Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1939140 av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till försvarsdepartementet.
1939-05-16 · 120 sidor, varav 113 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 113 av 120 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1939:4, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1939140 av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till försvarsdepartementet.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
1
Nr 4.
Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1939 kl. 3 e. m.
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1939140
av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel,
innefattande anslagen till försvarsdepartementet.
(l:a avd.)
A. FÖRSVARSDEPARTEMENTET.
l:o) Försvarsdepartementet: Avlöningar. I propositionen (nr 1) angående statsverkets
tillstånd oell behov för budgetåret 1939/40 har Kungl. Maj:t, under
åberopande av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 4 januari 1939, föreslagit riksdagen (punkt 1,
sid. 7—9) att
dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning för försvarsdepartementet;
dels
godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarsdepartementet
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40;
dels ock till Försvarsdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1939/40 anvisa
ett förslagsanslag av 356,000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 313,000
kronor.
Departementschefens förslag innebär att anslagsposten till Avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal höjes så, att därifrån kan utgå avlöning till ytterligare
ett kontorsbiträde, avsett för i huvudsak kommandoexpeditionerna. I
övrigt hava beträffande detta anslag icke föreslagits andra förändringar än
sådana, som föranledas av de nya avlöningsprinciperna.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) fastställa följande personalförteckning för försvarsdepartementet:
Bihang
till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 4. lisi au 1
Utskottat
-
2
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Personalförteckning.
Befattning
Tjänstemän å ordinarie stat.
Kansliavdelningen.
1 statssekreterare.............................
1 expeditionschef .............................
4 kansliråd.....................................
2 förste kanslisekreterare ...................
4 andre kanslisekreterare.....................
1 kansliskrivare ...............................
2 kanslibiträden...............................
1 förste expeditionsvakt .....................
2 expeditionsvakter...........................
3 kontorsbiträden.............................
Lönegrad
C 10
C 8
A 30
A 26
A 21
A
A
A
A
A
11
7
7
5
4
26
7;
Kommandoexpedi tioner na.
1 chef för lantförsvarets kommandoexpedition........ C
1 chef för sjöförsvarets kommandoexpedition ........ C
2 expeditionsvakter...................................... A
Tjänstemän å övergångsstat.
1 förste kanslisekreterare................................ A
1 förste expeditionsvakt ................................ A
b) godkänna följande avlöningsstat för försvarsdepartementet,
att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret
1939/40:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till departementschefen ...... kronor 24,000: —
2. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis............................ » 209,700: —
3. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,
förslagsvis............................ » 11,200: —
Anm. Så länge den å övergångsstat uppförde
förste expeditionsvakten uppehåller tjänst som
expeditionsvakt å lantförsvarets kommandoexpedition,
utgår till denne från anslagsposten
under punkt 2 ett mot avlöning till en expeditionsvakt
i lönegraden A 5 svarande belopp.
4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t.................. » 52,620: —
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
:
a. Grundavlöningar
m. m............... kronor 36,200: —
b. Avlöningsförhöj
ningarm.
m.förslagsvis » 6,500:— ,
6. Rörligt tillägg, förslagsvis.
42,700
15,780
Summa förslagsanslag kronor 356,000: —;
c) till Försvarsdepartementet: Avlöningar för budgetåretl939/40
anvisa ett förslagsanslag av 356,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
3
2:o) Försvarsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 2, sid. 9) och under erinran, att för innevarande budgetår anvisats
samma anslagsbelopp, som nu begärts, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Försvarsdepartementet: Omkostnader för
budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 73,000 kronor.
B. FÖRSVARSSTABEN.
3:o) Försvarsstaben: Avlöningar. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning örn
anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 3) kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
4:o) Försvarsstaben: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 4, sid. 10—12) att till Försvarsstaben: Omkostnader för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 106,000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 112,300
kronor.
Departementschefens förslag innebär i huvudsak, att de två nu i omkostnadsanslaget
ingående anslagsposterna »Underhåll och drift av motorfordon»
samt »Resestipendier åt officerare vid försvarsstaben» uppföras såsom särskilda
reservationsanslag å riksstaten.
Yad departementschefen under förevarande punkt föreslagit har icke givit
utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Försvarsstaben: Omkostnader för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 106,000 kronor.
5:o) Försvarsstaben: Underhåll och drift av motorfordon. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, sid. 12), som innebär, att den nu i
försvarsstabens omkostnadsanslag ingående anslagsposten till underhåll
och drift av motorfordon skulle med enahanda belopp överföras till ett särskilt
riksstatsanslag av reservationsanslags natur, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Försvarsstaben: Underhåll och drift av
motorfordon för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 3,000 kronor.
6:o) Försvarsstaben: Resestipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 6, sid. 13), som innebär, att den nu i försvarsstabens omkostnadsanslag
ingående anslagsposten till Resestipendier åt officerare vid försvarsstaben
skulle med enahanda belopp överföras till ett särskilt riksstatsanslag av
reservationsanslags natur, hemställer utskottet,
Utskottet.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
att riksdagen må till Försvarsstaben: Resestipendier för
budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 2,000 kronor.
7:o) Försvarsstaben: Vissa arbeten å mobiliseringsverket. Försvarsstaben:
Fältövningar. På därom av Kungl. Majit gjorda framställningar (punkterna
7 oell 8, sid. 13) och under erinran, att för innevarande budgetår anvisats
för här ifrågavarande ändamål samma anslagsbelopp, som nu begärts, hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa
a) till Försvarsstaben: Vissa arbeten å mobiliseringsverket ett
reservationsanslag av 15,000 kronor;
b) till Försvarsstaben: Fältövningar ett reservationsanslag av
5,000 kronor.
8:o) Försvarsstaben: Materiel för fotografiska centrallaboratoriet. Med till
tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, sid. 14) och med förmälan,
att anslag icke tidigare anvisats för ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Försvarsstaben: Materiel för fotografiska
centrallaboratoriet för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av
18,300 kronor.
9:o) Försvarsstaben: Signalförbindelser. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 10, sid. 14) och med förmälan, att anslag icke tidigare anvisats för
ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Försvarsstaben: Signalförbindelser för
budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 20,000 kronor.
10:o) Försvarsstaben: Radioanstalt. På därom av Kungl. Majit gjord framställning
(punkt 11, sid. 14 och 15) och med förmälan, att anslag icke tidigare
anvisats för ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Försvarsstaben: Radioanstalt för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 35,000 kronor.
C. RIKSK0MMISSIONEN FÖR EKONOMISK
FÖRSVARSBEREDSKAP.
Illo) Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar. Kungl,
Majit har föreslagit riksdagen (punkt 12, sid. 16—-19) att
dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning för
personalen vid rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för rikskom
-
Statsutskottets utlåtande Nr 4. 5
missionen för ekonomisk försvarsberedskap, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1939/40;
dels ock till Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 78,500 kronor.
Uti två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr F. Domö m. fl. (nr 123) och den andra inom andra kammaren av herr
G. Bagge m. fl. (nr 189) har hemställts,
att riksdagen måtte besluta antaga följande stat för rikskommissionen för
ekonomisk försvarsberedskap:
Avlöningar, förslagsanslag
A. Tjänstemän å ordinarie stat:
B. Personal med arvoden:
1 ordförande och verkställande ledamot ..................... kronor 30,000: —
att riksdagen måtte under fjärde huvudtiteln, punkt 14, till rikskommissionen
för ekonomisk försvarsberedskap: Den ekonomiska försvarsberedskapens
ordnande, höja det av Kungl. Maj:t för budgetåret 1939/40 föreslagna
reservationsanslaget med 40,000 kronor till 220,000 kronor;
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville begära en skyndsam utredning
angående en omorganisation av rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap
i syfte att effektivisera kommissionens arbete, och att förslag härom
framlägges för årets riksdag, samt
att riksdagen ville besluta i skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran örn
utredning rörande möjligheterna att utvidga den på olika områden pågående
forsknings- och försöksverksamheten i syfte att densamma skulle omfatta
jämväl för vår ekonomiska försvarsberedskap betydelsefulla frågor.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionen 1:123.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 69,000 kronor.
Departementschefen har föreslagit, att utbyte sker av en för närvarande
med ett arvode av 9,000 kronor avlönad befattning vid rikskommissionens
industriavdelning mot en extra ordinarie sekreterartjänst i 26:e lönegraden.
Vidare har föreslagits, att den för närvarande å avlöningsstaten upptagna
anslagsposten å 10,000 kronor till ersättningar åt tillkallade sakkunniga avföres
från avlöningsstaten och att i stället en häremot svarande utökad post
uppföres under anslaget till den industriella försvarsberedskapens ordnande.
I övrigt hava i huvudsak icke ifrågasatts andra ändringar än sådana, som
föranledas av de nya avlöningsbestämmelsema.
Vid sin granskning av rikskommissionens för ekonomisk försvarsberedskaps
verksamhet har utskottet, som väl funnit det av kommissionen hittills ned
-
Utskottei.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
lagda arbetet vara förtjänt av erkännande, dock icke kunnat undgå finna, att
åtskilligt betydelsefullt utrednings- och planläggningsarbete på kommissionens
olika verksamhetsområden kvarstår ofullbordat. Den närmaste anledningen
härtill synes utskottet vara, att kommissionens nuvarande organisation icke
lämnar tillräcklig möjlighet för kommissionen att med nödig snabbhet och
effektivitet utföra och fullfölja de viktiga och omfattande uppgifter, som åligga
den som centralorgan för den ekonomiska försvarsberedskapen. Särskilt mot
bakgrunden av nuvarande utrikespolitiska läge göra sig bristerna i denna organisation
starkt gällande.
