Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse om ändring i vissa delar av civila avlöning sreglementet den 4 januari 1939

1939-05-31 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1939:238, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse om ändring i vissa delar av civila avlöning sreglementet den 4 januari 1939

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 238.

1

Nr 238.

Ankom till riksdagens kansli den 31 maj 1939 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till kungörelse om ändring i vissa delar av civila avlöning

sreglementet den 4 januari 1939 (nr 8) m. m.,

jämte en i ämnet väckt motion.

(3:e och 4:e avd.)

1 proposition nr 279, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande

behandling, har Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden den 21 april 1939 föreslagit riksdagen att

dels godkänna vid propositionen fogat förslag till kungörelse om ändring i

vissa delar av civila avlöningsreglementet den 4 januari 1939 (nr 8),

dels godkänna vid propositionen fogat förslag angående ändrad lydelse avnuvarande

59 § nämnda avlöningsreglemente,

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att i civila avlöningsreglementet vidtaga

de redaktionella ändringar, som i samband med reglementets definitiva uppställning

kunna visa sig erforderliga.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande proposition har utskottet till

behandling förehaft en inom andra kammaren av herrar G. Arnemark och

R. Lundqvist väckt motion, nr 505, vari hemställts, att riksdagen ville besluta

sådan ändring av 13 § 2 mom. b), att det däri angivna dagantalet måtte

bestämmas till femton dagar av ett och samma kalenderår.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionen.

Med .skrivelse den 27 januari 1939 har 1936 års lönekommitté framlagt förslag

till de ändringar och tillägg till civila avlöningsreglementet, vilka skulle

erfordras, därest lönekommitténs under år 1938 avgivna förslag till avlöningsbestämmelser

för provinsialläkare och distriktsveterinärer, till civilt icke-ordinariereglemente

samt till militärt avlöningsreglemente i huvudsak vunne godkännande.

Lönekommitténs sistnämnda tre förslag hava behandlats i särskilda

av Kungl. Majit avlåtna propositioner (nr 200, 218 och 245).

De i nu föreliggande proposition föreslagna ändringarna och tilläggen till

civila avlöningsreglementet grunda sig i första hand på lönekommitténs i

nyssnämnda, med skrivelse den 27 januari 1939 framlagda förslag och hava

i övrigt antingen påyrkats under remissbehandlingen av kommitténs förslag

eller eljest ansetts påkallade.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 238.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 238.

Vid omnämnande här nedan av Kungl. Maj:ts förslag behandlar utskottet

de särskilda frågorna huvudsakligen i paragrafföljd.

Kungl. Maj :ts förslag under 1 § innebär, att en föreskrift örn viss minimiålder

— 21 år — för erhållande av ordinarie befattning skall införas såsom

ett nytt moment, 4 mom. En dylik bestämmelse har ansetts lämplig med

hänsyn till att en viss minimiålder —• 20 år — redan för närvarande finnes

stadgad för erhållande av extra ordinarie anställning.

Beträffande 4 § skulle den där för närvarande i 1 mom. förekommande

hänvisningen till befattning å extra stat utgå. Denna ändring är påkallad

av riksdagens tidigare fattade beslut att avskaffa nämnda slag av befattningar.

Vidare skulle enligt förslaget i samma moment införas en bestämmelse,

som innefattar medgivande att med ordinarie tjänst förena annan ordinarie

statlig befattning, vilken tillsättes genom förordnande tills vidare och med

vilken pensionsrätt icke är förenad, ävensom extra ordinarie statlig befattning

inom högre lönegrad, dock under förutsättning att tjänstemannen frånträder

utövandet av förstnämnda tjänst. Med detta tillägg avses allenast att

i författningstexten giva direkt uttryck för den innebörd av de nuvarande

bestämmelserna, som departementschefen angivit i löneregleringspropositionen

till 1938 års riksdag.

Enligt 7 § 3 mom. a) i dess nuvarande lydelse skall tjänsteman äga såsom

tjänstetid för vinnande av uppflyttning i löneklass räkna, bland annat, semester

och ferier.

Semester kan, enligt 11 § 4 morn., icke beviljas en tjänsteman, som — exempelvis

på grund av sjukdom — sedan längre tid åtnjutit och alltjämt åtnjuter

tjänstledighet. Ferier däremot inträda oberoende av särskilt beslut. Enligt

bestämmelse i 15 § 1 mom. är dock tjänsteman icke berättigad att under ferier

åtnjuta oavkortad lön i det fall, att han vid ferietidens början sedan

minst ett år icke tjänstgjort. Ändringsförslaget innebär, att endast sådana

ferier, under vilka tjänstemannen uppburit oavkortad lön, skola räknas såsom

tjänstetid för uppflyttning i löneklass.

