Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1939140 av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till försvarsdepartementet.

1939-05-16 · 120 sidor, varav 113 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 113 av 120 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1939:4, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1939140 av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till försvarsdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

1

Nr 4.

Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1939 kl. 3 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1939140

av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel,

innefattande anslagen till försvarsdepartementet.

(l:a avd.)

A. FÖRSVARSDEPARTEMENTET.

l:o) Försvarsdepartementet: Avlöningar. I propositionen (nr 1) angående statsverkets

tillstånd oell behov för budgetåret 1939/40 har Kungl. Maj:t, under

åberopande av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 4 januari 1939, föreslagit riksdagen (punkt 1,

sid. 7—9) att

dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning för försvarsdepartementet;
dels

godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarsdepartementet

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40;

dels ock till Försvarsdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1939/40 anvisa

ett förslagsanslag av 356,000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 313,000

kronor.

Departementschefens förslag innebär att anslagsposten till Avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal höjes så, att därifrån kan utgå avlöning till ytterligare

ett kontorsbiträde, avsett för i huvudsak kommandoexpeditionerna. I

övrigt hava beträffande detta anslag icke föreslagits andra förändringar än

sådana, som föranledas av de nya avlöningsprinciperna.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande personalförteckning för försvarsdepartementet:
Bihang

till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 4. lisi au 1

Utskottat
-

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Personalförteckning.

Befattning

Tjänstemän å ordinarie stat.

Kansliavdelningen.

1 statssekreterare.............................

1 expeditionschef .............................

4 kansliråd.....................................

2 förste kanslisekreterare ...................

4 andre kanslisekreterare.....................

1 kansliskrivare ...............................

2 kanslibiträden...............................

1 förste expeditionsvakt .....................

2 expeditionsvakter...........................

3 kontorsbiträden.............................

Lönegrad

C 10

C 8

A 30

A 26

A 21

A

A

A

A

A

11

7

7

5

4

26

7;

Kommandoexpedi tioner na.

1 chef för lantförsvarets kommandoexpedition........ C

1 chef för sjöförsvarets kommandoexpedition ........ C

2 expeditionsvakter...................................... A

Tjänstemän å övergångsstat.

1 förste kanslisekreterare................................ A

1 förste expeditionsvakt ................................ A

b) godkänna följande avlöningsstat för försvarsdepartementet,

att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret

1939/40:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen ...... kronor 24,000: —

2. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis............................ » 209,700: —

3. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

förslagsvis............................ » 11,200: —

Anm. Så länge den å övergångsstat uppförde

förste expeditionsvakten uppehåller tjänst som

expeditionsvakt å lantförsvarets kommandoexpedition,

utgår till denne från anslagsposten

under punkt 2 ett mot avlöning till en expeditionsvakt

i lönegraden A 5 svarande belopp.

4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.................. » 52,620: —

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

:

a. Grundavlöningar

m. m............... kronor 36,200: —

b. Avlöningsförhöj
ningarm.

m.förslagsvis » 6,500:— ,

6. Rörligt tillägg, förslagsvis.

42,700

15,780

Summa förslagsanslag kronor 356,000: —;

c) till Försvarsdepartementet: Avlöningar för budgetåretl939/40

anvisa ett förslagsanslag av 356,000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

3

2:o) Försvarsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 2, sid. 9) och under erinran, att för innevarande budgetår anvisats

samma anslagsbelopp, som nu begärts, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarsdepartementet: Omkostnader för

budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 73,000 kronor.

B. FÖRSVARSSTABEN.

3:o) Försvarsstaben: Avlöningar. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning örn

anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 3) kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

4:o) Försvarsstaben: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 4, sid. 10—12) att till Försvarsstaben: Omkostnader för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 106,000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 112,300

kronor.

Departementschefens förslag innebär i huvudsak, att de två nu i omkostnadsanslaget

ingående anslagsposterna »Underhåll och drift av motorfordon»

samt »Resestipendier åt officerare vid försvarsstaben» uppföras såsom särskilda

reservationsanslag å riksstaten.

Yad departementschefen under förevarande punkt föreslagit har icke givit

utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Försvarsstaben: Omkostnader för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 106,000 kronor.

5:o) Försvarsstaben: Underhåll och drift av motorfordon. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, sid. 12), som innebär, att den nu i

försvarsstabens omkostnadsanslag ingående anslagsposten till underhåll

och drift av motorfordon skulle med enahanda belopp överföras till ett särskilt

riksstatsanslag av reservationsanslags natur, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarsstaben: Underhåll och drift av

motorfordon för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 3,000 kronor.

6:o) Försvarsstaben: Resestipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 6, sid. 13), som innebär, att den nu i försvarsstabens omkostnadsanslag

ingående anslagsposten till Resestipendier åt officerare vid försvarsstaben

skulle med enahanda belopp överföras till ett särskilt riksstatsanslag av

reservationsanslags natur, hemställer utskottet,

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

att riksdagen må till Försvarsstaben: Resestipendier för

budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 2,000 kronor.

7:o) Försvarsstaben: Vissa arbeten å mobiliseringsverket. Försvarsstaben:

Fältövningar. På därom av Kungl. Majit gjorda framställningar (punkterna

7 oell 8, sid. 13) och under erinran, att för innevarande budgetår anvisats

för här ifrågavarande ändamål samma anslagsbelopp, som nu begärts, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa

a) till Försvarsstaben: Vissa arbeten å mobiliseringsverket ett

reservationsanslag av 15,000 kronor;

b) till Försvarsstaben: Fältövningar ett reservationsanslag av

5,000 kronor.

8:o) Försvarsstaben: Materiel för fotografiska centrallaboratoriet. Med till
tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, sid. 14) och med förmälan,

att anslag icke tidigare anvisats för ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarsstaben: Materiel för fotografiska

centrallaboratoriet för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av

18,300 kronor.

9:o) Försvarsstaben: Signalförbindelser. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 10, sid. 14) och med förmälan, att anslag icke tidigare anvisats för

ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarsstaben: Signalförbindelser för

budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 20,000 kronor.

10:o) Försvarsstaben: Radioanstalt. På därom av Kungl. Majit gjord framställning

(punkt 11, sid. 14 och 15) och med förmälan, att anslag icke tidigare

anvisats för ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarsstaben: Radioanstalt för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 35,000 kronor.

C. RIKSK0MMISSIONEN FÖR EKONOMISK

FÖRSVARSBEREDSKAP.

Illo) Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar. Kungl,

Majit har föreslagit riksdagen (punkt 12, sid. 16—-19) att

dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning för

personalen vid rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för rikskom
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4. 5

missionen för ekonomisk försvarsberedskap, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1939/40;

dels ock till Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 78,500 kronor.

Uti två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr F. Domö m. fl. (nr 123) och den andra inom andra kammaren av herr

G. Bagge m. fl. (nr 189) har hemställts,

att riksdagen måtte besluta antaga följande stat för rikskommissionen för

ekonomisk försvarsberedskap:

Avlöningar, förslagsanslag

A. Tjänstemän å ordinarie stat:

B. Personal med arvoden:

1 ordförande och verkställande ledamot ..................... kronor 30,000: —

att riksdagen måtte under fjärde huvudtiteln, punkt 14, till rikskommissionen

för ekonomisk försvarsberedskap: Den ekonomiska försvarsberedskapens

ordnande, höja det av Kungl. Maj:t för budgetåret 1939/40 föreslagna

reservationsanslaget med 40,000 kronor till 220,000 kronor;

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville begära en skyndsam utredning

angående en omorganisation av rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap

i syfte att effektivisera kommissionens arbete, och att förslag härom

framlägges för årets riksdag, samt

att riksdagen ville besluta i skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran örn

utredning rörande möjligheterna att utvidga den på olika områden pågående

forsknings- och försöksverksamheten i syfte att densamma skulle omfatta

jämväl för vår ekonomiska försvarsberedskap betydelsefulla frågor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionen 1:123.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 69,000 kronor.

Departementschefen har föreslagit, att utbyte sker av en för närvarande

med ett arvode av 9,000 kronor avlönad befattning vid rikskommissionens

industriavdelning mot en extra ordinarie sekreterartjänst i 26:e lönegraden.

Vidare har föreslagits, att den för närvarande å avlöningsstaten upptagna

anslagsposten å 10,000 kronor till ersättningar åt tillkallade sakkunniga avföres

från avlöningsstaten och att i stället en häremot svarande utökad post

uppföres under anslaget till den industriella försvarsberedskapens ordnande.

I övrigt hava i huvudsak icke ifrågasatts andra ändringar än sådana, som

föranledas av de nya avlöningsbestämmelsema.

Vid sin granskning av rikskommissionens för ekonomisk försvarsberedskaps

verksamhet har utskottet, som väl funnit det av kommissionen hittills ned
-

Utskottei.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

lagda arbetet vara förtjänt av erkännande, dock icke kunnat undgå finna, att

åtskilligt betydelsefullt utrednings- och planläggningsarbete på kommissionens

olika verksamhetsområden kvarstår ofullbordat. Den närmaste anledningen

härtill synes utskottet vara, att kommissionens nuvarande organisation icke

lämnar tillräcklig möjlighet för kommissionen att med nödig snabbhet och

effektivitet utföra och fullfölja de viktiga och omfattande uppgifter, som åligga

den som centralorgan för den ekonomiska försvarsberedskapen. Särskilt mot

bakgrunden av nuvarande utrikespolitiska läge göra sig bristerna i denna organisation

starkt gällande.

Vid nu angivna förhållanden synas utskottet bärande skäl tala för att — i

anslutning till det i föreliggande motioner gjorda yrkandet — utredning

kommer till stånd rörande en omorganisation av rikskommissionen i syfte att

därvid söka åstadkomma en snabbare takt av utrednings- och planläggningsarbetet

inom kommissionen och en effektivisering av beredskapsåtgärderna på

här ifrågavarande område.

I samband med den föreslagna utredningen torde jämväl till behandling

böra upptagas frågan rörande möjligheterna att utvidga den på olika områden

pågående forsknings- och försöksverksamheten.

I föreliggande motioner har yrkats, att det med befattningen som ordförande

i rikskommissionen nu förenade arvodet å 5,000 kronor borde höjas till 30,000

kronor för att innehavaren av denna ansvarsfulla befattning därmed skulle

kunna helt ägna sig åt kommissionens arbetsuppgifter. Utskottet finner dock

för sin del frågan örn kommissionens ledning vara av beskaffenhet att lämpligen

böra prövas i samband med den föreslagna utredningen.

Den omorganisation i övrigt av rikskommissionen, som utskottet anser nödvändig,

synes böra bliva beroende på resultatet av utredningen. Denna utredning

synes böra verkställas i så god tid, att förslag i ärendet kan föreläggas

nästkommande års riksdag.

Utskottet har i förevarande sammanhang funnit sig böra behandla jämväl

det under en efterföljande punkt upptagna reservationsanslaget till den ekonomiska

försvarsberedskapens ordnande. Nämnda anslag, som för närvarande

utgår med 150,000 kronor, har av departementschefen ansetts böra för nästa

budgetår uppföras med 180,000 kronor. I de föreliggande motionerna har

emellertid — i överensstämmelse med rikskommissionens förslag — hemställts,

att anslaget i fråga måtte höjas till 220,000 kronor. Då det måste anses vara

av synnerlig vikt, att kommissionens arbeten särskilt under nuvarande kritiska

förhållanden icke fördröjas av brist på erforderlig medelsanvisning, har utskottet

ansett sig böra tillstyrka, att det av motionärerna föreslagna anslagsbeloppet

beviljas. Utskottet kommer att göra hemställan härom under anslaget

till den ekonomiska försvarsberedskapens ordnande.

Under åberopande av det anförda får utskottet under nu förevarande punkt

hemställa,

att riksdagen må

I. med anledning av motionerna 1:123 och II: 189 i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utred
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

7

ning rörande omorganisation av rikskommissionen för ekonomisk

försvarsberedskap.

II. a) fastställa följande personalförteckning för personalen

vid rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap:

Befattning

1 kanslichef.....

1 avdelningschef

1 sekreterare ...

1 aktuarie.......

1 kanslibiträde .

1 kontorsbiträde

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Lönegrad

B 2

B 1

A 26

A 21

A 7

A 4

Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad än 20.

1 sekreterare .............................................. Eo 26;

b) godkänna följande avlöningsstat för rikskommissionen

för ekonomisk försvarsberedskap, att tillämpas tillsvidare från

och med budgetåret 1939/40:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis............................ kronor 55,500: —

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Majit ................ » 7,130: —

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal:
a.

Grundavlöningar m. m. kronor 8,950: —-

b. Avlöningsförhöjningar,

m. m., förslagsvis— » 950: — » 9,900: —

4. Ilörligt tillägg, förslagsvis.................. » 3,970: —

5. Sammanträdesarvoden till kommissionens

ledamöter, förslagsvis .................. »_2,000: —

Summa förslagsanslag kronor 78,500: —;

c) till Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap:

Avlöningar för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av

78,500 kronor.

12:o) Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader. Kungl.

Majit har föreslagit riksdagen (punkt 13, sid. 19—21) att till Rikskommissionen

för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader för budgetåret 1939/40

anvisa ett förslagsanslag av 22,200 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår upptaget med ett belopp

av 6,000 kronor, fördelat på följande sätt:

Reseersättningar ............................................................ kronor 1,500: -

Bränsle och lyse, förslagsvis .......................................... » j Q00-_

Övriga expenser ............................................................ 3^500:—

Summa kronor 6,000

Departementschefen har föreslagit, att anslagsposten till reseersättningar

begränsas till att avse allenast kommissionens ledamöters resor, vilket innebär,

att övriga resor skola bekostas från det föreslagna anslaget till den ekonomiska

försvarsberedskapens ordnande. Posten i fråga har beräknats till 1,200

kronor. Departementschefen har vidare föreslagit, att utgifterna för bränsle

och lyse sammanföras med övriga expensutgifter till en gemensam anslagspost

för expenser. Slutligen har föreslagits, att de expensutgifter, som hittills

utgått från industrianslaget, böra överföras till att utgå från omkostnadsanslaget.

Den gemensamma anslagsposten till expenser har beräknats till

21,000 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot den verkställda beräkningen

av förevarande anslag eller mot vad departementschefen i samband

därmed anfört.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap:

Omkostnader för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av 22,200 kronor.

13:o) Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Den ekonomiska försvarsberedskapens

ordnande. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 14,

sid. 21—25) att till Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Den

ekonomiska försvarsberedskapens ordnande för budgetåret 1939/40 anvisa ett

reservationsanslag av 180,000 kronor.

I enlighet med vad 1936 års försvarsbeslut därutinnan innehåller finnes å

riksstaten för innevarande budgetår upptaget ett reservationsanslag å 150,000

kronor till den industriella försvarsberedskapens ordnande.

Genom beslut den 27 maj 1938 har Kungl. Maj:t fastställt en plan för

dispositionen av berörda anslagsmedel med rätt dock för rikskommissionen

att vidtaga vissa mindre jämkningar i planen. Anslagsmedlen skola enligt

planen disponeras på följande sätt:

1. Avlöningar till teknisk personal samt personal för orga
-

nisatorisk verksamhet ............................................. kronor 115,000: —

2. Forsknings- och försöksverksamhet ........................... » 5,000: —

3. Avlöningar för den uppskovsbeviljande verksamheten... » 10,000: —

4. Resor och expenser samt oförutsedda utgifter ............ » 20,000: —

Summa kronor 150,000: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

I avseende å ifrågavarande anslags beräknande för nästkommande budgetår

har departementschefen erinrat därom, att på sätt förut föreslagits, den nu å

avlöningsstaten upptagna anslagsposten å 10,000 kronor till »ersättning åt

tillkallade sakkunniga» skulle överflyttas till detta anslag, som i samband

därmed skulle erhålla den nya benämningen »den ekonomiska försvarsberedskapens

ordnande». Vidare har förut ifragasatts dels att en befattning å

industriavdelningen, som nu avlönas med 9,000 kronor från förevarande

anslag, skulle uppföras å och avlönas från kommissionens avlöningsstat, dels

att ett belopp örn 14,000 kronor för expenser skulle överföras från förevarande

anslag till kommissionens omkostnadsanslag.

Därest icke några nya omständigheter tillkomme, skulle sålunda medelsbehovet

under anslaget för nästa budgetår kunna beräknas till 137,000 kronor.

Departementschefen har meddelat, att rikskommissionen i skrivelse den 15

september 1938 hemställt, att ifrågavarande anslag måtte avsevärt höjas och

upptagas med 220,000 kronor enligt i stort sett följande disposition.

för avlöningar till teknisk personal m. m. å industriavdel
nm^GD

............................................................... kronor 145,000

» forsknings- och försöksverksamhet ........................... » 25,000

» avlöningar för den uppskovsbeviljande verksamheten » 10,000

» avlöningar och arvoden för diverse arbeten å allmänna

avdelningen ......................................................... » 30,000

» reseersättningar och oförutsedda utgifter ........ ;>_10,000

Summa kronor 220,000

Efter att hava redogjort för innehållet i rikskommissionens berörda skrivelse

har departementschefen anfört följande:

För min del finner jag det vara genom den av kommissionen förebragta

utredningen ådagalagt, att det i försvarsbeslutet beräknade anslaget för den

industriella försvarsberedskapens ordnande på grund av det alltmera vidgade

området för rikskommissionens verksamhet kommit att bliva alltför knappt.

Jag är fördenskull beredd att föreslå en rätt betydande utökning av anslagsbeloppet

i fråga. Så långt som till det av kommissionen föreslagna beloppet,

220,000 kronor — innebärande en reell höjning med över 60 procent — anser

jag mig emellertid icke kunna gå. Såsom ett lämpligt och skäligt belopp för

anslaget i fråga vill jag föreslå 180,000 kronor, vilket belopp i förhållande

till vad som utgår under innevarande budgetår innebär en ökning med cirka

32 procent. En plan för anslagets användning torde liksom hittills böra underställas

Kungl. Majit för godkännande.

Under hänvisning till vad utskottet ovan under punkt ll:o) anfört hemställer

utskottet,

att riksdagen må Ull Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap:

Den ekonomiska försvarsberedskapens ordnande

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 220,000

kronor.

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet.

D. LANTFÖRSVARET.

Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

14:o) Avlöning till personal vid arméförvaltningen. Kungl. Maj:t bar föreslagit

riksdagen (punkt 15, sid. 26—30) att

dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning för den

civila personalen vid arméförvaltningen;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för arméförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40;,

dels ock till avlöning till personal vid arméförvaltningen för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 780,000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 638,200

kronor.

Departementschefen, som funnit behov föreligga av utökning av den för

fortifikationsstyrelsens civilbyrå avsedda ordinarie personalen, har föreslagit,

att å personalförteckningen upptages ytterligare en notarie i lönegraden A 21.

Vidare har föreslagits, att under anslagsposten till arvoden och särskilda

ersättningar uppföres ett arvode av 600 kronor för en vid tygdepartementets

första materielbyrås tabelldetalj tjänstgörande underofficer på aktiv stat.

Slutligen har föreslagits, att under anslagsposten till avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal avlöning beräknas för ytterligare en amanuens och ett

extra ordinarie kontorsbiträde ävensom för en extra ordinarie expeditionsvakt.

I övrigt hava beträffande förevarande anslag icke föreslagits andra

ändringar än sådana, som betingas av de nya avlöningsprinciperna.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka departementschefens förslag örn

utökning av arméförvaltningens ordinarie personal med ytterligare en befattningshavare

i lönegraden A 21, ävensom att medel anvisas för anställande av

ytterligare en amanuens, ett extra ordinarie kontorsbiträde och en extra

ordinarie expeditionsvakt. Då departementschefens förslag jämväl i övrigt

tillstyrkes, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande personalförteckning för den civila

personalen vid arméförvaltningen:

Personalförteckning.

Befattning

Tjänstemän å ordinarie stat.

Lönegrad

1 generalkrigskommissarie...................

...... B 3

4 krigsråd ..........................

...... A 30

1 ombudsman .............................

...... A 26

1 sekreterare.....................................

...... A 26

2 revisionskommissarier ..........................

...... A 26

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr é.

11

2 sekreterare.............................................. A 24

1 pensionskamrerare .................................... A 24

1 sekreterare oell kamrerare............................ A 24

2 kamrerare .............................................. A 24

5 notarier ................................................ A21

10 revisorer................................................ A21

2 bokhållare .............................................. A21

1 kassör .................................................. A 15

1 kansliskrivare .......................................... All

8 kanslibiträden.......................................... A 7

1 förste expeditionsvakt ................................ A 7

8 expeditionsvakter...................................... A 5

16 kontor sbiträden........................................ A 4

Tjänstemän å övergångsstat.

1 bokhållare ..........................

.................... A 21

1 notarie..............................

.................... A 21

1 registrator..........................

.................... A 21

3 kansliskrivare ......................

..................... A11

1 kanslibiträde........................

..................... A 7

b) godkänna följande avlöningsstat för arméförvaltningen,

att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1939/40:

Avlöningsstat.

1.

2,

3,

4.

5.

6.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..........................

Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

förslagsvis..........................

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit................

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.

Grundavlöningar

m. m............. kronor 79,500: —

b. Avlöningsförhöjnin
gar

m.m., förslagsvis

................ » 16,700: —

kronor 456,900: —

45,300: —

» 145,436: —

96,200: —

Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis..

Rörligt tillägg, förslagsvis ................

Summa förslagsanslag

» 873: —

» 35.291: —

kronor 780,000: —

c) till avlöning till personal vid arméförvaltningen för budget

året 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 780,000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

15:o) Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. Avlöning till

personal å övergångsstat vid armén. Beträffande Kungl. Maj:ts framställningar

om anslag till ifrågavarande ändamål (punkterna 16 och 17) kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden, vilket härmed

anmäles.

16:o) Inkvarteringsbesvärets upphörande. I proposition nr 12 har Kungl. Maj:t,

under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 16 december 1938, föreslagit riksdagen att

dels antaga vid berörda statsrådsprotokoll fogat förslag till förordning örn

upphävande av inkvarteringsordningen för städerne utom Stockholm den

22 februari 1841 (nr 3 sid. 1) och inkvarteringsordningen för Stockholms stad

den 28 februari 1856 (nr 13 sid. 1),

dels ock besluta, att de normalbelopp, vilka tagas till utgångspunkt vid

tolagsersättningens bestämmande för Stockholm och Göteborg, skola från

och med budgetåret 1939/40 minskas för Stockholms vidkommande med 77,200

kronor och för Göteborgs vidkommande med 2,000 kronor.

T. f. departementschefen har inledningsvis erinrat därom, att av ålder vissa

skyldigheter ålegat borgare i städerna och fastighetsägare å landet med avseende

å inkvartering av krigsmaktens personal. Man har därvid gjort skillnad

mellan ständig och tillfällig inkvartering. Ständig inkvartering har inneburit

en ordinarie beställningshavare tillkommande förmån av bostad å hans ordinarie

tjänstgöringsort, under det att tillfällig inkvartering inneburit motsvarande

förmån å annan ort under marscher och tillfälliga kommenderingar. Bestämmelser

örn såväl ständig som tillfällig inkvartering hava meddelats i inkvarteringsordningen

för städerne utom Stockholm den 22 februari 1841 (nr 3

sid. 1) och inkvarteringsordningen för Stockholms stad den 28 februari 1856

(nr 13 sid. 1). Stadganden örn tillfällig inkvartering återfinnas därjämte i

förordningen den 6 september 1842 (nr 32 sid. 1) örn truppers och persedlars

fortskaffande (den s. k. tågordningen). Dessa författningar äro alltjämt formellt

gällande. Anledningen till att dessa i hög grad föråldrade författningar

icke upphävts torde, framhåller t. f. departementschefen, vara att söka däri,

att de reglerat vissa ekonomiska rättsförhållanden mellan stat och kommun,

vilkas avvecklande visat sig medföra svårigheter. Dessa rättsförhållanden

hava väl numera flerstädes helt förlorat sin betydelse. Dock fullgöra alltjämt

städerna Stockholm och Göteborg dem åliggande skyldighet att utgiva kontanta

inkvarteringsbidrag för personalen vid vissa truppförband. För befattningshavare,

som äger uppbära dylikt bidrag, göres motsvarande avdrag å

lönen, varför bidraget i realiteten kommer staten tillgodo. Då nu fråga uppkommit

örn ändrad förläggning för de i Stockholm stationerade regementena,

ansåg sig chefen för försvarsdepartementet böra upptaga frågan örn Stockholms

stads inkvarteringsskyldighet samt föranstalta örn utredning av därmed

sammanhängande rättsförhållanden ävensom beträffande frågan örn inkvartermgsordningamas

och tågordningens upphävande. Nämnda utredning har

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

13

verkställts inom försvarsdepartementet, ock dess resultat kar sammanfattats

i en den 21 april 1938 dagtecknad promemoria med förslag till inkvarteringsbesvärets

uppkörande ock uppkävande av därmed sammankängande äldre författningar.

Efter att kava redogjort för de i berörda promemoria framställda förslagen

ävensom myndigheternas däröver avgivna utlåtanden kar t. f. departementschefen

för egen del i ärendet anfört följande.

Skyldigheten för vissa städer att bekosta den ständiga inkvarteringen

erhöll genom 1841 ock 1856 års inkvarteringsordningar karaktären av ett

åliggande för kommunerna att utgiva hyres- och servisersättning till personal

vid vissa truppförband. Efter 1921 års lönereglering för officerare ock

underofficerare fullgöres denna skyldighet, i den män den alltjämt tillämpas,

på det sätt, att ersättningarna inbetalas till kronan, som till de ersättningsberättigade

utbetalar dem enligt lönereglementet tillkommande löneförmåner

oavkortade.

Den tillfälliga inkvarteringen, grundad på inkvarteringsordningarna ock reglerad

jämväl i 1842 års s. k. tågordning, innebar skyldighet för kommunerna

att tillhandahålla kvarter m. m. åt militär personal under marscher ock tillfälliga

kommenderingar utom förläggningsorten. Yid tillkomsten av lagen

den 31 mars 1938 (nr 88) örn skyldighet i vissa fall att i fredstid tillhandahålla

förnödenheter m. m. för krigsmaktens behov hava statsmakterna, såsom

i förenämnda promemoria framhållits, icke räknat med beståndet av någon

inkvarteringsrätt utan medgivit rätt till full ersättning för kvarter, som tagits

i anspråk. Såsom vidare i promemorian uppgivits, torde ock sedan lång

tid tillbaka praxis hava varit, att den som i fredstid tillfälligt upplåter

kvarter till militär personal, erhåller full gottgörelse härför. Det i stadsfullmäktiges

i Göteborg yttrande omnämnda förhållandet, att Bohusläns

regemente även under senare år påkallat och erhållit fri tillfällig inkvartering,

är mig veterligt det enda undantaget från denna praxis. Skyldigheten

att tillhandahålla kvarter under krigsförhållanden regleras som bekant numera

genom rekvisitionsförfattningarna.

Det förefaller uppenbart, att såväl den ständiga som den tillfälliga inkvarteringen

numera äro att betrakta som kvarlevor fran äldre tiders förhållanden

och i våra dagar icke hava någon uppgift att fylla. Inkvarteringsinstitutet

har också länge varit statt på avskrivning, vilket framgår bland

annat därav, att det numera äger bestånd endast i Stockholm och Göteborg.

Anledningen till att det icke tidigare helt avskaffats torde enbart

vara att söka i det samband, som föreligger mellan inkvarteringsskyldigheten

och den del av tolagsersättningen, vilken motsvarar den s. k. inkvarteringstolagen.

Denna har ursprungligen tillerkänts städerna såsom vederlag

för inkvarteringsskyldigheten. Då emellertid i Stockholm detta vederlag

jämte vissa andra staden tillkommande förmåner icke motsvarade inkvarteringskostnaden,

tillkom år 1856 det alltjämt å riksstaten kvarstående anslaget

till staden ä 21,450 kronor såsom en utfyllnad i gottgörelsen för inkvarteringen.

Erån statens sida har vid olika tillfällen gjorts gällande, att

med hänsyn till sambandet mellan tolagen och inkvarteringsskyldigheten,

denna skyldighet icke borde upphöra med mindre tolagsersättningen i motsvarande

mån minskades. Stockholms stad har emellertid tidigare motsatt

sig en uppgörelse på denna grundval.

Då nu fråga uppkommit om förflyttning av de i Stockholm garnisonerade

truppförbanden till Järvafältet, torde spörsmålet om inkvarteringsinstitutets

bestånd böra upptagas till förnyad prövning. Det synes nämligen obilligt,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet.

om staten i anledning av truppförbandens förflyttning skulle gå miste örn

inkvarteringsersättningen utan att härför erhålla gottgörelse, och detta så mycket

mera som staden i följd av den ökade tulluppbörden uppbär tolagsersättning av

staten med belopp, som mångdubbelt överstiger den däremot svarande inkvarteringskostnaden.

Nu föreliggande förslag innebär dels att inkvarteringsordningarna upphävas

från och med den 1 juli 1939, varmed städernas inkvarteringsskyldighet

ujiphör, och dels att tolagsersättningen till Stockholm och Göteborg

från och med nästa budgetår minskas med belopp, motsvarande medeltalet

av de av respektive. städer under tioårsperioden 1928—1937 erlagda inkvarterings-

och servisbidragen, beträffande Stockholm dock med avdrag av ett

belojjp, motsvarande nyssnämnda, å riksstaten uppförda anslag å 21,450

kronor. Den sålunda beräknade minskningen i tolagsersättningen utgör i avrundade

belopp för Stockholm 77,200 kronor och för Göteborg 2,000 kronor.

En följd av förslagets genomförande kommer att bli, att nyssnämnda anslag

kan utgå ur riksstaten.

Ifrågavarande förslag har godtagits av de båda därav berörda städerna.

För egen del finner jag mig likaledes böra biträda förslaget. Såsom generaltullstyrelsen

förutsatt, torde de föreslagna avdragen från tolagsersättningen

böra ske från de normalbelopp, vilka tagits till utgångspunkt vid tolagsersättningens

bestämmande, d. y. s. för Stockholm 335,300 kronor och för Göteborg

303,600 kronor. Frågan i vad mån lantförsvarets vederbörliga anslag böra

kompenseras för den inkomstminskning, varav de i följd av förslagets genomförande

drabbas, lärer få prövas i samband med framläggandet av statsverkspropositionen

för nästa budgetår.

Sedan riksdagen fattat ståndpunkt till de föreliggande förslagen, är det

min avsikt att för Kungl. Maj:t framlägga förslag örn upphävande jämväl av

1842 års tågordning.

Såsom t. f. departementschefen framhållit, är inkvarteringsinstitutet i hög

grad föråldrat och torde numera icke längre hava någon uppgift att fylla.

Vid sådant förhållande synas skäl tala för att detsamma helt avskaffas, varför

utskottet tillstyrker det i föreliggande proposition framlagda förslaget i sådant

avseende. En följd av förslagets genomförande skulle bliva, att det hittills

å riksstaten upptagna anslaget till inkvarteringens ordnande i Stockholm icke

längre erfordras.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) antaga vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den

16 december 1938 fogat förslag till förordning orri upphävande av

inkvarteringsordningen för städene utom Stockholm den 22

februari 1841 (nr 3 sid. 1) och inkvarteringsordningen för Stockholms

stad den 28 februari 1856 (nr 13 sid. 1),

b) besluta, att de normalbelopp, vilka tagas till utgångspunkt

vid tolagsersättningens bestämmande för Stockholm och Göteborg,

skola från och med budgetåret 1939/40 minskas för Stockholms

vidkommande med 77,200 kronor och för Göteborgs vidkommande

med 2,000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

15

17:o) Rekryteringskostnader. Kungl. Maj:t tiar föreslagit riksdagen (punkt

19, sid. 31—33) att till rekryteringskostnader för budgetåret 1939/40 anvisa ett

reservationsanslag av 60,000 kronor.

Särskilda utskottet vid 1936 års riksdag bar i sitt utlåtande nr 1 beräknat

ifrågavarande anslag för budgetåret 1939/40 till 100,000 kronor. Med hänsyn

till å anslaget förefintliga reservationer har medelsanvisningen för samma

budgetår av departementschefen beräknats till 60,000 kronor.

Departementschefen har i detta sammanhang berört en av chefen för marinen

i skrivelse den 13 januari 1938 gjord framställning örn höjning av det s. k.

värvararvodet. Yärvararvode skall enligt staterna för nu ifrågavarande anslag

samt motsvarande anslag vid marinen och flygvapnet utgå till rekryteringsombud,

som förordnats av vederbörande chef, med högst 20 kronor för varje

förmedlad anställning. Arvodet sänktes från och med den 1 juli 1934 från

30 till 20 kronor. Chefen för marinen har nu anhållit, att arvodet ånyo måtte

höjas till 30 kronor.

Med hänsyn till angelägenheten att sörja för bästa möjliga rekryteringsresultat

har departementschefen ansett, att det vore av värde örn Kungl. Maj :t

i fråga örn sådana rekryteringsenheter, där för åstadkommande av tillfredsställande

rekrytering särskilda åtgärder vore påkallade, finge besluta örn

värvararvodets höjande utöver det nu bestämda beloppet, 20 kronor. Därest

riksdagen icke hade något att däremot erinra, komme departementschefen

därför senare att framlägga förslag i sådan riktning.

Departementschefen har hemställt örn bemyndigande för Kungl. Majit att

i fråga örn sådana rekryteringsenheter, där för åstadkommande av tillfredsställande

rekrytering särskilda åtgärder vore påkallade, få besluta örn värvararvodets

höjande utöver det nu bestämda beloppet, 20 kronor. Utskottet vill

med anledning härav erinra därom, att riksdagens revisorer i sin 1935 angivna

berättelse påtalade det nuvarande systemet med rekrytering av manskap genom

rekryteringsombud. I sitt över sagda berättelse avgivna av riksdagen

godkända utlåtande nr 141 uttalade statsutskottet, att utskottet i likhet

med revisorerna vore av den uppfattningen, att formerna för rekryteringen

borde omläggas, så att i nära samarbete med befintliga organ för arbetsförmedlingen

en rationellare och mera tillfredsställande ordning härutinnan komme

till stånd. Ehuru utskottet alltjämt vidhåller denna sin uppfattning finner sig

utskottet med hänsyn till vad departementschefen i ärendet anfört icke böra

motsätta sig det nu föreliggande förslaget men förutsätter därvid, att ett

dylikt bemyndigande för Kungl. Majit begagnas med största varsamhet.

Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot den verkställda beräkningen

av förevarande anslag, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till rekryteringskostnader för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 60,000 kronor.

TJtskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

18:o) Avskedspremier m. m. Kungl. Majit bär föreslagit riksdagen (punkt

20, sid. 33—39) att till avskedspremier m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa

ett förslagsanslag av 175,000 kronor.

Departementschefen har till en början redogjort för verkställd utredning

rörande vissa ändringar i fråga örn gällande bestämmelser örn avskedspremier.

Bestämmelser örn avskedspremier, vilka vid sjöförsvaret och flygvapnet

bestridas av förslagsanslagen till rekryteringskostnader, äro meddelade i

vederbörliga stater. Avskedspremier utgå till fast anställt underbefäl av

manskapet, som efter minst sex års väl vitsordad tjänstgöring avgår från beställning

på stat utan att erhålla anställning vid samma eller annan avdelning

av krigsmakten eller civilanställning i statens tjänst. Utbetalning av

premie må icke äga rum innan dels vederbörande utbetalande myndighet förvissat

sig örn att återanställning vid samma truppförband (respektive sjömanskåren,

kustartilleriet, flygvapnet) icke ägt rum, dels ock den ur tjänst

avgångne avgivit skriftlig försäkran, att han icke sökt eller vunnit anställning

vid annan del av krigsmakten, ej heller erhållit civilanställning i statens

tjänst eller sökt ledigförklarad dylik anställning.

För erhållande av avskedspremie, som är av två slag, lägre avskedspremie

och högre avskedspremie, erfordras såsom allmän regel minst 6 års och för det

högre beloppet minst 9 års tjänstgöring. Vid marinen gäller dock denna regel

endast för kontraktsanställt manskap. För karlskrivet manskap — d. v. s. förutvarande

skeppsgossar — erfordras för erhållande av den lägre premien i allmänhet

2 års förnyad eller förlängd anställning utöver skeppsgosseutbildningen

(cirka 2Vä år) och den därpå följande obligatoriska anställningen under

6 år i sjömanskåren.