Vid nu angivna förhållanden synas utskottet bärande skäl tala för att — i
anslutning till det i föreliggande motioner gjorda yrkandet — utredning
kommer till stånd rörande en omorganisation av rikskommissionen i syfte att
därvid söka åstadkomma en snabbare takt av utrednings- och planläggningsarbetet
inom kommissionen och en effektivisering av beredskapsåtgärderna på
här ifrågavarande område.
I samband med den föreslagna utredningen torde jämväl till behandling
böra upptagas frågan rörande möjligheterna att utvidga den på olika områden
pågående forsknings- och försöksverksamheten.
I föreliggande motioner har yrkats, att det med befattningen som ordförande
i rikskommissionen nu förenade arvodet å 5,000 kronor borde höjas till 30,000
kronor för att innehavaren av denna ansvarsfulla befattning därmed skulle
kunna helt ägna sig åt kommissionens arbetsuppgifter. Utskottet finner dock
för sin del frågan örn kommissionens ledning vara av beskaffenhet att lämpligen
böra prövas i samband med den föreslagna utredningen.
Den omorganisation i övrigt av rikskommissionen, som utskottet anser nödvändig,
synes böra bliva beroende på resultatet av utredningen. Denna utredning
synes böra verkställas i så god tid, att förslag i ärendet kan föreläggas
nästkommande års riksdag.
Utskottet har i förevarande sammanhang funnit sig böra behandla jämväl
det under en efterföljande punkt upptagna reservationsanslaget till den ekonomiska
försvarsberedskapens ordnande. Nämnda anslag, som för närvarande
utgår med 150,000 kronor, har av departementschefen ansetts böra för nästa
budgetår uppföras med 180,000 kronor. I de föreliggande motionerna har
emellertid — i överensstämmelse med rikskommissionens förslag — hemställts,
att anslaget i fråga måtte höjas till 220,000 kronor. Då det måste anses vara
av synnerlig vikt, att kommissionens arbeten särskilt under nuvarande kritiska
förhållanden icke fördröjas av brist på erforderlig medelsanvisning, har utskottet
ansett sig böra tillstyrka, att det av motionärerna föreslagna anslagsbeloppet
beviljas. Utskottet kommer att göra hemställan härom under anslaget
till den ekonomiska försvarsberedskapens ordnande.
Under åberopande av det anförda får utskottet under nu förevarande punkt
hemställa,
att riksdagen må
I. med anledning av motionerna 1:123 och II: 189 i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utred
-
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
7
ning rörande omorganisation av rikskommissionen för ekonomisk
försvarsberedskap.
II. a) fastställa följande personalförteckning för personalen
vid rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap:
Befattning
1 kanslichef.....
1 avdelningschef
1 sekreterare ...
1 aktuarie.......
1 kanslibiträde .
1 kontorsbiträde
Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat.
Lönegrad
B 2
B 1
A 26
A 21
A 7
A 4
Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad än 20.
1 sekreterare .............................................. Eo 26;
b) godkänna följande avlöningsstat för rikskommissionen
för ekonomisk försvarsberedskap, att tillämpas tillsvidare från
och med budgetåret 1939/40:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis............................ kronor 55,500: —
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Majit ................ » 7,130: —
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal:
a.
Grundavlöningar m. m. kronor 8,950: —-
b. Avlöningsförhöjningar,
m. m., förslagsvis— » 950: — » 9,900: —
4. Ilörligt tillägg, förslagsvis.................. » 3,970: —
5. Sammanträdesarvoden till kommissionens
ledamöter, förslagsvis .................. »_2,000: —
Summa förslagsanslag kronor 78,500: —;
c) till Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap:
Avlöningar för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av
78,500 kronor.
12:o) Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader. Kungl.
Majit har föreslagit riksdagen (punkt 13, sid. 19—21) att till Rikskommissionen
för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader för budgetåret 1939/40
anvisa ett förslagsanslag av 22,200 kronor.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår upptaget med ett belopp
av 6,000 kronor, fördelat på följande sätt:
Reseersättningar ............................................................ kronor 1,500: -
Bränsle och lyse, förslagsvis .......................................... » j Q00-_
Övriga expenser ............................................................ 3^500:—
Summa kronor 6,000
Departementschefen har föreslagit, att anslagsposten till reseersättningar
begränsas till att avse allenast kommissionens ledamöters resor, vilket innebär,
att övriga resor skola bekostas från det föreslagna anslaget till den ekonomiska
försvarsberedskapens ordnande. Posten i fråga har beräknats till 1,200
kronor. Departementschefen har vidare föreslagit, att utgifterna för bränsle
och lyse sammanföras med övriga expensutgifter till en gemensam anslagspost
för expenser. Slutligen har föreslagits, att de expensutgifter, som hittills
utgått från industrianslaget, böra överföras till att utgå från omkostnadsanslaget.
Den gemensamma anslagsposten till expenser har beräknats till
21,000 kronor.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot den verkställda beräkningen
av förevarande anslag eller mot vad departementschefen i samband
därmed anfört.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap:
Omkostnader för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag
av 22,200 kronor.
13:o) Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Den ekonomiska försvarsberedskapens
ordnande. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 14,
sid. 21—25) att till Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Den
ekonomiska försvarsberedskapens ordnande för budgetåret 1939/40 anvisa ett
reservationsanslag av 180,000 kronor.
I enlighet med vad 1936 års försvarsbeslut därutinnan innehåller finnes å
riksstaten för innevarande budgetår upptaget ett reservationsanslag å 150,000
kronor till den industriella försvarsberedskapens ordnande.
Genom beslut den 27 maj 1938 har Kungl. Maj:t fastställt en plan för
dispositionen av berörda anslagsmedel med rätt dock för rikskommissionen
att vidtaga vissa mindre jämkningar i planen. Anslagsmedlen skola enligt
planen disponeras på följande sätt:
1. Avlöningar till teknisk personal samt personal för orga
-
nisatorisk verksamhet ............................................. kronor 115,000: —
2. Forsknings- och försöksverksamhet ........................... » 5,000: —
3. Avlöningar för den uppskovsbeviljande verksamheten... » 10,000: —
4. Resor och expenser samt oförutsedda utgifter ............ » 20,000: —
Summa kronor 150,000: —
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
I avseende å ifrågavarande anslags beräknande för nästkommande budgetår
har departementschefen erinrat därom, att på sätt förut föreslagits, den nu å
avlöningsstaten upptagna anslagsposten å 10,000 kronor till »ersättning åt
tillkallade sakkunniga» skulle överflyttas till detta anslag, som i samband
därmed skulle erhålla den nya benämningen »den ekonomiska försvarsberedskapens
ordnande». Vidare har förut ifragasatts dels att en befattning å
industriavdelningen, som nu avlönas med 9,000 kronor från förevarande
anslag, skulle uppföras å och avlönas från kommissionens avlöningsstat, dels
att ett belopp örn 14,000 kronor för expenser skulle överföras från förevarande
anslag till kommissionens omkostnadsanslag.
Därest icke några nya omständigheter tillkomme, skulle sålunda medelsbehovet
under anslaget för nästa budgetår kunna beräknas till 137,000 kronor.
Departementschefen har meddelat, att rikskommissionen i skrivelse den 15
september 1938 hemställt, att ifrågavarande anslag måtte avsevärt höjas och
upptagas med 220,000 kronor enligt i stort sett följande disposition.
för avlöningar till teknisk personal m. m. å industriavdel
nm^GD
............................................................... kronor 145,000
» forsknings- och försöksverksamhet ........................... » 25,000
» avlöningar för den uppskovsbeviljande verksamheten » 10,000
» avlöningar och arvoden för diverse arbeten å allmänna
avdelningen ......................................................... » 30,000
» reseersättningar och oförutsedda utgifter ........ ;>_10,000
Summa kronor 220,000
Efter att hava redogjort för innehållet i rikskommissionens berörda skrivelse
har departementschefen anfört följande:
För min del finner jag det vara genom den av kommissionen förebragta
utredningen ådagalagt, att det i försvarsbeslutet beräknade anslaget för den
industriella försvarsberedskapens ordnande på grund av det alltmera vidgade
området för rikskommissionens verksamhet kommit att bliva alltför knappt.
Jag är fördenskull beredd att föreslå en rätt betydande utökning av anslagsbeloppet
i fråga. Så långt som till det av kommissionen föreslagna beloppet,
220,000 kronor — innebärande en reell höjning med över 60 procent — anser
jag mig emellertid icke kunna gå. Såsom ett lämpligt och skäligt belopp för
anslaget i fråga vill jag föreslå 180,000 kronor, vilket belopp i förhållande
till vad som utgår under innevarande budgetår innebär en ökning med cirka
32 procent. En plan för anslagets användning torde liksom hittills böra underställas
Kungl. Majit för godkännande.
Under hänvisning till vad utskottet ovan under punkt ll:o) anfört hemställer
utskottet,
att riksdagen må Ull Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap:
Den ekonomiska försvarsberedskapens ordnande
för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 220,000
kronor.
Utskottet.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet.
D. LANTFÖRSVARET.
Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.
14:o) Avlöning till personal vid arméförvaltningen. Kungl. Maj:t bar föreslagit
riksdagen (punkt 15, sid. 26—30) att
dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning för den
civila personalen vid arméförvaltningen;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för arméförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40;,
dels ock till avlöning till personal vid arméförvaltningen för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 780,000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 638,200
kronor.
Departementschefen, som funnit behov föreligga av utökning av den för
fortifikationsstyrelsens civilbyrå avsedda ordinarie personalen, har föreslagit,
att å personalförteckningen upptages ytterligare en notarie i lönegraden A 21.