De ändringar, som föreslås i 12 §, avse ett förtydligande av bestämmelserna

därutinnan, att tjänsteman, som beviljats tjänstledighet och därvid har

att avstå viss del av sin lön, icke skall äga rätt att uppbära rörligt tillägg å

avdragsbeloppet.

I anledning av Kungl. Maj:ts proposition till 1938 års riksdag (nr 263)

med förslag till civilt avlöningsreglemente hemställdes i två inom riksdagen

väckta motioner (I: 316 och II: 444), att riksdagen måtte för sin del besluta

sådan ändring av 13 § 2 mom. i reglementsförslaget, att tjänstledighet,

som för högst tolv dagar årligen beviljades tjänsteman för deltagande i

övningar och utbildning såsom landstormsofficer, skulle hänföras till avdragsgruppen

B. Riksdagen förklarade sig emellertid icke kunna utan

ytterligare utredning bifalla motionerna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 238.

3

I en inom finansdepartementet utarbetad, den 1 mars 1939 dagtecknad

promemoria har sedermera spörsmålet örn löneförmåner under här ifrågavarande

ledigheter gjorts till föremål för närmare undersökning, varvid förslag

framlagts till viss komplettering av 2 mom. av ifrågavarande paragraf.

Promemorieförslaget innebär, att lön med B-avdrag skall fa åtnjutas vid

tjänstledighet för här ifrågavarande ändamål under ett visst högsta antal

dagar årligen. I promemorian framhölls såsom skäligt, att detta antal icke

sattes lägre än till 12. Bestämdes det till 14 skulle löneförmånerna kunna

utgå ej allenast under den tid en landstormsbefälsövning varade (12 dagar)

utan även under därtill anslutna in- och utryckningsdagar.

Yttranden över promemorian hava i anledning av remiss avgivits av chefen

för armén, arméförvaltningen och allmänna civilförvaltningens lönenämnd,

varjämte landstormsofficerssällskapens i Sverige riksförbund inkommit med

skrivelse i ärendet.

Rörande innehållet av förenämnda promemoria och däröver avgivna yttranden

tillåter sig utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet sid. 24—26. Här

må allenast — utöver vad ovan omnämnts rörande promemorians innehåll

— antecknas, att arméförvaltningen och riksförbundet förordat, att högsta

antalet dagar för åtnjutande av lön med B-avdrag under ett och samma

kalenderår borde bestämmas till 14 dagar. Däremot har lönenämnden förklarat

sig närmast vara av den uppfattningen, att sagda dagantal borde bestämmas

till 12 dagar. Därest det ansåges lämpligt, att ledigheten borde

kunna avse längre tid, ville emellertid lönenämnden med hänsyn till de i

16 § c) och d) angivna tidsperioderna förorda, att tjänstledigheten angåves

till högst 15 i stället för till högst 14 dagar.

Departementschefen, som tillstyrkt upptagande i reglementet av en bestämmelse

i förevarande hänseende, har anfört bland annat följande.

Innebörden av den av mig tillstyrkta nya föreskriften är, att tjänstledighet

med åtnjutande av lön med B-avdrag skall kunna beviljas tjänsteman

för genomgående av sådana kurser eller övningar, som tjänstemannen etter

erhållet konstitutorial såsom landstormsofficer obligatoriskt har att genomgå

för vinnande av vidare befordran såsom landstormsofficer eller för bibehållande

av anställning såsom sådan. Härvid böra i utbildningen ingående

kompletteringskurser få utbytas mot andra kurser eller övningar, som

ur utbildningssynpunkt äro likvärdiga med kompletteringskurserna och fördenskull

enligt vederbörande militära myndighets förklaring kunna ersätta

dessa. Tiden för åtnjutande av lön med B-avdrag under tjänstledighet for

här avsedda ändamål synes mig lämpligen kunna begränsas till 12 dagar av

ett och samma kalenderår. Även om jag härvid förutsätter, att dylika tjanstledighetsdagar

i första hand användas för genomgående av sådana kurser

eller övningar, som kräva ledighet från tjänsten under ett antal dagar i följd,

synes det mig dock icke lämpligt att i författningstexten införa något särskilt

villkor i detta hänseende. Det torde böra få ankomma på vederbörande

myndighet att besluta efter omständigheterna i varje särskilt fall.

