seminarier mera väsentligt överstiga 15. Av nu

nämnda skäl hade det måhända varit till fördel, om den av överstyrelsen

föreslagna parallellavdelningen vid seminariet i Landskrona kommit till

stånd från och med nästa budgetår. Utskottet har dock icke velat motsätta

sig Kungl. Maj:ts förslag på denna punkt.

Utskottet.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr W6.

Utskottet.

Utskottet.

Departementschefens anslagsberäkningar hava icke givit utskottet anledning

till annan erinran, än att utskottet — med hänsyn till den ståndpunkt,

utskottet intagit till frågan örn den av departementschefen förordade

arvodesregleringen för bibliotekarierna vid de allmänna läroverken —

icke ansett sig kunna tillstyrka, att arvodena till bibliotekarier vid småskoleseminarierna

i samband med slopande av rätten till dyrtidstillägg höjas

med mer än 20 procent. Delposten till ifrågavarande arvoden torde i

anledning härav böra i förhållande till departementschefens förslag minskas

med 100 kronor till (3,200 — 100 =) 3,100 kronor och avlöningsstatens

slutsumma med enahanda belopp till (520,000 —100 =■) 519,900 kronor.

8. Förslagsanslaget till Småskoleseminarier:

Omkostnader.

Detta anslag utgår nu med 86,500 kronor. Kungl. Maj:ts förslag innebär

sålunda en anslagsminskning med 5,500 kronor, vilken möjliggjorts genom

överförande till annat anslag av kostnaderna för avlöning åt den vaktmästarpersonal,

som föreslagits komma i åtnjutande av lönereglering.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag i fråga om anslag till förevarande

ändamål.

9. Förslagsanslaget till Nomadskolor:

Avlöningar.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 99,600 kronor och

föreslås nu höjt till 125,300 kronor; anslagshöjningen sammanhänger helt

med den provisoriska lönereglering, för bland andra, nomadskollärarna,

som av Kungl. Majit i särskild proposition föreslagits och av utskottet tidigare

förordats.

Utskottet tillstyrker bifall till vad Kungl. Majit föreslagit i fråga örn förevarande

anslag.

10. Förslagsanslaget till Läroanstalter för blinda:

Avlöningar.

Kungl. Majits förslag innebär en anslagshöjning med 77,300 kronor, dels

föranledd av löneregleringsskäl, dels ock av vissa personalökningar. Sålunda

föreslås anställande av en extra ordinarie lärare i musik för åstadkommande

av utökad musikundervisning samt en ny extra lärare i kunskapsämne.

Vidare ifrågasattes uppförande å ordinarie stat i lönegraden

A 7 av en sjuksköterska, som för närvarande avlönas från omkostnadsanslaget.

Slutligen föreslår departementschefen anvisande av medel under

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr W6.

43

förevarande avlöningsanslag till avlönande av en ordinarie maskinist i lönegraden

A 10, en ordinarie vaktmästare i lönegraden A 7, två ordinarie

vaktmästare i lönegraden A 5 samt en ordinarie eldare likaledes i lönegraden

A 5.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

ifråga om anslag till förevarande ändamål.

11. Förslagsanslaget till Läroanstalter för blinda: Omkostnader.

Kungl. Majit har föreslagit en höjning av förevarande anslag med 2,300

kronor till 200,500 kronor. Härvid är att märka, att å ena sidan en minskning

i anslagsbelastningen med 12,350 kronor förutsatts komma att äga rum

till följd av överförande till annat anslag av vissa avlöningskostnader, medan

å andra sidan ökade medel beräknats till utackorderingsbidrag till

elever vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda män. Samtidigt föreslås

en mindre sänkning av elevavgifterna vid hantverksskolan i Växjö för

blinda kvinnor.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag ifråga om anslag till förevarande

ändamål. Vad departementschefen i detta sammanhang anfört

rörande grunder för reseersättning åt blindskolelever har icke givit utskottet

anledning till erinran.

12. Förslagsanslaget till Vårdanstalten i Lund för blinda med

komplicerat lyte: Avlöningar.

Kungl. Majit har föreslagit en höjning av förevarande anslag från

69,900 kronor med 28,800 kronor till 98,700 kronor. Anslagshöjningen är

huvudsakligen föranledd av redan beslutade eller av utskottet förordade

löneregleringar för de särskilda personalkategorierna.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Majits här ifrågavarande förslag.

13. Förslagsanslaget till Vårdanstalten i Lund för blinda med

, komplicerat lyte: Omkostnader.

Kungl. Majits förslag innebär en anslagshöjning med 22,700 kronor.

Höjningen hänför sig till följande ändamål:

a) ökning med 1,650 kronor av de för bränsle, lyse och vatten avsedda

medlen;

b) höjning med 18,250 kronor av delposten till vårdar- och ekonomipersonal;

denna höjning är föranledd av en föreslagen lönereglering för nämnda

personal samt en begränsning av personalens arbetstid från 60 till 48 timmar

i veckan;

Utskottet.

Utskottet.

Utskottet.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Utskottet.

44 Statsutskottets utlåtande Nr 206.

c) uppräkning med 3,000 kronor av den förslagsvis beräknade delposten

till kosthållet.

Vad Kungl. Majit föreslagit i nu förevarande avseende har icke givit utskottet

anledning till erinran.

14. Förslagsanslaget till Läroanstalter för dövstumma:

Avlöningar.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 829,100

kronor. Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 290,400 kronor.