Vidare har föreslagits, att under anslagsposten till arvoden och särskilda
ersättningar uppföres ett arvode av 600 kronor för en vid tygdepartementets
första materielbyrås tabelldetalj tjänstgörande underofficer på aktiv stat.
Slutligen har föreslagits, att under anslagsposten till avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal avlöning beräknas för ytterligare en amanuens och ett
extra ordinarie kontorsbiträde ävensom för en extra ordinarie expeditionsvakt.
I övrigt hava beträffande förevarande anslag icke föreslagits andra
ändringar än sådana, som betingas av de nya avlöningsprinciperna.
Utskottet har funnit sig böra tillstyrka departementschefens förslag örn
utökning av arméförvaltningens ordinarie personal med ytterligare en befattningshavare
i lönegraden A 21, ävensom att medel anvisas för anställande av
ytterligare en amanuens, ett extra ordinarie kontorsbiträde och en extra
ordinarie expeditionsvakt. Då departementschefens förslag jämväl i övrigt
tillstyrkes, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) fastställa följande personalförteckning för den civila
personalen vid arméförvaltningen:
Personalförteckning.
Befattning
Tjänstemän å ordinarie stat.
Lönegrad
1 generalkrigskommissarie...................
...... B 3
4 krigsråd ..........................
...... A 30
1 ombudsman .............................
...... A 26
1 sekreterare.....................................
...... A 26
2 revisionskommissarier ..........................
...... A 26
Statsutskottets utlåtande Nr é.
11
2 sekreterare.............................................. A 24
1 pensionskamrerare .................................... A 24
1 sekreterare oell kamrerare............................ A 24
2 kamrerare .............................................. A 24
5 notarier ................................................ A21
10 revisorer................................................ A21
2 bokhållare .............................................. A21
1 kassör .................................................. A 15
1 kansliskrivare .......................................... All
8 kanslibiträden.......................................... A 7
1 förste expeditionsvakt ................................ A 7
8 expeditionsvakter...................................... A 5
16 kontor sbiträden........................................ A 4
Tjänstemän å övergångsstat.
1 bokhållare ..........................
.................... A 21
1 notarie..............................
.................... A 21
1 registrator..........................
.................... A 21
3 kansliskrivare ......................
..................... A11
1 kanslibiträde........................
..................... A 7
b) godkänna följande avlöningsstat för arméförvaltningen,
att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1939/40:
Avlöningsstat.
1.
2,
3,
4.
5.
6.
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis..........................
Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,
förslagsvis..........................
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit................
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.
Grundavlöningar
m. m............. kronor 79,500: —
b. Avlöningsförhöjnin
gar
m.m., förslagsvis
................ » 16,700: —
kronor 456,900: —
45,300: —
» 145,436: —
96,200: —
Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis..
Rörligt tillägg, förslagsvis ................
Summa förslagsanslag
» 873: —
» 35.291: —
kronor 780,000: —
c) till avlöning till personal vid arméförvaltningen för budget
året 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 780,000 kronor.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
15:o) Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. Avlöning till
personal å övergångsstat vid armén. Beträffande Kungl. Maj:ts framställningar
om anslag till ifrågavarande ändamål (punkterna 16 och 17) kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden, vilket härmed
anmäles.
16:o) Inkvarteringsbesvärets upphörande. I proposition nr 12 har Kungl. Maj:t,
under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 16 december 1938, föreslagit riksdagen att
dels antaga vid berörda statsrådsprotokoll fogat förslag till förordning örn
upphävande av inkvarteringsordningen för städerne utom Stockholm den
22 februari 1841 (nr 3 sid. 1) och inkvarteringsordningen för Stockholms stad
den 28 februari 1856 (nr 13 sid. 1),
dels ock besluta, att de normalbelopp, vilka tagas till utgångspunkt vid
tolagsersättningens bestämmande för Stockholm och Göteborg, skola från
och med budgetåret 1939/40 minskas för Stockholms vidkommande med 77,200
kronor och för Göteborgs vidkommande med 2,000 kronor.
T. f. departementschefen har inledningsvis erinrat därom, att av ålder vissa
skyldigheter ålegat borgare i städerna och fastighetsägare å landet med avseende
å inkvartering av krigsmaktens personal. Man har därvid gjort skillnad
mellan ständig och tillfällig inkvartering. Ständig inkvartering har inneburit
en ordinarie beställningshavare tillkommande förmån av bostad å hans ordinarie
tjänstgöringsort, under det att tillfällig inkvartering inneburit motsvarande
förmån å annan ort under marscher och tillfälliga kommenderingar. Bestämmelser
örn såväl ständig som tillfällig inkvartering hava meddelats i inkvarteringsordningen
för städerne utom Stockholm den 22 februari 1841 (nr 3
sid. 1) och inkvarteringsordningen för Stockholms stad den 28 februari 1856
(nr 13 sid. 1). Stadganden örn tillfällig inkvartering återfinnas därjämte i
förordningen den 6 september 1842 (nr 32 sid. 1) örn truppers och persedlars
fortskaffande (den s. k. tågordningen). Dessa författningar äro alltjämt formellt
gällande. Anledningen till att dessa i hög grad föråldrade författningar
icke upphävts torde, framhåller t. f. departementschefen, vara att söka däri,
att de reglerat vissa ekonomiska rättsförhållanden mellan stat och kommun,
vilkas avvecklande visat sig medföra svårigheter. Dessa rättsförhållanden
hava väl numera flerstädes helt förlorat sin betydelse. Dock fullgöra alltjämt
städerna Stockholm och Göteborg dem åliggande skyldighet att utgiva kontanta
inkvarteringsbidrag för personalen vid vissa truppförband. För befattningshavare,
som äger uppbära dylikt bidrag, göres motsvarande avdrag å
lönen, varför bidraget i realiteten kommer staten tillgodo. Då nu fråga uppkommit
örn ändrad förläggning för de i Stockholm stationerade regementena,
ansåg sig chefen för försvarsdepartementet böra upptaga frågan örn Stockholms
stads inkvarteringsskyldighet samt föranstalta örn utredning av därmed
sammanhängande rättsförhållanden ävensom beträffande frågan örn inkvartermgsordningamas
och tågordningens upphävande. Nämnda utredning har
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
13
verkställts inom försvarsdepartementet, ock dess resultat kar sammanfattats
i en den 21 april 1938 dagtecknad promemoria med förslag till inkvarteringsbesvärets
uppkörande ock uppkävande av därmed sammankängande äldre författningar.
Efter att kava redogjort för de i berörda promemoria framställda förslagen
ävensom myndigheternas däröver avgivna utlåtanden kar t. f. departementschefen
för egen del i ärendet anfört följande.
Skyldigheten för vissa städer att bekosta den ständiga inkvarteringen
erhöll genom 1841 ock 1856 års inkvarteringsordningar karaktären av ett
åliggande för kommunerna att utgiva hyres- och servisersättning till personal
vid vissa truppförband. Efter 1921 års lönereglering för officerare ock
underofficerare fullgöres denna skyldighet, i den män den alltjämt tillämpas,
på det sätt, att ersättningarna inbetalas till kronan, som till de ersättningsberättigade
utbetalar dem enligt lönereglementet tillkommande löneförmåner
oavkortade.
Den tillfälliga inkvarteringen, grundad på inkvarteringsordningarna ock reglerad
jämväl i 1842 års s. k. tågordning, innebar skyldighet för kommunerna
att tillhandahålla kvarter m. m. åt militär personal under marscher ock tillfälliga
kommenderingar utom förläggningsorten. Yid tillkomsten av lagen
den 31 mars 1938 (nr 88) örn skyldighet i vissa fall att i fredstid tillhandahålla
förnödenheter m. m. för krigsmaktens behov hava statsmakterna, såsom
i förenämnda promemoria framhållits, icke räknat med beståndet av någon
inkvarteringsrätt utan medgivit rätt till full ersättning för kvarter, som tagits
i anspråk. Såsom vidare i promemorian uppgivits, torde ock sedan lång
tid tillbaka praxis hava varit, att den som i fredstid tillfälligt upplåter
kvarter till militär personal, erhåller full gottgörelse härför. Det i stadsfullmäktiges
i Göteborg yttrande omnämnda förhållandet, att Bohusläns
regemente även under senare år påkallat och erhållit fri tillfällig inkvartering,
är mig veterligt det enda undantaget från denna praxis. Skyldigheten
att tillhandahålla kvarter under krigsförhållanden regleras som bekant numera
genom rekvisitionsförfattningarna.
Det förefaller uppenbart, att såväl den ständiga som den tillfälliga inkvarteringen
numera äro att betrakta som kvarlevor fran äldre tiders förhållanden
och i våra dagar icke hava någon uppgift att fylla. Inkvarteringsinstitutet
har också länge varit statt på avskrivning, vilket framgår bland
annat därav, att det numera äger bestånd endast i Stockholm och Göteborg.
Anledningen till att det icke tidigare helt avskaffats torde enbart
vara att söka i det samband, som föreligger mellan inkvarteringsskyldigheten
och den del av tolagsersättningen, vilken motsvarar den s. k. inkvarteringstolagen.
Denna har ursprungligen tillerkänts städerna såsom vederlag
för inkvarteringsskyldigheten. Då emellertid i Stockholm detta vederlag
jämte vissa andra staden tillkommande förmåner icke motsvarade inkvarteringskostnaden,
tillkom år 1856 det alltjämt å riksstaten kvarstående anslaget
till staden ä 21,450 kronor såsom en utfyllnad i gottgörelsen för inkvarteringen.
