Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition om anslag till låneunderstöd för vissa regummeringsföretag.

1939-05-26 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1939:216, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition om anslag till låneunderstöd för vissa regummeringsföretag.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 216.

1

Nr 216.

Ankom till riksdagens kansli den 26 maj 1939 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition om anslag till

låneunderstöd för vissa regummeringsföretag.

(4:e avd.)

I en den 12 maj 1939 dagtecknad proposition, nr 310, har Kungl. Maj:t, under

åberopande av propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen dels till Låneunderstöd

för skuldsatta regummeringsföretag å kapitalbudgeten under fonden för

låneunderstöd för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av

600,000 kronor; dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att beträffande lån ur förenämnda

anslag efter prövning av omständigheterna i varje föreliggande fall

biträda ackord i eller utom gäldenärs eller löftesmäns konkurs ävensom

eljest vid gäldenärs eller löftesmäns obestånd helt eller delvis eftergiva långivarens

rätt, med befogenhet för Kungl. Majit att uppdraga åt kommerskollegium

att besluta i sådan fråga.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

Vid anmälan av förslag till ändrad automobilbeskattning den 3 mars 1938

framhöll jag (propositionen nr 234, sid. 52), att det enda egentliga skälet

för gummiringskattens bibehållande skulle vara hänsyn till regummeringsverkstäderna,

för vilka dess borttagande enligt vad det uppgivits skulle medföra

minskad arbetstillgång. Men detta skäl — vilket skulle kunna anföras

även mot det vid skattens bibehållande i och för sig berättigade kravet

på införande av skatt på regummeringsgummi — ansåg jag icke böra tillmätas

avgörande betydelse. Det förefölle icke osannolikt, att de befarade

olägenheterna för ifrågavarande näringsgren i viss mån överdrivits, örn man

beaktade att regummering enligt uppgift i icke ringa omfattning förekomme

i länder utan gummiringskatt samt att jordbrukets och skogsbrukets ökade

användning av ringar kunde tänkas medföra åtminstone någon kompensation.

Den verkställda statistiska utredningen ger vid handen, att regummeringen

i och med skattens borttagande nedgått mycket starkt och att sådana

företag, för vilka denna nedgång icke i någon mån motvägts genom ökad

inkomst av den kraftigt ökade försäljningen av nya gummiringar, för närvarande

befinna sig i ett svårt läge. Särskilt gäller detta i fall, då regummeringsmaskinerna

köpts under senare år på kredit, vilket i betydande utsträckning

varit förhållandet. Till och med under år 1938 — sedan kommittéförslaget

örn gummiringskatten framlagts — lia maskinfirmorna avyttrat

regummeringsmaskiner till avsevärda belopp, huvudsakligen till de

minsta företagen inom branschen.

Det är att antaga, att regummeringsindustrins svårigheter äro störst under

den första tiden efter en skatteändring, i samband varmed försäljnings
Bihang

till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 216. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 216.

priset i minuthandeln å nya bilringar omedelbart nedgått med över en tredjedel

av sitt tidigare belopp. Härigenom har en betydande nyanskaffning av

ringar befunnits fördelaktig och en motsvarande minskning av regummeringsbehovet

inträffat. Man synes vara berättigad att, såsom bland annat

av kooperativa förbundet med stöd av vissa anförda omständigheter framhålles,

räkna med att åtminstone någon ökning av regummeringen skall inträda

efter en tids förlopp.

Vid den anpassning efter de nya förhållandena, som hittills ägt rum, ha

åtskilliga verkstäder, enligt vad utredningen visat, i betydande grad och

med viss framgång inriktat sig på ökad försäljning av gummiringar och annan

verksamhet. För sådana företag, vilka dragas med avsevärda skulder

för regummeringsapparatur, erbjuder dock inriktningen på de nya eller nu

utvidgade verksamhetsgrenarna finansiella vanskligheter, eftersom det är

tvivelaktigt, i vad mån dessa verksamhetsgrenar kunna bära amorteringar

och avsevärda räntekostnader för de i närvarande läge föga nyttjade regummeringsmaskinerna.

I syfte att underlätta en anpassning till nya verksamhetsformer

och bereda de skuldsatta företagarna något andrum synes mig

en statlig stödaktion genom billiga lån på kort tid icke sakna berättigande.

Örn hjälpåtgärder av ifrågasatt slag skola kunna ha åsyftad verkan, måste

de tydligen genomföras inom den närmaste tiden. Med tanke härpå finner

jag önskvärt, att frågan kommer under behandling av innevarande års riksdag,

och vill därför, trots den framskridna tiden, tillstyrka, att förslag förelägges

riksdagen örn anvisande av ett anslag till låneunderstöd åt skuldsatta

regummeringsverkstäder, att disponeras efter i huvudsak de linjer, som föreslagits

av kommerskollegium.

Utskottet. Genom upprepade höjningar av skatten å automobilgummiringar, varav

den senaste vid 1932 års .riksdag till kronor 3: 50 för kilogram, allt under

det att den råvara, som användes vid regummeringen, lämnades obeskattad,

utvecklades kraftigt regummeringsförfarandet — avseende påläggning av ny

slitbana på äldre gummiringar — och därmed också företagsamheten inom

regummeringsbranschen. Under år 1936 började också nya modernare regummeringsmaskiner

föras i marknaden. Dylika maskiner ha, enligt vad

kommerskollegium påvisat, alltsedan dess och ännu in på sista tiden nyanskaffats

av landets regummeringsfirmor.

Då i maj 1938 ringskatten helt bortföll, sjönk priset på nya ringar med en

tredjedel eller än mer, och härmed ställde sig regummeringsförfarandet ej

längre alls så ekonomiskt gynnsamt. Det inträdda bakslaget har för regummeringsverkstäderna

ställt sig desto kännbarare, som de i regel äro jämförelsevis

nystartade samt föga kapitalstarka företag.

Propositionen avser att öppna möjlighet till amorteringslån på normalt

högst 8,000 kronor och mot 2 procent ränta — samt med de mycket begränsade

krav på säkerhet, som av förhållandena torde vara påkallat — till verkstadsinnehavare,

som särskilt hårt drabbats av den företagna skatteomläggningen.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Låneunderstöd för skuldsatta regummeringsföretag

såsom kapitalinvestering i fonden för låneunderstöd för bud
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 216.

3

getåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 600,000

kronor;

b) bemyndiga Kungl. Majit att beträffande lån ur förenämnda

anslag efter prövning av omständigheterna i varje

föreliggande fall biträda ackord i eller utom gäldenärs eller

löftesmäns konkurs ävensom eljest vid gäldenärs eller löftesmäns

obestånd helt eller delvis eftergiva långivarens rätt,

med befogenhet för Kungl. Majit att uppdraga åt kommerskollegium

att besluta i sådan fråga.

Stockholm den 26 maj 1939.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Oscar Olsson,

Nilsson i Landeryd, Bergström, Gustafsson i Benestad, Pauli, Ström i Lidköping, Lindström,

Bäcklund, Bergman och Domö; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i Skövde, Törnkvist,

Danielsson, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Ward, Weijne, Andersson i Södergård,

Andersson i Malmö och Hansson i Rubbestad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:359 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition örn anslag till låneunderstöd för vissa regummerings företag. a1 i texten