Mot arméförvaltningens uttalande, att tjänstledighet för bär ifrågavarande

ändamål bör få beviljas intill 12 dagar redan under år 1939, synes intet vara

ali erinra. Någon speciell föreskrift härom synes mig knappast erforderlig.

Därest här förordade förslag lill komplettering av 13 § 2 mom. civila avin
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 238.

ningsreglementet vinner godkännande, synas motsvarande bestämmelser böra

införas i blivande avlöningsreglementen för icke-ordinarie personal.

Beträffande 21 § föreslås, att rätten till vikariatsersättning vid vikariat å

högre icke-ordinarie befattning begränsas till att avse allenast vikariat å

högre extra-ordinarie befattning.

Sedan numera beslutits, att kategorien tjänstemän å extra stat skall avföras

ur avlöningsbestämmelsema, medför begränsningen allenast, att vikariatsersättning

icke kommer att utgå vid vikariat å högre extra befattning.

Denna inskränkning står i överensstämmelse med förslaget till civilt

icke-ordinariereglemente, enligt vilket motsvarande vikariatsersättning icke

heller skall utgå till extra ordinarie eller extra tjänsteman eller aspirant, som

vikarierar å extra tjänst inom högre lönegrad.

I proposition nr 245 med förslag till militärt avlöningsreglemente har under

45 § (begravningshjälp m. m.) intagits en föreskrift rörande statens gäldande

av kostnader för hemtransport av beställningshavare, som avlidit under

tjänstgöring a främmande ort. I anslutning härtill har nu föreslagits, att ett

motsvarande stadgande införes under 40 § i civila avlöningsreglementet såsom

ett nytt moment, 3 mom.

De i 49 § föreslagna ändringarna innebära i huvudsak, att nedre justitierevisionen

erhåller samma rätt att förlänga semestertiden till 45 dagar för

revisionssekreterare som tidigare medgivits hovrätterna i avseende å hovrättsråd

och fiskal, att ordet »fiskal» med anledning av framlagt förslag till

fiskalsbefattningarnas indragande utgår ur nuvarande 1 morn., samt att ett

generellt stadgande införes örn skyldighet för tjänsteman vid fångvårdsstaten

att för mottagna naturaförmåner erlägga ersättning genom avdrag å avlöningen.

o Cheferna för lantförsvarets och sjöförsvarets kommandoexpeditioner lyda

såsom förordnandetjänstemän under avlöningsbestämmelsema för allmänna

civilförvaltningen. I en ny paragraf, 50 a §, föreslås, att dessa förordnandetjänstemän,

vilka under förordnandet bibehålla sin ordinarie militära beställning,

skola äga uppbära årligt ekiperingsbidrag och hava rätt att mot

ersättning från kronans förråd utbekomma uniformspersedlar m. m. enligt

de bestämmelser, som i dessa hänseenden upptagits i propositionen angående

militärt avlöningsreglemente.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skola i 51 § intöras bestämmelser örn skyldighet

för tjänstemän vid statens skyddshem, statens uppfostringsanstalter för

sinnesslöa gossar och flickor samt statens anstalt för fallandesjuka att för

mottagen kost m. m. erlägga ersättning genom avdrag å avlöningen.

Vidare skulle — i anledning av vad som till innevarande riksdag föreslagits

i fråga om personaluppsättningen vid statens anstalt för själsligt abnorma

manliga skyddshemselever (»Lövstaanstalten») och personalens löneförmåner

(se statsverkspropositionen, femte huvudtiteln, punkt 79) — i här

ifrågavarande paragraf upptagas föreskrifter, dels att chef, tillika läkare,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 238.

5

vid anstalten skall vara skyldig att utan särskild ersättning vara psykiatrisk

rådgivare åt skyddshemsinspektören, dels att bemälde chef skall vara pliktig

att mot ersättning, som av socialstyrelsen godkännes, stå till förfogande såsom

läkare vid Stockholms stadsmissions skyddshem för själsligt abnorma

flickor, dels ock att han utan hinder av bestämmelserna i 42 och 44 §§ skall

liga åtnjuta fri tjänstebostad m. m., i sammanhang varmed skulle meddelas

föreskrift, att vid bestämmande av vikariatsersättning och vikariatslön befattningen

skall anses tillhöra lönegraden A 29. Bestämmelserna om fri

tjänstebostad samt vikariatsersättning m. m. hava formulerats i nära anslutning

till vad som gäller för överläkare vid statens sinnessjukhus.