Departementschefen har funnit sig böra tillstyrka framställda förslag av

innehåll, att avskedspremie bör utgå även för det fall, att vederbörande vunnit

eller sökt civilanställning i statens tjänst. I fråga örn tjänstetid för tilldelande

av avskedspremie som närmast syntes vara att betrakta som en avlöningsform,

har departementschefen föreslagit, att därvid de i 3 § 1—3 mom. och 5 mom.

andra stycket manskapsavlöningsreglementet meddelade bestämmelserna

böra äga motsvarande tillämpning vid beräkning av tjänstetid för erhållande av

avskedspremie. Därjämte syntes departementschefen böra allmänt stadgas —- i överensstämmelse med vad som redan gäller för armén — att i fall av tjänstgöring

vid olika delar av krigsmakten premiens storlek skall beräknas som örn

hela tjänstgöringen ägt rum där, varest vederbörande längsta tiden varit anställd.

Departementschefen har vidare funnit sig böra föreslå, att karlskrivet

manskap må komma i åtnjutande av premie efter samma grunder som kontraktsanställt

manskap.

Därest riksdagen icke har något att däremot erinra, komme departementschefen

att sedermera vid behandlingen av frågor örn fastställande av stater för

de anslag, från vilka avskedspremierna utgå, framlägga förslag örn bestämmelser

för avskedspremiers åtnjutande i överensstämmelse med vad sålunda

föreslagits.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

17

Vad därefter beträffar medelsberäkningen under förevarande anslag har

anslaget, som nu utgår med 150,000 kronor, ansetts med hänsyn till belastningen

å detsamma böra för nästa budgetår höjas till 175.000 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot att bestämmelserna

örn avskedspremier ändras i huvudsaklig överensstämmelse med departementschefens

förslag.

Den verkställda beräkningen av förevarande anslag tillstyrkes av utskottet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till avskedspremier m. m. för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 175,000 kronor.

19:o) Arméns reservstater. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt21,

sid. 39—43) att

dels bemyndiga Kungl. Majit att fastställa stater för budgetåret 1939/40

för officerare och underofficerare å reservstat vid armén samt för fältläkarkårens

reservstat i överensstämmelse med vad i statsrådprotokollet över försvarsärenden

för den 4 januari 1939 anförts,

dels ock till arméns reservstater för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av 950,000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr N. Holmström

m. fl. (nr 128) och den andra inom andra kammaren av herr R. Lundqvist

m. fl. (nr 290), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att den f. d. reservstatspersonal, som tillträtt pension före den 1 juli

1936, måtte från och med den 1 juli 1939 i pensionshänseende likställas med

1936 års reservstatspensionärer så till vida, att den tillerkännes den pension,

som ett återställande av den ursprungliga pensionsrelationen betingar,

eller, därest detta yrkande icke kan bifallas,

att i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att förslag örn dylik pensionsförbättring

förelägges 1940 års riksdag.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,

får utskottet hänvisa till motionen I: 128.

Jämlikt 1936 års härordningsbeslut skall vid armén finnas en reservstat

för officerare och underofficerare och en reservstat för fältläkarkåren.

Vid fullt genomförd organisation skall den förstnämnda staten omfatta

1 generalmajor, 5 överstar, 81 majorer, 204 kompaniofficerare och 230 underofficerare

samt den sistnämnda 2 fältläkare och 1 regementsläkare.

Departementschefen har föreslagit, att för nästa budgetår följande beställningar

må tillkomma å reservstaten, nämligen 1 överste-, 5 majors-, 5

kompaniofficers- och 14 underofficersbeställningar, vilka samtliga borde tillsättas

först från och med den 1 oktober 1939. I enlighet härmed skulle alltså

å dessa stater för nästkommande budgetår upptagas 1 generalmajors-, 4

överste-, 47 majors-, 53 kompaniofficers-, 80 underofficers-, 2 fältläkar- och

1 regemontsläkarbeställningar.

Bihant) till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 4.

Utskottet.

lisi 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet.

Departementschefen har i överensstämmelse härmed beräknat medelsbehovet

under anslaget för nästa budgetår till 1,084,000 kronor, vilket belopp

ansetts kunna nedsättas till 950,000 kronor, alldenstund en del beställningar

till följd av brist på kompetenta sökande komma att stå obesatta åtminstone

under en del av budgetåret.

Vidkommande det motionsvis gjorda yrkandet vill utskottet erinra därom,

att frågan örn förbättring av pensionsvillkoren för viss f. d. reservstatspersonal

var på grund av väckta motioner föremål för prövning vid 1938 års riksdag.

I enlighet med en vid statsutskottets utlåtande i ärendet fogad reservation

beslöt första kammaren att i skrivelse till Kungl. Majit hemställa örn utredning

av pensionsfrågan för redan pensionerad reservstatspersonal. Då

emellertid andra kammaren avslog motionerna i fråga, förklarades sedermera

i enlighet med av statsutskottet gjord anmälan, att frågan förfallit. Såsom

i de nu föreliggande motionerna erinrats framhöll chefen för finansdepartementet

vid ärendets behandling i första kammaren, att han hade för avsikt

att låta verkställa utredning rörande förbättring av pensionsvillkoren för

äldre pensionärer, å vilka senast fastställda pensionsbestämmelser icke vore

gällande.

Under erinran örn vad i detta ärende sålunda förekommit och då den ovan

av departementschefen ifrågasatta utredningen numera igångsatts samt utskottet

har anledning förutsätta, att den av motionärerna berörda frågan i

samband därmed bliver föremål för prövning, finner utskottet de föreliggande

motionerna icke böra för närvarande föranleda till någon riksdagens

åtgärd.

Mot Kungl. Majit förslag under denna punkt har utskottet icke funnit

anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

I. att motionerna 1:128 och II: 290 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

II. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Majit att fastställa stater för budgetåret

1939/40 för officerare och underofficerare å reservstat vid

armén samt för fältläkarkårens reservstat i överensstämmelse

med vad i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4

januari 1939 anförts;

b) till arméns reservstater för budgetåret 1939/40 anvisa ett

förslagsanslag av 950,000 kronor.

20:o) Reservstat för furirer vid Gotlands trupper. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 22, sid. 43), vilket i förhållande till det för innevarande

budgetår anvisade anslaget innebär en minskning med 500 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till reservstat för furirer vid Gotlands trupper

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 6,000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

19

21:o) Personal i arméns reserver och personal över stat. Kungl. Majit bade

föreslagit riksdagen (punkt 23, sid. 43—46) att till personal i arméns reserver

och personal över stat för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av 1,210,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i proposition nr 232, under åberopande av

vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden

— med ändring av ovanberörda förslag — föreslagit riksdagen att för ifrågavarande

ändamål för nästa budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1,330,000

kronor.

Särskilda utskottet vid 1936 års riksdag uppskattade medelsbehovet å

förevarande anslag för budgetåret 1939/40 till 1,150,000 kronor. Med hänsyn

till dels de föreslagna nya avlöningsbestämmelserna, dels ock det i ovanberörda

proposition nr 232 framlagda förslaget har ifrågavarande anslagsbelopp

ansetts böra höjas till 1,330,000 kronor.

Under erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag

angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,

får utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot det av

Kungl. Majit under förevarande punkt äskade anslagsbeloppet, hemställa,

att riksdagen må till personal i arméns reserver och personal

över stat för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av

1,330,000 kronor.

22:o) Rese- och traktamentspenningar. I enlighet med Kungl. Majits förförslag

(punkt 24, sid. 46) och under erinran, att anslaget, som för innevarande

budgetår är uppfört med 140,000 kronor, upptagits med samma belopp, som

förutsatts i kostnadsberäkningarna för den nya härordningen, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till rese- och traktamentspenningar för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 150,000 kronor.

23:o) Rese- och traktamentskostnader m. m. för hästuttagningsmyndigheterna.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 25, sid. 46—49), vilket i förhållande

till det för innevarande budgetår anvisade anslaget innebär en ökning

med 7,000 kronor, beroende på vissa ändringar i hästanskaffningsförfarandet,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till rese- och traktamentskostnader m. m. för

hästuttagningsmyndigheterna för budgetåret 1939/40 anvisa ett

förslagsanslag av 35,000 kronor.

24:o) Flyttningsersättning. Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag (punkt

26, sid. 49) och under erinran, att anslagtet, som för innevarande budgetår är

uppfört med 180,000 kronor, upptagits med samma belopp, som förutsatts i

kostnadsberäkningarna för den nya härordningen, hemställer utskottet,

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

att riksdagen må till fhjttningsersättning för budgetåret 1939/40

anvisa ett förslagsanslag av 200,000 kronor.

25:o) Resestipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27,

sid 50) och under erinran, att för innevarande budgetår anvisats samma anslagsbelopp,

som nu begärts, hemställer utskottet,

att riksdagen må till resestipendier för budgetåret 1939/40 anvisa

ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

De värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning.

26:o) De värnpliktigas avlöning. Kungl. Maj:t hade föreslagit riksdagen (punkt

28, sid. 50—54) att till de värnpliktigas avlöning för budgetåret 1939/40 anvisa

ett förslagsanslag av 3,400,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 232 — med ändring

av ovannämnda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande

ändamål för nästa budgetår anvisa ett förslagsanslag av 4,175,000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr E. B. Andersson m. fl. (nr 37) och den andra inom andra kammaren av

herr G. Andersson i Rasjön m. fl. (nr 86), vari hemställts, att riksdagen ville

besluta,

a) att avlöningen till värnpliktige under landstormsövning skall utgå med

3 kr. om dagen, samt att i följd därav förslagsanslaget till de värnpliktiges avlöning

för budgetåret 1939/40 upptages till 3,690,000 kronor i stället för av

Kungl. Majit föreslagna 3,400,000 kronor,

b) att Kungl. Majit bemyndigas vidtaga sådan ändring i gällande avlöningsreglementen,

att löneavdrag vid ledighet för landstormsövning höjes i

proportion till den föreslagna höjningen av dagavlöningen;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr W. Egnell m. fl. (nr 63j och den andra inom andra kammaren av herr

J. V. Pettersson i Norregård m. fl. (nr 130), vari hemställts, att riksdagen

ville i skrivelse till Kungl. Majit göra framställning om utredning, avseende

förbättrad dagavlöning och utvidgad rätt till fria resor för de värnpliktiga;

dels en inom första kammaren av herr J. Nilsson i Malmö väckt motion

(nr 64), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte anhålla

om utredning angående möjlighet för landstormsmän att under tjänstgöring

erhålla sådan ersättning, att deras anhöriga icke behöva sakna existensmöjligheter

under omnämnda tid;

dels en inom andra kammaren av herr J. H. Brädefors m. fl. väckt motion

(nr 126), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att dagavlöningen till

de värnpliktiga oavsett tjänstgöringstidens längd måtte höjas till en krona

per tjänstgöringsdag samt med anledning härav de i årets statsverksproposition

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

21

upptagna förslagsanslagen till de värnpliktigas dagavlöning måtte höjas med

hänsyn därtill;

dels ock en inom andra kammaren av herr A. Olsson i Stockholm m. fl.

väckt motion (nr 203), vari hemställts, att dagavlöningen för samtliga värnpliktiga

ökas från nuvarande 50 öre per dag till 1 krona per dag,

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna I: 37, I: 63, I: 64, II: 126 och II: 203.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 3,300,000

kronor.

Departementschefen har erinrat därom, att med anledning av den tillspetsning

av den utrikespolitiska situationen i slutet av september 1938, bland

annat, inkallelser av ersättningsreservister ägde rum. Vissa av kostnaderna

härför komma att påverka anslagsbelastningen för budgetåret 1939/40, för

vilket budgetår antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga tillhörande ersättningsreserven

kommer av ovannämnda anledning att ökas med 36,000.

Antalet tjänstgöringsdagar för nästa budgetår har av departementschefen

i statsverkspropositionen uppskattats för värnpliktiga uttagna till linjetjänst

till 4,831,712, för värnpliktiga tillhörande ersättningsreserven till (935,000 +

36.000 =) 971,000 samt för värnpliktiga tillhörande landstormen till 150,200.

Det sammanlagda antalet tjänstgöringsdagar skulle följaktligen bliva

(4,831,712 + 971,000 + 150,200=) 5,952,912 eller, i runt tal, 5,950,000, därav

5.195.000 dagar upptagits med ett penningbidrag av 50 öre och återstoden,

755.000 dagar, med ett penningbidrag av 1 krona, vadan alltså för penningbidrag

under nästkommande budgetår beräknats ett belopp av (5,195,000 X

0.5o + 755,000 X l.oo =) 3,352,500 kronor eller, avrundat, 3,350,000 kronor.

För avlöningstillägg åt reservofficersaspiranter har beräknats ett belopp

av 50,000 kronor.

Medelsbehovet under anslaget till de värnpliktigas avlöning för budgetåret

1939/40 utgör således (3,350,000 -f 50,000 =) 3,400,000 kronor.

Det i propositionen nr 232 framlagda förslaget sammanhänger med frågan

om förstärkning av den personella försvarsberedskapen.

Vidkommande de i motionerna II: 126 och II: 203 väckta förslagen örn höjning

av de värnpliktigas dagavlöning vill utskottet erinra därom, att yrkanden

i enahanda syfte avslagits senast av 1938 års riksdag. Då någon anledning för

riksdagen att nu intaga en annan ståndpunkt i denna fråga icke torde föreligga,

avstyrker utskottet de motionsvis gjorda yrkandena.

I motionerna I: 63 och II: 130 har, bland annat, föreslagits, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t göra framställning om utredning i fråga örn

utvidgad rätt till fria resor för de värnpliktiga. Utskottet har funnit skäl tala

för att en förutsättningslös utredning i sådant avseende kommer till stånd och

tillstyrker alltså motionerna i denna del.

Vad härefter beträffar de i motionerna I: 37 och II: 86 samt I: 64 gjorda

yrkandena om beredande av ökad ersättning åt landstormsmän må erinras

därom, att enligt numera gällande bestämmelser övningstiden för landstorms
-

17Iskottet
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

män i allmänhet utgör 5 dagar och för landstormsbefäl 12 dagar. Under

övningarna åtnjuta landstormsmännen i likhet med vad som tillkommer övriga

värnpliktiga efter viss tids tjänstgöring dels ett penningbidrag av 1 krona om

dagen, dels ock naturaförmåner i form av kläder och kost m. m.

Uppenbart är att i ett flertal fall landstormsmännen nödgas till följd av

inkallelserna vidkännas ekonomiska uppoffringar och torde därvidlag ifrågavarande

kontanta dagersättning väl knappast utgöra tillfredsställande ersättning.

Framhållas må nämligen att här är fråga örn personer, vilka till skillnad

från de värnpliktige i stor utsträckning hava försörjningsskyldighet mot

familj. Några åtgärder från statens sida hava icke heller vidtagits för att

skydda vederbörande landstormsmän från ekonomisk förlust i anledning av

övningarnas fullgörande i annan mån än att för statens befattningshavare

gäller, att de under ifrågavarande tid få behålla viss del av sin lön.

Det vill vid nu angivna förhållanden synas utskottet, som örn skäl talade

för att — i anslutning till väd i motionen I: 64 yrkats — utredning verkställdes

för utrönande av möjligheterna att bereda landstormsmännen en ur ekonomisk

synpunkt bättre ställning under dem åliggande obligatoriska repetitionsövningar.

Utskottet finner sig alltså i enlighet med yrkandet i sistnämnda

motion böra föreslå, att utredning i sådant syfte kommer till stånd. Av det

anförda följer, att utskottet avstyrker det i motionerna 1:37 och II: 86 gjorda

förslaget örn höjning av landstormsmännens avlöning med därav föranledd

ändring i gällande avlöningsreglementen.

I de ovanberörda motionerna I: 63 och II: 130 har vidare hemställts örn

utredning avseende förbättrad dagavlöning till värnpliktiga i allmänhet.

Utskottet finner lämpligt, att utredning i detta hänseende kommer till stånd

i samband med att frågan rörande utvidgad rätt till fria resor för de värnpliktiga

och ökad dagavlöning åt landstormsmän, på sätt utskottet ovan föreslagit,

tages under omprövning.

Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag angående

vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen

tillstyrker utskottet det äskade anslaget till de värnpliktigas avlöning.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) avslå motionerna I: 37 och II: 86 örn höjning av avlöningen

till värnpliktiga under landstormstjänstgöring samt därav föranledd

ändring i gällande avlöningsreglementen;

b) avslå motionerna II: 126 och II: 203 örn höjning av dagavlöningen

till de värnpliktiga, i vad motionerna avse detta

anslag;

c) till de värnpliktigas avlöning för budgetåret 1939/40 anvisa

ett förslagsanslag av 4,175,000 kronor;

d) med bifall till motionen I: 64 i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla, att Kungl. Maj:t ville verkställa utredning angående

frågan örn ökad dagavlöning åt landstormsmän under dem åliggande

obligatoriska landstormsövningar;

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

23

e) med bifall till motionerna I: 63 och II: 130, i vad de avse

förbättrad dagavlöning till värnpliktiga i allmänhet, i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Majit ville låta verkställa

utredning i sådant hänseende;

f) med bifall till motionerna I: 63 och II: 130, i vad de avse

fria resor för de värnpliktiga, i skrivelse till Kungl. Majit anhålla,

att Kungl. Majit ville låta verkställa en förutsättningslös

utredning i fråga örn utvidgad rätt till dylika resor.

27:o) Understöd åt vissa värnpliktigas familjer. Kungl. Majit hade föreslagit

riksdagen (punkt 29, sid. 54) att till understöd åt vissa värnpliktigas familjer

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 105,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med ändring

av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande

ändamål för nästa budgetår anvisa ett förslagsanslag av 120,000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr J. H. Brädefors m. fl. väckt motion (nr 127), vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta att andra stycket 1 § av Kungl. Majits förordning

örn understöd i vissa fall åt värnpliktigs hustru och barn (familjeunderstöd)

av den 12 juni 1931, nr 257, måtte utgå.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 100,000

kronor.

Den föreslagna ökningen är föranledd dels av belastningen å anslaget, dels

ock av det i ovanberörda propositionen nr 232 framlagda förslaget.

Vidkommande det motionsvis gjorda yrkandet vill utskottet erinra därom,

att frågan örn revidering av gällande bestämmelser angående familjeunderstöd

i vissa fall åt värnpliktig, som fullgör tjänstgöring till rikets försvar,

överlämnats till särskilda inom försvarsdepartementet tillkallade sakkunniga

för utredning. Då utskottet anser sig kunna förutsätta, att det i föreliggande

motion berörda spörsmålet i samband därmed kommer under omprövning,

finner sig utskottet böra avstyrka motionen.

Under erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag

angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,

får utskottet, som tillstyrker det under förevarande punkt äskade

anslagsbeloppet, hemställa,

att riksdagen må

a) avslå motionen lii 127 angående ändring i förordningen örn

familjeunderstöd;

b) till understöd åt vissa värnpliktigas familjer för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 120,000 kronor.

Utskottet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

24 Statsutskottets utlåtande Nr 4.

28:o) Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m. Kungl. Maj:t hade

föreslagit riksdagen (punkt 30, sid. 54 och 55) att till inskrivnings-, mönstringsoch

färdkostnader m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av

1,000,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i ovannämnda proposition nr 232 — med ändring

av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande

ändamål för nästa budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1,135,000 kronor.

Med erinran, att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag

angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,

får utskottet, som tillstyrker den under förevarande punkt äskade

medelsanvisningen, hemställa,

att riksdagen må till inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader

m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av

1,135,000 kronor.

Understöd m. m.

29:o) Studiestipendier. Med tillstyrkande av Kungl. Majrts förslag (punkt 31,

sid. 55) och under erinran, att anslaget, som för innevarande budgetår är

uppfört med 100 kronor, upptagits med samma belopp, som förutsatts i kostnadsberäkningarna

för den nya härordningen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till studiestipendier för budgetåret 1939/40

anvisa ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

30:o) Understöd åt föreningar och till skrifters utgivande. Vissa arbeten å mobiliseringsverket.

Konservering av vissa samlingar i krigsarkivet. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 32—34, sid. 56—58) och under erinran, att

för här ifrågavarande ändamål anvisats för innevarande budgetår samma anslagsbelopp,

som nu begärts, samt med förmälan, att förstnämnda anslag av

departementschefen ansetts böra med hänsyn till anslagets natur ändras från

reservationsanslag till obetecknat anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa

a) till understöd åt föreningar och till skrifters utgivande ett

anslag av 25,000 kronor;

b) till vissa arbeten å mobiliseringsverket ett reservationsanslag

av 15,000 kronor;

c) till konservering av vissa samlingar i krigsarkivet ett

reservationsanslag av 8,000 kronor.

31:o) Frivilliga skyfteväsendets befrämjande. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 35, sid. 58 och 59) att till det frivilliga skytteväsendets befrämjande

för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 470,000 kronor.

I riksstaten för innevarande budgetår är för det frivilliga skytteväsendets

befrämjande uppfört ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

25

Departementschefen har föreslagit, att ifrågavarande anslag för nästkommande

budgetår upptages med det belopp, vartill detsamma enligt 1936 års

försvarsbeslut förutsatts skola efter hand höjas, eller 470,000 kronor. Departementschefen

har vidare förordat, att anslaget i fråga med hänsyn till sin

natur från och med nästa budgetår bör upptagas som obetecknat anslag.

Yad beträffar en av skytteförbundens överstyrelse gjord framställning örn

att av anslagsbeloppet måtte få beredas dyrtidstillägg jämväl under nästkommande

budgetår åt den vid skytteförbundens överstyrelse anställda personalen

med undantag av kassaförvaltaren har departementschefen erinrat därom, att

från och med nästkommande budgetår systemet med dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst kommer att ersättas med ett lönesystem, enligt

vilket dyrtidstilläggen i nuvarande mening bortfalla. Med hänsyn därtill har

det synts departementschefen lämpligare och riktigare, att den personal,

varom här är fråga, erhåller en bestämd lön för år, i huvudsak motsvarande

vad som hittills utgått inklusive dyrtidstillägg. Departementschefen har därvid

förutsatt, att det skall ankomma på Kungl. Maj:t att vid prövning av frågan

örn anslagets fördelning efter förslag av överstyrelsen fastställa dessa lönebelopp.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt

och ej har något att erinra mot vad departementschefen i samband därmed

anfört, får hemställa,

att riksdagen må till det frivilliga skytteväsendets befrämjande

för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 470,000 kronor.

Intendenturmateriel, remontering, förplägnad, undervisning,

övningar m. m.

32:o) Munderingsutrustning. Kungl. Majit hade föreslagit riksdagen (punkt

36, sid. 59—62) att till munderingsutrustning för budgetåret 1939/40 anvisa

ett reservationsanslag av 5,620,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majt i ovannämnda proposition nr 232 — med ändring

av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande

ändamål för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 6,300,000 kronor.

Medelsbehovet under anslaget till munderingsutrustning har för innevarande

budgetår beräknats under två titlar, nämligen munderingsutrustning

med 5,109,000 kronor och skidmateriel med 60,000 kronor eller, i avrundat tal,

5,170,000 kronor.

För budgetåret 1939/40 har medelsbehovet beräknats under samma titlar.

I fråga om munderingsutrustning har departementschefen ansett en ökning

av medelstillgången vara erforderlig och föreslagit, att medelsbehovet, som

för innevarande budgetår beräknats efter en dagskostnad av 60 öre för man,

för nästa budgetår beräknas efter 65 öre för man. Då antalet manskapstjänstgöringsdagar

för budgetåret 1939/40 uppskattats till 8,555,000, skulle medelsbehovet

under anslagstiteln beräknats till (8,555,000 X 0.65) =5,560,750 kro
-

XJtskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Utskottet.

w Statsutskottets utlåtande Nr 4.

nor eller, i avrundat tal, 5,560,000 kronor. Under anslagstiteln skidmateriel

har för nästa budgetår räknats med oförändrat belopp eller 60,000 kronor.

I enlighet härmed har i statsverkspropositionen medelsbehovet under munderingsanslaget

för nästkommande budgetår beräknats till (5,560,000 + 60 000 —)

5.620.000 kronor.

Den i pi opositionen nr 232 föreslagna ökningen sammanhänger med frågan

örn förstärkning av den personella försvarsberedskapen.

Med erinran, att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag

angående ° vissa åtgärder för förstärkning av den personella försvarsberedskapen,

får utskottet, som tillstyrker den under förevarande punkt äskade

medelsanvisningen, hemställa,

att riksdagen må till munderingsutrustning för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 6,300,000 kronor.

33:o) Kasern- och förplägnadsutredning. Kungl. Maj:t hade föreslagit riksdagen

(punkt 37, sid. 62—64) att till kasern- och förplägnadsutredning för

budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 1,066,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med

ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande

ändamål för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 1,170,000 kronor.

Medelsbehovet under förevarande anslag har för innevarande budgetår beräknats

under två titlar, nämligen kasernutredning med 565,750 kronor och

förplägnadsutredning med 446,000 kronor eller, i avrundat tal, 1,000,000 kronor.

För budgetåret 1939/40 bär medelsbehovet beräknats under samma titlar

och efter samma grunder. Anslagsposten till kasernutredning har beräknats

till 567,750 kronor och anslagsposten till förplägnadsutredning till 448,200

kronor eller tillhopa 1,015,950 kronor. Under förevarande anslag har vidare

beräknats 50,000 kronor för anskaffning av vissa inventarier för Östgöta luftvärnsregemente.

Medelsbehovet under anslaget till kasern- och förplägnadsutredning

skulle enligt beräkningarna i statsverkspropositionen alltså i sin

helhet uppgå till (1,015,950 + 50,000=) 1,065,950 kronor eller, i avrundat tal,

1.066.000 kronor. Departementschefen har i samband härmed föreslagit, att,

därest det framdeles vid fastställande av stat för anslaget skulle av särskild

orsak visa sig önskvärt att verkställa någon jämkning inbördes mellan de å

de olika posterna beräknade beloppen, det torde få ankomma på Kungl. Majit

att besluta härutinnan.

Den i propositionen nr 232 föreslagna ökningen sammanhänger med frågan

om förstärkning av den personella försvarsberedskapen.

I enlighet med Kungl. Majits framställning och under erinran, att riksdagen

numera bifallit av utskottet framlagt förslag angående vissa åtgärder

för förstärkande av den personella försvarsberedskapen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till kasern- och förplägnadsutredning för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 1,170,000 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

34:o) Engångskostnader för anskaffning av kaserninventarier. Kungl. Majit har

föreslagit riksdagen (punkt 38, sid. 65) att till engångskostnader för anskaffning

av kaserninventarier för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 200,000 kronor.

Departementschefen har ansett en nyanskaffning av viss för manskapet

erforderlig kasernutredning av behovet synnerligen påkallad och med anledning

härav tillstyrkt en av arméförvaltningen gjord framställning örn anvisande

för ändamålet för nästa budgetår av ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må till engångskostnader för anskaffning av

kaserninventarier för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 200,000 kronor.

35:o) Inventarier för förläggningarna å Järvafältet. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 39, sid. 65 och 66) att till anskaffning av inventarier för

förläggningarna å Järvafältet för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 60,000 kronor.

Då för ett slutligt ordnande av förläggningsförhållandena å Järvafältet

jämväl erfordras, att de byggnader, som omändras eller nybyggas för ändamålet,

förses med nödiga inventarier, har departementschefen föreslagit, att

ett anslag av 60,000 kronor varder anvisat för sådan inventarieanskaffning.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits förslag,

hemställer,

att riksdagen må till anskaffning av inventarier för förläggningarna

å Järvafältet för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 60,000 kronor.

36:o) Remontering. Kungl. Majit hade föreslagit riksdagen (punkt 40, sid.

66—69) att till remontering för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 875,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med ändring

av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande

ändamål för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 1,275,000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr A. Heiding m. fl. (nr 197) och den andra inom andra kammaren av herrar

O. Tornegård och T. V. Lundell (nr 288), vari hemställts, att riksdagen måtte

besluta, att för år 1939 skola inköpas ytterligare 40 stycken remonter och att

härtill måtte anvisas ett belopp av 48,000 kronor;

dels en inom andra kammaren av herr G. De Geer i Lesjöfors väckt motion

(nr 39), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan ändring av hästhållningsreglementct,

att officer under vissa förutsättningar äger rättighet att hålla

Utskottet.

TJtskottet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

sig med egna tjänstehästar, alternativt att sådan ändring av reglementet

genomföres, att officer medgives rätt att utan förlust för kronan återköpa

tidigare inlöst häst;

dels ock en inom andra kammaren av herr T. G. von Seth m. fl. väckt

motion (nr 56), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

a) att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Majit måtte utfärda

sådana reglerande bestämmelser rörande antalet inkallelseperioder för

varje häst och dessa perioders sammanlagda längd per år, att fodervärdarnas

ekonomiska fördel av och därmed också deras intresse för ackordhästsystemet

icke kommer att minskas,

b) att öka arméns hästlejningsanslag med så stort belopp, att det nuvarande

ackordhästsystemet icke försämras utan tvärtom, örn möjligt, förbättras.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna 1:197, II: 39 och II: 56.

I riksstaten för innevarande budgetår är anslaget till remontering upptaget

med 550,000 kronor. Anslaget har beräknats sålunda:

Inköp av 431 ridhästar å 1,200 kronor ... kronor 517,200: —

Inköp av 16 draghästar å 900 kronor ... » 14,400:— kronor 531 600-_

Övriga kostnader ...................................................... » 69,770:_

Summa kronor 601,370: -—

Denna summa har ansetts kunna minskas med 40,000 kronor, motsvarande

beräknade inkomster för utrangerade stamhästar, till, i avrundat tal, 550,000

kronor.

På av arméförvaltningen anförda skäl har departementschefen ansett sig

böra förorda, att medelsbehovet för de ändamål, för vilka medel hittills beräknats

under anslaget till truppförbandens övningar, titel I »Hästlega», från

och med nästkommande budgetår beräknas under förevarande anslag under

en särskild anslagstitel, lämpligen benämnd titel II »Ackordhästar». Medelsbehovet

för de ändamål, för vilka utgifterna för närvarande bestridas av

remonteringsanslaget, torde böra beräknas under en anslagstitel benämnd

titel I »Remonter samt stamhästar för dragbruk».

Beträffande titeln I »Remonter samt stamhästar för dragbruk» har departementschefen

för nästa budgetår icke ifrågasatt någon ändring med avseende

å de inköpspris, som för innevarande budgetår beräknats för rid- och draghästar.

Medelinköpspriset för remonter har alltså för budgetåret 1939/40 beräknats

till 1,200 kronor och medelinköpspriset för draghästar till 900 kronor.

Enligt 1936 års försvarsbeslut skall den årliga stamhästremonteringen omfatta

431 ridhästar och 16 draghästar.

Arméförvaltningen har gjort framställning örn att den ordinarie remonteringen

av stamhästar för nästa budgetår måtte ökas med 40 remonter och 20

draghästar. Departementschefen, som ansett sig icke böra tillstyrka någon

ökad stamhästremontering utöver vad som förutsatts i 1936 års försvarsbeslut,

har beräknat medelsbehovet för inköp av rid- och draghästar till (431 X 1,200

+ 16 X 900 =) 531,600 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

29

Övriga kostnader under förevarande anslagstitel hava för nästkommande

budgetår beräknats enligt samma grunder som för det nu löpande budgetåret

och följaktligen uppskattats sålunda:

Transport-, rese- och diverse kostnader

(110 X 447) .................................... kronor 49,170: —

Omkostnader vid depåerna .................. » 7,500: —

Å depå störtade remonter (10 st. å 1,200

+ 110) .......................................... » 13,100: — kronor 69,770: —

Sammanlagda medelsbehovet under anslagstiteln skulle sålunda uppgå till

(531,600 + 69,770 =) 601,370 kronor. Härifrån hava emellertid dragits inkomster

å anslagstiteln för ersättning för utrangerade stamhästar, av arméförvaltningen

beräknade till 40,000 kronor. Anslagsbehovet för remonter och

stamhästar för dragbruk för nästkommande budgetår skulle sålunda uppgå till

(601,370 — 40,000=) 561,370 kronor.

I fråga örn titeln II »Ackordhästar» har departementschefen erinrat därom,

att under de senare budgetåren det för varje budgetår till inköp avsedda antalet

ackordhästar beräknats till 10 procent av det vid början av respektive budgetår

vid armén förefintliga ackordhästantalet. Enligt vad arméförvaltningen meddelat

beräknas antalet ackordhästar vid armén den 1 juli 1939 komma att

uppgå till 4,210. I detta antal äro dock icke medräknade de ackordhästar,

vilka under innevarande budgetår komma att inköpas för det belopp av 200,000

kronor, som jämlikt brev den 17 juli 1936 angående dispositionen av för viss

materielanskaffning m. m. anvisade medel för ändamålet ställts till förfogande.

Departementschefen har föreslagit, att inköpet av ackordhästar för budgetåret

1939/40 sker enligt hittills tillämpade grunder. Det antal dylika hästar,

som för nämnda budgetår bör inköpas, bör alltså beräknas till (10 procent av

4,210 =) 421. Medelinköpspriset för häst har likaledes ansetts böra beräknas

efter samma grunder som för det nu löpande budgetåret eller till 900 kronor.

I enlighet härmed hava kostnaderna för inköp av ackordhästar beräknats till

(900 X 421 =) 378,900 kronor.

För utackordering av ackordhästar (4,210 ackordhästar + det antal av cirka

200 hästar, som beräknats kunna inköpas för förenämnda anslagsbelopp av

200,000 kronor) har efter en medelkostnad av 10 kronor för häst och år beräknats

ett belopp av 10 X (4,210 + 200) = 44,100 kronor.

Yad inkomsterna angår har för försäljning av utrangerade eller störtade

ackordhästar i enlighet med nuvarande beräkningsgrunder upptagits ett belopp

av 21,050 kronor.

Från fodervärdar inflytande ersättningsmedel för till utfodring mottagna

ackordhästar hava, efter ett belopp av 20 kronor för häst och år eller samma

belopp, som härför beräknats för innevarande budgetår, upptagits till 20 X

(4,210 + 200) = 88,200 kronor.

I enlighet med vad sålunda anförts beräknas utgifterna under förevarande

titel komma att uppgå till (378,900 + 44,100 =) 423,000 kronor och inkomsterna

till (21,050 + 88,200=) 109,250 kronor. Medelsbehovet skulle sålunda

uppgå till (423,000—109,250=) 313,750 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

XJtskottet.

Medelsbehovet under anslaget till remontering skulle i enlighet med det

anförda för nästkommande budgetår i sin helhet beräknas till (561,370 +

313,750 =) 875,120 kronor eller, i avrundat tal, 875,000 kronor.

Den i propositionen nr 232 föreslagna ökningen sammanhänger med frågan

örn förstärkning av den personella försvarsberedskapen.

Yad först beträffar det i motionerna I: 197 och II: 288 gjorda yrkandet örn

inköp av ytterligare 40 stycken remonter torde detsamma få anses tillgodosett

genom de anslag, som anvisats i samband med riksdagens bifall till utskottets

förslag angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen.

I motionen II: 39 har väckts förslag örn sådan ändring i hästhållningsreglementet,

att officer skulle under vissa förutsättningar medgivas rätt att hålla

sig med egna tjänstehästar eller att få återköpa tidigare inlöst häst. Utskottet

vill med anledning härav framhålla, att utskottet anser sig icke böra tillstyrka

riksdagen att på grundval av enskild motion vidtaga ändring i de

genom 1936 års försvarsbeslut fastställda grunderna för berörda reglemente.

Enligt utskottets mening är det i motionen framförda förslaget en fråga av

beskaffenhet att böra i första hand prövas av Kungl. Maj:t. Utskottet finner

sig därför böra avstyrka den föreliggande motionen.

Vidkommande det i motionen II: 56 gjorda yrkandet örn utfärdandet av

vissa reglerande bestämmelser med avseende å ackordhästsystemet är utskottet

jämväl i denna fråga av den uppfattningen, att därest fog må anses

föreligga för motionärernas förslag, det torde böra ankomma på vederbörande

förvaltningsmyndigheter att hos Kungl. Maj:t därom göra framställning. Utskottet

finner sig därför böra avstyrka vidtagande av åtgärder i av motionärerna

angiven riktning.