Erån statens sida har vid olika tillfällen gjorts gällande, att
med hänsyn till sambandet mellan tolagen och inkvarteringsskyldigheten,
denna skyldighet icke borde upphöra med mindre tolagsersättningen i motsvarande
mån minskades. Stockholms stad har emellertid tidigare motsatt
sig en uppgörelse på denna grundval.
Då nu fråga uppkommit om förflyttning av de i Stockholm garnisonerade
truppförbanden till Järvafältet, torde spörsmålet om inkvarteringsinstitutets
bestånd böra upptagas till förnyad prövning. Det synes nämligen obilligt,
14
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet.
om staten i anledning av truppförbandens förflyttning skulle gå miste örn
inkvarteringsersättningen utan att härför erhålla gottgörelse, och detta så mycket
mera som staden i följd av den ökade tulluppbörden uppbär tolagsersättning av
staten med belopp, som mångdubbelt överstiger den däremot svarande inkvarteringskostnaden.
Nu föreliggande förslag innebär dels att inkvarteringsordningarna upphävas
från och med den 1 juli 1939, varmed städernas inkvarteringsskyldighet
ujiphör, och dels att tolagsersättningen till Stockholm och Göteborg
från och med nästa budgetår minskas med belopp, motsvarande medeltalet
av de av respektive. städer under tioårsperioden 1928—1937 erlagda inkvarterings-
och servisbidragen, beträffande Stockholm dock med avdrag av ett
belojjp, motsvarande nyssnämnda, å riksstaten uppförda anslag å 21,450
kronor. Den sålunda beräknade minskningen i tolagsersättningen utgör i avrundade
belopp för Stockholm 77,200 kronor och för Göteborg 2,000 kronor.
En följd av förslagets genomförande kommer att bli, att nyssnämnda anslag
kan utgå ur riksstaten.
Ifrågavarande förslag har godtagits av de båda därav berörda städerna.
För egen del finner jag mig likaledes böra biträda förslaget. Såsom generaltullstyrelsen
förutsatt, torde de föreslagna avdragen från tolagsersättningen
böra ske från de normalbelopp, vilka tagits till utgångspunkt vid tolagsersättningens
bestämmande, d. y. s. för Stockholm 335,300 kronor och för Göteborg
303,600 kronor. Frågan i vad mån lantförsvarets vederbörliga anslag böra
kompenseras för den inkomstminskning, varav de i följd av förslagets genomförande
drabbas, lärer få prövas i samband med framläggandet av statsverkspropositionen
för nästa budgetår.
Sedan riksdagen fattat ståndpunkt till de föreliggande förslagen, är det
min avsikt att för Kungl. Maj:t framlägga förslag örn upphävande jämväl av
1842 års tågordning.
Såsom t. f. departementschefen framhållit, är inkvarteringsinstitutet i hög
grad föråldrat och torde numera icke längre hava någon uppgift att fylla.
Vid sådant förhållande synas skäl tala för att detsamma helt avskaffas, varför
utskottet tillstyrker det i föreliggande proposition framlagda förslaget i sådant
avseende. En följd av förslagets genomförande skulle bliva, att det hittills
å riksstaten upptagna anslaget till inkvarteringens ordnande i Stockholm icke
längre erfordras.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) antaga vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den
16 december 1938 fogat förslag till förordning orri upphävande av
inkvarteringsordningen för städene utom Stockholm den 22
februari 1841 (nr 3 sid. 1) och inkvarteringsordningen för Stockholms
stad den 28 februari 1856 (nr 13 sid. 1),
b) besluta, att de normalbelopp, vilka tagas till utgångspunkt
vid tolagsersättningens bestämmande för Stockholm och Göteborg,
skola från och med budgetåret 1939/40 minskas för Stockholms
vidkommande med 77,200 kronor och för Göteborgs vidkommande
med 2,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
15
17:o) Rekryteringskostnader. Kungl. Maj:t tiar föreslagit riksdagen (punkt
19, sid. 31—33) att till rekryteringskostnader för budgetåret 1939/40 anvisa ett
reservationsanslag av 60,000 kronor.
Särskilda utskottet vid 1936 års riksdag bar i sitt utlåtande nr 1 beräknat
ifrågavarande anslag för budgetåret 1939/40 till 100,000 kronor. Med hänsyn
till å anslaget förefintliga reservationer har medelsanvisningen för samma
budgetår av departementschefen beräknats till 60,000 kronor.
Departementschefen har i detta sammanhang berört en av chefen för marinen
i skrivelse den 13 januari 1938 gjord framställning örn höjning av det s. k.
värvararvodet. Yärvararvode skall enligt staterna för nu ifrågavarande anslag
samt motsvarande anslag vid marinen och flygvapnet utgå till rekryteringsombud,
som förordnats av vederbörande chef, med högst 20 kronor för varje
förmedlad anställning. Arvodet sänktes från och med den 1 juli 1934 från
30 till 20 kronor. Chefen för marinen har nu anhållit, att arvodet ånyo måtte
höjas till 30 kronor.
Med hänsyn till angelägenheten att sörja för bästa möjliga rekryteringsresultat
har departementschefen ansett, att det vore av värde örn Kungl. Maj :t
i fråga örn sådana rekryteringsenheter, där för åstadkommande av tillfredsställande
rekrytering särskilda åtgärder vore påkallade, finge besluta örn
värvararvodets höjande utöver det nu bestämda beloppet, 20 kronor. Därest
riksdagen icke hade något att däremot erinra, komme departementschefen
därför senare att framlägga förslag i sådan riktning.
Departementschefen har hemställt örn bemyndigande för Kungl. Majit att
i fråga örn sådana rekryteringsenheter, där för åstadkommande av tillfredsställande
rekrytering särskilda åtgärder vore påkallade, få besluta örn värvararvodets
höjande utöver det nu bestämda beloppet, 20 kronor. Utskottet vill
med anledning härav erinra därom, att riksdagens revisorer i sin 1935 angivna
berättelse påtalade det nuvarande systemet med rekrytering av manskap genom
rekryteringsombud. I sitt över sagda berättelse avgivna av riksdagen
godkända utlåtande nr 141 uttalade statsutskottet, att utskottet i likhet
med revisorerna vore av den uppfattningen, att formerna för rekryteringen
borde omläggas, så att i nära samarbete med befintliga organ för arbetsförmedlingen
en rationellare och mera tillfredsställande ordning härutinnan komme
till stånd. Ehuru utskottet alltjämt vidhåller denna sin uppfattning finner sig
utskottet med hänsyn till vad departementschefen i ärendet anfört icke böra
motsätta sig det nu föreliggande förslaget men förutsätter därvid, att ett
dylikt bemyndigande för Kungl. Majit begagnas med största varsamhet.
Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot den verkställda beräkningen
av förevarande anslag, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till rekryteringskostnader för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 60,000 kronor.
TJtskottet.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
18:o) Avskedspremier m. m. Kungl. Majit bär föreslagit riksdagen (punkt
20, sid. 33—39) att till avskedspremier m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa
ett förslagsanslag av 175,000 kronor.
Departementschefen har till en början redogjort för verkställd utredning
rörande vissa ändringar i fråga örn gällande bestämmelser örn avskedspremier.
Bestämmelser örn avskedspremier, vilka vid sjöförsvaret och flygvapnet
bestridas av förslagsanslagen till rekryteringskostnader, äro meddelade i
vederbörliga stater. Avskedspremier utgå till fast anställt underbefäl av
manskapet, som efter minst sex års väl vitsordad tjänstgöring avgår från beställning
på stat utan att erhålla anställning vid samma eller annan avdelning
av krigsmakten eller civilanställning i statens tjänst. Utbetalning av
premie må icke äga rum innan dels vederbörande utbetalande myndighet förvissat
sig örn att återanställning vid samma truppförband (respektive sjömanskåren,
kustartilleriet, flygvapnet) icke ägt rum, dels ock den ur tjänst
avgångne avgivit skriftlig försäkran, att han icke sökt eller vunnit anställning
vid annan del av krigsmakten, ej heller erhållit civilanställning i statens
tjänst eller sökt ledigförklarad dylik anställning.
För erhållande av avskedspremie, som är av två slag, lägre avskedspremie
och högre avskedspremie, erfordras såsom allmän regel minst 6 års och för det
högre beloppet minst 9 års tjänstgöring. Vid marinen gäller dock denna regel
endast för kontraktsanställt manskap. För karlskrivet manskap — d. v. s. förutvarande
skeppsgossar — erfordras för erhållande av den lägre premien i allmänhet
2 års förnyad eller förlängd anställning utöver skeppsgosseutbildningen
(cirka 2Vä år) och den därpå följande obligatoriska anställningen under
6 år i sjömanskåren.
Departementschefen har funnit sig böra tillstyrka framställda förslag av
innehåll, att avskedspremie bör utgå även för det fall, att vederbörande vunnit
eller sökt civilanställning i statens tjänst. I fråga örn tjänstetid för tilldelande
av avskedspremie som närmast syntes vara att betrakta som en avlöningsform,
har departementschefen föreslagit, att därvid de i 3 § 1—3 mom. och 5 mom.
andra stycket manskapsavlöningsreglementet meddelade bestämmelserna
böra äga motsvarande tillämpning vid beräkning av tjänstetid för erhållande av
avskedspremie. Därjämte syntes departementschefen böra allmänt stadgas —- i överensstämmelse med vad som redan gäller för armén — att i fall av tjänstgöring
vid olika delar av krigsmakten premiens storlek skall beräknas som örn
hela tjänstgöringen ägt rum där, varest vederbörande längsta tiden varit anställd.
