Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag till skolhusbyggnad i Tännäs skoldistrikt.

1939-05-26 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1939:220, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag till skolhusbyggnad i Tännäs skoldistrikt.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr %%0.

1

Nr 220.

Ankom till riksdagens kansli den 26 maj 1939 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

statsbidrag till skolhusbyggnad i Tännäs skoldistrikt.

(2:a avd.)

I en den 3 mars 1939 dagtecknad proposition (nr 136), har Kungl. Majit,

under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att medgiva,

att statsbidrag till i nämnda statsrådsprotokoll omförmälda byggnadsföretag

inom Tännäs skoldistrikt må, utan hinder av gällande bestämmelser

angående utbetalning av sådant byggnadsbidrag, utbetalas med

hälften vid byggn ad sa rbetet påbörjande, med en fjärdedel, då byggnaden

är under tak, och med återstoden, då byggnaden avsynats och godkänts.

Jämlikt kungörelsen nr 45/1936 angående statsbidrag till byggnader för

folkskoleväsendet skall statsbidragsbeloppet, örn detsamma överstiger

2,500 kronor, som regel fördelas med lika belopp på 25 redovisningsår.

Vederbörande skoldistrikt får sålunda — genom upplåning eller uttaxering

— anskaffa det för byggnadsföretaget erforderliga kapitalet.

Kungl. Maj:ts här ifrågavarande förslag innebär, att dispens i det föreliggande

särskilda fallet skulle medgivas från gällande utbetalningsföreskrifter

i syfte att i möjligaste mån för vederbörande skoldistrikt onödiggöra

anskaffande av det för byggnadsföretagets utförande erforderliga kapitalet

med därav betingade ränteutgifter.

Tännäs kommun i Jämtlands län omfattar Tännäs och Ljusnedals församlingar.

Inom Tännäs skoldistrikt, som består av Tännäs församling,

upprätthålles bland annat Funäsdalens skola, anordnad enligt B 1-formen

i undervisningsplanen för rikets folkskolor. Skollokalerna äro inrymda i

två skolhus. Det ena skolhuset byggdes år 1848—49, utdömdes år 1901

men togs åter i bruk år 1918 i samband med omorganisation av skolväsendet

i distriktet. Det andra skolhuset byggdes år 1902. Undervisningslokaler

för gymnastik, gosslöjd och hushållsgöromål saknas.

Skoldistriktet sökte år 1935 tillstånd att få uppföra nytt skolhus i Funäsdalen

såsom kommunalt beredskapsarbete. Ansökningen avslogs, sedan

vederbörande länsstyrelse upplyst, att arbetslöshet icke rådde inom kommunen.

Distriktet har nu förnyat ansökningen, varvid en revidering av de ursprungliga

byggnadsritningarna på skolöverstyrelsens förslag verkställts.

Kostnaderna för nybyggnaden enligt det senast uppgjorda förslaget hava

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 220-222.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 220.

uppskattats till 157,800 kronor. Ansökningen avser erhållande av statsbidrag

till detta byggnadsföretag med högsta möjliga belopp.

Till stöd för ansökningen har anförts bland annat:

Med hänsyn till utbetalningsföreskrifterna i kungörelsen nr 45/1936

vore skoldistriktet nödsakat att upptaga lån för byggnadsföretagets utförande,

enär skoldistriktet varken kunde eller finge uttaxera byggnadskostnaderna

under ett år. Räntorna å ett sådant lån skulle uppgå till betydande

belopp. För Tännäs skattetyngda församling bleve en sådan extra

utgift alltför betungande. Å det lån, som upptagits år 1901 för det skolhusbygge,

vilket nu måste ombyggas och moderniseras, återstode ännu nio

amorteringsår. Trots en ytterligt driven sparsamhet hade uttaxeringen under

de senaste åren varierat mellan 16—18 kronor per skattekrona. Framdeles

torde skatterna ytterligare ökas på grund av nya och vidgade uppgifter

för den kommunala verksamheten. Fördenskull hade skoldistriktet

icke kunnat och kunde icke inom en snar framtid utföra detta arbete på

annat sätt än som nu begärdes. Församlingen vore villig att emottaga arbetslösa

från närmaste arbetslöshetsdistrikt för den händelse arbetslösheten

inom Tännäs kommun icke ensamt kunde motivera arbetets utförande.