Ej heller finner sig utskottet böra tillstyrka det i sistnämnda motion jämväl

gjorda yrkandet om ökning av den i remonteringsanslaget ingående anslagsposten

till ackordshästar.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot departementschefens

förslag att under en särskild anslagstitel under förevarande anslag beräkna

medelsbehovet för de ändamål, för vilka medel hittills anvisats under anslaget

till truppförbandens övningar, titel I »Hästlega».

Då utskottet ej heller i övrigt har något att invända mot departementschefens

beräkning av remonteringsanslaget, får utskottet, under erinran att

riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag angående vissa åtgärder

för förstärkande av den personella försvarsberedskapen, hemställa,

I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionen II: 56, i vad motionen avser höjning av

förevarande anslag, till remontering för budgetåret 1939/40 anvisa

ett reservationsanslag av 1,275,000 kronor.

II. att motionen II: 39 samt motionerna 1:197 och II: 288 icke

må av riksdagen bifallas.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

31

lil. att motionen II: 56, i vad densamma avser hemställan örn

avlåtande av skrivelse till Kungl. Majit, icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

37:o) Mathållning. Kungl. Majit hade föreslagit riksdagen (punkt 41, sid.

70—73) att till mathållning för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av 9,100,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med ändring

av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande ändamål

för nästa budgetår anvisa ett förslagsanslag av 10,100,000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår upptaget med 8,850,000

kronor.

Departementschefen har till en början framhållit, att han för egen del förutsätter,

att smör skall komma till användning vid utspisningen inom försvarsväsendet

även under budgetåret 1939/40. Yad angår en av arméförvaltningens

intendenturdepartement och sjukvårdsstyrelse samt flygförvaltningen väckt

fråga örn en definitiv övergång till användning av smör inom försvarsväsendet

i stället för margarin, vilket skulle påkalla ändring av gällande normalportionsstater,

har departementschefen uttalat, att han i och för sig icke hade något

att däremot erinra. Med hänsyn emellertid till frågans ekonomiska räckvidd

syntes departementschefen, innan närmare bestämmelser i ämnet av Kungl.

Majit meddelas, riksdagen böra beredas tillfälle att yttra sig örn densamma.

Vidkommande härefter frågan örn medelsbehovet å mathållningsanslaget

för budgetåret 1939/40 har departementschefen ansett att läget på livsmedelsmarknaden

kräver någon ökning av det för innevarande budgetår beräknade

normalportionspriset. Denna ökning har beräknats till 2.3 öre. I enlighet

härmed skulle normalportionspriset för nästkommande budgetår beräknas

till 88 öre.

Vad »övriga kostnader» angår har departementschefen föreslagit, att de

för närvarande under denna post beräknade utgifterna för fria portioner och

portionsersättning vid semester och tjänstledighet åt husmödrar, biträdande

husmödrar och kokerskor utbrytas från »övriga kostnader» och överföras till

posten för fria naturaportioner. Under denna post skulle för nästkommande

budgetår beräknas för köks- och servisbiträdena 225,000 kronor och för husmödrarna

m. fl. 37,000 kronor eller tillhopa (225,000 + 37,000 =) 262,000

kronor. Härigenom hava »övriga kostnader» ansetts kunna minskas till 8 öre

för man och dag.

I enlighet härmed skulle medelsbehovet under anslaget, om. man bortser

från kostnaderna för den kvinnliga personalen, beräknas på grundval av ett

dagskostnadsbolopp av (88 + 8 =) 96 öre.

Anslagsposten för kontanta avlöningsförmåner, arbetskläder och sjukvård

åt do kvinnliga köks- och servisbiträdena har av departementschefen upptagits

med samma belopp som för innevarande budgetår eller 635,000 kronor. De

sammanlagda kostnaderna för den kvinnliga personalen vid matinrättningarna

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Vtslcottet.

Utskottet.

skulle sålunda för nästkommande budgetår beräknas till (635,000 + 262,000 =)

897,000 kronor.

Det antal tjänstgöringsdagar för fast anställt manskap och värnpliktiga,

som bör läggas till grund för anslagsberäkningen, har i statsverkspropositionen

beräknats till 8,555,000.

Medelsbehovet för arméns mathållning för nästkommande budgetår skulle

alltså utgöra (8,555,000 X 0.9 6 + 897,000=) 9,109,800 kronor eller, i avrundat

tal, 9,100,000 kronor.

Den i proposition nr 232 föreslagna ökningen sammanhänger med frågan

örn förstärkning av den personella försvarsberedskapen.

Yad beträffar frågan örn en definitiv övergång till användning av smör inom

försvarsväsendet i stället för margarin, vill utskottet framhålla, att utskottet

icke har något att däremot erinra,

Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag

angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,

får utskottet, som tillstyrker det till arméns mathållning äskade anslaget,

hemställa,

att riksdagen må till mathållning för budgetåret 1939/40 anvisa

ett förslagsanslag av 10,100,000 kronor.

38:o) Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt. Kungl. Majit hade föreslagit

riksdagen (punkt 42, sid. 73 och 74) att till bränsle, lyse, vatten, renhållning

och tvätt för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 3,350,000

kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med

ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande

ändamål för nästa budgetår anvisa ett förslagsanslag av 3,650,000 kronor.

Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag angående

vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,

får utskottet, som tillstyrker det äskade anslagsbeloppet, hemställa,

att riksdagen må till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 3,650,000

kronor.

39:o) Skrivmaterialier och expenser. Kungl. Majit hade föreslagit riksdagen

(punkt 43, sid. 74—76) att till skrivmaterialier och expenser för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 680,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med

ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande

ändamål för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 700,000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

33

Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag angående

vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,

får utskottet, som tillstyrker det äskade anslagsbeloppet, hemställa,

att riksdagen må till skrivmaterialier och expenser för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 700,000 kronor.

40:o) Tryckningskostnader. Kungl. Majit hade föreslagit riksdagen (punkt

44, sid. 76 och 77) att till tryckningskostnader för budgetåret 1939/40 anvisa

ett förslagsanslag av 110,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med

ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande

ändamål anvisa ett förslagsanslag av 115,000 kronor.

Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag angående

vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,

får utskottet, som tillstyrker den äskade medelsanvisningen, hemställa,

att riksdagen må till tryckningskostnader för budgetåret 1939/40

anvisa ett förslagsanslag av 115,000 kronor.

41 :o) Furagering. Kungl. Majit hade förslagit riksdagen (punkt 45, sid.

78 och 79) att till furagering för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av 2,800,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med

ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande

ändamål för nästa budgetår anvisa ett förslagsanslag av 2,850,000 kronor.

Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag angående

vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,

får utskottet, som icke har något att invända mot den verkställda anslagsberäkningen,

hemställa,

att riksdagen må till ftiragering för budgetåret 1939/40 anvisa

ett förslagsanslag av 2,850,000 kronor.

42:o) Veterinärvård. Kungl. Majit hade föreslagit riksdagen (punkt 46, sid.

79) att till veterinärvård för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 110,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 -— med

ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande

ändamål för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 112,000 kronor.

Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag angående

vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,

får utskottet med tillstyrkande av det äskade anslagsbeloppet hemställa,

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 4. lisi 3

Utskottet.

Utskottet.

Utskottet
-

Utskottet.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet.

att riksdagen må till veterinärvård för budgetåret 1939/40 anvisa

ett reservationsanslag av 112,000 kronor.

43:o) Frivilliga djursjukvården i krig. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 47, sid. 79 och 80), innebärande dels anvisande av samina anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, dels ock anslagets ändring från

reservationsanslag till obetecknat anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till befrämjande av frivilliga djursjukvården

i krig för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 6,500 kronor.

44:o) Undervisningsmateriel, undervisningsverk och utbildningskurser, Kungl.

Maj:t hade föreslagit riksdagen (punkt 48, sid. 80—83) att till undervisningsmateriel,

undervisningsverk och utbildningskurser för budgetåret 1939/40 anvisa

ett reservationsanslag av 1,050,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 -—- med

ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande

ändamål anvisa ett reservationsanslag av 1,060,000 kronor.

Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag angående

vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,

får utskottet med tillstyrkande av det äskade anslagsbeloppet hemställa,

att riksdagen må till undervisningsmateriel, undervisningsverk

och utbildningskurser för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 1,060,000 kronor.

45:o) Truppförbandens övningar. Kungl. Majit hade föreslagit riksdagen (punkt

49, sid. 83—88) att till truppförbandens övningar för budgetåret 1939/40 anvisa

ett reservationsanslag av 2,150,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — nied

ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande

ändamål för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 3,190,000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 2,200,000

kronor.

För nästkommande budgetår har, såsom i det föregående vid behandlingen

av remonteringsanslaget framhållits, de hittills under titel I »Hästlega» beräknade

medlen föreslagits böra upptagas under nyssnämnda anslag.

Medelsbehovet under anslaget till truppförbandens övningar har av departementschefen,

som vidtagit vissa ändringar i titelbenämningarna, för nästa

budgetår beräknats till 2,150,000 kronor enligt följande fördelning:

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

35

Titel

»

»

»

»

»

I. Befälsövningar .......................................... kronor 130,000: —

II. Truppförbandens vanliga övningar m. m....... » 980,000: —

III. Yinterövningar ....................................... » 270,000: —

IV. Luftförsvarsövningar .............................. » 40,000: —

V. Vissa frivilliga övningar ........................... » 280,000: —

VI. Drivmedel ............................................. » 450,000: —

Summa kronor 2,150,000

Departementschefen har föreslagit, att därest det framdeles vid fastställandet

av stat för anslaget skulle av särskilda skäl visa sig önskvärt att verkställa

någon jämkning inbördes mellan de å de olika titlarna beräknade beloppen,

Kungl. Maj:t torde få besluta härutinnan.

Den i propositionen nr 232 föreslagna ökningen hänför sig med 800,000

kronor till förstärkningen av den personella försvarsberedskapen och med

240,000 kronor till förslaget örn målflygning för arméns luftvärnsövningar.

Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag angående

vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,

får utskottet, som tillstyrker det under förevarande punkt äskade anslagsbeloppet,

hemställa,

att riksdagen må till truppförbandens övningar för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 3,190,000 kronor.

46:o) Fält- och fälttjänstövningar. Kungl. Maj :t hade föreslagit riksdagen

(punkt 50, sid. 88) att till fält- och fälttjänstövningar för budgetåret 1939/40

anvisa ett reservationsanslag av 700,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i ovannämnda proposition nr 232 — med

ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande

ändamål för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 775,000 kronor.

Den i propositionen nr 232 föreslagna ökningen sammanhänger med förslaget

örn anordnande av vissa sjötransportövningar.

Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag angående

vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,

får utskottet med tillstyrkande av det äskade anslagsbeloppet hemställa,

att riksdagen må till fält- och fälttjänstövningar för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 775,000 kronor.

47:o) Arméns hundväsende. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

51, sid. 89), vilket i förhållande till det för innevarande budgetår anvisade

anslaget innebär en med hänsyn till utgifter för hundskatt föranledd ökning

med 1,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till arméns hundväsende för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 10,000 kronor.

Utskottet.

Utskottet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet.

48:o) Arméns brevduveväsende. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 52, sid. 89) och under erinran, att för innevarande budgetår anvisats

samma anslagsbelopp, som nu begärts, hemställer utskottet,

att riksdagen må till arméns brevduveväsende för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

Sjukvård m. m.

49:o) Sjukvård. Kungl. Majit hade föreslagit riksdagen (punkt 53, sid.

90—97) att till sjukvård för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 625,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med

ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande

ändamål för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 690,000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 560,000

kronor.

Ökningen är i huvudsak beroende dels på en som erforderlig ansedd höjning

av dagskostnadsbeloppet från 3.5 till 5 öre, dels för att bereda möjlighet

för sjukvårdsstyrelsen att anlita ett sakkunnigt biträde i tandvårdsärenden,

dels ock med hänsyn till ifrågasatta kaderökningar.

Departementschefen har vidare förordat, att Sverige ansluter sig till en

för behandling av frågor rörande militärt medicinalväsende inrättad organisation,

benämnd »le comité international de médecine et de pharmacie

militaires», med säte i Liége. Kostnaderna härför, som komma att belöpa

sig till 450 schweiziska francs i guld för år, hava synts departementschefen

böra bestridas av de tre försvarsgrenarnas respektive anslag till sjukvård

enligt fördelning dem emellan, som Kungl. Majit torde få bestämma.

Den i propositionen nr 232 föreslagna ökningen sammanhänger med

frågan örn förstärkning av den personella försvarsberedskapen.

Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag

angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,

får utskottet, som icke har något att invända mot det äskade anslagsbeloppet

eller mot vad departementschefen i samband därmed anfört,

hemställa,

att riksdagen må till sjukvård för budgetåret 1939/40 anvisa

ett reservationsanslag av 690,000 kronor.

50:o) Arméns bakteriologiska laboratorium. I enlighet med Kungl. Majis

förslag (punkt 54, sid. 97) och under erinran, att för innevarande budgetår

anvisats samma anslagsbelopp, som nu begärts, hemställer utskottet,

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

37

att riksdagen må till arméns bakteriologiska laboratorium för

budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 2,000 kronor.

51:o) Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 55, sid. 97), vilket i förhållande till det för innevarande budgetår

anvisade anslaget icke innebär annan ändring, än att anslaget ansetts

böra ändras från reservationsanslag till obetecknat anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till befrämjande av det frivilliga sjukvårdsväsendet

i krig för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 20,000

kronor.

Tygmateriel.

52:o) Vapen och ammunition m. m. Kungl. Majit hade föreslagit riksdagen

(punkt 56, sid. 98 och 99) att till vapen och ammunition m. m. för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 5,700,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med ändring

av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande

ändamål för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 6,400,000 kronor.

Förevarande anslag, som enligt 1936 års försvarsbeslut skulle för nästa

budgetår utgå med 5,300,000 kronor, är för innevarande budgetår uppfört med

5,250,000 kronor.

Den i statsverkspropositionen föreslagna anslagsökningen är beroende på

vissa efter 1936 års härordningsbesluts fattande inträffade omständigheter,

såsom prisstegringar, tillhandahållande av ammunition till frivilliga och till

obligatorisk landstormsutbildning, ökade underhållskostnader m. m.

Den i propositionen nr 232 föreslagna ökningen sammanhänger med frågan

örn förstärkning av den personella försvarsberedskapen.

Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag

angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,

får utskottet med tillstyrkande av det äskade anslagsbeloppet hemställa,

att riksdagen må till vapen och ammunition m. m. för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 6,400,000 kronor.

53:o) Anskaffning och underhåll av motorfordon. Kungl. Majit hade föreslagit

riksdagen (punkt 57, sid. 99 och 100) att till anskaffning och underhåll av

motorfordon för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 850,000

kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med ändring

av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande

ändamål för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 1,050,000 kronor.

Utskottet.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

TJtskotlet.

Utskottet.

Förevarande anslag, som enligt 1936 års kostnadsberäkningar för nästa

budgetår uppskattats till 700,000 kronor, är för innevarande budgetår uppfört

med 760,000 kronor.

Arméförvaltningen har hemställt, att anslaget måtte jämväl för nästa

budgetår höjas med 60,000 kronor på grund av inträffad prisstegring samt

med 208,000 kronor, motsvarande anskaffningskostnaderna för motorfordon,

som kasserats eller bort kasseras men på grund av bristande medelstillgång

hittills ej kunnat ersättas.

Departementschefen har så tillvida ansett sig böra biträda ämbetsverkets

framställning, att han tillstyrkt, att anslaget för budgetåret 1939/40 upptages

till 850,000 kronor.

Den i propositionen nr 232 föreslagna ökningen sammanhänger med frågan

örn förstärkningen av den personella försvarsberedskapen.

Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag

angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,

får utskottet, som tillstyrker det äskade anslagsbeloppet, hemställa,

att riksdagen må till anskaffning oell underhåll av motorfordon

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 1,050,000

kronor.

54:o) Anskaffning och underhåll av ingenjörmateriel m. m. Kungl. Majit hade

föreslagit riksdagen (punkt 58, sid. 100) att till anskaffning och underhåll av

ingenjörmateriel m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 800,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 232 — med ändring

av ovannämnda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande

ändamål för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 900,000 kronor.

Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag

angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,

får utskottet med tillstyrkande av den äskade medelsanvisningen

hemställa,

att riksdagen må till anskaffning och underhåll av ingenjörmateriel

m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 900,000 kronor.

55:o) Försök med viss tygmateriel. Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag

(punkt 59, sid. 100—102) hemställer utskottet,

att riksdagen må till försök med viss tygmateriel för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 250,000 kronor.

56:o) Maskiner och verktyg för tyganstalten på Gotland. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 60, sid. 102 och 103) hemställer utskottet,

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

39

att riksdagen må till anskaffning av maskiner och verktyg för

tyganstalten på Gotland för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 40,000 kronor.

57:o) Lastbilar för krigsskolan. Kungl. Majit bär föreslagit riksdagen (punkt

61, sid. 103—106) att till anskaffande av lastbilar för krigsskolan för budgetåret

1939/40 anvisa ett anslag av 63,000 kronor.

Departementschefen bär föreslagit, att krigsskolan disponerar egen bilpark,

bestående av 10 lastbilar, med vilken erforderliga personaltransporter kunde

utföras, vilket i väsentlig grad skulle underlätta övningarnas anordnande och

möjliggöra ett mera effektivt utnyttjande av övningstiden. Härtill komme, att

med en dylik anordning besparingar syntes kunna göras i skolans för närvarande

dryga kostnader för personaltransporter. Departementschefen har beräknat

denna kostnadsbesparing till 15,000 kronor, med vilket belopp den

under lantförsvarets undervisningsanslag upptagna anslagsposten för krigsskolan

därför ansetts böra minskas. De för anskaffningen av bilarna beräknade

kostnaderna uppgå till 63,000 kronor. De årliga utgifterna för bilarnas underhåll

och drift, vilka beräknats till omkring 25,000 kronor, skulle enligt departementschefens

mening bestridas av undervisningsanslaget.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majis föreliggande

förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till anskaffande av lastbilar för krigsskolan

för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 63,000 kronor.

58:o) Viss materielanskaffning (anslag nr 2). Beträffande Kungl. Majis framställning

om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 62) har riksdagen redan

fattat beslut, varom härmed

erinras.

59:o) Viss luftvärnsmateriel. Kungl. Maji har föreslagit riksdagen (punkt

63, sid. 108 och 109) att till anskaffande av viss luftvärnsmateriel för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 15,000,000 kronor.

På därom av Kungl. Maji i statsverkspropositionen till 1938 års riksdag

gjord framställning bemyndigades Kungl. Maji att gå i författning örn beställande

av viss luftvärnsmateriel för hemortens försvar för en kostnad av

högst 20,000,000 kronor.

Genom beslut den 8 juli 1938 har Kungl. Maji därefter uppdragit åt arméförvaltningen

att i enlighet med viss angiven plan verkställa den sålunda

beslutade matelielupphandlingen.

I sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för nästkommande

budgetår har arméförvaltningen nu meddelat, att de av ämbetsverkets tygdepartement

i anledning härav träffade leveransavtalen och i dessa överens
-

Utskottet.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet.

Utskottet.

komna leveranstider gjorde det erforderligt, att under nästkommande budgetår

ett belopp av 15,000,000 kronor stöde till förfogande för bestridande av för

materielanskaffningen då uppkommande kostnader. Arméförvaltningen bar

därför hemställt, att Kungl. Majit måtte hos riksdagen göra framställning örn

anvisande av nämnda belopp för budgetåret 1939/40.

Denna arméförvaltningens framställning har departementschefen ansett sig

böra biträda.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag, att ett belopp

av 15 miljoner kronor anvisas för nästa budgetår för bestridande av för hemortens

försvar avsedd luftvärnsmateriel.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till anskaffande av viss luftvärnsmateriel för

budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 15,000,000

kronor.

Byggnader m. m.

60:o) Byggnader, övningsfält och skjutbanor. Kungl. Majit hade föreslagit

riksdagen (punkt 64, sid. 109-—lil) att till byggnader, övningsfält och skjutbanor

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 3,450,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 232 — med ändring

av ovannämnda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande ändamål

för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 3,500,000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 3,300,000

kronor.

Den i statsverkspropositionen föreslagna ökningen är i huvudsak beroende

på den höjda prisnivån å byggnadsarbeten.

Departementschefen har i detta sammanhang föreslagit, att det borde få ankomma

på Kungl. Majit att i enstaka fall medgiva, att, därest utgifterna för

en fastighet skulle visa sig överstiga inkomsterna från densamma och de

behållna inkomsterna från samtliga ifrågavarande fastigheter ej förslå för skillnadens

täckande, det uppkomna underskottet må täckas av under byggnadsanslaget

anvisade medel.

Den i propositionen nr 232 föreslagna ökningen sammanhänger med frågan

örn förstärkning av den personella försvarsberedskapen.

Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag angående

vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,

får utskottet, som intet har att invända mot det äskade anslagsbeloppet eller

mot vad departementschefen i samband därmed anfört, hemställa,

att riksdagen må till byggnader, övningsfält och skjutbanor för

budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 3,500,000

kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

41

61:o) Iståndsättningsarbeten å lantförsvarets byggnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 65, sid. lil och 112), vilket är föranlett därav, att lantförsvarets

kaserner och byggnader för närvarande på åtskilliga håll befinna

sig i ett ur underhållssynpunkt långt ifrån tillfredsställande skick, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till iståndsättningsarbeten å lantförsvarets

byggnader för budgetåret 1989/40 anvisa ett reservationsanslag

av 500,000 kronor.

62:o) Ny mässbyggnad vid Norrbottens regemente. Nybyggnad m. m. vid militärsjukhuset

i Eksjö. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 66 och

67, sid. 112—114), vilka innebära anvisande av återstående delar av de för

ifrågavarande byggnadsarbeten beräknade kostnaderna, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa

a) till ny mässbyggnad vid Norrbottens regemente ett reservationsanslag

av 82,000 kronor;

b) till nybyggnad m. m. vid militärsjukhuset i Eksjö ett reservationsanslag

av 55,000 kronor.

63:o) Vissa nybyggnadsarbeten m. m. vid Svea ingenjörkårs förläggning på Laxön.

Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 68, sid. 114—116) att till vissa

^byggnadsarbeten m. m. vid Svea ingenjörkårs förläggning på Laxön för

budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 80,000 kronor.

Å beredskapsstat för innevarande budgetår är upptaget ett förskottsanslag

av 80,000 kronor till vissa nybyggnadsarbeten m. m. vid Svea ingenjörkårs

förläggning på Laxön. De arbeten, som voro avsedda att komma till utförande

för dessa medel, utgöras av nybyggnader för kokinrättning och marketenteri

samt mathallar. Med hänsyn till önskvärdheten, att ifrågavarande byggnader

snarast möjligt komma till utförande, har departementschefen föreslagit, att

ett belopp av 80,000 kronor beräknas för ändamålet å riksstaten för nästa

budgetår.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till vissa nybyggnadsarbeten m. m. vid Svea

ingenjörkårs förläggning på Laxön för budgetåret 1939/40 anvisa

ett reservationsanslag av 80,000 kronor.

64:o) Kemiska tvättinrättningar vid Skaraborgs regemente och Gotlands infanteriregemente.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69, sid. 116 och 117)

hemställer utskottet,

att riksdagen må till anordnande av kemiska tvättinrättningar

vid Skaraborgs regemente och Gotlands infanteriregemente för

budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 116,000

kronor.

«

Utskottet.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet.

»

65:o) Modernisering av matinrättningen vid Norrlands dragonregemente. Med

tillstyrkande av Kungl. Majits förslag (punkt 70, sid. 117) och under framhållande

av att de ifrågasatta arbetena synas vara av behovet synnerligen påkallade

för försättande av matinrättningen vid regementet i ett mot nutida

krav svarande skick, hemställer utskottet,

att riksdagen må till modernisering av matinrättning en vid

Norrlands dragonregemente för budgetåret 1939/40 anvisa ett

reservationsanslag av 45,000 kronor.

66:o) Iståndsättande av vissa elektriska anläggningar. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 71, sid. 117 och 118) att till iståndsättande av vissa

elektriska anläggningar för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 100,000 kronor.

Å beredskapsstat för innevarande budgetår är upptaget ett förskottsanslag

av 420,000 kronor till iståndsättande av de elektriska anläggningarna i andra

arméfördelningen tillhörande etablissement och byggnader i Östersund och

Sollefteå. Departementschefen, som funnit erforderligt, att medel för dessa

arbeten beräknas å riksstaten för nästa budgetår, har föreslagit, att det för

arbetena i deras helhet beräknade kostnadsbeloppet, 420,000 kronor, fördelas

på fyra budgetår, varvid för nästa budgetår böra anvisas 100,000 kronor.

I enlighet med Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till iståndsättande av vissa elektriska anläggningar

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av

100,000 kronor.

67:o) Nybyggnader m. m. för ammunitionsförråd vid Norrlands artilleriregemente.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 72, sid. 118) och under erinran,

att å beredskapsstat för innevarande budgetår upptagits för ifrågavarande

ändamål ett förskottsanslag av 50,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till nybyggnader m. m. för ammunitionsförråd

vid Norrlands artilleriregemente för budgetåret 1939/40 anvisa

ett reservationsanslag av 50,000 kronor.

68:o) Ombyggnad av ammunitionsförrådet vid Smålands arméartilleriregemente.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73, sid. 119 och 120) och

under förmälan, att kostnaderna för ifrågavarande arbeten beräknats till

135,000 kronor att fördelas på två budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till ombyggnad av ammunitionsförrådet vid

Smålands arméartilleriregemente för budgetåret 1939/40 anvisa

ett reservationsanslag av 65,000 kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

43

69:o) Ändringsarbeten inom militärstabsbyggnaden i Stockholm. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74, sid. 120 och 121) och med förmälan, att det

begärda anslaget är avsett dels till täckande av ett av arméförvaltningens

fortifikationsstyrelse förskotterat belopp å 54,600 kronor till vissa här ifrågavarande

ändringsarbeten, dels ock för inredande av lokaler för det fotografiska

centrallaboratoriet, vilka kostnader beräknats till 13,750 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för ändringsarbeten inom militärstabsbyggnaden

i Stochholm för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 68,500 kronor.

70:o) Inredningsarbeten m. m. i vissa lokaler inom artillerigården. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75, sid. 121 och 122) och med förmälan, att

det begärda anslaget är i huvudsak avsett för anordnande av värmeledning

och verkställande av vissa inredningsarbeten i de av rikskommissionen för

ekonomisk försvarsberedskap disponerade lokalerna i artillerigården, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till inredningsarbeten m. m. i vissa lokaler

inom artillerigården för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 52,800 kronor.

71:o) Vissa restaureringsarbeten inom Karlbergs slott. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 76, sid. 122 och 123) att till vissa restaureringsarbeten

inom Karlbergs slott för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av

100.000 kronor.

Kostnaderna för ifrågavarande restaureringsarbeten hava av arméförvaltningens

fortifikationsstyrelse beräknats till 250,000 kronor.

På därom av Kungl. Majit gjord framställning upptog 1938 års riksdag för

ändamålet å beredskapsstat för innevarande budgetår ett förskottsanslag av

75.000 kronor.

Departementschefen, som har funnit synnerligen önskvärt, att de planerade

restaureringsarbetena inom Karlbergs slott kunna igångsättas inom den närmaste

tiden, har ansett sig böra förorda, att medel för dessa arbetens igångsättande

beräknas i riksstaten för nästkommande budgetår. Kostnaderna för

arbetena har departementschefen ansett kunna fördelas på två eller tre

budgetår, varvid för nästkommande budgetår synts böra upptagas ett belopp

av 100,000 kronor. Det borde enligt departementschefens mening få ankomma

på Kungl. Majit att efter förslag i ämnet av vederbörlig myndighet meddela

närmare bestämmelser angående beloppets disponerande.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka, att de planerade restaureringsarbetena

inom Karlbergs slott igångsättas inom den närmaste tiden, har intet

att erinra mot det för ändamålet äskade anslaget liksom ej heller mot vad

departementschefen i ärendet anfört.

Utskottet.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till vissa res tärner ingsar beten inom Karlbergs

slott för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av

100,000 kronor.

72:o) Uppvärmningsanläggningar vid Skaraborgs och Norrbottens regementen.

Uppvärmningsanläggning inom Wendes artilleriregementes östra kasernetablissement.

Uppvärmningsanläggningar vid Jämtlands fältjägarregemente och Dalregementet.

Uppvärmningsanläggning inom Fredrikshovsslott. På därom av Kungl. Majit gjorda

framställningar (punkterna 77—80, sid. 124—127) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa

a) till uppvärmningsanläggningar vid Skaraborgs och Norrbottens

regementen ett reservationsanslag av 245,000 kronor;

b) till uppvärmningsanläggning inom Wendes artilleriregementes

östra kasernetablissement ett reservationsanslag av

130,000 kronor;

c) till uppvärmningsanläggningar vid Jämtlands fältjägarregemente

och Dalregementet ett reservationsanslag av 215,000

kronor;

d) till uppvärmningsanläggning inom Fredrikshovs slott ett

reservationsanslag av 40,000 kronor.

73:o) Förbättring av Norrbottens regementes kulspruteskjutbana. Kulspruteskjutbana

för Upplands regemente. Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag

(punkterna 81 och 82, sid. 128—130) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa

a) till förbättring av Norrbottens regementes kulspruteskjutbana

ett reservationsanslag av 50,000 kronor;

b) till anläggande av kulspruteskjutbana för Upplands regemente

ett reservationsanslag av 40,000 kronor.

74:o) Förvärv av vissa verkstadsfastigheter i Boden m. m. På därom av Kungl.

Majit gjord framställning (punkt 83, sid. 130 och 131) hemställer utskottet,

att riksdagen må till förvärv av vissa verkstadsfastigheter i

Boden m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 49,000 kronor.

75:o) Inköp av mark till skjutplats för luftvärnsartilleriet vid Hästholmen m. m.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 84, sid. 131—133) och under

erinran, att enligt 1936 års försvarsordning förutsatts, att skjutplats för Östgöta

luftvärnsregemente skulle förläggas till Hästholmen och medel härför

beräknats, dock icke för inköp av mark, hemställer utskottet,

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

45

att riksdagen må till inköp av mark till skjutplats för luftvärnsartilleriet

vid Hästholmen m. m. för budgetåret 1939/40

anvisa ett reservationsanslag av 30,000 kronor.

76:o) Ackumulatorbatterier för Bodens fästning. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 85, sid. 134) och med erinran, att kostnaderna för här ifrågavarande

ändamål beräknats till 180,000 kronor att fördelas på tre budgetar,

av vilket belopp 1938 års riksdag anvisade 60,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till anskaffande av ackumulatorbatterier

för Bodens fästning för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 60,000 kronor.

Diverse.

77:o) Ersättning för rustning och rotering. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 86, sid. 134) och under erinran, att anslaget för innevarande

budgetår upptagits med 140,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till ersättning för rustning och rotering för

budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 100,000 kronor.

78:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87, sid.

134 och 135) och under erinran, att för innevarande budgetår anvisats samma

anslagsbelopp, som nu begärts, hemställer utskottet,

att riksdagen må till extra utgifter för budgetåret 1939/40 anvisa

ett reservationsanslag av 350,000 kronor.

79:o) Semester åt vid lantförsvaret anställda arbetare. På därom av Kungl.

Majit gjord framställning (punkt 88, sid. 135) och under erinran, att i kostnadsberäkningarna

för den nya härordningen medelsbehovet för ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1939/40 uppskattats till 245,000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till semester åt vid lantförsvaret anställda

arbetare för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av

245,050 kronor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet.

E. SJÖFÖRSVARET.

Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

80:o) Avlöning till personal vid marinförvaltningen. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 89, sid. 136—140) att

dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning för

den civila personalen vid marinförvaltningen;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för marinförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40;

dels ock till avlöning till personal vid marinförvaltningen för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 379,000 kronor.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

295,400 kronor.

Departementschefens förslag innebär, förutom de ändringar som föranledas

av tillämpningen av det nja civila avlöningsreglementet, följande.

Den kemist, som enligt den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen

finnes anställd vid marinförvaltningen med lön enligt lönegraden

C 12 i militära avlöningsreglementet men i tjänsteförteckningen till

det nya civila avlöningsreglementet hänförts till lönegraden A 27, uppföres å

personalförteckningen för den civila personalen på ordinarie stat vid ämbetsverket.

Jämväl den å den för innevarande år fastställda staten uppförda befattningen

å övergångsstat för en andre kemist överföres från det militära till

det civila avlöningsreglementet, och hänföres han till lönegraden A 22 samt

beräknas avlöning för befattningen under en särskild anslagspost. Å ämbetsverkets

nautiska avdelning beräknas ytterligare en pensionerad officer, enär

arbetskraften å denna avdelning visat sig vara allför knappt tillmätt, och såsom

arvode åt denne beräknas ett belopp av 3,180 kronor. Beträffande den ickeordinarie

personalen beräknas medel för avlöning för ytterligare en befattningshavare

å kameralbyrån i 15:e lönegraden samt för ytterligare en kvinnlig

befattningshavare i 4:e lönegraden.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) fastställa följande personalförteckning för den civila personalen

vid marinförvaltningen:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

1 marinöverkommissarie.................................. B 1

1 amiralitetsråd .......................................... A 30

1 kemist.................................................... A 27

1 revisionskommissarie .................................. A 26

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4. 47

1 kamrerare................................................ A 26

1 sekreterare .............................................. A 24

1 revisor och bokhållare.................................. A 21

4 revisorer ................................................ A 21

2 notarier.................................................. A 21

1 marinkassör ............................................ A 21

3 kansliskrivare............................................ A 11

3 kanslibiträden .......................................... A 7

1 förste expeditionsvakt.................................. A 7

3 expeditionsvakter ...................................... A 5

7 kontorsbiträden ........................................ A 4

Tjänsteman å övergångsstat.

1 andre kemist............................................ A 22;

b) godkänna följande avlöningsstat för marinförvaltningen,

att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1939/40:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis .................................. kronor 207,400: —

2. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat,

förslagsvis .................................. » 9,000: —

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t .................. » 42,430: —

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

:

a. Grundavlöningar m. m. kronor 88,200: —

b. Avlöningsförhöjningar

m. mförslagsvis » 12,800:— » 101,000: —

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ » 19,170: —

Summa förslagsanslag kronor 379,000:—;

c) till avlöning till personal vid marinförvaltningen för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 379,000 kronor.

81:o) Avlöning till personal vid kårer och stater m. fl. Avlöning till personal

å övergångsstat vid marinen. Beträffande Kungl. Maj:ts framställningar om

anslag till ifrågavarande ändamål (punkterna 90 och 91) avgiver utskottet

framdeles under riksdagen utlåtanden, vilket härmed

anmäles.

82:o) Rekryteringskostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

92, sid. 141—143) att till rekryteringskostnader för budgetåret 1939/40

anvisa ett förslagsanslag av 130,000 kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

48 Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

121,000 kronor.

För nästa budgetår har departementschefen ansett, att anslaget bör höjas

till 130,000 kronor, huvudsakligen på grund av det under lantförsvarets motsvarande

anslag tillstyrkta utvidgandet av rätten att åtnjuta avskedspremie

ävensom den merkostnad, som kan komma att uppstå genom det likaledes

i det föregående begärda bemyndigandet för Kungl. Maj:t att för en eller

flera rekryteringsenheter höja det till rekryteringsombud nu utgående

arvodet.

Med hänvisning till vad utskottet anfört under lantförsvarets motsvarande

anslag får utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits

förslag rörande anslagets beräkning för nästkommande budgetår, hemställa,

att riksdagen må till rekryteringskostnader för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 130,000 kronor.

83:o) Marinens reservstat. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 93,

sid. 143) att

dels bemyndiga Kungl. Majit att fastställa stat för budgetåret 1939/40

för marinens reservstat,

dels ock till bestridande av kostnaderna för marinens reservstat för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 60,000 kronor.

Uti de förutberörda båda likalydande motionerna, väckta, den ena inom

första kammaren av herr N. Holmström m. fl. (nr 128) och den andra inom

andra kammaren av herr R. Lundqvist m. fl. (nr 290), har hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att den f. d. reservstatspersonal, som tillträtt pension

före den 1 juli 1936, måtte från och med den 1 juli 1939 i pensionshänseende

likställas med 1936 års reservstatspensionärer så till vida, att den tillerkännes

den pension, som ett återställande av den ursprungliga pensionsrelationen

betingar, eller, därest detta yrkande icke kan bifallas, att i skrivelse till Kungl.

