Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående låneunderstöd för innehavaren av Ericsbergs fideikommiss jämte en i ämnet väckt motion.

1939-06-02 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1939:246, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående låneunderstöd för innehavaren av Ericsbergs fideikommiss jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 246.

1

Nr 246.

Ankom till riksdagens kansli den 2 juni 1939 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående låneunderstöd

för innehavaren av Ericsbergs fideikommiss

jämte en i ämnet väckt motion.

(3:e avd.)

I propositionen nr 185 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden den 3 mars 1939, föreslagit

riksdagen att till Låneunderstöd för innehavaren av Ericsbergs fideikommiss

å riksstaten för budgetåret 1939/40 under kapitalbudgeten: fonden för låneunderstöd

anvisa ett anslag av 250,000 kronor.

I samband med Kungl. Maj:ts förslag har utskottet till behandling förehaft

en inom andra kammaren av herrar Ii. Hagberg i Luleå och K. E. Senander

väckt motion, nr 387, vari hemställts, att riksdagen matte avsla Kungl.

Majlis ifrågavarande proposition.

Beträffande motiveringen för sistnämnda yrkande hänvisas till motionen.

Den 29 juli 1937 avled innehavaren av Ericsbergs fideikommiss friherre

Carl Gotthard Bonde. Hans äldste son, friherre Carl Jedvard Carlsson Bonde,

född den 13 december 1914, har vid faderns död blivit innehavare av fideikommisset.

Såsom egendom av fideikommissnatur har i bouppteckningar efter den

avlidne upptagits:

Fast egendom.

Fastigheter i Stora Malms, Floda, Björkviks, Sköldinge,

Lerbo och Nykyrka socknar samt Katrineholms

stad i Södermanlands län med ett sammanlagt

taxeringsvärde av ..................;•••••.

Fastigheten med adressnummer 9 vid Strandvägen i

Stockholm med ett taxeringsvärde av ............

6,686,460: —

1,050,000: —

Lös egendom.

Samlingar av kulturhistorisk beskaffenhet med ett

värde av ....................................

Annan lös egendom med ett värde av ..............

Värdepapper och fordringar med ett värde av ......

1,116,070: —

121,821: —

209,853: 25

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 246.

Summa kronor 9,184,204: 25

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 246.

Såsom skulder och avgående poster, vilka falla å egendom

av fideikommissnatur, hava upptagits sam
-

manlagt ..................................... kronor 2,897,768: 90

Behållning ..................................... kronor 6,286,435: 35.

Enligt 7 § arvskatteförordningen, vilket stadgande tillkommit efter beslut

av 1933 års riksdag, skall värdet å fideikommissegendom beräknas, såsom

om egendomen tillfallit fideikommissinnehavaren med nyttjanderätt. Från

egendomens värde må därvid avdrag ske för den i egendomen intecknade

gäld, som vid näst föregående fideikommissinnehavarens död kan vara obetald,

samt för värdet av vad den nye fideikommissinnehavaren enligt fideikommissbrevet

är skyldig till annan utgiva. Där å fast egendom av fideikommissnatur

belöpande arvsskatt prövas icke kunna i sin helhet erläggas

utan men för ett med egendomen förbundet allmänt intresse av kulturhistorisk

eller annan art, må ock Konungen på ansökan medgiva, att till grund för

skattens beräkning lägges ett lägre värde än det, vartill fideikommissrätten

eljest skall uppskattas.

Beträffande motiveringen till ifrågavarande stadgande må hänvisas till

ett av särskilda utskottet vid 1933 års riksdag gjort uttalande av följande

huvudsakliga innehåll:

I vissa fall torde taxeringsvärdet å fast fideikommissegendom till rätt avsevärd

del hänföra sig till corps-de-logisbyggnaden, som på de egendomar,

varom här är fråga, ofta har en slottsliknande karaktär. I dylikt fall kommer

icke det ekonomiska utbytet av fastigheten att motsvara nyttjanderättens

uppskattade årsvärde. Jämväl i fall, där dylikt mervärde icke är åsatt

byggnader å fastigheten, synas skäl för jämkningar i beskattningen kunna

anföras. Byggnader samt park- och trädgårdsanläggningar äro å dessa egendomar

ej sällan av sådan beskaffenhet, att kostnaden för deras underhåll

kan vara betungande. Därtill kommer, att fideikommissarien ofta av släkttradition

och samhörighetskänsla med godset torde känna sig förpliktad att

på ett särskilt sätt taga sig an egendomens arbetarstam och bestrida kostnaderna

för ålderdomsförsörjning och vård av trotjänare. Utan att här taga

ställning till frågan örn fideikommissinstitutionens bibehållande i framtiden

må framhållas att, så länge fideikommissen äga bestånd och de med egendomarna

förbundna kulturella värdena och sociala intressena således stå under

fideikommissariens vårdnad, denne icke genom beskattningen bör avhållas

från att uppfylla sina förpliktelser mot godset.

Utskottet finner sig på nu angivna grunder böra förorda, att i vissa fall

fideikommissrätt till fast egendom vid arv beskattas lindrigare än annan

nyttjanderätt. Uppgiften blir då att finna den lämpligaste formen för möjliggörande

av sådan lindring. Det torde stöta på stora svårigheter att i författningstext

på ett detaljerat sätt angiva betingelserna för rätt att åtnjuta

lindring i beskattningen ävensom de normer, efter vilka nedsättningen av

skattebeloppet Skall äga rum. Däremot torde större betänklighet ej behöva

resas mot att inom detta begränsade område under vissa allmänt angivna

förutsättningar lägga rätt att medgiva lindrigare grund för beskattningen i

Kungl. Maj:ts hand.

Den nuvarande innehavaren av Ericsbergs fideikommiss har hos Kungl.

Maj:t anhållit, bland annat, att Kungl. Maj:t måtte med stöd av 7 § nämnda

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 246.

3

förordning medgiva, att till grund för beräkning av arvsskatten å de till

fideikommisset hörande, i Södermanlands län belägna fastigheterna måtte få

läggas ett värde, vilket med 1,892,828 kronor understege fastigheternas sammanlagda

taxeringsvärde.

Till stöd för ansökningen har, jämte annat, åberopats en av sökanden upprättad

årlig inkomst- och utgiftsstat för femårsperioden 1938—1942, enligt

vilken inkomster och utgifter vore att beräkna på följande sätt:

Inkomster.

Stockholmsfastigheten Strandvägen nr 9 . . kronor

Arrenden och hyror på landet............ »

Skogen .............................. »

Sågen ................................ »

Jordbruket ............................ »

Kalkbruket .......................... »

Kvarnar och kraftstationer.............. »

Murbruksfabriken...................... »

Impregneringsverket ................... »____

50.000

115.000

165.000

35.000

10.000

63.000

10.000

3.000

5.000 kronor 456,000

Utgifter.

Räntor och amorteringer................

Skatter ..............................

Förvaltningskostnader ..................

Byggnaders på landet underhåll ........

Underhåll av Ericsbergs slott och trädgård

Livförsäkringar ........................

Pensioner ............................

kronor 100,000

» 100,000

» 50,000

» 70,000

)> 10,000

» 23,000

» 20,000 kronor 373,000

överskott kronor 83,000.

På grund av vissa omständigheter, särskilt virkesprisernas fall, anser sig

sökanden ej längre kunna påräkna ett överskott av nu angiven storlek. Vid

bedömandet av överskottet borde vidare beaktas, att i staten ej medräknats

räntor, som, därest anstånd med arvsskattens erläggande medgåves, skulle

inbetalas å oguldet skattebelopp.

Länsstyrelsen i Södermanlands län har i infordrat utlåtande anfört bland

annat:

Den arvsskatt, som det författningsenligt ålåge friherre Bonde att erlägga,

komme att uppgå till ett belopp av omkring 1,000,000 kronor. Ett

erläggande av ett så betydande belopp syntes länsstyrelsen skäligen kunna

befaras medföra sådan rubbning i fideikommissinnehavarens ekonomiska

ställning, att han icke för framtiden bleve i stånd vare sig att vederbörligen

vidmakthålla det å egendomen befintliga slottet med dess kulturhistoriskt

värdefulla samlingar samt trädgårds- och parkanläggningar eller att

driva till fideikommisset hörande jord- och skogsbruk samt industriella anläggningar

på sådant sätt, att det stora antal personer, som därifrån för närvarande

hade sin försörjning, jämväl för framtiden kunde beräknas där

erhålla en tryggad utkomst under sådana bostadsförhållanden, som skäligen

måste påfordras. På grund härav och då det syntes länsstyrelsen, att ifrågavarande

fall väl överensstämde med vad som avsåges i 7 § sista stycket

av förordningen örn arvsskatt, ansåge länsstyrelsen sig böra tillstyrka, att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 246.