I anledning av att överläkaren vid statens anstalt för fallandesjuka (»Vi 1 - helmsroanstalten») enligt förslaget i årets statsverksproposition (femte hurudtiteln,

punkt 114) angående personalorganisation för denna anstalt skulle

åtnjuta hyrestid bostad eller hyresersättning ha tillika särbestämmelser härom

upptagits i förevarande paragraf.

Slutligen har nu gällande bestämmelse om avlöningsförstärkning till rektor

vid staten polisskola överflyttats till civila avlöningsreglementet och intagits

under ett särskilt moment i förevarande paragraf.

Ändringarna i 55 § avse i huvudsak dels att medgiva en gynnsammare

löneklassplacering i vissa fall vid övergång från distriktsveterinärs- till

länsveterinärsbefattning, dels att för länsveterinär i reglementet införa ett

stadgande av innehåll, att med svårare smittsam sjukdom, som i 14 § 2

mom. avses, skall jämställas sådan sjukdom, som enligt gällande epizootilag

skall föranleda anmälan till vederbörande myndighet, dels ock att åstadkomma

sådan jämkning i nuvarande bestämmelse rörande länsveterinärs

skyldighet att tillhandahålla vikarie expeditionslokal, att vikarien blir skyldig.

erlägga skälig gottgörelse härför.

över lönekommitténs förslag i här berörda frågor har departementschefen

anfört följande.

Vad först angår frågan om rätt för till länsveterinär befordrad distriktsveterinär,

vilken före sin befordran åtnjutit lön enligt den för distriktsveterinär

gällande högsta löneklassen, att i länsveterinärbefattningen omedelbart

bliva placerad i 23 löneklassen var, såsom lönekommittén framhållit, detta

spörsmål föremål för 1938 års riksdags prövning i samband med behandlingen

av Kungl. Maj:ts förslag till civilt avlöningsreglemente, därvid riksdagen

uttalade, att en särbestämmelse härutinnan onekligen hade visst fog

för sig. Riksdagen torde härvid hava haft sådana befordringsfall i tanke, då

en distriktsveterinär med placering i slutlöneklassen och tillhörande någon

av de högre lönegrupperna i löneplanen för distriktsveterinärer övergår till

länsveterinärtjänst och därvid på grund av sin nya stationeringsort kommer

att uppbära lön inom någon av de billigare dyrortsgrupperna i den

allmänna löneplanen. I dylika fall kan det nämligen redan för närvarande

till följd av distriktsveterinärlöneplanens från den allmänna löneplanen avvikande

konstruktion inträffa, att den befordrade icke erhåller någon löneförhöjning

och lill och med måste vidkännas löneminskning. Ett godkännande

av den i propositionen nr 200 framlagda nya löneplanen för

distriktsveterinärer skulle icke föranleda någon ändring i detta förhållande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 238.

Även om i praktiken här avsedda fall av löneminskning vid befordran bliva

mera sällsynta, synes det dock ur rekryteringssynpunkt vara önskvärt, att

ojämnheter i löneförhållandena av här ifrågavarande art i möjligaste mån

undanröjas. Då detta önskemål synes i allt väsentligt kunna vinnas genom

att i 55 § 7 mom. civila avlöningsreglementet införes en bestämmelse med

förut angivna innehåll, anser jag mig icke böra ställa mig avvisande till en

sådan åtgärd.

Vad i övrigt föreslagits rörande ändring i och tillägg till 55 § 7 mom.

utgör en direkt konsekvens av de i propositionen nr 200 föreslagna avlöningsbestämmelserna

för distriktsveterinärer och föranleder ingen erinran

från min sida.

Beträffande den i 57 § föreslagna ändringen har departementschefen anfört

följande.

I propositionen 1939: 240 bär Kungl. Maj:t framlagt förslag angående omorganisation

av vattenfallsstyrelsen från och med den 1 juli 1939. Förslaget

innebär bl. a., att befattningarna såsom överdirektör och kraftverksdirektör,

vilka befattningar i propositionen nr 263 till 1938 års riksdag tillsvidare

undantogos från civila avlöningsreglementets tillämpning, skola från och

med nyssnämnda dag såsom förordnandetjänster inordnas under nämnda

avlöningsreglemente och att därvid överdirektörstjänsten skall ombildas

till en befattning såsom överdirektör och souschef. Vidare skall enligt sagda

förslag befattningen såsom kanaldirektör ombildas till förordnandetjänst,

en förordnandetjänst såsom förrådsdirektör nyinrättas samt antalet av genom

förordnande tillsatta överingenjörstjänster ökas till två. Innehavarna

av ifrågavarande förordnandetjänster skola åtnjuta lön enligt lönegrad i löneplanen

C i civila avlöningsreglementet.