Departementschefen har vidare funnit sig böra föreslå, att karlskrivet
manskap må komma i åtnjutande av premie efter samma grunder som kontraktsanställt
manskap.
Därest riksdagen icke har något att däremot erinra, komme departementschefen
att sedermera vid behandlingen av frågor örn fastställande av stater för
de anslag, från vilka avskedspremierna utgå, framlägga förslag örn bestämmelser
för avskedspremiers åtnjutande i överensstämmelse med vad sålunda
föreslagits.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
17
Vad därefter beträffar medelsberäkningen under förevarande anslag har
anslaget, som nu utgår med 150,000 kronor, ansetts med hänsyn till belastningen
å detsamma böra för nästa budgetår höjas till 175.000 kronor.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot att bestämmelserna
örn avskedspremier ändras i huvudsaklig överensstämmelse med departementschefens
förslag.
Den verkställda beräkningen av förevarande anslag tillstyrkes av utskottet.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till avskedspremier m. m. för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 175,000 kronor.
19:o) Arméns reservstater. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt21,
sid. 39—43) att
dels bemyndiga Kungl. Majit att fastställa stater för budgetåret 1939/40
för officerare och underofficerare å reservstat vid armén samt för fältläkarkårens
reservstat i överensstämmelse med vad i statsrådprotokollet över försvarsärenden
för den 4 januari 1939 anförts,
dels ock till arméns reservstater för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag
av 950,000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr N. Holmström
m. fl. (nr 128) och den andra inom andra kammaren av herr R. Lundqvist
m. fl. (nr 290), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att den f. d. reservstatspersonal, som tillträtt pension före den 1 juli
1936, måtte från och med den 1 juli 1939 i pensionshänseende likställas med
1936 års reservstatspensionärer så till vida, att den tillerkännes den pension,
som ett återställande av den ursprungliga pensionsrelationen betingar,
eller, därest detta yrkande icke kan bifallas,
att i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att förslag örn dylik pensionsförbättring
förelägges 1940 års riksdag.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,
får utskottet hänvisa till motionen I: 128.
Jämlikt 1936 års härordningsbeslut skall vid armén finnas en reservstat
för officerare och underofficerare och en reservstat för fältläkarkåren.
Vid fullt genomförd organisation skall den förstnämnda staten omfatta
1 generalmajor, 5 överstar, 81 majorer, 204 kompaniofficerare och 230 underofficerare
samt den sistnämnda 2 fältläkare och 1 regementsläkare.
Departementschefen har föreslagit, att för nästa budgetår följande beställningar
må tillkomma å reservstaten, nämligen 1 överste-, 5 majors-, 5
kompaniofficers- och 14 underofficersbeställningar, vilka samtliga borde tillsättas
först från och med den 1 oktober 1939. I enlighet härmed skulle alltså
å dessa stater för nästkommande budgetår upptagas 1 generalmajors-, 4
överste-, 47 majors-, 53 kompaniofficers-, 80 underofficers-, 2 fältläkar- och
1 regemontsläkarbeställningar.
Bihant) till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 4.
Utskottet.
lisi 2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet.
Departementschefen har i överensstämmelse härmed beräknat medelsbehovet
under anslaget för nästa budgetår till 1,084,000 kronor, vilket belopp
ansetts kunna nedsättas till 950,000 kronor, alldenstund en del beställningar
till följd av brist på kompetenta sökande komma att stå obesatta åtminstone
under en del av budgetåret.
Vidkommande det motionsvis gjorda yrkandet vill utskottet erinra därom,
att frågan örn förbättring av pensionsvillkoren för viss f. d. reservstatspersonal
var på grund av väckta motioner föremål för prövning vid 1938 års riksdag.
I enlighet med en vid statsutskottets utlåtande i ärendet fogad reservation
beslöt första kammaren att i skrivelse till Kungl. Majit hemställa örn utredning
av pensionsfrågan för redan pensionerad reservstatspersonal. Då
emellertid andra kammaren avslog motionerna i fråga, förklarades sedermera
i enlighet med av statsutskottet gjord anmälan, att frågan förfallit. Såsom
i de nu föreliggande motionerna erinrats framhöll chefen för finansdepartementet
vid ärendets behandling i första kammaren, att han hade för avsikt
att låta verkställa utredning rörande förbättring av pensionsvillkoren för
äldre pensionärer, å vilka senast fastställda pensionsbestämmelser icke vore
gällande.
Under erinran örn vad i detta ärende sålunda förekommit och då den ovan
av departementschefen ifrågasatta utredningen numera igångsatts samt utskottet
har anledning förutsätta, att den av motionärerna berörda frågan i
samband därmed bliver föremål för prövning, finner utskottet de föreliggande
motionerna icke böra för närvarande föranleda till någon riksdagens
åtgärd.
Mot Kungl. Majit förslag under denna punkt har utskottet icke funnit
anledning till erinran.
Utskottet hemställer,
I. att motionerna 1:128 och II: 290 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
II. att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Majit att fastställa stater för budgetåret
1939/40 för officerare och underofficerare å reservstat vid
armén samt för fältläkarkårens reservstat i överensstämmelse
med vad i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4
januari 1939 anförts;
b) till arméns reservstater för budgetåret 1939/40 anvisa ett
förslagsanslag av 950,000 kronor.
20:o) Reservstat för furirer vid Gotlands trupper. I enlighet med Kungl.
Majits förslag (punkt 22, sid. 43), vilket i förhållande till det för innevarande
budgetår anvisade anslaget innebär en minskning med 500 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till reservstat för furirer vid Gotlands trupper
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 6,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
19
21:o) Personal i arméns reserver och personal över stat. Kungl. Majit bade
föreslagit riksdagen (punkt 23, sid. 43—46) att till personal i arméns reserver
och personal över stat för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag
av 1,210,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i proposition nr 232, under åberopande av
vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden
— med ändring av ovanberörda förslag — föreslagit riksdagen att för ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1,330,000
kronor.
Särskilda utskottet vid 1936 års riksdag uppskattade medelsbehovet å
förevarande anslag för budgetåret 1939/40 till 1,150,000 kronor. Med hänsyn
till dels de föreslagna nya avlöningsbestämmelserna, dels ock det i ovanberörda
proposition nr 232 framlagda förslaget har ifrågavarande anslagsbelopp
ansetts böra höjas till 1,330,000 kronor.
Under erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag
angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,
får utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot det av
Kungl. Majit under förevarande punkt äskade anslagsbeloppet, hemställa,
att riksdagen må till personal i arméns reserver och personal
över stat för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av
1,330,000 kronor.
22:o) Rese- och traktamentspenningar. I enlighet med Kungl. Majits förförslag
(punkt 24, sid. 46) och under erinran, att anslaget, som för innevarande
budgetår är uppfört med 140,000 kronor, upptagits med samma belopp, som
förutsatts i kostnadsberäkningarna för den nya härordningen, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till rese- och traktamentspenningar för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 150,000 kronor.
23:o) Rese- och traktamentskostnader m. m. för hästuttagningsmyndigheterna.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 25, sid. 46—49), vilket i förhållande
till det för innevarande budgetår anvisade anslaget innebär en ökning
med 7,000 kronor, beroende på vissa ändringar i hästanskaffningsförfarandet,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till rese- och traktamentskostnader m. m. för
hästuttagningsmyndigheterna för budgetåret 1939/40 anvisa ett
förslagsanslag av 35,000 kronor.
24:o) Flyttningsersättning. Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag (punkt
26, sid. 49) och under erinran, att anslagtet, som för innevarande budgetår är
uppfört med 180,000 kronor, upptagits med samma belopp, som förutsatts i
kostnadsberäkningarna för den nya härordningen, hemställer utskottet,
Utskottet.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
att riksdagen må till fhjttningsersättning för budgetåret 1939/40
anvisa ett förslagsanslag av 200,000 kronor.
25:o) Resestipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27,
sid 50) och under erinran, att för innevarande budgetår anvisats samma anslagsbelopp,
som nu begärts, hemställer utskottet,
att riksdagen må till resestipendier för budgetåret 1939/40 anvisa
ett reservationsanslag av 20,000 kronor.
De värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning.
26:o) De värnpliktigas avlöning. Kungl. Maj:t hade föreslagit riksdagen (punkt
28, sid. 50—54) att till de värnpliktigas avlöning för budgetåret 1939/40 anvisa
ett förslagsanslag av 3,400,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 232 — med ändring
av ovannämnda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår anvisa ett förslagsanslag av 4,175,000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr E. B. Andersson m. fl. (nr 37) och den andra inom andra kammaren av
herr G. Andersson i Rasjön m. fl. (nr 86), vari hemställts, att riksdagen ville
besluta,
a) att avlöningen till värnpliktige under landstormsövning skall utgå med
3 kr. om dagen, samt att i följd därav förslagsanslaget till de värnpliktiges avlöning
för budgetåret 1939/40 upptages till 3,690,000 kronor i stället för av
Kungl. Majit föreslagna 3,400,000 kronor,
b) att Kungl. Majit bemyndigas vidtaga sådan ändring i gällande avlöningsreglementen,
att löneavdrag vid ledighet för landstormsövning höjes i
proportion till den föreslagna höjningen av dagavlöningen;
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr W. Egnell m. fl. (nr 63j och den andra inom andra kammaren av herr
J. V. Pettersson i Norregård m. fl. (nr 130), vari hemställts, att riksdagen
ville i skrivelse till Kungl. Majit göra framställning om utredning, avseende
förbättrad dagavlöning och utvidgad rätt till fria resor för de värnpliktiga;
dels en inom första kammaren av herr J. Nilsson i Malmö väckt motion
(nr 64), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte anhålla
om utredning angående möjlighet för landstormsmän att under tjänstgöring
erhålla sådan ersättning, att deras anhöriga icke behöva sakna existensmöjligheter
under omnämnda tid;
dels en inom andra kammaren av herr J. H. Brädefors m. fl. väckt motion
(nr 126), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att dagavlöningen till
de värnpliktiga oavsett tjänstgöringstidens längd måtte höjas till en krona
per tjänstgöringsdag samt med anledning härav de i årets statsverksproposition
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
21
upptagna förslagsanslagen till de värnpliktigas dagavlöning måtte höjas med
hänsyn därtill;
dels ock en inom andra kammaren av herr A. Olsson i Stockholm m. fl.
väckt motion (nr 203), vari hemställts, att dagavlöningen för samtliga värnpliktiga
ökas från nuvarande 50 öre per dag till 1 krona per dag,
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna I: 37, I: 63, I: 64, II: 126 och II: 203.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 3,300,000
kronor.
