Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition med förslag till löneplaner för extra ordinarie tjänstemän m. fl. icke-ordinarie befattningshavare vid försvarsväsendet m. m.

1939-06-05 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1939:256, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition med förslag till löneplaner för extra ordinarie tjänstemän m. fl. icke-ordinarie befattningshavare vid försvarsväsendet m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 256.

1

Nr 256.

Ankom till riksdagens kansli den 5 juni 1939 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition med förslag

till löneplaner för extra ordinarie tjänstemän m. fl.

icke-ordinarie befattningshavare vid försvarsväsendet

m. m.

(lia och 3:e avd.)

Uti en till riksdagen avlåten, den 5 maj 1939 dagtecknad proposition, nr

298, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande behandling, har

Kungl. Maj:t, under åberopande av ett vid propositionen fogat utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen

att

dels godkänna av föredragande departementschefen förordade löneplaner

för extra ordinarie och extra tjänstemän vid försvarsväsendet;

dels besluta, att rörligt tillägg skall utgå till extra ordinarie och extra

tjänstemän vid försvarsväsendet enligt av departementschefen förordade

grunder;

dels ock besluta, att barntillägg skola övergångsvis utgå till vissa här

avsedda befattningshavare enligt av departementschefen förordade grunder.

Inledning.

Vid försvarsväsendet anställda icke-ordinarie befattningshavare i tjänstemannaställning

kunna i stort sett hänföras till tvenne huvudgrupper.

Till den ena huvudgruppen, omfattande de befattningshavare för vilka anställningen

utgör huvudsaklig sysselsättning, hör först och främst den personal,

å vilken kungörelsen den 22 juni 1928 (nr 215) med avlöningsbestämmelser

för vissa civila och civilmilitära icke-ordinarie befattningshavare

vid försvarsväsendet är tillämplig, samt den sjuksköterskepersonal, som tidigare

varit underkastad samma avlöningsförfattning men för vilken numera

— enligt beslut vid 1937 års riksdag — kungörelsen den 15 juni 1935

(nr 397) med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare

vid nyreglerade verk inom allmänna civilförvaltningen är gällande. Hit

torde jämväl böra räknas vissa arvodestagare samt kontraktsanställda i

tjänstemannaställning, vilka hava huvudsaklig sysselsättning vid försvarsväsendet.

Till nämnda grupp höra vidare den vid rullföringsväsendet anställda

personalen samt innehavare av de å staterna för centrala förvaltningsmyndigheter,

staber, undervisningsanstalter, truppförband, garnisonssjukhus

m. fl. förvaltningsenheter uppförda arvodesbefattningar; här åsyfta
li

i han fl till riksdac/ens protokoll 1939. 6 sami. Nr 256. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 256.

de befattningar äro enligt gällande försvarsordning avsedda att uppehållas

av pensionerad militär personal.

Den andra huvudgruppen, avseende sådana anställningshavare för vilka

tjänsten vid försvarsväsendet är att anse såsom bisyssla, omfattar huvudsakligen

sådan personal, vars avlöning utgår i form av arvoden, fastställda

i vederbörliga stater eller i särskilda för varje försvarsgren upprättade arvodesförteckningar.

I sitt den 23 december 1938 avgivna betänkande med förslag till militärt

avlöningsreglemente har 1936 års lönekommitté icke intagit några bestämmelser

rörande icke-ordinarie personal i allmänhet. Efter verkställd utredning

har emellertid kommittén sedermera den 3 maj 1939 till Kungl. Majit

överlämnat Betänkande med förslag till militärt icke-ordinarie reglemente.

Reglementet är avsett att vinna tillämpning dels å de personalkategorier,

vilkas avlöningsförhållanden nu regleras i kungörelsen nr 215/1928, dels å

den sjuksköterskepersonal, å vilken kungörelsen nr 397/1935 gjorts tillämplig

enligt beslut vid 1937 års riksdag och som därvid erhållit anställning

såsom extra ordinarie tjänstemän, dels ock å det stora flertalet av arvodestagare

och kontraktsanställda, för vilka enhetliga bestämmelser för närvarande

icke finnas meddelade. Avlöningsförhållandena såväl för innehavare

av arvodesbefattningar, avsedda för pensionerad militär personal som ock

för de anställningshavare, för vilka tjänsten vid försvarsväsendet är att huvudsakligen

anse såsom bisyssla, hava ansetts böra regleras vid sidan av

avlöningsreglementet.

Det föreslagna militära icke-ordinariereglementet innefattar lönereglering

för de av reglementsförslaget berörda icke-ordinarie befattningshavarna efter

samma grunder, som tillämpats i förslaget till civilt icke-ordinariereglemente.

Även med avseende å utformningen av reglementets olika detaljbestämmelser

har lönekommittén sökt i möjligaste mån följa avfattningen av motsvarande

stadganden i förslaget till civilt icke-ordinariereglemente. Där i reglementsförslaget

hänvisningar skett till avlöningsföreskriftema för ordinarie

tjänstemän, hava dessa emellertid av praktiska skäl ansetts böra avse stadgandena

i militära avlöningsreglementet. I de fall, där dylik hänvisning icke

kunnat äga rum, hava i stället uttömmande stadganden intagits i reglementsförslaget.

I fråga örn uppställningen av reglementsförslaget har kommittén ansett

sig böra i stort sett följa förslaget till civilt icke-ordinariereglemente. Vissa

ändringar i uppställningen hava dock ägt rum. Sålunda har reglementets

tillämpningsområde i 1 § angivits endast genom en allmänt hållen formulering,

varefter stadgandena i reglementet fördelats på två huvudavdelningar:

»1 avd. Extra ordinarie och extra tjänstemän» samt »2 avd. Övriga ickeordinarie

tjänstemän». Stadgandena under 1 avd. hava fördelats på tre

kapitel, av vilka 1 kap. innefattar allmänna bestämmelser av det innehåll,

som i förslaget till civilt icke-ordinariereglemente upptagits under 1 avd. 2

och 3 §§, medan 2 och 3 kap. omfatta bestämmelser angående extra ordinarie,

respektive extra tjänstemän. Under »2 avd. övriga icke-ordinarie

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 256.

