Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1939-05-23 · 65 sidor, varav 64 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 64 av 65 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1939:206, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
1
Nr 206.
Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1939 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående
anslag till avlöningar vid de allmänna läroverken
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under
budgetåret 1939/40 har Kungl. Majit (åttonde huvudtiteln, punkterna 119,
121, 123, 142, 146, 171, 183, 189 och 199 av det vid propositionen fogade
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1939) föreslagit
riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som bleve riksdagen
förelagd, för budgetåret 1939/40 beräkna
dels till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar ett förslagsanslag av
430.000 kronor;
dels till Högre lärarinneseminariet: Omkostnader ett förslagsanslag av
44,200 kronor;
dels till Allmänna läroverken: Avlöningar ett förslagsanslag av 26,450,000
kronor;
dels till Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna m. m. ett
förslagsanslag av 400,000 kronor;
dels till Folkskoleseminariet Avlöningar ett förslagsanslag av 2,450,000
kronor;
dels till Folkskoleseminarier: Omkostnader ett förslagsanslag av 220,000
kronor;
dels till Småskoleseminarier: Avlöningar ett förslagsanslag av 540,000
kronor;
dels till Småskoleseminarier: Omkostnader ett förslagsanslag av 68,000
kronor;
dels till Nomadskolor: Avlöningar ett förslagsanslag av 122,000 kronor;
dels till Läroanstalter för blinda: Avlöningar ett förslagsanslag av 280,000
kronor;
dels till Läroanstalter för blinda: Omkostnader ett förslagsanslag av
217.000 kronor;
dels till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar
ett förslagsanslag av 96,000 kronor;
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 206.
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
dels till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Omkostnader
ett förslagsanslag av 153,000 kronor;
dels till Läroanstalter för dövstumma: Avlöningar ett förslagsanslag av
1,090,000 kronor;
dels till Tekniska läroverk: Avlöningar ett förslagsanslag av 1,200,000
kronor;
dels till Tekniska läroverk: Omkostnader ett förslagsanslag av 104,500
kronor;
dels till Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag
av 79,400 kronor;
dels ock till Tekniska läroverk: Stipendier ett anslag av 10,500 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 3 mars 1939 dagtecknad proposition
(nr 211), under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit riksdagen
att
1. besluta, att de nuvarande högre allmänna läroverken för flickor skola
från och med budgetåret 1939/40 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit
bestämmer, successivt omorganiseras i huvudsaklig överensstämmelse med
vad av departementschefen i ovannämnda statsrådsprotokoll för den 3
mars 1939 angivits, under förutsättning att vederbörande kommuner åtaga
sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och
möbelutrustning samt bostäder åt rektorerna eller motsvarande kontant
ersättning;
2. besluta, att å Södermalm i Stockholm skall från och med budgetåret
1939/40 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer, successivt
upprättas ett högre allmänt läroverk för flickor med fyrklassig realskola och
fyraårigt latin- och realgymnasium, under förutsättning att Stockholms
stad dels åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler,
som av Kungl. Majit godkännas, jämte inredning och möbelutrustning
samt bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning, dels ock förpliktar
sig att bidraga till bestridande av de utgifter, som åvila biblioteksoeh
materielkassan samt ljus- och vedkassan vid läroverket, med ett engångsanslag
under första året av läroverkets verksamhet av minst 13,000
kronor;
3. besluta, att nya elementarskolan i Stockholm skall från och med budgetåret
1939/40 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer, successivt
ombildas till högre samläroverk under förutsättning, att Stockholms
stad åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler,
som av Kungl. Majit godkännas, jämte inredning och möbelutrustning
samt bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning;
4. besluta, att vid högre allmänna läroverket å Kungsholmen i Stockholm
skall från och med budgetåret 1939/40 eller den senare tidpunkt,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
Kungl. Majit bestämmer, successivt omorganiseras i huvudsaklig överensstämmelse
med vad av departementschefen i ovannämnda statsrådsprotokollet
för den 3 mars 1939 angivits;
5. besluta, att vid högre latinläroverket å Norrmalm i Stockholm skall
från och med budgetåret 1939/40 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit
bestämmer, successivt upprättas ett fyraårigt realgymnasium vid sidan av
det nuvarande latingymnasiet;
6. besluta, att högre latinläroverket och högre realläroverket i Göteborg
skola från och med budgetåret 1939/40 eller den senare tidpunkt, Kungl.
Majit bestämmer, successivt omorganiseras i huvudsaklig överensstämmelse
med vad av departementschefen i ovannämnda statrådsprotokoll för
den 3 mars 1939 angivits, under förutsättning att Göteborgs stad förpliktar
sig att, såvitt angår de nya linjerna vid ifrågavarande läroverk, tillhandahålla
erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning
samt bostäder åt rektorerna eller motsvarande kontant ersättning;
7.
godkänna av depax-tementschefen förordad personalförteckning för
högre lärarinneseminariet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40;
8. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för högre
lärarinneseminariet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40;
9. till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar för budgetåret 1939/40 anvisa
ett förslagsanslag av 433,800 kronor;
10. till Högre lärarinneseminariet: Omkostnader för budgetåret 1939/40
anvisa ett förslagsanslag av 44,300 kronor;
11. godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
de allmänna läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40;
12. bemyndiga Kungl. Majit att — utan hinder av sagda personalförteckning
— tills vidare under budgetåret 1939/40, då för realskolestadiet
avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta,
huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning
eller ämneslärarinnebefattning;
13. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för de allmänna
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40;
14. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1939/40 anvisa
ett förslagsanslag av 20,440,000 kronor;
15. till Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna m m. för
budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 420,000 kronor, därav
högst 15,000 kronor må, efter Kungl. Majits beprövande, användas såsom
bidrag till nedbringande för samtliga lärjungar av avgifterna till nämnda
kassor i sådana fall, då berörda avgifter kunna anses alltför tyngande;
4
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
16. godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
folkskoleseminarierna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40;
17. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för folkskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40;
18. till Folkskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1939/40 anvisa
ett förslagsanslag av 2,400,000 kronor;
19. till Folkskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret 1939/40 anvisa
ett förslagsanslag av 223,600 kronor;
20. godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
småskoleseminarierna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40;
21. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för småskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40;
22. till Småskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1939/40 anvisa
ett förslagsanslag av 520,000 kronor;
23. till Småskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret 1939/40 anvisa
ett förslagsanslag av 81,000 kronor;
24. godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
nomadskolorna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40;
25. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för nomadskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40;
26. till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag
av 125,300 kronor;
27. godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
läroanstalterna för blinda, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40;
28. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för läroanstalterna
för blinda, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40;
29. till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret 1939/40 anvisa
ett förslagsanslag av 282,400 kronor;
30. till Läroanstalter för blinda: Omkostnader för budgetåret 1939/40 anvisa
ett förslagsanslag av 200,500 kronor;
31. godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1939/40;
32. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för vårdanstalten
i Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1939/40;
33. till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 98,700 kronor;
34. till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Omkostnader
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 155,700 kronor;
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
5
35. godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
läroanstalterna för dövstumma, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1939/40;
36. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för läroanstalterna
för dövstumma, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40;
37. till Läroanstalter för dövstumma: Avlöningar för budgetåret 1939/40
anvisa ett förslagsanslag av 1,119,500 kronor;
38. godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
de tekniska läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40;
39. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för de tekniska
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40;
40. till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret 1939/40 anvisa ett
förslagsanslag av 1,181,000 kronor;
41. till Tekniska läroverk: Omkostnader för budgetåret 1939/40 anvisa
ett förslagsanslag av 104,500 kronor;
42. till Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. för budgetåret 1939/40
anvisa ett reservationsanslag av 78,500 kronor;
43. till Tekniska läroverk: Stipendier för budgetåret 1939/40 anvisa ett
anslag av 10,500 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom andra kammaren av herrar K. Mäler och N. V. Sandström
väckt motion (11:402), vari hemställts, att riksdagen vid besvarandet av
förevarande proposition nr 211 ville beakta vad i motionen anförts;
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr J. Bergman (I: 264) och den andra inom andra kammaren av herr E.
Åqvist (II: 421), vari hemställts, att riksdagen, vid huvudsakligt bifall till
Kungl. Maj:ts proposition nr 211 i övrigt, måtte besluta sådan ändring i
organisationen av de högre allmänna läroverken för flickor att senast fran
och med höstterminen 1941 vid vart och ett av dem öppnas möjlighet att
få välja femårig realskollinje;
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr H. Nordenson (I: 77) och den andra inom andra kammaren av herr
7. Anderson (II: 125), vari hemställts, att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t
begära utredning om tillhandahållande genom statens försorg av undervisning
för fyllnadsprövande efter studentexamen, antingen genom upprättande
av ett statens läroverk för partiell studentexamen eller genom kvällsundervisning
vid vissa läroverk eller på annat sätt;
dels en inom andra kammaren av herr Å. Holmbäck väckt motion (II:
348), vari hemställts, att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t begära utredning
örn minskning av arbetsbördan för lärjungarna i realskolan och framläggande
för riksdagen på (lenna utredning fotade förslag;
6
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
dels ock en inom första kammaren av herr H. Nordenson väckt motion
(I: 251), vari hemställts, att riksdagen ville bevilja det av skolöverstyrelsen
för budgetåret 1939/40 begärda anslaget av 9,540 kronor för två extra adjunktstjänster,
motsvarande ett behov av mellan 40 och 50 veckotimmars
undervisning å gymnasialstadiet, såsom ersättning för den undervisning,
varifrån institutionsföreståndare bör frigöras vid sådana tillfällen, då nyeller
ombyggnad av läroverksinstitutioner äger rum.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda, motionsvis gjorda
yrkanden, hänvisas — i den mån redogörelse därför ej lämnas här nedan —
till motionerna II: 402,1: 264,1: 77, II: 348 och I: 251.
I. Inledning.
Departementschefen har inledningsvis omnämnt vissa på Kungl. May.ts
prövning beroejide förslag till organisationsändringar, vilka icke nu föranlett
förslag till riksdagen; dessa innebära enligt propositionen i korthet
följande:
Stadsfullmäktige i Sollefteå och i Örnsköldsvik hava anhållit, att Kungl.
Maj:t måtte förelägga riksdagen förslag örn inrättande av statliga gymnasier
i dessa städer. Liknande framställningar föreligga jämväl beträffande
Ludvika, Karlshamn, Avesta och Arvika. I utlåtande den 5 december 1938
har skolöverstyrelsen berört dessa framställningar och därvid förklarat, att
— därest några av nämnda städer skulle av Kungl. Majit anses böra nu
ifrågakomma till erhållande av statligt gymnasium — överstyrelsen ville
framhålla endera Sollefteå och Örnsköldsvik i Västernorrlands län, därnäst
Ludvika i Kopparbergs län och i tredje rummet den andra av de båda västernorrländska
städerna såsom de städer, vilka syntes i berörda avseende
böra i första hand tillgodoses, varvid överstyrelsen, ehuru med någon tvekan,
ansåge sig böra giva Sollefteå ett visst företräde framför Örnsköldsvik.
I första hand hemställde överstyrelsen emellertid, att Kungl. Majit ville
låta verkställa en snar utredning av frågan, huruvida och i vilken utsträckning
en utvidgning av landets nuvarande gymnasieorganisation borde ske,
varvid hänsyn jämväl borde tagas till andra orter än sådana, från vilka
inkommit ansökan örn upprättande av statsgymnasier.
Styrelsen för Lycksele kommunala mellanskola har på uppdrag av kommunalfullmäktige
i Lycksele köping hemställt, att nämnda skola måtte
ombildas till statlig samrealskola. Över denna framställning hava utlåtanden
avgivits bland annat av den inom ecklesiastikdepartementet tillkallade
sakkunnige för utredning rörande frågan örn fortsatt förstatligande av kommunala
mellanskolor, vilken därvid framhållit, att, därest åtgärder i riktning
mot ett förstatligande av kommunala mellanskolor ansåges böra vidtagas,
nämnda kommunala mellanskola syntes i främsta rummet böra komma
i åtanke samt att på grund därav hinder ej syntes böra möta att i detta
fall för riksdagen framlägga förslag till ett förstatligande utan att avvakta
slutförandet av den honom anförtrodda utredningen. Skolöverstyrelsen har
förklarat sig vara av samma uppfattning.
Departementschefen har framhållit, att det knappast vore av omständigheterna
påkallat att — såsom överstyrelsen ifrågasatt — till allmän utredning
hänskjuta frågan, huruvida och i vilken utsträckning en utvidgning
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
7
av landets nuvarande gymnasieorganisation borde ske. I propositionen nr
90/1938 hade samma fråga berörts, och därvid hade departementschefen
uttryckt, den meningen, att tillräckliga skäl icke för närvarande förelåge att
föreslå Kungl. Majit en omprövning av denna art, och utgått från att frågan
om ändringar i den nuvarande organisationen borde från fall till fall
underkastas prövning. Riksdagen hade icke framställt någon erinran mot
denna uppfattning.
För ett förstatligande av kommunala mellanskolan i Lycksele hade, såvitt
departementschefen kunde nu bedöma, anförts övertygande skäl. Departementschefen
ansåge sig emellertid böra förorda ett uppskov med frågans
bedömande, till dess resultatet förelåge av den pågående utredningen
rörande frågan örn fortsatt förstatligande av kommunala mellanskolor; då
denna utredning enligt årets berättelse örn vad i rikets styrelse sedan sista
lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit beräknades kunna slutföras under
år 1939, kunde frågan örn förstatligande av nämnda skola alltså under
den allra närmaste framtiden i ett vidare sammanhang upptagas till förnyad
prövning.
Även vissa av de i övrigt framställda förslagen vore enligt departementschefens
förmenande av natur att böra inom den närmaste framtiden tillgodoses.
Särskilt starkt motiverade syntes departementschefen förslagen örn
upprättande av statliga gymnasier i Örnsköldsvik och Ludvika. Han vore
emellertid icke beredd att i detta sammanhang framlägga förslag i dessa
hänseenden med hade för avsikt att ånyo anmäla dessa frågor i så god tid,
att de kunde bedömas i samband med frågan örn anslag för budgetåret
1940/41 till de allmänna läroverken.
I motionen II: 402 anföres i anslutning till departementschefens nyssberörda
uttalande angående framställningarna örn inrättande av statliga gymnasier
i Örnsköldsvik och Ludvika bland annat:
Örn riksdagen skulle lämna detta departementschefens uttalande utan någon
erinran, torde detta vid den fortsatta prövningen av ifrågavarande
spörsmål kunna tolkas såsom ett riksdagens instämmande uti att förslagen
örn upprättande av gymnasier på dessa av departementschefen nämnda
platser äro särskilt starkt motiverade. För att förebygga en sådan fortsatt
behandling av spörsmålet lia motionärerna velat erinra örn att starka skäl
anförts för upprättande av gymnasier jämväl på andra orter, och att med
hänsyn härtill frågan örn förläggningen av nya gymnasier och i vilken ordning
de skola upprättas från riksdagens sida bör hållas öppen intill dess
propositioner i nämnda avseenden föreligga.
Motionärerna säga sig gärna vilja vitsorda, att starka skäl anförts för
att gymnasier upprättas i Örnsköldsvik och Ludvika. De framhålla emellertid,
att starka skäl jämväl anförts för inrättande av ett gymnasium i Sollefteå.
Skolöverstyrelsen, vilken verkställt eri noggrann prövning av de olika
framställningarna örn utvidgad läroverksorganisation, har, anföra motionärerna
vidare, kommit till den uppfattningen, att starkare skäl anförts för
upprättande av ett gymnasium i Sollefteå än för någon annan ort, varifrån
8
Statsutskottets utlåtande Nr £06.
Utskottet.
liknande framställning gjorts. Skolöverstyrelsen konstaterar sålunda, att
Sollefteå samrealskola för närvarande är landets största, att Örnsköldsvik
i det hänseendet kommer i fjärde rummet och Ludvika i tjugoandra rummet.
Skolöverstyrelsen konstaterar vidare, att lärjungeunderlaget för ett gymnasium
i Sollefteå för närvarande är 450, medan motsvarande tal för Örnsköldsvik
är 290. Skolöverstyrelsen konstaterar slutligen, att lärjungeantalet
i avgångsklassen vid Sollefteå samrealskola för närvarande är 70, medan
motsvarande tal för Örnsköldsviks samrealskola är 39. Dessa uppgifter anföras
här icke som argumentering för att blivande gymnasier skola upprättas
här eller där, utan allenast för att visa, att starka skäl anförts jämväl
för andra orter än de av departementschefen nämnda. Det kan under sådana
förhållanden enligt motionärernas mening icke vara rimligt, att riksdagen
i ärendets nuvarande läge skulle, genom att lämna departementschefens uttalande
utan erinran, måhända binda sin fria prövningsrätt för det tillfälle,
då proposition om upprättande av nya gymnasier föreligger. Vid den tidpunkten
bör riksdagen ha alla möjligheter att till förutsättningslös prövning
upptaga också de skäl, som anföras för upprättande av gymnasier
även på andra orter än av departementschefen nu nämnda.
Motionärerna hemställa därför, att riksdagen vid besvarandet av proposionen
nr 211 ville beakta vad av dem anförts.
Såsom av ovan lämnade redogörelse framgår, har departementschefen inledningsvis
erinrat örn vissa på Kungl. Maj:ts prövning beroende framställningar
örn inrättande av nya statliga gymnasier på icke mindre än sex
olika orter. Enligt vad utskottet har sig bekant, torde det kunna förväntas,
att framställningar i angivna syfte komma att ingivas även från ett flertal
andra håll. Det skulle utan tvivel vara av värde, om vid den förestående
bedömningen av de särskilda framställningar, som sålunda redan inkommit
eller äro att förvänta, en utredning förelåge, som utvisade, såväl å vilka
orter behov av nya statliga gymnasier för närvarande vore för handen ävensom
den struktur dessa gymnasier med hänsyn till på frågan inverkande
förhållanden syntes böra erhålla, som ock den ordning, i vilken en successiv
utvidgning av gymnasieorganisationen lämpligen borde ske. Utskottet anser
det fördenskull befogat, att den av skolöverstyrelsen i dess ovannämnda
utlåtande av den 5 december 1938 begärda utredningen rörande ifrågavarande
spörsmål kommer till stånd och bedrives med största möjliga skyndsamhet.
Departementschefen har med hänsyftning på de ovanberörda framställningarna
framhållit, att förslagen om upprättande av statliga gymnasier i
Örnsköldsvik och Ludvika syntes honom särskilt starkt motiverade. I motionen
II: 402 påpekas, att starka skäl anförts jämväl för andra orter än
dessa. Med anledning av vad sålunda anförts vill utskottet framhålla, att
utskottet givetvis icke i sakens nuvarande läge är berett att taga ställning
till frågan om företräde i förevarande avseende för den ena eller andra orten.
Med vad utskottet sålunda anfört torde motionen II: 402 få anses besvarad.
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
9
II. Ändringar i läroverksorganisationen.
Omorganisation av de nuvarande högre allmänna
läroverken för flickor.
För närvarande finnas fem högre allmänna läroverk för flickor, nämligen
i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg, vilka inrättats genom beslut
av 1927 års riksdag och varit i verksamhet sedan höstterminen 1929,
samt i Örebro, vilket sistnämnda läroverk tillkommit genom beslut av
1930 års riksdag och varit i verksamhet sedan höstterminen 1931.
Vid samtliga dessa flickläroverk är realskolan anordnad såsom fyraårig
och anknyter således till folkskolans sjätte klass. Gymnasiet är vid de
särskilda läroverken anordnat så, att treåriga såväl latin- som realgymnasier
finnas vid läroverken i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg,
medan stockholmsläroverket dessutom har fyraårigt latingymnasium
och örebroläroverket uteslutande fyraårigt latingymnasium. Den treåriga
gymnasieformen, som bygger på realskolans högsta klass, är således dominerande
för flickläroverkens del; den fyraåriga gymnasieformen, som
bygger på realskolans näst högsta klass, är representerad endast av två
latinlinjer.
Kungl. Maj:ts förslag bygger på ett av särskilda sakkunniga, de s. k. flickläroverkssakkunniga,
den 28 januari 1938 avgivet betänkande, vilkas förslag
innebär,
beträffande realskolan, att vid sidan av de nuvarande fullständiga
fyraåriga realskollinjerna vid vart och ett av de fem ifrågavarande
läroverken upprättas en enkel femårig realskollinje, samt
beträffande gymnasiet
i Stockholm, att det treåriga realgymnasiet förändras till fyraårigt,
i Göteborg, att den ena av de båda fullständiga parallellinjerna av det
treåriga latingymnasiet förändras till fyraårig linje,
i Malmö och Hälsingborg, att de treåriga latingymnasierna förändras
till fyraåriga, samt
i Örebro, att ett treårigt realgymnasium nyinrättas.