Anslagshöjningen betingas till större delen av de löneregleringar, som

avses träda i kraft från och med nästa budgetår, men hänför sig jämväl till

vissa utökningar av personalorganisationen.

Beträffande kostnadsökningarna har departementschefen inledningsvis

anfört:

Såsom förutsetts vid beslutet örn statens övertagande av kostnaderna för

dövstumundervisningsväsendet, hade — vilket också framginge av skolöverstyrelsens

anslagsberäkningar — en icke oväsentlig stegring av anslagsbehovet

till avlöningar vid dövstumskolorna gjort sig gällande redan för det

andra budgetåret efter förstatligandet. Nämnda stegring vore givetvis främst

beroende av det fortsatta utbyggandet av den obligatoriska fortsättningsskolan

och den därav betingade ökningen av elevantalet vid fortsättningsskolorna.

Elevantalet i sistnämnda skolor beräknades sålunda komma att

stiga från 102 till 176, en ökning alltså med icke mindre än 74 elever, medan

lärjungantalet i upptagnings- och specialskolor beräknats komma att

öka från 532 med 38 till 570. Naturligtvis vore dessa beräkningar i viss

mån osäkra, vilket manade till försiktighet vid uppskattandet av medelsbehovet

för nästa budgetår. Överstyrelsens anslagsberäkningar syntes ock

i stort sett försiktigt hållna och gåve därför icke rum för några starkare

beskärningar.

Kostnadsökningarna hänföra sig — förutom till ovannämnda löneregleringar

— huvudsakligen till följande ändamål:

a) inrättande av följande nya ordinarie tjänster, nämligen två gymnastiklärartjänster

i lönegraden A 20 (avsedda för dövstumskolorna å Manilla

och i Vänersborg), en maskinistbefattning i lönegraden A 10 och sex vaktmästar^änster

i lönegraden A 6;

b) ökade medel till arvoden (2,175 kronor);

c) ökade medel till övrig icke-ordinarie personal; för detta ändamål beräknas,

oavsett löneregleringen, omkring 70,000 kronor erforderliga.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda

förslag.

15. Förslagsanslaget till Tekniska läroverk: Avlöningar.

Kungl. Majit har föreslagit en anslagshöjning till förevarande ändamål

med 299,600 kronor. Därvid har under ifrågavarande anslag beräknats me
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

45

del till avlöningar jämväl för tekniska gymnasiet i Göteborg, vilka medel

tidigare anvisats från annat anslag. I övrigt innebär Kungl. Maj:ts förslag

i huvudsak följande sakliga förändringar:

a) Vartdera av de tekniska läroverken i Härnösand och Stockholm erhåller

en ny lektorstjänst.

b) Vissa arvodesbelopp uppräknas med hänsyn till bortfallande dyrtidstillägg;

då å bibliotekariearvodena i regel icke utgått dyrtidstillägg på

grund av gällande maximeringsbestämmelser föreslås dock icke någon höjning

i kompensationssyfte av den för detta ändamål avsedda delposten.

c) Lönereglering föreslås inträda för vaktmästarpersonalen.

Beträffande vaktmästarpersonalen vid de tekniska läroverken inhämtas

av förevarande proposition bland annat:

Enligt departementschefens förslag skulle följande ordinarie vaktmästartjänster

finnas vid de tekniska läroverken:

Malmö och Örebro: vid vartdera läroverket två befattningar i lönegraden

A 7 och en i lönegraden A 6;

Norrköping och Borås: vid vartdera läroverket en befattning i envar av

lönegraderna A 7 och A 6 ;

Göteborg: en befattning i lönegraden A 7 och en i lönegraden A 5;

Västerås och Härnösand: vid vartdera läroverket en befattning i lönegraden

A 6;

Stockholm: ingen ordinarie befattning;

Eskilstuna: ingen ordinarie befattning.

Beträffande tekniska fackskolan i Eskilstuna föreslås i stället för inrättande

av en ordinarie befattning att medel beräknas under anslagsposten

till grundavlöningar till icke-ordinarie personal till en e. o. vaktmästare

med halvtidstjänstgöring, placerad i 6 lönegraden.

Skolöverstyrelsen har föreslagit inrättande vid sistnämnda skola liksom

för tekniska fackskolan i Västerås av en ordinarie vaktmästarbefattning i

lönegraden A 6. Lönenämnden har anfört, att ifrågavarande två vaktmästare

borde uppföras å ordinarie stat allenast under förutsättning att de

hade heltidstjänstgöring; huruvida så vore förhållandet framginge emellertid

icke med full tydlighet av det föreliggande utredningsmaterialet.

Beträffande vaktmästarpersonalen vid de tekniska läroverken har

Kungl. Maj:t föreslagit nyreglering av nu befintliga vaktmästarbefattningar

på så sätt, att sju vaktmästare skulle placeras i lönegraden A 7,

sex i lönegraden A 6 och en i lönegraden A 5. Härvid har för tekniska fackskolan

i Eskilstuna icke avsetts någon ordinarie vaktmästare utan endast

en extra ordinarie sådan med halvtidstjänstgöring, placerad i 6 lönegraden.