3

tjänstemän» hava upptagits summariska föreskrifter angående avlöning till

innehavare av arvodesbefattningar, till tillfälligt anställd personal ävensom

till andra icke-ordinarie befattningshavare, vilka icke avses i 1 avd. 2 eller

3 kap. Någon motsvarighet till den i förslaget till civilt icke-ordinariereglemente

intagna »4 avd. Särskilda bestämmelser» har ej upptagits i reglementsförslaget,

emedan de undantagsbestämmelser, vilka erfordras för särskilda

personalgrupper, äro så fåtaliga att de synts lämpligen kunna införas

under vederbörande paragrafer i reglementet.

Under behandlingen av förevarande ärende har lönekommittén haft överläggningar

med utsedda representanter för vissa personalorganisationer, som

företräda de av utredningen berörda personalgrupperna. Därjämte hava

vissa delegerade för försvarsväsendets lönenämnd samt för försvarsväsendets

centrala förvaltningsmyndigheter inom kommittén deltagit i revisionen av

gällande avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare vid försvarsväsendet.

Det förslag, som kommittén i betänkandet framlagt, har av

personalrepresentanterna och nämnda delegerade lämnats utan erinran.

Liksom i fråga örn de i förslaget till civilt icke-ordinariereglemente intagna

löneplanerna har departementschefen ansett, att de i föreliggande reglementsförslag

upptagna löneplanerna böra underställas riksdagens beslut. Den

vid reglementsförslaget fogade tjänsteförteckningen avses däremot skola fastställas

av Kungl. Majit. Departementschefen har vidare funnit lämpligt att

i propositionen lämna redogörelse för vissa andra i lönekommitténs betänkande

behandlade frågor av betydelse för anställnings- och löneförhållandena

för försvarsväsendets icke-ordinarie personal, varigenom riksdagen

beretts tillfälle att uttala sig i dessa ämnen.

Remissyttranden över lönekommitténs betänkande hava icke hunnit inhämtas

före den föreliggande propositionens avlåtande. Sedermera inkomna

yttranden hava emellertid ställts till utskottets förfogande.

Huvudprinciper för en revision av avlöningsbestämmelserna för

försvarsväsendets icke-ordinarie personal.

Avlöningsbestämmelserna för den icke-ordinarie personal vid försvarsväsendet,

som är inordnad under kungörelsen nr 215/1928, hava ursprungligen

utformats i nära anslutning till de för motsvarande personal inom statsförvaltningen

i övrigt tidigare givna bestämmelserna i enahanda avseende. Denna

överensstämmelse har visserligen under utvecklingens gång delvis rubbats

därigenom, att avlöningskungörelsen för försvarsväsendets personal ej

reviderats parallellt med motsvarande författningar för de civila förvaltningsområdena.

Genom särskilda beslut vid sidan av avlöningskungörelsen

har emellertid i viss mån ånyo skett en anpassning till lönebestämmelserna

för icke-ordinarie befattningshavare vid civilförvaltningen.

I denna fråga har 1930 års lönekommitté framhållit, att då arbetsuppgifter

och utbildningskrav m. m. för här avsedda personalgrupper vid försvars
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 256.

väsendet i stort sett äro av likartad karaktär som de, vilka råda för motsvarande

personal vid civilförvaltningen, det synts lönekommittén vara naturligt

och riktigt, att avlöningsbestämmelserna för försvarsväsendets ifrågavarande

personal även för framtiden i väsentliga delar utformas efter

samma grunder som för icke-ordinarie tjänstemän vid civilförvaltningen.

Kommittén har därför utarbetat sitt förslag till avlöningsreglemente för ickeordinarie

tjänstemän vid försvarsväsendet i närmast möjliga anslutning till

de principer, som kommit till uttryck i kommitténs den 21 december 1938

avgivna förslag till civilt icke-ordinariereglemente.

Då sålunda i stort sett enahanda avlöningsbestämmelser förutsatts bliva

gällande för såväl civilförvaltningen som försvarsväsendets icke-ordinarie

tjänstemän, har kommittén övervägt, huruvida icke jämväl sistnämnda

tjänstemän borde inordnas under det föreslagna civila icke-ordinariereglementet,

vid vilket förhållande två särskilda avlöningsreglementen för angivna

personalkategorier icke skulle vara erforderliga. Emellertid förekomma

beträffande försvarsväsendet i mångt och mycket sådana avvikelser

från civilförvaltningens förhållanden i fråga örn personalorganisation och

tjänstgöring, sättet för bestridande av personalens avlöning m. m., att det

vid inordnande av försvarsväsendets icke-ordinarie personal under ett med

den civila statsförvaltningens motsvarande befattningshavare gemensamt avlöningsreglemente

i åtskillig utsträckning skulle bliva nödvändigt att däri

upptaga särbestämmelser för försvarsväsendets vidkommande. Härtill kommer

att, därest ett gemensamt avlöningsreglemente för angivna tjänstemän

fastställdes, de militära förvaltningsmyndigheterna till följd av hänvisningsstadgandena

i det civila icke-ordinariereglementet skulle bliva nödsakade

att i sin tjänstutövning använda det civila avlöningsreglementet vid sidan av

det militära. Lönekommittén har fördenskull ansett praktiska skäl tala för

bibehållande av ett särskilt avlöningsreglemente för icke-ordinarie tjänstemän

vid försvarsväsendet.

Departementschefen, som med hänsyn till de vid försvarsväsendet rådande

särskilda förhållandena funnit praktiska skäl tala för att avlöningsförhållandena

för den icke-ordinarie personalen vid försvarsväsendet jämväl

i fortsättningen regleras genom ett särskilt avlöningsreglemente, har icke

haft något att erinra mot de föreslagna huvudprinciperna för revision av

avlöningsbestämmelserna för ifrågavarande personal.

Frågor om ändring i anställnings- och lönevillkoren för vissa

personalgrupper m. m.

Upptörande på ordinarie stat av ytterligare befattningar

för civil och civilmilitär personal.

Den icke-ordinarie personal, som för närvarande lyder under kungörelsen

nr 215/1928, intager i vissa hänseenden en särställning inom statsförvaltningen.

De extra ordinarie tjänstemännen — vilkas antal uppgår till omkring

1,200 personer, bestående av ingenjörs- och ritarpersonal, kontorspersonal

vid olika centrala och lokala förvaltningsenheter, arbetsledare och förmän

vid verkstäder och liknande anläggningar samt sjukvårdspersonal m. fl.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 256.