Med hänsyn härtill får jag föreslå, att stadgandet i 57 § 4 mom. 3 punkten

angående driftsdirektörs återgång till tidigare innehavd befattning kompletteras

att avse jämväl kraftverksdirektör, överingenjör, förrådsdirektör och

kanaldirektör. Däremot torde överdirektör och souschef vid statens vattenfallsverk

icke böra — lika litet som motsvarande tjänstemän vid statens

järnvägar och domänverket — innefattas i nu ifrågavarande föreskrift.

I fråga örn de föreslagna ändringarna i nuvarande 59 §, vilken paragraf

efter införande i reglementet av lönebestännnelser för vid årets riksdag lönereglerade

grupper torde få ändrad paragrafnumrering, har departementschefen

anfört följande.

I sin för närvarande föreliggande utformning upptager civila avlöningsreglementet

en 4 avdelning, med rubrik »Reglementets tillämplighet m. m.»

och innefattande en enda paragraf, 59 §, vilken tillika är avlöningsreglementets

slutparagraf. I nämnda paragraf meddelas bestämmelser dels angående

de förutsättningar, som skola gälla för reglementets tillämpning å tjänsteman,

vilken vid reglementets ikraftträdande innehar befattning, som i reglementet

avses (1 morn.), dels angående vissa förmåner och ersättningar, rörande

vilka tjänsteman skall vara skyldig att underkasta sig ändrade bestämmelser

(2 inom.), dels ock angående skyldighet för tjänsteman att vid

viss nedgång av de allmänna levnadskostnaderna underkasta sig minskning

av lönen (3 mom.).

Därest de löneregleringsförslag, som i olika sammanhang framlagts för

årets riksdag, i huvudsak vinna riksdagens bifall, torde de i den nuvarande

59 § ingående föreskrifterna böra kompletteras. 1 första hand föranledes

en sådan komplettering av följande av Kungl. Majit framlagda förslag an
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 238. •

gående ändringar i och tillägg till civila avlöningsreglementet, nämligen dels

det i propositionen nr 28 angående lönereglering för vissa tjänstemän vid

utrikesförvaltningen framställda förslaget om ändrad lydelse av 50 §, dels ock

de i propositionen nr 217 angående lönereglering för ordinarie tjänstemän

vid de allmänna läroverken m. fl. statliga undervisningsanstalter avgivna

förslagen angående ändrad lydelse av 54 § 9 och 10 mom. samt tillägg ay ett

3 morn. till 56 §. Vidare medför vad jag förut i dag anfört angående införande

i civila avlöningsreglementet av en ny paragraf, betcknad 50 a, ävensom

ändring av 51 och 55 §§, att 59 § 2 mom. bör kompletteras. Slutligen

föranledas vissa ändringar i den nuvarande 59 § av de avlöningsbestämmelser,

som avses skola ingå i en 3 avdelning av reglementet, benämnd »Tjänstemän,

som åtnujuta lön enligt särskild löneplan eller eljest enligt särskilda

bestämmelser». I sistnämnda avdelning skulle ingå särskilda avlönmgsbestämmelser

för landshövdingar (proposition nr 37), provinsialläkare och distriktsveterinärer

(proposition nr 200) samt rektorer vid vissa statliga undervisningsanstalter

(proposition nr 217) ävensom — enligt vad jag tidigare

i dag anfört — för vissa tjänstemän vid konjunkturinstitutet och vissa professorer

vid konsthögskolan.

I anslutning härtill har den i 1 mom. a) intagna förteckningen över avlöningsreglementen,

från vilka övergång må äga rum till det civila avlöningsreglementet,

kompletterats och i 2 inom. för de skilda kategorierna befattningshavare

angivits de förmåner, beträffande vilka de skola vara skyldiga

underkasta sig förändring.

Slutligen är att nämna, att departementschefen ifrågasatt upptagande i de

blivande övergångsbestämmelserna till civila avlöningsreglementet av ett

stadgande angående preskription av löneanspråk. Härom anför departementschefen.

