Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående disposition av fonden för vissa stödåtgärder inom malmkommunerna.

1939-05-23 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1939:211, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående disposition av fonden för vissa stödåtgärder inom malmkommunerna.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 211.

1

Nr 211.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1939 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående disposition

av fonden för vissa stödåtgärder inom malmkommunerna.

(4:e avd.)

I en den 10 mars 1939 dagtecknad proposition, nr 228, har Kungl. Majit,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen medgiva, att till fonden

för vissa stödåtgärder inom malmkommunerna avsatta medel tillsvidare måtte

få av Kungl. Maj :t disponeras i enlighet med vad departementschefen i statsrådsprotokollet

förordat.

I propositionen nr 248 till 1938 års riksdag föreslog Kungl. Majit riksdagen

att till avsättning till fond för vissa stödåtgärder inom malmkommunerna

under sjunde huvudtiteln anvisa ett anslag av 3 miljoner kronor. I propositionen,

som bifölls av riksdagen (skrivelse nr 179), anfördes såsom skäl

för staten att åtaga sig det ekonomiska ansvaret för vissa direkta hjälpåtgärder

vid nedgång i sysselsättningen inom malmkommunerna, att staten såsom

hälftendelägare i malmbolaget — Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag

(LKAB) — i viss mån vore ansvarig för produktionspolitiken vid gruvorna.

I propositionen förklarades, att det ekonomiska stödet åt kommunerna icke

borde ha karaktären av extraordinärt skatteutjämningsbidrag utan bindas

vid bestämt ändamål, nämligen vissa förbättringar i de sociala hjälpåtgärderna.

Vid utformningen av dessa åtgärder förutsattes skola iakttagas, att

de strängt begränsades till att avse en sådan förbättring i omvårdnaden örn

de arbetslösa, som staten i arbetsgivarställning hade anledning att främja.

De sålunda angivna allmänna riktlinjerna avsågos skola vara vägledande

för Kungl. Majits förfogande över de medel, som avsattes till ifrågavarande

fond, intill dess att närmare bestämmelser för fondens disposition blivit utarbetade

och av riksdagen fastställda. Förslag till dylika bestämmelser, låt

vara av provisorisk karaktär, framlägges nu i förevarande proposition. Kungl.

Majits förslag bygger på ett av en särskilt tillkallad sakkunnig, f. d. generaldirektören

C. G. O. Malm, utarbetat förslag i ämnet. Yttranden över den

sakkunniges förslag liava avgivits av socialstyrelsen, statens arbetslöshetskommission,

statskontoret och länsstyrelsen i Norrbottens län

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 211. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 211.

Den sakkunnige har sammanfattat grundlinjerna i sitt förslag i följande

femton punkter.

1. Fondmedlen få användas, när nedgången i sysselsättningen vid

Luossavaara—Kiirunavaara Aktiebolags1 gruvor på grund av läget på den

allmänna marknaden för järnmalm är av sådan omfattning och synes bliva

av sådan varaktighet, att hjälpåtgärder medelst fondmedlen äro motiverade.

2. Av fondmedlen må bekostas hjälpåtgärder för sådana inom Jukkasjärvi

och Gällivare socknar mantalsskrivna arbetslösa (gruvarbetare och privatanställda),

som närmast före iråkad arbetslöshet haft sin väsentliga årsinkomst

genom arbete hos LKAB, ävensom bidrag till sådana anställda hos

LKAB, vilka arbeta med starkt inskränkt arbetsvecka.

3. Hjälpåtgärderna ha karaktär antingen av med fondmedel drivna allmänna

arbeten eller av kontant bidragsverksamhet. Principiellt gives företräde

åt arbetslinjen.

4. Fond verksamheten utformas i båda fallen såsom en fristående hjälpverksamhet

utan sammanblandning med de allmänna (statliga och statskommunala)

arbetslöshetsåtgärderna inom malmkommunerna. Där viss anpassning

är erforderlig, sker denna från fondens sida.

Vid prövning av ansökningar från malmkommun om olika arbetslöshetsåtgärder

skall sålunda statens arbetslöshetskommission eller motsvarande

statliga centralorgan (nedan benämnt AK) bedöma läget med bortseende

från fondens hela verksamhet, dock att vid fondföretag anställda arbetslösa

betraktas såsom sysselsatta vid arbete i öppna marknaden.