Majit hemställa, att förslag örn dylik pensionsförbättring förelägges 1940 års

riksdag.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionen I: 128.

Å riksstaten för det löpande budgetåret har förevarande anslag upptagits

med 60,000 kronor, varav 51,600 kronor beräknats för löner åt vederbörande

personal. Återstoden av anslaget avses för beredande av avlöningstillägg,

resekostnads- och traktamentsersättning samt pensioner åt personalen.

För nästa budgetår ifrågasätter departementschefen icke någon ändring av

den för anslaget gällande personalstaten och icke heller någon ändring i fråga

örn anslagsbeloppet.

TJtslcottet.

Vidkommande det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet hänvisa till

vad utskottet i denna fråga anfört under lantförsvarets motsvarande anslag.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4. 49

Då Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt icke föranlett någon

erinran från utskottets sida, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Majit att fastställa stat för budgetåret

1939/40 för marinens reservstat;

b) till bestridande av kostnaderna för marinens reservstat

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 60,000 kronor.

84:o) Marinens reservpersonal. Kungl. Majit hade föreslagit riksdagen (punkt

94, sid. 144) att till marinens reservpersonal för budgetåret 1939/40 anvisa

ett förslagsanslag av 290,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 -—• med

ändring av förberörda förslag —- föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande

ändamål för nästa budgetår anvisa 315,000 kronor.

Förslagsanslaget till marinens reservpersonal är i riksstaten för innevarande

budgetår uppfört med 265,000 kronor.

Med hänsyn till att anslaget tidigare överskridits och till den inverkan,

som de nya avlöningsbestämmelserna för militär personal komma att få på

belastningen av anslaget, ansåg sig departementschefen vid statsverkspropositionens

framläggande böra räkna med ett medelsbehov för nästa budgetår

av 290,000 kronor.

Det i propositionen nr 232 framlagda förslaget rörande anslagets beräkning

sammanhänger med frågan örn förstärkning av den personella försvarsberedskapen.

Under erinran att riksdagen numera bifallit utskottets utlåtande angående

vidtagande av vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,

får utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl.

Majits förslag rörande medelsanvisningen för nu ifrågavarande ändamål, hemställa,

att riksdagen må till marinens reservpersonal för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 315,000 kronor.

85:o) Rese- och traktamentspenningar. Flyttningsersättning. Resestipendier.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkterna 95—97, sid. 144 och 145),

vilka i förhållande till de för ifrågavarande ändamål för innevarande budgetår

anvisade anslagen innebära beträffande det nedan under a) upptagna

anslaget en med hänsyn till den enligt 1936 års försvarsbeslut utökade organisationen

föranledd höjning med 2,000 kronor och i övrigt oförändrade anslagsbelopp,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa

a) till rese- och tralctamentspenningar ett förslagsanslag av

74,000 kronor;

b) till flyttningsersättning ett förslagsanslag av 55,000 kronor;

c) till resestipendier ett reservationsanslag av 14,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 4. lisi sa 4

Utskottet.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

De värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning.

86:o) De värnpliktigas avlöning. Kungl. Maj:t hade föreslagit riksdagen

(punkt 98, sid. 145 och 146) att till de värnpliktigas avlöning för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 542,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i proposition nr 233 angående förslag till lag

om vissa ändringar i värnpliktslagen den 30 juni 1936 (nr 443), under

åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet över

försvarsärenden för den 24 mars 1939, föreslagit riksdagen besluta, bland

annat, att i fredstid penningbidraget till de i § 24 mom. 1 b) värnpliktslagen

— enligt dess genom samma proposition föreslagna ändrade lydelse — omförmälda

värnpliktiga skall från och med tvåhundraelfte tjänstgöringsdagen

utgå med två kronor örn dagen.

Vidare har Kungl. Majit i förut berörda proposition nr 232 — med ändring

av ovannämnda i statsverkspropositionen framlagda förslag — föreslagit riksdagen

att för nu ifrågavarande ändamål för nästa budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 685,000 kronor.

Uti den inom andra kammaren av herr J. H. Brädefors m. fl. väckta förutberörda

motionen (nr 126) har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att

dagavlöningen till de värnpliktiga oavsett tjänstgöringstidens längd måtte

höjas till en krona per tjänstgöringsdag samt med anledning härav de i årets

statsverksproposition upptagna förslagsanslagen till de värnpliktigas dagavlöning

måtte höjas med hänsyn därtill.

Vidare har uti den inom andra kammaren av herr A. Olsson i Stockholm

m. fl. väckta likaledes förutberörda motionen (nr 203) hemställts, att dagavlöningen

för samtliga värnpliktiga ökas från nuvarande 50 öre per dag till

1 krona per dag.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

497,000 kronor.

Vid statsverkspropositionens framläggande beräknade departementschefen

antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga m. fl. vid marinen under budgetåret

1939/40 till 971,204, vilket innebär en ökning i förhållande till för innevarande

budgetår beräknat antal beroende på dels behov av ökat antal tjänstgöringsdagar

för värnpliktiga ur ersättningsreserven, dels anbefalld ökning

av antalet kadetter och aspiranter, dels ock att vissa värnpliktiga ur ersättningsreserven

hösten 1938, i syfte att stärka beredskapen, inkallades för tjänstgöring

vid kustartilleriet och att deras tjänstgöring delvis kommer att infalla

under nästa budgetår.

Det i propositionen nr 233 framlagda förslaget örn att i fredstid penningbidraget

till vissa värnpliktiga skall från och med tvåhundraelfte tjänst
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

51

göringsdagen utgå med två kronor örn dagen sammanhänger med Kungl.

Maj:ts i samma proposition framlagda förslag därom, att tjänstgöringstiden

för de flottans värnpliktiga i »allmän tjänst», vilka äro inskrivna vid sjömanshus,

skall utökas från 200 till 340 dagar. Departementschefen har i likhet med

cheferna för marinen och försvarsstaben funnit det vara med billigheten

överensstämmande, att de ifrågavarande värnpliktiga vid flottan erhålla ett

förhöjt penningbidrag under den i förhållande till andra värnpliktiga förlängda

tjänstgöringstiden.

I propositionen nr 232 framlagt förslag rörande anslagsberäkningen sammanhänger

dels med ovanberörda fråga örn tjänstgöringstidens längd för

vissa värnpliktiga dels ock med frågan örn den personella försvarsberedskapens

stärkande i övrigt.

Med erinran örn att riksdagens vederbörande utskott tillstyrkt Kungl. Maj :ts

proposition nr 233 angående förslag till lag örn vissa ändringar i värnpliktslagen

den 30 juni 1936 (nr 443), i vad propositionen avser ökning av tjänstgöringstiden

för värnpliktiga i »allmän tjänst» vid flottan, vilka äro inskrivna

vid sjömanshus, finner utskottet sig böra på av departementschefen anförda

skäl tillstyrka förslaget örn att ifrågavarande värnpliktiga från och med tvåhundraelfte

tjänstgöringsdagen skola erhålla penningbidrag med två kronor

om dagen.

Vidkommande de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet under hänvisning

till vad som anförts under lantförsvarets motsvarande anslag avstyrka

dessa förslag, i vad de avse förevarande anslag.

Mot den av departementschefen verkställda beräkningen av sjöförsvarets

anslag till de värnpliktigas avlöning har utskottet icke funnit anledning till

erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) besluta, att i fredstid penningbidraget till de i § 27

mom. 1 A c) värnpliktslagen omförmälda å sjömanshus inskrivna

värnpliktiga vid flottan skall från och med tvåhundraelfte tjänstgöringsdagen

utgå med två kronor örn dagen;

b) avslå motionerna II: 126 och II: 203 örn höjningen av dagavlöningen

till de värnpliktiga i vad motionerna avse förevarande

anslag;

c) till de värnpliktigas avlöning för budgetåret 1939/40 anvisa

ett förslagsanslag av 685,000 kronor.

87:o) Understöd åt vissa värnpliktigas familjer. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 99, sid. 147) att till understöd åt vissa värnpliktigas familjer

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 15,000 kronor eller samma

belopp som det för innevarande budgetår anvisade.

Uti förutberörda av herr J. Ii. Brädefors m. fl. inom andra kammaren

väckta motion (nr 127) har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att andra

Utskottet

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet.

Utskottet.

stycket 1 § av Kungl. Maj:ts förordning om understöd i vissa fall åt värnpliktigs

hustru och barn (familjeunderstöd) av den 12 juni 1931 (nr 257)

måtte utgå.

Yidkommande det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet hänvisa till

vad utskottet i denna fråga anfört under lantförsvarets motsvarande anslag.

Då Kungl. Maj:ts förslag till anslagsberäkning för ifrågavarande ändamål

icke föranlett någon erinran från utskottets sida, hemställer utskottet,

att riksdagen må till understöd åt vissa värnpliktigas familjer

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 15,000 kronor.

88:o) Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m. Kungl. Majit hade

föreslagit riksdagen (punkt 100, sid. 147) att till inskrivnings-, mönstrings- och

färdkostnader m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 148,000

kronor eller samma belopp som det för innevarande budgetår anvisade.

Sedermera har Kungl. Majit i förutberörda proposition nr 232 — med

ändring av ifrågavarande förslag — föreslagit riksdagen att för ändamålet

för budgetåret 1939/40 anvisa 170,000 kronor, vilket sammanhänger med

frågan örn förstärkning av den personella försvarsberedskapen.

Under erinran att riksdagen bifallit av utskottet avgivet utlåtande angående

vidtagande av vissa åtgärder i syfte att förstärka den personella försvarsberedskapen,

får utskottet med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställa,

att riksdagen må till inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader

m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av

170,000 kronor.

Undervisning, understöd, expenser m. m.

89:o) Undervisningsmateriel samt undervisningsanstalter m. m. Med tillstyrkande

av Kungl. Majits förslag (punkt 101, sid. 147), vilket i förhållande till

det för innevarande budgetår anvisade anslaget innebär en höjning med 4,000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till undervisningsmateriel samt undervisningsanstalter

m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 44,000 kronor.

90:o) Marinläkarkurs. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 102, sid.

148) att till anordnande av marinläkarkurs för budgetåret 1939/40 anvisa ett

anslag av 12,500 kronor.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

53

Alltsedan marinläkarkåren organiserades, hava särskilda utbildningskurser

för marinläkare anordnats, då antalet marinläkare av 2:a graden, som

ej deltagit i dylik kurs, uppgått till omkring tio. Sådan marinläkarkurs avhölls

senast år 1936, sedan i riksstaten för budgetåret 1936/37 för ändamålet uppförts

ett anslag av 11,600 kronor.

Under framhållande av att antalet marinläkare av 2:a graden, som icke

genomgått dylik kurs, under loppet av innevarande budgetår med största

sannolikhet komme att uppgå till tio, har marinförvaltningen hemställt, att

för anordnande av marinläkarkurs hösten 1939 ett belopp av 12,560 kronor

måtte ställas till förfogande för budgetåret 1939/40, och har departementschefen

funnit sig böra tillstyrka detta förslag, därvid (jock kostnaderna synts

honom kunna begränsas till 12,500 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den begärda medelsanvisningen

i enlighet med departementschefens förslag, får hemställa,

att riksdagen må till anordnande av en marinläkarkurs för

budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 12,500 kronor.

91:o) Studiestipendier. Understöd åt föreningar. Skrivmaterialier och expenser

m. m. Tryckningskostnader. Biblioteksverksamhet för underofficerare och manskap

vid marinen. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 103—107,

sid. 148—151), vilka i förhållande till de för ifrågavarande ändamål för innevarande

budgetår anvisade anslagen innebära beträffande det under a) upptagna

anslaget en höjning med 1,000 kronor, det under c) upptagna anslaget

en höjning med 31,300 kronor med hänsyn till dels behovet av anskaffning av

möbler m. m. för vissa myndigheter, dels ock inträffad prisstegring å olika

slag av skrivmaterialier och expeditionsinventarier, det under d) upptagna

anslaget en höjning med 10,000 kronor på grund av anslagsbelastningen samt

övriga anslag oförändrade belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa

a) till studiestipendier ett reservationsanslag av 2,000 kronor;

b) till understöd åt föreningar ett anslag av 10,000 kronor;

c) till skrivmaterialier och expenser m. m. ett reservationsanslag

av 400,000 kronor;

d) till tryckningskostnader ett förslagsanslag av 50,000 kronor;

e) till biblioteksverksamhet för underofficerare och manskap

vid marinen ett anslag av 6,200 kronor.

92:o) Amiralitetskollegii och marinförvaltningens historia. Kungl. Majit har

föreslagit riksdagen (punkt 108, sid. 151—153) att till utgivande av amiralitetskollegii

och marinförvaltningens historia för budgetåret 1939/40 anvisa ett

anslag av 5,000 kronor.

Genom brev den 2 november 1928 och den 30 juni 1934 har Kungl. Majit

ställt sammanlagt 3,750 kronor till marinförvaltningens förfogande från sjö
-

Utskottet.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet.

försvarets anslag till extra utgifter såsom bidrag till bestridande av kostnader

för dels vissa förberedande arkivstudier m. m. i och för utgivande av ämbetsverkets

historia, dels ock för utgivandet av samma historia.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästkommande

budgetår har marinförvaltningen anmält, att första delen av »Amiralitetskollegii

och marinförvaltningens historia», omfattande tiden 1634—1700,

kommit till utförande med hjälp av från enskilda personer tillskjutna belopp.

Medel saknades emellertid för slutligt utgivande av arbetet, vilket beräknades

draga en kostnad av omkring 5,000 kronor. Därest detta belopp tillskötes av

statsmedel, skulle äganderätten till vederbörligt manuskript helt tillfalla

kronan, och hemställde marinförvaltningen, att samma belopp måtte för nu

ifrågavarande ändamål äskas av riksdagen för nästkommande budgetår.

Under hänvisning till att riksdagen tidigare anvisat ett sammanlagt belopp

av 39,460 kronor till utgivande av krigskollegii historia och då den nu ifrågasatta

publikationen synts fullt jämförbar med nämnda tidigare verk, har departementschefen

tillstyrkt marinförvaltningens framställning örn anvisande för

nästkommande budgetår av 5,000 kronor för ändamålet.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, får hemställa,

att riksdagen må till utgivande av amiralitetsJcollegii och marinförvaltningens

historia för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag

av 5,000 kronor.

Förplägnad, beklädnad m. m.

93:o) Mathållning. Kungl. Majit hade föreslagit riksdagen (punkt 109, sid.

153—155) att till mathållning för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av 3,090,000 kronor.

Sedermera bär Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med

ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande

ändamål för nästa budgetår anvisa 3,300,000 kronor.

Förslagsanslaget till mathållning är i riksstaten för innevarande budgetår

uppfört med 2,890,000 kronor.

För nästa budgetår, då liksom under innevarande budgetår smör skall

komma till användning i stället för margarin vid försvarsväsendets matinrättningar,

har normalportionspriset beräknats till 99.5 öre för landportion och

till 1 krona 49 öre för sjöportion. För den civila personalens vid marinens

matinrättningar avlöningar m. m. beräknade departementschefen vid statsverkspropositionens

framläggande ett belopp av 194,000 kronor.

Det i propositionen nr 232 framlagda förslaget rörande anslagets beräkning

sammanhänger med frågan örn förstärkning av den personella försvarsberedskapen.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

55

Beträffande frågan om definitiv övergång till användning av smör inom

försvarsväsendet i stället för margarin får utskottet hänvisa till vad utskottet

härutinnan anfört under arméns motsvarande anslag.

Under erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag

angående vidtagande av vissa åtgärder för förstärkande av den personella

försvarsberedskapen, får utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot

Kungl. Maj:ts anslagsäskande under förevarande punkt, hemställa,

att riksdagen må till mathållning för budgetåret 1939/40

anvisa ett förslagsanslag av 3,300,000 kronor.

94:o) Beklädnad. Kungl. Maj:t hade föreslagit riksdagen (punkt 110, sid.

155) att till beklädnad för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av

1,470,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med

ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande

ändamål för nästa budgetår anvisa 1,580,000 kronor.

Keservationsanslaget till beklädnad är i riksstaten för innevarande budgetår

uppfört med 1,298,000 kronor.

För nästa budgetår har departementschefen ansett, att anslaget, i enlighet

med framställning från marinförvaltningen, bör beräknas efter ett från 55

till 60 öre för man och tjänstgöringsdag förhöjt belopp med hänsyn till dels

inträffade prisstegringar, dels ock nödvändiga justeringar av vederbörliga

beklädnadsstater för manskapet. Vid statsverkspropositionens framläggande

räknade departementschefen med att ett antal av 2,453,100 tjänstgöringsdagar

borde komma i betraktande vid anslagets beräknande.

Det i propositionen nr 232 framlagda förslaget rörande anslagets beräkning

sammanhänger med frågan örn den personella försvarsberedskapens

stärkande och innebär en ökning av det i statsverkspropositionen beräknade

antalet tjänstgöringsdagar.

Med erinran örn att riksdagen numera bifallit av utskottet avgivet utlåtande

angående vidtagande av vissa åtgärder i syfte att förstärka den personella

försvarsberedskapen, får utskottet, som icke har något att invända mot Kungl.

Maj:ts förslag i fråga örn beräkningen - av förevarande anslag, hemställa,

att riksdagen må till beklädnad för budgetåret 1939/40 anvisa

ett reservationsanslag av 1,580,000 kronor.

3 f 95:o)"Kasern- och förplägnadsutredning samt sängservis m. m. Kungl. Majit

hade föreslagit riksdagen (punkt lil, sid. 156) att till kasern- och förplägnadsutredning

samt sängservis m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 187,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med

ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande

ändamål för nästa budgetår anvisa 200,000 kronor.

Utskottet.

Utskottet.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet.

I riksstaten för innevarande budgetår har kasernutredningsanslaget upptagits

till 170,000 kronor.

Jämväl för nästa budgetår har räknats med en dagskostnad av 12 öre. Det

med denna beräkningsgrund erhållna beloppet har å ena sidan reducerats med

20.000 kronor, motsvarande den kostnadsminskning, vilken beräknats uppkomma

till följd av att personal, som åtnjuter hyresbidrag eller inkvarteringsersättning,

själv ombesörjer sin inkvartering, men å andra sidan ökats med

ett belopp av 7,000 kronor, avsett för anskaffning av musikinstrument för

flottan och kustartilleriet. Härutöver har anslaget ökats med ett belopp av

5.000 kronor för anskaffning av möbler och förläggningsmateriel för nyuppförda

eller tillbyggda baracker å Vaxholms kustartilleriregementes förläggningar

å Korsö, Hellsten, Hamnskär och Ängsholmen.

Det i propositionen nr 232 framlagda förslaget rörande anslagets beräkning

innebär i förhållande till den i statsverkspropositionen gjorda anslagsberäkningen

att ett större antal tjänstgöringsdagar tagits i betraktande, vilket

sammanhänger med frågan örn förstärkning av den personella beredskapen.

Under erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag

angående vidtagande av vissa åtgärder för förstärkande av den personella

försvarsberedskapen, får utskottet, som icke har något att invända mot Kungl.

Maj:ts anslagsäskande för nu ifrågavarande ändamål, hemställa,

att riksdagen må till kasern- och förplägnadsutredning samt

sängservis m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 200,000 kronor.

96:o) Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m. Kungl. Majit hade

föreslagit riksdagen (punkt 112, sid. 156—158) att till bränsle, lyse, vatten,

renhållning och tvätt m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av 900,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med

ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande

ändamål för nästa budgetår anvisa 935,000 kronor.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

925.000 kronor.

Enligt grunderna för 1936 års försvarsbeslut har medelsbehovet under förevarande

anslag beräknats till 850,000 kronor efter fullt genomförd organisation

samt till 840,000 kronor för budgetåret 1939/40. Rådande prisläge å bränslemarknaden

har emellertid ansetts nödvändiggöra ett högre anslagsbelopp

för nästkommande budgetår än det, som räknats med i 1936 års försvarsbeslut.

Samtidigt har dock en överflyttning till flottans övningsanslag av

den för närvarande till 37,000 kronor beräknade anslagsposten till uppvärmning

och belysning av depåfartygen ansetts böra ske, och vid statsverkspropositionens

framläggande ansåg sig departementschefen med hänsyn till

dessa förhållanden böra föreslå, att förevarande anslag för budgetåret 1939/40

beräknades till 900,000 kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

57

Den i propositionen nr 232 föreslagna anslagsökningen sammanhänger

med frågan örn förstärkning av den personella försvarsberedskapen.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot departementschefens

förslag eller vad han i samband därmed anfört, får, under erinran att riksdagen

numera bifallit av utskottet avgivet utlåtande angående

av vissa åtgärder i syfte att förstärka den personella försvarsberedskapen,

hemställa,

att riksdagen må till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt

m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 935,000

kronor.

97:o) Modernisering av matinrättningen och manskapsbaracken å Oscarsvärn.

Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 113, sid. 158) att till modernisering

av matinrättningen å Oscarsvärn för budgetåret 1939/40 anvisa ett

reservationsanslag av 25,000 kronor.

I sin förenämnda skrivelse den 14 september 1938 har marinförvaltningen

gjort framställning örn medelsanvisning för modernisering av matinrättningen

å Oscarsvärn och därvid anfört i huvudsak följande:

Chefen för Sydkustens marindistrikt hade framhållit, att matsalsbyggnaden

å Oscarsvärn vore i trängande behov av modernisering och därvid

föreslagit, att densamma måtte förses med värmeledning samt tidsenlig

inredning i matsal, diskrum, kök och förrådsrum för en beräknad kostnad

av 15,000 kronor. Vidare hade chefen för Karlskrona kustartilleriregemente

framhållit, att i samband därmed även en modernisering av befintliga synnerligen

otidsenliga köksmaskiner och köksutrustning vore nödvändig. Sistnämnda

modernisering beräknades draga en kostnad av 12,000 kronor. Sammanlagda

kostnaden uppginge sålunda till 27,000 kronor. Marinförvaltningen,

som biträdde förslagen, hemställde örn äskande av medel till bestridande

av de utav desammas genomförande föranledda kostnaderna.

Departementschefen har funnit utrett, att en modernisering av ifrågavarande

matinrättning är i hög grad påkallad, och, då kostnaderna härför icke

synts kunna täckas av ordinarie anslagsmedel, tillstyrkt, att ett anslag av

25,000 kronor anvisas för ändamålet för budgetåret 1939/40.

Det av Kungl. Majit framlagda förslaget avser modernisering av matinrättningen

å Oscarsvärn, innebärande bland annat anordnande av värmeledning

i densamma. Utskottet har vid besök i Karlskrona kunnat konstatera,

att den föreslagna moderniseringen är synnerligen behövlig och tillstyrker

den för ändamålet äskade medelsanvisningen. Genom ifrågavarande

modernisering kommer visserligen Oscarsvärns värde såsom förläggningsplats

att i avsevärd grad ökas men enligt vad utskottet vid sitt besök därstädes

erfor, torde detta ökade viirde icke kunna tillfullo utnyttjas, så länge manskapsbaracken

därstädes icke anordnas för förläggning vintertid. Krav på

ökat förläggningsutrymme — jämväl under vintern — vid kustartillerirege
-

Utskottet.

Utskottet.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

mentet hava framträtt såväl till följd av den år 1936 beslutade men ännu

ej genomförda utökningen av regementet som till den i beredskapssjfte

ökade inkallelsen av värnpliktiga. Genom vinterboning och värmeledningsinstallation

i manskapsbaracken å Oscarsvärn skulle det därjämte bliva möjligt

att i huvudsak undvika förläggning vintertid av manskap å de för sådant

ändamål i fredstid olämpliga valven å Kungsholms fort. Då det torde vara

önskvärt, att båda de sålunda aktuella byggnadsfrågor^ å Oscarsvärn löstes

samtidigt, har utskottet funnit sig böra föreslå att utöver det av Kungl.

Maj:t för modernisering av matinrättningen begärda beloppet, 25,000 kronor,

medel anvisas även för vinterboning, inberäknat värmeinstallation, av kustartilleriregementets

manskapsbarack. Enligt vad utskottet inhämtat skulle

kostnaderna härför uppgå till 32,000 kronor. Det av Kungl. Maj:t under

förevarande punkt upptagna anslaget torde således böra ökas med nämnda

belopp till 57,000 kronor och anslagets benämning i samband därmed ändras

till »Modernisering av matinrättningen och manskapsbaracken å Oscarsvärn».

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till modernisering av matinrättningen och

manskapsbaracken å Oscarsvärn för budgetåret 1939/40 anvisa

ett reservationsanslag av 57,000 kronor.

Övningar.

98:o) Flottans krigsberedskap och övningar. Kungl. Majit hade föreslagit riksdagen

(punkt 114, sid. 159—161) att till flottans krigsberedskap och övningar

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 5,075,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 232 — med ändring av

förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande ändamål

för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 5,380,000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en av herr B.

Holmgren inom andra kammaren väckt motion (nr 119), vari hemställts, att

riksdagen, för möjliggörande av utbetalning till familjeförsörjare av manskapet

vid marinen, som har eget hushåll, av ett särskilt sjötillägg med 1

krona för dag, ville besluta härav betingad ökning av det av Kungl. Majit

äskade anslaget till flottans krigsberedskap och övningar.

I fråga örn de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

4,950,000 kronor.

Beträffande anslagets beräkning för nästa budgetår har marinförvaltningen

framhållit, att det i 1936 års försvarsbeslut beräknade anslagsbeloppet —

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

59

4.440.000 kronor — måste ökas med hänsyn till dels inträffade prisstegringar

med 473,000 kronor, dels att driftskostnader för fyra nya motortorpedbåtar

tillkomme under nästa budgetår med 125,000 kronor, dels merkostnader

för effektivisering av dykeritjänsten med 2,400 kronor, dels ock att

kostnaderna för uppvärmning och belysning av i depå förlagda fartyg ansetts

böra bestridas av nu förevarande anslag i stället för såsom hittills av

marinens bränsleanslag med 36,000 kronor. Marinförvaltningen har sålunda

beräknat anslagsbehovet för nästa budgetår till i runt tal 5,075,000 kronor,

och vid statsverkspropositionens framläggande fann sig departemenschefen

böra förorda, att medelsanvisningen i enlighet härmed bestämdes till

5.075.000 kronor.

Den i propositionen nr 232 föreslagna anslagsökningen sammanhänger

med frågan örn förstärkning av den personella försvarsberedskapen.

Vidkommande det motionsvis gjorda yrkandet vill utskottet erinra därom,

att försvarsväsendets lönenämnd i ett den 11 maj 1937 avgivet utlåtande,

i likhet med marinförvaltningen, tillstyrkt, att beställningsliavare av manskapet,

som hava eget hushåll, medgivas någon förhöjning av sjötillägget.

Lönenämnden har sålunda förordat införande för ifrågavarande beställningshavare

av ett tillägg till sjötillägget av 50 öre för dag i avvaktan på den

slutliga prövningen av det fast anställda manskapets lönefråga.

Utskottet finner de i föreliggande motion anförda skälen för en förbättring

av ifrågavarande manskaps ställning vara bärande, icke minst på grund

av den ökade omfattning av sjötjänstgöringen, som kan beräknas bliva en

följd av den förstärkta personella försvarsberedskapen, ävensom att manskapets

lönefråga icke i likhet med lönefrågan för officerare och underofficerare

m. fl. kan bringas till sin lösning vid innevarande års riksdag. Utskottet

finner sig därför böra, i avvaktan på resultatet av pågående utredning

angående manskapets lönefråga, nu föreslå, att ifrågavarande tillägg

bestämmes till 50 öre för dag. De närmare bestämmelserna för tilläggets

åtnjutande m. m. torde efter vederbörande myndigheters hörande böra utfärdas

av Kungl. Majit. Kostnaderna för införande av nu förordat tillägg i

sjötilläggsförmånerna hava av utskottet beräknats till omkring 50,000 kronor,

med vilket belopp utskottet alltså vill föreslå en höjning av det av Kungl.

Majit för nästa budgetår äskade anslaget till flottans krigsberedskap och

övningar. I den mån motsvarande förmån kan anses böra utgå till fast anställt

manskap vid kustartilleriet, torde därav uppkommande kostnader kunna

rymmas inom ramen för anslaget till kustartilleriets krigsberedskap och

övningar.

Under erinran att riksdagen numera bifallit utskottets utlåtande angående

vidtagande av vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,

får utskottet, med åberopande av det ovan anförda, föreslå att

reservationsanslaget till flottans krigsberedskap och övningar för nästa budgetår

bestämmes till 5,430,000 kronor.

Utskottet.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

motionen II: 119 till flottans krigsberedskap och övningar för

budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 5,430,000

kronor.

99:o) Kustartilleriets krigsberedskap och övningar. Kungl. Majit hade föreslagit

riksdagen (punkt 115, sid. 161 och 162) att till kustartilleriets krigsberedskap

och övningar för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 645,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med

ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande

ändamål för nästa budgetår anvisa 960,000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 590,000

kronor.

Enligt de i samband med 1936 års försvarsbeslut angivna beräkningsgrunderna

skulle förevarande anslag för budgetåret 1939/40 utgå med 575,000

kronor.

Med hänsyn till den prisstegring å vissa för kustartilleriets krigsberedskap

och övningar erforderliga förbrukningsartiklar, som kan väntas föreligga

jämväl under nästkommande budgetår ansåg sig departementschefen

vid statsverkspropositionens framläggande böra tillstyrka, att anslaget, i

enlighet med förslag av chefen för kustartilleriet och marinförvaltningen,

för budgetåret 1939/40 uppföres med 645,000 kronor.

Den i propositionen nr 232 föreslagna anslagsökningen sammanhänger

med frågan om förstärkande av den personella försvarsberedskapen, vilket

för kustartilleriets del innebär, bland annat, att en kontingent värnpliktiga

skall inkallas till tjänstgöring under vinterhalvåret.

Under erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag

angående vidtagande av vissa åtgärder för förstärkande av den personella

försvarsberedskapen, får utskottet, som icke har något att invända mot

Kungl. Majits anslagsäskande för nu ifrågavarande ändamål, hemställa,

att riksdagen må till kustartilleriets krigsberedskap och övningar

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 960,000

kronor.

100:o) Krigsövningar vid kustfästningarna. I enlighet med Kungl. Majits

förslag (punkt 116, sid. 162), vilket innebär anvisande av det i de grundläggande

kostnadsberäkningarna för den nya marinorganisationen beräknade

beloppet, hemställer utskottet,

att riksdagen må till krigsövningar vid kustfästningarna för

budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 25,000

kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

61

Sjukvård.

101:o) Sjukvård. Kungl. Majit hade föreslagit riksdagen (punkt 117, sid.

162) att till sjukvård för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 210,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med

ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande

ändamål för nästa budgetår anvisa 218,000 kronor.

Reservationsanslaget till sjukvård är i riksstaten för innevarande budgetår

uppfört med 207,000 kronor.

För nästa budgetår har anslaget i statsverkspropositionen ansetts böra

ökas med i runt tal 5,000 kronor på grund av ökat antal tjänstgöringsdagar

under nästa budgetår men samtidigt kunna minskas med 600 kronor, utgörande

arvode till en sjukgymnast vid marinens sjukhus i Karlskrona,

vilket arvode synts böra redovisas å sjukhusets stat, varför medel för ändamålet

sålunda beräknats under avlöningsanslaget. Med hänsyn härtill förordade

departementschefen, att anslaget för nästa budgetår måtte uppföras

med i avrundat belopp 210,000 kronor.

Den i propositionen nr 232 föreslagna anslagsökningen sammanhänger

med frågan örn förstärkande av den personella försvarsberedskapen.

Med erinran örn att riksdagen bifallit av utskottet avgivet utlåtande angående

vidtagande av vissa åtgärder i syfte att förstärka den personella

försvarsberedskapen, får utskottet, som icke har något att invända mot

Kungl. Maj:ts anslagsäskande under förevarande punkt, hemställa,

att riksdagen må till sjukvård för budgetåret 1939/40 anvisa

ett reservationsanslag av 218,000 kronor.

Flytande materiel och byggnader.

102:o) Underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m. Kungl. Maj:t hade

föreslagit riksdagen (punkt 118, sid. 163—165) att till underhåll av flottans

fartyg och byggnader m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 6,800,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 232 — med ändring av

förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifi-ågavarande ändamål

anvisa ett reservationsanslag av 6,875,000 kronor.

TJtskottet.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

XJtskottet.

Förevarande anslag är för innevarande år upptaget med 6,600,000 kronor.

I sin skrivelse den 14 september 1938 angående sjöförsvarets medelsbehov

för budgetåret 1939/40 har marinförvaltningen hemställt att ett belopp av

6,800,000 kronor måtte beräknas för ändamålet, vilket belopp med 200,000

kronor överstiger det för innevarande budgetår anvisade anslaget men med

över 1,300,000 kronor understiger de medelsbehov, som av ämbetsverket

underlydande myndigheter anmälts för nästkommande budgetår.

Såsom särskilda skäl för denna ökning har ämbetsverket framhållit dels

att militärmyndigheterna ifrågasatt en högre beredskap i fråga örn vissa av

marinens fartyg, dragande en kostnad av 120,000 kronor, dels ock att pansarkryssaren

Fylgias iordningställande komme att medföra större kostnader

under förevarande anslag än vad marinförvaltningen tidigare räknat med.

Departementschefen har för egen del vid statsverkspropositionens framläggande

tillstyrkt, att det av marinförvaltningen begärda anslagsbeloppet

anvisas för ändamålet.

Den i propositionen nr 232 föreslagna anslagsökningen sammanhänger

med frågan örn förstärkande av den personella försvarsberedskapen.

Under erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag

angående vidtagande av vissa åtgärder för förstärkande av den personella

försvarsberedskapen, får utskottet, som icke har något att invända mot

Kungl. Maj:ts anslagsäskande under förevarande punkt, hemställa,

att riksdagen må till underhåll av flottans fartyg och byggnader

m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av

6,875,000 kronor.

103:o) Flottans ersättningsbyggnad. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 119, sid. 165—178) att till flottans ersättningsbyggnad för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 23,500,000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr J. Gustavson m. fl. (nr 61) och den andra inom andra kammaren av

herr G. G. Tengström m. fl. (nr 112), vari, bland annat, hemställts, att riksdagen

måtte besluta att för användning inom västkustens marindristrikt

anskaffa tvenne motorfiskebåtar av trä, kosterbåtar av större typ, och för

ändamålet bevilja ett anslag av 60,000 kronor;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr F. Domö m. fl. (nr 124) och den andra inom andra kammaren av herr

G. Hagge m. fl. (nr 194), vari, bland annat, hemställts, att riksdagen till anskaffande

av fyra nya motortorpedbåtar under budgetåret 1939/40 måtte bevilja

ett förslagsanslag av 2,500,000 kronor, samt att riksdagen hos Kungl.

Majit måtte hemställa örn inhämtande av marinmyndigheternas yttrande

rörande behövlig nyanskaffning av minsvepare, m. m.;

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

63

dels ock en inom andra kammaren av kerr E. Lindberg väckt motion (nr

281), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla örn fullständig utredning örn de å fjärde huvudtiteln föreslagna

två artillerifartygens lämplighet, främst med hänsyn till deras motståndskraft

mot fiygboinber, samt att, i avvaktan på resultatet av denna utredning,

reducera reservationsanslaget till flottans ersättningsbyggnad med 13,900,000

kronor.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna I: 61, I: 124 och II: 281.

Departementschefen har i propositionen lämnat en redogörelse för, vad

som sedan år 1936 förekommit i ärendet rörande flottans ersättningsbyggnad,

och har i anslutning härtill för egen del anfört, bland annat, följande.