Såsom framhållits i 1938 års proposition angående civilt avlöningsreglemente

skulle reglementet vid dess ikraftträdande den 1 juli 1939 icke givas

retroaktiv giltighet. Tjänstemännens övergång till reglementet skulle så ordnas,

att envar, som efter övergången kvarstår i samma befattning eller innehar

tjänst inom samma lönegrad, skulle bibehållas vid den löneklassplacering

och den rätt till uppfattning i högre löneklass, han omedelbart dessförinnan

innehade.

Vidtages, sedan det nya avlöningsreglementet vunnit tillämpning a en

tjänsteman, omreglering av hans löneställning före övergången, kommer alltså

detta att påverka jämväl hans löneställning efter övergången på de nya

avlöningsbestämmelserna. Det synes ur praktiska synpunkter vara lämpligt

att en viss begränsning i denna återverkan stadgas. Jag förordar därför, att

sådan omreglering, som nyss angivits, får öva inflytande på löneställningen

efter övergången allenast örn krav på omregleringen framställts hos vederbörande

myndighet inom 2 år efter övergången till civila avlöningsreglementet.

Därest riksdagen ej framställer någon erinran häremot, bär jag för avsikt

att i samband med anmälan inför Kungl. Majit av förslag till övergångsbestämmelser

till civila avlöningsreglementet föreslå ett stadgande av den

innebörd, nyss förordats.

Däremot torde i lag föreskriven allmän preskriptionstid galla tor tramstallande

av lönekrav, vilka avse tiden innan vederbörande tjänsteman övergått

på det nya reglementet.

Utöver vad ovan omförmälts hava vissa smärre, mera formella ändringar

föreslagits i 8, 15, 43 och 54 §§.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 238.

Utskottets

yttrande.

Kungl. Maj :t har vid framläggande i olika propositioner till årets riksdag

av förslag till nya avlöningsbestämmelser för olika grupper tjänstemän, vilka

avlöningsbestämmelser avsetts skola intagas i en ny 3 avdelning av civila avlöningsreglementet,

hemställt ej blott om riksdagens godkännande av dessa

bestämmelser utan även om riksdagens bemyndigande för Kungl. Majit

att förordna, på vad sätt bestämmelserna i fråga skola inordnas i reglementet.

Härigenom komma ett flertal nya paragrafer att införas i reglementet.

Med hänsyn till de omfattande ändringar i reglementet,- som sålunda

bliva erforderliga från och med reglementets ikraftträdande den 1

juli 1939, har departementschefen uttalat sig för att en nytryckning av hela

reglementet kommer till stånd. Inom finansdepartementet har fördenskull

utarbetats ett förslag till definitiv uppställning av reglementet, vilket förslag

finnes såsom bilaga fogat vid statsrådsprotokollet.

I samband härmed har departementschefen anfört följande.

Enär såsom nämnts ett flertal ändringar i reglementet nu avses skola

komma till stånd, torde, för åvägabringande av enhetlighet och konsekvens

i uttryckssätt och uppställning, mindre redaktionella ändringar kunna påkallas

såväl i den redan av riksdagen godkända författningstexten som ock

i de nya, för införande i avlöningsreglementet avsedda avlöningsbestämmelser,

som i olika propositioner förelagts årets riksdag för godkännande.

Det synes mig därför nödvändigt, att Kungl. Majit utverkar riksdagens bemyndigande

att företaga dylika redaktionella ändringar av reglementets författningstext.

De förslag till ändringar i och kompletteringar av vissa paragrafer i det

vid 1938 års riksdag antagna civila avlöningsreglementet, som av Kungl.

Majit framlagts i förevarande proposition, grunda sig i första hand på en

av 1936 års lönekommitté den 27 januari 1939 till Kungl. Majit ingiven

framställning. I sagda framställning har lönekommittén, under erinran om

sina tidigare avgivna förslag dels till avlöningsbestämmelser för provinsialläkare

och distriktsveterinärer, dels till civilt icke-ordinariereglemente, dels

ock till militärt avlöningsreglemente, angivit de ändringar i civila avlöningsreglementet,

som skulle erfordras, därest nämnda löneregleringsförslag vunne

bifall. Vissa av de i propositionen föreslagna författningsändringarna

äro emellertid föranledda av yrkanden, som framkommit under remissbehandlingen

av lönekommitténs nyssnämnda löneregleringsförslag, varjämte

en del ändringar i och tillägg till reglementsbestämmelserna föranletts avvissa

andra till innevarande års riksdag hänskjutna organisations- och lönefrågor.