Sakkunnigförslaget är enhälligt endast i fråga om gymnasieorganisationen
och organisationen av realskolan vid flickläroverket i Stockholm.
Beträffande sakkunnigmajoritetens förslag till organisation av realskolan
vid övriga flickläroverk har en av de sakkunniga, bankofullmäktigen Jonsson,
avgivit särskilt yttrande, vari han förklarat sig anse en femårig realskollinje
vid de högre flickläroverken obehövlig, men biträtt förslaget om
en dylik linjes inrättande vid läroverket i Stockholm av den anledningen,
att detta läroverk vore utbildningsanstalt för läroverkslärare och följaktligen
borde vara komplett.
I yttrandena över sakkunnigförslaget har detsamma, i vad avser gymnasieorganisationen,
vunnit anslutning från samtliga hörda myndigheters och
10
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
organisationers sida. Beträffande realskolans organisation har flertalet hörda
biträtt sakkunnigmajoritetens förslag medan centralstyrelsen för Sveriges
allmänna folkskollärarförening anslutit sig till reservantens uppfattning.
De pörtem e n t sch efea har för egen del tillstyrkt de sakkunnigas förslag beträffande
flickläroverkens gymnasieorganisation. Ifråga om realskolan har
han förordat upprättande från och med nästa läsår av en femårig realskollinje
endast vid det nuvarande flickläroverket i Stockholm. Till stöd härför
har han anfört följande:
Under senare år hade med växande styrka framträtt önskemål om förnyat
övervägande av frågan om folkskolans ställning i skolsystemet, dess anknytning
till andra bildningslinjer, och det syntes departementschefen vara en
tidsfråga, när detta spörsmål borde upptagas till allsidig omprövning. Härigenom
kunde det föreliggande organisationsspörsmålet komma i ett förändrat
läge. Även kunde nämnas, att frågan örn flickläroverkens organisation
— åtminstone såvitt anginge realskolstadiet — icke lämpligen borde bedömas
med bortseende från spörsmålet om den kommunala flickskolans organisation
och ställning. Organisationen av sistnämnda skolform befunne sig
för närvarande under utredning genom särskilda av departementschefen tillkallade
sakkunniga. Det skulle då, syntes det honom, i viss mån innebära
ett föregripande jämväl av denna utredning, om slutlig ståndpunkt till ifrågavarande
förslag redan nu skulle fattas, särskilt som det åt sistnämnda sakkunniga
givna utredningsuppdraget även inrymde spörsmålet om den kommunala
flickskolans förhållande till realskolan och det därmed sammanhängande
problemet örn flickskolans anknytning till gymnasiet. Vad nu anförts
kunde tillämpas även i fråga om Hälsingborg, som visserligen i motsats
till de övriga ifrågavarande läroverksorterna saknade kommunal flickskola,
men där likväl privata flickskolor funnes, anordnade i huvudsaklig
överensstämmelse med vad som gällde för sjuårig lärokurs vid kommunal
flickskola med teoretisk utbildningslinje.
Emellertid intoge högre allmänna läroverket för flickor i Stockholm
en särställning bland övriga flickläroverk såtillvida, att detsamma numera
vore pr o vårslärov erk. Då det nied hänsyn till lärarutbildningen vid denna
läroanstalt vore av värde, att den inrymde också femårig realskola, ansåge
departementschefen sig böra i likhet med flickläroverkssakkunniga, som på
denna punkt vore enhälliga, framlägga förslag örn inrättande vid detta läroverk
av en femårig, realskollinje vid sidan av de nuvarande fullständiga
fyraåriga realskollinjerna. Han beräknade därvid i likhet med de sakkunniga,
att den femåriga linjen till en början icke komme att omfatta några
parallellavdelningar, men förutsatte att, örn behov därav skulle uppstå, parallellavdelningar
i vanlig ordning skulle kunna upprättas.
Departementschefen har förutsatt, att den av honom förordade omorganisationen
genomföres successivt från och med höstterminen 1939 eller den
senare tidpunkt Kungl. Majit bestämmer. Merkostnaderna under omorganisationens
första år, som vid ett helt genomförande av de sakkunnigas förslag
av dessa beräknats till omkring 78,000 kronor, har av departementschefen
— med utgångspunkt från nu ännu gällande avlöningsgrunder och
med bortseende från dyrtidstillägg — uppskattats till i runt tal 31,800
kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
11
Inrättande av ett läroverk, jordlie leor å Södermalm
i Stockholm m. m.
Stockholms stadsfullmäktige hava hemställt, att ett högre allmänt läroverk
för flickor måtte inrättas å Södermalm från och med läsåret 1939/40
samt att nya elementarskolan måtte ombildas till samläroverk från och med
samma tidpunkt.
Skolöverstyrelsen, som tillstyrkt stadsfullmäktiges framställning, har därjämte
framlagt förslag rörande viss omorganisation av högre allmänna läroverket
å Kungsholmen, att genomföras från och med förutnämnda läsår.
De föreslagna organisationsändringarna, vilka på sedvanligt sätt äro avsedda
att genomföras successivt, innebära följande:
Det nya flickläroverket skulle enligt stadsfullmäktiges framställning
omfatta en femårig realskola med två serier parallellavdelningar
och gemensam avslutningsklass samt en fyraårig latingymnasie- och en
fyraårig realgymnasielinje. I särskild framställning, föranledd av flickläroverkssakkunnigas
förutnämnda betänkande, hava stadsfullmäktige sedermera
hemställt, att det ifrågasatta nya flickläroverket måtte utrustas jämväl
med en fyraårig realskollinje, vilken tänktes överflyttad från det nuvarande
flickläroverket i Vasastaden.
Nya elementarskolan, för närvarande avsedd uteslutande för
gossar och bestående av fyra- och femårig realskola med enkla linjer, en
enkel treårig realgymnasielinje samt fyraårigt latin- och fyraårigt realgymnasium,
det förra enkellinjigt och det senare med dubbla avdelningar av
första ringen men i övrigt utan parallellavdelningar, skulle enligt förslaget
ombildas till samläroverk och samtidigt erhålla ytterligare dels en femårig
realskollinje (utan avslutningsklass) och en fyraårig latingymnasielinje. Ny
läroverksbvggnad skulle därvid av staden uppföras å Ladugårdsgärdet.
Högre allmänna läroverket å Kungsholmen, vars gymnasium
för närvarande är avsett både för gossar och för flickor och är utrustat
med en enkel treårig latinlinje och en dubbel treårig reallinje, skulle
enligt föreliggande förslag omorganiseras så att en fyraårig latinlinje inrättades
i stället för den treåriga och en fyraårig reallinje i stället för den
eria treåriga.
Kostnaderna för ifrågavarande organisationsändringar hava av
skolöverstyrelsen beräknats sålunda:
a) Nästa budgetår:
nya elementarskolan ................................ kronor 19,300
flickläroverket å Söder .............................. » 47,000
Kungsholmens läroverk
Summa kronor 66,300.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
b) Vid fullt genomförd omorganisation:
nya elementarskolan................................. kronor 90,000
flickläroverket å Söder............................... » 217,100
Kungsholmens läroverk .............................. » —
Summa kronor 307,100.
Härvid har hänsyn icke tagits till dyrtidstillägg, provisoriskt dyrortstilllägg
och provisorisk avlöningsförstärkning.
Stadsfullmäktiges framställning om inrättande av ett nytt flickläroverk
1 Stockholm samt örn nya elementarskolans förändring till samläroverk ingår
som ett led i en större fråga örn den högre flickundervisningens ordnande
i huvudstaden. En av Stockholms stadskollegium tillsatt gymnasiekommitté
avgav den 17 december 1937 betänkande i frågan. Stadsfullmäktige
hava sedermera beslutat att hos Kungl. Majit göra den framställning, för
vilken i det föregående redogjorts, samt därjämte anhållit, att från och med
läsåret 1939/40 kommunala flickskolor i Stockholm måtte inrättas enligt av
gymnasiekommittén framlagt förslag, vilket innebär inrättande av följande
sex kommunala flickskolor.
Södermalms kommunala flickskola, ersättande Lychouska skolan, Anna
Schuldheis’ skola och Södermalms läroanstalts för flickor elementarskola,
3 sjuåriga och 1 sexårig linje, 25 avdelningar,
Kungsholmens kommunala flickskola, ersättande Kungsholms elementarskola
för flickor, 2 linjer, förenad lärokurs, 14 avdelningar,
Bromma kommunala flickskola, ersättande Äppelvikens elementarskola,
2 linjer, förenad lärokurs, 14 avdelningar,
Vasastadens kommunala flickskola, ersättande Vasa högre flickskola
samt Wallinska och Åhlinska skolornas elementarskolor, 3 linjer, förenad
lärokurs, 19 avdelningar,
Norrmalms kommunala flickskola, ersättande Ateneum för flickor, Brummerska
skolan och Annaskolan-Detthowska skolan, 3 linjer, förenad lärokurs,
19 avdelningar,
Östermalms kommunala flickskola, ersättande Lyceums för flickor elementarskola,
Margaretaskolan, Oskars högre flickskola och Anna Sandströms
skola, 3 linjer, förenad lärokurs, 19 avdelningar.
Av de privata flickskolorna tänkte sig kommittén, att nya elementarskolan
för flickor skulle bibehållas i nuvarande utformning samt att Wallinska
och Åhlinska skolornas gymnasier skulle samorganiseras till ett närmast på
den föreslagna kommunala flickskolan i Vasastaden byggt enskilt gymnasium.
Av de nuvarande statsunderstödda enskilda flickgymnasierna skulle sålunda
Lyceum för flickor och Södermalms högre läroanstalt för flickor indragas
i samband med den föreslagna utvidgningen av den statliga gymnasieorganisationen
för flickor.
Beträffande nya elementarskolan har gymnasiekommittén framhållit,
bland annat, att frågan om denna skolas förläggning snart komme att bliva
aktuell, då skolans nuvarande lokaler vid Hötorget i flera avseenden vore
otillfredsställande och en om- och tillbyggnad på denna plats ansåges ute
-
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
13
sluten. Vidare vore nya elementarskolan för gymnastikundervisningen hänvisad
till gymnastiska centralinstitutet, som vore avsett att flyttas till närheten
av Stadion; senast när denna flyttning komme till stånd, bleve det
därför nödvändigt att anskaffa lokaler åt läroverket på annat håll. Vid övervägande
av olika synpunkter har kommittén funnit sig böra förorda Ladugårdsgärdet
såsom den lämpligaste platsen härför.
Gymnastiska centralinstitutet har framhållit, att nya elementarskolan
borde förflyttas från sin nuvarande plats ungefär samtidigt som centralinstitutet
samt att det ur institutets synpunkt vore angeläget, att förhandlingar
upptoges med Stockholms stad örn en förläggning av nya elementarskolans
nybyggnad till närheten av Stadion. Härigenom skulle läroverket
kunna utnyttja institutets idrottsanläggningar, simhall och gymnastiksalar,
varför en särskild gymnastikbyggnad för läroverket under sådana omständigheter
icke bleve erforderlig.
Defartementschejen har för egen del anfört bland annat:
Den utredning, som verkställts av Stockholms stads gymnasiekommitté,
hade visat, att Stockholm lede brist på genom det allmännas försorg inrättade,
för flickor avsedda utbildningslinjer på gymnasiestadiet. Den
kvinnliga ungdomen vore i stor utsträckning för sin utbildning i högre skolformer
hänvisad till enskilda läroanstalter, vilka som regel tillämpade väsentligt
högre terminsavgifter än jämförliga, av det allmänna upprättade
skolor. Av utredningen framginge, att på grund härav genomsnittskostnaderna
för flickornas utbildning på det stadium, varom här vöre fråga, vore
ej oväsentligt högre än motsvarande kostnader för den manliga ungdomen.
Grundtanken i det föreliggande förslaget vore att i detta hänseende söka
åvägabringa likställighet mellan gossar och flickor. Detta avsåges skola
åstadkommas genom en avsevärd utvidgning av den statliga och kommunala
skolorganisationen och en samtidig reduktion av antalet enskilda läroanstalter.
Den principiella uppfattning, som sålunda kommit till uttryck i det föreliggande
förslaget, delades av departementschefen. En utvidgning av den för
flickor avsedda statliga och kommunala skolverksamheten i huvudstaden
medförde icke blott en i och för sig önskvärd sänkning av de alltför höga
utbildningskostnaderna utan möjliggjorde därjämte en tillfredsställande anordning
av den högre flickundervisningen i huvudstaden. Departementschefen
vore därför ense med förslagsställarna och vederbörande myndigheter
örn att åtgärder i här antydd riktning borde vidtagas.
I detta sammanhang har departementschefen tagit ställning till allenast
de delar av det föreliggande förslaget, som avse förändringar i den statliga
skolorganisationen i Stockholm. Frågan örn inrättande av kommunala flickskolor
i huvudstaden borde enligt departementschefen framdeles i vanlig
ordning prövas av Kungl. Majit. Departementschefen har dock framhållit,
att förutsättningar flir upprättandet av de ifrågasatta kommunala flickskolorna
vöre torh anden, varför sådana skolor borde i därför stadgad ordning
komma lill stånd.
De förändringar i den statliga skolorganisationen i Stockholm, som jämlikt
stadsfullmäktiges förslag skulle genomföras, vore, fortsätter departe
-
14
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
mentschefen, dels ombildning av nya elementarskolan till samläroverk och
samtidigt viss utvidgning av denna läroanstalt, dels ock upprättande av ett
nytt högre allmänt läroverk för flickor å Södermalm.
Förslaget byggde på förutsättningen, att omkring 490 flickor skulle behöva
överföras från enskilda till statliga gymnasier i Stockholm för att
flickorna skulle bliva i stort sett likställda med gossarna i avseende å möjligheterna
att erhålla tillträde till statliga gymnasier. Av dessa 490 flickor
skulle enligt företagen beräkning omkring 400 komma att få rum i den utvidgade
nya elementarskolan och det nya flickläroverket, medan ett hundratal
ansetts skola kunna erhålla plats vid det nuvarande samläroverket
i Bromma. Skolöverstyrelsen hade emellertid erinrat, att läroverket i Bromma
numera vore färdigbildat, varför plats icke kunde där beredas för ytterligare
ett större antal flickor.
Ehuru alltså effektiviteten av de föreslagna åtgärderna icke torde komma
att fullt motsvara den avsedda, syntes likväl icke någon befogad invändning
kunna ur organisatorisk synpunkt riktas mot de ifrågasatta anordningarna.
Departementschefen tillstyrkte därför desamma. Han hade icke
heller funnit anledning till erinran mot att nya elementarskolan inrymdes i
nya lokaler. De av direktionen för gymnastiska centralinstitutet anförda
synpunkterna rörande en förläggning av den för ändamålet ifrågasatta nybyggnaden
till tomt i närheten av Stadion syntes förtjänta av beaktande.
Denna fråga torde böra framdeles närmare övervägas. Om möjligt borde
också tillses, att nya elementarskolans förflyttning skedde ungefär samtidigt
med gymnastiska centralinstitutets.
Föreliggande förslag innebure, vad de organisatoriska detaljerna beträffade,
att g y m n a s i e t vid det nya flickläroverket skulle utrustas med enkla
fyraåriga latin- och reallinjer samt att den fyraåriga latinlinjen vid nya elementarskolan
skulle dubbleras. Skolöverstyrelsen, som tillstyrkt denna organisationsplan,
hade i samband därmed ifrågasatt en ombildning av det även
för flickor tillgängliga gymnasiet vid högre allmänna läroverket å Kungsholmen
på så sätt, att den nuvarande enkla treåriga latingymnasielinjen
skulle ombildas till fyraårig samt att den ena av de nuvarande båda treåriga
realgymnasielinjerna likaledes skulle förändras till fyraårig linje.
För egen del har departementschefen vid övervägande av de nu berörda
förslagen ur olika synpunkter funnit sig böra i likhet med skolöverstyrelsen
biträda desamma.
Beträffande realskolan innebure det föreliggande förslaget, att det
nya flickläroverket skulle utrustas med femårig realskola, omfattande två
serier parallellavdelningar. I särskild framställning hade stadsfullmäktige
därjämte anhållit, att en av de fyraåriga realskollinjerna vid det nuvarande
flickläroverket i Vasastaden skulle överflyttas till läroverket å Södermalm
i samband med förverkligandet av flickläroverkssakkunnigas förslag örn inrättande
av en femårig realskollinje vid förstnämnda läroverk vid sidan av
de redan befintliga fyraåriga linjerna. Vad nya elementarskolan beträffade,
föresloges en dubblering av dess nuvarande enkla femåriga realskollinje, varvid
en ny avslutningsklass dock beräknades bliva onödig på grund av avgången
från den näst högsta klassen till det fyraåriga gymnasiet. Beträffande
realskolan vid läroverket å Kungsholmen föresloges icke någon ändring.
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
15
Ifrågavarande förslag funne departementschefen sig kunna biträda utom
försåvitt anginge organisationen av realskolan vid det nya flickläroverket.
I det föregående hade departementschefen, vad beträffade realskolan vid
de nuvarande flickläroverken, intagit den ståndpunkten, att någon ändring
icke borde för närvarande vidtagas i fråga om dessas fyrklassiga organisation,
men tillstyrkt ett undantag från denna princip i fråga om flickläroverket
i Vasastaden, vars karaktär av provårsläroverk befunnits motivera, att
denna läroanstalt försåges jämväl med en femårig linje på realsbo!stadiet. Med
denna ståndpunkt funne departementschefen sig icke kunna tillstyrka, att
det nya flickläroverket, vilket icke avsåges skola bliva provårsläroverk, utrustades
med femklassiga realskollinjer. I överensstämmelse med statskontorets
uppfattning föresloge departementschefen, att sistnämnda läroanstalt
erhölle enbart fyraåriga realskollinjer; härvid bortfölle jämväl anledningen
till att överflytta en realskollinje dit från det nuvarande flickläroverket.
För nya elementarskolans del biträdde departementschefen dock förslaget
örn dubblering av den nuvarande enkla femåriga realskollinjen i samband
med läroverkets ombildning till samläroverk; realskolan bomme därigenom
att få i princip samma organisation som läroverket i Bromma, vilket vore
tillgängligt även för flickor.
I anslutning till skolöverstyrelsens förslag och till vad av statskontoret
yttrats förordade departementschefen, att såsom villkor för upprättande av
det nya flickläroverket och för ombildning och utvidgning av nya elementarskolan
föreskreves, att staden åtoge sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler,
som av Kungl. Maj:t godkändes, jämte inredning och
möbelutrustning samt bostad åt rektor elier motsvarande kontant ersättning.
Som nämnts förutsattes, att för nya elementarskolan uppfördes nybyggnad
å Ladugårdsgärdet; anledning saknades att i detta sammanhang
inga på frågan örn den framtida användningen av nya elementarskolans
nuvarande byggnad, vilken liksom den tomt, å vilken den vore uppförd,
tillhörde staten, icke Stockholms stad. Det borde emellertid beaktas, att ett
genomförande av den ifrågasatta gymnasieorganisationen gjorde det möjligt
att för andra ändamål förfoga över ifrågavarande fastighet, som nu
förhyrdes av staden för en årshyra av 54,150 kronor. Beträffande flickläroverket
å Södermalm hade skolöverstyrelsen därjämte förutsatt, att staden
skulle förplikta sig att bidraga till bestridande av de utgifter, som åvilade
biblioteks- och materielkassan samt ljus- och vedkassan vid läroverket, med
ett engångsanslag å minst 10,000 kronor under första året av läroverkets
verksamhet. Departementschefen erinrade, att motsvarande villkor uppställts
vid upprättande av exempelvis läroverket i Bromma och att bedömandet
av denna fråga icke torde påverkas av vad i det följande föresloges
rörande bestridande av kostnaderna från och med den 1 juli 1039 för vaktmästarpersonalen
vid de allmänna läroverken. Överstyrelsens sistberörda
förslag biträdde departementschefen med den ändringen, att det belopp,
som skulle av staden gäldas, med hänsyn till nu rådande prisförhållanden
bestämdes til! 13,000 kronor. Departementschefen förutsatte, att den av
honom tillstyrkta omorganisationen av läroverket pål Kungsholmen icke
medförde ändring i avseende ii stadens skyldigheter gentemot denna läroanstalt.
Departementschefen hade icke funnit anledning till någon väsentligare
erinran mot de av skolöverstyrelsen verkställda beräkningarna av dc merkostnader
för statsverket, som ett genomförande av de framlagda förslagen
komme att medföra. I detta sammanhang ville departementschefen dock
16
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
nämna, att han icke hade för avsikt att för nästa budgetår beräkna medel till
anställande av de ordinarie ämneslärarinnor, en vid det nya flickläroverket
och en vid nya elementarskolan, som överstyrelsen upptagit i sin beräkning
av kostnaderna för detta budgetår. Med hänsyn till att ett förslag örn ämneslärarinnetjänsternas
avskaffande för närvarande vore beroende på
Kungl. Maj:ts prövning, syntes det nämligen enligt departementschefens
mening icke vara tillrådligt att för närvarande inrätta nya sådana tjänster.
