Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till ersättningar åt verksläkare för budgetåret 1939/40.

1939-05-31 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1939:237, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till ersättningar åt verksläkare för budgetåret 1939/40.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 237.

Nr 237.

Ankom till riksdagens kansli den 31 maj 1939 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag

till ersättningar åt verksläkare för budgetåret

1939/40.

(3 avd.)

I anslutning till sin i årets statsverksproposition under sjunde huvudtiteln,

punkt 62, gjorda framställning har Kungl. Maj:t i propositionen nr 271,

under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

den 24 mars 1939, föreslagit riksdagen att till Ersättningar åt verksläkare

för budgetåret 1939/40 under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 460,000 kronor.

Enligt 32 § civila avlöningsreglementet den 4 januari 1939 (nr 8) är

tjänsteman vid sjukdom berättigad till läkarvård på statens bekostnad. Läkarvården

skall enligt 33 § i allmänhet ombesörjas av särskilda för ändamålet

anställda verksläkare. Enligt det i propositionen nr 218 framlagda,

av riksdagen numera godkända förslaget till civilt icke-ordinariereglemente

skall beträffande kostnadsfri sjukvård åt i förslaget avsedda extra ordinarie

tjänstemän samt extra tjänstemän och aspiranter gälla vad i civila avlöningsreglementet

jämte därtill hörande tilläggsbestämmelser är i sådant hänseende

stadgat beträffande ordinarie tjänstemän inom motsvarande lönegrader.

Det förslag till militärt avlöningsreglemente, som genom propositionen nr

245 förelagts riksdagen, innehåller beträffande rätt för de ordinarie beställningshavarna

vid försvarsväsendet till sjukvård på statens bekostnad

samt beträffande ombesörjandet därav i sak enahanda regler som civila avlöningsreglementet.

De läkare, som skola anlitas för verksläkarfunktioner

inom försvarsväsendet, benämnas i förslaget tjänsteläkare. Jämväl löneregleringen

inom försvarsväsendet är avsedd att omfatta icke-ordinarie personal.

Det kan förväntas, att 1936 års lönekommitté inom kort avgiver förslag i

ämnet.

Beträffande verksläkare inom civilförvaltningen har medicinalstyrelsen

i skrivelse den 15 december 1938 avgivit förslag till bestämmelser

i ämnet. Medicinalstyrelsen har därvid utgått från att ersättning till

verksläkarna bör i princip utgå efter prestation. Styrelsen har dock ansett

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 237.

9

en viss maximering av ersättningen påkallad till förekommande av en oberättigat

hög besöksfrekvens. För statens järnvägar föreslår styrelsen vissa

särbestämmelser. En sammanfattning av de föreslagna ersättningsgrunderna

återgivas i propositionen, sid. 5 och 6.

Vidare har styrelsen förordat, att de enligt civila avlöningsreglementet

tillsatta verksläkama även skulle vara skyldiga att fullgöra de åligganden i

samband med tjänstepensioneringen m. m., som avses i kungörelsen den 18

juli 1935 (nr 461), varvid ersättning skulle utgå enligt kungörelsens bestämmelser.

Yttranden över förslaget lia avgivits av generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen,

järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, statskontoret, riksräkenskapsveiket,

generaltullstyrelsen, domänstyrelsen och Sveriges läkarförbunds centralstyrelse,

varvid förordats ändringar i olika avseenden. En redogörelse för

yttrandena återfinnes i propositionen, sid. 6—8.

I sitt den 23 december 1938 avgivna betänkande med förslag till militärt

avlöningsreglemente har 1936 års lönekommitté till närmare behandling upptagit

även frågan om tjänsteläkare inom försvarsväsendet.

Bland de myndigheter, som yttrat sig över nyssnämnda reglementsförslag,

ha arméförvaltningen, marinförvaltningen, försvarsväsendets lönenämnd och

statskontoret särskilt berört nu angivna del av förslaget.

Spörsmålen örn anordnandet av ifrågavarande läkarorganisationer inom

den civila statsförvaltningen och försvarsväsendet ha ansetts böra underkastas

gemensam ytterligare utredning genom särskilda inom finansdepartementet

tillkallade sakkunniga. Beslut härom har av Kungl. Majit meddelats

den 10 mars 1939.

Kostnadsberäkningar och sättet för kostnadernas bestridande.

För ordinarie och icke-ordinarie befattningshavare vid civilförvaltningen,

utom statens järnvägar, räknar medicinalstyrelsen med en

sammanlagd kostnad till arvoden åt verksläkare av 645,000 kronor. Antalet

befattningshavare inom ifrågavarande förvaltningsgrenar har därvid uppskattats

till omkring 38,000. I genomsnitt för befattningshavare uppgår den

beräknade kostnaden således till omkring 17 kronor.

De å järnvägsläkare belöpande arvodeskostnaderna beräknar medicinalstyrelsen

till 350,000 kronor för omkring 20,000 ordinarie och icke-ordinarie

befattningshavare. Genomsnittskostnaden skulle således utgöra 17.5 kronor

per år och befattningshavare.

Kostnader för reseersättningar hava härvid icke medräknats.