5

— utgöra till största delen icke, såsom fallet i regeln är med extra ordinarie

tjänstemän vid andra förvaltningsgrenar, rekryteringspersonal till ordinarie

befattningar. Ordinarie tjänster saknas nämligen i allmänhet för arbetsuppgifter

av det slag, varom här är fråga. Det är sålunda här till största delen

fråga om befattningshavare, vilka under hela sin tjänstetid kvarstå i

icke-ordinarie anställning. Lönekommittén har emellertid framhållit önskvärdheten

av att till ordinarie tjänst överföras vissa befattningshavare i

icke-ordinarie anställning.

Departementschefen, som funnit lönekommitténs uttalande värt beaktande,

har ansett ifrågavarande spörsmål böra anslå, till dess ytterligare utredning

i ämnet hunnit verkställas.

Ändrad anställningsform m. m. för extra befattningshavare,

vissa arvodestagare samt kontraktsanställd personal.

Utöver extra ordinarie tjänstemän samt kvinnlig ekonomipersonal finnes

vid försvarsväsendet ett stort antal icke-ordinarie befattningshavare i tjänstemannaställning

i andra anställningsformer.

Bland dessa finnes en personalgrupp, för vilken summariska löneföreskrifter

meddelats i kungörelsen nr 215/1928, nämligen extra befattningshavare.

Enligt av lönekommittén inhämtade uppgifter utgöra de extra befattningshavarna

vid försvarsväsendet för närvarande cirka 140 personer. Ett

10-tal av dessa åtnjuter avlöning från avlöningsanslag, medan de övriga

avlönas från anskaffnings- och underhållsanslag. Drygt hälften av hela antalet

extra befattningshavare utgöres av kontorspersonal (t. ex. telefonvakt,

skrivbiträden, kontorsbiträden, kontorister). Ett 50-tal personer tillhöra gruppen

ritar- och konstruktörspersonal m. fl. Vidare finnes ett mindre antal

arbetsförmän m. fl. Flertalet av ifrågavarande befattningshavare befinner

sig i lägre löneställning. Enligt de av lönekommittén inhämtade uppgifterna

understiger årsavlöningen för närvarande i drygt 100 fall 3,000 kronor; i intet

fall överstiger avlöningen 6,000 kronor för år. Anställningstiderna för

nuvarande extra befattningshavare äro i allmänhet icke särdeles långa. I

mer än 100 fall uppgår anställningstiden till högst 2 år, och endast i 4 fall

överstiger anställningstiden 4 år.

En annan grupp av icke-ordinarie personal vid försvarsväsendet utgöres

av sådana arvodestagare, vilka icke bestrida befattningar avsedda för

pensionerad militär personal och för vilka anställningen vid försvarsväsendet

utgör huvudsaklig sysselsättning.

Denna grupp omfattar ett 40-tal befattningshavare, av vilka flertalet avlönas

från anskaffnings- och underhållsanslag. Bland dessa utgöras några

av ingenjörs- och ritarpersonal m. fl., och vidare finnes en del till kontorspersonal

hänförliga befattningshavare samt ett mindre antal maskinister

och eldare. Löneställningen är för ifrågavarande arvodestagare mera varierande

än för de extra befattningshavarna; även här ligger dock flertalet ersättningsbelopp

under 6,000 kronor för år. Även anställningstiderna för nuvarande

befattningshavare äro mera växlande; i ett 10-tal fall överstiger

anställningstiden 5 år, och anställningstider över 15 år förekomma i några

fall. Av dessa arvodestagare torde ett mindre antal utgöras av personer

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 256.

— vare sig i mera tillfällig anställning eller med arbetsuppgifter av mera

fortlöpande natur — vilkas arbetskraft ej helt tages i anspråk för försvars - väsendet.

Den största gruppen bland de här avsedda befattningshavarna utgöres

emellertid av kontraktsanställda tjänstemän.

Dessa uppgå till sammanlagt omkring 350, av vilka endast 4 åtnjuta avlöning

från avlöningsanslag, medan de övriga avlönas från anskaffningseller

underhållsanslag. De flesta bland de kontraktsanställda tjänstemännen

tillhöra gruppen ingenjörs- och ritarpersonal samt vissa därmed jämförliga

befattningshavare såsom kontrollanter, byggnadsassistenter, avdelnings- och

sektionsföreståndare vid verkstäder och liknande inrättningar m. fl. Antalet

kontraktsanställda ingenjörer i olika ställningar, kontrollanter, ritare, ritbiträden

och kopister uppgår till cirka 150. Till arbetsledande personal hänförliga

befattningshavare med kontraktsanställning utgöra sammanlagt omkring

35. Vidare finnas till kontorspersonal hänförliga kontraktsanställda till

ett antal av omkring 60.

Vad löneställningen för de kontraktsanställda befattningshavarna angår,

fördela sig dessa befattningshavare på olika lönelägen från lönebelopp understigande

2,000 kronor för år upp till en årslön av 12,000 kronor. Den årliga

avlöningen utgör för närvarande för omkring 200 befattningshavare högst

4,000 kronor och för cirka 280 befattningshavare högst 6,000 kronor. 50 befattningshavare

åtnjuta en avlöning mellan 6,000 och 8,000 kronor, 15 en avlöning

mellan 8,000 och 10,000 kronor samt 7 befattningshavare 10,000 kronor

eller därutöver. I en del fall utgår avlöningen i form av ett fast belopp

i ett för allt, isandra fall åtnjutes dyrtidstillägg, ibland även annan provisorisk

löneförmån, å fastställt lönebelopp. Stundom är avlöningen bestämd

att utgå efter viss lönegrad eller löneklass enligt avlöningsföreskrifterna för

ordinarie eller extra ordinarie tjänstemän. Fria naturaförmåner utöver kontant

lön förekomma i vissa fall. Beträffande lönevillkoren i övrigt — t. ex.

semester, avlöning under olika slag av ledigheter o. s. v. — synas förhållandena

vara tämligen växlande även för befattningshavare i likartad löneställning

och med till synes jämförliga arbetsuppgifter. En översikt över anställningstiden

för nuvarande befattningshavare med kontraktsanställning

visar, att det här i icke ringa utsträckning är fråga örn personal, som sysselsättes

med arbetsuppgifter av mera permanent beskaffenhet och som kvarstannar

i statens tjänst.