Ändrad organisation av gymnasiet vid högre
latinläroverket å Norrmalm i Stockholm.
Gymnasiet vid högre latinläroverket å Norrmalm i Stockholm är för närvarande
anordnat såsom tre- och fyraårigt latingymnasium,
det förra bestående av en enkel linje, det senare av tre serier parallellavdelningar.
Därjämte finnes en läsåret 1935—36 påbörjad klassisk förs
ö k s 1 i n j e. Läroverket är avsett endast för manliga lärjungar.
Skolöverstyrelsen har framlagt förslag av innebörd, att från och med budgetåret
1939/40 en av de fyraåriga latinlinjerna skulle
utbytas mot en fyraårig reallinje. Överstyrelsens hemställan
har föranletts av en av lärarkollegiet i ämnet gjord framställning,
som tillstyrkts av läroverkets rektor.
Av lärarkollegiet åberopat statistiskt material belyste, framhåller deyartcmentschejen,
den utveckling, som kunnat skönjas vid flertalet av våra
gymnasier, nämligen den stagnerande tillströmningen till latingymnasiet
och det växande intresset för den utbildningsform, som företräddes av realgymnasiet.
Denna utveckling medförde bland annat, att latingymnasiet
finge årligen mottaga ett antal elever, som på grund av mindre goda studieanlag
icke kunnat hävda sig i konkurrensen örn platserna å reallinjen. Detta
förhållande måste särskilt starkt påverka ett läroverk, vars gymnasium inrymde
enbart latinlinjer, och så småningom leda till en sänkt standard i
studieavseende hos läroverkets gymnasieelever. Detta vore, anför departementschefen,
särskilt betänkligt, om, såsom här vore fallét, läroverket dessutom
tjänstgjorde såsom provårsläroverk.
Departementschefen tillstyrkte därför det föreliggande, av skolöverstyrelsen
framförda förslaget, varvid departementschefen förutsatte, att genom
den ifrågasatta omorganisationen icke inträdde ändring i avseende å Stockholms
stads skyldigheter att tillhandahålla läroverket lokaler m. m.
Den ifrågasatta omorganisationen beräknas icke medföra några kostnadsökningar.
Omorganisation av vissa läroverk i Göteborg.
Skolöverstj-relsen har hemställt om viss omorganisation av högre latinoch
realläroverken i Göteborg. Förslaget innebär ett fullföljande av den omorganisation
av det statliga läroverksväsendet för gossar i nämnda stad,
som tog sin början genom beslutet av 1937 års riksdag (skrivelsen nr 210),
att västra realskolan skulle ombildas till högre allmänt läroverk för gossar
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
17
från och med budgetåret 1938/39 genom överflyttning dit av en fyraårig
latinlinje från högre latinläroverket och en treårig reallinje från högre realläroverket;
från sistnämnda läroverk skulle samtidigt till västra realskolan
överflyttas en femårig realskollinje. Det sålunda under utbyggnad varande
nya högre gossläroverket har benämnts högre allmänna läroverket i Majorna
i Göteborg.
Högre latinläroverket har läsåret 1938—39 femårig realskola,
tre- och fyraårigt latingymnasium samt de fyra lägre kretsarna av en under
bildning varande sexårig klassisk försökslinje. Realskolan består av tre
fullständiga parallellserier med för närvarande gemensam avslutningsklass
samt en tillfällig fjärde parallellavdelning av andra klassen. Det treåriga
latingymnasiet och den klassiska försökslinjen äro enkellinjiga. Det
fyraåriga latingymnasiet har två fullständiga parallellinjer; av en tredje,
hittills fullständig linje, som är under överflyttning till läroverket i Majorna,
återstår innevarande läsår de tre högsta ringarna. Sammanlagt finnas
sålunda läsåret 1938—39 32 klassavdelningar. Sedan den klassiska
linjen färdigbildats, den tredje linjen av det fyraåriga latingymnasiet blivit
helt bortflyttad samt den tillfälliga utvidgningen med en fjärde parallellavdelning
inom realskolan bortfallit, torde läroverket sålunda vid oförändrad
organisation komma att normalt omfatta 30 ä 31 klassavdelningar. —
Latinläroverket är avsett för gossar och är från och med läsåret 1937—38
anordnat såsom provårsläroverk.
Skolöverstyrelsens föreliggande förslag innebär med avseende på latinläroverket,
att den ena av de nuvarande fullständiga fyraåriga latinlinjerna
överflyttas till högre realläroverket, i samband varmed vid latinläroverket
upprättas ett enkellinjigt fyraårigt realgymnasium. Latinläroverket beräknas
härigenom komma att normalt omfatta 31 klassavdelningar (tredubbel
femårig realskola med två avslutningsklasser, enkellinjigt tre- och fyraårigt
latingymnasium, enkellinjigt fyraårigt realgymnasium samt en enkel klassisk
linje).
Högre realläroverket är utrustat med femårig realskola, treoch
fyraårigt realgymnasium samt en reallyceilinje. Även detta läroverk
är nu avsett endast för gossar. Realskolan omfattade sistlidet läsår tre fullständiga
serier parallellavdelningar med två avslutningsklasser; en av
nämnda tre linjer har dock från och med läsåret 1938—39 börjat överflyttas
till läroverket i Majorna. Det treåriga realgymnasiet har hittills bestått
av två fullständiga parallellinjer, av vilka dock den ena är under
överflyttning till sistnämnda läroverk; innevarande läsår återstå sålunda av
nyssnämnda linje de två högsta ringarna. Det fyraåriga realgymnasiet har
tre fullständiga parallellserier. Reallyceet är enkellinjigt och inrymmer
innevarande läsår endast fem kretsar, då den lägsta kretsen höstterminen
1938 icke kommit till stånd på grund av lärjungebrist. Realläroverket består
alltså innevarande läsår av 35 klassavdelningar. Sedan 1937 års riksdagsbeslut
angående överflyttande av vissa linjer till läroverket i Majorna
fullt genomförts, skulle realläroverket alltså normalt komma att omfatta
30 h 31 klassavdelningar. — Realläroverket är för närvarande provårsläroverk.
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 206.
18
Statsutskottets utlåtande Nr W6.
Skolöverstyrelsens föreliggande förslag innebär med avseende å realläroverket,
att reallyceet avvecklas samt att en fyraårig latinlinje överflyttas
dit från latinläroverket. Härigenom beräknas realläroverket komma att
normalt omfatta 28 klassavdelningar (dubbel femårig realskola med en avslutningsklass,
enkelt treårigt och tredubbelt fyraårigt realgymnasium samt
enkelt fyraårigt latingymnasium).
Högre latinläroverkets lokalstyrelse, kollegium och rektor hava i gemensamt
yttrande anfort, att enligt deras förmenande den lämpligaste gymnasieorganisationen
vid högre latinläroverket vid sidan av den klassiska
försökslinjen vore två fyraåriga latinlinjer och en fyraårig reallinje (alltså
till skillnad från skolöverstyrelsens förslag icke någon treårig latinlinje
samt två i stället för en fyraårig latinlinje).
Högre realläroverkets lokalstyrelse och kollegium hava, med instämmande
av rektor, tillstyrkt överstyrelsens förslag.
_ Stadsfullmäktige i Göteborg hava — utan att yttra sig i själva organisationsfrågan
— beslutat »ikläda staden åtagande att inom den tid, som kunde
finnas erforderlig, tillhandahålla högre realläroverket utökade lokaler, som
kunde av statsmakterna godkännas, i den omfattning, att vid läroverket
kunde meddelas undervisning åt högst 28 klassavdelningar.»
Latinläroverket skulle enligt föreliggande förslag, erinrar departementschefen,
utrustas med en fyraårig realgymnasielinje, realläroverket med en
från latinläroverket överflyttad fyraårig latinlinje. Härigenom skulle samtliga
de tre statliga gymnasierna för gossar i Göteborg bliva försedda med såväl
latin- som reallinjer.
Förslaget i dessa delar syntes departementschefen starkt motiverat och
innebure fördelar icke minst ur lärjungarnas synpunkt. Ett efter naturlig
håg och fallenhet lämpat linjeval underlättades genom omorganisationen
för de lärjungar å realskolestadiet, som önskade fortsätta sina studier å gymnasiet.
Erfarenheten hade visat, att många lärjungar hellre valde en för dem
mindre lämpad gymnasielinje vid det egna läroverket än sökte sig till ett
annat läroverk, vars gymnasieorganisation dock skulle bättre lämpa sigtor
deras studiemål. Från latinläroverkets sida hade visserligen framhållits,
att förslaget skulle medföra den olägenheten, att den vid detta läroverk
kvarblivande enkla fyraåriga latinlinjen icke skulle kunna mottaga alla de
lärjungar från läroverkets egen realskola, som önskade välja denna linje.
Även örn möjligheten härav icke vore utesluten, ehuru enligt departementschefens
mening mindre sannolik, ansåge departementschefen likväl nämnda
olägenhet vara av mindre betydelse än de påtagliga fördelar i andra avseenden,
som förslagets förverkligande torde medföra. Behovet av den ifrågasatta
nya realgymnasielinjen syntes vara klart ådagalagt liksom ock önskvärdheten
av att denna nya linje gjordes fyraårig; härför, ävensom för ett
överflyttande av en fyraårig och icke en treårig latinlinje till realläroverket,
talade bland annat den omständigheten, att ifrågavarande båda läroverk
vore pro vårsläroverk.
Mer ingripande i Göteborgs läroverksorganisation, sedd som helhet, än
de ifrågasatta förändringarna av latin- och realläroverkens gymnasier, vore
skolöverstyrelsens av vederbörande vid realläroverket understödda förslag
om avveckling av reallyceet vid sistnämnda läroverk.
Statsutskottets utlåtande Nr %06.
19
Departementschefen hade från principiella utgångspunkter funnit det i
viss mån tveksamt, om det kunde anses befogat att slopa denna lyceilinje.
Emellertid syntes i detta fall de praktiska skälen böra tillmätas avgörande
betydelse, och dessa pekade otvivelaktigt i riktning mot lyceilinjens avveckling.
Antalet elever i denna linje hade alltsedan dess tillkomst varit
relativt lågt och under senare år dessutom varit statt i sjunkande; innevarande
läsår hade den lägsta kretsen till och med måst indragas på grund av
brist på elever. Ändamålet med lyceet — att bereda begåvade lärjungar tillfälle
att på en kortare väg än den vanliga nå fram till studentexamen efter
genomgång av folkskolans sjätte klass — hade vidare beträffande den ifrågavarande
linjen blivit delvis förfelat, enär, enligt vad som påvisats, linjen till
stor del rekryterats av lärjungar, som icke kunnat vinna inträde i någon av
realgymnasielinjerna. Härtill komme ekonomiska synpunkter: varken ur
statens eller Göteborgs stads synpunkt torde det vara försvarligt att utan
starkare skäl än som här förelåge upprätthålla en så fåtaligt besökt linje
som den ifrågavarande. Departementschefen hade sålunda funnit övervägande
skäl tala för ett bifall till överstyrelsens förslag jämväl på denna
punkt.
De av departementschefen förordade organisatoriska förändringarna
borde genomföras successivt med början från och med nästkommande budgetår
eller den senare tidpunkt, som Kungl. Majit kunde komma att bestämma.
Såsom av det föregående framginge, hade stadsfullmäktige i Göteborg vid
sitt beslut om åtagande för staden att tillhandahålla real- och latinläroverken
nya och utökade lokaler i viss omfattning fogats förbehåll med
avseende på det antal klassavdelningar, som skulle kunna inrymmas i de
nuvarande skolbyggnaderna. Ehuru departementschefen väl beaktade stadens
intresse av att dess ekonomiska uppoffringar för anskaffande och tillhandahållande
av erforderliga lokaler hölles inom skälig ram, kunde han icke
tillstyrka ett förbehåll av nämnda art, som ju i viss mån skulle binda statens
handlingsfrihet i fortsättningen med avseende å organisationen av nämnda
båda läroverk. Då organisationen av läroverken vid bifall till departementschefens
förslag tillrättalädes på sådant sätt, att stadens intressen tillgodosåges
jämsides med de intressen, staten i första rummet hade att företräda,
ansåge departementschefen sig böra med hänsyn till stadsfullmäktiges berörda
beslut föreslå, att omorganisationen genomfördes under villkor, att
staden förpliktigade sig att, såvitt anginge de nya linjerna vid ifrågavarande
läroverk, tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte inredning
och möbelutrustning samt bostäder åt rektorerna eller motsvarande kontant
ersättning.
Några merkostnader för statsverket syntes de ifrågasatta organisationsändringarna
icke komma att medföra. Vid fullt genomförd omorganisation
i enlighet med föreliggande förslag syntes tvärtom en viss besparing kunna
ernås på grund av minskning i antalet undervisningstimmar vid högre
realläroverket efter lyceets avveckling.
Departementschefen har enligt det föregående ifrågasatt en omorganisation
av de nuvarande högre allmänna läroverken för flickor. Sålunda
föreslås beträffande gymnasie t, att vid flickläroverket i Stockholm
Utskottet.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 306.
den treåriga reallinjen utbytes mot en fyraårig, att vid flickläroverket i
Göteborg den ena av de nuvarande båda fullständiga treåriga latinlinjerna
utbytes mot en fyraårig sådan linje, att vid flickläroverken i Malmö och
Hälsingborg de treåriga latinlinjerna ersättas med fyraåriga samt slutligen
att vid flickläroverket i Örebro en treårig reallinje nyinrättas. Utskottet biträder
nämnda förslag.
Vad realskolan angår, har departementschefen redogjort för ett av
särskilda sakkunniga framlagt förslag av innebörd, att de högre flickläroverken,
vilka för närvarande äro utrustade med uteslutande fyraårig realskola
och alltså med direkt anknytning endast till sjätte klassen av folkskolan,
skulle erhålla dubbel anknytning till folkskolan genom att vid dem
upprättas jämväl femåriga realskollinjer, byggande på folkskolans fjärde
klass. Departementschefen har föreslagit genomförande från och med nästa
läsår av detta förslag endast såvitt angår det nuvarande flickläroverket i
Stockholm, vilket såsom provårsläroverk enligt departementschefens åsikt
intoge en särställning bland ifrågavarande läroverk. Utskottet tillstyrker
departementschefens förslag på denna punkt.
I övrigt har departementschefen, vad realskolan angår, icke tagit slutlig
ståndpunkt till nu förevarande förslag, då ett sådant ställningstagande enligt
hans förmenande skulle i viss grad innebära ett föregripande av en del
andra svävande spörsmål. Utskottet finner liksom departementschefen
övervägande skäl tala för ett uppskov med ett avgörande av förevarande organisationsfråga,
vilken står i visst samband med spörsmålen örn såväl den
kommunala flickskolans organisation som folkskolans ställning såsom bottenskola.
I sistnämnda hänseende må särskilt erinras om den översyn av
folkskolans undervisningsplan, som för närvarande är aktuell.
Vad departementschefen i övrigt anfört beträffande flickläroverkens
organisation har icke givit utskottet anledning till erinran.
Med den ståndpunkt, utskottet sålunda intagit beträffande frågan om
organisationen av realskolan vid flickläroverken, kan utskottet icke biträda
det i motionerna I: 264 och II: 421 gjorda yrkandet, vilket innebär, att ett
principbeslut nu skulle fattas om utrustande av samtliga dessa läroverk med
jämväl femårig realskollinje. Utskottet avstyrker alltså bifall till nämnda
motioner.
Utskottet finner goda skäl tala jämväl för Kungl. Maj:ts förslag angående
inrättande av ett läroverk för flickor å Södermalm i Stockholm och förordar
alltså bifall till detsamma. Utskottet tillstyrker även, att detta läroverk för
närvarande utrustas med enbart fyraårig realskola, och ställer sig alltså avvisande
till motionerna I: 264 och II: 421, i vad desamma beröra sistnämnda
läroverk.
Likaså tillstyrker utskottet förslagen om förändring av nya elementarskolan
till samläroverk samt örn viss omorganisation av gymnasiet vid
högre allmänna läroverket å Kungsholmen. Vad departementschefen i sam
-
Statsutskottets utlåtande Nr <206.
21
band härmed anfört rörande med nämnda förslag sammanhängande detaljfrågor
samt villkor för organisationsändringarna, har icke givit utskottet
anledning till erinran eller uttalande liksom ej heller de av departementschefen
framlagda kostnadsberäkningarna.
Utskottet biträder vidare Kungl. Maj:ts förslag rörande ändrad organisation
av gymnasiet vid högre latinläroverket å Norrmalm i Stockholm,
vilket förslag innebär, att en av de nuvarande fyraåriga latinlinjerna skulle
utbytas mot en fyraårig reallinje. Liksom departementschefen förutsätter
utskottet därvid, att genom omorganisationen ändring icke inträder i avseende
å Stockholms stads skyldigheter att tillhandahålla läroverket lokaler
m. m.
Kungl. Maj:ts förslag angående omorganisation av vissa läroverk i Göteborg
— högre latin- och realläroverken därstädes — innebär i förhållande
till nuvarande organisation, att latinläroverket utrustas med en nyupprättad
fyraårig realgymnasielinje och realläroverket med en från latinläroverket
överflyttad fyraårig latinlinje, varjämte det nuvarande reallyceet
vid realläroverket nedlägges. Utskottet, som finner ifrågavarande förslag
välmotiverat, ansluter sig till detsamma. På sätt Kungl. Maj:t föreslagit, bör
såsom villkor föreskrivas, att Göteborgs stad åtager sig sedvanliga förpliktelser
beträffande lokaler, inredning m. m.
I detta sammanhang har utskottet ansett sig böra till behandling upptaga
motionen II: 348 samt de likalydande motionerna I: 77 och II: 125.
I motionen II: 348 hemställes, att riksdagen måtte hos Kungl.
Maj:t anhålla om utredning rörande minskning av arbetsbördan för lärjungarna
i realskolan. Motionären synes härvid avse en utredning, som
skulle omfatta i första hand frågan örn en revision av gällande kursplaner
för läroämnena i syfte att ernå en förenkling av lärostoffet i vissa ämneskurser
och i samband därmed en lindring i lärjungarnas arbetsbörda. Utskottet
vill för sin del gärna understryka det behjärtansvärda i syftet med
nämnda motion. Utskottet vill dock framhålla, att enligt utskottets mening
den av motionären berörda frågan sammanhänger med det vidsträcktare
spörsmålet om realskolans uppgift och allmänna inriktning och alltså torde
böra komma till omprövning i ett vidare sammanhang. Utskottet har anledning
förutsätta, att Kungl. Maj:t redan har sin uppmärksamhet riktad på
detta problem och det i visst samband därmed stående spörsmålet örn revidering
av kursplanerna icke blott för realskolan utan även för folkskolan och
de i båda skolformerna förekommande kursplanernas anknytning till varandra.
Med hänsyn härtill anser utskottet sig icke böra tillstyrka en utredning
i den av motionären antydda, mera begränsade utsträckningen och
avstyrker alltså bifall till motionen II: 348.
Vad i m o t i o n e r n a I: 7 7 och II: 125 anförts rörande den alltmer
stegrade omfattningen av antalet fyllnadsprövningar efter studentexamen,
22
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
berör utan tvivel ett viktigt problem inom undervisningsväsendet, som förtjänar
att närmare uppmärksammas. Den av motionärerna anvisade utvägen
att upprätta ett särskilt läroverk, vari skulle meddelas undervisning
icke blott för komplettanter utan även för elever, som åsyfta avläggande av
s. k. »partiell studentexamen», kan dock utskottet icke finna framkomlig.
Det synes nämligen utskottet i hög grad ovisst huruvida det kan anses lämpligt
att på antytt sätt bygga upp en särskild läroanstalt, som skulle komma
att utgöra ett fristående led mellan gymnasierna och högskolorna. De problem,
som sammanhänga med fyllnadsprövningsinstitutet, synas emellertid
utskottet böra tagas under övervägande i ett vidare sammanhang, nämligen
vid en eventuell omprövning av gymnasiernas ändamålsenliga uppbyggnad.
Sistnämnda fråga är utan tvivel redan föremål för departementschefens
uppmärksamhet. Vid sådant förhållande synes anledning saknas för riksdagen
att i särskild skrivelse påyrka en utredning i berörda avseende. Ej
heller i den av motionärerna angivna frågan om en »partiell studentexamen»
anser utskottet riksdagen böra taga något initiativ, enär enligt vad utskottet
har sig bekant denna fråga berörts i en nyligen avslutad sakkunnigutredning
och således redan underställts Kungl. Majit för övervägande. Utskottet
avstyrker alltså bifall jämväl till motionerna I: 77 och II: 125.
lil. Anslagsberäkningar.