Vad beträffar medelsbehovet under förevarande anslag för nästa budgetår

får jag erinra örn att i enlighet med förenämnda av 1936 års riksdag godkända

plan för flottans ersättningsbyggnad för budgetåret 1939/40 borde

anvisas 7,600,000 kronor för fortsatta arbeten å de två undervattensbåtar

(Sjöbjörnen och Sjöhunden) och de två jagare (Malmö och Karlskrona), till

vilkas påbörjande 1936 års riksdag anvisat medel, samt för fortsatt modernisering

av pansarskeppen av Sverige-typ. Enligt det i försvarsstabschefens

förenämnda utredning i merberörda proposition nr 307 med A betecknade

alternativet för ersättningsbyggnad borde för nämnda budgetår därutöver

utgå ett belopp av 13,360,000 kronor för påbörjandet av två kustförsvarsiartyg.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästa budgetår har

marinförvaltningen understrukit vikten av att de båda kustförsvarsfartygen

snarast påbörjades. Det anbefallda konstruktionsarbetet för nämnda fartygstyp

beräknades vara slutfört så att byggandet, därest beslut därom fattades av

1939 års riksdag, omedelbart kunde påbörjas vid ingången av budgetåret

1939/40. Vidare har marinförvaltningen i sin skrivelse anmält, att den första av

de båda undervattensbåtar, till vilkas påskyndade byggande i enlighet med riksdagens

beslut ett belopp av 600,000 kronor av Kungl. Majit ställts till förfogande

av 70-miljonersanslaget, beräknades kunna färdigställas under budgetåret

1940/41 och den andra under det därpå följande budgetåret. Det anslagsbehov,

som till fullföljandet av det påskyndade byggandet av dessa undervattensbåtar

erfordrades för budgetåret 1939/40, uppginge till 2,000,000 kronor, varom

äskande nu borde göras. Denna framställning innebure sålunda ej någon

begäran om nya anslagsmedel utan endast en medelsanvisning, som enligt

1936 års riksdagsbeslut skulle utgå under senare budgetår. Slutligen har marinförvaltningen

hemställt örn anvisande för nästkommande budgetår av ett belopp

av 1,430,000 kronor för påbörjande av ett nytt moderfartyg för undervattensbåtar.

Marinförvaltningens beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår under

anslaget till flottans ersättningsbyggnad upptager sammanlagt 24,930,000 kronor

enligt följande fördelning:

Slutförande av jagarna ................................

» » ubåtarna .............................

Fortsatt modernisering av Sverige-skeppen .....

Påbörjande av två artillerifartyg ....................

Fortsatt påskyndat byggande av två kustubåtar

Påbörjande av ett moderfartyg för ubåtar ........

.......... kronor 3,770,000: —

........... » 2,080,000: —

........... » 1,750,000: —

........... » 13,900,000: —

......... » 2,000,000: —

........... » 1,430,000: —

Summa kronor 24,930,000: —

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

>Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Vad till en början angår anslagsbehovet å tillhopa 7,600,000 kronor till

slutförande av under byggnad varande två jagare och två undervattensbåtar

saint fortsatt modernisering av Sverige-skeppen torde i enlighet med grunderna

för 1936 års försvarsbeslut medel för tillgodoseende av detta anslagsbehov

böra äskas av riksdagen för nästkommande budgetår.

Vidare anser jag mig böra tillstyrka marinförvaltningens förslag att till

fullföljande av byggandet av de båda kustundervattensbåtar, till vilkas påbörjande

medel ställts till förfogande från anslaget till försvarsberedskapens

omedelbara stärkande, för nästa budgetår äska ett belopp av 2,000,000 kronor.

Vad slutligen beträffar den utan tvivel betydelsefullaste frågan i detta

sammanhang, framställningen örn medel för påbörjande av två stycken kustförsvarsfartyg,

vill jag till en början ansluta mig till det av min företrädare

i ämbetet vid framläggandet av den nyssnämnda propositionen nr 307 till

1938 års riksdag gjorda uttalandet, att de utredningar i typfrågan, som i och

med chefens för marinen och försvarsstabschefens utlåtanden föreligga, utgöra

ett i stort sett tillräckligt material för bedömande av spörsmålet örn vilka

fartygstyper som lämpligen böra komma ifråga, då det gäller att genom

ersättningsbyggnad bevara kustflottans slagkraft och taktiska användbarhet.

Jag anser därför, att ett ståndpunktstagande till denna fråga icke bör längre

uppskjutas och att förslag i ämnet sålunda bör föreläggas årets riksdag för

bedömande.

Vid ett dylikt ståndpunktstagande måste naturligen åtskilliga faktorer av

både strategisk-taktisk och ekonomisk art uppkomma till bedömande. Till en

början anser jag mig böra framhålla, att det tvivelsutan förhåller sig så, att

vid avvärjandet av ett angrepp mot våra kuster en mycket betydelsefull uppgift

numera och i högre grad än förr måste tilläggas såväl kustartilleriet,

rörligt och fast, som flygstridskrafterna. Boster hava också höjts för den

uppfattningen, att de nämnda försvarsmedlen, kompletterade med eller understödda

av lätta sjöstridskrafter, skulle utgöra ett efter våra förhållanden både

lämpligt och tillräckligt skydd i nämnda hänseende. För min del har jag

emellertid, bland annat på grundval av den uttömmande utredning rörande

detta spörsmål som nu föreligger, kommit till den bestämda uppfattningen,

att vårt lands säregna geografiska struktur medför, att ett uteslutande på

nämnt sätt sammansatt kustförsvar — vilket skulle innebära ett avstående

från bruket av svårt artilleri till sjöss — i vissa lägen och i fråga örn vissa

delar av våra kuststräckor näppeligen kan sägas innebära bästa möjliga skydd.

Jag tänker därvid bland annat på svårigheten att vid ogynnsamma siktförhållanden

erhålla tillräcklig eldverkan med kustartilleri på ett något så när

stort avstånd från kustlinjen. Jag vill därför ansluta mig till den meningen,

som hävdar, att de nuvarande Sverige-skeppen vid deras avförande ur kustflottan

böra ersättas med fartyg, som kunna betecknas som artillerifartyg.

Då det med denna utgångspunkt gäller att komma fram till den för oss

lämpligaste typen för ett dylikt fartyg, bör till en början fastslås, att de

artillerifartyg, som kunna komma i fråga för vår marin, under inga förhållanden

kunna tänkas avpassade för att upptaga en kamp med slagskepp

av stormaktstyp — detta är redan av ekonomiska skäl uteslutet och skulle för

övrigt icke heller ur stategisk-politisk synpunkt kunna anses nödvändigt. Den

fartygstyp, mot vilken våra artillerifartyg främst skola kunna bjuda ett effektivt

motstånd, lärer snarare få anses vara den tunga kryssaren. För att kunna

bjuda ett sådant motstånd skulle våra artillerifartygs egenskaper helst vara

sådana, att de i fråga om såväl fart som artillerikraft vore överlägsna de i

utländska flottor ingående tunga kryssarna. Yad farten beträffar skulle detta

innebära krav på en maximiprestation av åtskilligt över 30 knop. Med en

bestyckning av 25 cm kanoner — vilket torde få anses som ett minimikrav —

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

65

skulle emellertid ett dylikt fartyg komma upp i ett kostnadsläge, som för våra

ekonomiska förhållanden ligger utanför det rimligas gräns, vartill kommer,

att fartygets storlek skulle medföra olägenheter av navigationsteknisk art med

hänsyn till våra farvattens beskaffenhet. Jag anser därför nödvändigt och

på av försvarsstabschefen i hans utredning anförda skäl även försvarligt att

låta fartyget erhålla en avsevärt lägre fart än den nyss angivna, därvid emellertid

spörsmålet örn fartygets eget skydd givetvis måste ägnas uppmärksamhet

som kompenserande faktor. Vid fartfrågans bedömande får man naturligen

å andra sidan icke gå under vissa minimifordringar, varjämte måste fasthållas,

att fartfaktorn alltid är av den betydelsen, att man bör sträva efter att inom

en rimlig kostnadsram komma upp i så hög fartprestation som möjligt.

Förbises bör ej heller, att våra artillerifartyg, efter att hava tjänat ut i kustflottan,

skola kunna användas bland annat i konvojtjänst för handelsskydd,

vilket också medför vissa icke allt för ringa fordringar i nämnda hänseende.

Det sålunda förda resonemanget för fram till att jag i huvudsak vill ansluta

mig till det förslag till sammansättning av vår kustflotta och till ersättning

av våra nuvarande artillerifartyg, som innefattas i det av chefen för försvarsstaben

i ämnet framlagda förslaget. De nya artillerifartygen böra således även

enligt min mening utgöras av kustförsvarsfartyg av i huvudsak den av försvarsstabschefen

i hans alternativ A föreslagna typen. Detta innebär i fråga

örn artillerikraft, att de skola vara bestyckade med — förutom 12 cm kanoner

och luftvärnspjäser — fyra stycken 25 cm kanoner. Från åtskilliga håll har

framhållits önskvärdheten av att kunna utrusta fartygen med sex dylika kanoner

i stället för fyra. Att detta skulle innebära en avsevärd förstärkning av

eldkraften är otvivelaktigt. Men det skulle medföra en så betydande ökning

av fartygets storlek och kostnader, att man i sådant fall skulle ställas inför

valet att i stället minska antalet fartygsenheter i kustflottan —- en konsekvens

som ur synpunkten av den taktiska användbarheten enligt min mening vore

olycklig. Därtill kommer, att man även i sådant fall skulle komma i konflikt

med kravet på manöverförmåga och lättrörlighet i våra komplicerade farvatten.

Jag anser mig sålunda böra ansluta mig till försvarsstabschefens förslag

härutinnan. Vad beträffar maximifarten hos de nya fartygen, vilken av

försvarsstabschefen beräknats till lägst 20 knop, anser jag, i anslutning till det

förut återgivna riksdagsuttalandet, att en något högre fart än den nämnda är

önskvärd. Jag räknar sålunda med att maximifarten hos de nya fartygen icke

bör understiga 22 knop.

Såsom av det föregående inhämtas har marinförvaltningen för nästa budgetår

hemställt örn äskande av ett anslagsbelopp av 13,900,000 kronor, avsett

för påbörjande av två stycken kustförsvarsfartyg av i huvudsak den typ, som

av chefen för försvarsstaben upptagits i hans alternativ A. Som grund för

denna anslagsberäkning ligger en uppskattad kostnad per fartyg av 35,000,000

kronor, för två fartyg sålunda 70,000,000 kronor, av vilket sistnämnda belopp

skulle å nästa budgetår falla en femtedel eller 14,000,000 kronor med avdrag

av de 100,000 kronor, som för ritningar av fartygen redan ställts till förfogande.

I själva typfrågan har jag i det föregående uttalat min mening. Med hänsyn

till önskvärdheten av att de nuvarande Sverige-skeppen, av vilka det äldsta

uppnår sin beräknade åldersgräns i kustflottan år 1941 och det näst äldsta

år 1945, snarast möjligt bliva ersatta, vill jag i anslutning därtill föreslå, att,

i enlighet med chefens flir försvarsstaben förenämnda plan och på sätt jämväl

i inarinförvaltningons omförmälda skrivelse föreslagits, medel till påbörjande

av två dylika kustförsvarsfartyg av riksdagen äskas redan för nästa budgetår.

Beträffande kostnadsfrågan får jag erinra om att Kungl. Majit, i anslutning till

riksdagens förberörda uttalande rörande undersökningar beträffande en far
Iiihang

till riksdagens protokoll Indit, ti sunil. Nr 4. lisi 39 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet.

tygskonstruktion av i huvudsak enahanda typ som ifrågavarande kustförsvarsfartygs

men med högre fart, genom beslut den 5 augusti 1938 meddelat vissa

bestämmelser rörande utförandet av ritnings- och konstruktionsarbetena beträffande

kustförsvarsfartygen, varvid likväl skulle iakttagas, att byggnadskostnaderna,

som enligt chefens för försvarsstaben förenämnda utlåtande beräknades

uppgå till 33,400,000 kronor per fartyg, finge uppgå till ett belopp

av högst 35,000,000 kronor per fartyg. Senare vidtagna kostnadsundersökningar

hava emellertid givit vid handen, att ett fartyg av nu ifrågavarande

typ på grund av inträffade prisstegringar kommer att draga en kostnad av

inemot 37,000,000 kronor. Med en kostnad per fartyg av ungefär nämnda

belopp måste alltså räknas. För nästkommande budgetår torde dock icke mer

än det av marinförvaltningen föreslagna beloppet, 13,900,000 kronor, bliva

erforderligt för ändamålet. Jag utgår därvid ifrån att erforderliga beställningar

och entreprenadkontrakt rörande de två fartygen skola få avslutas redan

under nästa budgetår.

Hela anslagsbehovet för nästa budgetår uppgår i enlighet med det anförda

till (7,600,000 + 2,000,000 + 13,900,000 =) 23,500,000 kronor.

Såsom av departementschefen erinrats har chefen för försvarsstaben i avgivet

utlåtande rörande flottans fartygstyper till närmare granskning upptagit

fem olika alternativ till sammansättning av kustflottan och därvid såsom

den ändamålsenligaste lösningen förordat ett såsom alternativ A betecknat

förslag. En ersättningsbyggnad enligt detta alternativ skulle omfatta,

bland annat, nybyggnad av två kustförsvarsfartyg.

Vad till en början beträffar frågan örn införande i kustflottan av kustförsvarsfartyg

är utskottet i likhet med departementschefen av den uppfattningen,

att de utredningar i typfrågan, som föreligga, utgöra i stort sett

tillräckligt material för bedömande av spörsmålet örn vilka fartygstyper, som

lämpligen böra komma i fråga, då det gäller att genom ersättningsbyggnad

bevara kustflottans slagkraft och taktiska användbarhet. Att såsom i motionen

II: 281 yrkats uppskjuta avgörandet av denna fråga för införskaffande

av ytterligare utredning anser sig utskottet därför icke kunna tillstyrka.

Vid sitt ställningstagande till nu berörda spörsmål har utskottet lika med

departementschefen funnit ur skilda synpunkter avgörande skäl tala för det

av försvarsstabschefen ovan återgivna förslaget och tillstyrker således, att

de nuvarande Sverige-skeppen vid deras avförande ur kustflottan ersättas

med artillerifartyg.

I fråga om den för oss lämpligaste typen för dylika fartyg har departementschefen

förordat, att de nya artillerifartygen borde utgöras av kustförsvarsfartyg

av i huvudsak den av försvarsstabschefen i hans alternativ A

föreslagna typen. I fråga örn artillerikraft skulle således bestyckningen utgöras

av — förutom medelsvårt och lätt artilleri — fyra stycken 25 cm kanoner.

Departementschefen har vidare räknat med en maximifart av icke understigande

22 knop. Kostnaderna per fartyg hava uppskattats till inemot 37,000,000

kronor. Utskottet finner den sålunda föreslagna typen vara ur effektivitetsoch

kostnadssynpunkt i stort sett godtagbar och anser sig kunna tillstyrka

departementschefens förslag härutinnan. Med avseende å bestyckning och

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr -t.

67

övriga tekniska anordningar torde Kungl. Majit emellertid böra äga vidtaga

de ändringar, som vid ytterligare prövning kunna befinnas ändamålsenliga

oell lämpliga.

Utskottet övergår nu till behandling av vissa ytterligare motioner, som

väckts med anledning av Kungl. Majits under förevarande punkt framlagda

förslag.

I motionerna I: 61 och II: 112 har hemställts, bland annat, att medel

måtte anvisas för anskaffning av två motorfiskebåtar av trä, avsedda för

västkustens marindistrikt. Då, enligt vad utskottet under hand inhämtat,

från vederbörande militära myndigheter framställning till Kungl. Majit örn

inköp av dylika båtar icke gjorts, synes utskottet anledning icke föreligga

för riksdagen att på grundval av enskilda motioner och utan närmare utredning

i ärendet anvisa medel för ändamålet. Utskottet avstyrker därför

motionerna i nu berörda delar.

Vidkommande härefter det i motionerna I: 124 och lii 194 gjorda yrkandet

örn anskaffande av fyra motortorpedbåtar vill utskottet erinra, att 1938 års

riksdag på därom av Kungl. Majit gjord framställning anvisade medel för

byggande av fyra dylika båtar eller samma antal, som av försvarsstabschefen

upptagits under hans såsom alternativ A betecknade förslag till flottans

sammansättning. Enligt vad utskottet inhämtat, lära dessa båtar bliva

färdigbyggda under loppet av innevarande år. Med allt beaktande av den

betydelse, som motortorpedbåtar under vissa förhållanden äga, anser sig utskottet

emellertid ej minst med hänsyn till den snabba utveckling, denna

fartygstyp för närvarande genomgår, och åtminstone innan närmare erfarenhet

vunnits rörande resultatet av den pågående försöksbyggnaden, icke böra tillstyrka,

att medel nu anvisas för ytterligare anskaffning av båtar av här

ifrågavarande slag. Framhållas må därjämte, att i vederbörande myndigheters

anslagsäskanden för nästa budgetår medel för dylik anskaffning ej

heller begärts. Utskottet får alltså avstyrka motionerna i nu berörda del.

I sistnämnda båda motioner har vidare föreslagits, att riksdagen måtte

hos Kungl. Majit hemställa örn inhämtande av marinmyndigheternas yttrande

rörande behövlig nyanskaffning av minsvepare. Med anledning härav vill

utskottet framhålla, att utskottet förutsätter, att, därest ytterligare behov av

för minsvepning avsedd fartygsmateriel föreligger, vederbörande myndigheter

göra framställning härom till Kungl. Majit utan särskilt ingripande från

riksdagens sida. Några åtgärder i av motionärerna angiven riktning torde

således icke vara behövliga. Motionerna i nu berörda del avstyrkas alltså

av utskottet.

Kungl. Majits förslag under förevarande punkt liksom vad departementschefen

i samband därmed anfört har i de delar, varom utskottet icke ovan

yttrat sig, icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

I. att motionen lii 281 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet.

II. att riksdagen må med bifall till Kungl. Majda förslag

samt med avslag å såväl motionerna I: 61 och II: 112, i vad

de avse anvisande av medel för anskaffande av motorfiskebåtar,

som motionerna I: 124 och II: 194, i vad dessa motioner avse

anvisande av medel för anskaffande av motortorpedbåtar, till

flottans ersättningsbyggnad för budgetåret 1939/40 anvisa ett

reservationsanslag av 23,500,000 kronor.

III. att motionerna I: 124 och II: 194, i vad de avse hemställan

örn skrivelse till Kungl. Maj:t i fråga örn inhämtande

av marinmyndigheternas yttrande rörande behövlig nyanskaffning

av minsvepare, m. m., icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

104:o) Befästningar, kustartilleriets kaserner m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 120, sid. 178 och 179), vilket i förhållande till det för

innevarande budgetår anvisade anslaget innebär en höjning med 25,000 kronor,

som betingas av rådande prisläge, hemställer utskottet,

att riksdagen må till befästningar, kustartilleriets kaserner

m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av

425,000 kronor.

105:o) Kustartilleriets materiel m. m. Kungl. Majit hade föreslagit riksdagen

(punkt 121, sid. 179 och 180) att till kustartilleriets materiel m. m.

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 725,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i ovannämnda proposition nr 232 — med

ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande

ändamål för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 745,000 kronor.

Reservationsanslaget till kustartilleriets materiel m. m. har i riksstaten

för innevarande budgetår upptagits med 625,000 kronor.

För nästa budgetår har marinförvaltningen ansett anslaget böra med hänsyn

till, bland annat, inträffad prisstegring bestämmas till 750,000 kronor.

Yid framläggande av statsverkspropositionen ansåg sig departementschefen,

som väl fann en väsentlig höjning av anslaget erforderlig för nästa budgetår,

dock icke kunna tillstyrka, att anslaget upptoges till högre belopp än

725,000 kronor.

Den i propositionen nr 232 föreslagna anslagsökningen sammanhänger

med frågan örn förstärkning av den personella försvarsberedskapen.

Under erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet avgivet utlåtande

angående vidtagande av åtgärder för förstärkande av den personella för
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

69

svarsberedskapen, får utskottet, som icke bär något att invända mot Kungl.

Maj:ts förslag rörande medelsanvisningen under nu ifrågavarande punkt,

hemställa,

att riksdagen må till kustartilleriets materiel m. m. för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 745,000 kronor.

106:o) Anskaffning, underhåll och drift av sjöförsvarets motorfordon. Kungl.

Maj:t hade föreslagit riksdagen (punkt 122, sid. 180 och 181) att till anskaffning,

underhåll och drift av sjöförsvarets motorfordon för budgetåret 1939/40

anvisa ett reservationsanslag av 49,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 232 — med ändring av

förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande ändamål

för nästa budgetår anvisa ett belopp av 52,000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 47,000 kronor,

och i kostnadsberäkningar för den nya marinorganisationen har anslaget

för nästa budgetår upptagits till 48,000 kronor.

Under erinran örn att utöver det antal motorfordon, som legat till grund

för nämnda kostnadsberäkningar, sedermera tillkommit två personbilar för

flottans vidkommande har marinförvaltningen i sin skrivelse rörande sjöförsvarets

medelsbehov för nästkommande budgetår beräknat medelsbehovet

till 49,000 kronor, och mot ifrågavarande anslagsberäkning hade departementschefen

vid statsverkspropositionens framläggande intet att erinra.

Den i propositionen nr 232 föreslagna anslagsökningen sammanhänger

med frågan örn förstärkning av den personella försvarsberedskapen.

Med erinran örn att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag

angående vidtagande av vissa åtgärder i syfte att förstärka den personella

försvarsberedskapen, får utskottet, som icke har något att invända

mot Kungl. Maj:ts anslagsäskande under förevarande punkt, hemställa,

att riksdagen må till anskaffning, underhåll och drift av sjöförsvarets

motorfordon för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 52,000 kronor.

107:o) Ersättningsbyggnad av kustartilleriets båtmateriel. Kungl. Majit bär

föreslagit riksdagen (punkt 123, sid. 181—183) att till ersättningsbyggnad

av kustartilleriets båtmateriel för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 300,000 kronor.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

135,000 kronor eller samma belopp, vartill anslagsbehovet uppskattats i

kostnadsberäkningarna för den nya marinorganisationen.

Med hänvisning till att vissa förhållanden inträffat, vilka nödvändiggjort

en revidering av det till grund för nämnda kostnadsberäkningar liggande

TJtshottet.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Ltskottet.

byggnads p r o gr a m m e t, och till rådande prisläge, Ilar marinförvaltningen i sin

skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1939/40 anmält,

att ämbetsverket icke ansåge sig kunna beräkna mindre belopp än 300,000

kronor för ett nödtorftigt fortsättande av ersättningsbyggnaden.

Departementschefen har med hänsyn till anförda förhållanden funnit sig

böra tillstyrka äskande för nästa budgetår av det av marinförvaltningen begärda

beloppet 300,000 kronor. Innan beloppet ställes till förfogande, anser

departementschefen, att en plan för dess användande bör underställas Kungl.

Majit för godkännande.

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka den begärda anslagshöjningen,

får hemställa,

att riksdagen må till ersättningsbyggnad av kustartilleriets

båtmateriel för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 300,000 kronor.

108:o) Utflyttning av vissa batterier i Göteborgs skärgård. I enlighet med

Kungl. Majits förslag (punkt 124, sid. 183 och 184) och under erinran att

enahanda belopp, utgörande hälften av de beräknade kostnaderna för flyttningen

av ifrågavarande batterier, anvisats för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till utflyttning av vissa batterier i Göteborgs

skärgård för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 140,000 kronor.

109:o) Brandskyddsanordningar. På därom av Kungl. Majit gjord framställning

(punkt 125, sid. 184), vilken avser anvisande av medel för anskaffning

av eldsläckningsmateriel för kustartilleriets nyuppförda anläggningar i Stockholms

skärgård och i Fårösund, hemställer utskottet,

att riksdagen må till brandskyddsanordningar för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 45,000 kronor.

110:o) Brännoljecisterner för flottan. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 126, sid. 184—186) att till brännoljecisterner för flottan för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 700,000 kronor.

I sin skrivelse angående sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1938/39

framhöll marinförvaltningen att säkerställandet av brännoljetillgången för

marinens behov vid mobilisering och under krig, efterhand som örlogsfartygen

under senare år inrättats för oljedrift, blivit en av de allra viktigaste

angelägenheterna, när det gällde krigsberedskapens upprätthållande, och

hemställde ämbetsverket, att — därest medel härför ej kunde erhållas av

anslaget till statliga och kommunala beredskapsarbeten — för fortsatt uppförande

av bombsäkra brännoljecisterner för marinen för budgetåret 1938/39

måtte anvisas ett reservationsanslag av 650,000 kronor.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4. 71

I skrivelse den 5 mars 1938 gjorde marinförvaltningen förnyad framställning

i samma syfte.

På förslag av Kungl. Majit medgav riksdagen att till brännoljecistern elfor

flottan finge å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptagas ett förskottsanslag

av 1,300,000 kronor.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästa budgetår har

nu marinförvaltningen på skäl, som i särskild skrivelse närmare utvecklats,

hemställt att, därest medel icke kunde ställas till förfogande från beredskapsstaten,

för fortsatt uppförande av bombsäkra brännoljecisterner ett

reservationsanslag av 700,000 kronor måtte anvisas.

Departementschefen har, då det synts osäkert, huruvida ifrågavarande anläggningar

kunna komma till utförande såsom beredskapsarbeten under den

närmaste framtiden, och enär desamma finge anses vara av brådskande natur,

tillstyrkt, att det av marinförvaltningen för ifrågavarande ändamål begärda

beloppet, 700,000 kronor, anvisas av riksdagen för nästkommande budgetår.

Utskottet, som tagit del av de till ärendet hörande handlingarna, får med

tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställa,

att riksdagen må till brännoljecisterner för flottan för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 700,000 kronor.

lilio) Maskiner och verktyg för tygverkstaden i Fårösund. Kungl. Majit har

föreslagit riksdagen (punkt 127, sid. 186 och 187) att till anskaffning av

maskiner och verktyg för tygverkstaden i Fårösund för budgetåret 1939/40

anvisa ett reservationsanslag av 22,000 kronor.

I sin skrivelse den 14 september 1938 angående sjöförsvarets medelsbehov

för budgetåret 1939/40 har marinförvaltningen gjort framställning örn

anvisande av medel för anskaffning av maskiner och verktyg för tygverkstaden

i Fårösund. Kostnaderna beräknades till 44,000 kronor, därest smärre

reparations- och översynsarbeten skulle kunna verkställas inom verkstaden,

och desamma syntes kunna lika fördelas på de två nästkommande budgetåren.

Departementschefen, som icke funnit anledning till erinran mot det beräknade

beloppet, 44,000 kronor, eller mot marinförvaltningens förslag örn

dess uppdelning på två budgetår, har tillstyrkt, att ett reservationsanslag

av 22,000 kronor för nästa budgetår anvisas för ändamålet.

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag, får hemställa,

att riksdagen må till anskaffning av maskiner och verktyg för

tygverkstaden i Fårösund för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservatiousanslag

av 22,000 kronor.

112:o) Motorbåt för kustflottans flygavdelning. På därom av Kungl. Majit

gjord framställning (punkt 128, sid. 187) hemställer utskottet,

Utskottet.

Utskottet.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet

att riksdagen må till anskaffning av motorbåt för kustflottans

flygavdelning för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 15,000

kronor.

113:o) Tillbyggnad av marinens tvättinrättning i Karlskrona m. m. Kungl. Maj:t

har föreslagit riksdagen (punkt 129, sid. 187—189) att till tillbyggnad av

marinens tvättinrättning i Karlskrona m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa

ett reservationsanslag av 37,000 kronor.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1939/40

har marinförvaltningen gjort framställning i fråga om tillbyggnad av marinens

tvättinrättning å Stumholmen m. m., enär det, oaktat övertidsarbete, visat

sig omöjligt att under vissa tider därstädes medhinna all tvätt. Avsevärda

mängder tvätt ha till följd härav måst sändas till Kronobergs regementes

tvättinrättning i Växjö. De uppkomna svårigheterna vore huvudsakligen en

följd av att tvättinrättningen vid marinens sjukhus icke längre vore i stånd

att utföra sjukhustvätten. På grund härav borde dels viss ny maskinutrustning

anskaffas för sjukhusets tvättinrättning, enär viss tvätt alltjämt

borde där utföras, dels viss tillbyggnad komma till stånd av marinens tvättinrättning

å Stumholmen, vilken jämväl borde utrustas med vissa nya

maskiner. För bestridande av kostnaderna, vilka beräknats till sammanlagt

57,325 kronor, borde såsom särskilt anslag anvisas ett belopp av 37,000

kronor, medan återstoden av kostnaderna kunde täckas av till förfogande

stående medel.

Departementschefen har funnit utrett, att vidtagandet av de föreslagna

åtgärderna äro av behovet påkallade och ur ekonomisk synpunkt väl motiverade,

och har icke funnit anledning till erinran mot ämbetsverkets förslag

beträffande sättet för kostnadernas täckande. Departementschefen har sålunda

tillstyrkt, att ett belopp av 37,000 kronor anvisas för budgetåret 1939/40

för tillbyggnad av marinens tvättinrättning i Karlskrona m. m.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, får hemställa,

att riksdagen må till tillbyggnad av marinens tvättinrättning

i Karlskrona m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 37,000 kronor.

114:o) Bostad för tillsyningsman vid Oscar ll:s fort. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 130, sid. 190) hemställer utskottet,

att riksdagen må till anordnande av bostad för tillsyningsman

vid Oscar lits fort för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 12,000 kronor.

115:o) Flyttning av svårt kustartilleri m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 131, sid. 190 och 191) hemställer utskottet,

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

73

att riksdagen må till flyttning av svårt kustartilleri m. m.

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 1,765,000

kronor.

116:o) Vissa byggnadsföretag m. m. för Stockholms örlogsvarv. Kungl. Majit

Ilar föreslagit riksdagen medgiva (punkt 132, sid. 191—193), att för vissa

byggnadsföretag m. m. för Stockholms örlogsvarv ett belopp av högst 122,100

kronor må disponeras ur Stockholms varvs byggnadsfond.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetaret 1939/40

har marinförvaltningen hemställt, att sammanlagt 122,100 kronor måtte få

disponeras ur Stockholms varvs byggnadsfond för vissa i skrivelsen närmare

angivna byggnads- och installationsföretag vid örlogsvarvet.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört i huvudsak följande.

De byggnads- och installationsföretag för örlogsvarvets räkning, som sålunda

av marinförvaltningen föreslagits skola bekostas av Stockholms varvs

byggnadsfond, måste i och för sig sägas vara i hög grad av behovet påkallade.

Då jag emellertid utgår ifrån att Stockholms örlogsstation och

örlogsvarv framdeles komma att förflyttas från sin nuvarande plats, har jag

ställt mig i viss mån tveksam inför lämpligheten av att tillstyrka desamma.

Som förflyttningen i varje fall icke torde kunna tänkas genomförd förrän

efter loppet av åtskilliga år och de flesta av de ifrågasätta åtgärderna

komma att bliva till nytta även efter en förflyttning av örlogsvarvet, anser

jag mig likväl böra förorda, att de komma till utförande. Vad beträffar frågan

örn disponerandet för ändamålen i fråga av medel från Stockholms varvs

byggnadsfond, vill jag erinra örn att denna fond är avsedd att, efter riksdagens

medgivande, tågås i bruk för byggnader och andra dylika arbeten

för varvets räkning. Å andra sidan lärer fonden som sådan i framtiden

lämpligen ifrågakomma för finansieringen av en förflyttning av örlogsvarvet

till annan plats. Då emellertid enligt vad jag inhämtat fondens behållning

den 1 juli 1938 uppgick till, i runt tal, 2,235,000 kronor och dess

inkomster för budgetåret 1937/38 till, likaledes i runt tal, 235,000 kronor,

anser jag mig likväl böra tillstyrka, att det för nu ifrågavarande ändamål

erforderliga beloppet 122,100 kronor må disponeras av fondens medel.

Utskottet, som lämnat Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt

utan erinran, hemställer,

att riksdagen må medgiva, att för vissa byggnadsföretag m. m.

för Stockholms örlogsvarv ett belopp av högst 122,100 kronor

må disponeras ur Stockholms varvs byggnadsfond.

Artilleri- och annan teknisk materiel m. m.

117:o) Skjut- och materielförsök samt inskjutning av kanoner. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 133, sid. 194), vilket i förhållande till det för

innevarande budgetår anvisade anslaget innebär en av inträffad prisstegring

Utskottet.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

å råmaterialier och förhöjning av arbetslöner föranledd höjning med 10,000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till skjut- och materiel för sök samt inskjutning

av kanoner för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 60,000 kronor.

118:o) Prövning och undersökning av brisanta sprängämnen m. m. Försök med

teknisk materiel. Modernisering av flottans artilleriammunition. Nya kärnrör m. m.

i marinens artilleripjäser. Med tillstyrkande av Kungl. Maj.ts förslag (punkterna

134 137, sid. 194—196), vilka i förhållande till de för ifrågavarande

ändamål för innevarande budgetår anvisade anslagen innebära beträffande

det nedan under c) upptagna anslaget en höjning med 55,600 kronor och i

övrigt oförändrade anslagsbelopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa

a) till prövning och undersökning av brisanta sprängämnen m. m.

ett reservationsanslag av 25,000 kronor;

b) till försök med teknisk materiel ett reservationsanslag av

65,000 kronor;

c) till modernisering av flottans artilleriammunition ett reservationsanslag

av 115,600 kronor;

d) till insättande av nya kärnrör m. m. i marinens artilleripjäser

ett reservationsanslag av 34,800 kronor.

H9:o) Militärfyrar m. m. Torpedcentralsikten m. m. å jagare. På därom av

Kungl. Majit gjorda framställningar (punkterna 138 och 139, sid. 196 och

197) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa

a) till anskaffande av militärfyrar m. m. ett reservationsanslag

av 18,000 kronor;

b) till anordnande av torpedcentralsikten m. m. å jagare ett

reservationsanslag av 72,000 kronor.

120:o) Försök med torpedmateriel. I enlighet med Kungl. Maj.ts förslag

(punkt 140, sid. 197) och under erinran, att anslag för ifrågavarande ändamål

icke anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till försök med torpedmateriel för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 45,000 kronor.

121:o) Åtgärder för industriens krigsorganisation och marinförvaltningens krigsförberedelser.

Marinens andel av försöks- och driftkostnader för försvarsväsendets

kemiska anstalt. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 141

och 142, sid. 197 och 198) och under erinran, att samma belopp, som nu

begärts, upptagits för innevarande budgetår till här ifrågavarande ändamål,

hemställer utskottet,

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

75

att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa

a) till åtgärder för industriens krigsorganisation och marinförvaltningens

krigsförberedelser ett reservationsanslag av 50,000

kronor;

b) till marinens andel av försöks- och drijtskostnader för försvarsväsendets

kemiska anstalt ett reservationsanslag av 12,000

kronor.

Kustartillerimateriel.

122:o) Viss materiel för kustartilleriet. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 143, sid. 198—200) att till viss materiel för kustartilleriet för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 3,286,500 kronor.

Av det belopp å 12,099,200 kronor, som av 1936 års riksdags särskilda

utskott beräknades för materielanskaffning för kustartilleriet, hava hittills

anvisats 8,060,000 kronor, varför återstående oanvisat belopp utgör 4,039,200

kronor.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästkommande

budgetår har marinförvaltningen framhållit den utomordentliga betydelsen

av att materielanskaffningen för kustartilleriet påskyndades genom att för

ändamålet planenligt avsett, ännu ej anvisat belopp, 4,039,200 kronor, i sin

helhet ställdes till marinförvaltningens förfogande redan under budgetåren

1939/40 och 1940/41, därav 2,576,500 kronor borde anvisas för nästa budgetår.

Härjämte hemställde marinförvaltningen i sistberörda skrivelse, att under

särskilt anslag i riksstaten för nästa budgetår måtte upptagas ett belopp

av 709,970 kronor till bestridande av den återstående totala merkostnad, som

genomförandet av den planenliga materielanskaffningen till följd av inträffad

prisstegring beräknades medföra.

Departementschefen har icke funnit något att erinra mot ämbetsverkets

förslag örn påskyndandet av anskaffningen utav den för kustartilleriet enligt

särskilda utskottets förslag avsedda materielen och har heller icke ansett

sig böra motsätta sig äskandet av det särskilda medelsbelopp, i avrundat

tal 710,000 kronor, som marinförvaltningen ansett erforderligt i anledning

av inträffad prisstegring. Sistnämnda belopp har emellertid synts departementschefen

böra jämväl upptagas under förevarande anslag. Departementschefen

har sålunda tillstyrkt, att för nästa budgetår anvisas ett belopp av

3,286,500 kronor för nu ifrågavarande ändamål.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

får hemställa,

att riksdagen må till viss materiel för kustartilleriet för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 3,286,500 kronor.

Utskottet.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet.

Sjökarteverket.

123:o) Avlöning till personal vid sjökarteverket. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 144, sid. 200—208) att

dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning för

sjökarteverket;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för sjökarteverket

att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1939/40;

dels ock till avlöning till personal vid sjökarteverket för budgetåret 1939/40

anvisa ett förslagsanslag av 379,000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 304,600 kronor.