1 fråga örn de extra befattningshavarna har lönekommittén

framhållit, att de i avsevärd utsträckning utgöra rekryteringspersonal, för

vilken befordran till extra ordinarie tjänst efter lämplig prövnings- och utbildningstid

normalt torde ifrågakomma. Enligt kommitténs mening bör

ifrågavarande personal i allmänhet lönegradsplaceras såsom extra tjänstemän

och underkastas avlöningsbestämmelser av i huvudsak samma innehåll

som föreslagits för motsvarande personalkategori vid civilförvaltningen.

Även de i den förut lämnade redogörelsen berörda arvodestagarna

böra enligt kommitténs mening lämpligen kunna, i den mån deras arbetskraft

helt tages i anspråk för försvarsväsendet, överföras till kategorien

extra tjänstemän eller, under därför i övrigt gällande förutsättningar, till

extra ordinarie tjänstemän.

Vad slutligen beträffar de kontraktsanställda befattnings
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 256.

7

ha varn a, bör enligt kommitténs uppfattning kontraktsanställningen såsom

anställningsform för försvarsväsendets icke-ordinarie personal avsevärt

begränsas. Härom anför kommittén bland annat följande:

Anställning medelst personligt kontrakt förekommer inom andra förvaltningsområden

endast i ringa utsträckning och då vanligen för speciella arbetsuppgifter

med individuella växlingar i arbetsprestationernas och tjänstgöringstidens

omfattning. En utjämning av de skiftande lönevillkor, som i

kontraktsanställningen tillämpas inom försvarsväsendet, är enligt kommitténs

uppfattning önskvärd. För personal med mera fortlöpande arbetsuppgifter

och stadigvarande anställning måste denna anställningsform betraktas såsom

otillfredsställande, emedan den icke är och ej heller lämpligen torde kunna

generellt eller ens i större utsträckning bliva förenad med pensionsrätt. Såvitt

kommittén kan döma torde de kontraktsanställda tjänstemännen i allmänhet

utan olägenhet kunna överföras till kategorien extra tjänstemän

eller, i den mån de sysselsättas med arbetsuppgifter av mera fortlöpande beskaffenhet

samt befattningarnas innehavare passerat erforderligt utbildningsoch

prövostadium, till extra ordinarie anställning. I en del fall kan måhända

ombildning av befattningarna till ordinarie tjänster kunna ifrågakomma.

Lönekommittén har sålunda för sin del förordat, att anställningsformen

personligt kontrakt för tjänstemän vid försvarsväsendet väsentligen avvecklas

genom befattningarnas överförande till kategorierna extra ordinarie och

extra tjänstemän. Kommittén har emellertid samtidigt framhållit, att kontraktsanställningsformen

knappast helt torde kunna undvaras med hänsyn

därtill, att på vissa arbetsområden en större smidighet och rörlighet i lönesättningen,

med möjlighet till närmare anpassning efter den fria arbetsmarknadens

förhållanden, i en del fall kan vara önskvärd.

Departementschefen yttrar härom följande:

? Såsom lönekommittén framhållit, torde en reglering av löne- och anställningsförhållandena

för de grupper av icke-ordinarie personal vid försvarsväsendet,

varom här är fråga, få anses vara av behovet påkallad. Gentemot

de av lönekommittén angivna allmänna riktlinjerna för åstadkommandet av

mera enhetliga avlöningsbestämmelser i förevarande hänseende synes i stort

sett icke vara något att erinra. Frågan i vilken omfattning arvodes- och

kontraktsanställning bör för framtiden bibehållas lärer emellertid icke nu

kunna generellt avgöras utan torde böra göras till föremål för ytterligare utredning.

»

Sjuksköterskornas återförande under de militära

avlöningsbestämmelserna.

Såsom redan antytts blevo, i samband med införande för försvarsväsendets

sjuksköterskor och husmödrar vid sjukhus av bruttolönesystem, dessa befattningshavare

enligt beslut av 1937 års riksdag hänförda till kungörelsen

den 15 juni 1935 (nr 397) med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare

vid nyreglerade verk inom allmänna civilförvaltningen.

Lönekommittén har ansett det önskvärt, att vederbörande redogörare vid

tillämpning av avlöningsbestämmelserna icke (vingås anlita alltför många

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 256.

avlöningsförfattningar, vadan kommittén funnit praktiska skäl starkt tala för

att med ikraftträdandet av ett nytt militärt icke-ordinariereglemente försvarsväsendets

ifrågavarande sjuksköterskepersonal hänföres till nämnda

reglemente såsom extra ordinarie tjänstemän. Kommittén har anfört:

Att riksdagen år 1937 ansåg befattningshavarna i fråga böra inordnas under

allmänna civilförvaltningens avlöningskungörelse, torde i avsevärd mån

kunna förklaras av att de allmänna lönereglerna i kungörelsen nr 215/1928

icke undergått den revision och modernisering, för vilka de civila bestämmelserna

blivit föremål år 1935, och sålunda företedde avvikelser i materiellt

hänseende från de civila föreskrifterna. Härutinnan komma förhållandena

nu att bliva annorlunda. Ur saklig synpunkt torde någon erinran

mot sjuksköterskornas återförande under de militära icke-ordinariebestämmelsema

näppeligen kunna göras, då de materiella lönevillkoren vid bifall

till lönekommitténs nu föreliggande förslag bliva i allt väsentligt desamma

som för civilförvaltningens extra ordinarie personal.

Departementschefen yttrar i ämnet följande:

»Lönekommitténs förslag i fråga örn sjuksköterskornas vid försvarsväsendet

återförande under de militära avlöningsbestämmelsema synes mig välgrundat.

Såsom kommittén anfört, torde någon saklig erinran mot en

dylik anordning icke kunna göras, då dc materiella lönevillkoren vid ett

genomförande av kommitténs föreliggande förslag bliva väsentligen desamma

som för den extra ordinarie personalen vid civilförvaltningen.»

Ändrat lönesystem m. m. för viss ekonomipersonal.

Vid tillkomsten av 1928 års avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie personal

vid försvarsväsendet upptogs den kvinnliga sjukvårds- och ekonomipersonalen

i den vid kungörelsen nr 215/1928 fogade tjänsteförteckningen B.

Denna personal utgjordes av undersköterskor, kokerskor, sjuksköterskor

(översköterskor, avdelnings- och operationssköterskor), husmödrar vid garnisonssjukhusen

ävensom vissa tvättförestånderskor, hushållerskor och köksförestånderskor.