1. Förslagsanslaget till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar.
Detta anslag är för närvarande uppfört med 356,700 kronor. Då Kungl.
Majit föreslagit anslagets uppförande för nästa budgetår med 433,800
kronor, innebär nämnda förslag en anslagshöjning med 77,100 kronor.
Den ifrågasatta anslagshöjningen hänför sig i främsta rummet till den
av Kungl. Majit i särskild proposition (nr 217) föreslagna löneregleringen
för den statligt anställda lärarpersonalen, varom utskottet i annat sammanhang
yttrat sig, ävensom till den av Kungl. Majit i samma proposition förordade
löneregleringen för vaktmästarpersonalen vid vissa statliga undervisningsanstalter.
I anslutning till sistnämnda förslag tillstyrker departementschefen,
att medel under förevarande anslag beräknas till en extra ordinarie
vaktmästare i 7 lönegraden, avsedd huvudsakligen för själva lärarinneseminariet,
en extra ordinarie vaktmästare i 5 lönegraden, avsedd huvudsakligen
för skolköksseminariet och hushållsskolan, ävensom en extra ordinarie eldare
i 5 lönegraden med halvtidstjänstgöring.
Departementschefen förordar vidare, att arvodet till bibliotekarien — vilket
av 1938 års riksdag provisoriskt höjdes från 900 till 1,050 kronor för att
kompensera inträdande löneminskning vid övergången från oreglerat till
reglerat dyrtidstillägg i samband med 1937 års lärarlönereglering — nu höjes
med ytterligare 150 kronor till 1,200 kronor, varigenom höjningen skulle,
med utgångspunkt från det ursprungliga arvodet å 900 kronor, komma
att ungefär motsvara den, som av departementschefen föreslagits beträf
-
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
23
famie bibliotekariearvodena vid de allmänna läroverken. Av samma skäl
förordas höjning av arvodet åt biträdet å rektorsexpeditionen med 25 procent
till 1,250 kronor.
Förutom en anslagshöjning, som automatiskt följer av den utav utskottet
i annat sammanhang förordade löneregleringen för lärarpersonalen
vid vissa statliga undervisningsanstalter, innebär Kungl. Maj:ts förslag huvudsakligen
den ändring i förhållande till nuvarande organisation av högre
lärarinneseminariet, att seminariets vaktmästarpersonal föreslås komma i
åtnjutande av den i särskild proposition ifrågasatta och av utskottet tidigare
i allt väsentligt biträdda löneregleringen för sådan personal vid vissa läroanstalter.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts
nu förevarande förslag.
Departementschefen har härutöver ifrågasatt en uppräkning av arvodena
till bibliotekarien och rektorsbiträdet, motsvarande den arvodeshöjning,
som i annat sammanhang föreslagits beträffande sådana befattningshavare
vid de allmänna läroverken. Utskottet har icke funnit anledning till erinran
mot den ifrågasatta regleringen av arvodet till rektorsbiträdet.
Vad angår arvodet till bibliotekarien har utskottet, med hänsyn till den
ståndpunkt utskottet i det följande intager beträffande departementschefens
förslag örn arvodesförhöjning åt nämnda befattningshavare vid de allmänna
läroverken, funnit tveksamt, huruvida en uppräkning med 150 kronor
här kan anses befogad. Med tanke på den särställning lärarinneseminariet
onekligen intager vill utskottet likväl icke motsätta sig departementschefens
förevarande förslag.
Vad departementschefen i övrigt anfört i nu berörda sammanhang har
icke givit anledning till erinran eller uttalande från utskottets sida.
2. Förslagsanslaget till Högre lärarinneseminariet: Omkostnader.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med 800 kronor,
sammanhängande därmed, att en hittills från detta anslag avlönad vaktmästare
i samband med den under föregående punkt omnämnda löneregleringen
för vaktmästarpersonalen förutsattes komma att i fortsättningen avlönas
av medel, beräknade under avlöningsanslaget.
Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till erinran.
3. Förslagsanslaget till Allmänna läroverken: Avlöningar.
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat. Denna anslagspost, som
för innevarande budgetår är uppförd med ett belopp av 17,600,000 kronor,
föreslås av Kungl. Maj:t för nästa budgetår höjd med 3,637,000 kronor
till 21,297,000 kronor. Anslagshöjningen hänför sig dels till den lönereglering
för lärarpersonalen, som föreslagits träda i kraft från och mod nästa
budgetår, dels ock till följande ändringar i personalorganisationen:
Utskottet.
Utskottet.
24
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
a) en ny rektorstjänst i avlöningsgrupp III tillkommer, avsedd för det
nya flickläroverket å Södermalm i Stockholm;
b) nio lektorstjänster nyinrättas, att fördelas av Kungl. Maj:t men enligt
propositionen närmast avsedda för de högre allmänna läroverken i
Eslöv (2), Motala (2), Skellefteå (2) och Majorna i Göteborg (2), vilka läroverk
befinna sig under uppbyggnad, samt för det nya flickläroverket å
Södermalm i Stockholm (1);
c) fyra nya adjunktstjänster upprättas, avsedda, enligt vad departementschefen
tänkt sig, för det nya flickläroverket i Stockholm (1), högre
allmänna läroverket i Bromma (2) och samrealskolan i Ljusdal (1), vilken
sistnämnda skola befinner sig under förstatligande;
d) en ny ämneslärarinnetjänst inrättas för den under förstatligande varande
samrealskolan i Ljusdal;
e) sex teckningslärareänster tillkomma för följande läroverks räkning,
nämligen samrealskolorna i Sölvesborg, Ulricehamn, Vara och Vetlanda
samt högre allmänna läroverken i Bromma och å Södermalm i Stockholm;
f) sex gymnastiklärartjänster föreslås nyinrättade; dessa avses bliva fördelade
a samrealskolorna i Malmberget, Säffle och Kiruna samt vid högre
allmänna läroverken i Bromma, Kalmar och Umeå;
g) tre nya lärarinne^''änster i kvinnlig slöjd föreslås bliva upprättade,
avsedda för tre av följande fyra läroverk, nämligen samrealskolan i Arvika
samt högre allmänna läroverken i Kristianstad, Luleå och Uddevalla;
h) i anslutning till den i annat sammanhang (prop. nr 217) ifrågasatta
löneregleringen för vaktmästarpersonalen vid vissa undervisningsanstalter
föreslås för de allmänna läroverkens vidkommande, att å personalförteckningen
upptagas 159 ordinarie vaktmästarbefattningar, varav 81 i lönegraden
A 7, 61 i A 6 och 17 i A 5.
Vid prövningen av antalet för nästkommande budgetår erforderliga ordinarie
ämneslärartj änster har överstyrelsen i enlighet med av riksdagen år
1938 (skrivelsen nr 8, sid. 33) uttalad önskan tagit under övervägande,
huruvida icke behovet av nya sådana tjänster vid vissa läroverk skulle
kunna tillgodoses genom överflyttning av tjänster från andra läroverk.
Överstyrelsen har ansett överflyttning av lektorstjänster för närvarande
icke böra ifrågakomma. Vad åter angår adjunktstjänster, har överstyrelsen
kommit till det resultatet, att för närvarande 13 sådana tjänster skulle
kunna överföras till läroverk med större behov av dylika tjänster. Enligt
vad departementschefen uppgivit, hava tre av dessa tjänster redan överflyttats
till andra läroverk, varför av nämnda 13 tjänster numera kunna
för förflyttning disponeras endast 10, av vilka blott två komma att under
innevarande budgetår bliva lediga på grund av innehavarens inträde i pensionsåldern.
Överstyrelsen har emellertid utgått från att berörda möjligheter
till överflyttning skulle endast i förhållandevis ringa omfattning utnyttjas.
Först och främst har förutsatts, att överflyttning endast skulle
ifrågakomma i mån av uppkommande ledigheter å de förflyttningsbara
tjänsterna. Överstyrelsen har vidare funnit vissa läroverks behov av nya
ordinarie adjunktstjänster så framträdande — beroende på omorganisation
eller oväntat stark tillväxt — att överstyrelsen icke ansett tillrådligt att
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
25
tillgodose detta behov först i mån av uppkommande ledigheter. I stället
har överstyrelsen föreslagit, att behovet av adjunktstjänster vid berörda
läroverk skulle fyllas icke genom överflyttning utan genom att inrätta nya
tjänster. På grund av dessa överväganden har överstyrelsen funnit sig böra
föreslå, att från och med nästa budgetår skulle inrättas 12 nya lektorstjänster
och 13 nya adjunktstjänster.
Departementschefen har som nämnts tillstyrkt inrättande av allenast 9
nya lektors- och 4 nya adjunktstjänster. Han anför därvid,
att han såtillvida vore ense med överstyrelsen, att han icke ansåge tvångsförflyttning
böra för närvarande tillgripas. Däremot hade han icke blivit
övertygad örn nödvändigheten av att redan nu upprätta ett så stort antal
nya ämneslärartjänster, som av överstyrelsen föreslagits. I åtskilliga fall
syntes utan svårare olägenheter kunna med upprättande av lärartjänst vid
vissa läroverk anstå, till dess dit kunde förflyttas tjänster från andra läroverk.
Överstyrelsen hade icke heller anfört några skäl, varför icke även
behov av nya lektor stjänster vid vissa läroverk för närvarande skulle kunna
tillgodoses genom att taga i anspråk lektorstjänster vid andra läroverk.
Departementschefen har i detta sammanhang framhållit, att fog förelåge
för att under budgetåret 1939/40 verkställa en förnyad allmän översyn
rörande proportionen mellan ordinarie, extra ordinarie och andra icke-ordinarie
lärare vid de allmänna läroverken, vid vilken översyn borde beaktas
de förbättrade anställnings- och avlöningsvillkor, som på senare tid kommit
läroverkens icke-ordinarie lärarpersonal till del. I avvaktan på en sådan
översyn, vilken Kungl. Majit torde böra i sinom tid uppdraga åt överstyrelsen
att verkställa, vore det lämpligt att iakttaga en viss varsamhet vid
inrättandet av ordinarie tjänster.
Vidare har departementschefen berört en uppkommen fråga rörande tilllämpningen
av det i 29 § avlöningsreglementet för ordinarie lärare vid statens
undervisningsväsende meddelade förbudet för lärare att åtnjuta ersättning
för tjänstgöring vid vederbörande läroanstalt utöver vad i sagda reglemente
förutsättes.
Jämlikt kungörelsen nr 496/1927 (ändrad i vissa avseenden genom kungörelsen
nr 200/1929) angående vissa föreskrifter rörande läroanstalter,
som stå under ombildning från kommunala mellanskolor till samrealskolor,
skulle envar adjunkt eller ämneslärarinna vid samrealskola, som på grund
av skolans upprättande genom successivt övertagande av kommunal mellanskola
överflyttats från ordinarie ämneslärartjänst vid elen kommunala
mellanskolan men icke innehade behörighet till adjunktsbefattning vid allmänt
läroverk, intill dess sådan behörighet förvärvats åtnjuta kontanta avlöningsförmåner
enligt för kommunal mellanskola föreskrivna grunder med
rätt för sådan lärare till bostad och bränsle eller ersättning därför från vederbörande
kommun enligt gällande bestämmelser för ämneslärare vid kommunal
mellanskola.
Fråga hade nu uppkommit, huruvida kommuns skyldighet att, gälda
nämnda naturaförmåner eller ersättning därför skulle anses kvarstå, även
efter det den år 1937 beslutade löneregleringen för ifrågavarande lärarper
-
Utskottet.
26 Statsutskottets utlåtande Nr 306.
sonal blivit tillämplig på vederbörande lärare. Skolöverstyrelsen och statskontoret
hade förklarat sig anse, att sagda skyldighet för vederbörande
. ommun alltjämt mäste anses kvarstå, men att ersättningen numera borde
inbetalas till statsverket. IUndervisning sväsendets lönenämnd åter hade anfort,
att nämnden for sm del ansåge det kunna ifrågasättas, huruvida den
omhandlade bestämmelsen borde äga giltighet, sedan numera löneregleringen
för de allmänna läroverkens lärare trätt i kraft. De motiv, som föranlett
tillkomsten av den ifrågavarande föreskriften, syntes icke längre vara
or handen. Lönenämnden förordade förty, att det toges under övervägande
om icke den berörda bestämmelsen borde upphävas, i vad den avsåge sådana
lärare, som inträtt på den från och med den 1 januari 1938 för de allmänna
läroverken gällande lönestaten. Emellertid syntes någon anordning
bora komma till stånd, som reglerade förhållandena under tiden mellan den
1 januari 1938 och tiden för upphävandet av den omhandlade bestämmelsen,
leetta hänseende förordade nämnden, att bestämmelser utfärdades av
innehåll, att vederbörande kommun skulle, räknat från och med den 1 januari
1938 och intill dess ändrade bestämmelser trädde i kraft, till statsverket
inleverera en kontant ersättning, till storleken lämpligen uppgående
till samma belopp som för år 1937.
För egen del anslöte departementschefen sig till den åsikt, som uttalats
av lönenämnden. Beträffande ämneslärare, varom här vore fråga och som
icke övergått på den nya lönestaten, borde vederbörande kommun dock
fUen 1 fortsättningen vara skyldig att enligt oförändrade grunder tillhandahålla
bostad och bränsle eller ersättning därför.
Därest riksdagen biträdde den av departementschefen nu uttalade meningen,
_ finge ankomma på Kungl. Majit att i sinom tid meddela bestämmelser
i ämnet.
Enligt vad som framgår av den i förevarande proposition lämnade redogörelsen
har skolöverstyrelsen ifrågasatt inrättande av 12 nya lektorstjänster
och 13 nya adjunktstvänster. Departementschefen har emellertid, under
hänvisning till den av överstyrelsen förebragta utredningen rörande
möjligheten att överflytta ämneslärartjänster från ett läroverk till ett
annat, icke nu ifrågasatt nyinrättande av flera än 9 lektors- och 4 adjunktstjänster.
Utskottet biträder nämnda förslag och uttalar i samband härmed
sin anslutning till departementschefens förslag örn föranstaltande av en
översyn rörande proportionen mellan ordinarie, extra ordinarie och andia
icke-ordinarie lärare vid de allmänna läroverken.
Förslaget om inrättande från och med nästa budgetår av en ordinarie
rektor stjänst vid det ifrågasatta nya flickläroverket biträdes av utskottet.
Likaledes tillstyrker utskottet Kungl. Majits förslag om upprättande av
en ny ämneslärarinnebejattning samt vissa nya övning slärartjänster.
Utskottet har tidigare i det väsentliga biträtt Kungl. Majits förslag örn
lönereglering för vaktmästarpersonalen vid, bland andra, de allmänna läroverken.
Mot Kungl. Majits i förevarande sammanhang framlagda förslag,
vilket innebär, att för närvarande skulle upprättas 159 ordinarie vaktrnästarbefattningar,
fördelade på lönegraderna A 7—A 5, har utskottet icke
ansett sig böra rikta någon erinran utan förordar bifall till detsamma.
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
27
Departementschefens beräkning av förevarande anslagspost har utskottet
funnit sig kunna godtaga.
I detta sammanhang har departementschefen berört en fråga örn tillämpning
för visst fall av det i vederbörande avlöningsreglemente intagna förbudet
för lärare att åtnjuta ersättning för sin tjänstgöring utöver vad i
reglementet förutsättes.
I anledning härav får utskottet i likhet med departementschefen och under
det av honom angivna förbehållet uttala sin anslutning till den åsikt
rörande sagda bestämmelses tillämpning, som framförts av undervisningsväsendets
lönenämnd.
Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat. Kungl. Maj:ts förslag, vilket
innebär en höjning av förevarande anslagspost med 30,000 kronor, har
icke givit utskottet anledning till erinran.
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit: Arvoden
åt kvinnliga sakkunniga. Arvoden åt tillsynslärare. Personliga tillläggsarvoden
åt första lärarinnor. Arvoden åt skolläkare. Utskottet biträder
vad av departementschefen föreslagits i fråga örn anslag till förevarande
ändamål.
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit: Arvoden
åt bibliotekarier. Arvoden åt biträden å rektorsexpeditionerna. Dessa
delposter äro för innevarande budgetår uppförda med respektive 73,000
kronor och 07,300 kronor. Kungl. Majits förslag innebär sålunda en anslagshöjning
av förstnämnda delpost med 18,000 kronor och av den sistnämnda
med 17,700 kronor. Anslagsökningen belöper till övervägande delen
å departementschefens förslag örn viss ändring av grunderna för bestämmande
av arvodesbeloppen. Härom inhämtas av förevarande proposition bland
annat följande.
Arvoden åt bibliotekarier. Gällande arvodesgrunder,
godkända av 1930 års riksdag, innebära:
Skolöverstyrelsen äger bestämma arvode till bibliotekarie. Härvid må till
ledning tjäna nedanstående beräkningsgrunder:
Arvodet utgör
vid högre allmänt läroverk med minst 600 lärjungar.....kronor 900
» » * » » 400—599 » ..... » 750
» » » » » mindre än 400 » ..... » 600
» realskola med minst 400 lärjungar................ » 450
» » » mindre än 400 » ................ » 300
Arvode må kunna jämkas uppåt eller nedåt i de fall, där sådant på grund
av särskilda förhållanden kan befinnas nödigt eller lämpligt.
Å bibliotekariearvodena utgår reglerat dyrtidstillägg, dock med iakttagande
av gällande föreskrifter om maximering av sådant tillägg. I åtskil
-
Utskottet.
Utskottet.
28
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
liga fall utgår på grund av nämnda föreskrifter avkortat dyrtidstillägg. Före
genomförandet av 1937 års lönereglering för lärarpersonalen vid bland andra
de allmänna läroverken utgick dyrtidstillägget efter de för oreglerade verk
gällande grunderna.
Efter det nämnda övergång från oreglerat till reglerat dyrtidstillägg skett,
hemställde skolöverstyrelsen örn en arvodeshöjning å omkring 17 å 18 procent,
avsedd att bereda vederbörande kompensation för minskningen av
dyrtidstilläggens storlek. Nämnda förslag biträddes av statskontoret men
avstyrktes av undervisningsväsendets lönenämnd och departementschefen
(se 1938 års åttonde huvudtitel, sid. 270 och 299).
1938 års riksdag anförde i frågan:
Riksdagen ville i anknytning till ett uttalande i riksdagens skrivelse nr
284/1934 starkt ifrågasätta lämpligheten av att dyrtidstillägg utginge å de
av departementschefen angivna bibliotekarie- och rektorsbiträdesarvodena.
För att icke vederbörande befattningshavare skulle behöva vidkännas löneminskning,
syntes emellertid en avveckling av dyrtidstilläggen böra förbindas
med skälig höjning av vederbörande arvoden. Frågan komplicerades
emellertid av att en del av arvodena uppbures av personer, som hade tjänstgöringen
som sin huvudsakliga sysselsättning, medan arvodestjänsterna i
övrigt hade karaktären av bisysslor för vederbörande lärare. Vid en omräkning
av arvodena med hänsyn till dyrtidstilläggens bortfallande skulle sistnämnda
arvodestagare kunna erhålla ökad behållen inkomst, om hänsyn icke
foges till gällande bestämmelser rörande maximering av dyrtidstillägg, medan
i motsatt fall de personer, som icke hade arvodestjänsten som bisyssla,
skulle komma att få vidkännas minskning i sina löneförmåner. Frågan om
sättet för ett avskaffande av dyrtidstilläggen å dessa löneförmåner syntes
böra tagas under närmare omprövning genom Kungl. Maj:ts försorg.
Den av riksdagen begärda utredningen har nu verkställts av skolöverstyrelsen,
som föreslagit en omreglering av ifrågavarande arvoden så, att de
vid läroverk av ovannämnda storlek skulle komma att utgöra respektive
1,400, 1,150, 900, 650 och 450 kronor med rätt för överstyrelsen att vid
förefallande behov reglera arvodena uppåt eller nedåt. Å arvodena skulle
dyrtidstillägg icke vidare utgå.
Överstyrelsens förslag innebär sålunda en arvodeshöjning med omkring
50 procent. Överstyrelsen har därvid erinrat om svårigheterna att finna
lämpliga personer, villiga att åtaga sig bibliotekariesysslan, samt örn de
stora krav, som numera ställdes på läroverksbibliotekarien såsom en aktiv
faktor i undervisningen.