Såsom motiv härför har anförts, att nämnda fackskola för närvarande

saknar ordinarie vaktmästare samt är inrymd i samma lokaler som Eskilstuna

stads kommunala läroanstalter för yrkesundervisning. Utskottet har

emellertid inhämtat, att den nuvarande vaktmästaren, vilken åtnjuter ett

arvode av statsmedel å 050 kronor och i övrigt avlönas av staden, har full

Utskottet.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr £06.

Utskottet.

daglig sysselsättning vid sagda fackskola. Vid sådant förhållande anser utskottet,

att förutsättningar finnas att inrätta en ordinarie vaktmästar^''änst

jämväl vid ifrågavarande fackskola. I likhet med vad av departementschefen

föreslagits beträffande den ordinarie vaktmästar^änsten vid elektrotekniska

fackskolan i Västerås torde en placering i lönegraden A 6 av

motsvarande tjänst i Eskilstuna få anses lämpligt avvägd. Utskottet tillstyrker

alltså, att vid tekniska fackskolan i sistnämnda stad från och med

nästa budgetår inrättas en ordinarie vaktmästarbefattning i lönegraden

A 6. Härvid förutsätter utskottet, att befattningens innehavare ålägges heltidstjänstgöring

i statens tjänst.

Av den i förevarande proposition lämnade redogörelsen synes framgå, att

för tekniska gymnasiet i Norrköping avsetts två vaktmästarbefattningar,

varav en i lönegraden A 7 och en i lönegraden A 6. Skillnaden mellan

nämnda båda vaktmästares löneställning ansluter sig till nu rådande förhållande.

Enligt vad utskottet inhämtat, torde emellertid vissa skäl tala

för att båda befattningarna med hänsyn till arten av vid desamma förekommande

göromål placeras i lönegraden A 7. Utskottet förutsätter i anledning

härav, att löneställningen för sagda befattningar tages under förnyad

omprövning och att det förslag, som därav må föranledas, underställes

nästkommande års riksdag.

Mot Kungl. Maj:ts förslag i övrigt med avseende på nu förevarande

anslag har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Vid bifall till vad utskottet ovan förordat, torde anslagsposten till avlöningar

åt tjänstemän å ordinarie stat för nästa budgetår böra höjas med

3,500 kronor till (688,600 3,500 =) 692,100 kronor eller i avrundat tal

692,000 kronor. Delposten till grundavlöningar till övrig icke-ordinarie personal

bör av samma anledning sänkas med 1,400 kronor till (410,500 —

1,400 =) 409,100 kronor. I övrigt synes någon ändring i anslagsberäkningarna

icke behöva ifrågakomma. Avlöningsstatens slutsumma bör alltså

ökas med 2,000 kronor till (1,181,000 + 2,000 =) 1,183,000 kronor.

16. Förslagsanslaget till Tekniska läroverk: Omkostnader.

Förevarande anslag är nu uppfört med 91,500 kronor. Kungl. Majlis

förslag, vilket utmynnar i ett anslagsäskande å 104,500 kronor, innebär

sålunda en anslagshöjning med 13,000 kronor. Av höjningen föranledes

större delen, 9,300 kronor, av att omkostnaderna för tekniska gymnasiet i

Göteborg överförts till förevarande anslag, samt återstoden, 3,700 kronor,

av utökning av antalet klassavdelningar.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och tillstyrker förty bifall till detsamma.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

47

17. Reservationsanslaget till Tekniska läroverk:

Materiel, böcker m. m.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning av 11,450 kronor, huvudsakligen

föranledd av att medel inberäknats i förevarande anslag för

tekniska gymnasiet i Göteborg.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag med avseende på förevarande

anslag.

18. Anslaget till Tekniska läroverk: Stipendier.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 2,000 kronor,

belöpande på elevstipendier och föranledd av ökat antal stipendieberättigade

elever.

Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till förevarande ändamål har

icke föranlett någon erinran från utskottets sida.

IV. Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts

förslag samt med avslag å motionerna I: 77, I: 251, I: 264,

II: 125, II: 348 och II: 421,

1. besluta, att de nuvarande högre allmänna läroverken

för flickor skola från och med budgetåret 1939/40 eller

den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer, successivt

omorganiseras i huvudsaklig överensstämmelse med vad

av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 3 mars 1939 angivits, under förutsättning

att vederbörande kommuner åtaga sig att tillhandahålla

erforderliga undervisningslokaler jämte inredning

och möbelutrustning samt bostäder åt rektorerna eller

motsvarande kontant ersättning;

2. besluta, att å Södermalm i Stockholm skall från och

med budgetåret 1939/40 eller den senare tidpunkt, Kungl.

Majit bestämmer, successivt upprättas ett högre allmänt

läroverk för flickor med fyrklassig realskola och fyraårigt

latin- och realgymnasium, under förutsättning att Stockholms

stad dels åtager sig att tillhandahålla erforderliga

undervisningslokaler, som av Kungl. Majit godkännas,

jämte inredning och möbelutrustning samt bostad åt

rektor eller motsvarande kontant ersättning, dels ock

Utskottet.