5. Fondens arbeten skola i regel drivas i regi av vederbörande malmkommun.

Där arbetet såsom färdigställt avser att komma landstinget, visst

municipalsamhälle eller annan myndighet till godo, må det utföras i vederbörande

myndighets egen regi. Om lämpligt kommunalt organ för drivande

av fondarbete i egen regi icke skulle stå till buds, må Kungl. Majit kunna

uppdraga åt statlig myndighet att omhänderhava ledningen av arbetet

under villkor av visst skäligt bidrag från den kommun, för vars räkning

arbetet skall färdigställas.

Till fondföretag utgår bidrag i förhållande till antalet därvid fullgjorda

dagsverken av arbetslösa gruvarbetare med belopp per dagsverke, som bestämmes

av Kungl. Majit, samt, därest Kungl. Majit finner skäligt, med visst

belopp därutöver för verkställda utredningar rörande fondföretaget och för

administrationen av arbetet.

över lönesättningen bestämmer den myndighet, i vars regi arbetet utföres,

dock att lönerna vid företaget icke må överstiga öppna marknadens löner

för arbete av det slag, varom är fråga. Veckoförtjänsterna få ej heller överstiga

den genomsnittliga veckoinkomsten för vid gruvorna kvarvarande arbetare.

Sistnämnda begränsning gäller dock ej, om dessas arbetsvecka nedsatts

till mindre än fyra dagar.

6. Kontantbidragsverksamhet bland totalarbetslösa må förekomma endast,

därest Kungl. Maj :t prövat icke lämpligt att vid ifrågavarande tidpunkt

igångsätta eller i tillräcklig omfattning driva fondarbeten. Sådan kontantunderstödsverksamhet

kan vara av två slag, dels självständig, dels supplementär

kontantbidragsverksamhet.

7. Fondens självständiga kontantbidragsverksamhet avser främst att

bringa hjälp i det tidigare skedet av en depression. Vid ett eventuellt mera

permanent behov av kontantunderstöd skall denna del av fondverksamheten

i regel ersättas av understödsverksamhet genom AK.

8. Grunderna för fondens självständiga kontantbidragsverksamhet, vilka

för varje särskilt fall bestämmas av Kungl. Majit, böra utformas i viss an
-

1 I fortsättningen benämnd LKAB.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 211. 3

slutning till den dagunderstödsverksamhet, som vid ifrågavarande tidpunkt

bedrives genom AK.

Från fonden må i samband därmed jämväl utgå bidrag till hyreshjälp

åt familjeförsörjare, som erhålla kontantbidrag.

Så snart kommun utbetalar dagunderstöd med statsbidrag från AK, skall

här nämnd kontantbidragsverksamhet upphöra.

Kommunen äger rätt att till arbetslösa gruvarbetare lämna bidrag av kommunala

medel utöver ifrågavarande fondbidrag, dock att Kungl. Majit kan

föreskriva, att sammanlagda understödet ej må överstiga visst belopp.

Tillika äger kommunen rätt att till andra arbetslösa än gruvarbetare utgiva

kontantunderstöd av egna medel intill de belopp, till vilka understöden

åt arbetslösa gruvarbetare uppgå.

9. Kungl. Majit må, där kommunen med hjälp av statsbidragen till dagunderstöd

m. m. från AK svårligen är i stånd att vid långvarig arbetslöshet

bereda de arbetslösa en önskvärd dagunderstödsstandard, medgiva, att supplementära

kontantbidrag av skälig storlek utgå från fonden. Dessa bidrag,

beräknade efter antalet arbetslösa gruvarbetare, skola icke bereda gruvarbetarna

en högre standard än övriga utan skola av kommunen användas

till förbättring av standarden överlag för de understödda arbetslösa.

Statsbidragen från AK skola icke röna någon inverkan av förekomsten

av supplementära fondbidrag.

10. Kungl. Maj :t äger medgiva, att till komplettering av arbetsinkomsterna

för LKAB :s anställda må, sedan arbetstiden vid gruvorna blivit starkt

nedsatt, efter av Kungl. Majit fastställda grunder utgå bidrag ur fonden,

graderade efter familjeförsörjningsbördan.

11. Kostnader för utbildning och förbättring av yrkesdugligheten hos arbetslösa

gruvarbetare och deras anhöriga må jämväl enligt Kungl. Majits

bestämmande bestridas av fondmedel.