Kungl. Maj:t medgåve, att till grund för arvsskattens beräkning lades för

ifrågavarande fideikommissfastigheter ett lägre värde än taxeringsvärdet,

vilket värde skäligen borde bestämmas till 5,000,000 kronor.

I och för sig skulle emellertid länsstyrelsen anse det ur social synpunkt

lill fullo berättigat, om lindring kunde medgivas jämväl i den arvsskatt, som

det skulle åligga friherre Bonde att erlägga, örn berörda fideikommissfastigheters

värde beräknades till sistnämnda belopp, under förutsättning att det

belopp, varmed arvsskatten sålunda komme att nedgå, under viss tid, exempelvis

en tioårsperiod, med visst belopp årligen under betryggande kontroll

användes till sådant nybyggande och förbättrande av bostadslägenheterna å

fideikommisset, som vid omprövning under därför av Kungl. Majit bestämda

former, exempelvis under medverkan av utav länsstyrelsen utsedda sakkunniga,

befunnes nödiga. Länsstyrelsen hemställde därför att Kungl. Majit

ville taga under övervägande, huruvida icke på villkor i enlighet med vad

sålunda antytts det kunde medgivas, att vid arvsskattens beräkning värdet å

fideikommissfastigheterna inom Södermanlands län beräknas till förslagsvis

3,500,000 kronor, varmed skulle följa, att 25,000 kronor skulle av fideikommissarien

årligen under sagda tidsperiod användas för bostadsförbätiringsändamål.

I anslutning härtill har fideikommissinnehavaren förklarat, att han, därest

Kungl. Majit fattade beslut i enlighet med länsstyrelsens förslag, förbunde

sig att under åren 1938—1947 för en årlig medelkostnad av 25,000 kronor

verkställa sådana nybyggnader och förbättringar av bostäder och sanitära

anordningar å fideikommisset, som i samråd med av länsstyrelsen utsedda

sakkunniga befunnes nödiga och lämpliga.

Statskontoret har i avgivet utlåtande tillstyrkt en sänkning av fastigheternas

värde till 5,000,000 kronor men avstyrkt länsstyrelsens förslag i övrigt

under hänvisning till den allmänna hjälpverksamhet för förbättrande av

bostadsförhållandena å landsbygden, som för närvarande bedrives och planeras.

Departementschefen har för egen del anfört:

Den rörelse som bedrives vid Ericsbergs fideikommissfastigheter i Södermanlands

län företer i sin ekonomiska organisation särdrag av väsentlig betydelse

för bedömandet av föreliggande framställningar och förslag i frågan

örn bestämmandet av den arvsskatt, som det skall åligga den nye fideikommissinnehavaren

att gälda.

Den öppna jorden är till övervägande delen utarrenderad. Då arrendegårdarna

i regel äro av relativt ringa storlek, sysselsättas på godset ett i förhållande

till dess omfång förhållandevis litet antal statare. Arrendatorerna på

de mindre gårdarna äro för sin försörjning beroende av arbete i fideikommissets

skogar, vilka i ekonomiskt hänseende behandlas såsom en särskild

förvaltningsenhet. På skogsbruket, som bedrives intensivt, baseras i sin ordning

ett par mindre industriföretag, vilkas energibehov kail tillgodoses ge

nom utnyttjande av egen vattenkraft. Avfallsvirket användes som bränsle

vid ett fideikommisset tillhörigt kalkbruk grundat på egna kalktillgångar.

Den genom rationalisering av jordbruksdriften frigjorda arbetskraften har

hittills kunnat beredas sysselsättning vid nämnda industrier.

Ett företag baserat på en samverkan mellan olika produktionsformer av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 246.

