Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till allmänna lönenämnden m. m.

1939-05-31 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1939:236, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till allmänna lönenämnden m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 236.

1

Nr 236.

Ankom till riksdagens kansli den 31 maj 1939 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

till allmänna lönenämnden m. m.

(3 :e avd.)

I anslutning till sin i årets statsverksproposition under sjunde huvudtiteln,

punkten 20, gjorda framställning har Kungl. Maj:t i proposition nr 272, under

åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden den 24 mars 1939, föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

allmänna lönenämnden,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1939/40,

dels ock å driftbudgeten för budgetåret 1939/40 under sjunde huvudtiteln

såsom förslagsanslag anvisa:

a) till Allmänna lönenämnden: Avlöningar 74,800 kronor,

b) till Allmänna lönenämnden: Omkostnader 8,000 kronor.

För närvarande finnas särskilda lönenämnder för allmänna civilförvaltningen,

för kommunikationsverken och för försvarsväsendet. Envar av

nämnderna består av ordförande och sex ledamöter, samtliga tillsatta av

Kungl. Maj:t. Såsom lönenämnd för undervisningsväsendet fungerar allmänna

civilförvaltningens lönenämnd i viss särskild sammansättning, nämligen

med två i nämnden ingående representanter för personalintressena utbytta

mot representanter för personalgrupper inom lärarkårerna. Kommunikationsverkens

lönenämnd utgör lönenämnd även för domänverket.

Ordföranden och två representanter för det allmännas intressen äro gemensamma

för lönenämnderna inom civilförvaltningen. En av nyssnämnda

ledamöter är därjämte ledamot i försvarsväsendets lönenämnd.

Enligt av Kungl. Maj:t för allmänna civilförvaltningens lönenämnd meddelade

föreskrifter (statsliggaren sid. 340) åtnjuta nämndens ordförande och

ledamöter årsarvode jämte arvode för sammanträdesdag samt suppleanterna

i nämnden arvode för sammanträdesdag. Därjämte utgå dels resekostnads-

och traktamentsersättningar, dels ersättning för avlöning, varom vederbörande

går miste vid ledighet från innehavd statlig tjänst för uppdragets

fullgörande. Under ett och samma år må sammanträdesdagarna icke utan

särskilt medgivande överstiga visst bestämt antal.

Liknande regler gälla för de övriga lönenämnderna. Den som är ordfö
Uihang

till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 236—237. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 236.

rande eller ledamot i mera än en nämnd, åtnjuter fullt årsarvode endast i

en nämnd och halvt årsarvode i den eller de övriga.

Hos allmänna civilförvaltningens lönenämnd är anställd en sekreterare,

vilken äger uppbära den lön och åtnjuta de löneförmåner i övrigt, som

skulle tillkomma honom såsom tjänsteman å extra stat i lönegraden B 26.

Därjämte är för undervisningsväsendets lönenämnd anställd en särskild sekreterare,

till vilken ersättning hittills utgått huvudsakligen i form av dagarvode

enligt kungörelsen med vissa bestämmelser angående kommittéer.

Hos kommunikationsverkens lönenämnd är anställd en sekreterare, vilken

tidigare ägt uppbära motsvarande löneförmåner som sekreteraren hos allmänna

civilförvaltningens lönenämnd. I samband med att sekreteraren hos

kommunikationsverkens lönenämnd befordrats till högre ordinarie tjänst

hos generalpoststyrelsen har emellertid, såsom en anordning av mera tillfällig

natur, nyligen föreskrivits, att han skall åtnjuta dagarvode enligt nyssnämnda

kungörelse jämte ersättning för den avlöning vid innehavd statlig

tjänst, varom han går miste vid tjänstledighet för uppdragets fullgörande.

För de nu berörda nämndernas gemensamma räkning finnes anställt ett kontorsbiträde.

Vid försvarsväsendets lönenämnd anlitas sekreterare mot ersättning,

som bestämmes från fall till fall.