Enligt kungörelsens bestämmelser ägde ifrågavarande personal

fritt erhålla kost, bostad i av statsverket disponerad lägenhet med

möbler och sängservis ävensom bränsle, lyse och tvätt samt därutöver åtnjuta

icke dyrortsgrupperad lön enligt en löneplan K, upptagande 7 lönegrader.

För varje lönegrad angavs begynnelselönen samt lönen efter en

tjänstetid av respektive 3, 6 och 9 år. Genom kungörelse nr 2/1936 vidtogos

vissa ändringar i tjänsteförteckningen B, innebärande ett avförande

därifrån av befattningarna för kokerskor samt uppförande å förteckningen

av befattningar såsom husmoder av 1. och 2. klass samt biträdande husmoder.

Frågan om överförande av den kvinnliga ekonomipersonalen från avlöningsformen

med naturaförmåner och icke dyrortsgraderad kontant lön till

det för extra ordinarie tjänstemän gällande lönesystemet har vid olika tillfällen

varit föremål för särskilda uttalanden. Allenast för en grupp av ifrågavarande

personal har ett sådant överförande kommit till stånd, i det att så
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 256.

9

som förut nämnts befattningarna såsom husmoder vid sjukhus, sjuksköterska,

Översköterska, operationssköterska och röntgensköterska genom kungörelse

den 18 juni 1937 (nr 515) avförts från tjänsteförteckningen B och

såsom extra ordinarie tjänstemän hänförts till allmänna civilförvaltningens

avlöningskungörelse den 15 juni 1935 (nr 397). Härvid har husmoder vid

sjukhus hänförts till lönegraden Eo 9; övriga ifrågavarande befattningshavare

hava inplacerats i lönegraden Eo 7.

I anledning av en utav svenska ekonomiföreståndarinnors förening hos

Kungl. Maj :t gjord framställning örn förbättrade anställnings- och avlöningsförhållanden

för husmödrar och biträdande humödrar vid försvarsväsendet

hava såväl arméförvaltningens intendentur- och civila departement som försvarsväsendets

lönenämnd uttalat sig till förmån för ett bruttolönesystem

för ifrågavarande befattningshavare.

Lönekommittén har härutinnan anfört, att med den utveckling av avlöningsväsendet,

som ägt rum efter tillkomsten av löneplanen K, kommittén

för sin del ansett bärande skäl icke längre föreligga att bibehålla det nuvarande

naturalönesystemet för den kvinnliga ekonomipersonalen vid försvarsväsendet.

övergång även för dessa befattningshavares vidkommande

till ett bruttolönesystem genom befattningarnas överförande till extra ordinarie

tjänster skulle enligt kommitténs mening vara ägnat att underlätta ett

framtida bedömande av lönenivån i jämförelse med andra befattningar och

att förenkla avlöningsbestämmelsernas utformande, varjämte också skulle

avlägsnas de ojämnheter i avlöningshänseende, som i viss mån följde av det

nuvarande systemet med icke ortsgrupperade nettolöner.

För genomförande av den sålunda för ekonomipersonalens vidkommande

förordade övergången till bruttolönesystem har kommittén funnit den närmast

till hands liggande utvägen vara att avväga löneställningen efter nuvarande

relationer i pensionshänseende och sålunda inplacera befattningarna

ifråga i de lönegrader av löneplanen för extra ordinarie tjänstemän, för

vilka pensionsunderlagen motsvara de för befattningarna nu gällande pensionsunderlagen.

I anslutning härtill har lönekommittén föreslagit, att befattningshavare

i nuvarande lönegraderna K 7, K 5 och K 4 skola hänföras

lill respektive 8, 6 och 4 lönegraderna i löneplanen för extra ordinarie tjänstemän

i det nya militära icke-ordinariereglementet.

Kommittén har i detta sammanhang framhållit, att med ifrågavarande förslag

örn inplacering å extraordinarieplanen av här avsedd ekonomipersonal

icke åsyftats ett slutligt ståndpunktstagande till frågan örn löneställning för

ekonomipersonalen utan att förslaget är att anse som en provisorisk lösning

i avhidan på en blivande tjänsteförteckningsrevision.

Beträffande förslagets verkningar i lönehänseende har kommittén anfört

i huvudsak följande:

En överflyttning av ekonomipersonalen från netto- till hruttolönesystem

enligt det av kommittén framlagda förslaget medför för därav berörda befattningshavare

en väsentlig ökning i de kontanta lönerna. I vad mån omläggningen

även skulle medföra en reell ökning av de totala avlöningsför
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 256.

månerna, beror självfallet helt och hållet på vilket värde de befattningshavarna

nu tillkommande naturaförmånerna kunna anses äga. En uppskattning

av naturaförmånernas värde är givetvis förenad med vanskligheter. I

samband med genomförandet år 1937 av sjuksköterskepersonalens lönereglering

beräknade försvarsväsendets lönenämnd i syfte att belysa den totala

löneökningen för ifrågavarande personal värdet å sjuksköterskornas naturaförmåner

med utgångspunkt från det belopp, som viss sjukvårdspersonal

vid serafimerlasarettet hade att erlägga för åtnjuten bostad och kost.

Detta värde å naturaförmånerna — 1,134 kronor för år —- angavs vid uppskattningen

av sjuksköterskornas löneförbättring såsom naturavärdet för den

ortsgrupp, till vilken Stockholm hänförts (I-ort). För övriga ortsgrupper

uppskattades naturavärdet till ett belopp, vilket stod i samma relation till

lönen å vederbörande ortsgrupp, som naturavärdet 1,134 kronor utgjorde

i förhållande till lönen på I-ort. Med detta beräkningssätt erhölles — lika

för samtliga berörda lönegrader — följande naturavärden:

Ortsgrupp: [A BODE FGHI

Naturavärden kr.: 822 860 897 935 972 1,009 1,047 1,084 1,134

Den reella löneökningen vid ett överflyttande av ekonomipersonalen från

netto- till bruttolönesystem enligt lönekommitténs förslag skulle med utgångspunkt

från de av lönenämnden sålunda beräknade naturavärdena utgöra

för år räknat:

Ortsgrupp: A BODE FGHI

För befattningshavare

i lönegrad

K 7:.......... +356 +438 +522 +605 +689 +773 +856 +939 +1,011

För befattningshavare

i lönegrad

K 5:.......... +354 +425 +495 +566 +637 +708 +778 +849 +907

För befattningshavare

i lönegrad

K 4:.......... +258 +315 +373 +431 +489 +548 +605 +663 +709.