Utskottet.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 806.

förpliktar sig att bidraga till bestridande av de utgifter,

som åvila biblioteks- och materielkassan samt ljus- och vedkassan

vid läroverket, med ett engångsanslag under första

året av läroverkets verksamhet av minst 13,000 kronor;

3. besluta, att nya elementarskolan i Stockholm skall

från och med budgetåret 1939/40 eller den senare tidpunkt,

Kungl. Maj:t bestämmer, successivt ombildas till

högre samläroverk under förutsättning, att Stockholms

stad åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler,

som av Kungl. Majit godkännas, jämte inredning

och möbelutrustning samt bostad åt rektor eller

motsvarande kontant ersättning;

4. besluta, att högre allmänna läroverket å Kungsholmen

i Stockholm skall från och med budgetåret 1939/40

eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer, successivt

omorganiseras i huvudsaklig överensstämmelse

med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 mars 1939 angivits;

5. besluta, att vid högre latinläroverket å Norrmalm

i Stockholm skall från och med budgetåret 1939/40 eller

den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer, successivt

upprättas ett fyraårigt realgymnasium vid sidan av- det

nuvarande latingymnasiet;

6. besluta, att högre latinläroverket och högre realläroverket

i Göteborg skola från och med budgetåret 1939/

40 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer,

successivt omorganiseras i huvudsaklig överensstämmelse

med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 mars 1939 angivits, under

förutsättning att Göteborgs stad förpliktar sig att, såvitt

angår de nya linjerna vid ifrågavarande läroverk, tillhandahålla

erforderliga undervisningslokaler jämte inredning

och möbelutrustning samt bostäder åt rektorerna

eller motsvarande kontant ersättning;

7. godkänna följande personalförteckning för högre lärarinneseminariet,

att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1939/40:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

Högre lärarinneseminariet.

1 rektor............................... E14

9 lektorer..............................A 28

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 206. 49

Befattning. Lönegrad.

2 adjunkter.............................A 24

11 ämneslärarinnor........................A 22

1 lärare i teckning.......................A 20

1 lärare i musik.........................A 20

1 lärare i gymnastik med lek och idrott......A 20

4 övningsskollärare.......................A 20

1 lärarinna i kvinnlig slöjd.................A16

Statens skolköksseminarium och hushållsskola.

5 lärarinnor i hushållsgöromål..............A 19

1 lärarinna i kvinnlig slöjd................A 16;

8. godkänna följande avlöningsstat för högre lärarinneseminariet,

att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1939/40:

Av löningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis.................kronor 334,500

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit......... » 7,250

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar m.m. kronor 63,000

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis . . . » 4,900 » 67,900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 24,150

Summa förslagsanslag kronor 433,800;

9. till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 433,800 kronor;

10. till Högre lärarinneseminariet: Omkostnader för

budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 44,300

kronor;

11. godkänna följande personalförteckning för de allmänna

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1939/40:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

19 rektorer vid högre allmänna läroverk, avlö
ningsgrupp

I......................... E 13

23 rektorer vid högre allmänna läroverk, avlö
ningsgrupp

II......................... E 12

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 206.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr %06.

Befattning. Lönegrad.

17 rektorer vid högre allmänna läroverk, avlö
ningsgrupp

III........................ Eli

4 rektorer vid realskolor, avlöningsgrupp I. . . . E 9

26 rektorer » » » II ... E 8

50 rektorer » » » III . . E 7

422 lektorer............................. A 27

1,274 adjunkter.........,.................. A 23

Anm.: Av dessa adjunktstjänster må uppehållas endast så

många tjänster, att antalet uppehållna adjunktstjänster å

ordinarie stat och & övergångsstat ej överstiger sammanlagt

1,273.

258 ämneslärarinnor....................... A 21

113 lärare i teckning...................... A 20

84 lärare i musik........................ A 20

100 lärare i gymnastik med lek och idrott..... A 20

31 lärarinnor i kvinnlig slöjd............... A16

81 vaktmästare......................... A 7

61 vaktmästare.......................... A 6

17 vaktmästare.......................... A 5

Tjänstemän å övergångsstat.

44 adjunkter............................ A 22

Anm.: Av dessa adjunktstjänster må uppehållas endast så

många tjänster, att antalet uppehållna adjunktstjänster å

ordinarie stat och å övergångsstat ej överstiger sammanlagt

1,273.

12. bemyndiga Kungl. Majit att — utan hinder av sagda

personalförteckning—tills vidare under budgetåret 1939/40,

då för realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning

vid samläroverk skall tillsättas, besluta, huruvida

befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning

eller ämneslärarinnebefattning;

13. godkänna följande avlöningsstat för de allmänna

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis ...........kronor 21,297,000

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

förslagsvis........... » 250,000

3. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt kvinnliga

sakkunniga . .kronor 1,260

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

51

b. Arvoden åt till
synslärare.

.....

c. Personliga tilläggs
arvoden

åt första

lärarinnor......

d. Arvoden åt skollälare,

förslagsvis

e. Arvoden åt bibliotekarier

........

f. Arvoden åt biträ
den

å rektorsexpeditionerna.

.....

g. Särskilda arvoden

vid provårsläroverk.