I läroverksstadgan föreskreves sålunda, att lärjungarna för fullgörandet
av sina uppgifter skulle hänvisas till litteratur i skolans bibliotek och att i
samband härmed skulle tillses, att de erhölle övning i att använda uppslagsböcker
av olika slag (§ 47 mom. 7). I anvisningarna framhölles, att det i
första hand ålåge skolans bibliotekarie att söka främja denna art av undervisning,
bland annat genom att lämna erforderliga anvisningar för bibliotekets
utnyttjande. Även om den åsyftade grundläggande undervisningen
i bokkunskap särskilt vid större läroverk i många fall lämpligen överlätes på
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
29
modersmålsläraren, framhölles att den måste ordnas i samarbete med bibliotekarien.
Ett liknande samarbete krävdes på alla stadier. Det lage också
i sakens natur, att ett systematiskt utnyttjande av biblioteket vid skolarbetet
också måste direkt eller indirekt medföra ökat arbete för bibliotekarien.
Det sagda gällde också örn det »enskilda arbetet» på skolans högstadium,
framför allt i fråga om de humanistiska ämnena.
Statskontoret har erinrat, att ämbetsverket tidigare (se ovan) tillstyrkt
en arvodeshöjning huvudsakligen på grund av dyrtidstilläggens minskning.
Den ståndpunkt, statskontoret sålunda tidigare intagit, funne sig ämbetsverket
icke hava anledning att nu frångå. Statskontoret kunde emellertid
icke tillstyrka skolöverstyrelsens nu framlagda förslag till nyreglering
av arvodena utöver vad som motsvarade dyrtidstilläggens inarbetande.
Statskontoret ville alltså förorda, att icke någon annan ändring beträffande
ifrågavarande anslagsmedel företoges än att desamma — i överensstämmelse
med överstyrelsens tidigare förslag — uppräknades till motverkande av
minskningen av dyrtidstillägget.
Vad slutligen anginge frågan örn avveckling av det å arvodena utgående
reglerade dyrtidstillägget, borde densamma bliva föremål för övervägande
vid den allmänna översyn beträffande nämnda spörsmål, som
syntes bliva erforderlig.
Undervisningsväsendets lönenämnd har anfört, att den vid sin behandling
av den föreliggande frågan funnit sig icke böra närmare ingå på de av
skolöverstyrelsen föreslagna nya grunderna för bibliotekariernas avlönande.
Lönenämnden hade i stället utgått från den grundläggande förutsättningen
för det åt överstyrelsen av Kungl. Majit lämnade uppdraget, nämligen
riksdagens uttalande, att en avveckling av dyrtidstilläggen borde förbindas
med skälig höjning av arvodena, detta för att icke vederbörande befattningshavare
skulle behöva lida löneminskning. Från denna utgångspunkt
hade lönenämnden funnit sig böra förorda allenast den ändringen i
nu gällande ordning, att arvodena över lag uppräknades med 13 procent;
på det sålunda erhållna nya arvodet skulle då dyrtidstillägg icke beräknas.
De efter en uppräkning utgående beloppen syntes, efter viss avrundning till
med 12 delbart tal, lämpligen kunna bestämmas till för högre allmänna
läroverk 1,020, 855 och 690 kronor samt för realskolor 510 och 345 kronor
för år.
Vid ett förverkligande av lönenämndens sålunda framställda förslag
skulle de nu gällande grunderna för indelningen på olika grupper av de
särskilda läroverken i huvudsak lämnas orubbade. Lönenämnden ville
emellertid ifrågasätta sådan jämkning i nämnda indelningsgrunder, att de
fyra realskolorna för gossar — Katarina och Vasa realskolor i Stockholm,
östra realskolan i Göteborg samt. Malmö realskola — med hänsyn till sin
betydande storlek fördes till samma grupp som de minsta högre allmänna
läroverken. Vid bifall härtill bomme de båda för realskolor avsedda grupperna
att endast innefatta samrealskolor.
En reservant inom lönenämnden, II. Grimlund, har med instämmande av
ledamoten Eljas tillstyrkt överstyrelsens förslag med den ändring, som beträffande
de fyra realskolorna för gossar förordats av lönenämndens majoritet.
30
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
Departementschef en har för egen del anfört i huvudsak följande:
I årets statsverksproposition hade förutsatts, att i vissa fall, såsom då
dyrtidstillägg för närvarande ej utginge å arvode på grund av gällande maximeringsbestämmelser
eller arvodesbeloppet vore av lägre storleksordning,
arvodena skulle bibehållas vid oförändrade belopp, trots att rätten till dyrtidstillägg
skulle bortfalla. Enligt överstyrelsens föreliggande utredning
hade dyrtidstillägg till läroverksbibliotekarierna på grund av gällande maximeringsbestämmelser
icke utgått eller utgått med reducerat belopp i 50 fall
av 135, och vissa av de nu utgående bibliotekariearvodena syntes även vara
av så ringa storlek, att de vid en sträng tillämpning av de principer för omreglering
av arvoden med hänsyn till bortfallande dyrtidstillägg, som följts
i årets statsverksproposition, icke skulle uppräknas. Av lämplighetsskäl
och med hänsyn till den ståndpunkt, som av chefen för finansdepartementet
enligt löneregleringspropositionen intagits i fråga om uppräkning av de
vid provårsläroverk samt vissa andra statliga läroanstalter utgående särskilda
ersättningarna, ansåge departementschefen sig emellertid böra föreslå,
att samtliga de här ifrågavarande arvodena uppräknades på grund av
bortfallande dyrtidstillägg. Vid tillämpning av de principer, som i detta
hänseende följts vid omräkningen av provårs- m. fl. arvoden, skulle bibliotekariearvodena
höjas med 20 procent samtidigt med att dyrtidstillägget
bortfölle. Skolöverstyrelsen hade emellertid anfört enligt departementschefens
mening vägande skäl för en ytterligare höjning av bibliotekariearvodena,
och departementschefen ansåge sig därför böra föreslå, att dessa
arvoden höjdes med 25 procent.
Vid bifall till detta förslag erhölle visserligen icke de bibliotekarier, som
tidigare åtnjutit oreglerat dyrtidstillägg oavkortat, full kompensation för
den vid ett Bortfallande av dyrtidstilläggen inträdande löneminskningen,
medan å andra sidan vissa lärare skulle komma i åtnjutande av en ej oväsentlig
arvodesökning. Departementschefen erinrade emellertid om att skolöverstyrelsen
hade möjlighet att inom ramen för de anvisade anslagsmedlen
jämka arvodena uppåt eller nedåt i de fall, där sådant på grund av särskilda
förhållanden kunde befinnas nödigt eller lämpligt.
Någon annan ändring i de nuvarande grunderna för bibliotekariearvodenas
bestämmande ifrågasatte departementschefen icke. Vad av lönenämnden
anförts rörande lämpligheten av en jämkning uppåt av arvodena vid
de stora, enbart för gossar avsedda realskolorna borde beaktas av överstyrelsen
vid fördelningen av förevarande anslagspost.
Departementschefen förordade sålunda följande grunder för beräkning
av bibliotekariearvodena (beloppen hade jämkats till jämna tal):
högre allmänt läroverk med minst 600 lärjungar.......kronor 1,130
» » » » 400—599 » ....... » 940
» » » » mindre än 400 » ....... » 760
realskola med minst 400 lärjungar.................. » 570
» » mindre än 400 lärjungar.............. » 370
Arvoden åt biträden å rektorsexpeditionerna.
För närvarande gälla följande grunder för arvodenas bestämmande:
Skolöverstyrelsen bestämmer arvoden inom ramen för tillgängliga anslagsmedel
med ledning av följande beräkningsgrunder:
Arvode utgår icke vid läroverk med mindre än 6 klassavdelningar.
Statsutskottets utlåtande Nr 206. 31
Vid övriga läroverk utgår såsom grundarvode:
vid provårsläroverk utom Stockholm..................kronor 325
» . . » i » ................. » 250
» övriga högre allmänna läroverk utom Stockholm..... » 250
* » » » » i » ..... »175
» realskolor och samrealskolor..................... » 80
Vid läroverk med minst 7 klassavdelningar utgår härutöver tilläggsarvode,
utgörande en krona för varje under höstterminen närvarande lärjunge.
Arvode må kunna jämkas uppåt eller nedåt i de fall, där sådant på grund
av särskilda förhållanden kan befinnas nödigt eller lämpligt,
Skolöverstyrelsen har föreslagit, att grundarvodet skulle höjas till respektive
400, 300, 300, 200 och 100 kronor. Tilläggsarvodet skulle höjas till
1 krona 50 öre per lärjunge. Härtill skulle komma ett belopp av 50 kronor
för varje fullt 50,000-tal, vartill läroverkets tillgångar uppginge. Överstyrelsen
såge icke spörsmålet av förevarande arvoden som en löneteknisk
fråga. Det avgörande vore, att arvodena icke vore — och sedan länge icke
varit — anpassade efter läroverkens behov.
Statskontoret har i sitt utlåtande över skolöverstyrelsens ifrågavarande
förslag hänvisat till sitt yttrande över förslaget örn uppräkning av arvodena
till bibliotekarier.
Undervisningsväsendets lönenämnd har förklarat sig för sin del icke
kunna tillstyrka, att någon annan ändring av expeditionsbiträdenas arvoden
för närvarande företoges än den, som direkt betingades av ett avskaffande
av de reglerade dyrtidstilläggen å dessa arvoden.
Departementschefen har för egen del anfört, att frågan örn arvoden åt
biträden å rektorsexpeditionerna syntes böra bedömas på samma sätt som
den förut berörda frågan örn arvoden åt bibliotekarier. Han tillstyrkte i
anslutning härtill en uppräkning av arvodena med omkring 25 procent och
förutsatte att skolöverstyrelsen liksom beträffande bibliotekariearvodena
jämkade beloppen uppåt eller nedåt i de fall, där sådant på grund av särskilda
förhållanden — exempelvis för att undvika löneminskning — kunde
befinnas nödigt eller lämpligt. Han vore icke nu beredd att tillstyrka ett
särskilt tilläggsarvode, beräknat efter storleken av läroverkets fonderade
tillgångar, men ville i detta sammanhang framhålla, att överstyrelsen borde
taga behörig hänsyn till dessa och liknande förhållanden vid den jämkning
av arvodesbeloppen, som överstyrelsen alltjämt borde vara befogad vidtaga.
Grundarvodet skulle vid en höjning med jämnt 25 procent komma att
utgå med respektive 406, 312, 312, 219 och 100 kronor. Departementschefen
föresloge emellertid, att arvodena avrundades så, att grundarvodet komme
att utgöra:
vid provårsläroverk utom Stockholm .................kronor 410
» » i » » 310
» övriga högre allmänna läroverk utom Stockholm..... » 310
» » » » » i » » 220
» realskolor.................................... » 100
32
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
Utskottet.
Utskottet.
Tillägg sarvodet borde utgå med 1 krona 25 öre för varje under höstterminen
närvarande lärjunge.
En förnyad omprövning av förevarande arvodesfråga kunde befinnas påkallad,
sedan spörsmålen om skolöverstyrelsens organisation och terminsavgifternas
avskaffande funnit sin lösning. I samband med en sådan omprövning
borde även tagas under övervägande, huruvida särskilda åtgärder
äro av nöden för att minska rektorernas arbetsbörda.
Departementschefens förslag med avseende å förevarande arvoden innebär
att desamma generellt uppräknas med 25 procent, varav i stort sett
20 procent skulle utgöra kompensation för dyrtidstilläggets avskaffande
och 5 procent en av materiella grunder föreslagen arvodesreglering för ifrågavarande
arvodestagare. Utskottet vill icke motsätta sig att arvodena till
rektorsbiträdena uppräknas på sätt departementschefen förordat, enär
arbetsbördan för nämnda befattningshavare synts utskottet kunna motivera
en arvodesökning utöver den av dyrtidstilläggets inarbetande betingade.
Vidkommande arvodena till bibliotekarierna har utskottet däremot
icke ansett sig kunna förorda en uppräkning av desamma med mera
än 20 procent, motsvarande i stort sett dyrtidstilläggets bortfallande.
I likhet med departementschefen förutsätter utskottet, att skolöverstyrelsen
vid utmätandet av arvodena i de särskilda fallen begagnar sig av möjligheten
att jämka arvodesbeloppen på sådant sätt, att en reell arvodesminskning
i förekommande fall så vitt möjligt undvikes.
Med hänsyn till den ståndpunkt, utskottet sålunda intagit, synes den av
departementschefen till 91,000 kronor beräknade delposten till arvoden åt
bibliotekarier kunna minskas med 3,500 kronor till 87,500 kronor.
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t: Särskilda
arvoden vid provårsläroverk. Särskilda arvoden vid linje för aftonundervisning
i Stockholm. Förstnämnda delpost är för innevarande budgetår
uppförd med 125,000 kronor. Ur anslaget till Allmänna läroverken: Diverse
oförutsedda behov ha för enahanda ändamål anvisats 15,600 kronor, varför
tillhopa 140,600 kronor stå till förfogande under nu löpande budgetår.
Den sistnämnda av förevarande två delposter är för närvarande uppförd
med 1,200 kronor. Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle delposterna för nästa
budgetår uppföras med respektive 164,400 kronor och 2,550 kronor. Anslagshöjningen
hänför sig, vad provårsarvodena angår, till en uppräkning
av nämnda arvoden med 20 procent, och beträffande arvoden vid linjen för
aftonundervisning.
Vad Kungl. Majit föreslagit beträffande anslag till förevarande ändamål
har icke givit utskottet anledning till erinran.
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
33
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal: Grundavlöningar m. m.
För detta ändamål är i avlöningsstaten för innevarande budgetår beräknat
ett belopp av förslagsvis 2,470,000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, att delposten skulle höjas med 1,078,000
kronor till 3,548,000 kronor. Större delen av anslagshöjningen är hänförlig
till den av Kungl. Maj:t i annat sammanhang föreslagna och av riksdagen
biträdda löneregleringen för icke-ordinarie personal vid bland annat de allmänna
läroverken.
Av propositionen inhämtas bland annat:
Icke-ordinarie ämneslärare. Antalet klassavdelningar väntas nästa läsår
automatiskt stiga från 1,987 med 55 till 2,042, motsvarande, vad ämneslärarna
angår, en automatisk ökning av lärarkåren med 68 lärare med full
tjänstgöring från 2,360 till 2,428. Ett ytterligare behov av nya lärartjänster
tillkommer genom de föreslagna organisatoriska förändringarna. Större
delen av det nya lärarbehovet är avsett att täckas genom ökning av antalet
icke-ordinarie ämneslärare.
I det av skolöverstyrelsen för icke-ordinarie ämneslärare äskade beloppet
ingår ett belopp av 9,500 kronor, avsett att bereda medel till lindring i undervisningsskyldigheten
i särskilda fall för lärare i vissa naturvetenskapliga
ämnen, vilka tillika äro institutionsföreståndare. Enligt överstyrelsens
berörda förslag skulle högre allmänna läroverk kunna tilldelas högst 12
extra veckotimmar årligen under högst två år i sådana fall, då ny- eller
ombyggnad skett och nya naturvetenskapliga institutioner till följd härav
behöva organiseras. Departementschefen har icke ansett sig för närvarande
beredd att förorda detta förslag.
Icke-ordinarie Övningslärare. Skolöverstyrelsen har föreslagit följande av
organisatoriska förändringar eller av redan beslutade åtgärder icke betingade
förändringar, medförande nedan angivna kostnadsökning för nästa
Kostnadsökning enligt nu gällande
lönebestämmelser
Ändamål
Ordinarie
lärare
Kronor
Icke-ordinarie
lärare
Kronor
Summa
Kronor
Utvidgning av den frivilliga undervisningen i teckning
3,242
1,350
4,592
Ikraftträdande av 1933 års undervisningsplan för
ämnet musik.....................
32,039
5,073
37,112
Utvidgning av undervisningen i hållningsrättande
4,121
13,121
gymnastik .....................
9,000
Utvidgning av den frivilliga undervisningen i kvinn-
1,631
3,710
lig slöjd........................
2,079
Utvidgning av undervisningen i hushållsgöromål . .
—
6,200
6,200
Summa summarum kronor
46,360
18,375
64,735
Departementschefen har funnit det vara avsevärda belopp, som vid bifall
till överstyrelsens förslag skulle komma att erfordras utöver dc kostnadsökningar,
som följa av läroverkens automatiska tillväxt och de organisatoriska
förändringar, departementschefen förordat. Ilan funne sig endast
i begränsad utsträckning kunna tillmötesgå de av överstyrelsen fram
Bihang
till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 206.
34
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
Utskottet.
förda önskemålen. Han såge sig sålunda för närvarande nödsakad inskränka
sig till att förorda en anslagshöjning för att tillgodose behovet av utvidgning
av den undervisning i hållningsrättande gymnastik, som försöksvis
varit anordnad sedan läsåret 1937—38 och som syntes hava medfört påfallande
goda resultat. För ändamålet hade överstyrelsen begärt anslag för
ytterligare 75 veckotimmar utöver de 50, som för närvarande stöde till
förfogande. Departementschefen tillstyrkte för egen del en ökning av antalet
veckotimmar till 100, vilket torde kunna beräknas komma att medföra
en kostnadsökning med två tredjedelar av den av överstyrelsen beräknade.
Den för närvarande helt frivilliga undervisningen i hushållsgöromål ansåge
departementschefen vara förtjänt av all uppmuntran. Då emellertid
av de 320 veckotimmar, som för ändamålet stått till buds under innevarande
läsår, enligt uppgift av överstyrelsen endast 296 tagits i bruk under
höstterminen 1938, funne departementschefen sig icke kunna tillstyrka en
anslagshöjning för detta ändamål utan förordade, att medel anvisades till
samma antal veckotimmar som för innevarande budgetår.
Lärare i ''praktiska läroämnen vid inbyggda praktiska realskollinjer.
Departementschefen har erinrat, att han i propositionen nr 230/1938 uttalat
sig för att dessa lärare i fråga örn löneförmåner borde likställas med
motsvarande lärare vid praktiska mellanskolor. Han utginge nu ifrån att
så komme att bliva fallet i och med nästa budgetår.
Icke ordinarie vaktmästare. Under förevarande delpost har medel beräknats
för 34 icke-ordinarie vaktmästarbefattningar; den härav föranledda
kostnadsökningen har beräknats till 82,500 kronor.
Särskilda ersättningar för vissa extra arbeten. Enligt avlöningsreglementet
för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende, § 29, kunna i undantagsfall
ersättningar utgå för uppdrag eller arbete, som kunna anses
falla utom lärarens vanliga tjänsteutövning. I främsta rummet torde, anför
överstyrelsen, under denna rubrik falla de ersättningar för utfört institutionsarbete,
som hittills utgått ur det under allmänna läroverken uppförda
förslagsanslaget till diverse oförutsedda behov. För ändamålet beräknas
oförändrat anslagsbelopp, 2,500 kronor.
Departementschefen har beräknat förevarande delpost sålunda:
Icke-ordinarie ämneslärare......................kronor 2,707,000
» » teckningslärare................... » 173,000
» » musiklärare...................... » 62,000
» » gymnastiklärare.................. » 216,000
» » lärare i manlig slöjd............... » 104,000
» » » » kvinnlig » ............... » 91,000
» » » » hushållsgöromål............ » 46,000
Timlärare i praktiska läroämnen vid inbyggda praktiska
realskollinjer.......................... » 64,000
Icke-ordinarie vaktmästarpersonal................ » 82,500
Särskilda ersättningar för vissa extra arbeten....... » 2,500
Summa kronor 3,548,000.
Departementschefens förslag beträffande anvisande av medel till förevarande
ändamål har utskottet ansett sig kunna biträda.
I motionen 1:251 har yrkats höjning av förevarande anslags
-
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
35
medel med 9,500 kronor för beredande av lindring i undervisningsskyldigheten
i särskilda fall för lärare i vissa naturvetenskapliga ämnen, vilka tilllika
äro institutionsföreståndare. Utskottet anser sig icke på grundval av
den i ämnet förebragta utredningen kunna tillstyrka bifall till ifrågavarande
yrkande, som visserligen framförts av skolöverstyrelsen i dess anslagsäskanden
för nästa budgetår men avstyrkts av såväl statskontoret som departementschefen.
Utskottet erinrar i detta sammanhang om, att under förevarande
anslagspost av departementschefen på förslag av skolöverstyrelsen
inberäknats ett belopp av 2,500 kronor till särskilda ersättningar för vissa
extra arbeten, vilket belopp enligt vad av skolöverstyrelsens yttrande i ämnet
framgår i främsta rummet synes vara avsett till ersättningar för utfört
institutionsarbete.
På grund av vad sålunda anförts finner sig utskottet böra avstyrka bifall
till motionen I: 251.
Den ståndpunkt, utskottet i sitt utlåtande i anledning av propositionen
nr 217 till innevarande års riksdag intagit i fråga om lönereglering för Övningslärare,
torde icke behöva föranleda någon ändring i anslagsberäkningarna.