Departementschefen har erinrat därom, att med anledning av den tillspetsning
av den utrikespolitiska situationen i slutet av september 1938, bland
annat, inkallelser av ersättningsreservister ägde rum. Vissa av kostnaderna
härför komma att påverka anslagsbelastningen för budgetåret 1939/40, för
vilket budgetår antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga tillhörande ersättningsreserven
kommer av ovannämnda anledning att ökas med 36,000.
Antalet tjänstgöringsdagar för nästa budgetår har av departementschefen
i statsverkspropositionen uppskattats för värnpliktiga uttagna till linjetjänst
till 4,831,712, för värnpliktiga tillhörande ersättningsreserven till (935,000 +
36.000 =) 971,000 samt för värnpliktiga tillhörande landstormen till 150,200.
Det sammanlagda antalet tjänstgöringsdagar skulle följaktligen bliva
(4,831,712 + 971,000 + 150,200=) 5,952,912 eller, i runt tal, 5,950,000, därav
5.195.000 dagar upptagits med ett penningbidrag av 50 öre och återstoden,
755.000 dagar, med ett penningbidrag av 1 krona, vadan alltså för penningbidrag
under nästkommande budgetår beräknats ett belopp av (5,195,000 X
0.5o + 755,000 X l.oo =) 3,352,500 kronor eller, avrundat, 3,350,000 kronor.
För avlöningstillägg åt reservofficersaspiranter har beräknats ett belopp
av 50,000 kronor.
Medelsbehovet under anslaget till de värnpliktigas avlöning för budgetåret
1939/40 utgör således (3,350,000 -f 50,000 =) 3,400,000 kronor.
Det i propositionen nr 232 framlagda förslaget sammanhänger med frågan
om förstärkning av den personella försvarsberedskapen.
Vidkommande de i motionerna II: 126 och II: 203 väckta förslagen örn höjning
av de värnpliktigas dagavlöning vill utskottet erinra därom, att yrkanden
i enahanda syfte avslagits senast av 1938 års riksdag. Då någon anledning för
riksdagen att nu intaga en annan ståndpunkt i denna fråga icke torde föreligga,
avstyrker utskottet de motionsvis gjorda yrkandena.
I motionerna I: 63 och II: 130 har, bland annat, föreslagits, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t göra framställning om utredning i fråga örn
utvidgad rätt till fria resor för de värnpliktiga. Utskottet har funnit skäl tala
för att en förutsättningslös utredning i sådant avseende kommer till stånd och
tillstyrker alltså motionerna i denna del.
Vad härefter beträffar de i motionerna I: 37 och II: 86 samt I: 64 gjorda
yrkandena om beredande av ökad ersättning åt landstormsmän må erinras
därom, att enligt numera gällande bestämmelser övningstiden för landstorms
-
17Iskottet
-
22
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
män i allmänhet utgör 5 dagar och för landstormsbefäl 12 dagar. Under
övningarna åtnjuta landstormsmännen i likhet med vad som tillkommer övriga
värnpliktiga efter viss tids tjänstgöring dels ett penningbidrag av 1 krona om
dagen, dels ock naturaförmåner i form av kläder och kost m. m.
Uppenbart är att i ett flertal fall landstormsmännen nödgas till följd av
inkallelserna vidkännas ekonomiska uppoffringar och torde därvidlag ifrågavarande
kontanta dagersättning väl knappast utgöra tillfredsställande ersättning.
Framhållas må nämligen att här är fråga örn personer, vilka till skillnad
från de värnpliktige i stor utsträckning hava försörjningsskyldighet mot
familj. Några åtgärder från statens sida hava icke heller vidtagits för att
skydda vederbörande landstormsmän från ekonomisk förlust i anledning av
övningarnas fullgörande i annan mån än att för statens befattningshavare
gäller, att de under ifrågavarande tid få behålla viss del av sin lön.
Det vill vid nu angivna förhållanden synas utskottet, som örn skäl talade
för att — i anslutning till väd i motionen I: 64 yrkats — utredning verkställdes
för utrönande av möjligheterna att bereda landstormsmännen en ur ekonomisk
synpunkt bättre ställning under dem åliggande obligatoriska repetitionsövningar.
Utskottet finner sig alltså i enlighet med yrkandet i sistnämnda
motion böra föreslå, att utredning i sådant syfte kommer till stånd. Av det
anförda följer, att utskottet avstyrker det i motionerna 1:37 och II: 86 gjorda
förslaget örn höjning av landstormsmännens avlöning med därav föranledd
ändring i gällande avlöningsreglementen.
I de ovanberörda motionerna I: 63 och II: 130 har vidare hemställts örn
utredning avseende förbättrad dagavlöning till värnpliktiga i allmänhet.
Utskottet finner lämpligt, att utredning i detta hänseende kommer till stånd
i samband med att frågan rörande utvidgad rätt till fria resor för de värnpliktiga
och ökad dagavlöning åt landstormsmän, på sätt utskottet ovan föreslagit,
tages under omprövning.
Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag angående
vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen
tillstyrker utskottet det äskade anslaget till de värnpliktigas avlöning.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) avslå motionerna I: 37 och II: 86 örn höjning av avlöningen
till värnpliktiga under landstormstjänstgöring samt därav föranledd
ändring i gällande avlöningsreglementen;
b) avslå motionerna II: 126 och II: 203 örn höjning av dagavlöningen
till de värnpliktiga, i vad motionerna avse detta
anslag;
c) till de värnpliktigas avlöning för budgetåret 1939/40 anvisa
ett förslagsanslag av 4,175,000 kronor;
d) med bifall till motionen I: 64 i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla, att Kungl. Maj:t ville verkställa utredning angående
frågan örn ökad dagavlöning åt landstormsmän under dem åliggande
obligatoriska landstormsövningar;
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
23
e) med bifall till motionerna I: 63 och II: 130, i vad de avse
förbättrad dagavlöning till värnpliktiga i allmänhet, i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Majit ville låta verkställa
utredning i sådant hänseende;
f) med bifall till motionerna I: 63 och II: 130, i vad de avse
fria resor för de värnpliktiga, i skrivelse till Kungl. Majit anhålla,
att Kungl. Majit ville låta verkställa en förutsättningslös
utredning i fråga örn utvidgad rätt till dylika resor.
27:o) Understöd åt vissa värnpliktigas familjer. Kungl. Majit hade föreslagit
riksdagen (punkt 29, sid. 54) att till understöd åt vissa värnpliktigas familjer
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 105,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med ändring
av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår anvisa ett förslagsanslag av 120,000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr J. H. Brädefors m. fl. väckt motion (nr 127), vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta att andra stycket 1 § av Kungl. Majits förordning
örn understöd i vissa fall åt värnpliktigs hustru och barn (familjeunderstöd)
av den 12 juni 1931, nr 257, måtte utgå.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 100,000
kronor.
Den föreslagna ökningen är föranledd dels av belastningen å anslaget, dels
ock av det i ovanberörda propositionen nr 232 framlagda förslaget.
Vidkommande det motionsvis gjorda yrkandet vill utskottet erinra därom,
att frågan örn revidering av gällande bestämmelser angående familjeunderstöd
i vissa fall åt värnpliktig, som fullgör tjänstgöring till rikets försvar,
överlämnats till särskilda inom försvarsdepartementet tillkallade sakkunniga
för utredning. Då utskottet anser sig kunna förutsätta, att det i föreliggande
motion berörda spörsmålet i samband därmed kommer under omprövning,
finner sig utskottet böra avstyrka motionen.
Under erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag
angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,
får utskottet, som tillstyrker det under förevarande punkt äskade
anslagsbeloppet, hemställa,
att riksdagen må
a) avslå motionen lii 127 angående ändring i förordningen örn
familjeunderstöd;
b) till understöd åt vissa värnpliktigas familjer för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 120,000 kronor.
Utskottet.
Utskottet.
24 Statsutskottets utlåtande Nr 4.
28:o) Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m. Kungl. Maj:t hade
föreslagit riksdagen (punkt 30, sid. 54 och 55) att till inskrivnings-, mönstringsoch
färdkostnader m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av
1,000,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i ovannämnda proposition nr 232 — med ändring
av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1,135,000 kronor.
Med erinran, att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag
angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,
får utskottet, som tillstyrker den under förevarande punkt äskade
medelsanvisningen, hemställa,
att riksdagen må till inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader
m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av
1,135,000 kronor.
Understöd m. m.