Förste provinsialläkaren hade i sin tjänsteberättelse för år 1938 ånyo

utdömt skollokalerna i Funäsdalen såsom varande i sådant skick, att de

borde stängas för skoländamål.

Skatteunderlaget för Tännäs och Ljusnedals församlingar tillsammans

(= Tännäs borgerliga kommun) utgjorde 1,965 skattekronor på 2,076 invånare

år 1934, 1,979 skattekronor på 2,087 invånare år 1936 och 2,515

skattekronor på 2,084 invånare år 1938.

Länsstyrelsen i Östersund har anfört bland annat:

I Tännäs församling enbart utgjorde antalet skattekronor enligt 1937 års

taxering 1,959 kronor. Härå hade utdebiterats till borgerliga kommunen 7,05

kronor, församlingen 2,13 kronor, skoldistriktet 3,92 kronor, vägdistriktet

3,52 kronor och landstinget 3,30 kronor eller tillhopa 19,92 kronor per skattekrona.

Den hjälp vid anskaffande av nya undervisningslokaler, som 1936

års förutnämnda kungörelse lämnade skoldistrikten, kunde icke anses ändamålsenlig,

då det gällde ett distrikt med så begränsade ekonomiska resurser

som Tännäs skoldistrikt. Mest angeläget vore det nämligen för skoldistriktet

att omedelbart utan betungande villkor erhålla nödigt förlagskapital för

byggnadsföretaget. Bistånd i sådant avseende kunde icke erhållas enligt

kungörelsen, enär dess bestämmelser stadgade utbetalning av statsbidraget

under en följd av år, sedan byggnadsarbetena godkänts.

På grund av det höga skattetrycket i Tännäs församling, den stora skuldbördan

samt befolkningens ringa förmåga att bidraga till kostnaderna för

de kommunala välfärdsanordningarna förelåge det utan tvivel ett stort

behov av särskild hjälp från det allmännas sida för denna trängande skolfrågas

ordnande.

Nybyggnaden är enligt det uppgjorda förslaget avsedd att inrymma 5

klassrum, gymnastiksal, slöjdsal, skolkökslokaler, frukostrum, lärarrum,

biblioteksrum, badavdelning m. m.

Skolöverstyrelsen har beträffande byggnadens utformning samt därmed

sammanhängande skolorganisatoriska frågor anfört:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 220. 3

Överstyrelsen hade ej något att erinra mot det senast upprättade byggnadsförslaget.

1 Tännäs skoldistrikt funnes 2 folkskolor och en mindre folkskola. Avstånden

fran Funäsdalens skola till distriktets övriga skolor uppginge till

respektive 20 och 19 kilometer och till närmaste skola inom annat skoldistrikt

6 kilometer.

Antalet lärjungar vid Funiisdalens skola utgjorde läsåret 1937—38 25

1 klasserna 1—2, 26 i klasserna 3—4 och 18 i klasserna 5—6. Under den tid,

som kunde överblickas, beräknades lärjungeantalet årligen i klasserna 1—2

med undantag för läsåren 1942—43 och 1943—44, då antalet beräknades till

32 och 34, uppgå till högst 26 och i medeltal 25, i klasserna 3—4 till lägst

21 och högst 32 samt i klasserna 5—6 till lägst 21 och högst 31. Infördes

ett sjunde skolår, beräknades lärjungeantalet i klasserna 5—7 från och med

läsåret 1940—41 årligen uppgå till respektive 38, 34, 37, 35 och 38. Nu befintliga

skolområdet tillhörande barn, födda under tiden 1931—37, hade

uppgivits till respektive 12, 10, 16, 10, 22, 12 och 12.

Med hänsyn såväl till nuvarande antal lärjungar i skolan som till födelsetalen,

vilka med undantag för år 1935 holle sig vid ett genomsnitt av 12,

syntes antalet behövliga lärartjänster kunna beräknas till en och vissa år

2 för småskolestadiet samt till 3 för folkskolestadiet.

_ Överstyrelsen ansåge det med hänsyn till de gränsfall, då småskolestadiet

måste delas på två läraravdelningar, vara välbetänkt att i nybyggnaden

räkna med 5 klassrum, varav ett reservrum, som vid behov kunde

brukas av fortsättningsskolan.

På grund av vad sålunda anförts hade överstyrelsen från de synpunkter,

överstyrelsen hade att anlägga på den föreliggande framställningen, intet

att erinra mot bifall till densamma.