Vad angår motsvarande kostnader inom försvarsväsendet, har 1936 års

lönekommitté antagit, att det årliga arvodet till tjänsteläkare i allmänhet icke

skulle behöva överstiga 5 kronor per beställningshavare, medan arméförvaltningen

räknat med i genomsnitt 7.5 kronor för ar och hestäliningshavare.

Reseersättningarna åt tjänsteläkare antagas icke komma att uppgå till något

nämnvärt belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 236 237.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 237.

Statskontoret har förordat, att vid de till allmänna civilförvaltningen hörande

ämbetsverken samtliga kostnader för sjukvård och läkemedel, således

även kostnaderna för verksläkare, böra bestridas från en under vederbörande

myndighets avlöningsanslag uppförd, förslagsvis beräknad anslagspost. Jämväl

enligt riksräkenskapsverkets uppfattning böra sjukvårdskostnaderna avföras

å myndigheternas avlöningsanslag.

Departementschefen har för egen del anfört:

Även enligt min mening böra kostnaderna för verksläkarna vid allmänna

civilförvaltningen bestridas av myndigheternas avlöningsanslag. Jämväl

kostnaderna för de tjänsteläkare vid försvarsväsendel, vilka skola omhänderhava

den sjukvård som ej ankommer på militärläkarna utan särskild

ersättning, böra bestridas från de anslag, av vilka personalens löner utgå.

En dylik anordning, som kan förväntas påverka avlöningsstaternas uppställning

och sättet för anslagsposternas beräknande, bör emellertid lämpligen

icke genomföras förrän viss erfarenhet vunnits om kostnadernas storlek

och fördelning. I avbidan härpå anser jag mig böra föreslå, att ett särskilt

anslag upptages under sjunde huvudtiteln, från vilket samtliga ifrågavarande

kostnader — såväl arvoden som reseersättningar åt läkarna —

torde få bestridas.

Beträffande medelsbehovet under nästa budgetår å nämnda anslag må

framhållas följande.

Det antal ordinarie och icke-ordinarie befattningshavare, som utom affärsverkens

personal ingår i medicinalstyrelsens kostnadsberäkningar för civilförvaltningen,

uppgår enligt uppgift till omkring 20,000. Med hänsyn till

löneregleringens utsträckning till nya förvaltningsgrenar, däribland det statliga

undervisningsväsendet, bör nämnda tal ökas till 24,000. Med de av

medicinalstyrelsen gjorda genomsnittsberäkningarna skulle den häremot svarande

kostnaden för ersättningar åt verksläkare uppskattas till i runt tal

410.000 kronor.

Antalet av de ordinarie eller icke-ordinarie anställningshavare inom försvarsväsendet,

för vilka tjänsteläkarkostnaderna böra bestridas från verksläkaranslaget,

torde kunna beräknas till 7,000. Efter de av arméförvaltningen

beträffande armén föreslagna genomsnittsberäkningarna skulle häremot

svara en kostnad för tjänsteläkarna vid försvarsväsendet av drygt

50.000 kronor.

Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen, har medicinalstyrelsens

förslag på väsentliga punkter föranlett erinringar. De olika ändringsförslag,

som därvid framlagts, innebära såväl ökningar som minskningar i förhållande

till de nyss angivna kostnadsberäkningarna. Uppenbarligen möta,

innan den nu pågående, i det föregående omförmälda sakkunnigutredningen

blivit slutförd, då möjlighet kan förväntas förefinnas att fatta definitiv

ståndpunkt i ersättningsfrågan, vissa svårigheter att uppskatta medelsbehovet

å i frågavarande anslag. Med ledning av de återgivna kostnadsberäkningarna

får jag emellertid föreslå, att anslaget, som bör givas förslagsanslags

natur, bestämmes till 460,000 kronor.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att, sedan utredningen fullbordats,

meddela erforderliga bestämmelser angående ersättningarna åt ifrågavarande

läkare.

Slutligen må framhållas, att det måhända kommer att visa sig lämpligt

att införliva den verksläkarorganisation, som avses i förenämnda kungörelse

den 18 juli 1935 (nr 461), med den nu ifrågavarande organisationen. I

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 237.

11

så fall torde hinder icke möta att bestrida de enligt sagda kungörelse utgående

ersättningarna från det anslag, varom här är fråga. På anslagsberäkningen

inverkar denna fråga icke.

Av propositionen framgår, att frågan om ordnandet av verks- och tjänsteläkarorganisationerna

inom civilförvaltningen och försvarsväsendet alltjämt

är föremål för utredning. Vid sådant förhållande anser sig utskottet böra

tillstyrka, att det må ankomma på Kungl. Majit att, sedan utredningen

fullbordats, meddela erforderliga bestämmelser angående ersättning till ifrågavarande

läkare. Bestämmelserna böra dock framdeles underställas riksdagens

prövning.

Då beräkningen av anslagsbehovet för nästa budgetår och Kungl. Maj:ts

förslag i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar åt verksläkare för budgetåret

1939/40 under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 460,000 kronor.

Stockholm den 31 maj 1939.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Utskottet.

Närvarande: se under utlåtandet nr 236.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:416 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till ersättningar åt verkställare för budgetåret 1939/40. s. 2 i texten