Utskottet har vid den prövning, som ägnats de i propositionen framlagda

förslagen, ansett sig böra i huvudsak tillstyrka desamma. Utskottet finner

icke anledning till uttalanden annat än i följande hänseenden.

Såsom i propositionen framhållits, yrkades vid 1938 års riksdag i två i

anledning av Kungl. Majits proposition med förslag till civilt avlöningsreglemente

väckta motioner, att 13 § 2 mom. måtte kompletteras med en bestämmelse

av innebörd, att tjänsteman, som för högst tolv dagar årligen beviljas

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 238.

9

ledighet för deltagande i övningar och utbildning såsom landstormsofficer,

måtte berättigas åtnjuta lön med B-avdrag. I sitt utlåtande i anledning av

löneregleringspropositionen anförde utskottet att utskottet funne, med hänsyn

till den ökade betydelse för riksförsvaret, som numera tillkomme den

frivilliga landstormen, ävensom till önskvärdheten ur denna synpunkt, att

rekryteringen av landstormsbefäl underlättades, det i motionerna gjorda yrkandet

vara förtjänt av beaktande. Utskottet hade dock ansett sig icke kunna

utan ytterligare utredning i ämnet tillstyrka bifall till motionerna. Utskottet

förutsatte emellertid, att Kungl. Maj:t ägnade frågan fortsatt uppmärksamhet

och — därest förhållandena skulle därtill föranleda -— för riksdagen

framlägga förslag till komplettering av avlöningsreglementets bestämmelser

på denna punkt. Riksdagen beslöt i enlighet härmed.

Enligt det förslag Kungl. Majit efter särskild utredning nu framlagt skulle

lön med B-avdrag få beviljas tjänsteman för tid, under vilken han genomgår

för konstituerad landstormsofficer föreskriven befälskurs, landstormsbefälsövning

eller kompletteringskurs eller med komplettering jämställd annan

kurs eller övning, dock högst tolv dagar av ett och samma kalenderår.

Förslaget innebär, att lön med B-avdrag skulle få åtnjutas allenast

för ledighet, som för utbildningsändamål erfordras efter det tjänstemannen

blivit konstituerad till landstormsofficer, men icke för utbildning till landstormsofficer,

samt endast för ledighet, som kräves för genomgående av

kurser och övningar, vilka erfordras för vidare befordran eller för bibehållande

av anställning som landstormsofficer. Med den precisering av förutsättningarna

för ledighet, som sålunda angivits, finner utskottet någon erinran

icke vara att framställa mot att i avlöningsreglementet införes en uttrycklig

föreskrift i ämnet. I avseende å det antal dagar, som för ifrågavarande

ändamål högst må beviljas under ett kalenderår med åtnjutande av

lön med B-avdrag, har i motionen II: 505 yrkats, att detsamma måtte bestämmas

till femton. Utskottet vill i anledning härav förorda, att det högsta dagantalet

i enlighet med vad arméförvaltningen föreslagit bestämmes till fjorton

dagar.

Enligt bestämmelse i civila avlöningsreglementet, 51 § 5 mom. 2 punkten,

äger förste provinsialläkare, som omedelbart före tillträdet till befattningen

innehaft provinsialläkartjänst och i denna tjänst åtnjutit lön enligt högsta

löneklassen, skall vid tillträdet till förste provinsialläkarbefattningen omedelbart

placeras i 31 löneklassen. Ifrågavarande stadgande är hämtat från

nu gällande avlöningsreglemente för förste provinsialläkare och provinsialläkare

och har tillkommit för att förhindra löneminskning vid befordran.

Vid 1938 års riksdag hemställdes i två motioner, att en liknande förmån

skulle tillerkännas länsveterinär, som befordrades till befattningen från distriktsveterinärstjänst,

genom att i civila avlöningsreglementet upptoges ett

stadgande örn rätt för sådan tjänsteman alt, därest han tillhört högsta löneklassen

såsom distriktsveterinär, omedelbart bliva placerad i 23 löneklassen.