29:o) Studiestipendier. Med tillstyrkande av Kungl. Majrts förslag (punkt 31,
sid. 55) och under erinran, att anslaget, som för innevarande budgetår är
uppfört med 100 kronor, upptagits med samma belopp, som förutsatts i kostnadsberäkningarna
för den nya härordningen, hemställer utskottet,
att riksdagen må till studiestipendier för budgetåret 1939/40
anvisa ett reservationsanslag av 5,000 kronor.
30:o) Understöd åt föreningar och till skrifters utgivande. Vissa arbeten å mobiliseringsverket.
Konservering av vissa samlingar i krigsarkivet. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 32—34, sid. 56—58) och under erinran, att
för här ifrågavarande ändamål anvisats för innevarande budgetår samma anslagsbelopp,
som nu begärts, samt med förmälan, att förstnämnda anslag av
departementschefen ansetts böra med hänsyn till anslagets natur ändras från
reservationsanslag till obetecknat anslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa
a) till understöd åt föreningar och till skrifters utgivande ett
anslag av 25,000 kronor;
b) till vissa arbeten å mobiliseringsverket ett reservationsanslag
av 15,000 kronor;
c) till konservering av vissa samlingar i krigsarkivet ett
reservationsanslag av 8,000 kronor.
31:o) Frivilliga skyfteväsendets befrämjande. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 35, sid. 58 och 59) att till det frivilliga skytteväsendets befrämjande
för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 470,000 kronor.
I riksstaten för innevarande budgetår är för det frivilliga skytteväsendets
befrämjande uppfört ett reservationsanslag av 400,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
25
Departementschefen har föreslagit, att ifrågavarande anslag för nästkommande
budgetår upptages med det belopp, vartill detsamma enligt 1936 års
försvarsbeslut förutsatts skola efter hand höjas, eller 470,000 kronor. Departementschefen
har vidare förordat, att anslaget i fråga med hänsyn till sin
natur från och med nästa budgetår bör upptagas som obetecknat anslag.
Yad beträffar en av skytteförbundens överstyrelse gjord framställning örn
att av anslagsbeloppet måtte få beredas dyrtidstillägg jämväl under nästkommande
budgetår åt den vid skytteförbundens överstyrelse anställda personalen
med undantag av kassaförvaltaren har departementschefen erinrat därom, att
från och med nästkommande budgetår systemet med dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst kommer att ersättas med ett lönesystem, enligt
vilket dyrtidstilläggen i nuvarande mening bortfalla. Med hänsyn därtill har
det synts departementschefen lämpligare och riktigare, att den personal,
varom här är fråga, erhåller en bestämd lön för år, i huvudsak motsvarande
vad som hittills utgått inklusive dyrtidstillägg. Departementschefen har därvid
förutsatt, att det skall ankomma på Kungl. Maj:t att vid prövning av frågan
örn anslagets fördelning efter förslag av överstyrelsen fastställa dessa lönebelopp.
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt
och ej har något att erinra mot vad departementschefen i samband därmed
anfört, får hemställa,
att riksdagen må till det frivilliga skytteväsendets befrämjande
för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 470,000 kronor.
Intendenturmateriel, remontering, förplägnad, undervisning,
övningar m. m.
32:o) Munderingsutrustning. Kungl. Majit hade föreslagit riksdagen (punkt
36, sid. 59—62) att till munderingsutrustning för budgetåret 1939/40 anvisa
ett reservationsanslag av 5,620,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majt i ovannämnda proposition nr 232 — med ändring
av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 6,300,000 kronor.
Medelsbehovet under anslaget till munderingsutrustning har för innevarande
budgetår beräknats under två titlar, nämligen munderingsutrustning
med 5,109,000 kronor och skidmateriel med 60,000 kronor eller, i avrundat tal,
5,170,000 kronor.
För budgetåret 1939/40 har medelsbehovet beräknats under samma titlar.
I fråga om munderingsutrustning har departementschefen ansett en ökning
av medelstillgången vara erforderlig och föreslagit, att medelsbehovet, som
för innevarande budgetår beräknats efter en dagskostnad av 60 öre för man,
för nästa budgetår beräknas efter 65 öre för man. Då antalet manskapstjänstgöringsdagar
för budgetåret 1939/40 uppskattats till 8,555,000, skulle medelsbehovet
under anslagstiteln beräknats till (8,555,000 X 0.65) =5,560,750 kro
-
XJtskottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utskottet.
Utskottet.
w Statsutskottets utlåtande Nr 4.
nor eller, i avrundat tal, 5,560,000 kronor. Under anslagstiteln skidmateriel
har för nästa budgetår räknats med oförändrat belopp eller 60,000 kronor.
I enlighet härmed har i statsverkspropositionen medelsbehovet under munderingsanslaget
för nästkommande budgetår beräknats till (5,560,000 + 60 000 —)
5.620.000 kronor.
Den i pi opositionen nr 232 föreslagna ökningen sammanhänger med frågan
örn förstärkning av den personella försvarsberedskapen.
Med erinran, att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag
angående ° vissa åtgärder för förstärkning av den personella försvarsberedskapen,
får utskottet, som tillstyrker den under förevarande punkt äskade
medelsanvisningen, hemställa,
att riksdagen må till munderingsutrustning för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 6,300,000 kronor.
33:o) Kasern- och förplägnadsutredning. Kungl. Maj:t hade föreslagit riksdagen
(punkt 37, sid. 62—64) att till kasern- och förplägnadsutredning för
budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 1,066,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med
ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 1,170,000 kronor.
Medelsbehovet under förevarande anslag har för innevarande budgetår beräknats
under två titlar, nämligen kasernutredning med 565,750 kronor och
förplägnadsutredning med 446,000 kronor eller, i avrundat tal, 1,000,000 kronor.
För budgetåret 1939/40 bär medelsbehovet beräknats under samma titlar
och efter samma grunder. Anslagsposten till kasernutredning har beräknats
till 567,750 kronor och anslagsposten till förplägnadsutredning till 448,200
kronor eller tillhopa 1,015,950 kronor. Under förevarande anslag har vidare
beräknats 50,000 kronor för anskaffning av vissa inventarier för Östgöta luftvärnsregemente.
Medelsbehovet under anslaget till kasern- och förplägnadsutredning
skulle enligt beräkningarna i statsverkspropositionen alltså i sin
helhet uppgå till (1,015,950 + 50,000=) 1,065,950 kronor eller, i avrundat tal,
1.066.000 kronor. Departementschefen har i samband härmed föreslagit, att,
därest det framdeles vid fastställande av stat för anslaget skulle av särskild
orsak visa sig önskvärt att verkställa någon jämkning inbördes mellan de å
de olika posterna beräknade beloppen, det torde få ankomma på Kungl. Majit
att besluta härutinnan.
Den i propositionen nr 232 föreslagna ökningen sammanhänger med frågan
om förstärkning av den personella försvarsberedskapen.
I enlighet med Kungl. Majits framställning och under erinran, att riksdagen
numera bifallit av utskottet framlagt förslag angående vissa åtgärder
för förstärkande av den personella försvarsberedskapen, hemställer utskottet,
att riksdagen må till kasern- och förplägnadsutredning för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 1,170,000 kronor.
27
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
34:o) Engångskostnader för anskaffning av kaserninventarier. Kungl. Majit har
föreslagit riksdagen (punkt 38, sid. 65) att till engångskostnader för anskaffning
av kaserninventarier för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 200,000 kronor.
Departementschefen har ansett en nyanskaffning av viss för manskapet
erforderlig kasernutredning av behovet synnerligen påkallad och med anledning
härav tillstyrkt en av arméförvaltningen gjord framställning örn anvisande
för ändamålet för nästa budgetår av ett reservationsanslag av 200,000 kronor.
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Majits förslag, hemställer,
att riksdagen må till engångskostnader för anskaffning av
kaserninventarier för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 200,000 kronor.
35:o) Inventarier för förläggningarna å Järvafältet. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 39, sid. 65 och 66) att till anskaffning av inventarier för
förläggningarna å Järvafältet för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 60,000 kronor.
Då för ett slutligt ordnande av förläggningsförhållandena å Järvafältet
jämväl erfordras, att de byggnader, som omändras eller nybyggas för ändamålet,
förses med nödiga inventarier, har departementschefen föreslagit, att
ett anslag av 60,000 kronor varder anvisat för sådan inventarieanskaffning.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits förslag,
hemställer,
att riksdagen må till anskaffning av inventarier för förläggningarna
å Järvafältet för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 60,000 kronor.
36:o) Remontering. Kungl. Majit hade föreslagit riksdagen (punkt 40, sid.
66—69) att till remontering för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 875,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med ändring
av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 1,275,000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr A. Heiding m. fl. (nr 197) och den andra inom andra kammaren av herrar
O. Tornegård och T. V. Lundell (nr 288), vari hemställts, att riksdagen måtte
besluta, att för år 1939 skola inköpas ytterligare 40 stycken remonter och att
härtill måtte anvisas ett belopp av 48,000 kronor;
dels en inom andra kammaren av herr G. De Geer i Lesjöfors väckt motion
(nr 39), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan ändring av hästhållningsreglementct,
att officer under vissa förutsättningar äger rättighet att hålla
Utskottet.
TJtskottet.
28
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
sig med egna tjänstehästar, alternativt att sådan ändring av reglementet
genomföres, att officer medgives rätt att utan förlust för kronan återköpa
tidigare inlöst häst;
dels ock en inom andra kammaren av herr T. G. von Seth m. fl. väckt
motion (nr 56), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta
a) att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Majit måtte utfärda
sådana reglerande bestämmelser rörande antalet inkallelseperioder för
varje häst och dessa perioders sammanlagda längd per år, att fodervärdarnas
ekonomiska fördel av och därmed också deras intresse för ackordhästsystemet
icke kommer att minskas,
b) att öka arméns hästlejningsanslag med så stort belopp, att det nuvarande
ackordhästsystemet icke försämras utan tvärtom, örn möjligt, förbättras.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna 1:197, II: 39 och II: 56.