Till ytterligare belysning av ifrågavarande spörsmål har lönekommittén

införskaffat vissa uppgifter angående de belopp, som försvarsväsendets sjuksköterskor

för närvarande hava att erlägga för bostad och kost, i den mån

dessa förmåner tillhandahållas dem av kronan. Enligt vad dessa uppgifter

utvisa skulle en sjuksköterska, som av kronan erhåller såväl bostad som kost

och tvätt, för dessa förmåner i genomsnitt årligen erlägga vid truppförbanden

567 kronor och vid sjukhusen 932 kronor.

Den ekonomipersonal vid försvarsväsendet, örn vars överförande till bruttolönesystem

det här skulle bliva fråga — sammanlagda antalet av dessa befattningshavare

utgör 95 — åtnjuter för närvarande i de flesta fall bostad i

kronans fastigheter. Befattningshavarna i fråga äro för närvarande författningsenligt

berättigade till fri bostad utöver den kontanta lönen, och endast i

de fall, där bostad icke kan genom kronans försorg beredas, utbetalas i stället

hyresersättning med av vederbörande centrala förvaltningsmyndighet bestämt

belopp. Med hänsyn härtill skulle, därest de i det föregående berörda,

för försvarsväsendets sjuksköterskepersonal gällande grunderna för

bestämmande av ersättning för naturaförmåner göras tillämpliga jämväl å

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 256.

11

ekonomipersonalen, den av lönekommittén föreslagna omläggningen av lönesystemet

med därvid tillstyrkt lönegradsplacering kunna väntas för flertalet

befattningshavare medföra en reell löneförbättring överstigande den ökning,

som ovan beräknats med utgångspunkt från den av lönenämnden gjorda

uppskattningen av naturaförmånernas värde.

Lönekommittén har emellertid i detta sammanhang uttalat, att en översyn

av de värden, som för närvarande tillämpas vid upplåtande av tjänstebostäder

av här ifrågavarande art, synes vara önskvärt.

Departementschefen yttrar i ämnet följande:

»I likhet med lönekommittén anser jag, att en övergång till bruttolönesystem

för den kvinnliga ekonomipersonalen vid försvarsväsendet genom befattningarnas

överförande till extra ordinarie tjänster är ur skilda synpunkter sakligt

befogad. Jag förordar sålunda, att den nuvarande K-löneplanen slopas.

Vad angår inplaceringen å extraordinarieplanen av nu avsedd personal, synes

mig kommitténs förslag härutinnan — vilket betecknats såsom ett provisorium

i avbidan på den definitiva prövning av befattningarnas löneställning,

vilken kommittén förutsatt skola äga rum i samband med en blivande

revision av tjänsteförteckningen för extra ordinarie tjänstemän vid försvarsväsendet

— vara av beskaffenhet att tills vidare böra godtagas. I anslutning

till vad lönekommittén yttrat vill jag understryka betydelsen av att omsorgsfull

prövning ägnas frågor örn fastställande av ersättning för naturaförmåner,

som av kronan tillhandahållas mot löneavdrag, i främsta rummet

bostad.»

Löneplaner.

Extra ordinarie tjänstemän.

Den i nu gällande avlöningskungörelse intagna löneplanen för försvarsväsendets

extra ordinarie tjänstemän omfattar 27 lönegrader.

Lönekommittén har för att ernå överensstämmelse med löneplanen för

civila extra ordinarie tjänstemän och härigenom möjliggöra inrättandet av

extra ordinarie befattningar i högre lönegrader än den 27, därest behov därav

skulle uppstå, ansett sig böra utbygga löneplanen för extra ordinarie

tjänstemän med tre lönegrader. Den i reglementsförslaget intagna löneplanen

för extra ordinarie tjänstemän omfattar sålunda 30 lönegrader.

Lönerna inom de olika löneklasserna av den föreslagna löneplanen, benämnd

löneplan MEo, hava upptagits till samma belopp och differentierats

efter samma antal ortsgrupper som i motsvarande löneklasser enligt löneplanen

A i civila avlöningsreglementet och den föreslagna löneplanen för

civila extra ordinarie tjänstemän.

Departementschefen har funnit sig böra förorda det föreliggande löneplansförslaget

till fastställelse.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 256.

Extra tjänstemän.

I nu gällande avlöningskungörelse för försvarsväsendets icke-ordinarie

personal finnes icke meddelad någon löneplan för extra tjänstemän. Avlöningen

till de extra befattningshavarna bestämmes, för så vitt ej vederbörande

centrala förvaltningsmyndighet för visst fall fastställt avlöningsförmånerna,

av den myndighet, vilken äger tillsätta befattningen, varvid skall

iakttagas att avlöningen icke i något fall må överstiga vad som motsvarar

begynnelselönen för jämförlig extra ordinarie tjänsteman.

Lönekommittén, som funnit den av kommittén förutsatta överföringen av

kontraktsanställda anställningshavare till anställning såsom extra tjänstmän

icke kunna äga rum inom ramen av en löneplan, sammanfallande med den

blivande löneplanen för extra tjänstemän vid civilförvaltningen, har med

hänsyn härtill föreslagit, att löneplanen för extra tjänstemän vid försvarsväsendet

skall omfatta 27 lönegrader. I övrigt överensstämmer denna löneplan

med den föreslagna löneplanen för extra tjänstemän vid civilförvaltningen.

Departementschefen, som intet haft att erinra mot löneplanens för extra

tjänstemän utbyggnad till att omfatta 27 lönegrader, har tillstyrkt fastställelse

av lönekommitténs löneplansförslag.

Semester.

Extra ordinarie och extra tjänstemän vid försvarsväsendet åtnjuta sedan

ingången av år 1938 enligt i särskild ordning meddelade föreskrifter samma

semesterförmåner som motsvarande tjänstemän vid den civila statsförvaltningen.

De av lönekommittén föreslagna semesterbestämmelserna hava utformats

i överensstämmelse med de bestämmelser i motsvarande hänseende, som för

civilförvaltningens motsvarande tjänstemän förordats i propositionen nr 218.