I detta sammanhang anser sig utskottet böra framhålla önskvärdheten
av att undervisningen i praktiska ämnen beredes ett större utrymme i realskolans
kursplaner än vad hittills varit möjligt. I sådant hänseende vill utskottet
i främsta rummet understryka betydelsen av att främja undervisningen
i hushållsgöromål för flickor.
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal: Avlöningsförhöjningar
m. m. Denna delpost, som för närvarande är uppförd med förslagsvis
200.000 kronor, har av Kungl. Maj:t föreslagits höjd till 240,000 i samband
med förutnämnda lönereglering.
Kungl. Maj:ts förslag beträffande anvisande av medel till förevarande
ändamål har icke givit utskottet anledning till erinran.
Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän.
Denna anslagspost, för närvarande uppförd med förslagsvis 199,150 kronor,
föreslås på grund av förutnämnda lönereglering sänkt till 900 kronor. Posten
avses för nästa budgetår komma att belastas allenast med kostnaderna
för dels ifrågakommande ersättningar för minskning i löneinkomst åt lärare,
i vilkas avlöningsförmåner ingå donationsmedel m. m., dels ock tillfällig
löneförbättring åt en adjunkt, vilken kvarstår å äldre stat.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts i förevarande
avseende framlagda förslag.
Rörligt tillägg. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag örn uppförande
av en anslagspost å 1,517,190 kronor till förevarande ändamål.
Utskottet
Utskottet
Utskottet
36
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
Utskottet.
Utskottet.
Särskilda uppbördsmedel. Under denna rubrik redovisas för närvarande
dels bidrag fran Stockholms stad med 15,000 kronor, dels av kommuner,
respektive lärare erlagda hyresersättningar, respektive hyror med 274,000
kronor, dels och avkastningar av donationer från kronan m. m. med 37,600
kronor.
Departementschefen har icke ifrågasatt några förändringar beträffande
nämnda uppbördsbelopp. Däremot har under rubriken upptagits dels ett
belopp av 120,000 kronor, motsvarande av vaktmästare vid läroverken erlagda
hyror samt ersättning för bränsle och lyse, dels och ett belopp av
480,000 kronor, avsett att omföras från ljus- och vedkassorna och motsvarande
i runt tal kassornas nuvarande utgifter för kontant avlöning åt den
vaktmästarpersonal, som kommer i åtnjutande av lönereglering. Förslaget
innebär, att de nuvarande avgifterna till sagda kassor böra bibehållas i
princip oförändrade, till dess frågan örn en generell minskning av terminsavgifterna
vid de allmänna läroverken vunnit sin lösning.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag beträffande ifrågavarande
särskilda uppbördsmedel.
4. Förslagsanslaget till Allmänna läroverken: Bidrag till ljusoch
vedkassorna m. m.
Förevarande anslag är under innevarande budgetår uppfört med 394,000
kronor. Från anslaget utgår gottgörelse till läroverk för sådan nedsättning
i eller befrielse från föreskriven terminsavgift till ljus- och vedkassan, som
meddelas obemedlade lärjungar. En för varje år särskilt bestämd del av
anslaget, för närvarande 12,000 kronor, är avsedd att, efter Kungl. Maj:ts
beprövande, användas såsom bidrag till nedbringande för samtliga lärjungar
vid allmänt läroverk av avgifterna till ljus- och vedkassan, därest
dessa kunna anses alltför tyngande.
Kungl. Majrts förslag innebär en anslagsökning med 26,000 kronor, föranledd
av en höjning av den beräknade medelsåtgången.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
i fråga örn förevarande anslag.
5. Förslagsanslaget till Folkskoleseminarier: Avlöningar.
Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1,864,400 kronor
och föreslås nu uppfört med 2,400,000 kronor.
Av förevarande proposition inhämtas bland annat:
Beträffande seminarietganisationens omfattning föreslår departementschefen
i enlighet med skolöverstyrelsens hemställan, att elevintagning skall
ske i den utsträckning, som förutsatts vid seminarieorganisationens genomförande.
Några nya elever böra alltså icke enligt departementschefens mening
intagas i den nuvarande extra studentlinjen vid seminariet i Stock
-
Statsutskottets utlåtande Nr 806. 37
holm och icke heller vid den förra året påbörjade parallellinjen vid seminariet
i Luleå.
Med anledning av att den nya seminarieorganisationen med ingången av
budgetåret 1939/40 helt genomföres, har överstyrelsen föreslagit, att antalet
ordinarie lektorstjänster skulle ökas med 8 från 71 till 79, eller det
antal, som av statsmakterna beräknats erforderligt efter omorganisationens
genomförande. Med hänsyn till att en lektorstjänst beräknas komma
att under nästa läsår liksom under det innevarande uppehållas av en å
övergångsstat uppförd adjunkt, har överstyrelsen emellertid icke ansett
erforderligt att beräkna förhöjda anslagsmedel för flera än sju nya lektorstjänster.
Departementschefen har tillstyrkt detta förslag.
I fråga örn vaktmästarpersonalen har departementschefen förordat, att
28 heltidsbefattningar nyregleras, varav 20 såsom vaktmästare eller värmeledningsskötare
och 8 såsom trädgårds^träden. På ordinarie stat funne
departementschefen sig för närvarande böra uppföra 18 befattningar såsom
vaktmästare (värmeledningsskötare) varav 8 i lönegraden A 7 och 10 i lönegraden
A 6. Återstående befattningar syntes tills vidare böra upptagas såsom
extra ordinarie. I enlighet med vad nu anförts har under anslagsposten
till tjänstemän å ordinarie stat jämväl beräknats medel till ordinarie vaktmästare
och därmed jämförliga befattningshavare med 67,600 kronor.
Vidare hava medel beräknats med 27,600 kronor till 10 extra ordinarie vaktmästare.
Beträffande bibliotekariearvodena har departementschefen erinrat, att
han föreslagit en uppräkning med 25 procent av dessa arvoden vid de allmänna
läroverken. Då frågan om reglering av folkskoleseminariernas bibliotekariearvoden
i princip syntes böra bedömas på samma sätt som frågan
örn motsvarande arvoden vid de allmänna läroverken, borde alltså förevarande
delpost, nu 7,500 kronor, höjas med omkring 1,800 kronor till 9,300
kronor. I samband härmed skulle förmånen att åtnjuta dyrtidstillägg å arvodena
upphöra.
Kungl. Maj:ts förslag beträffande förevarande anslag har icke givit utskottet
anledning till annan erinran, än att utskottet, i konsekvens med
den ståndpunkt, utskottet intagit i fråga om arvoden åt bibliotekarier vid
de allmänna läroverken, finner sig böra förorda en uppräkning allenast med
20 procent av arvodena åt bibliotekarier vid folkskoleseminarierna. På
grund härav synes delposten till arvoden åt seminariebibliotekarier böra
beräknas till 8,900 kronor, vilket i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag
innebär en anslagsminskning med 400 kronor. Förevarande anslag till avlöningar
bör alltså för nästa budgetår uppföras med (2,400,000 — 400 =)
2,399,600 kronor.
6. Förslagsanslaget till Folkskoleseminarier: Omkostnader.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 265,900
kronor, varför Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med
42,300 kronor, uppkommen därigenom, att kostnaderna för avlönande av
Utskottet.
38
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
UUkottet.
vaktmästarpersonalen i samband med löneregleringen för nämnda personal
överförts till avlöningsanslaget.
Kungl. Majlis förslag har icke givit utskottet anledning till erinran.
7. Förslagsanslaget till Småskoleseminarier: Avlöningar.
Ifrågavarande anslag utgår för innevarande budgetår med 413,600 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär sålunda en anslagshöjning med 106,400
kronor.
Enligt beslut av 1936 års riksdag skola småskoleseminarierna vara organiserade
enligt följande grunder. Seminarierna skola vara till antalet sju,
därav tre skola vara anordnade såsom dubbelseminarier och fyra tills vidare
såsom enkelseminarier. De tre dubbelseminarierna, vilka skola vara förlagda
till Strängnäs, Skara och Landskrona, skola omfatta vartdera två tvååriga
linjer. Av enkelseminarierna skola två, Härnösand och Växjö, vara
utrustade med enkla tvååriga linjer och två, Haparanda och Lycksele, med
enkla treåriga linjer.
Den normala organisationen innebär alltså, att samtidigt åtta tvååriga
och två treåriga seminarielinjer skola vara i funktion. Jämlikt nu gällande
stadga för småskoleseminarierna, nr 42/1938, må i varje klass eller avdelning
av klass icke intagas fler elever än att hela antalet samtidigt undervisade
uppgår till högst 24, där ej skolöverstyrelsen på grund av särskilda
förhållanden medgiver undantag.
Innevarande läsår hava 15 elever intagits i första klassen vid ettvart av
småskoleseminarierna i Haparanda, Härnösand, Lycksele, Skara och Strängnäs
samt 24 vid vart och ett av seminarierna i Landskrona och Växjö, tillhopa
123 elever.
Av förevarande proposition inhämtas:
Skolöverstyrelsen har beträffande elevintagningen nästa
läsår yttrat bland annat:
Av verkställda undersökningar syntes framgå, att de restriktiva åtgärder,
som staten under de senare åren vidtagit ifråga om småskollärarutbildningens
omfattning, haft åsyftad verkan, så att arbetslösheten bland småskollärarinnorna
i vissa delar av landet upphört och i övrigt i stort sett vore på
väg att upphöra.
Avgången av i tjänst varande småskollärarinnor kunde, om hänsyn toges
icke blott till pensionering utan även till möjligheterna till viss förtidspensionering
och till avgångsfrekvensen på grund av andra orsaker (dödsfall,
frivillig avgång m. m.) kunde för de närmaste åren beräknas bliva:
År: . .......
1938
1939
1940
1941
1942
1943
1944
1945
1946
1947
Antal avgångna:
391
431
451
443
433
4411
511
513
554
567
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
39
Även om det beräknade antalet avgångna i verkligheten skulle bliva något
mindre än de angivna siffrorna utvisade, skulle likväl av de ovan anförda
förhållandena kunna dragas den slutsatsen, att tiden borde vara inne
för en väsentlig utvidgning av såväl klassantalet som antalet intagna elever
vid småskoleseminarierna.
Emellertid måste vid denna frågas bedömande även beaktas andra omständigheter,
vilka manade till fortsatt försiktighet i fråga om seminarieverksamhetens
utvidgning. Överstyrelsen åsyftade den pågående rationaliseringen
inom folkskoleväsendet, vilken medförde ett stort antal övertaliga
lärare i samband med tjänstindragningar. Dessa indragningar drabbade i
första hand de befattningar, som innehades av småskollärarinnor. Genom
den undersökning, som folkskolinspektörerna författningsenligt verkställt
vid årsskiftet 1936—37, hade framgått att intill den 1 juli 1940 kunde räknas
med över 600 övertaliga småskollärartjänster. Enligt av överstyrelsen
från folkskolinspektörerna inhämtade särskilda uppgifter angående förändringar
i lärarbehovet framginge, att småskollärartjänsterna under redovisningsåren
1938—40 borde minskas med sammanlagt 263. I vilken omfattning
dessa övertaliga tjänster verkligen kunde indragas under ifrågavarande
år vore emellertid en öppen fråga. Av det anförda framginge, att befordringsmöjligheterna
för småskollärarinnorna fortfarande vöre mycket små.
Vid slutet av vårterminen 1938 hade inom småskollärarkåren 647 varit
extra ordinarie och 1,218 vikarier, varav 377 uppehållit vakanta tjänster
och 841 varit vikarier för tjänstlediga lärare. Flertalet av de vakanta tjänsterna
vore givetvis sådana, som vid lägligt tillfälle kunde indragas.
Med hänsyn till det nu anförda funne överstyrelsen, att läget ännu manade
till återhållsamhet i fråga örn intagning av elever vid småskoleseminarierna
år 1939. Dock funne överstyrelsen — med hänsyn till den hotande
bristen på småskollärarinnor i södra Sverige — tiden vara inne att småskoleseminariets
i Landskrona organisering till
dubbelseminarium påbörjades genom att två avdelningar
av första klassen där intoges hösten 1939. Likaså syntes klassnumerären vid
de seminarier, som senast intagit 15 elever, nu böra ökas till 20, dock med
undantag för seminarierna i Haparanda och Lycksele, där förhållandena
motiverade, att intagningen icke heller nästa gång överstege 15-talet.
Styrelsen för Sveriges småskollärarinneförening har framhållit såsom nödvändigt,
att examinationen av småskollärarinnor starkt begränsades, samt
understrukit vikten av en rationell platsförmedling.
Statskontoret har avstyrkt förslaget örn dubblering av Landskrona-seminariet.
Av vad skolöverstyrelsen i föreliggande ärende anfört rörande de omständigheter,
som borde tillmätas avgörande betydelse för bedömandet av
spörsmålet örn elevintagningen för nästkommande budgetår, syntes framgå,
att elevantalet näppeligen kunde sättas lägre lin till det av överstyrelsen
beräknade. I sagda avseende funne statskontoret således icke anledning
till erinran mot överstyrelsens förslag. Ämbetsverket kunde emellertid icke
biträda överstyrelsens uppfattning i fråga örn organisationen av småskoleseminarierna.
Enligt statskontorets mening borde nämligen ur kostnadssyn
-
40
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
punkt intagningsklassen vid samtliga seminarier först fyllas med maximian^
elever, innan parallellavdelningar upprättades. Den omständigheten,
att i vissa delar av landet rådde överskott och i andra delar brist på småskollärarinnor,
torde härvidlag icke böra tillmätas avgörande betydelse.
Departementschefen har ifråga om elevintagningen för egen del anfört:
Den av skolöverstyrelsen verkställda utredningen syntes utvisa, att en
mindre ökning av elevintagningen vid småskoleseminarierna vore påkallad.
Såvitt nu kunde bedömas, borde elevintagningen för nästkommande läsår
äga rum i ungefär den av överstyrelsen ifrågasatta omfattningen. Detta
innebure, att i första klassen vid småskoleseminarierna skulle intagas 102
elever mot 123 höstterminen 1938, en ökning alltså med 39 elever.
Enligt överstyrelsens förslag skulle denna höjning av antalet nyintagna
elever ernås dels genom ökning av elevnumerären vid de redan i verksamhet
varande tvååriga seminarielinjerna i Härnösand, Skara och Strängnäs
från 15 till 20, dels ock genom upprättande i enlighet med 1936 års organisationsplan
av en parallellinje vid Landskrona-seminariet med maximiantal
elever — alltså 24 — i första klassen. På av statskontoret anförda
skäl kunde departementschefen icke tillstyrka en utökning av antalet seminarielinjer,
så länge behovet av ett större antal utexaminerade småskollärarinnor
utan olägenhet kunde tillgodoses genom att utnyttja den nuvarande
seminarieorganisationens examinationskapacitet. Därest 24 elever intoges
i första klassen av varje redan i verksamhet varande seminarielinje,
skulle elevantalet i nämnda klass komma att uppgå till sammanlagt (7 X 24
—) 168, eller 6 mer än det elevantal, varmed överstyrelsen för nästa läsår
räknat. Att det ännu rådande överskottet på småskollärarinnor vore mest
framträdande inom de nordligaste delarna av riket, utgjorde enligt departementschefens
mening icke tillräckligt skäl för överstyrelsens förslag. Departementschefen
ville i detta sammanhang instämma i vad styrelsen för
Sveriges småskollärarinneförening uttalat angående vikten av en rationell
platsförmedling, varigenom en jämnare fördelning av tillgången på platssökande
småskollärarinnor skulle kunna vinnas.
Beträffande behovet av lärartjänster har överstyrelsen anfört,
att ett inrättande av en parallellinje vid seminariet i Landskrona medförde
behov av en ny adjunktstjänst och en ny lärarinnetjänst i hushållsgöromål.
I övrigt har överstyrelsen hemställt örn inrättande av ytterligare
två övningsskollärartj amster, avsedda för seminarierna i Skara respektive
Strängnäs. Departementschefen har emellertid ställt sig avvisande till nämnda
förslag.
Ifråga om tjänstemän å övergångsstat borde, framhåller
departementschefen, å personalförteckningen uppföras allenast sju ämneslärare
i lönegraden A 20. Övriga å nu gällande personalförteckning upptagna
tjänstemän å övergångsstat hade nämligen erhållit ordinarie anställning.
Ifråga örn vakt mästar personalen föreslås lönereglering för
7 ordinarie vaktmästare i lönegraden A 6.
Beträffande anslagsberäkningarna i övrigt märkes, bland
annat, att arvodena till semmariebibliotekarier och rektorsbiträden föreslå
-
Statsutskottets utlåtande Nr £06.
41
gits uppräknade med 25 procent i samband med slopande av dyrtidstilläggen
å sagda arvoden, detta i överensstämmelse med vad av departementschefen
ifrågasatts beträffande motsvarande arvoden vid folkskoleseminarierna.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har skolöverstyrelsen med
stöd av verkställda undersökningar ansett sig kunna konstatera, att den
hittills rådande arbetslösheten bland småskollärarinnorna i vissa delar av
landet upphört och i övrigt i stort sett vore på väg att försvinna. Då olika
faktorer, särskilt de pågående indragningarna av med småskollärarinnor
besatta tjänster, emellertid manade till viss försiktighet vid beräknandet
av den erforderliga elevintagningen, har överstyrelsen ifrågasatt en ökning
av antalet nyintagna elever allenast med 39 från 123 under höstterminen
1938 till 162 för nästkommande läsår. Departementschefen har för sin del
framhållit, att, såvitt nu kunde bedömas, borde elevintagningen för nästa
läsår hålla sig ungefär vid den av överstyrelsen angivna omfattningen. Härvid
har departementschefen tänkt sig, att intagning av elever skulle ske i
ökad utsträckning vid de nuvarande sju seminarielinjerna, vilka icke samtliga
vore i full utsträckning utnyttjade till sin fulla examinationskapacitet.
Därest 24 elever — vilket vore maximum — in foges i nämnda linjer, skulle
elevantalet i seminariernas första klass komma att uppgå till (7 X 24 =)
168, eller 6 mer än vad överstyrelsen ansett behövligt för nästa läsår. Härigenom
skulle enligt departementschefens förslag undvikas att nu upprätta
den av överstyrelsen föreslagna parallellavdelningen vid seminariet i Landskrona,
vilket komme att medföra viss kostnadsökning.
Ehuru utskottet icke håller för osannolikt, att en något större elevintagning
än nu ifrågasatts varit att förorda för nästa läsår och att inom en relativt
snar framtid en icke oväsentlig ökning av examinationen kommer att
visa sig påkallad, har utskottet likväl icke ansett sig böra rikta någon erinran
mot att elevintagningen för nästa budgetår hålles ungefär inom den
av departementschefen förordade ramen. Utskottet vill emellertid såsom
sin mening uttala, att vägande skäl kunna anföras mot att öka elevnumerären
vid småskoleseminarierna i Haparanda och Lycksele upp till maximiantalet,
24 elever. Med hänsyn till den relativa bristen på arbetsdräng
för småskollärarinnor inom de nordligaste delarna av riket och med tanke
jämväl på svårigheterna att åstadkomma en förflyttning i någon mera betydande
utsträckning av småskollärarinnor med hemort i nämnda trakter
till de sydligare delarna av landet, synes det välbetänkt att icke låta elevintagningen
vid sagda seminarier mera väsentligt överstiga 15. Av nu
nämnda skäl hade det måhända varit till fördel, om den av överstyrelsen
föreslagna parallellavdelningen vid seminariet i Landskrona kommit till
stånd från och med nästa budgetår. Utskottet har dock icke velat motsätta
sig Kungl. Maj:ts förslag på denna punkt.
Utskottet.
42
Statsutskottets utlåtande Nr W6.
Utskottet.
Utskottet.
Departementschefens anslagsberäkningar hava icke givit utskottet anledning
till annan erinran, än att utskottet — med hänsyn till den ståndpunkt,
utskottet intagit till frågan örn den av departementschefen förordade
arvodesregleringen för bibliotekarierna vid de allmänna läroverken —
icke ansett sig kunna tillstyrka, att arvodena till bibliotekarier vid småskoleseminarierna
i samband med slopande av rätten till dyrtidstillägg höjas
med mer än 20 procent. Delposten till ifrågavarande arvoden torde i
anledning härav böra i förhållande till departementschefens förslag minskas
med 100 kronor till (3,200 — 100 =) 3,100 kronor och avlöningsstatens
slutsumma med enahanda belopp till (520,000 —100 =■) 519,900 kronor.
8. Förslagsanslaget till Småskoleseminarier:
Omkostnader.