.........

h. Särskilda arvoden

vid linje för aftonundervisning

i

Stockholm......

kronor 36,000

» 3,000

» 130,300

» 87,500

» 85,000

» 164,400

*_2,550 kronor

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar

m. m., förslagsvis kronor 3,548,000

b. Avlön ingsförhöj
ningar

m. m., förslagsvis

........ »_240,000 »

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän:

a. Vissa ersättningar

m. m., förslagsvis. kronor 300

b. Tillfällig löneförbättring

.........._»_ 600 »

6. Rörligt tillägg, förslagsvis........ »

Summa kronor

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag från Stockholms

stad.......kronor 15,000

2. Av kommuner, res
pektive

lärare erlagda

hyresersättningar, respektive

hyror...... » 274,000

510,010

3,788,000

900

1,517,190

27,363,100

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

3. Avkastning av donationer

från kronan m. m. kronor 37,600

4. Av vaktmästare erlagda

hyror samt ersättning

för bränsle

och lyse.......... » 120,000

5. Bidrag ur läroverks

ljus- och vedkassor till

vaktmästarpersonalens

avlöning......... » 480,000 kronor 926,600

Nettoutgift kronor 26,436,500;

14. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 26,436,500 kronor;

15. till Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna

m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av 420,000 kronor;

därav högst 15,000 kronor må, efter Kungl. Maj:ts beprövande,

användas såsom bidrag till nedbringande för

samtliga lärjungar av avgifterna till nämnda kassor i sådana

fall, då berörda avgifter kunna anses alltför tyngande;

16. godkänna följande personalförteckning för folkskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med bud
-

getåret 1939/40:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

6 rektorer, avlöningsgrupp I............... E13

1 rektor, » II............... E 12

3 rektorer, » lil............... Eli

79 lektorer............................. A 27

Anm.: En av dessa lektorsbefattningar skall hållas obesatt,

så länge den å övergångsstat uppförde adjunkten kvarstår i

tjänst.

10 lärare i teckning....................... A 21

10 lärare i musik......................... A21

13 lärare i gymnastik med lek och idrott......A 21

76 övningsskollärare.......................A 20

7 lärare i manlig slöjd.................... A18

7 lärarinnor i kvinnlig slöjd................ A 18

6 lärare i trädgårdsskötsel vid dubbelseminarium A 17

6 lärarinnor i hushållsgöromål.............. A16

3 lärarinnor i kvinnlig slöjd vid manligt seminariums

övningsskola.....................A16

4 lärare i trädgårdsskötsel vid enkelseminarium A 14

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

53

Befattning.

8 vaktmästare

10 vaktmästare

Lönegrad.

. A 7

. A 6

Tjänstemän å övergångsstat.

1 lektor...............................A 27

1 adjunkt..............................A 23

1 lärare i musik.........................A 21

1 lärare i manlig slöjd....................A18

1 lärare i trädgårdsskötsel vid enkelseminarium A 14;

17. godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis................kronor 2,000,800

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

förslagsvis............ » 35,300

3. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt semina
rieläkare.

.......kronor 16,100

b. Arvoden åt seminariebibliotekarier

. .

c. Arvoden åt biträden

å rektorsexpeditionerna.

..........

d. Särskilda arvoden

vid provårsseminarier.

...........

e. Tilläggsarvoden åt

lärare vid de vid

vissa seminarier anordnade

kurserna

för utbildande av

kyrkomusiker, förslagsvis

.........

f. Arvoden åt lärare

vid förberedande

kurs vid seminariet

i Falun.........

g. Arvoden vid kurser

för utbildande av

hjälpklasslärare . . .

» 8,900

» 7,000

» 22,700

» 6,200

» 1,500

»_11.600 » 74,000

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar

m. m., förslagsvis. . kronor 148,100

b. Avlöningsförhöj
ningar

m. m., förslagsvis

......... » 10,300 kronor 158,400

5. Rörligt tillägg, förslagsvis........ »_131,100

Summa förslagsanslag kronor 2,399,600;

18. till Folkskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 2,399,600 kronor;

19. till Folkskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 223,600 kronor;

20. godkänna följande personalförteckning för småskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1939/40:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 rektor, avlöningsgrupp II................E 8

6 rektorer, avlöningsgrupp III..............E 7

11 adjunkter.............................A 23

Anm.: En av dessa adjunktsbefattningar skall tills vidare

hållas obesatt.

1 lärare i teckning.......................A 21

2 lärare i musik.........................A21

4 lärare i gymnastik med lek och idrott......A 21

23 övningsskollärare.......................A 20

2 lärarinnor i kvinnlig slöjd................A 18

1 lärarinna i hushållsgöromål...............A 16

7 vaktmästare...........................A 6

Tjänstemän å övergångsstat.

7 ämneslärare...........................A 20;

21. godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr °206. 55

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis ................ kronor 394,000

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

förslagsvis............ » 31,000

3. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt semi
-

narieläkare.....

kronor

4,200

b. Arvoden åt semi- nariebibliotekarier

c. Arvoden åt biträ-

*

3,100

den å rektorsexpe- ditionerna......

1,800

d. Tilläggsarvoden åt

lärare i trädgårds- skötsel .........

»

1,050

e. Arvode åt ett bi-

träde för matlag- ningen vid semina- riet i Lycksele . .

»

900

4. Avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar

m. m, förslagsvis kronor 54,500

b. Avlöningshöjningar

m. m., förslagsvis »___800 » 55,300

5. Rörligt tillägg, förslagsvis..........» 28,550

Summa förslagsanslag kronor 519,900;

22. till Småskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 519,900 kronor;

23. till Småskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 81,000 kronor;

24. godkänna följande personalförteckning för nomadskolorna,

1 att tillämpas tills vidare från och med budget
-

året 1939/40:

Personalförteckning.