Kostnaderna för allmänna civilförvaltningens och undervisningsväsendets

lönenämnder bestridas under innevarande budgetår från ett å sjunde huvudtiteln

upptaget anslag å 35,000 kronor. Till försvarsväsendets lönenämnd

är å fjärde huvudtiteln anvisat ett anslag av 11,000 kronor. Utgifterna för

kommunikationsverkens lönenämnd redovisas ej över riksstaten utan utbetalas

från vederbörande verk i mån av rekvisitioner från nämnden. Enligt

inhämtad uppgift utgjorde summan av sistnämnda utgifter för budgetåret

1937/38 omkring 23,000 kronor.

I propositionen erinras till en början därom, att såväl vid tillkomsten av

det nya civila avlöningsreglementet som vid utarbetandet av det förslag till

militärt avlöningsreglemente, vilket förelagts innevarande års riksdag, har

förutsatts, att en lönenämndsinstitution skulle finnas även för framtiden med

väsentligen samma uppgift som de nuvarande lönenämnderna, nämligen att

fungera såsom ett rådgivande organ, vilket verkställde utredningar och avgåve

utlåtanden till Kungl. Maj:t och kammarrätten. Vissa jämkningar i

organisationen hava emellertid blivit ifrågasatta.

Spörsmålet örn anordnandet av lönenämndsinstitutionen inom

civilförvaltningen behandlades av 1936 års lönekommitté i dess betänkande

med förslag till civilt avlöningsreglemente. Kommittén föreslog däri

bestämmelser av innehåll, att för beredning av löneärenden, avseende reglementets

tillämpningsområde, skulle finnas en lönenämnd, i vilken löntagar-,

förvaltnings- och de allmänna intressena borde vara representerade och vilken

skulle bestå av ordförande och sex ledamöter, med rätt dock för Kungl.

Majit att, där så funnes lämpligt, för skilda förvaltningsområden förordna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 236.

3

om olika sammansättning av nämnden. För den händelse lönenämnden pa

angivet sätt till sammansättningen varierades, borde enligt kommittén hinder

ej möta att giva nämnden olika benämningar i dess olika funktioner.

Med hänsyn till vikten av kontinuitet i lönenämndsarbetet ansåg lönekommittén,

att lönenämndens ordförande borde vara gemensam för samtliga

i reglementet avsedda förvaltningsområden. Även de två representanterna

för det allmänna ansåg lönekommittén borde såvitt möjligt i regel vara desamma

vid behandling av ärenden rörande olika förvaltningsgrenar.

Vidare uttalades i betänkandet, att institutionen under alla förhållanden

borde förses med ett gemensamt kansli, vilket genom uppförande på stat av

erforderliga befattningar borde erhålla en fastare organisation än hittills

varit fallet.

Beträffande de närmare uppgifterna för lönenämnden och dess kansli anförde

kommittén bland annat:

Kommittén delar 1928 års lönekommittés uppfattning örn att icke samtliga

till Kungl. Maj :t inkommande löneärenden — och än mindre samtliga till

kammarrätten inkommande avlöningsmål — behöva utställas till nämndens

yttrande. I allmänhet torde böra iakttagas, att endast ärenden av mera principiell

eller ur konsekvenssynpunkt beaktansvärd betydelse hänskjutas till

nämnden. Otvivelaktigt skulle det vara av värde, örn lönenämnden genom

sammanställning och publicering av statistiska uppgifter rörande befattningshavare

vid olika förvaltningsgrenar m. m. kunde — för den händelse ej pa

annat sätt sörjes för tillgodoseende av ett dylikt behov åvägabringa material

för underlättande av olika myndigheters och Kungl. Maj:ts bedömande

av löne- och anställningsfrågor. I vad mån lönenämnden bör genom yttranden

till verksstyrelser, vilka hava att besluta om avlöningsreglementets tolkning

i särskilda fall, fungera såsom rådgivande organ i tveksamma tolknmgsoch

tillämpningsfrågor, torde liksom hittills få ankomma på^nämndens eget

bedömande. Uppenbart är att, även om nämnden såsom sådan finner sig

i dylika fall icke böra göra bindande uttalanden, en värdefull upplysningsverksamhet

i detta avseende kan utövas av ett till nämnden hörande sakkunnigt

och kvalificerat kansli.