För extra tjänstemän i högre lönegrad än den 23 :e har kommittén emellertid

föreslagit, att vederbörande centrala förvaltningsmyndighet skulle äga

rätt att utsträcka semestern till högst 25 dagar för år.

Emellertid erfordras vid ett överförande i enlighet med kommitténs förslag

av sjuksjöterskepersonalen till militära icke-ordinariereglementet vissa

särskilda bestämmelser angående semester för denna personals vidkommande.

Härom anför lönekommittén bland annat följande:

Frågan om semesterrätten för sjuksköterskor vid försvarsväsendet bör efter

kommitténs uppfattning ses i samband med motsvarande spörsmål för

annan statlig sjukvårdspersonal. De särskilda bestämmelser angående semester

för här ifrågavarande sjuksköterskor, som av kommittén upptagits

under det föreliggande reglementsförslaget, hava därför avfattats så, att

extra ordinarie tjänsteman tillhörande sjukvårdspersonalen äger årligen åtnjuta

semester, sköterska å röntgenavdelning under 42 dagar samt annan

sådan tjänsteman under 20 dagar före fyllda 30 år, 25 dagar mellan 30 och

40 år samt 35 dagar efter fyllda 40 år.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 256.

13

Departementschefen förklarar sig icke hava någon erinran att framställa

mot lönekommitténs förslag i ifrågavarande hänseenden.

Övertidsersättning.

Särskilda bestämmelser angående övertidsersättning äro icke meddelade i

nuvarande avlöningskungörelse för försvarsväsendets icke-ordinarie personal.

De icke-ordinarie tjänstemännen vid detta förvaltningsområde äro sålunda

i allmänhet uteslutna från denna förmån, som enligt nu gällande avlöningsbestämmelser

för allmänna civilförvaltningen och kommunikationsverken

under vissa förutsättningar tillkommer där tjänstgörande personal i lägre och

mellangrader.

Lönekommittén har framhållit, att medan beträffande ordinarie beställningshavare

vid försvarsväsendet förhållandena för det långt övervägande

flertalet äro sådana, att övertidsersättning enligt hittills gällande allmänna

principer icke kan ifrågakomma på grund av tjänstens natur och beställningshavarnas

befälsställning, finnas bland försvarsväsendets icke-ordinarie

befattningshavare åtskilliga, vilkas tjänstgöringsförhållanden äro av sådan

art, att övertidsersättning enligt de inom civilförvaltningen tillämpade grunderna

kan ifrågakomma. Detta torde i främsta rummet gälla kontorspersonalen.

Efter kommitténs uppfattning föreligger icke tillräcklig anledning att

i avseende å möjlighet till övertidsersättning i princip ställa denna personal

i en sämre ställning än den, som tillkommer jämförliga befattningshavare

inom statsförvaltningen i allmänhet. Kommittén har därför ansett, att föreskrifter

om övertidsersättning böra införas i det nya militära icke-ordinariereglementet.

Kommittén har i denna fråga vidare anfört följande:

Utöver de allmänna begränsningar i avseende å möjligheten till övertidsersättning,

som gälla eller föreslagits komma i tillämpning för civilförvaltningens

befattningshavare, torde ifråga om den vid försvarsväsendet

anställda icke-ordinarie personalen vissa särskilda inskränkningar sannolikt

bliva påkallade med hänsyn till det förhållandet, att ordinarie beställningshavare

inom detta förvaltningsområde icke äga åtnjuta ersättning för

övertidstjänstgöring. Där utsträckt tjänstgöring samtidigt ålägges såväl ordinarie

beställningshavare som icke-ordinarie tjänstemän, synes det i allmänhet,

om ej särskilda skäl till avvikelse föreligga, få anses mindre lämpligt,

att ersättning för övertidstjänstgöring utgår till sistnämnda befattningshavare,

medan sådan ersättning förvägras de ordinarie beställningshavarna.

Med hänsyn till de inskränkningar i rätten till övertidsersättning, som sålunda

följa av allmänna principer eller eventuellt påkallas på grund av särskilda

förhållanden vid försvarsväsendet, har kommittén ansett lämpligast

att med avseende å övertidsersättning stadga sådan begränsning, att dylik

ersättning må utgå endast i den mån Kungl. Majit så bestämmer. I stället

för att — såsom den i civila avlöningsreglementct använda formuleringen

medför — undantag och begränsningar i rätten till övertidsersättning stadgas

i de tillämpningsbestämmelser, vilka skulle utfärdas av Kungl. Majit,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 256.

skulle sålunda här Kungl. Majit positivt angiva för vilka grupper av befattningshavare

och under vilka förutsättningar övertidsersättning må utgå. I

anslutning härtill föreslår kommittén, att närmare bestämmelser rörande

tillämpningen av föreskrifterna i paragrafen skola utfärdas av vederbörande

centrala förvaltningsmyndighet, i den mån ej Kungl. Majit meddelat dylika

bestämmelser.

Departementschefen yttrar i

»Såsom lönekommittén framhållit, äro tjänstgöringsförhållandena i vad angår

vissa grupper av försvarsväsendets icke-ordinarie befattningshavare av

den beskaffenhet, att övertidsersättning enligt de inom civilförvaltningen tilllämpade

grunderna kan ifrågakomma. Jag delar kommitténs uppfattning

därom, att tillräcklig anledning ej föreligger att i avseende å möjlighet till

övertidsersättning i princip ställa ifrågavarande personal i en sämre ställning

än den, som tillkommer jämförliga befattningshavare inom statsförvaltningen

i allmänhet. I likhet med kommittén anser jag fördenskull, att

regler om övertidsersättning böra införas i det nya militära icke-ordinariereglementet.

Mot den av kommittén föreslagna utformningen av nämnda

regler har jag icke funnit anledning till saklig erinran.»

Sjukvård och begravningshjälp.

I fråga örn sjukvård och begravningshjälp för icke-ordinarie personal vid

försvarsväsendet har lönekommittén föreslagit samma bestämmelser, som i

motsvarande hänseenden förordats i betänkandet angående militärt avlöningsreglemente.

Då sistnämnda stadganden hava utformats i nära anslutning

till motsvarande föreskrifter i civila avlöningsreglementet, skulle även

på detta område överensstämmelse ernås med vad som avses gälla för civila

statsförvaltningen. Jämväl de föreskrifter, som i fråga om sagda förmåner

kunna komma att meddelas i blivande tilläggsbestämmelser till det

militära avlöningsreglementet, hava ansetts böra bliva i huvudsak tillämpliga.