5

här karakteriserat slag är givetvis för sin utveckling beroende av tillgång till

eget rörelsekapital och medel, vilka kunna ges en riskbunden investering.

I motsvarande fall torde också eljest i regel aktiebolagsformen ha kommit

till användning. Redan för en enskild ägare med fri äganderätt kan det

erbjuda svårigheter att vidmakthålla och förkovra driften. Vanskligheterna

ökas genom de restriktioner som åläggas innehavaren, när egendomen förvaltas

såsom fideikommiss. o .

I den mån en enskild innehavare av ett företag av den typ, varpå Ericsbergs

fideikommissegendomar erbjuda ett exempel, ej har tillgång till fri,

likvid förmögenhet, är det ur ekonomisk synpunkt angeläget, ari eget kapital

successivt bildas ur löpande överskott å rörelsen. Örn en sådan utveckling

försvåras, föreligger risk för att sysselsättningen kan vidmakthållas blott

på bekostnad av en viss kapitalförtäring som närmast måste taga formen av

ett eftersättande av underhållet av byggnader och övriga fasta anläggningar.

En otillräcklig kapitalförsörjning är därför förbunden med sociala olägenheter

av betydelse i synnerhet örn bostadsbeståndet är otillfredsställande och

kräver nyinvesteringar.

Av handlingarna i ärendet framgår, att den nuvarande fideikommissinnehavaren

på Ericsberg saknar enskild förmögenhet. Samtidigt föreligger

starkt behov av medel för höjande av bostadsstandarden på godset. Av nyss

angivna skäl synes mig därför läget i förevarande fall väl uppfylla de förutsättningar

som måste anses gälla för nedsättning enligt arvsskatteförordningen

i det värde å fast egendom av fideikommissnatur som skall läggas till

grund för arvsskattens beräkning. Jag finner mig därför böra tillstyrka, att

sådan nedsättning skall ske.

En prövning av den omfattning, i vilken lindring i arvsskatten på anförda

grunder lämpligen bör medgivas, måste få karaktären av en skälighetsbedömning,

för vilken likväl ett visst stöd kan hämtas i den framlagda inkomstoch

utgiftsstaten för egendomarna. För egen del finner jag den å godset

bedrivna rörelsens här förut antydda ekonomiska karaktär motivera, att

Kungl. Maj:t — av hänsyn till behovet av medel för bibehållande av sysselsättningen

å godset utan uppgivande av kraven på fullgott underhåll av

de fasta anläggningarna och på en omfattande förbättring av bostadsbeståndet

— medgiver en nedsättning av egendomens taxeringsvärde i den av

länsstyrelsen i första hand föreslagna omfattningen, eller till 5 miljoner

kronor.

Örn det med skattelindringen avsedda målet och icke minst den nämnda

förbättringen av bostadsbeståndet skall tryggas, kan det emellertid ifrågasättas,

örn ej ytterligare någon ekonomisk lättnad är av behovet påkallad. Det

av länsstyrelsen framförda förslaget att utöver förut angivna reduktion avtaxeringsvärdet

från 6.7 till 5.0 miljoner kronor minska detta ned till 3.5

miljoner kronor, mot villkor att ett belopp ungefärligen motsvarande den därigenom

vunna skattelindringen under vederbörlig kontroll skulle disponeras

för bostadsförbättringar å godset, synes mig emellertid giva rum för vägande

erinringar.

Efter en sänkning av skattebeloppet i den förut av mig förordade omfattningen

torde nämligen förbättringsprogrammets genomförande icke längre

hindras av egendomens bristande bärkraft utan endast av eventuella svårigheter

vid finansieringen. Detta synes icke böra föranleda statliga åtgärder,

som gå längre än syftet kräver.

En utväg, som synes stå till bilds, örn man vill nå det av länsstyrelsen

åsyftade resultatet utan att ur senast angivna synpunkter ge rum för invändningar,

är att i lämplig form bereda fideikommissinnehavaren ett lån av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 246.

statsmedel. Då de fonder som avsetts för likartade syften ej torde kunna

disponeras i detta fall, måste särskilda medel anvisas för ändamålet. Jag

vill förorda, att så sker.