Departementschefens förslag innebär, förutom de ändringar som föranledas

av tillämpningen av det nja civila avlöningsreglementet, i huvudsak

följande. En extra-ordinarie gravörbefattning vid verket utbytes mot en

ordinarie gravörbefattning i 15:e lönegraden. Chefen för sjökarteverket, som

för närvarande saknar titel i denna sin egénskap, föreslås med hänsyn till

sin lönegradsplacering erhålla överdirektörs tjänstetitel. Föreståndaren för

sjökar te verkets s. k. försäljningskontor har enligt kungl, brev den 30 april

1936 åtnjutit ersättning i form av arvode med ett belopp av 3,000 kronor

för år, varå dyrtidstillägg ej finge beräknas, eller det högre belopp, vartill

5 procent av bruttoförsäljningssumman kunde uppgå, och kostnaderna för

ifrågavarande ersättning hava bestridits från försäljningsmedel, vilka redovisas

såsom inkomst under anslaget till omkostnader för sjömätningsväsendet.

Med hänvisning till att omförmälda försäljningsmedel med ingången av nästa

budgetår föreslås skola inlevereras till statsverket under särskild inkomsttitel

å riksstaten föreslår departementschefen, att medel för arvodet, vilket

synts böra fixeras till 3,000 kronor, beräknas under den å avlöningsstaten

upptagna anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit. I enlighet med ett av kartverkschefen framlagt förslag

tillstyrker departementschefen, att arvodet till kontrollföreståndaren i Sundsvall

höjes från nuvarande 600 till 1,000 kronor för år. Under förenämnda

anslagspost beräknas jämväl tre arvoden för civila mätningsförrättare, vilka

arvoden anses böra bestämmas till respektive 1,000, 1,375 och 2,000 kronor.

I fråga örn övrig icke-ordinarie personal föreslås, att en ny befattning

inrättas i 7:e lönegraden, avsedd för ett hittillsvarande extra biträde vid

det magnetiska observatoriet på Lovö.

Utskottet har intet att erinra mot departementschefens förslag, att chefen

för sjökarteverket benämnes överdirektör. Yad departementschefen i övrigt

anfört och föreslagit har utskottet funnit sig böra tillstyrka.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) fastställa följande personalförteckning för sjökarteverket:

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

77

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 överdirektör.............................................. C 6

3 förste aktuarier.......................................... A 26

1 aktuarie .................................................. A 22

1 kartograf.................................................. A 22

1 föreståndare för militärdetaljen (militärkartograf)____ A 21

1 assistent å jordmagnetiska avdelningen .............. A 21

1 redogörare................................................ A 18

9 ritare...................................................... A 15

6 gravörer.................................................. A 15

2 ritbiträden................................................ A 7

1 kanslibiträde ............................................ A 7

1 expeditionsvakt.......................................... A 5

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

2 kontrollstationsföreståndare (i Stockholm och Göteborg)

...................................................... Eo 21

1 assistent (Tidskriften »Underrättelser för sjöfarande») Eo 21;

b) godkänna följande avlöningsstat för sjökarteverket, att

tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1939/40:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis ............................ kronor 203,000: —

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit .................. » 23,075: —

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

:

a. Grundavlöningar

m. m............... kronor 120,000: —

b. Avlöningsförhöj
ningar

m. m., förslagsvis

............ » 12,000: — » 132,000: —

4. Körligt tillägg, förslagsvis................ » 19,925: —

5. Viss ersättning åt vikarier för kontroll
stationsföreståndare,

förslagsvis...........»_1,000: —

Summa förslagsanslag kronor 379,000:—;

c) till avlöning till personal vid sjökarteverJcet för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 379,000 kronor.

124:o) Omkostnader för sjökorts- och sjömätningsväsendet. Kungl. Maj:t kar

föreslagit riksdagen (punkt 145, sid. 208—210) att till omkostnader för sjökorts-

och sjömätningsväsendet för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 363,000 kronor.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört

under benämningen »Omkostnader för sjömätningsväsendet» med ett belopp

av 230,000 kronor.

Anslaget tillika med disponerad behållning å detsamma, 48,700 kronor,

och 80,000 kronor i beräknade försäljningsmedel — tillsammans 358,700

kronor — disponeras under innevarande budgetår enligt av Kungl. Majit

den 10 juni 1938 fastställd stat. I anslutning härtill har Kungl. Majit bestämt,

att därest inflytande försäljningsmedel skulle komma att överstiga det beräknade

inkomstbeloppet, 80,000 kronor, överskottet må användas till främjande

av sjökarteverkets verksamhet.

För vinnande av större överensstämmelse mellan anslagets syfte och benämning

föreslås, att anslaget från och med nästa budgetår benämnes »Omkostnader

för sjökorts- och sjömätningsväsendet».

Chefen för sjökarteverket har för nästa budgetår räknat med ett medelsbehov

under anslaget av 360,000 kronor och har därvid förutsatt, att de

försäljningsmedel, som nu redovisas såsom inkomst under förevarande anslag,

från och med nästa budgetår skola inlevereras till statsverket under särskild

inkomsttitel å riksstaten.

Departementschefen har icke haft annan erinran mot detta förslag, än

att expensutgifterna för sjökarteverkets s. k. försäljningskontor, vilka för

närvarande bestridas av omförmälda försäljningsmedel och beräknas till

1,500 kronor, böra belasta detta anslag. Vidare har departementschefen

föreslagit, att kostnaderna för beredande av semester åt vid sjökarteverket

anställda arbetare, vilka för närvarande gäldas från det i riksstaten uppförda

anslaget till »Semester åt vid sjöförsvaret anställda arbetare», böra

bestridas från nu förevarande anslag, som på grund hära,v bör ökas med

1,500 kronor. På grund härav har departementschefen beräknat medelsbehovet

under anslaget för nästa budgetår till ett sammanlagt belopp av

363,000 kronor.

De till grund för Kungl. Majits förevarande anslagsäskande liggande beräkningarna

hava ej föranlett någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till omkostnader för sjökorts- och sjömätningsväsendet

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 363,000 kronor.

125:o) Omkostnader för instrumentkontrollavdelningen. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 146, sid. 210 och 211) att till omkostnader för instrumentkontrollavdelningen

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 12,300 kronor.

För innevarande budgetår är i riksstaten uppfört ett reservationsanslag

av 15,600 kronor under benämningen »Omkostnader för kontroll- och undersökningsväsendet».

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

79

Tillika med inflytande avgifter för undersökning av lanternor och kompasser

m. m., beräknade till 14,000 kronor, slutar gällande stat för sistnämnda

anslag å 29,600 kronor.

Utgifterna under anslaget äro i staten redovisade under två särskilda

titlar, nämligen »Instrumentkontrollavdelningen» och »Jordmagnetiska avdelningen».

För utgifterna å förstnämnda anslagstitel har avsetts ett belopp

av 13,200 kronor och å sistnämnda titel ett belopp av 16,400 kronor.

Departementschefen har föreslagit, att det nuvarande reservationsanslaget

till omkostnader för kontroll- och undersökningsväsendet från och med

nästa budgetår uppdelas på två reservationsanslag, benämnda det ena »Omkostnader

för instrumentkontrollavdelningen» och det andra »Omkostnader

för jordmagnetiska avdelningen».

Anslagsbehovet för nästa budgetår under nu förevarande anslag har av

departementschefen beräknats till 12,300 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen

verkställda beräkningen av medelsbehovet för nu ifrågavarande

ändamål liksom ej heller mot vad departementschefen i samband därmed

föreslagit, hemställer,

att riksdagen må till omkostnader för instrumentkontrollavdelningen

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 12,300 kronor.

126:o) Omkostnader för jordmagnetiska avdelningen. Tidskriften »Underrättelser

för sjöfarande». Bidrag till internationella hydrografiska byrån. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 147—149, sid. 211—213) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa

a) till omkostnader för jordmagnetiska avdelningen ett reservationsanslag

av 13,400 kronor;

b) till redigering och utgivning av tidskriften » Underrättelser

för sjöfarande» ett reservationsanslag av 24,000 kronor;

c) till beredande av bidrag till internationella hydrografiska

byrån ett förslagsanslag av 12,000 kronor.

127:o) Nytt utsjölodningsfartyg. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

150, sid. 213—217) att till nytt utsjölodningsfartyg för budgetåret 1939/40

anvisa ett reservationsanslag av 375,000 kronor.

Departementschefen har erinrat därom, att frågan örn byggande av ett

nytt utsjölodningsfartyg har varit aktuell sedan mer än tio åi'', och att ett

belopp av 750,000 kronor i enlighet med av Kungl. Majit gjord framställning

av riksdagen upptogs å beredskapsstat för budgetåret 1939/40, för

byggande av ett nytt utsjölodningsfartyg.

I skrivelse den 28 november 1938 har nu styrelsen för sjökarteverket — under

framhållande av att behovet av ytterligare fartygsmateriel vid sjökarteverket

än mera skärpts, sedan enligt Kungl. Maj:ts beslut den 28 januari 1938

Utskottet.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet.

sjömätningsfartyget Rån blivit utrangerat — hemställt, att omförmälda i

1938 års beredskapsstat upptagna anslagsmedel måtte ställas till förfogande

under nästa budgetår.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande.

Då anskaffandet av ett specialbyggt fartyg för utförande av utsjölodningar

för sjökarteverkets kartarbeten — såsom av departementschefens nyssberörda i

ämnet gjorda uttalande och styrelsens för sjökarteverket sistnämnda skrivelse

torde framgå — måste anses vara av behovet synnerligen påkallat, synas medel

för fartygets byggande böra snarast möjligt anvisas. I anslutning till vad

kartverksstyrelsen i sin skrivelse den 18 november 1937 härutinnan föreslagit

torde emellertid det angivna medelsbehovet, 750,000 kronor, böra uppdelas

på två budgetår, därvid halva beloppet eller 375,000 kronor synes böra

äskas för nästa budgetår. Jag förutsätter emellertid därvid, att anbuds

infordrande och byggnadsarbetets igångsättande skall kunna äga rum under

budgetåret 1939/40.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, får hemställa,

att riksdagen må till nytt utsjölodningsfartyg för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 375,000 kronor.

Diverse.

128:o) Utgivande av läroböcker, beskrivningar, reglementen och instruktioner

m. m. Extra utgifter. På därom av Kungl. Majit gjorda framställningar

(punkterna 151 och 152, sid. 217 och 218) och under erinran, att för innevarande

budgetår anvisats samma anslag, som nu begärts, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa

a) till utgivande av läroböcker, beskrivningar, reglementen och

instruktiotier m. m. ett reservationsanslag av 12,000 kronor;

b) till extra utgifter ett reservationsanslag av 95,000 kronor.

129:o) Semester åt vid sjöförsvaret anställda arbetare. Kungl. Majt har föreslagit

riksdagen (punkt 153, sid. 218 och 219) att till semester åt vid sjöförsvaret

anställda arbetare för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av 300,000 kronor.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

215,000 kronor.

I sin skrivelse den 14 september 1938 har marinförvaltningen anmält,

att å anslaget för budgetåret 1937/38 avförts utgifter till ett belopp av omkring

247,000 kronor med tillämpning av nu gällande kollektivavtal. Dessa

avtal vore emellertid uppsägbara till den 1 juli 1939, och eventuella nya

avtal kunde komma att innebära ändrade grunder för semesterns beräknande.

Tillkomsten av nu gällande semesterlag kunde vidare komma att

för arbetarna medföra vissa ökade semesterförmåner. Ämbetsverket har

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4. 81

med hänsyn till dessa förhållanden ansett, att anslaget borde beräknas till

ett belopp av 350,000 kronor för nästkommande budgetår.

Departementschefen har i likhet med marinförvaltningen ansett en höjning

av anslaget erforderlig men har funnit sig icke böra tillstyrka äskande

av högre anslagsbelopp än 300,000 kronor.

Mot den av departementschefen verkställda beräkningen av förevarande

anslag har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till semester åt vid sjöförsvaret anställda

arbetare för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av

300.000 kronor.

130:o) Revidering av vissa sjökort. Tillfälligt lönetillägg till marinens arbetare.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 154 och 155, sid. 219) och

under erinran, att för innevarande budgetår anvisats samma anslag, som

nu begärts, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa

a) till revidering av vissa sjökort ett reservationsanslag av

5.000 kronor;

b) till tillfälligt lönetillägg till marinens arbetare ett förslagsanslag

av 275,000 kronor.

F. FLYGVAPNET.

Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

131:o) Avlöning till personal vid flygförvaltningen. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 156, sid. 220—225) att

dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning för den

civila personalen vid flygförvaltningen;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för flygförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40;

dels ock till avlöning till personal vid flygförvaltningen för budgetåret

1939/40 anvisa ott förslagsanslag av 197,000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr T. G. von Seth väckt motion (nr 80), vari hemställts, att

riksdagen måtte vidtaga den ändringen i departementschefens förslag, att

den av departementschefen ifrågasatta notariebefattningen i A 21 ändras till

sekreterarebefattning i A 24 samt att kassör stjänsten ändras till kamreraretjänst

med placering i A 22 i stället för i den av departementschefen föreslagna

lönegraden A 24.

Bihang till riksdagens protokoll 1039. 6 sami. Nr 4. lisi 89 6

Utskottet.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 142,000

kronor.

Departementschefen har inledningsvis erinrat därom, att riksdagen i sin

skrivelse den 8 juni 1938 (nr 407) i anledning av vissa av Kungl. Majit i

statsverkspropositionen under fjärde huvudtiteln gjorda framställningar m. m.

under punkten 5 förklarat, att riksdagen ansett sig böra fästa uppmärksamheten

på att med den omfattning, flygvapnets förvaltning erhållit icke minst

genom de av 1938 års riksdag fattade besluten i avseende å vapnets verksamhetsområde,

det måhända bleve nödvändigt att frågan örn utnyttjandet

och behovet av för flygförvaltningen erforderlig civil personal underkastades

ytterligare övervägande.

Flygförvaltningen har nu i sin skrivelse den 31 augusti 1938 rörande flygvapnets

medelsbehov för budgetåret 1939/40 i fråga örn den ordinarie personalen

vid ämbetsverket framhållit, att den å staten för flygförvaltningen

uppförda personalen icke vore av den omfattning som med hänsyn till motsvarande

förhållanden annorstädes ansetts motiverad.

Flygförvaltningen har närmare redogjort för den betydande arbetsbelastningen

å ämbetsverkets civilbyrå, särskilt å dess kameralexpedition. Sålunda

framhålles, att revisionskommissarien blivit så över hövan betungad med

göromål av annat slag än ledningen av och deltagandet i revisionsarbetet,

att han icke medhunnit att i önskvärd utsträckning fullgöra de honom åvilande

göromålen. Enahanda hade förhållandet varit med sekreteraren och

ombudsmannen med påföljd att för åtskilliga sekreterargöromål personal

från kameralexpeditionen måst tagas i anspråk. Flygförvaltningen hade därför

funnit det nödvändigt, att arbetskrafterna å civilbyrån förstärktes, och därvid

till en början föreslagit inrättande av en befattning för en sekreterare i

24:e lönegraden, varigenom även skulle vinnas, att den nuvarande sekreterarens

arbete kunde helt förläggas till de militärtekniska avdelningarna. Vidare

hade ämbetsverket föreslagit, att befattningen som kassör och bokhållare i

21:a lönegraden, med hänsyn till kassarörelsens alltmer ökade omfattning

och göromålens krävande art, utan minskning av revisionskommissariens

föredragningsskyldighet ombildades till befattning för en kamrer i 22:a lönegraden

och att i samband därmed en särskild kassörsbefattning i 14:e lönegraden

inrättades för de rena kassagöromålen. I detta sammanhang har flygförvaltningen

även ifrågasatt, huruvida icke ämbetsverkets civilbyrå, som vore

ställd vid sidan av de tre militärtekniska avdelningarna, borde likställas med

dessa och erhålla benämningen civilavdelningen samt befattningen som chef

för avdelningen för ernående av likställdhet med armé- och marinförvaltningarna

uppflyttas från nuvarande lönegraden B 30 till A 1.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har avgivit utlåtande över flygförvaltningens

framställning och därvid uttalat, att det förefölle lönenämnden,

som örn erforderlig arbetslättnad för revisionskommissarien samt sekreteraren

och ombudsmannen lämpligen borde kunna åvägabringas genom inrättande

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

83

av en kamrersbefattning i 24:e lönegraden samt en notarietjänst i 21 :a lönegraden.

De enklare kassagöromålen borde kunna anförtros åt en kassör i

ll:e lönegraden.

Biksräkenskapsverket, som även avgivit utlåtande i ärendet, har framhållit,

att en avlastning av revisionskommissariens arbetsbörda borde ske

genom inrättande av en kamrerstjänst i 24:e lönegraden. Vad anginge den

föreslagna förstärkningen av arbetskrafterna för kansligöromålen, syntes ämbetsverket

sådan förstärkning erforderlig, icke minst för att förhindra att

revisionens personal för framtiden toges i anspråk för dylika göromål. Huruvida

den nuvarande sekreterarens och ombudsmannens tjänstgöring borde,

på sätt flygförvaltningen föreslagit, förläggas helt till de militärtekniska avdelningarna,

undandroge sig riksräkenskapsverkets bedömande. Eiksräkenskapsverket

föreställde sig emellertid, att, därest under sekreteraren och ombudsmannen

ställdes en notarie i 21:a lönegraden, avsedd att utföra kansligöromål,

vilka icke lämpligen borde fullgöras av sekreteraren och ombudsmannen,

skulle sistnämnda befattningshavare vinna erforderlig lättnad i arbetet.

Departementschefen har i likhet med riksräkenskapsverket och allmänna

civilförvaltningens lönenämnd ansett, att syftet att bereda erforderlig arbetslättnad

å kansliet och kameralexpeditionen skulle på ett lämpligare sätt stå

att vinna genom att inrätta en kamrersbefattning i 24:e lönegraden med

föredragningsskyldighet inför byråchefen av kassaärenden och med kassarörelsen

förenade göromål m. m. Denne befattningshavare syntes då även

kunna övertaga de viktigaste av den nuvarande kassörens och bokhållarens

arbetsuppgifter, medan de enklare kassagöromålen skulle överlåtas åt en kassör,

vilken, på sätt lönenämnden föreslagit, borde placeras i Ilie lönegraden. För

att bereda sekreteraren och ombudsmannen erforderlig arbetslättnad och samtidigt

ernå, att kameralexpeditionens personal icke på sätt som hittills skett

behövde tagas i anspråk för kansligöromål, syntes det departementschefen

vidare lämpligt inrätta en ny befattning för en notarie i 21 :a lönegraden.

Med den sålunda föreslagna omorganisationen borde den nuvarande befattningen

som kassör och bokhållare i 21:a lönegraden få anses direkt övergå

i den nya kamrersbefattningen i 24:e lönegraden; innehavaren av den förra

befattningen borde därför kunna utan särskilt ansökuingsförfarande placeras

a den nya befattningen. Vad beträffade flygförvaltningens förslag att ombilda

civilbyran till en avdelning under en avdelningschef har departementschefen

funnit sig icke kunna i varje fall för närvarande biträda detta förslag.

Departementschefens förslag innebär vidare, att den nuvarande ordinarie

expeditionsvaktsbefattningen i 5:e lönegraden utbytes mot en befattning för

en förste expeditionsvakt i 7:e lönegraden, att ordinarie befattningar inrättas

för ytterligare ett kanslibiträde i 7:e lönegraden och tre kontorsbiträde!! i

4.e lönegraden, samt att medel beräknas för arvode å 2,130 kronor till ytterligare

en pensionerad underofficer.

Kungl. Majit har beträffande flygförvaltningens avlöningsstat föreslagit

åtskilliga ökningar av personalen i avsikt att tillgodose vissa krav, som av

numera inträdda förhållanden befunnits påkallade.

Utskottet.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Vad beträffar det i motionen II: 80 framlagda förslaget örn viss jämkning

i Kungl. Maj:ts förslag till personalstat för flygförvaltningen vill utskottet

erinra örn att vid behandlingen av vissa frågor rörande flygförvaltningens

organisation statsutskottet vid 1938 års riksdag uttalade sig rörande utnyttjandet

och behovet av civil personal vid flygförvaltningen samt framhöll, att

såväl flygvapnets ledning som Kungl. Majit torde hava sin uppmärksamhet

fäst på dessa frågor. I anslutning härtill har också flygförvaltningen begärt,

att å flygförvaltningens stat skulle uppföras en ny befattning som sekreterare

med placering i A 24, och att nuvarande kassörstjänsten i A 21 måtte

ombildas till en kamreraretjänst i A 22, varjämte en kassörstjänst i A 14

borde inrättas. Avsikten med statsutskottets ovan återgivna uttalande var

att bereda den för revisionen inom flygvapnet enligt härordningsbeslutet

beräknade personalen möjlighet att ägna sig åt de egentliga revisionsuppgifterna,

enär av 1937 års statsrevisorers berättelse framgick, att nämnda

personal i stor utsträckning kommit att tagas i anspråk för andra uppgifter

inom flygförvaltningen. Vid behandlingen av det av flygförvaltningen framlagda

statförslaget för nästa budgetår hava sistnämnda synpunkter enligt

utskottets mening icke kommit till sin rätt, utan huvudvikten har kommit

att läggas på mera kameralt betonade arbetsuppgifter. I detta hänseende

har emellertid någon framställning icke gjorts från flygförvaltningens sida

och ej heller har någon utredning, som utvisar behovet härav, blivit åvägabringad.

Utskottet är i likhet med motionären av den uppfattningen, att

ett bifall till Kungl. Majis förslag med de jämkningar, som innefattas i

flygförvaltningens framställning, bättre tillgodoser de av utskottet tidigare

hävdade synpunkterna samt dessutom är av behovet påkallat med hänsyn

till de synnerligen avsevärda belopp, som under de senaste åren anvisats för

ökning av flygvapnets personal och materiel, något som i högre grad än

tidigare gör det angeläget, att den egentliga revisionspersonalen får ägna

sig åt de reviderande uppgifterna. För att möjliggöra detta bör samtidigt

i enlighet med flygförvaltningens framställning viss personalförstärkning i

fråga örn den för övriga administrativa uppgifter avsedda personalen genomföras.

Utskottet ansluter sig därför till de synpunkter, som framförts i

motionen II: 80 och föreslår i staten de jämkningar i Kungl. Majis förslag,

som därav betingas. Någon ändring i det av Kungl. Majit under förevarande

punkt äskade anslagsbeloppet påkallas icke av denna i kostnadshänseende

obetydliga jämkning. Beträffande inrättandet av en kassörstjänst i A11

synes intet vara att erinra mot Kungl. Majis förslag, som i övrigt tillstyrkes

av utskottet.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen i anledning av Kungl. Majis förslag och

motionen II: 80 må

a) fastställa följande personalförteckning för den civila personalen

vid flygförvaltningen:

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

85

Befattning Personalförteckning. Lönegrad

1 byråchef.................................................. A 30

1 sekreterare och ombudsman .......................... A 26

1 revisionskommissarie .................................. A 26

1 sekreterare .............................................. A 24

1 kamrerare................................................ A 22

2 revisorer ................................................ A 21

1 kassör.................................................... A 11

3 kanslibiträden .......................................... A 7

1 förste expeditionsvakt.................................. A 7

6 kontorsbiträd en ........................................ A 4;

b) godkänna följande avlöningsstat för flygförvaltningen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis .................................. kronor 114,800: —

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t .................. » 39,660: —

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

:

a. grundavlöningar m. m....... 30,400: —

b. avlöningsförhöjningar m. m.,

förslagsvis.................... 3,800: — » 34,200: —

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ »_8,340: —

Summa förslagsanslag kronor 197,000:—;

c) till avlöning till personal viel fly g för vältning en för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag*1 av 197,000 kronor.

132:o) Avlöning till personal vid flygstab, flygflottiljer m. m. Beträffande Kungl.

Maj:ts förslag örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 157) kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

133:o) Rekryteringskostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

158, sid. 226 och 227) att till rekryteringskostnader för budgetåret 1939/40

anvisa ett förslagsanslag av 12,000 kronor.

Förevarande anslag, som för innevarande budgetår är uppfört med 12,000

kronor, har av departementschefen för nästa budgetår ansetts böra upptagas

med enahanda belopp.

Under lantförsvarets anslag till avskedspremier m. m. har departementschefen

redogjort för ett av marinförvaltningen väckt förslag örn ändrade

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet.

Utskottet.

bestämmelser rörande tilldelning av avskedspremier. Vidare bär departementschefen

under lantförsvarets anslag till rekryteringskostnader redogjort

för av chefen för marinen väckt fråga örn höjning av det s. k. värvararvodet.

Den verkställda beräkningen av förevarande anslag har icke givit utskottet

anledning till erinran.

Beträffande departementschefens förslag dels örn ändring i gällande bestämmelser

angående avskedspremier, dels ock örn bemyndigande för

Kungl. Maj:t att för en eller flera rekryteringsenheter höja det till rekryteringsombud

nu utgående arvodet får utskottet hänvisa till vad utskottet

härutinnan anfört under lantförsvarets anslag till avskedspremier m. m. samt

till rekryteringskostnader.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till rékryteringslcostnader för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 12,000 kronor.

134:o) Flygvapnets reservpersonal. Kungl. Majit hade föreslagit riksdagen

(punkt 159, sid. 227) att till flygvapnets reservpersonal för budgetåret 1939/40

anvisa ett förslagsanslag av 60,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med

ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande

ändamål för nästa budgetår anvisa ett förslagsanslag av 95,000 kronor.

Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag

angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,

får utskottet, som icke haft något att invända mot det under nu

förevarande punkt äskade anslagsbeloppet, hemställa,

att riksdagen må till flygvapnets reservpersonal för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 95,000 kronor.

135:o) Rese- och traktamentspenningar. Med tillstyrkande av Kungl. Majits

förslag (punkt 160, sid. 227), vilket i förhållande till det för innevarande

budgetår anvisade anslaget innebär en höjning med 3,000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till rese- och traktamentspenningar för

budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 48,000 kronor.

136:o) Flyttningsersättning. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt

161, sid. 228), vilket i förhållande till det för innevarande budgetår anvisade

anslaget innebär en höjning med 5,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till flyttningsersättning för budgetåret 1939/40

anvisa ett förslagsanslag av 40,000 kronor.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

87

137:o) Resestipendier. Med tillstyrkande av Kungl. Majda förslag (punkt

162, sid. 228) ock under erinran, att för innevarande budgetår anvisats

samma anslagsbelopp, som nu begärts, hemställer utskottet,

att riksdagen må till resestipendier för budgetåret 1939/40

anvisa ett reservationsanslag av 12,000 kronor.

De värnpliktigas avlöning m. m.

138:o) De värnpliktigas avlöning och färder m. m. Kungl. Majit kade föreslagit

riksdagen (punkt 163, sid. 228 ock 229) att till de värnpliktigas avlöning

ock färder m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av

339,000 kronor.

Sedermera kar Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med

ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande

ändamål för nästa budgetår anvisa ett förslagsanslag av 350,000 kronor.

I förut berörda inom andra kammaren av kerr J. II. Brädefors m. fl. väckta

motion (nr 126) har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att dagavlöningen

till de värnpliktiga oavsett tjänstgöringstidens längd måtte höjas till

en krona per tjänstgöringsdag samt med anledning härav de i årets statsverksproposition

upptagna förslagsanslagen till de värnpliktigas dagavlöning

måtte höjas med hänsyn därtill.

Vidare har uti förut berörda inom andra kammaren av herr J. H. Brädefors

m. fl. väckta motion (nr 127) hemställts, att riksdagen måtte besluta, att

andra stycket 1 § av förordningen om understöd i vissa fall åt värnpliktigs

hustru och barn (familjeunderstöd) av den 12 juni 1931, nr 257, måtte utgå.

Slutligen har uti förut berörda inom andra kammaren av herr A. Olsson i

Stockholm m. fl. väckta motion (nr 203) hemställts, att dagavlöningen för

samtliga värnpliktiga ökas från nuvarande 50 öre per dag till 1 krona per dag.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna lii 126, lii 127 och lii 203.

För innevarande budgetår är förslagsanslaget till de värnpliktigas avlöning

och färder m. m. i riksstaten upptaget med 290,000 kronor.

Anslaget har beräknats sålunda:

Titel I.

Titel II.

Titel III.

De värnpliktigas avlöning........................kronor 220,000

Understöd åt vissa värnpliktigas familjer ...... » 5,000

Färdkostnader...................................... » 65,000

Summa kronor 290,000

För nästa budgetår har titel I beräknats med utgångspunkt från 415,448

tjänstgöringsdagar, därav 334,858 med penningbidrag å 50 öre och 80,590

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet.

med penningbidrag a 1 krona. För avlöningstillligg, 65 öre för dag, åt

reservofficersaspiranter har beräknats, i runt tal, 10,000 kronor. Medelsbehovet

under denna anslagspost skulle sålunda uppgå till (334,858 X 0.6o +

80,590 X l.oo + 10,000=) 258,019 kronor eller, i avrundat tal, 258,000 kronor.

Titlarna II och III hava ökats till 6,000 kronor respektive 75,000 kronor.

I enlighet härmed har medelsbehovet under anslaget vid statsverkspropositionens

framläggande beräknats till 339,000 kronor.

Den i propositionen nr 232 föreslagna anslagsökningen sammanhänger med

frågan örn förstärkande av den personella försvarsberedskapen.

Vidkommande de i motionerna II: 126 och II: 203 väckta förslagen örn

höjning av de värnpliktigas avlöning får utskottet, under hänvisning till vad

som härutinnan anförts under lantförsvarets motsvarande anslag, avstyrka

dessa yrkanden, i vad desamma avse förevarande anslag.

I fråga örn det i motionen II: 127 gjorda yrkandet får utskottet hänvisa

till vad utskottet anfört under lantförsvarets anslag till understöd åt vissa

värnpliktigas familjer.

Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag

angående vissa åtgärder av organisatorisk art till förstärkande av den personella

försvarsberedskapen, tillstyrker utskottet det under förevarande

punkt äskade anslaget.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) avslå motionerna II: 126 och II: 203 örn höjning av dagavlöningen

till de värnpliktiga, i vad motionerna avse förevarande

anslag;

b) till de värnpliktigas avlöning och färder m. m. för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 350,000 kronor.

Expenser ni. m.

139:o) Skrivmaterialier och expenser m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 164, sid. 229 och 230) att till skrivmaterialier och expenser

m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 90,000 kronor.

Förevarande anslag, som för innevarande budgetår är uppfört med 72,000

kronor, har enligt 1936 års försvarsbeslut för budgetåret 1939/40 beräknats

till 78,000 kronor.

Den för nästa budgetår föreslagna höjningen av anslaget utöver den

planenliga är i huvudsak beroende på ökade kostnader för telefonabonnemang

samt på stegringen av verksamheten inom flygförvaltningen och flygstaben.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

89

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag under förevarande

punkt, hemställer,

att riksdagen må till sJcrivmaterialier och expenser m. m. för

budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 90,000 kronor.

140:o) Tryckningskostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

165, sid. 230 och 231) att till tryckningskostnader för budgetåret 1939/40

anvisa ett reservationsanslag av 60,000 kronor.

För tryckningskostnader är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört

ett reservationsanslag av 8,000 kronor, som med hänsyn till a anslaget

förefintliga reservationer ansetts kunna täcka medelsbehovet för samma

budgetår.

Enligt de grundläggande kostnadsberäkningarna för den nya flygvapenorganisationen

har medelsbehovet under anslaget uppskattats till 21,000 kronor

under nästkommande budgetår och 30,000 kronor sedan organisationen

fullt genomförts.

Med förmälan, att de tryckningsarbeten (i första hand materielbeskrivningar

och undervisningslitteratur), som enligt verkställd utredning erfordrades

under budgetåret 1939/40, beräknades draga en kostnad av omkring

81,000 kronor, har flygförvaltningen hemställt, att detta belopp måtte av

riksdagen äskas.

Departementschefen har ansett sig icke böra tillstyrka större medelsanvisning

för nästa budgetår än 60,000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts anslagsäskande

under förevarande punkt, hemställer,

att riksdagen må till tryckningsTeostnader för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 60,000 kronor.

Förplägnad, intendenturmateriel och övningar.

141:o) Mathållning. Kungl. Majit hade föreslagit riksdagen (punkt 166,

sid. 231 och 232) att till mathållning för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av 880,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med

ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande

ändamål för nästa budgetår anvisa ett förslagsanslag av 950,000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 690,000

kronor.

Utskottet.

Utskottet.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Vidkommande beräkningen av medelsbehovet under anslaget har räknats

med att för mathållningen smör kommer till användning i stället för margarin

jämväl under nästa budgetår.

Normalportionspriset har för nästa budgetår uppskattats till 90 öre mot

86 öre för innevarande budgetår.

Det i dagportionspriset ingående beloppet till övriga kostnader har för

nästa budgetår uppskattats till 17 öre mot 15.5 öre för innevarande budgetår.

Dagportionskostnaden i land skulle alltså utgöra 1 krona 7 öre mot

1 krona 1.5 öre för budgetåret 1938/39.

Kostnaderna för kvinnlig personal vid flygvapnets matinrättningar hava

för nästa budgetår beräknats till 91,550 kronor.

Med utgångspunkt från ett antal av, i avrundat tal, 736,000 tjänstgöringsdagar

skulle för nästa budgetår medelsbehovet — frånräknat kostnaderna

för den kvinnliga personalen — utgöra (736,000 X 1.07 =) 787,520 kronor.

Härtill har lagts ett belopp av 2,000 kronor för ökade portionskostnader

under sjökommendering.

Sammanlagda medelsbehovet under nästkommande budgetår har således

vid statsverkspropositionens framläggande beräknats till (91,550 + 787,520 +

2,000=) 881,070 kronor eller, i avrundat tal, 880,000 kronor.

Den i propositionen nr 232 föreslagna anslagsökningen sammanhänger

med fragan örn förstärkandet av den personella försvarsberedskapen.

Beträffande frågan örn definitiv övergång till användning av smör inom

försvarsväsendet i stället för margarin får utskottet hänvisa till vad utskottet

härutinnan anfört under arméns motsvarande anslag.

Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag

angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,

får utskottet i enlighet med Kungl. Majlis förslag under nu förevarande

punkt hemställa,

att riksdagen må till mathållning för budgetåret 1939/40 anvisa

ett förslagsanslag av 950,000 kronor.

142:o) Intendenturmateriel. Kungl. Majit hade förslagit riksdagen (punkt

167, sid. 232 och 233) att till intendenturmateriel för budgetåret 1939/40

anvisa ett reservationsanslag av 595,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med

ändring av förberörda förslag föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande

ändamål för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 650,000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 496,000

kronor.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

91

Anslagstiteln beklädnads- och munderingsntrustning bär jämväl för nästa

budgetår beräknats efter 55 öre för man och tjänstgöringsdag. Med utgångspunkt

från 736,000 tjänstgöringsdagar bar titeln beräknats till 404,800

kronor.

I fråga örn anslagstiteln speciell flygarbeklädnad bar densamma, som efter

genomförd flygorganisation uppskattats till 100,000 kronor, ansetts böra ökas

med 20,000 kronor till 80,000 kronor.

Vidkommande anslagstitlarna kasernutredning och förplägnadsutredning

bava de jämväl för nästa budgetår ansetts böra beräknas efter ett belopp

av 9 respektive 6 öre per man och tjänstgöringsdag. I enlighet härmed

bar förstnämnda titel uppskattats till 66,240 kronor och sistnämnda till

44,160 kronor.

Medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår bar alltså vid statsverkspropositionens

framläggande beräknats till, i avrundat tal, 595,000

kronor.

Den i propositionen nr 232 föreslagna anslagsökningen sammanhänger

med frågan om förstärkande av den personella försvarsberedskapen.

Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag

angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,

får utskottet, som icke bar något att invända mot Kungl. Maj:ts

an slagsäskande under förevarande punkt, hemställa,

att riksdagen må till intendenturmateriel för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 650,000 kronor.

143:o) Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m. Kungl. Majit bade

föreslagit riksdagen (punkt 168, sid. 233 och 234) att till bränsle, lyse, vatten,

renhållning och tvätt m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av 350,000 kronor.