Departementschefen har icke haft någon erinran att framställa mot de

föreskrifter beträffande sjukvård på statens bekostnad samt begravningshjälp

till extra ordinarie tjänstemän m. fl„ som kommittén upptagit i sitt

förslag till militärt icke-ordinariereglemente.

Rörligt tillägg. Barntillägg.

Enligt lönekommitténs reglementsförslag skall rörligt tillägg utgå till extra

ordinarie och extra tjänstemän under samma förutsättningar och enligt samma

grunder, som genom utfärdandet av militära avlöningsreglementet fastställts

för ordinarie personal. I propositionen nr 247 till innevarande års

riksdag angående vissa avlöningsanslag under riksstatens fjärde huvudtitel

hava under särskilda rubriker under vederbörliga avlöningsanslag beräknats

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 256.

15

medel för ifrågavarande ändamål beträffande såväl ordinarie beställningshavare

som icke-ordinarie befattningshavare.

Vidare har lönekommittén i sitt betänkande hemställt, att barntillägg övergångsvis

måtte få utgå till vissa i militära icke-ordinariereglementet avsedda

befattningshavare enligt de grunder, som jämlikt riksdagens i skrivelse nr

388 år 1938 meddelade beslut skola tillämpas beträffande i civila avlöningsreglementet

avsedda ordinarie tjänstemän och som föreslagits jämväl beträffande

såväl de tjänstemän, vilka avses i civila icke-ordinarie reglementet,

som de i militära avlöningsreglementet avsedda beställningshavarna. För

nu ifrågavarande ändamål hava i innevarande års statsverksproposition under

fjärde huvudtiteln anslag beräknats beträffande både ordinarie och ickeordinarie

tjänstemän.

Departementschefen har förordat vad kommittén sålunda föreslagit.

Mot förslaget att avlöningsförhållandena för den icke-ordinarie personalen

vid försvarsväsendet regleras genom ett särskilt avlöningsreglemente, militära

icke-ordinariereglementet, i anslutning till de principer, som kommit till uttryck

i förslaget till civilt icke-ordinariereglemente, är från utskottets sida

intet att erinra.

Utskottet har ej heller funnit anledning till anmärkning mot de allmänna

riktlinjer, som föredragande departementschefen i propositionen angivit för

ordnande av anställningsförhållandena för extra befattningshavare, vissa arvodestagare

och kontraktsanställda befattningshavare vid försvarsväsendet.

Det synes utskottet lämpligt, att ifrågavarande personal i så stor utsträckning

som möjligt inordnas under det nya icke-ordinariereglementet och därigenom

får sina avlöningsförhållanden ordnade enligt reglementets bestämmelser.

I propositionen har förordats, att det föreslagna militära icke-ordinariereglementet

skall tillämpas å försvarsväsendets sjuksköterskor och husmödrar

vid sjukhus. Tillika har föreslagits, att viss ekonomipersonal vid försvarsväsendet,

vilken för närvarande åtnjuter lön enligt den i gällande

avlöningskungörelse intagna löneplanen K jämte vissa naturaförmåner,

skall överföras till bruttolönesystem och inplaceras å löneplanen för

extra ordinarie tjänstemän. Det synes utskottet, att i propositionen

anförts övertygande skäl för de föreslagna anordningarna. Utskottet utgår

därvid från att det militära icke-ordinariereglementet skall tillämpas å

all vid sjukhus och sjukvårdsanstalter under militär förvaltning anställd personal,

som tillhör nu ifrågavarande personalgrupper. Därjämte förutsätter

utskottet såsom självklart, att reglementet icke skall äga tillämpning å motsvarande

personal, anställd vid sjukhus under civil förvaltning. I detta sammanhang

anser sig utskottet böra understryka det av föredragande departementschefen

i samband med behandlingen av frågan örn ändrat lönesystem

för viss ekonomipersonal gjorda uttalandet, att omsorgsfull prövning bör

ägnas frågor örn fastställande av ersättning för bostäder och övriga naturaförmåner,

som av kronan tillhandahållas mot löneavdrag.

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 256.

Såsom framgår av föredragande departementschefens uttalande i propositionen,

torde direkt beslut böra av riksdagen fattas i fråga om de löneplaner,

som innefattas i det vid propositionen såsom bilaga fogade reglementsförslaget.

I anledning härav vill utskottet erinra, att nu ifrågavarande löneplaner

överensstämma med de förut av utskottet tillstyrkta löneplanerna för extra

ordinarie och extra tjänstemän vid den civila statsförvaltningen, allenast med

den avvikelsen att löneplanen för extra tjänstemän utbyggts att omfatta 27

lönegrader. Med hänsyn härtill och då bärande skäl synas utskottet vara

anförda för denna avvikelse, vill utskottet förorda, att de nu föreslagna löneplanema

måtte av riksdagen godkännas.

Vad i propositionen anförts och föreslagits i fråga örn semester och övertidsersättning,

rörande sjukvård och begravningshjälp, rörligt tillägg ävensom

— övergångsvis — barntillägg för extra ordinarie och extra tjänstemän

m. fl. har icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna de av föredragande departementschefen förordade

löneplanerna för extra ordinarie och extra tjänstemän

vid försvarsväsendet;

b) besluta, att rörligt tillägg skall utgå till extra ordinarie

och extra tjänstemän vid försvarsväsendet enligt av departementschefen

förordade grunder; samt

c) besluta, att barntillägg skola övergångsvis utgå till vissa

här avsedda befattningshavare enligt av departementschefen

förordade grunder.

Stockholm den 5 juni 1939.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Nilsson i Malmö,

Andersson i Fältenborg, Bergström, Gustafsson i Benestad, Ström i Lidköping, Larsson i

Varberg, Carlström, Magnusson i Kalmar, Sundberg och Bäcklund; samt

från andra kammaren: herrar Båstock, Jansson i Falun, Magnusson i Skövde, Svensson

i Grönvik, Eriksson i Stockholm, Danielsson, Ward, Staxäng, Andersson i Malmö,

Bergström, Mårtensson och Hansson i Rubbestad.

398121. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:442 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till löneplaner för extra ordinarie tjänstemän m. fl. icke-ordinarie befattningshav s. 10 i texten