12. De av riksdagen anvisade medlen böra ställas till länsstyrelsens i

Norrbottens län förfogande att disponeras och utbetalas i enlighet med föreskrifter,

som Kungl. Majit för varje särskilt fall meddelar. Av länsstyrelsen

i enlighet härmed lyftade medel skola insättas å statsverkets checkräkning

och bokföras såsom s. k. diverse medel.

13. Initiativ, till anlitande av fonden tages av vederbörande kommun. Ansökan,

som ställes till Konungen och insändes till socialdepartementet, skall

vara åtföljd av utredning örn möjliga fondarbeten samt lämna uppgifter till

bedömande av om förutsättningarna för fondmedlens användning föreligga.

Ärendet bör givas en skyndsam behandling och korta tider utmätas vid erforderliga

remisser.

14. Kungl. Majits beslut bör i detalj angiva grunderna för användning av

beviljat anslag.

Kungl. Majit tillsätter en kontrollant, vilken åligger att, förutom utövandet

av en allmän kontroll över fondverksamheten, insända månadsrapporter till

länsstyrelsen för anslagets successiva utbetalande.

15. I revision av den med fondmedel finansierade verksamheten deltager

såsom statens representant en av länsstyrelsen utsedd revisor.

Länsstyrelsen åligger alt årligen till socialdepartementet före viss tid insända

en detaljerad redogörelse för användningen av fondmedlen.

Då mera betydande belopp av fondmedel under ett budgetår förbrukats,

skall Kungl. Majit lämna riksdagen redogörelse härför.

Den sakkunniges förslag har av såväl socialstyrelsen som statens arbctslöshetskommission

gjorts lill föremål för en principiell kritik, som emellertid

närmast riktat sig mot den för fondbildningen grundläggande tanken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 211.

Socialstyrelsen har sålunda efter en diskussion om det sätt, varpå LKAB

kunde hjälpa sina arbetare vid arbetslöshet, anfört, att ett enskilt företag

givetvis kunde ordna hjälp åt sina arbetslösa, som det funne lämpligt. Men

då enligt styrelsens mening här vore fråga örn rena statsmedel, måste andra

synpunkter anläggas. Enligt den sakkunniges förslag skulle statsmedel användas

till upprätthållande i vissa kommuner av en högre standard på arbetslöshetshjälpen

än i andra. Styrelsen hade icke kunnat finna, att några

skäl kunde anföras till stöd för en dylik åsikt, eller att av handlingarna

framginge, att detta varit statsmakternas avsikt, då de beslöto uppläggandet

av fonden i fråga. Den samhälleliga arbetslöshetshjälpen borde enligt styrelsens

mening utgå efter samma normer i Jukkasjärvi och Gällivare som

inom andra kommuner.

Styrelsen har avstyrkt, att det framlagda förslaget utan en genomgripande

överarbetning lades till grund för disposition av fondmedlen.

Statens arbetslöshetskommission har likaledes framhållit, att förslaget innebure

ett brott mot principen om de arbetslösas likställighet ifråga om arbetslöshetshjälpen.

Enligt grunderna för den allmänna hjälpverksamheten

bland arbetslösa skulle hjälpen utmätas åt samtliga individer efter enhetliga

normer; variationer i hjälpens art och omfattning finge endast betingas

av det individuella hjälpbehovet och den mellan olika orter rådande skillnaden

i löneläge på arbetsmarknaden. Arbetslösa från malmkommunerna

skulle enligt förslaget erhålla arbetslöshetshjälp enligt liberalare grunder än

rikets övriga arbetslösa, oberoende av örn dessa tidigare haft anställning i

statlig eller enskild tjänst. Detta vore ägnat att skapa prejudikat, vilkas konsekvenser

icke kunde överblickas. Även andra kommuner i riket kunde utsättas

för särskilt svåra ekonomiska påfrestningar på grund av nedgång i

en i orten dominerande industri. Den gynnade ställningen skulle dessutom

tillkomna ett arbetslöshetsklientel, som under normala förhållanden tillhörde

de högst avlönade arbetargrupperna i riket.

Kommissionen har ansett fastställandet av dispositionsbestämmelser böra

anstå, till dess att pågående revision av åtminstone hjälpverksamheten för

arbetslösa genomförts, och hemställt, att förslaget, som enligt kommissionens

mening icke i oförändrat skick borde läggas till grund för disposition

av fondmedlen, skulle överlämnas till 1937 års arbetslöshetssakkunniga för

att behandlas i samband med utformningen av de framtida riktlinjerna försvensk

arbetslöshetspolitik. Medlen kunde utan olägenhet tills vidare stå

till Kungl. Maj:ts disposition enligt i propositionen angivna riktlinjer.