Sedermera bar Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med

ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavavarande

ändamål för nästa budgetår anvisa ett förslagsanslag av 390,000

kronor.

Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag

angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,

får utskottet, som icke bar något att invända mot Kungl. Majits

anslagsäskande under förevarande punkt, hemställa

att riksdagen må till bränsle, lyse, vatten, renhållning och

tvätt m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av

390,000 kronor.

Utskottet.

Utskottet.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet.

144:o) Engångskostnader för anskaffning av intendenturmateriel. Kungl. Majit

hade föreslagit riksdagen (punkt 169, sid. 234 oell 235) att till engångskostnader

för anskaffning av intendenturmateriel för budgetåret 1939/40 anvisa

ett reservationsanslag av 948,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med

ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande

ändamål för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 1,083,000

kronor.

Av den sammanställning, som finnes införd i särskilda utskottets utlåtande

vid 1936 års riksdag, sid. 167, inhämtas, att till engångskostnader för viss

intendentur-, flyg- och vapenmateriel för budgetåret 1939/40 beräknats tillhopa

2,500,000 kronor.

Departementschefen har vid statsverkspropositionens framläggande ansett

sistnämnda belopp böra för budgetåret 1939/40 fördelas med 948,000 kronor

till engångskostnader för anskaffning av intendenturmateriel, med 295,000

kronor till engångskostnader för anskaffning av vapenmateriel och med

1,257,000 kronor till engångskostnader för anskaffning av flygmateriel.

I förevarande sammanhang hava medel äskats för anskaffning av intendenturmateriel.

Den i propositionen nr 232 föreslagna anslagsökningen sammanhänger

med frågan örn förstärkande av den personella försvarsberedskapen.

Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag

angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,

får utskottet, som icke har något att invända mot Kungl. Majits

anslagsäskande under förevarande punkt, hemställa,

att riksdagen må till engångskostnader för anskaffning av

intendenturmateriel för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 1,083,000 kronor.

145:o) Flygvapnets övningar. Kungl. Majit hade föreslagit riksdagen (punkt

170, sid. 235 och 236) att till flygvapnets övningar för budgetåret 1939/40

anvisa ett reservationsanslag av 4,400,000 kronor.

Härefter hade Kungl. Majit i propositionen nr 113, under åberopande av

det vid propositionen fogade utdraget ur statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 24 februari 1939 — med ändring av den i årets statsverksproposition,

fjärde huvudtiteln, under punkt 170 gjorda framställningen —

föreslagit riksdagen, bland annat, att till flygvapnets övningar för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 4,600,000 kronor.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

93

Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med

ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande

ändamål för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 4,835,000

kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling föreliaft följande motioner,

nämligen

dels en inom första kammaren av herr R. Lindström väckt motion (nr 55),

vari hemställts, bland annat, att riksdagen måtte besluta att i enlighet med

flygförvaltningens förslag upptaga anslaget till flygvapnets övningar till

4,580,000 kronor,

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr F. Domö m. fl. (nr 125) och den andra inom andra kammaren av

herr G. Ragge m. fl. (nr 195), vari hemställts, bland annat, att riksdagen

måtte höja det i statsverkspropositionen för budgetåret 1939/40 föreslagna

anslaget till flygvapnets övningar med 180,000 kronor till 4,580,000 kronor.

I fråga örn de skäl motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna I: 55 och I: 125.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 3,150,000

kronor.

Departementschefen har i propositionen nr 113 — med förmälan, att

flygförvaltningen i skrivelse den 18 februari 1939 till chefen för försvarsdepartementet

på anförda skäl hemställt, att åtgärder matte vidtagas för att

det av Kungl. Majit för nästa budgetår äskade anslaget till flygvapnets övningar

måtte höjas till 4,600,000 kronor — erinrat därom, att det i statsverkspropositionen

under detta anslag för nästkommande budgetår äskade

beloppet, 4,400,000 kronor, med icke mindre än 1,250,000 kronor överstiger

det i riksstaten för innevarande budgetår under samma anslag upptagna

beloppet och med 700,000 kronor överstiger det belopp som i 1936 års försvarsbeslut

för ändamålet beräknats för nästkommande budgetår. Bland

annat av dessa orsaker, framhåller departementschefen, framstod det såsom

befogat att vid anslagsäskandenas framläggande i statsverkspropositionen

under övningsanslaget beräkna ett något lägre anslagsbelopp än som av

flygförvaltningen i dess skrivelse angående flygvapnets medelsbehov för nästa

budgetår beräknats eller 4,580,000 kronor. Av vad flygförvaltningen i dess

nu förevarande skrivelse anfört framgår emellertid, fortsätter departementschefen,

att den nyssberörda beräkningen såtillvida ägt rum från missvisande

utgångspunkter, att åtgången av drivmedel i själva verket är större per enhet

räknat än som tidigare funnits anledning att räkna med; den av denna

anledning uppkommande merkostnaden beräknas för nästa budgetår uppgå

till 200,000 kronor. Vid sådant förhållande har departementschefen funnit

sig, för att icke möjligheten att i full utsträckning bedriva planerade eller

eljest erforderliga övningar skall i någon mån äventyras, böra tillstyrka en

hemställan hos riksdagen, att det i statsverkspropositionen för nästkom
-

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet.

Utskottet.

mande budgetår upptagna anslaget till flygvapnets övningar måtte höjas

med 200,000 kronor till 4,600,000 kronor.

Den i propositionen nr 232 föreslagna ytterligare höjningen sammanhänger

med frågan örn förstärkande av den personella försvarsberedskapen.

Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag

angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,

får utskottet, som icke har något att invända mot det av Kungl.

Majit under förevarande punkt äskade anslaget, hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Majits förslag och i

anledning av såväl motionen I: 55 som motionerna 1:125 och

II: 195, i vad motionerna avse anslaget till flygvapnets övningar,

till flygvapnets övningar för budgetåret 1939/40 anvisa

ett reservationsanslag av 4,835,000 kronor.

146:o) Motorfordon och motorbåtar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 171, sid. 236—238) att till motorfordon och motorbåtar för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 520,000 kronor.

Förevarande anslag är enligt grunderna för 1936 års försvarsbeslut för

innevarande budgetår uppfört med 374,000 kronor.

Enligt samma grunder skulle för nästa budgetår erfordras ett anslag av

397,000 kronor.

Departementschefen har funnit sistnämnda anslagsbelopp icke tillräckligt

för nästa budgetår utan föreslagit att anslaget liöjes till 520,000 kronor. I

sistnämnda belopp har medräknats kostnaden, 75,000 kronor, för anskaffande

av en tankbåt för drivmedelspåfyllning.

Utskottet, som tillstyrker den begärda anslagsökningen, får i enlighet med

Kungl. Majits förslag hemställa,

att riksdagen må till motorfordon och motorlåtar för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 520,000 kronor.

Sjukvård.

147:o) Sjukvård. Kungl. Majit hade föreslagit riksdagen (punkt 172, sid.

238 och 239) att till sjukvård för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 55,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med

ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande

ändamål för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 60,000 kronor.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

95

Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag

angående vissa åtgärder för förstärkande av den personellaförsvarsberedskapen,

får utskottet, som icke har något att invända mot det av Kungl. Maj:t äskade

anslagsbeloppet, hemställa,

att riksdagen må till sjukvård för budgetåret 1939/40 anvisa

ett reservationsanslag av 60,000 kronor.

Vapen och ammunition.

148:o) Vapen och ammunition. Kungl. Maj:t hade föreslagit riksdagen (punkt

173, sid. 239) att till vapen och ammunition för budgetåret 1939/40 anvisa

ett reservationsanslag av 550,000 kronor.

Härefter hade Kungl. Maj:t i ovannämnda proposition nr 113 — med

ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen, bland annat, att till

vapen och ammunition för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 700,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i ovannämnda proposition nr 232 — med

ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande

ändamål för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 730,000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr R. Lindström väckt motion (nr 56), vari hemställts, att

anslaget till vapen och ammunition för flygvapnet måtte i enlighet med flygförvaltningens

förslag upptagas till 790,000 kronor.

I fråga örn de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 480,000

kronor, varav emellertid 29,000 kronor utgöra ersättning för materiel, som

gått förlorad vid en eldsolycka. Vidare ingår i det s. k. 70-miljonersanslaget

för innevarande budgetår ett belopp av cirka 100,000 kronor till förstärkning

av förenämnda anslag.

Departementschefen har i propositionen nr 113 erinrat därom, att flygförvaltningen

i skrivelse den 18 februari 1939 till chefen för försvarsdepartementet

på anförda skäl hemställt, att åtgärder måtte vidtagas för att det av

Kungl. Majit för nästa budgetår äskade anslaget till vapen och ammunition

för flygvapnet måtte höjas med 220,000 kronor, vilket belopp dock kunde

minskas till 150,000 kronor under förutsättning att för omsättning av mobiliseringsförrådet

bomber ur detta förråd finge tagas i anspråk i en mot övningsanslaget

beräknad omfattning. Departementschefen har i anslutning

härtill framhållit, att han beträffande nu ifrågavarande anslag funnit sig

böra tillstyrka, att det under detta anslag i statsverkspropositionen för

Utskottet.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet.

nästkommande budgetår upptagna anslagsbeloppet, 550,000 kronor, i förevarande

sammanhang undergår någon höjning. I enlighet med det därutinnan

i flygförvaltningens senaste skrivelse upptagna lägre alternativet har

departementschefen förordat, att anslaget höjes med 150,000 kronor till 700,000

kronor.

Den i propositionen nr 232 föreslagna ytterligare anslagsökningen sammanhänger

med frågan örn förstärkande av den personella försvarsberedskapen.

Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag

angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,

får utskottet, som icke har något att invända mot den verkställda

beräkningen av förevarande anslag, hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

i anledning av motionen 1:56 till vapen och ammunition för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 730,000 kronor.

149:o) Engångskostnader för anskaffning av vapenmateriel. Kungl. Majit hade

föreslagit riksdagen (punkt 174, sid. 239 och 240) att till engångskostnader

för anskaffning av vapenmateriel för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 895,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med

ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande

ändamål för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 910,000 kronor.

Enligt de grundläggande beräkningarna för den nya flygvapenorganisationen

avsågos till engångskostnader för flyg- och vapenmateriel tillhopa

11,245,000 kronor, varav anvisats tillhopa 7,629,000 kronor. Beträffande återstoden

av den för flyg- och vapenmateriel avsedda summan har departementschefen

beräknat det för viss övrig vapenmateriel under nästa budgetår erforderliga

beloppet till 295,000 kronor.

Departementschefen har vidare erinrat därom, att enligt ovannämnda

beräkningar ett belopp om 600,000 kronor för anskaffning av torpeder inginge

i det ovannämnda anslagsbeloppet örn 11,245,000 kronor för engångskostnader

för flyg- och vapenmateriel men ursprungligen avsetts att anvisas

först under budgetåren 1940/41—1941/42. Då beloppet i fråga ansetts erforderligt

redan under budgetåret 1939/40 har detsamma upptagits under förevarande

anslag för nästa budgetår. Detta komme att medföra en motsvarande

minskning av medelsbehovet under anslaget för återstående del av uppsättningstiden.

Medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår har i statsverkspropositionen

beräknats till (295,000 + 600,000=) 895,000 kronor.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4. 97

Den i propositionen nr 232 föreslagna anslagshöjningen sammanhänger

med frågan örn förstärkande av den personella försvarsberedskapen.

Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet avgivet utlåtande

angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,

får utskottet i enlighet med Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställa,

att riksdagen må till engångskostnader för anskaffning av

vapenmateriel för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 910,000 kronor.

Flygmateriel.

150:o) Anskaffning och förnyelse av flygmateriel. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 175, sid. 240—242) att till anskaffning och förnyelse av

flygmateriel för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 27,269,000

kronor.

Förevarande anslag är i enlighet med kostnadsberäkningarna för den nya

flygvapenorganisationen för innevarande budgetår uppfört med 9,800,000

kronor. Vidare anvisades för samma budgetår med hänsyn till inträffade

prisstegringar ett särskilt anslag örn 784,000 kronor till förstärkning av anslaget

till anskaffning och förnyelse av flygmateriel.

I en av 1938 års riksdag bifallen proposition nr 149 framlade Kungl.

Majit vissa förslag örn jämkningar i försvarsbeslutets kostnadsberäkningar

i fråga örn flygmaterielanskaffningen, vilka jämkningar äro av beskaffenhet

att inverka på den framtida beräkningen av förevarande anslag. Huvudinnebörden

av dessa jämkningar var, att de i försvarsbeslutet beräknade

kostnaderna för flygmaterielleveranser under budgetåren 1939/40—1942/43

skulle komma att överskridas med ett belopp av sammanlagt över 20 miljoner

kronor. Av denna kostnadsökning belöpte sig huvuddelen på rena

prisstegringar å materiel och arbetslöner. Med anledning av berörda proposition

anvisade riksdagen ett anslag av 7,325,000 kronor till vissa förskott

å flygmaterielleveranser.

Flygförvaltningen har under förevarande anslag för budgetåret 1939/40

beräknat ett medelsbehov av, förutom 9,800,000 kronor enligt försvarsbeslutets

beräkningar, 12,917,000 kronor eller samtliga de tilläggsmedel, som

återstode att anvisa jämlikt nyssberörda riksdagsbeslut. Härtill komme ett

belopp av 4,262,000 kronor i kostnader för en forcerad anskaffning av en

torpedflygplandivision, som beslutats i anslutning till det s. k. 70-miljonersanslaget.

Sammanlagt erfordrades alltså ett anslagsbelopp av 26,979,000

kronor. Departementschefen har ansett det erforderliga anslagsbeloppet

kunna minskas med 220,000 kronor, avseende anskaffning av viss stationsmateriel

m. m., till 26,759,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sand. Nr 4 lisi 3# 7

Utskottet.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet.

Departementschefen har vidare erinrat därom, att Kungl. Majit genom

beslut den 28 oktober 1938 bemyndigat flygförvaltningen att träffa avtal örn

anskaffning av vissa bombfällningsanordningar, för vilka den sammanlagda

kostnaden beräknats till 710,000 kronor. Kostnaderna för denna maten elanskaffning

belöpa med cirka 200,000 kronor å innevarande budgetår och

med återstående 510,000 kronor å nästkommande budgetår. Beträffande den

förstnämnda summan har förslag framlagts örn dess anvisande å tilläggsstat

för innevarande budgetår. Det sistnämnda beloppet å 510,000 kronor synes

departementschefen däremot böra anvisas under förevarande anslag för budgetåret

1939/40.

I enlighet med det anförda skulle medelsbehovet under detta anslag för

nästkommande budgetår bliva (26,759,000 + 510,000 kronor =) 27,269,000 kronor.

Utskottet vill erinra därom, att innevarande års riksdag för anskaffning

av vissa bombfällningsanordningar å tilläggsstat för budgetåret 1938/39 anvisat

ett belopp av 200,000 kronor.

Mot det av departementschefen beräknade medelsbehovet under förevarande

anslag har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till anskaffning och förnyelse av flygmateriel för

budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 27,269,000

kronor.

151:o) Underhåll av flygmateriel. Kungl. Majit hade föreslagit riksdagen

(punkt 176, sid. 242 och 243) att till underhåll av flygmateriel för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 3,500,000 kronor.

Härefter hade Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 113 — med

ändring av berörda förslag — föreslagit riksdagen, bland annat, att till

underhåll av flygmateriel för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 4,000,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med

ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande

ändamål för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 4,145,000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr R. Lindström väckt motion (nr 55),

vari hemställts, bland annat, att riksdagen måtte besluta att i enlighet med

flygförvaltningens förslag upptaga anslaget till underhåll av flygmateriel m. m.

till 4,050,000 kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr F. Domö m. fl. (nr 125) och den andra inom andra kammaren av

herr G. Bagge m. fl. (nr 195), vari hemställts, bland annat, att riksdagen

måtte besluta höja det i statsverkspropositionen för budgetåret 1939/40 före
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4. 99

slagna anslaget till underhåll av flygmateriel m. m. med 550,000 kronor till

4,050,000 kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna I: 55 och 1:125.

Förevarande anslag" är för innevarande budgetår uppfört med 2,600,000

kronor, i vilket belopp ingå 12,000 kronor till bestridande av flygvapnets

andel i kostnaderna för försvarsväsendets kemiska anstalt.

Departementschefen har i propositionen nr 113 meddelat, att flygförvaltningen

i skrivelse den 18 februari 1939 till chefen för försvarsdepartementet

på anförda skäl hemställt, att åtgärder måtte vidtagas för att det av Kungl.

Majit för nästa budgetår äskade anslaget till underhåll av flygmateriel måtte

höjas med 500,000 kronor.

Departementschefen har i anslutning härtill erinrat därom, att förevarande

anslag i statsverkspropositionen för nästa budgetår upptagits med 3,500,000

kronor, ett belopp som med 950,000 kronor överstiger det i försvarsbeslutet

beräknade motsvarande anslagsbeloppet. Flygförvaltningen hade i sin skrivelse

angående flygvapnets medelsbehov för nästkommande budgetår räknat

med ett anslag för ändamålet av 4,050,000 kronor. I fråga örn detta anslag

har gjorts gällande, att detsamma stöde i ett i det närmaste konstant förhållande

till antalet beräknade flygtimmar och sålunda även i en viss relation

till övningsanslagets storlek. Då överhuvud dessa beräkningar äro

mycket vanskliga att tillförlitligen överblicka och i varje fall den i försvarsbeslutet

upptagna relationen mellan övnings- och underhållsanslagen pekar

i en annan riktning än den av flygförvaltningen i nyssberörda skrivelse

framlagda, ansåg departementschefen det vid statsverkspropositionen behandling

skäligt att begränsa underhållsanslaget något i förhållande till det

av flygförvaltningen begärda beloppet. Därvid räknades med den möjligheten,

att örn underhållsanslaget skulle komma att visa sig för lågt, ytterligare

medel sedermera kunde äskas å tilläggsstat. Emellertid har departementschefen

nu funnit sig med hänsyn till den ytterligare utredning som

förebragts och därutöver inhämtade upplysningar böra föreslå, att anslaget

till underhåll av flygmateriel för nästa budgetår redan i detta sammanhang

bringas upp i den storlek som av flygförvaltningen i dess senaste skrivelse

föreslagits eller 4,000,000 kronor.

Den i propositionen nr 232 föreslagna ytterligare anslagsökningen sammanhänger

med frågan om förstärkandet av den personella försvarsberedskapen.

Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag

angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,

får utskottet, som icke har något att invända mot det av Kungl.

Majit för nu ifrågavarande ändamål äskade anslaget, hemställa,

Utskottet.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet.

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

i anledning av såväl motionen I: 55 som motionerna I: 125 och

II: 195, i vad motionerna avse anslaget till underhåll av flygmateriel,

till underhåll av flygmateriel för budgetåret 1939/40

anvisa ett reservationsanslag av 4,145,000 kronor.

152:o) Engångskostnader för anskaffning av flygmateriel. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 177, sid. 243) får utskottet under hänvisning

till vad ovan anförts under punkt 144:o) hemställa,

att riksdagen må till engångskostnader för anskaffning av

flygmateriel för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanlag

av 1,257,000 kronor.

153:o) Flygindustriens krigsorganisation. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 178, sid. 243 och 244) och under erinran, att för innevarande

budgetår anvisats samma anslagsbelopp, som nu begärts, hemställer utskottet,

att riksdagen må iiM flygindustriens krigsorganisation för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 35,000 kronor.

154:o) Utrustning för instruktionsverkstäder. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 179, sid. 244) och under erinran, att i kostnadsberäkningarna

för den nya flygvapenorganisationen icke räknats med nu ifrågavarande utrustningsbehov

för instruktionsverkstäder, hemställer utskottet,

att riksdagen må till utrustning för instruktionsverkstäder för

budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 86,000 kronor.

Byggnader, flygfält m. m.

155:o) Byggnader, flygfält m. m. Kungl. Majit hade föreslagit riksdagen

punkt 180, sid. 244 och 245) att till byggnader, flygfält m. m. för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 365,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med

ändring av berörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande

ändamål för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 375,000 kronor.

Utskottet har vid besök å flygfältet vid Malmen funnit, att de därstädes

kvarstående två äldre förrådsbyggnaderna, det s. k. Röda förrådet, tillhörigt

Livgrenadjärregementet, samt det s. k. Gula förrådet, tillhörigt Östgöta flygflottilj,

utgöra ett väsentligt hinder för start och landning med nutida krigsflygplan

och samtidigt innebära ett betydande riskmoment. Då det måste anses

angeläget, att dessa byggnader snarast avlägsnas från flygfältet, har utskottet

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

101

funnit sig böra föreslå att medel anvisas härför. Enligt vad utskottet inhämtat

skulle kostnaderna ifråga uppgå till omkring 50,000 kronor, med

vilket belopp det under förevarande punkt äskade anslaget således bör ökas.

Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag

angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,

får utskottet, under åberopande av vad utskottet ovan anfört, hemställa,

att riksdagen må till byggnader-, flygfält m. m. för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 425,000 kronor.

156:o) Utvidgning av flygfältet vid Hässiö m. m. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 181, sid. 245) hemställer utskottet,

att riksdagen må till utvidgning av flygfältet vid Hässiö m. m.

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 118,000

kronor.

157:o) Ordnande av Rinkaby flygfält. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 182, sid. 246) och under erinran, att innevarande års riksdag för förvärv

av mark för Rinkaby flygfält å kapitalbudgeten för nästa budgetår anvisat

77,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till ordnande av Rinkaby flygfält för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 79,000 kronor.

158:o) Ordnande av vissa förläggningsförhållanden vid Rinkaby. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 183, sid. 246 och 247), avseende dels markförvärv,

dels reparation av vissa byggnader, dels ock uppförande av en

mindre matinrättning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till ordnande av vissa förläggningsförhållanden

vid Rinkaby för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 51,000 kronor.

159:o) Instruktionsverkstad för Östgöta flygflottilj. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 184, sid. 248) får utskottet, som vid besök på platsen

funnit behovet av en tidsenlig instruktionsverkstad väl motiverat, hemställa,

att riksdagen må till anordnande av en instruktionsverkstad

för Ostgöta flygflottilj för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 51,000 kronor.

160:o) Eldsläckningsmateriel. På därom av Kungl. Magt gjord framställning

(punkt 185, sid. 248 och 249) hemställer utskottet,

att riksdagen må till eldsläckningsmateriel för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 48,000 kronor.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Diverse.

161:o) Extra utgifter. Utskottet, som ansett,^att jämnande av huvudtitelns

slutsumma bör ske med anlitande av flygvapnets anslag till extra utgifter,

får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 186, sid. 250), vilket

innebär anvisande av samma belopp, vartill anslagsbehovet för nästa budgetår

uppskattats i de grundläggande kostnadsberäkningarna för den nya

flygvapenorganisationen, hemställa,

att riksdagen må till extra utgifter för budgetåret 1939/40

anvisa ett reservationsanslag av 65,000 kronor; dock att i anslaget

må göras den jämkning, som kan erfordras för jämnande

av huvudtitelns slutsumma.

162:o) Semester åt vid flygvapnet anställda arbetare. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 187, sid. 250), vilket innebär anvisande av samma belopp,

vartill anslaget för nästa budgetår uppskattats enligt kostnadsberäkningarna

för den nya flygvapenorganisationen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till semester åt vid flygvapnet anställda arbetare

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 50,000

kronor.

G. GEMENSAMMA ANSLAG.

Materiel.

163:o) Särskild materielanskaffning. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 188, sid. 251—254) att till särskild materielanskaffning för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 10,000,000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr J. Gustavson m. fl.

(nr 61) och den andra inom andra kammaren av herr C. G. Tengström m. fl.

(nr 112), vari hemställts, bland annat, att riksdagen måtte besluta att för

uppsättning i Göteborgs skärgård anskaffa en bottenhydrofonstation och

härför anvisa 150,000 kronor.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,

får utskottet hänvisa till motionen I: 61.

Departementschefen har framhållit, att vid sidan av de av de särskilda

förvaltningsmyndigheterna gjorda medelsäskanden för den materiella försvarsberedskapens

stärkande i olika avseenden ligga åtskilliga anslagskrav

för nyanskaffning av materiel, vilka synts departementschefen vara av be
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

103

skaffenhet att i anseende till behövligheten mera böra vägas de olika försvarsgrenarna

emellan. Departementschefen har för den skull ansett lämpligt,

att dessa nya anslagskrav prövades gemensamt under beaktande av sistnämda

synpunkt, detta särskilt som det bland annat av ekonomiska skäl

befunnits icke vara möjligt att i full utsträckning biträda dem alla.

Den plan, som departementschefen efter prövning av olika på frågan

inverkande synpunkter ansett bör ligga till grund för den ifrågavarande

materielanskaffningen, har följande utseende:

Materielplan.

Armén.

1.

Fotokinoteodolitanläggning............................

kronor

200,000: —

2.

8 mm. ammunition....................................

450,000

—

3.

37 mm. d:o ....................................

»

900,000

—

4.

7 cm. d:o ....................................

»

1,300,000

—

5.

Reserveldrör ............................................

»

150,000

—

6.

Kulsprutor..............................................

»

500,000

—

7.

Gasskyddsmateriel......................................

600,000

—

8.

Komplettering av truppförbandens mobiliseringsut-

rustning ..............................................

»

1,000,000

—

9.

Signalmateriel ..........................................

»

300,000

—

10.

Motmedel mot stridsvagnar ..........................

»

50,000

—

11.

Motorfordon till trängen och ingenjörtrupperna____

»

200,000

—

12.

Intendenturmateriel för Östgöta luftvärnsregemente

»

800,000

—

13.

Drivmedelsförråd ......................................

»

500,000

—

14.

Sjukvårdsmateriel ......................................

»

700,000

—

Kronor 7,650,000

—

Marinen.

15.

Intendenturmateriel m. m.............................

kronor 1,200,000

—

16.

Sjukvårdsmateriel......................................

»

100,000

—

17.

Travers för pannverkstaden i Karlskrona............

»

75,000

—

18.

Uppställande av visst luftvärnsartilleri i Vaxholms

fästning................................................

40,000: —

19.

Luftvärnsmateriel m. m. för flottans fartyg..........

»

400,000

—

20.

Modernisering och förstärkning av luftvärnsartilleriet

å vissa jagare ........................................

»

1,300,000

—

21.

Modernisering av artillerimaterielen å minkryssaren

Clas Fleming ........................................

150,000

—

22.

Minmateriel ............................................

»

1,800,000

—

23.

Motmedel mot undervattensbåtar ....................

»

300,000

—

24.

Minsvepningsmateriel..................................

»

500,000

—

25.

Torpeder ................................................

»

275,000

—

26.

Radiomateriel ..........................................

»

600,000

—

27.

Riktövnings- och laddövningsmateriel................

»

60,000

—

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

28. Bottenhydrofonstation..................................

29. Komplettering av flottans artilleriammunition......

30. Artilleriammunition för kustartilleriet................

31. Eldledningsutrustning för kustartilleriets sjöfronts
batterier

..............................................

32. Beserveldrör för kustartilleriets luftvärnspjäser ____

33. Lyssnarapparater för Karlskrona fästning ..........

34. Eldledningsradiostationer för kustartilleriförsvaret..

35. Trådsignalmateriel för kustartilleriet ................

kronor

150,000

—

»

500,000

—

»

300,000

—

%

440,000

—

»

100,000

—

»

260,000

—

»

50,000

—

»

50,000

—

Kronor 8,650,000

—

Flygvapnet.

36. Åtgärder för höjande av flygvapnets försvarsbered
skap

.................................................. kronor 900,000: —

37. Åtgärder för höjande av industriens krigsberedskap

m. m..............................-..................... » 2,800,000: —

Kronor 3,700,000: —

Armén.....

Marinen ...

Flygvapnet

Sammanställning.

................... kronor 7,650,000: —

................... » 8,650,000: —

................... » 3,700,000: -

Summa kronor 20,000,000: —

Departementschefen har framhållit att den nyssnämnda planen bör lända

till efterrättelse vid de anvisningar av medel från anslaget, som förutsättas

skola ske av Kungl. Maj:t. Departementschefen har därvid förutsatt, att Kungl.

Maj:t skall komma att före utanordnande av anslagsmedel för visst i planen

upptaget ändamål från vederbörande förvaltningsmyndighet infordra den ytterligare

utredning örn anskaffningens omfattning, tiden för dess fullgörande

m. m., som för vinnande av en rätt överblick över anslagets användning må

finnas erforderlig. Det kan naturligen därvid i ett eller annat fall komma

att visa sig, att mindre jämkningar i de å planen upptagna anslagsposterna

kunna finnas lämpliga och ekonomiskt berättigade. Det bör enligt departementschefens

mening naturligen ligga i Kungl. Maj:ts skön att i sådant fall

vidtaga dylika jämkningar.

Medelsanvisningen för den föreslagna anskaffningsplanens genomförande

har synts departementschefen böra uppdelas på två budgetår med halva

beloppet på vartdera budgetåret. Beställningar eller entreprenadkontrakt

rörande leverans av samtlig å planen upptagen materiel böra däremot, efter

medgivande av Kungl. Maj:t, få äga rum redan under nästkommande budgetår.

För att undvika, att outnyttjade reservationer komma att kvarstå å

anslaget vid det första budgetårets utgång, eller, från en annan sida sett,

för att möjliggöra, att all den materiel som till äventyrs hinner anskaffas

redan under första budgetåret också kan likvideras, har departementschefen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

funnit den anordningen böra vidtagas i avseende å anslagets konstruktion,

att detsamma i riksstaten upptages som förslagsanslag.

Yad först beträffar det motionsvis gjorda yrkandet bär, på sätt framgår av

Kungl. Majits föreliggande förslag, ett belopp av 150,000 kronor äskats för en

bottenhydrofonstation. Då utskottet utgår från, att den av motionärerna

berörda frågan varit föremål för Kungl. Maj:ts prövning i samband med nu

ifrågasatta materielanskaffningar och härtill kommer, att Kungl. Majit äger,

därest så skulle befinnas erforderligt, att inom ramen av det under förevarande

punkt äskade anslaget tillgodose det av motionärerna angivna behovet,

finner sig utskottet icke böra tillstyrka motionerna i här berörda del.

Vidkommande Kungl. Majlis förslag har utskottet vid sin granskning av

den av departementschefen framlagda materielplanen funnit do ifrågasätta

materielanskaffningarna utgöra ett behövligt tillskott till den materiella försvarsberedskapens

stärkande. Utskottet har således intet att erinra mot

valet av de ändamål, för vilka anslag begärts liksom ej heller mot avvägningen

av anslagsbeloppen. Utskottet tillstyrker vidare, att medelsanvisningen

för målerielplanens genomförande uppdelas på två budgetår och att

för nästa budgetår anvisas 10,000,000 kronor. Såsom av departementschefen

framhållits torde det böra få ankomma på Kungl. Majit att vidtaga de mindre

jämkningar i de å planen upptagna anslagsposterna, som kunna befinnas

lämpliga och ekonomiskt berättigade.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag samt

med avslag å motionerna 1:61 och lii 112, i vad de avse anvisande

av medel för anskaffning av ytterligare en bottenhydrofonstation,

till särskild materielanslcaffning för budgetåret 1939/40

anvisa ett förslagsanslag av 10,000,000 kronor.

164:o) Chiffreringsapparater. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt

189, sid. 254) hemställer utskottet,

att riksdagen må till anskaffande av chiffreringsapparater för

budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 181,500

kronor.

Försvarsväsendets kemiska anstalt.

165:o) Försvarsväsendets kemiska anstalt: Avlöningar. Beträffande Kungl.

Majits framställning örn anslag för ifrågavarande ändamål (punkt 190) kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed

Utskottet.

anmäles.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskattet.

lub Statsutskottets utlåtande Nr 4.

166:o) Försvarsväsendets kemiska anstalt: Omkostnader. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 191, sid. 255) och under erinran, att för innevarande

budgetår anvisats samma anslagsbelopp, som nu begärts, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Försvarsväsendets kemiska anstalt: Omkostnader

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 10,000 kronor.

Militärmeteorologisk informationstjänst.

167:o) Militärmeteorologisk informationstjänst: Avlöningar. Kungl. Majit har

föreslagit riksdagen (punkt 192, sid. 256 och 257) att

dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning för

den militärmeteorologiska informationstjänsten;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för den

militärmeteorologiska informationstjänsten, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1939/40;

dels ock till militärmeteorologisk informationstjänst: Avlöningar för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 58,000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 42,400

kronor.

Departementschefen har föreslagit, att under anslagsposten till avlöningar

till icke-ordinarie personal medel beräknas för anställande av ytterligare

en extra ordinarie assistent i 12:e lönegraden. I övrigt ifrågasättas inga

andra ändringar än sådana, som föranledas av det nya civila avlöningsreglementet.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt,

får hemställa,

att riksdagen må

a) fastställa följande personalförteckning för den militärmeteorologiska

informationstjänsten:

Befattning

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 föreståndare ........

2 militärmeteorologer

Lönegrad

. A 24

, A 18;

b) godkänna följande avlöningsstat för den militärmeteorologiska

informationstjänsten, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1939/40:

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

107

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis............................ kronor 25,400: —

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m. kronor 26,800: —

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis...... » 2,800: — » 29,600: —

3. Rörligt tillägg.............................. *_3.000: —

Summa förslagsanslag kronor 58,000: —;

c) till Militärmeteorölogisk informationstjänst: Avlöningar för

budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 58,000 kronor.

168:o) Militärmeteorologisk informationstjänst: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 193, sid. 258 och 259), vilket i förhållande till

det för innevarande budgetår anvisade anslaget innebär dels en höjning av

posten till telefon- och telegramkostnader med 2,500 kronor, dels ock en

en höjning av posten till övriga expenser med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Militärmeteorologisk informationstjänst:

Omkostnader för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av 19,000 kronor.

Försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå.

169:o) Försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 194, sid. 259—263), vilket i förhållande till

det för innevarande budgetår äskade anslaget innebär en anslagsökning av

3,400 kronor, i huvudsak beroende på tillämpningen av de nya avlöningsprinciperna,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande personalförteckning för försvarsväsendets

centrala civilanställningsbyrå:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad än 20.

1 föreståndare ............................................ Eo 24;

b) godkänna följande avlöningsstat för försvarsväsendets

centrala civilanställningsbyrå, att tillämpas tillsvidare från och

med budgetåret 1939/40:

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Avlöningsstat.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t................ kronor 500: —

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

:

a. Grundavlöningar m.m. kronor 16,400: —

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis .. » 1,700:— » 18,100: -

Sammanträdesarvoden ä 20 kronor per

dag till styrelsens ledamöter och suppleanter,

förslagsvis ........................ » 1,200: —

Kärligt tillägg, förslagsvis.................. » 1,000: —

Summa förslagsanslag kronor 20,800: —;

c) till För svar sväsendets centrala civilanställningsbyrå: Avlöningar

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av

20,800 kronor.

170:o) Försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå: Omkostnader. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 195, sid. 263 och 264), vilket i

förhållande till det för innevarande budgetår anvisade anslaget innebär en

ökning med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå:

Omkostnader förbudgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 3,900 kronor.

1.

2.

3.

4.

Diverse.

171:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond.

Beträffande Kungl. Maj:ts framställning örn anslag för ifrågavarande ändamål

(punkt 196) har riksdagen redan fattat beslut, varom härmed

erinras.

172:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 197, sid. 264) och under erinran, att för innevarande

budgetår anvisats samma anslagsbelopp, som nu begärts, hemställer utskottet,

att riksdagen må till kommittéer och utredningar genom sale,

kunniga för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 90,000 kronor.

173:o) Försvarsväsendets lönenämnd. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning

örn anslag för ifrågavarande ändamål (punkt 198) kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

109

174:o) Befrämjande av den andliga vården vid försvarsväsendet. Kungl. Majit

hade föreslagit riksdagen (punkt 199, sid. 265 och 266) att i avbidan på den

proposition i ämnet, som kunde komma att till riksdagen avlåtas, till befrämjande

av den andliga vården vid försvarsväsendet för budgetåret 1939/40

beräkna ett reservationsanslag av 50,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i proposition nr 139, under åberopande av

vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden,

föreslagit riksdagen att till befrämjande av den andliga vården vid försvarsväsendet

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 70,000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels en uti första kammaren av herr Oscar Olsson väckt motion (nr 245),

vari hemställts, att riksdagen vid beslut i anledning av Kungl. Majits förslag

i proposition nr 139 rörande den andliga vården vid försvarsväsendet måtte

uttala sig mot anordnandet av obligatoriska gudstjänster och andaktsövningar

samt ävenledes mot pastors självskrivenhet i de föreslagna kulturella utskotten

vid truppförbanden;

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr E. Andersson i Jäger rn. fl. (nr 247) och den andra inom andra kammaren

av herr E. V. Staxäng m. fl. (nr 379), vari hemställts, att riksdagen

ville besluta att hos Kungl. Majit anhålla, att arvodena till militärpastorer

vid kår och fristående kompani måtte utgå med 500 resp. 400

kronor per år.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna I: 245 och I: 247.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 50,000 kronor.