Lönekommitténs förslag och uttalanden biträddes av departementschefen

vid anmälan till 1938 års riksdag av kommitténs förslag till civilt avlöningsreglemente

m. m. (proposition nr 263). Bland annat framhölls därvid, att

det av kommittén uttalade önskemålet örn en fastare organisation av lönenämndens

kansli, mot vilket departementschefen för egen del ej hade något

att erinra, borde övervägas i samband med statbehandlingen för ett kommande

budgetår. Nämnda förslag och uttalanden föranledde icke någon erinran

från riksdagens sida (skrivelse nr 388). I anslutning till vad kommittén

förordat hava under 58 § civila avlöningsreglementet intagits följande

bestämmelser:

För beredning av ärenden, vilka angå tillämpningen av detta reglemente

jämte därtill hörande tilläggsbestämmelser, skall finnas en lönenåmnd.

Denna nämnd, i vilken löntagare förvaltnings- och de allmänna intressena

böra vara representerade, skall bestå av en av Kungl. Maj:t förordnad

ordförande samt sex likaledes av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter. Där så

finnes lämpligt, må dock Kungl. Maj:t, med iakttagande av vad nyss sagts

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 236.

om antalet medlemmar i nämnden och om de intressen, som där böra vara

företrädda, för skilda förvaltningsområden förordna om olika sammansättning

av nämnden.

Lönenämndens ordförande och ledamöter förordnas för en tid av högst tre

år i sänder.

I enahanda ordning, som ovan sagts, utses suppleanter för ordföranden

och ledamöterna.

Instruktion för lönenämnden utfärdas av Kungl. Maj:t.

Frågan om anordnandet av lönenämndsinstitutionen inom

försvarsväsendet har sedermera behafidlats i 1936 års lönekommittés

betänkande med förslag till militärt avlöningsreglemente. Härvid har

kommittén särskilt uppehållit sig vid spörsmålet, huruvida en gemensam lönenämnd

bör anordnas för de civila och militära förvaltningsområdena. I detta

avseende inrymmer kommitténs förslag alternativa organisationsformer. I förslaget

har 57 § samma innehåll som 58 § civila avlöningsreglementet med

det undantag, att i stället för stadgande örn olika sammansättning av lönenämnden

förekommer en bestämmelse om rätt för Kungl. Maj:t att, där så

finnes lämpligt, föreskriva, att ärenden inom militära avlöningsreglementets

tillämpningsområde skola beredas av lönenämnd för annat förvaltningsområde

med sådan ändrad sammansättning, att de militära löntagarintressena

bli företrädda vid ifrågavarande ärendens behandling. I fråga härom har

kommittén framhållit, att, därest vid behandling av försvarsväsendets löneärenden

representanter för de militära förvaltnings- och personalintressena

inginge såsom ledamöter i den civila lönenämnden i stället för företrädare

för motsvarande civila intressen men nämndens ledamöter i övrigt bleve gemensamma,

skulle härigenom tillgodoses såväl önskemålet örn enhetlighet i

lönefrågornas bedömande för statsförvaltningen i dess helhet som kravet på

förvaltningserfarenhet och intresserepresentation för detta speciella område.

Emellertid har kommittén uttalat, att en så långt gående koncentration i

varje fall icke omedelbart borde komma till stånd, utan att den borde göras

beroende av någon tids erfarenhet av arbetsuppgifternas omfattning och andra

på frågan inverkande förhållanden. Kommittén har vidare framhållit,

att om en särskild lönenämndsinstitution tills vidare bibehölles borde den

nuvarande ordningen, enligt vilken en ledamot av allmänna civilförvaltningens

lönenämnd förordnats att samtidigt vara ledamot av försvarsväsendets

lönenämnd, såvitt möjligt tillämpas även efter de civila lönenämndernas

sammanförande till en enda nämnd. Kommittén har även ifrågasatt, örn

icke den civila och den militära lönenämnden borde förses med ett gemensamt

sekretariat.