Socialstyrelsen och arbetslöshetskommissionen hava dessutom framställt

vissa erinringar mot utformningen i detalj av den sakkunniges förslag.

Beträffande dessa erinringar får utskottet hänvisa till propositionen.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

När fjolårets riksdag beslöt avsätta medel till en fond för vissa stödåtgärder

inom malmkommunerna, motiverades detta med att staten såsom hälftendelägare

i malmbolaget vore i viss mån ansvarig för produktionspolitiken

vid gruvorna. Jag vill även erinra örn att medelsanvisningen ansågs böra

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 211.

5

föranleda en motsvarande uttagning av staten tillkommande vinst i LKAB.

Åtgärder finansierade med fondmedel äro under dessa omständigheter tydligen

närmast att jämföra med extraordinära arbeten, vilka inom gruvdriftens

ram organiseras av malmbolaget i syfte att hålla uppe sysselsättningen,

och skilja sig sålunda helt från den socialpolitiskt motiverade allmänna

hjälpverksamhet bland arbetslösa, till vilken medel normalt anvisas över

allmänna budgeten. Detta förhållande ändras icke av att fondmedlen ansetts

böra avsättas över driftbudgeten eller av att de — för undvikande av

en rubbning av rättsförhållandena inom malmbolaget —- disponeras för åtgärder

utom ramen av den av bolaget bedrivna verksamheten.

Från dessa utgångspunkter kan jag ej dela de invändningar mot nu föreliggande

förslag till dispositionsbestämmelser för malmfonden som grunda

sig på den uppfattningen, att fondmedlen principiellt äro att likställa med

statsmedel disponerade för allmän socialhjälp. Jag vill även erinra om, att

kravet på de arbetslösas principiella likställighet vid organisationen av hjälpåtgärder

icke ansetts hindra användning av statsmedel till finansiering av

beredskapsarbeten.

En definitiv utformning av ifrågavarande bestämmelser är, såsom av den

sakkunnige anmärkts, icke möjlig, så länge oklarhet råder om riktlinjerna

för den framtida arbetslöshetspolitiken. Emellertid är det önskvärt, att möjlighet

redan nu erhålles att disponera fondmedlen i händelse av arbetslöshet.

De föreslagna dispositionsbestämmelserna synas mig erbjuda en

godtagbar provisorisk utgångspunkt för medelsanvändningen. Jag vill därför

förorda att — i avvaktan på ett slutligt ställningstagande, vilket lämpligen

kan ske i samband med prövningen av 1937 års arbetslöshetssakkunnigas förslag

— riksdagens medgivande inhämtas till disposition av fondmedlen i enlighet

med de vid anslagets beviljande angivna allmänna riktlinjerna, sådana

dessa utvecklats i sakkunnigförslaget, men med beaktande av under remissförfarandet

framkomna synpunkter. Vad som i yttrandena över sakkunnigförslaget

anförts på särskilda punkter synes mig sålunda böra tagas

under övervägande, om och när fråga uppkommer örn användning av fondmedlen.

Det får anses önskvärt att möjlighet redan nu beredes att disponera ifrågavarande

fondmedel i händelse av arbetslöshet. De av departementschefen

förordade grunderna för medlens användning torde kunna godtagas såsom

ett provisorium i avbidan på det slutliga ställningstagandet i ämnet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att till fonden för vissa stödåtgärder

inom malmkommunerna avsatta medel tillsvidare

måtte få av Kungl. Maj:t disponeras i enlighet med vad föredragande

departementschefen i statsrådsprotokollet den 10

mars 1939 förordat.

Stockholm den 23 maj 1939.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Utskottet.

Ilihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 211.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 211.

6

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Oscar Olsson,

Svensson i Kompersmåla, Asplund, Pauli, Ström i Lidköping, Magnusson i Kalmar, Bäckström,

Bäcklund och von Heland; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i Skövde, Svensson

i Grönvik, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Närlinge,.

Weijne, Åqvist, Bergström och Mårtensson.

398035. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:364 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående disposition av fonden för vissa stödåtgärder inom malmkommunerna. a1 i texten