1 sitt förutnämnda utlåtande anförde utskottet, att utskottet icke ville förneka,

att en särbestämmelse i enlighet med motionernas förslag hade visst

Rilian/) till riksdagens protokoll 1939. 0 sand. Nr 23S. -

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 23S.

fog för sig. Då emellertid frågan om nya avlöningsbestämmelser för distriktsveterinärer

för det dåvarande vore under utredning inom 1936 års lönekommitté,

förutsatte utskottet, att kommittén vid fullgörandet av sitt uppdrag

jämväl ägnade nu ifrågavarande spörsmål tillbörlig uppmärksamhet. Utskottet

ansåge därför särskild åtgärd från riksdagens sida icke vara påkallad.

Häremot gjorde riksdagen ingen erinran.

I enlighet med lönekommitténs förslag har nu i förevarande proposition

förordats införande i avlöningsreglementet under 55 § 7 mom. av en uttrycklig

föreskrift av det innehåll, som nyss angivits. Av propositionen

framgår, att det vid distriktsveterinärs övergång till länsveterinärbefattning

kan inträffa, att någon löneförhöjning icke inträder och att till och med

löneminskning kan uppstå. Då utskottet delar departementschefens uttalande,

att det ur rekryteringssynpunkt är önskvärt, att dylika ojämnheter

i löneförhållandena undanröjas, anser utskottet lämpligt, att nyssnämnda paragraf

i avlöningsreglementet kompletteras i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag.

I förevarande proposition har föredragande departementschefen uttalat sig

för att, därest riksdagen icke däremot gör någon erinran, i blivande övergångsbestämmelser

till civila avlöningsreglementet upptages en föreskrift om

preskription av sådana löneanspråk, som kunna framställas efter det tjänsteman

övergått till de nya bestämmelserna och som hava avseende å löneställningen

efter övergången. Utskottet finner en sådan särbestämmelse motiverad

och vill därför ansluta sig till vad departementschefen härutinnan anfört.

De kompletteringar av nuvarande 59 §, som föreslås i propositionen, hava

icke givit utskottet anledning till erinran. Såsom framgår av den vid statsrådsprotokollet

fogade bilagan kommer nämnda paragraf vid den definitiva

uppställningen av reglementet att erhålla ändrat nummer.

Med hänsyn till de omfattande ändringar i civila avlöningsreglementet, som

föranledas av riksdagens beslut i skilda löneregleringsfrågor, torde Kungl.

Maj :t böra av riksdagen bemyndigas att vidtaga de redaktionella jämkningar,

som i samband med reglementets definitiva uppställning kunna visa sig erforderliga.

I detta sammanhang vill utskottet erinra, att riksdagen numera fattat

beslut i vissa av Kungl. Maj:t till riksdagens prövning hänskjutna frågor berörande

civila avlöningsreglementet, varvid riksdagen vidtagit ändringar i

Kungl. Maj:ts förslag. I sådant hänseende må exempelvis erinras om riksdagens

beslut i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 37 angående lönereglering

för landshövdingarna samt Kungl. Maj:ts proposition nr 223 med

förslag till ändrad lydelse av reglementets 35 §. Utskottet förutsätter, att

de av riksdagen sålunda beslutade ändringarna iakttagas vid den förestående

slutredigeringen av reglementet.

Slutligen vill utskottet understryka vad i propositionen uttalats rörande

lämpligheten av att i samband med den förestående definitiva uppställningen

av reglementet en nytryckning av hela reglementet kommer till stånd.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 238.

11

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen II:

505 godkänna vid propositionen nr 279 fogat förslag till

kungörelse om ändring i vissa delar av civila avlöningsreglementet

den 4 januari 1939, dock med den jämkning

beträffande 13 § 2 mom. b) som utskottet förordat;

b) godkänna vid propositionen fogat förslag angående ändrad

lydelse av nuvarande 59 § nämnda avlöningsreglemente;

c) bemyndiga Kungl. Majit att i civila avlöningsreglementet

vidtaga de redaktionella ändringar, som i samband med

reglementets definitiva uppställning kunna visa sig erforderliga.

Stockholm den 31 maj 1939.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK,

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johansson i Fredrikslund, Nilsson i Malmö, Oscar

Olsson, Svensson i Kompersmåla, Andersson i Fältenborg, Bergström, Ström i Lidköping,

Nilsson i Fredriksfält, Larsson i Varberg, Carlström, Bäcklund och von Heland; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Törnkvist, Svensson i Grönvik, Danielsson,

Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Ward, Weijnc, Staxäng, Mårtensson

och Hansson i Rubbestad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:406 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till kungörelse om ändring i vissa delar av civila avlöningsreglementet den 4 janua s. 1 i texten