Departementschefen har för egen del anfört, bland annat, följande.

för enhetligheten i beredningen av löneärendena är det av vikt, att lönenämndsarbetet

ställes under gemensam ledning, försedd med tillräckliga biträdande

arbetskrafter. Enligt min uppfattning är det därför lämpligt, att

sammanförandet av löneärenden inom civila avlöningsreglementets tillämpningsområde

under en gemensam nämnd, vilken ersätter allmänna civilför
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 236.

5

valtningens, kommunikationsverkens och undervisningsväsendets lönenämnder,

fullföljes genom att denna och försvarsväsendets lönenämnd — möjligen

sammanslagna till en lönenämnd — ställas under ledning av en gemensam

ordförande och förses med ett gemensamt, förstärkt kansli. Den sålunda

förordade organisationen synes dock icke böra genomföras redan från

och med nästa budgetår. För nämnda budgetår, då de nya avlöningsbestämmelserna

skola börja tillämpas och åtskilliga frågor kunna förväntas uppkomma

sammanhängande med övergången till dessa bestämmelser från de

nu gällande, torde det nämligen vara lämpligt, att försvarsväsendets lönenämnd

fortsätter sin verksamhet. I enlighet härmed föreslår chefen för försvarsdepartementet

i annat sammanhang denna dag, att medel till försvarsväsendets

lönenämnd för nästa budgetår liksom hittills äskas under fjärde

huvudtiteln. Från och med budgetåret 1940/41 böra däremot, enligt min mening,

civilförvaltningens och försvarsväsendets löneärenden beredas under

gemensam ledning.

För nästa budgetår, då lönenämnderna enligt vad här förordats skola bedriva

sin verksamhet var för sig, torde de hittillsvarande reglerna angående

ersättning åt lönenämndernas ordförande höra i huvudsak fortfarande tilllämpas.

Jämväl ersättningarna till ledamöterna torde under nästa budgetår

böra utgå enligt i huvudsak oförändrade grunder. När lönenämnderna samordnas,

lärer den hittillsvarande anordningen med ordförandeskapet såsom

en bisyssla däremot icke kunna bibehållas. De höga krav på innehavarens

personliga och administrativa kvalifikationer som ordförandeuppdraget ställer

synas då motivera ett arvode närmast motsvarande lönen till verkschef

inom allmänna civilförvaltningen. Frågan härom bör underkastas närmare

övervägande.

Särskilt med hänsyn till de omfattande arbetsuppgifterna för civilförvaltningens

lönenämnd under det närmaste budgetåret synes det mig nödvändigt,

att lönenämndens kansli redan nu förstärkes. Såsom lönekommittén

förutsatt bör samtidigt möjlighet öppnas att bereda fastare anställning åt

befattningshavarna. Jag förordar, att såsom chef för kansliet anställes en

befattningshavare, skickad att under ordförandens överinseende svara för en

sakkunnig beredning av ärendena samt utöva ledningen av kansligöromålen

i övrigt. Ytterligare två för sekreterargöromål kvalificerade befattningshavare

kunna beräknas bliva erforderliga; i den mån så befinnes möjligt

torde en av dessa böra under nästa budgetår anlitas även för sekreterargöromål

hos försvarsväsendets lönenämnd. Befattningarna böra för närvarande

uppföras på extra ordinarie stat. Förstnämnda befattningshavare torde

såsom extra ordinarie byrådirektör böra placeras i lönegraden Eo 28. Sekreterarbefattningarna

synas, i anslutning till vad hittills skett, böra placeras i

lönegraden Eo 26. Sistnämnda håda befattningar böra, örn så befinnes lämpligt,

få tillsvidare uppehållas på förordnande. För biträdespersonal torde

böra beräknas medel motsvarande avlöning åt 2 extra ordinarie kontorsbiträden.

Härjämte bör något belopp, förslagsvis omkring 2,000 kronor, stå

till förfogande för tillfällig förstärkning av arbetskrafterna. I vad mån samordnandet

med försvarsväsendets lönenämnd bör föranleda ytterligare förstärkning

av kansliorganisationen, torde — med ledning jämväl av då vunnen

erfarenhet — få överviigas vid statbehandlingen för budgetåret 1940/41.