Detta anslag utgår nu med 86,500 kronor. Kungl. Maj:ts förslag innebär
sålunda en anslagsminskning med 5,500 kronor, vilken möjliggjorts genom
överförande till annat anslag av kostnaderna för avlöning åt den vaktmästarpersonal,
som föreslagits komma i åtnjutande av lönereglering.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag i fråga om anslag till förevarande
ändamål.
9. Förslagsanslaget till Nomadskolor:
Avlöningar.
Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 99,600 kronor och
föreslås nu höjt till 125,300 kronor; anslagshöjningen sammanhänger helt
med den provisoriska lönereglering, för bland andra, nomadskollärarna,
som av Kungl. Majit i särskild proposition föreslagits och av utskottet tidigare
förordats.
Utskottet tillstyrker bifall till vad Kungl. Majit föreslagit i fråga örn förevarande
anslag.
10. Förslagsanslaget till Läroanstalter för blinda:
Avlöningar.
Kungl. Majits förslag innebär en anslagshöjning med 77,300 kronor, dels
föranledd av löneregleringsskäl, dels ock av vissa personalökningar. Sålunda
föreslås anställande av en extra ordinarie lärare i musik för åstadkommande
av utökad musikundervisning samt en ny extra lärare i kunskapsämne.
Vidare ifrågasattes uppförande å ordinarie stat i lönegraden
A 7 av en sjuksköterska, som för närvarande avlönas från omkostnadsanslaget.
Slutligen föreslår departementschefen anvisande av medel under
Statsutskottets utlåtande Nr W6.
43
förevarande avlöningsanslag till avlönande av en ordinarie maskinist i lönegraden
A 10, en ordinarie vaktmästare i lönegraden A 7, två ordinarie
vaktmästare i lönegraden A 5 samt en ordinarie eldare likaledes i lönegraden
A 5.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
ifråga om anslag till förevarande ändamål.
11. Förslagsanslaget till Läroanstalter för blinda: Omkostnader.
Kungl. Majit har föreslagit en höjning av förevarande anslag med 2,300
kronor till 200,500 kronor. Härvid är att märka, att å ena sidan en minskning
i anslagsbelastningen med 12,350 kronor förutsatts komma att äga rum
till följd av överförande till annat anslag av vissa avlöningskostnader, medan
å andra sidan ökade medel beräknats till utackorderingsbidrag till
elever vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda män. Samtidigt föreslås
en mindre sänkning av elevavgifterna vid hantverksskolan i Växjö för
blinda kvinnor.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag ifråga om anslag till förevarande
ändamål. Vad departementschefen i detta sammanhang anfört
rörande grunder för reseersättning åt blindskolelever har icke givit utskottet
anledning till erinran.
12. Förslagsanslaget till Vårdanstalten i Lund för blinda med
komplicerat lyte: Avlöningar.
Kungl. Majit har föreslagit en höjning av förevarande anslag från
69,900 kronor med 28,800 kronor till 98,700 kronor. Anslagshöjningen är
huvudsakligen föranledd av redan beslutade eller av utskottet förordade
löneregleringar för de särskilda personalkategorierna.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Majits här ifrågavarande förslag.
13. Förslagsanslaget till Vårdanstalten i Lund för blinda med
, komplicerat lyte: Omkostnader.
Kungl. Majits förslag innebär en anslagshöjning med 22,700 kronor.
Höjningen hänför sig till följande ändamål:
a) ökning med 1,650 kronor av de för bränsle, lyse och vatten avsedda
medlen;
b) höjning med 18,250 kronor av delposten till vårdar- och ekonomipersonal;
denna höjning är föranledd av en föreslagen lönereglering för nämnda
personal samt en begränsning av personalens arbetstid från 60 till 48 timmar
i veckan;
Utskottet.
Utskottet.
Utskottet.
Utskottet.
Utskottet.
44 Statsutskottets utlåtande Nr 206.
c) uppräkning med 3,000 kronor av den förslagsvis beräknade delposten
till kosthållet.
Vad Kungl. Majit föreslagit i nu förevarande avseende har icke givit utskottet
anledning till erinran.
14. Förslagsanslaget till Läroanstalter för dövstumma:
Avlöningar.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 829,100
kronor. Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 290,400 kronor.
Anslagshöjningen betingas till större delen av de löneregleringar, som
avses träda i kraft från och med nästa budgetår, men hänför sig jämväl till
vissa utökningar av personalorganisationen.
Beträffande kostnadsökningarna har departementschefen inledningsvis
anfört:
Såsom förutsetts vid beslutet örn statens övertagande av kostnaderna för
dövstumundervisningsväsendet, hade — vilket också framginge av skolöverstyrelsens
anslagsberäkningar — en icke oväsentlig stegring av anslagsbehovet
till avlöningar vid dövstumskolorna gjort sig gällande redan för det
andra budgetåret efter förstatligandet. Nämnda stegring vore givetvis främst
beroende av det fortsatta utbyggandet av den obligatoriska fortsättningsskolan
och den därav betingade ökningen av elevantalet vid fortsättningsskolorna.
Elevantalet i sistnämnda skolor beräknades sålunda komma att
stiga från 102 till 176, en ökning alltså med icke mindre än 74 elever, medan
lärjungantalet i upptagnings- och specialskolor beräknats komma att
öka från 532 med 38 till 570. Naturligtvis vore dessa beräkningar i viss
mån osäkra, vilket manade till försiktighet vid uppskattandet av medelsbehovet
för nästa budgetår. Överstyrelsens anslagsberäkningar syntes ock
i stort sett försiktigt hållna och gåve därför icke rum för några starkare
beskärningar.
Kostnadsökningarna hänföra sig — förutom till ovannämnda löneregleringar
— huvudsakligen till följande ändamål:
a) inrättande av följande nya ordinarie tjänster, nämligen två gymnastiklärartjänster
i lönegraden A 20 (avsedda för dövstumskolorna å Manilla
och i Vänersborg), en maskinistbefattning i lönegraden A 10 och sex vaktmästar^änster
i lönegraden A 6;
b) ökade medel till arvoden (2,175 kronor);
c) ökade medel till övrig icke-ordinarie personal; för detta ändamål beräknas,
oavsett löneregleringen, omkring 70,000 kronor erforderliga.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda
förslag.
15. Förslagsanslaget till Tekniska läroverk: Avlöningar.
Kungl. Majit har föreslagit en anslagshöjning till förevarande ändamål
med 299,600 kronor. Därvid har under ifrågavarande anslag beräknats me
-
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
45
del till avlöningar jämväl för tekniska gymnasiet i Göteborg, vilka medel
tidigare anvisats från annat anslag. I övrigt innebär Kungl. Maj:ts förslag
i huvudsak följande sakliga förändringar:
a) Vartdera av de tekniska läroverken i Härnösand och Stockholm erhåller
en ny lektorstjänst.
b) Vissa arvodesbelopp uppräknas med hänsyn till bortfallande dyrtidstillägg;
då å bibliotekariearvodena i regel icke utgått dyrtidstillägg på
grund av gällande maximeringsbestämmelser föreslås dock icke någon höjning
i kompensationssyfte av den för detta ändamål avsedda delposten.
c) Lönereglering föreslås inträda för vaktmästarpersonalen.
Beträffande vaktmästarpersonalen vid de tekniska läroverken inhämtas
av förevarande proposition bland annat:
Enligt departementschefens förslag skulle följande ordinarie vaktmästartjänster
finnas vid de tekniska läroverken:
Malmö och Örebro: vid vartdera läroverket två befattningar i lönegraden
A 7 och en i lönegraden A 6;
Norrköping och Borås: vid vartdera läroverket en befattning i envar av
lönegraderna A 7 och A 6 ;
Göteborg: en befattning i lönegraden A 7 och en i lönegraden A 5;
Västerås och Härnösand: vid vartdera läroverket en befattning i lönegraden
A 6;
Stockholm: ingen ordinarie befattning;
Eskilstuna: ingen ordinarie befattning.
Beträffande tekniska fackskolan i Eskilstuna föreslås i stället för inrättande
av en ordinarie befattning att medel beräknas under anslagsposten
till grundavlöningar till icke-ordinarie personal till en e. o. vaktmästare
med halvtidstjänstgöring, placerad i 6 lönegraden.
Skolöverstyrelsen har föreslagit inrättande vid sistnämnda skola liksom
för tekniska fackskolan i Västerås av en ordinarie vaktmästarbefattning i
lönegraden A 6. Lönenämnden har anfört, att ifrågavarande två vaktmästare
borde uppföras å ordinarie stat allenast under förutsättning att de
hade heltidstjänstgöring; huruvida så vore förhållandet framginge emellertid
icke med full tydlighet av det föreliggande utredningsmaterialet.
Beträffande vaktmästarpersonalen vid de tekniska läroverken har
Kungl. Maj:t föreslagit nyreglering av nu befintliga vaktmästarbefattningar
på så sätt, att sju vaktmästare skulle placeras i lönegraden A 7,
sex i lönegraden A 6 och en i lönegraden A 5. Härvid har för tekniska fackskolan
i Eskilstuna icke avsetts någon ordinarie vaktmästare utan endast
en extra ordinarie sådan med halvtidstjänstgöring, placerad i 6 lönegraden.
Såsom motiv härför har anförts, att nämnda fackskola för närvarande
saknar ordinarie vaktmästare samt är inrymd i samma lokaler som Eskilstuna
stads kommunala läroanstalter för yrkesundervisning. Utskottet har
emellertid inhämtat, att den nuvarande vaktmästaren, vilken åtnjuter ett
arvode av statsmedel å 050 kronor och i övrigt avlönas av staden, har full
Utskottet.
46
Statsutskottets utlåtande Nr £06.
Utskottet.
daglig sysselsättning vid sagda fackskola. Vid sådant förhållande anser utskottet,
att förutsättningar finnas att inrätta en ordinarie vaktmästar^''änst
jämväl vid ifrågavarande fackskola. I likhet med vad av departementschefen
föreslagits beträffande den ordinarie vaktmästar^änsten vid elektrotekniska
fackskolan i Västerås torde en placering i lönegraden A 6 av
motsvarande tjänst i Eskilstuna få anses lämpligt avvägd. Utskottet tillstyrker
alltså, att vid tekniska fackskolan i sistnämnda stad från och med
nästa budgetår inrättas en ordinarie vaktmästarbefattning i lönegraden
A 6. Härvid förutsätter utskottet, att befattningens innehavare ålägges heltidstjänstgöring
i statens tjänst.
Av den i förevarande proposition lämnade redogörelsen synes framgå, att
för tekniska gymnasiet i Norrköping avsetts två vaktmästarbefattningar,
varav en i lönegraden A 7 och en i lönegraden A 6. Skillnaden mellan
nämnda båda vaktmästares löneställning ansluter sig till nu rådande förhållande.
Enligt vad utskottet inhämtat, torde emellertid vissa skäl tala
för att båda befattningarna med hänsyn till arten av vid desamma förekommande
göromål placeras i lönegraden A 7. Utskottet förutsätter i anledning
härav, att löneställningen för sagda befattningar tages under förnyad
omprövning och att det förslag, som därav må föranledas, underställes
nästkommande års riksdag.
Mot Kungl. Maj:ts förslag i övrigt med avseende på nu förevarande
anslag har utskottet icke funnit anledning till erinran.
Vid bifall till vad utskottet ovan förordat, torde anslagsposten till avlöningar
åt tjänstemän å ordinarie stat för nästa budgetår böra höjas med
3,500 kronor till (688,600 3,500 =) 692,100 kronor eller i avrundat tal
692,000 kronor. Delposten till grundavlöningar till övrig icke-ordinarie personal
bör av samma anledning sänkas med 1,400 kronor till (410,500 —
1,400 =) 409,100 kronor. I övrigt synes någon ändring i anslagsberäkningarna
icke behöva ifrågakomma. Avlöningsstatens slutsumma bör alltså
ökas med 2,000 kronor till (1,181,000 + 2,000 =) 1,183,000 kronor.
16. Förslagsanslaget till Tekniska läroverk: Omkostnader.
Förevarande anslag är nu uppfört med 91,500 kronor. Kungl. Majlis
förslag, vilket utmynnar i ett anslagsäskande å 104,500 kronor, innebär
sålunda en anslagshöjning med 13,000 kronor. Av höjningen föranledes
större delen, 9,300 kronor, av att omkostnaderna för tekniska gymnasiet i
Göteborg överförts till förevarande anslag, samt återstoden, 3,700 kronor,
av utökning av antalet klassavdelningar.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och tillstyrker förty bifall till detsamma.
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
47
17. Reservationsanslaget till Tekniska läroverk:
Materiel, böcker m. m.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning av 11,450 kronor, huvudsakligen
föranledd av att medel inberäknats i förevarande anslag för
tekniska gymnasiet i Göteborg.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag med avseende på förevarande
anslag.
18. Anslaget till Tekniska läroverk: Stipendier.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 2,000 kronor,
belöpande på elevstipendier och föranledd av ökat antal stipendieberättigade
elever.
Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till förevarande ändamål har
icke föranlett någon erinran från utskottets sida.
IV. Hemställan.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts
förslag samt med avslag å motionerna I: 77, I: 251, I: 264,
II: 125, II: 348 och II: 421,
1. besluta, att de nuvarande högre allmänna läroverken
för flickor skola från och med budgetåret 1939/40 eller
den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer, successivt
omorganiseras i huvudsaklig överensstämmelse med vad
av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 3 mars 1939 angivits, under förutsättning
att vederbörande kommuner åtaga sig att tillhandahålla
erforderliga undervisningslokaler jämte inredning
och möbelutrustning samt bostäder åt rektorerna eller
motsvarande kontant ersättning;
2. besluta, att å Södermalm i Stockholm skall från och
med budgetåret 1939/40 eller den senare tidpunkt, Kungl.
Majit bestämmer, successivt upprättas ett högre allmänt
läroverk för flickor med fyrklassig realskola och fyraårigt
latin- och realgymnasium, under förutsättning att Stockholms
stad dels åtager sig att tillhandahålla erforderliga
undervisningslokaler, som av Kungl. Majit godkännas,
jämte inredning och möbelutrustning samt bostad åt
rektor eller motsvarande kontant ersättning, dels ock
Utskottet.
Utskottet.
48
Statsutskottets utlåtande Nr 806.
förpliktar sig att bidraga till bestridande av de utgifter,
som åvila biblioteks- och materielkassan samt ljus- och vedkassan
vid läroverket, med ett engångsanslag under första
året av läroverkets verksamhet av minst 13,000 kronor;
3. besluta, att nya elementarskolan i Stockholm skall
från och med budgetåret 1939/40 eller den senare tidpunkt,
Kungl. Maj:t bestämmer, successivt ombildas till
högre samläroverk under förutsättning, att Stockholms
stad åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler,
som av Kungl. Majit godkännas, jämte inredning
och möbelutrustning samt bostad åt rektor eller
motsvarande kontant ersättning;
4. besluta, att högre allmänna läroverket å Kungsholmen
i Stockholm skall från och med budgetåret 1939/40
eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer, successivt
omorganiseras i huvudsaklig överensstämmelse
med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 mars 1939 angivits;
5. besluta, att vid högre latinläroverket å Norrmalm
i Stockholm skall från och med budgetåret 1939/40 eller
den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer, successivt
upprättas ett fyraårigt realgymnasium vid sidan av- det
nuvarande latingymnasiet;
6. besluta, att högre latinläroverket och högre realläroverket
i Göteborg skola från och med budgetåret 1939/
40 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer,
successivt omorganiseras i huvudsaklig överensstämmelse
med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 mars 1939 angivits, under
förutsättning att Göteborgs stad förpliktar sig att, såvitt
angår de nya linjerna vid ifrågavarande läroverk, tillhandahålla
erforderliga undervisningslokaler jämte inredning
och möbelutrustning samt bostäder åt rektorerna
eller motsvarande kontant ersättning;
7. godkänna följande personalförteckning för högre lärarinneseminariet,
att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1939/40:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
Högre lärarinneseminariet.
1 rektor............................... E14
9 lektorer..............................A 28
Statsutskottets utlåtande Nr 206. 49
Befattning. Lönegrad.
2 adjunkter.............................A 24
11 ämneslärarinnor........................A 22
1 lärare i teckning.......................A 20
1 lärare i musik.........................A 20
1 lärare i gymnastik med lek och idrott......A 20
4 övningsskollärare.......................A 20
1 lärarinna i kvinnlig slöjd.................A16
Statens skolköksseminarium och hushållsskola.
5 lärarinnor i hushållsgöromål..............A 19
1 lärarinna i kvinnlig slöjd................A 16;
8. godkänna följande avlöningsstat för högre lärarinneseminariet,
att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1939/40:
Av löningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis.................kronor 334,500
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit......... » 7,250
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal:
a. Grundavlöningar m.m. kronor 63,000
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis . . . » 4,900 » 67,900
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 24,150
Summa förslagsanslag kronor 433,800;
9. till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 433,800 kronor;
10. till Högre lärarinneseminariet: Omkostnader för
budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 44,300
kronor;
11. godkänna följande personalförteckning för de allmänna
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1939/40:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
19 rektorer vid högre allmänna läroverk, avlö
ningsgrupp
I......................... E 13
23 rektorer vid högre allmänna läroverk, avlö
ningsgrupp
II......................... E 12
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 206.
4
50
Statsutskottets utlåtande Nr %06.
Befattning. Lönegrad.
17 rektorer vid högre allmänna läroverk, avlö
ningsgrupp
III........................ Eli
4 rektorer vid realskolor, avlöningsgrupp I. . . . E 9
26 rektorer » » » II ... E 8
50 rektorer » » » III . . E 7
422 lektorer............................. A 27
1,274 adjunkter.........,.................. A 23
Anm.: Av dessa adjunktstjänster må uppehållas endast så
många tjänster, att antalet uppehållna adjunktstjänster å
ordinarie stat och & övergångsstat ej överstiger sammanlagt
1,273.
258 ämneslärarinnor....................... A 21
113 lärare i teckning...................... A 20
84 lärare i musik........................ A 20
100 lärare i gymnastik med lek och idrott..... A 20
31 lärarinnor i kvinnlig slöjd............... A16
81 vaktmästare......................... A 7
61 vaktmästare.......................... A 6
17 vaktmästare.......................... A 5
Tjänstemän å övergångsstat.
44 adjunkter............................ A 22
Anm.: Av dessa adjunktstjänster må uppehållas endast så
många tjänster, att antalet uppehållna adjunktstjänster å
ordinarie stat och å övergångsstat ej överstiger sammanlagt
1,273.
12. bemyndiga Kungl. Majit att — utan hinder av sagda
personalförteckning—tills vidare under budgetåret 1939/40,
då för realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning
vid samläroverk skall tillsättas, besluta, huruvida
befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning
eller ämneslärarinnebefattning;
13. godkänna följande avlöningsstat för de allmänna
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis ...........kronor 21,297,000
2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,
förslagsvis........... » 250,000
3. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t:
a. Arvoden åt kvinnliga
sakkunniga . .kronor 1,260
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
51
b. Arvoden åt till
synslärare.
.....
c. Personliga tilläggs
arvoden
åt första
lärarinnor......
d. Arvoden åt skollälare,
förslagsvis
e. Arvoden åt bibliotekarier
........
f. Arvoden åt biträ
den
å rektorsexpeditionerna.
.....
g. Särskilda arvoden
vid provårsläroverk.
.........
h. Särskilda arvoden
vid linje för aftonundervisning
i
Stockholm......
kronor 36,000
» 3,000
» 130,300
» 87,500
» 85,000
» 164,400
*_2,550 kronor
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal:
a. Grundavlöningar
m. m., förslagsvis kronor 3,548,000
b. Avlön ingsförhöj
ningar
m. m., förslagsvis
........ »_240,000 »
5. Särskilda löneförmåner till ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän:
a. Vissa ersättningar
m. m., förslagsvis. kronor 300
b. Tillfällig löneförbättring
.........._»_ 600 »
6. Rörligt tillägg, förslagsvis........ »
Summa kronor
Särskilda uppbördsmedel:
1. Bidrag från Stockholms
stad.......kronor 15,000
2. Av kommuner, res
pektive
lärare erlagda
hyresersättningar, respektive
hyror...... » 274,000
510,010
3,788,000
900
1,517,190
27,363,100
52
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
3. Avkastning av donationer
från kronan m. m. kronor 37,600
4. Av vaktmästare erlagda
hyror samt ersättning
för bränsle
och lyse.......... » 120,000
5. Bidrag ur läroverks
ljus- och vedkassor till
vaktmästarpersonalens
avlöning......... » 480,000 kronor 926,600
Nettoutgift kronor 26,436,500;
14. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 26,436,500 kronor;
15. till Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna
m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag
av 420,000 kronor;
därav högst 15,000 kronor må, efter Kungl. Maj:ts beprövande,
användas såsom bidrag till nedbringande för
samtliga lärjungar av avgifterna till nämnda kassor i sådana
fall, då berörda avgifter kunna anses alltför tyngande;
16. godkänna följande personalförteckning för folkskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med bud
-
getåret 1939/40:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
6 rektorer, avlöningsgrupp I............... E13
1 rektor, » II............... E 12
3 rektorer, » lil............... Eli
79 lektorer............................. A 27
Anm.: En av dessa lektorsbefattningar skall hållas obesatt,
så länge den å övergångsstat uppförde adjunkten kvarstår i
tjänst.