I viss anslutning till länsstyrelsens förslag synes lånebeloppet lämpligen

kunna fastställas till 250,000 kronor. Något särskilt villkor beträffande användningen

av medlen torde icke behöva knytas till lånet, eftersom den av

mig förordade skattelindringen ej torde böra av Kungl. Maj:t medgivas med

mindre fideikommissinnehavaren dessförinnan avgiver en förbindelse att genomföra

en förbättring av bostadsbeståndet i en omfattning ej understigande

den av länsstyrelsen angivna. Kungl. Majit torde få fastställa räntevillkoren

för lånet, vilka lämpligen böra ansluta sig till de vid primärbelåning

av fastigheter nu gängse. Amorteringsfrihet torde av Kungl. Majit få medgivas

för tio år eller den kortare tid inom vilken bostadsförbättringarna kunna genomföras.

Efter den amorteringsfria tidens utgång bör återbetalning ske med

en fast annuitet så bestämd, att krediten är slutligt avvecklad på ytterligare

tio år; det bör dock givetvis stå låntagaren fritt att på kortare tid återbetala

länet. Någon särskild säkerhet torde ej böra krävas; det egentliga värdet

för verksamheten å Ericsberg av ett lån utformat på här föreslaget sätt

ligger dari, att rörelsekapital erhålles för den tid, då arvsbeskattningen och

bostadsförbättringarna ställa särskilt stora krav på fideikommissets ekonomi,

utan att egendomens värde såsom kreditunderlag till följd därav minskas.

Ur statens synpunkt blir en kredit efter angivna linjer närmast att jämföra

med en partiell förlängning av den tid, för vilken anstånd må medgivas med

erläggande av arvsskatt, från tio till högst tjugo år. I så måtto ligger den

föreslagna åtgärden i linje med de utvägar som redan anlitas för att underlätta

erläggandet av arvsskatt å fast egendom.

För lånet erforderligt anslag av kapitalmedel bör anvisas under fonden

för låneunderstöd.

Utskottet. Föreliggande förslag innebär, att utöver den nedsättning av fideikommissegendomens

taxeringsvärde, som Kungl. Majit jämlikt gällande arvsskatteförordning

äger medgiva, skulle åt nuvarande innehavaren av Ericsbergs

fideikommiss beviljas ett statslån å 250,000 kronor i syfte att — jämsides

med arvsskattens erläggande — möjliggöra erforderlig förbättring av

fideikommissets bostadsbestånd utan att äventyra driften av den å fideikommisset

bedrivna industrien. Ä lånet, som skulle löpa utan amortering

under högst tio år, skulle gäldas ränta i anslutning till de för primärbelåning

av fastigheter nu gängse villkoren.

Utskottet har icke kunnat undgå att ur principiell synpunkt hysa betänkligheter

mot att, såsom här föreslagits, i särskild ordning bereda fideikommissinnehavare

förmåner med anlitande av statsmedel. I betraktande

av de speciella produktionsförhållanden, som känneteckna Ericsbergs fideikommiss,

och med hänsyn till det syfte, statslånet närmast skulle tjäna, har

utskottet dock icke velat motsätta sig Kungl. Majits förslag.

De föreslagna lånevillkoren hava icke givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av det anförda får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Majits förslag och

med avslag å motionen lii 387, må såsom kapitalinvestering

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 246.

7

i fonden för låneunderstöd till Låneunderstöd för innehavaren

av Ericsbergs fideikommiss å riksstaten för budgetåret

1939/40 anvisa ett anslag av 250,000 kronor.

Stockholm den 2 juni 1939.

På statsutskottets vägnar:

C. P. V. GRÄNEBO.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Gränebo, Nilsson i Malmö, Oscar Olsson, Svensson i

Kompersmåla, Gustafsson i Benestad, Pauli, Ström i Lidköping, Larsson i Varberg, Carlström,

Magnusson i Kalmar, Bäckström och Nisser; samt

från andra kammaren: herrar Jansson i Falun, Törnkvist, Eriksson i Stockholm,

Danielsson, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Isacsson, Persson

i Tidaholm, Staxäng, De Geer i Hanaskog och Hansson i Rubbestad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:448 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till grunder för dgrtidstillägg dt präster för budgetåret 1939140. s. 1 i texten