Befattning. _ _ Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

4 lärare vid byskolor.................... A 17

17 lärare vid visteskolor.................. A 9

Anm.: Lönegraderna hänföra sig till vad i detta hänseende gäller för

lärare vid folk- och småskolor.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

25. godkänna följande avlöningsstat för nomadskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis................kronor 92,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Majit:

a. Grundbelopp, förslagsvis

..........kronor 12,900

b. Vikariatsersättningar

m. m., förslagsvis . . » 500 » 13,400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar

m. m., förslagsvis . . kronor 12,500

b. Avlöningsförhöjnin
gar

m. m., förslagsvis » 1,000 » 13 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis......... »_6,400

Summa förslagsanslag kronor 125,300;

26. till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1939/40

anvisa ett förslagsanslag av 125,300 kronor;

27. godkänna följande personalförteckning för läroanstalterna

för blinda, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1939/40:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 rektor vid institutet och förskolan för blinda E 11

2 rektorer vid hantverksskolor för blinda .... E 1

11 lärare i kunskapsämne............... A 20

1 lärare i musik........................ A 20

2 lärare i gymnastik med lek och idrott..... A 20

13 arbetslärare.......................... A 15

1 lärarinna i hushållsgöromål.............. A 15 •

1 maskinist.......................... A 10

1 vaktmästare......................... A 7

1 husmoder ........................... A 7

1 sjuksköterska........................ A 7

2 vaktmästare......................... A 5

1 eldare.............................. A 5;

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

57

28. godkänna följande avlöningsstat för läroanstalterna

för blinda, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis...............kronor 245,200

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit...... » 3,680

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar

m. m............ kronor 16,520

b. Avlöningsförhöjnin
gar

m. m., förslagsvis

............. > 1,200 » 17,720

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........ *_15,800

Summa förslagsanslag kronor 282,400;

29. till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 282,400 kronor;

30. till Läroanstalter för blinda: Omkostnader för

budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 200,500

kronor;

31. godkänna följande personalförteckning för vårdanstalten

i Lund för blinda med komplicerat lyte, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40:

Personalförteckning.

Befattning. _ _ Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 rektor.................................E 6

4 lärarinnor i kunskapsämne.................A 20

4 lärarinnor i slöjd........................A 15

Anm.: En av dessa befattningar såsom lärarinnor i slöjd skall

tills vidare hållas obesatt.

1 maskinist..............................A 8

1 husmoder..............................A 8

1 Översköterska...........................A 7

2 vaktmästare............................A 6;

32. godkänna följande avlöningsstat för vårdanstalten

i Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1939/40:

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Stats-utskottets utlåtande Nr 206.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor 78,200

2. Arvode och särskild ersättning, bestämd

av Kungl. Majit................. » 1,200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar m. m. kronor 12,100

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis. ... » 1,700 » 13,800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 5,500

Summa förslagsanslag kronor 98,700;

33. till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte: Avlöningar för budgetåret 1939/40 anvisa ett

förslagsanslag av 98,700 kronor;

34. till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte: Omkostnader för budgetåret 1939/40 anvisa

ett förslagsanslag av 155,700 kronor;

35. godkänna följande personalförteckning för läroanstalterna

för dövstumma, att tillämpas från och med

budgetåret 1939/40 tills vidare:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 rektor, avlöningsgrupp II ...............E 4

5 rektorer, » III ...............E 3

1 rektor, IV ...............E 2

58 lärare i kunskapsämne...................A 20

2 lärare i gymnastik med lek och idrott.......A 20

7 arbetslärare i fortsättningsskola............A 15

1 skolkökslärarinna.......................A 15

2 skolköks- och kindergartenlärarinnor........A 15

14 arbetslärare i barndomsskola..............All

5 slöjdlärarinnor..........................All

2 kindergartenlärarinnor....................All

1 kindergarten- och gymnastiklärarinna........All

1 maskinist..............................A 10

6 husmödrar............................A 7

6 vaktmästare..........................A 6

5 sjuksköterskor..........................A 6

Tjänstemän å övergångsstat.

3 slöjdlärarinnor. ..........................A 8;

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

36. godkänna följande avlöningsstat för läroanstalterna

för dövstumma, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1939/40:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor 745,600

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

förslagsvis.................. *

3. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit:

a. Grundbelopp.......kronor 34,225

b. Vikariatsersättningar

m. m., förslagsvis . . . *_350 »

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar m. m.,

förslagsvis........kronor 256,000

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis . . _10,000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.........

11,700

34,575

266,000

61,625

Summa förslagsanslag kronor 1,119,500;

37. till Läroanstalter för dövstumma: Avlöningar för

budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 1,119,500

kronor;

38. godkänna följande personalförteckning för de tekniska

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1939/40:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 rektor, avlöningsgrupp I..................E 13

2 rektorer, » II.................E12

4 rektorer, » lil................Eli

1 rektor, » IV.................E10

50 lektorer...............................A 27

7 vaktmästare........................... A 7

7 vaktmästare........................... A 6

1 vaktmästare........................... A 5

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

Tjänsteman å övergångsstat.