Departementschefen har i propositionen nr 139 inledningsvis erinrat

därom, att särskilda sakkunniga tillkallats jämlikt Kungl. Majits den 29

oktober 1937 givna bemyndigande för att inom försvarsdepartementet biträda

med utredning rörande frågan om ordnandet av den andliga vården

vid försvarsväsendet. De sakkunniga hava numera slutfört sitt uppdrag i

och genom avlämnandet av ett den 19 november 1938 dagtecknat »Betän

leande och förslag rörande den andliga vården inom försvarsväsendet».

Sammanfattningsvis innebär de sakkunnigas förslag, att den andliga

vården i fredstid inom försvarsväsendet skall omfatta såväl religiös som

kulturell vård, att ett centralråd skall inrättas för att direkt under Kungl.

Majit handlägga vissa frågor rörande den andliga vården samt att den kulturella

vården skall stå under ledning av vederbörande truppförbandschef

med biträde av ett bildningsråd.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle vid varje truppförband anställas en

präst, benämnd militärpastor, vilken skulle innehava uppdraget som bisyssla

med ett årsarvode. Gentemot en eventuell invändning, att detta skulle innebära

ett återupptagande av den år 1925 avskaffade regementspastorsinsti
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

tutionen, hava de sakkunniga anfört, att även om nämnda institution på sin

tid gav anledning till anmärkningar, anordningen som sådan utvisade en

framkomlig väg. För att förhindra, att militärpastorn bibeliölle sitt uppdrag

in i en levnadsålder, då förutsättningarna att fylla uppdraget bliva mindre,

föreslå de sakkunniga, att vederbörande förordnas, efter förslag av centralrådet,

sedan vederbörande militära chefer och stiftsstyrelser yttrat sig, av

Kungl. Majit på en tid av tre år. Militärpastorerna skulle enligt förslaget

stå under omedelbart befäl av vederbörande truppförbandschef.

I fråga örn ersättningen för militärpastorernas arbete föreslå de sakkunniga,

att de skola erhålla ett mindre arvode, förslagsvis 600 kronor för år vid regemente,

400 kronor för år vid kår (flygflottilj) och 200 kronor för år vid fristående

kompani. Därvid har Nya varvet i Göteborg likställts med fristående

kompani. I enlighet med dessa principer hava de sakkunniga uppgjort en förteckning

över de arvoden som böra utgå till militärpastorer. I denna förteckning

hava uteslutits truppförbanden i Boden och Karlsborg, då den andliga

vården därstädes även i fortsättningen förutsättes skola omhänderhavas av de

redan befintliga militära prästerna i dessa garnisoner. Icke heller hava medtagits

örlogsstationerna i Stockholm och Karlskrona, ej heller Karlskrona

kustartilleriregemente; det har nämligen förutsatts, att pastoral vård en å dessa

orter skall omhänderhavas av amiralitetsförsamlingarnas prästerskap. Däremot

hava i förteckningen upptagits två särskilda marinpastorsbefattningar,

nämligen en fartygspastor å flottans långresefartyg och en präst för kustflottan

under två eller tre månaders tid, då kustflottan är samlad. Till fartygspastorn

föreslås ett arvode av 2,000 kronor (förutom fritt kosthåll) och

för kustflottans präst 450 kronor för månad eller högst 1,350 kronor. Dessa

två marinpastorer föreslås skola tillsättas för ett år i sänder. — Det sammanlagda

beloppet av de årsarvoden, som sålunda av de sakkunniga beräknats,

uppgå till 29,750 kronor.

I de avgivna yttrandena har icke från något håll någon erinran försports

emot de sakkunnigas uppfattning, att den religiösa vården vid truppförbanden

icke bör anknytas till församlingslivet på orten utan bör särskilt organiseras.

Däremot hava i andra hänseenden vissa gensagor yppats i fråga örn den föreslagna

militärpastorsorganisationen.

De sakkunniga hava föreslagit, att kostnaderna för den »ordinarie»

religionsvården vid truppförbanden, d. v. s. arvodena åt de föreslagna

militärpastorerna, skola utgå ur kyrkofonden. Beträffande arvodet åt den

föreslagna fartygspastorn å flottans långresefartyg föreslå de sakkunniga,

att detsamma upptages under fjärde huvudtiteln. Sammanlagda beloppet av

arvoden till militärpastorer m. fl. har av de sakkunniga beräknats till

29,950 kronor.

I fråga örn den frivilliga religiösa verksamheten vid truppförbanden

hava de sakkunniga uttalat sig för att den frivilliga soldathemsverksamheten,

vilken hittills understötts av anslaget till befrämjande av den andliga vården

vid försvarsväsendet, även i fortsättningen borde i samma utsträckning upp
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr i.

lil

muntras. Likaledes borde alltjämt såväl förbundet Soldaternas vänner som

Svenska kyrkans diakonistyrelses militärutskott för deras centrala verksamhet

tillerkännas statsunderstöd. För ändamålet föreslå de sakkunniga, att i

nyssberörda anslag fortfarande för frivillig religionsvård beräknas ett belopp,

som skulle ankomma på centralrådet att årligen föreslå. De sakkunniga

hava för sin del i nämnda hänseende räknat med ett belopp av 34,800 kronor

för år. Förslag till fördelning av anslaget i fråga skulle ankomma på centralrådet

att uppgöra och icke såsom nu arméförvaltningens civila departement.

De hörda myndigheterna hava i stort sett lämnat sin anslutning till de

sakkunnigas uttalanden i förevarande hänseende.

Vad beträffar den kulturella verksamheten vid truppförbanden hava de

sakkunniga föreslagit, att vid varje truppförband (motsvarande) skall finnas

ett »bildningsråd» såsom ledande organ för den kulturella vården enligt

närmare angivna grunder. Vid krigsskolor m. fl. undervisningsanstalter

skulle dock icke finnas något bildningsråd, utan de sakkunniga hava förutsatt,

att kulturell vård där bedrives som ett led i den ordinarie undervisningen.

Bildningsråden, som i sin allmänna verksamhet förutsättas skola stå i

direkt förbindelse med centralrådet, föreslås av de sakkunniga skola i sin

verksamhet vid truppförbanden vara underställda vederbörande truppförbandschef,

vilken skall äga att personligen eller genom annan officer deltaga i bildningsrådets

förhandlingar. Dessutom föreslås den av bildningsråden bedrivna

verksamheten skola stå under inspektion av truppförbandschefen.

Bildningsråden skola enligt de sakkunnigas förslag bestå av fem ledamöter,

nämligen: en representant från svenska kyrkan (i regel vederbörande militärpastor),

en representant från förbundet Soldaternas vänner eller annan

organisation, som på frivillighetens väg bedriver religiös verksamhet inom

försvarsväsendet, en representant från det fast anställda manskapet vid truppförbandet,

samt två representanter från de statsunderstödda folkbildningsorganisationerna.

För bildningsrådens verksamhet föreslås bidrag skola utgå från anslaget

till befrämjande av den andliga vården vid försvarsväsendet. Dessa bidrag

skola vara dels grundunderstöd och dels tilläggsunderstöd. Grundunderstöden

föreslås för regemente till högst 300 kronor, för kår (flygflottilj) till högst

200 kronor och för fristående kompani till 100 kronor; dessa medel avses för

administration samt för anordnande av föreläsnings- och studiecirkelverksamhet.

Sammanlagda beloppet av grundunderstöden har av de sakkunniga uppskattats

till 15,200 kronor. För tilläggsunderstöd hava de sakkunniga beräknat

ett belopp om sammanlagt 8,000 kronor. Detta belopp avses att användas för

kvalificeiad studiecirkelverksamhet och förutsättes skola fördelas av centralrådet.

De sakkunnigas förslag i avseende å bildningsråden har av de flesta hörda

myndigheterna i princip biträtts; dock hava från åtskilliga håll erinringar

framställts mot olika detaljer i förslaget.

s. 112 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

112

I fråga om centralrådet och dess verksamhet innebär förslaget härom, att

centralrådet, som skall lycia direkt under Kungl. Majit, skall vara ett samlande

och rådgivande organ till främjande av en ändamålsenlig utveckling av

den andliga vården inom försvarsväsendet. Centralrådet föreslås skola

tillsättas av Kungl. Majit. I detsamma föreslås skola ingå den för mobilisering

av Kungl. Majit utsedde fältprosten samt ytterligare följande åtta

ledamöter: en regementsofficer eller generalsperson eller flaggman, tillika

ordförande, en representant från svenska kyrkans diakonistyrelse, en representant

från frikyrkliga samarbetskommittén, en representant från förbundet

Soldaternas vänner, en representant från försvarsväsendets underbefälsförbund

samt tre representanter från de statsunderstödda folkbildningsorganisationerna.

Med avseende å centralrådets ekonomi hava de sakkunniga räknat med ett

årligt anslagsbelopp örn 10,000 kronor från anslaget till befrämjande av den

andliga vården vid försvarsväsendet, därav minst 5,000 kronor skulle avses

för studie- och instruktionskurser för personal, som skall handhava andlig

vård, religiös eller kulturell. I övrigt har räknats med ett arvode av 400

kronor till ordföranden och ett arvode av 1,000 kronor till sekreteraren, kostnader

för sammanträdesarvoden, resor, expenser m. m.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande.

Det torde icke kunna förnekas, att —- såsom från skilda håll hävdats

den nuvarande ordningen för befrämjande av kulturell och religiös verksamhet

vid försvarsväsendet under fredsförhållanden kännetecknas av en viss villrådighet

och oenhetlighet i tillämpningen, som icke kan vara till gagn för de

syften man med förevarande anslag vill vinna. Då vidare en något så när stadgad

organisation på detta område i fredstid lärer vara en väsentlig förutsättning

för ett effektivt förberedelsearbete i fråga örn tillgodoseendet av de andliga

och kulturella intressena hos trupperna under krigsförhållanden — intressen

som enligt mångas mening kräva en hög grad av omtanke — framstår

det såsom en angelägenhet av icke ringa betydelse att söka åstadkomma något

fastare former för handhavandet av denna verksamhet. Jag vill därför ansluta

mig till den under den nu slutförda utredningen framförda meningen, att vissa

åtgärder av organisatorisk art på ifrågavarande område lämpligen snarast böra

vidtagas.

Vad beträffar principerna för en lösning av den sålunda föreliggande frågan

— ordnandet i fredstid av den kulturella och religiösa verksamheten vid försvarsväsendet

— kan jag i stort sett ansluta mig till de riktlinjer härutinnan,

som uppdragits av de sakkunniga i deras den 19 november 1938 framlagda

betänkande och som till sina huvuddrag i allmänhet tillstyrkts av de över

betänkandet hörda myndigheterna; i vissa detaljfrågor har jag däremot icke

kunnat biträda de sakkunnigas förslag.

I anslutning till vad de sakkunniga anfört anser även jag, att den ifrågavarande

verksamheten vid truppförbanden i likhet med vad nu lärer vara

fallet bör vara av såväl religiös som allmänt kulturell art, liksom jag också ansluter

mig till den av de sakkunniga uttalade meningen, att inom den religiösa

verksamheten bör finnas utrymme såväl för »ordinarie» religionsvård, utövad i

anslutning till svenska kyrkan, som för en under mera fria former arbetande

verksamhet på detta område, utövad av frivilliga sammanslutningar av olika

slag.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

113

Vad då först beträffar den »ordinarie» religiösa verksamheten vid truppförbanden,

hava de sakkunniga föreslagit, att vid varje truppförband skall anställas

en präst, tillhörande svenska kyrkan, som militärpastor. Detta förslag

sammanhänger med att de sakkunniga på närmare angivna skäl funnit sig

böra bestämt avvisa den tidigare framkomna tanken på att anknyta den religiösa

verksamheten vid truppförbanden till det ordinarie församlingslivet å

förläggningsorten. Även jag har kommit till den uppfattningen, att en dylik

anknytning knappast låter sig med fördel genomföras. Att tillgången på en för

denna särskilda verksamhet lämpad prästman mången gång kan vara till fromma

för den andliga utvecklingen hos den vid truppförbanden samlade ungdomen,

torde däremot vara ovedersägligt; såsom alltid i dylika fall kommer det dock

naturligen i hög grad an på att finna den rätta personen. Då de sakkunnigas

förslag i fråga örn militärpastorernas anställningsförhållanden — förordnande

på relativt kort tid och med militärpastorstjänsten som bisyssla — synes mig

ägnat att i möjligaste mån underlätta ett gott personval, finner jag mig böra

lämna min anslutning till detta förslag. Militärpastorsbefattningar med av

Kungl. Majit bestämda arvoden böra således även enligt min mening inrättas

vid de truppförband, som av de sakkunniga föreslagits. I överensstämmelse

med vad som av vissa marina myndigheter anförts lärer särskild militärpastor

dessutom böra anställas vid Karlskrona kustartilleriregemente. Till de sakkunnigas

förslag örn anställande av dels en fartygspastor för flottans långresefartyg

och dels en särskild präst för kustflottan under den tid denna är samlad

vill jag också ansluta mig. På sätt de sakkunniga föreslagit torde militärpastorerna

böra förordnas av Kungl. Majit på en tid av tre år på förslag av det

till inrättande föreslagna centralrådet efter vederbörande militära chefers och

stiftsstyrelsers yttrande; de båda sistnämnda prästerliga befattningarna vid

flottan torde dock böra tillsättas blott för ett år i sänder. Därest icke särskilda

skäl anses böra till annat föranleda, lära i första hand icke-ordinarie

prästmän i svenska kyrkans tjänst böra ifrågakomma till förordnande som

militärpastorer.

I fråga om storleken av militärpastorernas arvoden hava de sakkunniga

såsom normalbelopp föreslagit 600 kronor vid regemente, 400 kronor vid kår

(flygflottilj) och 200 kronor vid fristående kompani, varmed även likställts

Nya varvet i Göteborg. Från ett flertal av de hörda myndigheterna har framhållits,

att dessa arvoden vore väl lågt beräknade i betraktande av de relativt

stora fordringar som enligt förslaget ställas på militärpastorerna. För egen

del finner jag dock de föreslagna arvodena såvitt nu kan bedömas vara i stort

sett väl avvägda; möjligen kan sägas, att arvodena till militärpastorerna vid

fristående kompani (Nya varvet) äro i lägsta laget. Jag vill emellertid instämma

i den från åtskilliga håll framförda åsikten, att dessa arvoden icke skola behöva

anlitas för bekostande av vederbörande militärpastors resor till och från förläggningsplatsen,

i den mån sådana i vissa fall må erfordras. Det lärer få ankomma

på Kungl. Majit att på framställning av vederbörande truppförbandschef för

dylika fall medgiva, att särskild ersättning får utgå av statsmedel. Även de

föreslagna arvodena till fartygspastorn, 2,000 kronor, och till prästen vid

kustflottan, 450 kronor för månad eller högst 1,350 kronor, synas mig vara väl

avvägda. Fartygspastorn lärer dessutom böra erhålla fritt kosthåll ombord,

varför kostnaden emellertid torde böra belasta marinens mathållningsanslag.

De sakkunniga hava föreslagit, att kostnaderna för de föreslagna arvodena

— utom arvodet till fartygspastorn — skola utgå av kyrkofonden, närmare

bestämt av det belopp örn högst 400,000 kronor om året, som Kungl. Majit

enligt gällande lag äger disponera för ersättningar för särskild prästerlig

tjänstgöring inom riket. Nämnda förslag har tillstyrkts av statskontoret,

Bihang till riksdagens protokoll 1949. <> sami. AV 4. lisi 39 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets utlåtande Nr i.

sorn dessutom hävdat den åsikten, att jämväl arvodet till fartygspastorn

borde kunna utgå av nämnda medel. Efter att hava i denna del inhämtat

chefens för ecklesiastikdepartementet mening finner jag mig böra ansluta

mig till förslaget i fråga med den utvidgning som av statskontoret ifrågasatts.

Den sammanlagda summa, som för ifrågavarande ändamål skulle

komma att belasta nämnda anslag från kyrkofonden, uppgår till cirka 30,000

kronor örn året. Detaljerat förslag härutinnan lärer sedermera komma att

i annan ordning underställas Kungl. Maj:ts prövning. — I detta sammanhang

vill jag påpeka, att det nu föreslagna sättet för bestridande av kostnaderna för

militärpastorernas arvoden icke lärer böra medföra, att jämväl de särskilda

kostnader av motsvarande slag, som må uppkomma för bestridande av själavården

i fält under krigsförhåilanden, skola utgå av kyrkofondens medel.

Yad därefter beträffar den frivilliga religiösa verksamheten vid truppförbanden

vill jag erinra örn att min företrädare i ämbetet i anslutning till

frågan om tillsättande av den förenämnda sakkunnigutredningen uttalade,

bland annat, att det vore av vikt, att tillräckligt utrymme bereddes åt de

frikyrkliga strömningarna vid den andliga vårdens handhavande å de särskilda

förläggningsorterna, ävensom att det vore av betydelse, att den verksamhet,

som för närvarande utövades av de s. k. soldathemmen, finge utövas

under samma fria former som hittills. Dessa synpunkter hava även omfattats

av de sakkunniga, vilka i sitt betänkande uttalat, att den frivilliga

soldathemsverksamheten även i fortsättningen borde i samma utsträckning

uppmuntras. Likaså borde alltjämt såväl förbundet Soldaternas vänner som

svenska kyrkans diakonistyrelses militärutskott tillerkännas statsunderstöd

för deras centrala verksamhet. Dessa understöd borde alltjämt utgå från

det nu förevarande anslaget. Till vad sålunda i denna fråga uttalats och

föreslagits kan jag i huvudsak ansluta mig.

I fråga örn den »kulturella vården» vid truppförbanden hava de sakkunniga

ansett en för ändamålet särskilt organiserad verksamhet behövlig för

att vinna det syfte som i detta hänseende eftersträvas. I anslutning härtill

hava de sakkunniga föreslagit inrättande av ett »bildningsråd» vid varje

truppförband. Tanken att skapa särskilda lokala organ med uppgift att vid

truppförbanden leda och ordna den kulturella verksamheten bland den där

samlade ungdomen synes i och för sig riktig, liksom ock de sakkunnigas

förslag att giva dessa organ en fast anknytning till de redan befintliga folkbildningsorganisationerna

torde vara ett uppslag att taga fasta på. I fråga

örn de föreslagna organens organisation förefaller dock lämpligt, att vissa

jämkningar i förhållande till de sakkunnigas förslag vidtagas. Till en början

synes den av de sakkunniga föreslagna benämningen icke lyckligt vald. Då

här ifrågasättes en aktiv medverkan från personalens sida, torde en lämpligare

benämning vara »utskottet för kulturell verksamhet» vid vederbörande

truppförband, därvid utskottet torde komma att i dagligt tal

benämnas »kulturella utskottet». I fråga örn utskottets sammansättning

synes — på sätt i åtskilliga över förslaget avgivna yttranden påpekats —

den ansvarsställning i fråga örn verksamheten vid truppförbanden som rent

allmänt tillkommer truppförbandschefen böra medföra, att en av honom

utsedd officer vid truppförbandet bör såsom ordförande ingå bland utskottets

ledamöter. Truppförbandschefen bör dessutom, på sätt de sakkunniga

föreslagit, äga rätt att personligen deltaga i utskottets förhandlingar

och att inspektera utskottets verksamhet. Vad beträffar övriga ledamöter

i kulturella utskottet lärer det vara lämpligt, att vederbörande militärpastor

ingår som självskriven ledamot. Övriga ledamöter i utskottet

torde lämpligen böra vara dels en representant för det fast anställda manskapet

vid truppförbandet och dels två representanter för i landet verk
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Ilo

samma folkbildningsorganisationer; någon representant för den frivilliga

religiösa verksamheten synes däremot knappast vara erforderlig i detta utskott.

Representanten för det fast anställda manskapet bör enligt min

mening utses av truppförbandschefen efter det han låtit vid truppförbandet

verksamma underbefälsföreningar yttra sig. De två representanterna för

folkbildningsorganisationerna torde i enlighet med de sakkunnigas mening

böra utses av centralrådet. Förslag å dessa representanter torde emellertid

böra avgivas av Samverkande bildningsförbundens styrelse, vilken bör äga

att fritt föreslå ur vilka bildningsförbund de skola väljas.

Kulturella utskott torde i enlighet med de sakkunnigas förslag böra

finnas vid samtliga truppförband, örlogsstationer, flygflottiljer m. m., däremot

icke vid självständiga skolor och undervisningsanstalter. Dock torde

flygkrigsskolan med hänsyn till sin organisation böra i detta hänseende

likställas med flygflottilj. På sätt marinförvaltningen framhållit lärer jämväl

vid kustflottan ett kulturellt utskott böra anordnas. I fråga örn utskottens

ekonomiska understödjande från statens sida kan jag i huvudsak ansluta mig

till de sakkunnigas förslag, vilket innebär, att utskotten skulle erhålla ett

årligt grundunderstöd av 300 kronor vid regemente (örlogsstation), 200

kronor vid kår (flygflottilj) och 100 kronor vid självständigt kompani,

varmed jämställes Nya varvet i Göteborg. Möjligen kan dock det sistnämnda

bidraget komma att befinnas väl knappt. Dessutom skulle utgå ett

visst belopp, av de sakkunniga beräknat till 8,000 kronor, avsett för kvalificerad

studiecirkelverksamhet, vilket belopp skulle fördelas av centralrådet.

De nämnda understöden torde böra utgå från det nu förevarande anslaget.

Den av mig här framlagda planen för organiserandet av såväl den

religiösa som den kulturella verksamheten vid truppförbanden kan naturligen

komma att visa sig på grund av lokala eller personliga förhållanden i

vissa fall behöva modifieras. Jag tänker därvid särskilt på de av Visby

domkapitel påpekade speciella förhållandena på Gotland, vilka kunna tänkas

kräva, att den religiösa verksamheten där ordnas på särskilt sätt, ävensom

på kustflottans kulturella utskott, vars sammansättning på grund av de

säregna lokala förhållandena måhända måste bli en annan än den i övrigt

gällande. Pör dylika fall förutsätter jag emellertid, att Kungl. Majit kommer

att, efter förslag av centralrådet eller efter dess hörande, utfärda erforderliga

särbestämmelser.

Jag övergår så till det av de sakkunniga föreslagna centralrådet, vars

inrättande jag i princip vill förorda. Rådets officiella benämning torde lämpligen

böra vara »centralrådet för religiös och kulturell verksamhet inom

försvarsväsendet». Centralrådets uppgifter torde i stort sett böra vara de av

de sakkunniga föreslagna, därvid jag dock förutsätter, att uppgifternas utformande

kommer att bliva föremål för närmare överarbetning i samband med

utfärdande av instruktion för centralrådet.

I fråga om sammansättningen av centralrådet biträder jag de sakkunnigas

uppfattning, att rådets ordförande bör vara en generalsperson eller flaggman

eller en regementsofficer. Däremot kan jag icke ansluta mig till förslaget

örn att den för krigsförhållanden av de sakkunniga föreslagne fältprosten

skulle vara självskriven ledamot i centralrådet. Frånsett att frågan

örn mobiliseringsorganisationen av den andliga vården vid försvarsväsendet

ännu icke fått sin lösning, lärer det nämligen vara mindre lämpligt att på

detta sätt knyta en mobiliseringsbefattning vid en viss verksamhet i fredstid.

Däremot anser även jag, att i centralrådet bör ingå en i Stockholm

eller dess närhet boende präst vid svenska kyrkan. Då denne präst torde

böra få som uppgift att i viss mån verka som en personligen sammanhållande

kraft i förhållande till militärpastorerna, torde han icke böra ut
-

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet.

väljas bland dessa utan snarare få utses bland en något äldre och erfarnare

kategori prästmän än den dessa i allmänhet torde komma att tillhöra. I

centralrådet torde vidare böra ingå en representant för svenska kyrkans

diakonistyrelse och en representant från frikyrkliga samarbetskommittén;

däremot finner jag knappast erforderligt, att i rådet ingår jämväl en representant

för förbundet Soldaternas vänner. På sätt de sakkunniga föreslagit

bör en representant för försvarsväsendets underbefälsförbund ingå i rådet.

Slutligen böra i rådet ingå tre representanter för folkbildningsverksamheten

i landet. Ledamöterna i centralrådet böra tillsättas av Kungl. Majit för en

tid av tre år i sänder, i förekommande fall efter förslag av de angivna

organisationerna. Av de tre representanterna för folkbildningsverksamheten

synas lämpligen en böra utses efter förslag av skolöverstyrelsen och två

efter förslag av Samverkande bildningsförbundens styrelse.

I anslutning till vad de sakkunniga föreslagit lärer centralrådet böra uppdelas

på två sektioner, lämpligen benämnda religiösa sektionen och kulturella

sektionen. I fråga örn sekreterarhjälp vill jag ansluta mig till Samverkande

bildningsförbundets styrelses förslag, att en sekreterare utses för

vardera sektionen.

V ad slutligen beträffar kostnaderna för centralrådets verksamhet torde

dessa i enlighet med förslaget böra bestridas från anslaget till befrämjande av

den andliga vården vid försvarsväsendet. Förutom ett mindre arvode till

ordföranden torde man få räkna med att av den i centralrådet ingående prästerliga

ledamoten kommer att krävas ett så avsevärt arbete jämväl utom sammanträdena,

att ett särskilt arvode till honom bör utgå. Detta arvode torde icke

böra sättas lägre än till 1,500 kronor örn året. De övriga ledamöterna i rådet

torde böra uppbära allenast smärre sammanträdesarvoden, vilkas belopp det

torde böra ankomma på Kungl. Majit att sedermera bestämma. För vardera

av de två sekreterarna torde böra beräknas ett årsarvode av 1,000 kronor.

I övrigt har jag intet att erinra mot de av de sakkunniga gjorda kostnadsberäkningarna

för centralrådets verksamhet.

Vad jag sålunda anfört rörande organisationen av den andliga vården vid

försvarsväsendet föranleder till att det hittills utgående anslaget för ändamålet

torde böra något höjas utöver nu utgående belopp, 50,000 kronor. Kostnaderna

för centralrådet torde icke med den av mig föreslagna organisationen

kunna beräknas lägre än till 12,000 kronor. Kostnaderna för understöd åt de

kulturella utskotten vid truppförbanden torde kunna begränsas till ungefär

23,000 kronor. Slutligen torde för soldatshems- och motsvarande verksamhet

böra i enlighet med de sakkunnigas förslag avses cirka 35,000 kronor.

Anslagsbehovet skulle sålunda komma att uppgå till (12,000 + 23,000 +

35,000=) 70,000 kronor, d. v. s. det belopp, som de sakkunniga föreslagit

i sitt betänkande. Nämnda belopp överstiger med 20,000 kronor

såväl nu utgående anslag för ändamålet som det i statsverkspropositionen

för budgetåret 1939/40 beräknade anslagsbeloppet.

Utskottet vill erinra därom, att med 1925 års försvarsbeslut skedde den

förändringen med avseende å organiserandet av den andliga vården vid försvarsväsendet,

att de förut utgående arvodena till regementspastorer vid

armén i allmänhet indrogos. De prästerliga tjänsterna vid de marina församlingarna

i Stockholm och Karlskrona berördes däremot icke av nämnda

försvarsbeslut. Emellertid innehöll 1925 års beslut, att ett anslag av 50,000

kronor skulle årligen anvisas för att användas dels, där så funnes lämpligt,

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

117

för bestridande av pastoralvård inom armén, dels oek för de värnpliktigas

vård i övrigt. Genom 1936 års försvarsbeslut vidtogs ingen ändring härutinnan.

Det av Kungl. Majrt i föreliggande proposition framlagda förslaget örn

revision av det nu tillämpade systemet för den andliga vårdens bedrivande

vid försvarsväsendet anser sig utskottet kunna i allt väsentligt tillstyrka.

Yad beträffar den ordinarie religiösa verksamheten har departementschefen

föreslagit, att vid varje truppförband skall finnas anställd en militärpastor.

Örn än förslaget härom torde kunna sägas i viss mån innebära

en återgång till den tidigare regementspastorsinstitutionen, föreligger

dock den väsentliga skillnaden, att de föreslagna militärpastorerna skola

förordnas allenast på viss tid — 3 år — och tilldelas jämförelsevis låga

arvoden, varigenom militärpastorstjänsten blir att betrakta som bisyssla.

Utskottet, som i likhet med departementschefen anser det ifrågasatta sättet

för militärpastorernas anställande vara ägnat att i möjligaste mån underlätta

ett gott personval, har funnit sig böra tillstyrka inrättandet av den föreslagna

militärpastorsinstitutionen.

Enligt departementschefens förslag skulle den särskilda andliga vården

delvis ingå i den militära dagordningen. Då utskottet emellertid hyser den

uppfattningen, att något tvång icke bör få förekomma i religiösa frågor,

förutsätter utskottet, att befrielse från deltagande i religiösa föranstaltningar

skall beviljas envar, som av religiösa eller andra godtagbara skäl personligen

anhåller därom. Genom vad utskottet således anfört torde motionen I: 245,

i vad den innehåller yrkande örn att gudstjänster och andaktsövningar vid

truppförbanden icke göras obligatoriska, blivit i berörda del besvarad.

Vad härefter beträffar frågan örn storleken av militärpastorernas arvoden

anser utskottet desamma med hänsyn till de arbetsuppgifter, som dessa befattningshavare

få att utföra, vara i stort sett väl avvägda. Utskottet anser

sig följaktligen böra avstyrka det i motionerna I: 247 och II: 379 gjorda

yrkandet örn höjning av de till militärpastorerna vid kår och fristående

kompani beräknade arvodesbeloppen.

Utskottet tillstyrker förslaget att kostnaderna för militärpastorernas arvoden

bestridas av kyrkofonden.

Mot principerna för den frivilliga religiösa verksamhetens ordnande har

utskottet icke haft något att erinra. Detsamma gäller den kulturella vården

vid truppförbanden. Som ledande organ för sistnämnda verksamhet skulle

enligt departementschefens förslag fungera »utskottet för kulturell verksamhet».

I överensstämmelse med vad de sakkunniga föreslagit synes »bildningsråd»

vara en lämpligare benämning, vilken alltså föreslås. Beträffande

bildningsrådets sammansättning har i motionen I: 245 yrkats, att vederbörande

militärpastor icke bör vara självskriven ledamot däri. Några bärande

skäl för motionärens förslag synas utskottet icke föreligga, varför motionen

avstyrkes i denna del.

För sammanhållning, befrämjande och kontroll av den andliga vården,

såväl den religiösa som den kulturella, har departementschefen föreslagit

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets utlåtande Nr d.

inrättande av ett centralråd. I fråga om rådets sammansättning ävensom

kostnaderna för dess verksamhet hava förslagen härutinnan av utskottet

lämnats utan erinran.

Det för den andliga vårdens befrämjande vid försvarsväsendet beräknade

anslaget, 70,000 kronor, som med 20,000 kronor överstiger det för innevarande

budgetår anvisade, tillstyrkes av utskottet.

Yad departementschefen i övrigt under förevarande anslag föreslagit har

i de delar, örn vilka utskottet icke särskilt yttrat sig, icke givit utskottet

anledning till erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må till befrämjande av den andliga vården

vid försvarsväsendet för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 70,000 kronor.

II. att motionen I: 245, till den del den icke får anses besvarad

genom vad utskottet ovan anfört, ej må av riksdagen

bifallas.

III. att motionerna I: 247 och II: 379 icke må av riksdagen

bifallas.

175:o) Kommunalutskylder för försvarsväsendets till tjänstebostäder upplåtna

fastigheter. På därom av Kungl. Majit gjord framställning (punkt 200, sid.

266) och under erinran, att för innevarande budgetår anvisats samma anslagsbelopp,

som nu begärts, hemställer utskottet,

att riksdagen må till kommunalutskglder för försvarsväsendets

till tjänstebostäder upplåtna fastigheter för budgetåret 1939/40

anvisa ett förslagsanslag av 83,000 kronor.

176:o) Reglering av vissa kursförluster. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning

örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 201) kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

177:o) Underhållskostnader för vissa samvetsömma värnpliktiga. Civilanställnings

befrämjande. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 202 och 203,

sid. 266 och 267) och under erinran, att för innevarande budgetår anvisats

för här ifrågavarande ändamål samma anslagsbelopp, som nu begärts, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa

a) till underhållskostnader för tussa samvetsömma värnpliktiga

ett förslagsanslag av 300,000 kronor;

b) till civilanställnings befrämjande ett reservationsanslag av

25,000 kronor.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4. 119

178:o) Årskostnader för luftbevakningscentraler. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj.ts förslag (punkt 204, sid. 267 oell 268) hemställer utskottet,

att riksdagen må till årskostnader för luftbevakningscentraler

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 25,000

kronor.

179:o) Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen.

Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare i statens tjänst. Dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst. Barntillägg. Beträffande Kungl.

Maj:ts framställningar örn anslag till bär ifrågavarande ändamål (punkterna

205 208) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden,

vilket härmed

anmäles.

Stockholm den 16 maj 1939.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Nilsson i

Malmö, Oscar Olsson, Asplund, Andersson i Fältenborg, Nilsson i Landeryd, Ström

i Lidköping, Lindström, Larsson i Varberg, von Heland och Domö; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Magnusson i Skövde, Törnkvist,

Svensson i Grönvik, Ward, Persson i Tidaholm, Andersson i Malmö, Bergström,

Lundberg, Mårtensson, Bergvall och Hansson i Rubbestad.

Reservation

vid punkt 103:o) (flottans ersättningsbyggnad) av herrar Johansson i

Fredrikslund, Nilsson i Landeryd, Domö, Magnusson i Skövde, Lundberg och

Bergvall, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande

’ydelse:

»Såsom av departementschefen---= utskottet---motionerna

i nu berörda delar.

idkommande härefter det i motionerna I: 124 och II: 194 gjorda yrkandet

o anskaffande av fyra motortorpedbåtar vill utskottet framhålla, att på

se re tid verkställda undersökningar rörande motortorpedbåtarnas användba

et visat, att desamma utgöra ett betydligt krafttillskott till det marina

för året. Då, såsom chefen för marinen i samband med utredningen örn

flo ns fartygstyper uttalat, dessa båtars förnämsta insats kan göras, när

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

de uppträda i stora mängder och i samverkan med övriga stridskrafter, synes

det utskottet vara en angelägenhet av vikt, att åtgärder vidtagas för att

vårt bestånd av dylika båtar utökas. Med hänsyn härtill och då kravet på

en omedelbart verkande beredskap gör sig särskilt gällande mot bakgrunden

av nuvarande oroliga internationella läge, finner sig utskottet — i enlighet

med yrkandet i nu berörda motioner — böra föreslå, att medel anvisas för

anskaffande av ytterligare åtta motortorpedbåtar. Kostnaderna, som beräknas

till sammanlagt 5,000,000 kronor, torde lämpligen böra fördelas på

två budgetår, varför för nästa budgetår böra anvisas 2,500,000 kronor.

I sistnämnda båda motioner — — — = utskottet anledning

till erinran.

Utskottet hemställer,

I. = utskottet.

II. att riksdagen må med anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna 1:124 och II: 194, i vad motionerna

avse anvisande av medel för anskaffande av fyra nya motortorpedbåtar,

ävensom med avslag å motionerna I: 61 och II: 112,

i vad dessa motioner avse anvisande av medel för anskaffande

av motorfiskebåtar, till flottans ersättningsbijggnad för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 26,000,000 kronor.

III. = utskottet.»

Stockholm 1939. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:432 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under fjärde huvudtiteln, avdelningen Flygvapnet, gjorda framställning angående a a1 i texten
  2. Rskr. 1939:4 Skrivelse till Konungen i anledning av de i statsverkspropositionen gjorda framställningarna rörande utgifterna för budgetåret 1939140 under riksstatens fjärde s. 1 i texten