Utgifterna för lönenämndsinstitutionen inom civilförvaltningen, vilken torde

böra benämnas allmänna lönenämnden, böra från och med nästa budgetår

i sin helhet bestridas från anslag å sjunde huvudtiteln. För ändamålet

böra uppföras ett avlöningsanslag och ett omkostnadsanslag under den gemensamma

rubriken allmänna lönenämnden. Personalförteckning och avlöningsslat

för lönenämnden höra fastställas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 236.

Under avlöning sanslag et bör till en början upptagas en anslagspost

till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit. Av anslagsposten skola bestridas arvoden och andra ersättningar

åt ordföranden och ledamöterna, ersättningar vid resor undantagna.

Med hänsyn till föreliggande uppgifter örn de nuvarande kostnaderna

torde medelsbehovet för dessa ändamål kunna beräknas till 35,000 kronor.

Till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal bör

upptagas en anslagspost, fördelad på en delpost till grundavlöningar m. m.

och en delpost till avlöningsförhöjningar m. m. Grundavlöningsposten bör i

anslutning till vad förut anförts upptagas till 35,000 kronor. Delposten till

avlöningsförhöjningar m. m. kan beräknas till förslagsvis 2,500 kronor.

Till rörligt tillägg bör uppföras en anslagspost av förslagsvis 2,300

kronor.

Avlöningsanslagets summa skulle i enlighet härmed utgöra (35,000 +

35,000 + 2,500 + 2,300 =) 74,800 kronor.

Omkostnadsanslaget synes med ledning av förefintliga kostnadsuppgifter

böra upptagas med förslagsvis 8,000 kronor.

Utskottet. Kungl. Majits förslag avser att sammanföra de nuvarande lönenämnderna

för allmänna civilförvaltningen, kommunikationsverken och försvarsväsendet

under gemensam ledning och förse dem med ett gemensamt, förstärkt

kansli, dock att försvarsväsendets lönenämnd skulle bibehållas oförändrad

under nästa budgetår. Utskottet har för sin del intet i princip att erinra

mot en sådan koncentration, förutsatt att en minskning icke sker av representationen

för de allmänna intressena samt i övrigt tillses, att skilda förvaltningsgrenars

och löntagargruppers intressen kunna vinna tillbörligt beaktande.

Behovet av en förstärkning av lönenämndens kansli genom inrättande under

nästa budgetår av en e. o. byrådirektörstjänst i 28 :e lönegraden och två

e. o. sekreterartjänster i 26 :e lönegraden finner utskottet ådagalagt. Vidtages

en sådan förstärkning, synes det utskottet kunna ifrågasättas, huruvida

för ordförandesysslans fullgörande kräves en befattning av verkschefs karaktär.

Då emellertid denna fråga avsetts skola underkastas en närmare

prövning, vill utskottet i detta sammanhang begränsa sig till nu gjorda uttalande.

Då Kungl. Majits förslag i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må

I. godkänna följande personalförteckning för allmänna

lönenämnden:

Personalförteckning.

Befattning

Lönegrad

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än 2 01

1 byrådirektör

2 sekreterare

Eo 28

Eo 26;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 236.

7

II. godkänna följande avlöningsstat för allmänna lönenämnden,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Majit ............ kronor 35,000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso
nal:
a.

Grundavlöningar m.

.................. kronor 35,000

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis ■ ■ » 2,500 » 37,500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ 8 2,300

Summa kronor 74,800;

lil. för budgetåret 1939/40 under sjunde huvudtiteln såsom

förslagsanslag anvisa

a) till Allmänna lönenämnden: Avlöningar 74,800 kronor,

b) till Allmänna lönenämnden: Omkostnader 8,000 kronor.

Stockholm den 31 maj 1939.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johansson i Fredrikslund, Nilsson i Malmö, Oscar

Olsson, Svensson i Kompersmåla, Andersson i Fältenborg, Bergström, Ström i Lidköping,

Nilsson i Fredriksfält, Larsson i Varberg, Carlström, Bäcklund och von Heland; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Törnkvist, Svensson i Grönvik, Danielsson,

Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Ward, Weijne, Staxäng,

Mårtensson och Hansson i Rubbestad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:415 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till allmänna lönenämnden m. m. s. 1 i texten