1 verkstadsingenjör.......................A 22;

39. godkänna följande avlöningsstat för de tekniska

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis.................kronor

2. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat,

förslagsvis................. »

3. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt skolläkare. kronor 6,000

b. Arvoden åt bibliotekarier

............... » 3,500

c. Arvoden åt bokföringsoch

skrivbiträden åt

rektorer........... » 7,500 »

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar m. m.,

förslagsvis........kronor 409,100

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis . . » 10,000 »

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... »

692,000

8,600

17,000

419,100

66,300

Summa kronor 1,203,000;

Särskilda uppbördsmedel:

Hyror och hyresersättningar m. m.. . , kronor 20,000

Nettoutgift kronor 1,183,000;

40. till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 1,183,000 kronor;

41. till Tekniska läroverk: Omkostnader för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 104,500 kronor;

42. till Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. för

budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 78,500

kronor;

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

61

43. till Tekniska läroverk: Stipendier för budgetåret

1939/40 anvisa ett anslag av 10,500 kronor;

B. att den ovannämnda motionen II: 402 må anses besvarad

med vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 23 maj 1939.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Oscar Olsson, Svensson

i Kompersmåla, Asplund, Pauli, Larsson i Varberg, Magnusson i Kalmar, Bäcklund, von Heland,

Bergman och Domö; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Svensson i Grönvik, Persson

i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Närlinge, Holmdahl, Weijne, Åqvist, Bergström

och Mårtensson.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande Nr <206.

Reservationer:

1) av herrar Bergman och Åqvist, vilka ansett,

dels att utskottets yttrande i fråga om ändringar i läroverksorganisationen

bort erhålla följande lydelse:

»Departementschefen har---(= utskottet)---på denna

punkt.

I anledning av vad departementschefen anfört beträffande realskolan vid

övriga flickläroverk vill utskottet framhålla följande.

'' Vid tillkallande av sakkunniga för beredning av frågan örn organisationen

av de högre allmänna läroverken för flickor gavs av statsrådet enligt

yttrandet till statsrådsprotokollet den 30 juni 1937 bland annat följande direktiv:

''Till övervägande borde upptagas frågan om anordnande av femårig

realskolelinje vid flickläroverken eller vid vissa av dem utan samtidig försämring

av möjligheterna för dem som så önskade att genomgå fyraårig

realskola.’ De sakkunniga hava ställt sig detta direktiv till efterrättelse

och föreslå i sin skrivelse den 28 januari 1938 dubbel anknytningsmöjlighet

i analogi med förhållandet vid de högre allmänna läroverken för gossar,

så att även vid flickläroverken, som för närvarande äro utrustade med uteslutande

fyraårig realskola, byggd på folkskolans sjätte klass, skulle upprättas

jämväl femårig realskollinje, byggd på folkskolans fjärde klass. Detta

förslag har också tillstyrkts av skolöverstyrelsen och av de flesta vid remissen

hörda myndigheter och organisationer. Det förtjänar också erinras,

att redan år 1931 en samlad, synnerligen representativ kvinnoopinion i

frågan gav sig tillkänna, i det ett tjugutal kvinnosammanslutningar hos

Kungl. Majit begärde att flickläroverken måtte på samma sätt som med

dem likställda gossläroverk utrustas med dubbel anknytning.

Men i propositionen avvisas de sakkunnigas helt och hållet inom ramen

av de givna direktiven utarbetade förslag och propositionen ansluter sig

i stället till en ensam reservant, som, i strid mot sakkunnnigenämndens övriga

ledamöter, vilka ägde särskild erfarenhet från flickläroverken, endast

för ett enda av de ifrågavarande läroverken ville medgiva upprättande

av även femårig realskollinje och det blott av den anledningen att detta

såsom provårsläroverk bör äga bägge linjerna. Avvisandet vad de övriga

läroverken beträffar motiveras av reservanten därmed att i de städer som

hava högre allmänna läroverk för flickor också finnas sjuåriga flickskolor

med anknytning även från folkskolans fjärde klass, och från vilka

övergång till gymnasiet i flickläroverken vore möjlig. Såväl flickläroverkens

egna representanter som skolöverstyrelsen hava emellertid oemotsägligt

påvisat olägenheterna av denna omväg och nödfallsutväg, genom vilken

man icke heller undgår studietidens förlängning med minst ett år.

De omständigheter departementschefen åberopar för sitt avvisande av de

sakkunnigas förslag voro kända vid utfärdandet av direktiven till de sak
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

63

kunniga, varav torde framgå, att frågan om även "femårig linje vid flickläroverken

eller vissa av dem’ (således ej blott vid provårsläroverket) av

statsrådet med all rätt ansågs kunna lösas utan avvaktande av mera vittutseende

utredningar om folkskolans framtida ställning och om de kommunala

flickskolorna. Det förefaller då så mycket mer obilligt att, när nu

frågan örn flickläroverkens organisation förelägges riksdagen, undanskjuta

den mest överklagade bristen i denna organisation och alltjämt uraktlåta

avlägsnandet av en påtaglig orättvisa mot flickorna, en orättvisa som strider

mot den princip om likställighet, som riksdagen accepterat.

De ovederläggliga skäl, som tala för den begärda reformen eller rättare

sagt kompletteringen i flickläroverkens organisation, äro så ofta framhållna,

såväl av skolöverstyrelsen som av flickläroverkens målsmän och av kvinnoorganisationerna,

att någon vidlyftig utveckling av dem torde vara obehövlig.

Det må här blott i korthet erinras örn följande faktiska förhållanden.

1) Den för flickläroverken nu föreskrivna studiegången genom enbart

fyraårig realskolelinje, byggd på sex folkskoleklasser, försenar avläggandet

av real- och studentexamen med ett år i jämförelse med en studiegång genom

femårig realskolelinje byggd på fyra folkskoleklasser.