Departementschefen har för egen del anfört huvudsakligen följande:

I betraktande av de särskilda omständigheterna i förevarande fall syntes

det kunna ifrågasättas, huruvida icke staten borde i någon form lämna

skoldistriktet hjälp utöver den, som bereddes i form av byggnadsbidrag

enligt förutnämnda kungörelse. Då någon påvisbar arbetslöshet icke rådde

inom skoldistriktet, torde byggnadsföretaget ej kunna utföras såsom kommunalt

beredskapsarbete. En enligt departementschefens förmenande rimlig

lösning syntes vara, att i detta fall dispens medgåves från gällande bestämmelser

om utbetalning av statsbidrag till nya byggnader för folkskoleväsendet

i syfte alt i möjligaste mån nedbringa skoldistriktets av byggnadsföretaget

föranledda låneutgifter.

Departementschefen ville i detta sammanhang erinra, att enligt den numera

upphävda kungörelsen den 5 november 1924 (nr 468) angående statsbidrag

till byggnader för folkskoleväsendet i vissa av rikets nordligaste

gränsorter sådant statsbidrag kunnat lyftas med hälften vid byggnadsarbetets

påbörjande, med en fjärdedel, då byggnaden var under tak, och med

återstoden, sedan byggnaden avsynats och godkänts. Motsvarande bestämmelser

plägade föreskrivas i fråga örn skolhusbygge, som utfördes såsom

kommunalt beredskapsarbete.

Om nu förevarande statsbidrag utbetalades på detta sätt, torde skoldistriktet

erhålla möjligheter att utföra ifrågavarande byggnadsföretag. Departementschefen

förordade därför, att statsbidrag till byggnadsföretaget

utbetalades på angivet sätt. Däremot funné departementschefen det icke

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr Qtto.

Utskottet.

tillrådligt att i annat avseende medgiva undantag från gällande föreskrifter

om statsbidrag till nya byggnader för folkskoleväsendet. Sålunda borde i

vanlig ordning tillstånd till byggnadsföretagets utförande lämnas och den

högsta kostnadssumma fastställas, varå stadgat byggnadsbidrag finge utgå.

I detta sammanhang ville departementschefen framhålla, att vissa beskärningar

och förenklingar i byggnadsprogrammet syntes kunna utan större

olägenheter vidtagas. Önskvärdheten härav borde vid ärendets fortsatta

handläggning beaktas.

Enligt utskottets mening kunna starka betänkligheter av principiell art

anföras mot medgivande av dispens från gällande bestämmelser örn utbetalning

av statsbidrag till nya byggnader för folkskoleväsendet. Då emellertid

i förevarande fall sådana särskilda omständigheter synas vara för handen,

som kunna motivera ett undantag från nämnda bestämmelser, har

utskottet — om ock med stor tvekan — ansett sig böra tillstyrka åtgärder

i den av Kungl. Maj:t föreslagna riktningen.

Beträffande sättet för utbetalningen av det ifrågasatta statsbidraget vill

uskottet för sin del föreslå den ändringen i Kungl. Maj:ts förslag, att bidraget

må utbetalas med en tredjedel vid byggnadsarbetets påbörjande, med

likaledes en tredjedel, då byggnaden är under tak, och med återstoden,

sedan byggnaden avsynats och godkänts.

Slutligen får utskottet med avseende å det framlagda byggnadsprogrammet

uttala, att utskottet i likhet med departemenschefen anser vissa beskärningar

och förenklingar av detsamma utan större olägenheter kunna

vidtagas.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må medgiva, att statsbidrag till ifrågavarande

byggnadsföretag inom Tännäs skoldistrikt må, utan

hinder av gällande bestämmelser angående utbetalning av

sådant byggnadsbidrag, utbetalas med en tredjedel vid

byggnadsarbetets påbörjande, med en tredjedel då byggnaden

är under tak, och med återstoden, då byggnaden avsynats

och godkänts.

Stockholm den 26 maj 1939.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Oscar Olsson, Nilsson

i Landeryd, Bergström, Gustajsson i Benestad, Pauli, Ström i Lidköping, Lindström Bäcklund,

Bergman och Domö; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i Skövde, Törnkvist,

Danielsson, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Ward, Weijne, Andersson i Södergård, Andersson

i Malmö och Hansson i Rubbestad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:378 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag till skolhusbyggnad i Tännäs skoldistrikt. a1 i texten