10 lärare i teckning....................... A 21
10 lärare i musik......................... A21
13 lärare i gymnastik med lek och idrott......A 21
76 övningsskollärare.......................A 20
7 lärare i manlig slöjd.................... A18
7 lärarinnor i kvinnlig slöjd................ A 18
6 lärare i trädgårdsskötsel vid dubbelseminarium A 17
6 lärarinnor i hushållsgöromål.............. A16
3 lärarinnor i kvinnlig slöjd vid manligt seminariums
övningsskola.....................A16
4 lärare i trädgårdsskötsel vid enkelseminarium A 14
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
53
Befattning.
8 vaktmästare
10 vaktmästare
Lönegrad.
. A 7
. A 6
Tjänstemän å övergångsstat.
1 lektor...............................A 27
1 adjunkt..............................A 23
1 lärare i musik.........................A 21
1 lärare i manlig slöjd....................A18
1 lärare i trädgårdsskötsel vid enkelseminarium A 14;
17. godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis................kronor 2,000,800
2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,
förslagsvis............ » 35,300
3. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit:
a. Arvoden åt semina
rieläkare.
.......kronor 16,100
b. Arvoden åt seminariebibliotekarier
. .
c. Arvoden åt biträden
å rektorsexpeditionerna.
..........
d. Särskilda arvoden
vid provårsseminarier.
...........
e. Tilläggsarvoden åt
lärare vid de vid
vissa seminarier anordnade
kurserna
för utbildande av
kyrkomusiker, förslagsvis
.........
f. Arvoden åt lärare
vid förberedande
kurs vid seminariet
i Falun.........
g. Arvoden vid kurser
för utbildande av
hjälpklasslärare . . .
» 8,900
» 7,000
» 22,700
» 6,200
» 1,500
»_11.600 » 74,000
54
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal:
a. Grundavlöningar
m. m., förslagsvis. . kronor 148,100
b. Avlöningsförhöj
ningar
m. m., förslagsvis
......... » 10,300 kronor 158,400
5. Rörligt tillägg, förslagsvis........ »_131,100
Summa förslagsanslag kronor 2,399,600;
18. till Folkskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 2,399,600 kronor;
19. till Folkskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 223,600 kronor;
20. godkänna följande personalförteckning för småskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1939/40:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 rektor, avlöningsgrupp II................E 8
6 rektorer, avlöningsgrupp III..............E 7
11 adjunkter.............................A 23
Anm.: En av dessa adjunktsbefattningar skall tills vidare
hållas obesatt.
1 lärare i teckning.......................A 21
2 lärare i musik.........................A21
4 lärare i gymnastik med lek och idrott......A 21
23 övningsskollärare.......................A 20
2 lärarinnor i kvinnlig slöjd................A 18
1 lärarinna i hushållsgöromål...............A 16
7 vaktmästare...........................A 6
Tjänstemän å övergångsstat.
7 ämneslärare...........................A 20;
21. godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40:
Statsutskottets utlåtande Nr °206. 55
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis ................ kronor 394,000
2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,
förslagsvis............ » 31,000
3. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit:
a. Arvoden åt semi
-
narieläkare.....
kronor
4,200
b. Arvoden åt semi- nariebibliotekarier
c. Arvoden åt biträ-
*
3,100
den å rektorsexpe- ditionerna......
1,800
d. Tilläggsarvoden åt
lärare i trädgårds- skötsel .........
»
1,050
e. Arvode åt ett bi-
träde för matlag- ningen vid semina- riet i Lycksele . .
»
900
4. Avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar
m. m, förslagsvis kronor 54,500
b. Avlöningshöjningar
m. m., förslagsvis »___800 » 55,300
5. Rörligt tillägg, förslagsvis..........» 28,550
Summa förslagsanslag kronor 519,900;
22. till Småskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 519,900 kronor;
23. till Småskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 81,000 kronor;
24. godkänna följande personalförteckning för nomadskolorna,
1 att tillämpas tills vidare från och med budget
-
året 1939/40:
Personalförteckning.
Befattning. _ _ Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
4 lärare vid byskolor.................... A 17
17 lärare vid visteskolor.................. A 9
Anm.: Lönegraderna hänföra sig till vad i detta hänseende gäller för
lärare vid folk- och småskolor.
56
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
25. godkänna följande avlöningsstat för nomadskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis................kronor 92,000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Majit:
a. Grundbelopp, förslagsvis
..........kronor 12,900
b. Vikariatsersättningar
m. m., förslagsvis . . » 500 » 13,400
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal:
a. Grundavlöningar
m. m., förslagsvis . . kronor 12,500
b. Avlöningsförhöjnin
gar
m. m., förslagsvis » 1,000 » 13 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis......... »_6,400
Summa förslagsanslag kronor 125,300;
26. till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1939/40
anvisa ett förslagsanslag av 125,300 kronor;
27. godkänna följande personalförteckning för läroanstalterna
för blinda, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1939/40:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 rektor vid institutet och förskolan för blinda E 11
2 rektorer vid hantverksskolor för blinda .... E 1
11 lärare i kunskapsämne............... A 20
1 lärare i musik........................ A 20
2 lärare i gymnastik med lek och idrott..... A 20
13 arbetslärare.......................... A 15
1 lärarinna i hushållsgöromål.............. A 15 •
1 maskinist.......................... A 10
1 vaktmästare......................... A 7
1 husmoder ........................... A 7
1 sjuksköterska........................ A 7
2 vaktmästare......................... A 5
1 eldare.............................. A 5;
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
57
28. godkänna följande avlöningsstat för läroanstalterna
för blinda, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis...............kronor 245,200
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit...... » 3,680
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal:
a. Grundavlöningar
m. m............ kronor 16,520
b. Avlöningsförhöjnin
gar
m. m., förslagsvis
............. > 1,200 » 17,720
4. Rörligt tillägg, förslagsvis........ *_15,800
Summa förslagsanslag kronor 282,400;
29. till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 282,400 kronor;
30. till Läroanstalter för blinda: Omkostnader för
budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 200,500
kronor;
31. godkänna följande personalförteckning för vårdanstalten
i Lund för blinda med komplicerat lyte, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40:
Personalförteckning.
Befattning. _ _ Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 rektor.................................E 6
4 lärarinnor i kunskapsämne.................A 20
4 lärarinnor i slöjd........................A 15
Anm.: En av dessa befattningar såsom lärarinnor i slöjd skall
tills vidare hållas obesatt.
1 maskinist..............................A 8
1 husmoder..............................A 8
1 Översköterska...........................A 7
2 vaktmästare............................A 6;
32. godkänna följande avlöningsstat för vårdanstalten
i Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1939/40:
58
Stats-utskottets utlåtande Nr 206.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis..................kronor 78,200
2. Arvode och särskild ersättning, bestämd
av Kungl. Majit................. » 1,200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal:
a. Grundavlöningar m. m. kronor 12,100
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis. ... » 1,700 » 13,800
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 5,500
Summa förslagsanslag kronor 98,700;
33. till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat
lyte: Avlöningar för budgetåret 1939/40 anvisa ett
förslagsanslag av 98,700 kronor;
34. till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat
lyte: Omkostnader för budgetåret 1939/40 anvisa
ett förslagsanslag av 155,700 kronor;
35. godkänna följande personalförteckning för läroanstalterna
för dövstumma, att tillämpas från och med
budgetåret 1939/40 tills vidare:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 rektor, avlöningsgrupp II ...............E 4
5 rektorer, » III ...............E 3
1 rektor, IV ...............E 2
58 lärare i kunskapsämne...................A 20
2 lärare i gymnastik med lek och idrott.......A 20
7 arbetslärare i fortsättningsskola............A 15
1 skolkökslärarinna.......................A 15
2 skolköks- och kindergartenlärarinnor........A 15
14 arbetslärare i barndomsskola..............All
5 slöjdlärarinnor..........................All
2 kindergartenlärarinnor....................All
1 kindergarten- och gymnastiklärarinna........All
1 maskinist..............................A 10
6 husmödrar............................A 7
6 vaktmästare..........................A 6
5 sjuksköterskor..........................A 6
Tjänstemän å övergångsstat.
3 slöjdlärarinnor. ..........................A 8;
59
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
36. godkänna följande avlöningsstat för läroanstalterna
för dövstumma, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1939/40:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis..................kronor 745,600
2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,
förslagsvis.................. *
3. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit:
a. Grundbelopp.......kronor 34,225
b. Vikariatsersättningar
m. m., förslagsvis . . . *_350 »
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal:
a. Grundavlöningar m. m.,
förslagsvis........kronor 256,000
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis . . _10,000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis.........
11,700
34,575
266,000
61,625
Summa förslagsanslag kronor 1,119,500;
37. till Läroanstalter för dövstumma: Avlöningar för
budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 1,119,500
kronor;
38. godkänna följande personalförteckning för de tekniska
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1939/40:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 rektor, avlöningsgrupp I..................E 13
2 rektorer, » II.................E12
4 rektorer, » lil................Eli
1 rektor, » IV.................E10
50 lektorer...............................A 27
7 vaktmästare........................... A 7
7 vaktmästare........................... A 6
1 vaktmästare........................... A 5
60
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
Tjänsteman å övergångsstat.
1 verkstadsingenjör.......................A 22;
39. godkänna följande avlöningsstat för de tekniska
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis.................kronor
2. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat,
förslagsvis................. »
3. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit:
a. Arvoden åt skolläkare. kronor 6,000
b. Arvoden åt bibliotekarier
............... » 3,500
c. Arvoden åt bokföringsoch
skrivbiträden åt
rektorer........... » 7,500 »
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal:
a. Grundavlöningar m. m.,
förslagsvis........kronor 409,100
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis . . » 10,000 »
5. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... »
692,000
8,600
17,000
419,100
66,300
Summa kronor 1,203,000;
Särskilda uppbördsmedel:
Hyror och hyresersättningar m. m.. . , kronor 20,000
Nettoutgift kronor 1,183,000;
40. till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 1,183,000 kronor;
41. till Tekniska läroverk: Omkostnader för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 104,500 kronor;
42. till Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. för
budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 78,500
kronor;
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
61
43. till Tekniska läroverk: Stipendier för budgetåret
1939/40 anvisa ett anslag av 10,500 kronor;
B. att den ovannämnda motionen II: 402 må anses besvarad
med vad utskottet ovan anfört.
Stockholm den 23 maj 1939.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS RÅSTOCK.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Oscar Olsson, Svensson
i Kompersmåla, Asplund, Pauli, Larsson i Varberg, Magnusson i Kalmar, Bäcklund, von Heland,
Bergman och Domö; samt
från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Svensson i Grönvik, Persson
i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Närlinge, Holmdahl, Weijne, Åqvist, Bergström
och Mårtensson.
62
Statsutskottets utlåtande Nr <206.
Reservationer:
1) av herrar Bergman och Åqvist, vilka ansett,
dels att utskottets yttrande i fråga om ändringar i läroverksorganisationen
bort erhålla följande lydelse:
»Departementschefen har---(= utskottet)---på denna
punkt.
I anledning av vad departementschefen anfört beträffande realskolan vid
övriga flickläroverk vill utskottet framhålla följande.
'' Vid tillkallande av sakkunniga för beredning av frågan örn organisationen
av de högre allmänna läroverken för flickor gavs av statsrådet enligt
yttrandet till statsrådsprotokollet den 30 juni 1937 bland annat följande direktiv:
''Till övervägande borde upptagas frågan om anordnande av femårig
realskolelinje vid flickläroverken eller vid vissa av dem utan samtidig försämring
av möjligheterna för dem som så önskade att genomgå fyraårig
realskola.’ De sakkunniga hava ställt sig detta direktiv till efterrättelse
och föreslå i sin skrivelse den 28 januari 1938 dubbel anknytningsmöjlighet
i analogi med förhållandet vid de högre allmänna läroverken för gossar,
så att även vid flickläroverken, som för närvarande äro utrustade med uteslutande
fyraårig realskola, byggd på folkskolans sjätte klass, skulle upprättas
jämväl femårig realskollinje, byggd på folkskolans fjärde klass. Detta
förslag har också tillstyrkts av skolöverstyrelsen och av de flesta vid remissen
hörda myndigheter och organisationer. Det förtjänar också erinras,
att redan år 1931 en samlad, synnerligen representativ kvinnoopinion i
frågan gav sig tillkänna, i det ett tjugutal kvinnosammanslutningar hos
Kungl. Majit begärde att flickläroverken måtte på samma sätt som med
dem likställda gossläroverk utrustas med dubbel anknytning.
Men i propositionen avvisas de sakkunnigas helt och hållet inom ramen
av de givna direktiven utarbetade förslag och propositionen ansluter sig
i stället till en ensam reservant, som, i strid mot sakkunnnigenämndens övriga
ledamöter, vilka ägde särskild erfarenhet från flickläroverken, endast
för ett enda av de ifrågavarande läroverken ville medgiva upprättande
av även femårig realskollinje och det blott av den anledningen att detta
såsom provårsläroverk bör äga bägge linjerna. Avvisandet vad de övriga
läroverken beträffar motiveras av reservanten därmed att i de städer som
hava högre allmänna läroverk för flickor också finnas sjuåriga flickskolor
med anknytning även från folkskolans fjärde klass, och från vilka
övergång till gymnasiet i flickläroverken vore möjlig. Såväl flickläroverkens
egna representanter som skolöverstyrelsen hava emellertid oemotsägligt
påvisat olägenheterna av denna omväg och nödfallsutväg, genom vilken
man icke heller undgår studietidens förlängning med minst ett år.
De omständigheter departementschefen åberopar för sitt avvisande av de
sakkunnigas förslag voro kända vid utfärdandet av direktiven till de sak
-
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
63
kunniga, varav torde framgå, att frågan om även "femårig linje vid flickläroverken
eller vissa av dem’ (således ej blott vid provårsläroverket) av
statsrådet med all rätt ansågs kunna lösas utan avvaktande av mera vittutseende
utredningar om folkskolans framtida ställning och om de kommunala
flickskolorna. Det förefaller då så mycket mer obilligt att, när nu
frågan örn flickläroverkens organisation förelägges riksdagen, undanskjuta
den mest överklagade bristen i denna organisation och alltjämt uraktlåta
avlägsnandet av en påtaglig orättvisa mot flickorna, en orättvisa som strider
mot den princip om likställighet, som riksdagen accepterat.
De ovederläggliga skäl, som tala för den begärda reformen eller rättare
sagt kompletteringen i flickläroverkens organisation, äro så ofta framhållna,
såväl av skolöverstyrelsen som av flickläroverkens målsmän och av kvinnoorganisationerna,
att någon vidlyftig utveckling av dem torde vara obehövlig.
Det må här blott i korthet erinras örn följande faktiska förhållanden.
1) Den för flickläroverken nu föreskrivna studiegången genom enbart
fyraårig realskolelinje, byggd på sex folkskoleklasser, försenar avläggandet
av real- och studentexamen med ett år i jämförelse med en studiegång genom
femårig realskolelinje byggd på fyra folkskoleklasser.
2) Den medför vidare en påfrestande ämnesträngsel särskilt därigenom
att de främmande språken måste pressas in på för kort tid, vilket även vållar
försämrad säkerhet i språkkunskaperna.
3) Det av denna opraktiska studiegång följande jäktet innebär avsevärd
fara för överansträngning och drabbar flickorna hårdast, på grund av den
olika periodiciteten i gossars och flickors utveckling under uppväxtåren.
Enligt samstämmig läkareopinion inträffar de sistnämndas mest ömtåliga
utvecklingsålder, vilken påkallar större skonsamhet i avseende på ansträngande
skolarbete, just under de år i vilka de hava att genomgå den fyraåriga
realskolan.
4) Av det sistnämnda skälet är behovet av den lugnare studiegången i
realskolan just för flickläroverken allra nödvändigast. Men i stället är den
nuvarande ordningen sådan att i de högre gossläroverken erbjudes möjlighet
att välja femårig realskolelinje, i flickläroverken däremot ej.
Att vid de statliga flickläroverkens första inrättande denna pedagogiskt
otillfredsställande ordning bestämdes såsom den enda, berodde på en då för
tiden på tongivande håll dogmatiskt urgerad tolkning av det i och för sig
riktiga kravet att folkskolan bör vara bottenskola. Man gjorde gällande att
detta krav innebure, att alla nyinrättade läroverk skulle anknytas till fullt
avslutad folkskolekurs. Man var så bunden vid denna dogm, att man bortsåg
både från de pedagogiska, olägenheterna och från den av detta system
följande förlängningen av studietiden. Innebar detta redan då en irrationell
lösning av frågan, så iir det i den dag som är ännu mer berövat rationell
förutsättning, sedan folkskolan nu obligatoriskt förlängts till sjuårig. Skall
den nämnda dogmen alltjämt urgeras, borde läroverken alltså numera byg
-
64
Statsutskottets utlåtande Nr %06.
gas på sjunde i stället för sjätte folkskoleklassen, vilket skulle medföra ända
till två års förlängning av studietiden till real- och studentexamen. Orimligheten
härav har omöjliggjort denna konsekvens, men därmed har man
alltså frångått dogmen om fullt avslutad folkskolekurs såsom enda tillåtna
grundval för de nya läroverken. Den har ju även med rätta frångåtts vad
de kommunala flickskolorna beträffar. Anknytningen bör givetvis ske där
den är rationellast.
Det bör därför nu vara lättare än förr att genomföra en reform, som med
bibehållande av full frihet för dem som önska och av någon anledning behöva
anknytning först från sjätte folkskoleklassen bereder även den så
länge begärda möjligheten till anknytning från fjärde folkskoleklassen, en
åtgärd som framför allt skulle innebära en akt av rättvisa mot flickläroverken.
Med hänvisning för övrigt till vad som anförts i motionerna I: 264 och
II: 421 anser utskottet därför, att senast från höstterminen 1941 sådan möjlighet
bör beredas. För nästkommande budgetår behöver detta således icke
innebära någon förändring i det nu begärda anslaget.
Utskottet finner---(= utskottet)--— detsamma. Med hänsyn
till vad utskottet ovan anfört beträffande realskolan vid de högre allmänna
läroverken för flickor torde emellertid jämväl det nya flickläroverket böra
senast från och med läsåret 1941/42 utrustas med även femårig realskola.
Likaså tillstyrker--— (= utskottet)---motionerna I: 77 och
II: 125.»;
dels ock att utskottet bort i anslutning härtill hemställa,
A. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 264 och II: 421 samt med avslag å
motionerna I: 77,1: 251, II: 125 och II: 348,
1, besluta, att de nuvarande högre allmänna läroverken
för flickor skola från och med budgetåret 1939/40 eller den
senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, successivt omorganiseras
i huvudsaklig överensstämmelse med vad av
departementschefen i ovannämnda statsrådsprotokoll för
den 3 mars 1939 angivits; dock att jämväl de högre flickläroverken
i Malmö, Hälsingborg, Göteborg och Örebro
skola senast från och med budgetåret 1941/42 utrustas
med femårig realskola vid sidan av den fyraåriga; allt under
förutsättning att vederbörande kommuner åtaga sig
att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte
inredning och möbelutrustning samt bostäder åt rektorerna
eller motsvarande kontant ersättning;
2. besluta, att å Södermalm i Stockholm skall från och
med budgetåret 1939/40 eller den senare tidpunkt, Kungl.
65
Statsutskottets utlåtande Nr 206.
Majit bestämmer, successivt upprättas ett högre allmänt
läroverk för flickor med fyrklassig realskola och fyraårigt
latin- och realgymnasium, ävensom att vid nämnda läroverk
skall senast från och med budgetåret 1941/42 upprättas
jämväl femårig realskola, allt under förutsättning att Stockholms
stad dels åtager sig att tillhandahålla erforderliga
undervisningslokaler, som av Kungl. Majit godkännas,
jämte inredning och möbelutrustning samt bostad åt rektor
eller motsvarande kontant ersättning, dels ock förpliktar
sig att bidraga till bestridande av de utgifter, som åvila
biblioteks- och materielkassan samt ljus- och vedkassan
vid läroverket, med ett engångsanslag under första året av
läroverkets verksamhet av minst 13,000 kronor;
2) av herr Holmdahl.
Bihang till riksdagens -protokoll 1939. 6 sami. Nr 206.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1939:355 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. jämte en i ämnet väckt motion. s. 1 i texten