2) Den medför vidare en påfrestande ämnesträngsel särskilt därigenom

att de främmande språken måste pressas in på för kort tid, vilket även vållar

försämrad säkerhet i språkkunskaperna.

3) Det av denna opraktiska studiegång följande jäktet innebär avsevärd

fara för överansträngning och drabbar flickorna hårdast, på grund av den

olika periodiciteten i gossars och flickors utveckling under uppväxtåren.

Enligt samstämmig läkareopinion inträffar de sistnämndas mest ömtåliga

utvecklingsålder, vilken påkallar större skonsamhet i avseende på ansträngande

skolarbete, just under de år i vilka de hava att genomgå den fyraåriga

realskolan.

4) Av det sistnämnda skälet är behovet av den lugnare studiegången i

realskolan just för flickläroverken allra nödvändigast. Men i stället är den

nuvarande ordningen sådan att i de högre gossläroverken erbjudes möjlighet

att välja femårig realskolelinje, i flickläroverken däremot ej.

Att vid de statliga flickläroverkens första inrättande denna pedagogiskt

otillfredsställande ordning bestämdes såsom den enda, berodde på en då för

tiden på tongivande håll dogmatiskt urgerad tolkning av det i och för sig

riktiga kravet att folkskolan bör vara bottenskola. Man gjorde gällande att

detta krav innebure, att alla nyinrättade läroverk skulle anknytas till fullt

avslutad folkskolekurs. Man var så bunden vid denna dogm, att man bortsåg

både från de pedagogiska, olägenheterna och från den av detta system

följande förlängningen av studietiden. Innebar detta redan då en irrationell

lösning av frågan, så iir det i den dag som är ännu mer berövat rationell

förutsättning, sedan folkskolan nu obligatoriskt förlängts till sjuårig. Skall

den nämnda dogmen alltjämt urgeras, borde läroverken alltså numera byg
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande Nr %06.

gas på sjunde i stället för sjätte folkskoleklassen, vilket skulle medföra ända

till två års förlängning av studietiden till real- och studentexamen. Orimligheten

härav har omöjliggjort denna konsekvens, men därmed har man

alltså frångått dogmen om fullt avslutad folkskolekurs såsom enda tillåtna

grundval för de nya läroverken. Den har ju även med rätta frångåtts vad

de kommunala flickskolorna beträffar. Anknytningen bör givetvis ske där

den är rationellast.

Det bör därför nu vara lättare än förr att genomföra en reform, som med

bibehållande av full frihet för dem som önska och av någon anledning behöva

anknytning först från sjätte folkskoleklassen bereder även den så

länge begärda möjligheten till anknytning från fjärde folkskoleklassen, en

åtgärd som framför allt skulle innebära en akt av rättvisa mot flickläroverken.

Med hänvisning för övrigt till vad som anförts i motionerna I: 264 och

II: 421 anser utskottet därför, att senast från höstterminen 1941 sådan möjlighet

bör beredas. För nästkommande budgetår behöver detta således icke

innebära någon förändring i det nu begärda anslaget.

Utskottet finner---(= utskottet)--— detsamma. Med hänsyn

till vad utskottet ovan anfört beträffande realskolan vid de högre allmänna

läroverken för flickor torde emellertid jämväl det nya flickläroverket böra

senast från och med läsåret 1941/42 utrustas med även femårig realskola.

Likaså tillstyrker--— (= utskottet)---motionerna I: 77 och

II: 125.»;

dels ock att utskottet bort i anslutning härtill hemställa,

A. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 264 och II: 421 samt med avslag å

motionerna I: 77,1: 251, II: 125 och II: 348,

1, besluta, att de nuvarande högre allmänna läroverken

för flickor skola från och med budgetåret 1939/40 eller den

senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, successivt omorganiseras

i huvudsaklig överensstämmelse med vad av

departementschefen i ovannämnda statsrådsprotokoll för

den 3 mars 1939 angivits; dock att jämväl de högre flickläroverken

i Malmö, Hälsingborg, Göteborg och Örebro

skola senast från och med budgetåret 1941/42 utrustas

med femårig realskola vid sidan av den fyraåriga; allt under

förutsättning att vederbörande kommuner åtaga sig

att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte

inredning och möbelutrustning samt bostäder åt rektorerna

eller motsvarande kontant ersättning;

2. besluta, att å Södermalm i Stockholm skall från och

med budgetåret 1939/40 eller den senare tidpunkt, Kungl.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Statsutskottets utlåtande Nr 206.

Majit bestämmer, successivt upprättas ett högre allmänt

läroverk för flickor med fyrklassig realskola och fyraårigt

latin- och realgymnasium, ävensom att vid nämnda läroverk

skall senast från och med budgetåret 1941/42 upprättas

jämväl femårig realskola, allt under förutsättning att Stockholms

stad dels åtager sig att tillhandahålla erforderliga

undervisningslokaler, som av Kungl. Majit godkännas,

jämte inredning och möbelutrustning samt bostad åt rektor

eller motsvarande kontant ersättning, dels ock förpliktar

sig att bidraga till bestridande av de utgifter, som åvila

biblioteks- och materielkassan samt ljus- och vedkassan

vid läroverket, med ett engångsanslag under första året av

läroverkets verksamhet av minst 13,000 kronor;

2) av herr Holmdahl.

Bihang till riksdagens -protokoll 1939. 6 sami. Nr 206.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:355 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. jämte en i ämnet väckt motion. s. 1 i texten