I riksstaten för innevarande budgetår är anslaget till remontering upptaget
med 550,000 kronor. Anslaget har beräknats sålunda:
Inköp av 431 ridhästar å 1,200 kronor ... kronor 517,200: —
Inköp av 16 draghästar å 900 kronor ... » 14,400:— kronor 531 600-_
Övriga kostnader ...................................................... » 69,770:_
Summa kronor 601,370: -—
Denna summa har ansetts kunna minskas med 40,000 kronor, motsvarande
beräknade inkomster för utrangerade stamhästar, till, i avrundat tal, 550,000
kronor.
På av arméförvaltningen anförda skäl har departementschefen ansett sig
böra förorda, att medelsbehovet för de ändamål, för vilka medel hittills beräknats
under anslaget till truppförbandens övningar, titel I »Hästlega», från
och med nästkommande budgetår beräknas under förevarande anslag under
en särskild anslagstitel, lämpligen benämnd titel II »Ackordhästar». Medelsbehovet
för de ändamål, för vilka utgifterna för närvarande bestridas av
remonteringsanslaget, torde böra beräknas under en anslagstitel benämnd
titel I »Remonter samt stamhästar för dragbruk».
Beträffande titeln I »Remonter samt stamhästar för dragbruk» har departementschefen
för nästa budgetår icke ifrågasatt någon ändring med avseende
å de inköpspris, som för innevarande budgetår beräknats för rid- och draghästar.
Medelinköpspriset för remonter har alltså för budgetåret 1939/40 beräknats
till 1,200 kronor och medelinköpspriset för draghästar till 900 kronor.
Enligt 1936 års försvarsbeslut skall den årliga stamhästremonteringen omfatta
431 ridhästar och 16 draghästar.
Arméförvaltningen har gjort framställning örn att den ordinarie remonteringen
av stamhästar för nästa budgetår måtte ökas med 40 remonter och 20
draghästar. Departementschefen, som ansett sig icke böra tillstyrka någon
ökad stamhästremontering utöver vad som förutsatts i 1936 års försvarsbeslut,
har beräknat medelsbehovet för inköp av rid- och draghästar till (431 X 1,200
+ 16 X 900 =) 531,600 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
29
Övriga kostnader under förevarande anslagstitel hava för nästkommande
budgetår beräknats enligt samma grunder som för det nu löpande budgetåret
och följaktligen uppskattats sålunda:
Transport-, rese- och diverse kostnader
(110 X 447) .................................... kronor 49,170: —
Omkostnader vid depåerna .................. » 7,500: —
Å depå störtade remonter (10 st. å 1,200
+ 110) .......................................... » 13,100: — kronor 69,770: —
Sammanlagda medelsbehovet under anslagstiteln skulle sålunda uppgå till
(531,600 + 69,770 =) 601,370 kronor. Härifrån hava emellertid dragits inkomster
å anslagstiteln för ersättning för utrangerade stamhästar, av arméförvaltningen
beräknade till 40,000 kronor. Anslagsbehovet för remonter och
stamhästar för dragbruk för nästkommande budgetår skulle sålunda uppgå till
(601,370 — 40,000=) 561,370 kronor.
I fråga örn titeln II »Ackordhästar» har departementschefen erinrat därom,
att under de senare budgetåren det för varje budgetår till inköp avsedda antalet
ackordhästar beräknats till 10 procent av det vid början av respektive budgetår
vid armén förefintliga ackordhästantalet. Enligt vad arméförvaltningen meddelat
beräknas antalet ackordhästar vid armén den 1 juli 1939 komma att
uppgå till 4,210. I detta antal äro dock icke medräknade de ackordhästar,
vilka under innevarande budgetår komma att inköpas för det belopp av 200,000
kronor, som jämlikt brev den 17 juli 1936 angående dispositionen av för viss
materielanskaffning m. m. anvisade medel för ändamålet ställts till förfogande.
Departementschefen har föreslagit, att inköpet av ackordhästar för budgetåret
1939/40 sker enligt hittills tillämpade grunder. Det antal dylika hästar,
som för nämnda budgetår bör inköpas, bör alltså beräknas till (10 procent av
4,210 =) 421. Medelinköpspriset för häst har likaledes ansetts böra beräknas
efter samma grunder som för det nu löpande budgetåret eller till 900 kronor.
I enlighet härmed hava kostnaderna för inköp av ackordhästar beräknats till
(900 X 421 =) 378,900 kronor.
För utackordering av ackordhästar (4,210 ackordhästar + det antal av cirka
200 hästar, som beräknats kunna inköpas för förenämnda anslagsbelopp av
200,000 kronor) har efter en medelkostnad av 10 kronor för häst och år beräknats
ett belopp av 10 X (4,210 + 200) = 44,100 kronor.
Yad inkomsterna angår har för försäljning av utrangerade eller störtade
ackordhästar i enlighet med nuvarande beräkningsgrunder upptagits ett belopp
av 21,050 kronor.
Från fodervärdar inflytande ersättningsmedel för till utfodring mottagna
ackordhästar hava, efter ett belopp av 20 kronor för häst och år eller samma
belopp, som härför beräknats för innevarande budgetår, upptagits till 20 X
(4,210 + 200) = 88,200 kronor.
I enlighet med vad sålunda anförts beräknas utgifterna under förevarande
titel komma att uppgå till (378,900 + 44,100 =) 423,000 kronor och inkomsterna
till (21,050 + 88,200=) 109,250 kronor. Medelsbehovet skulle sålunda
uppgå till (423,000—109,250=) 313,750 kronor.
30
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
XJtskottet.
Medelsbehovet under anslaget till remontering skulle i enlighet med det
anförda för nästkommande budgetår i sin helhet beräknas till (561,370 +
313,750 =) 875,120 kronor eller, i avrundat tal, 875,000 kronor.
Den i propositionen nr 232 föreslagna ökningen sammanhänger med frågan
örn förstärkning av den personella försvarsberedskapen.
Yad först beträffar det i motionerna I: 197 och II: 288 gjorda yrkandet örn
inköp av ytterligare 40 stycken remonter torde detsamma få anses tillgodosett
genom de anslag, som anvisats i samband med riksdagens bifall till utskottets
förslag angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen.
I motionen II: 39 har väckts förslag örn sådan ändring i hästhållningsreglementet,
att officer skulle under vissa förutsättningar medgivas rätt att hålla
sig med egna tjänstehästar eller att få återköpa tidigare inlöst häst. Utskottet
vill med anledning härav framhålla, att utskottet anser sig icke böra tillstyrka
riksdagen att på grundval av enskild motion vidtaga ändring i de
genom 1936 års försvarsbeslut fastställda grunderna för berörda reglemente.
Enligt utskottets mening är det i motionen framförda förslaget en fråga av
beskaffenhet att böra i första hand prövas av Kungl. Maj:t. Utskottet finner
sig därför böra avstyrka den föreliggande motionen.
Vidkommande det i motionen II: 56 gjorda yrkandet örn utfärdandet av
vissa reglerande bestämmelser med avseende å ackordhästsystemet är utskottet
jämväl i denna fråga av den uppfattningen, att därest fog må anses
föreligga för motionärernas förslag, det torde böra ankomma på vederbörande
förvaltningsmyndigheter att hos Kungl. Maj:t därom göra framställning. Utskottet
finner sig därför böra avstyrka vidtagande av åtgärder i av motionärerna
angiven riktning.
Ej heller finner sig utskottet böra tillstyrka det i sistnämnda motion jämväl
gjorda yrkandet om ökning av den i remonteringsanslaget ingående anslagsposten
till ackordshästar.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot departementschefens
förslag att under en särskild anslagstitel under förevarande anslag beräkna
medelsbehovet för de ändamål, för vilka medel hittills anvisats under anslaget
till truppförbandens övningar, titel I »Hästlega».
Då utskottet ej heller i övrigt har något att invända mot departementschefens
beräkning av remonteringsanslaget, får utskottet, under erinran att
riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag angående vissa åtgärder
för förstärkande av den personella försvarsberedskapen, hemställa,
I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionen II: 56, i vad motionen avser höjning av
förevarande anslag, till remontering för budgetåret 1939/40 anvisa
ett reservationsanslag av 1,275,000 kronor.
II. att motionen II: 39 samt motionerna 1:197 och II: 288 icke
må av riksdagen bifallas.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
31
lil. att motionen II: 56, i vad densamma avser hemställan örn
avlåtande av skrivelse till Kungl. Majit, icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
37:o) Mathållning. Kungl. Majit hade föreslagit riksdagen (punkt 41, sid.
70—73) att till mathållning för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag
av 9,100,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med ändring
av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande ändamål
för nästa budgetår anvisa ett förslagsanslag av 10,100,000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår upptaget med 8,850,000
kronor.
Departementschefen har till en början framhållit, att han för egen del förutsätter,
att smör skall komma till användning vid utspisningen inom försvarsväsendet
även under budgetåret 1939/40. Yad angår en av arméförvaltningens
intendenturdepartement och sjukvårdsstyrelse samt flygförvaltningen väckt
fråga örn en definitiv övergång till användning av smör inom försvarsväsendet
i stället för margarin, vilket skulle påkalla ändring av gällande normalportionsstater,
har departementschefen uttalat, att han i och för sig icke hade något
att däremot erinra. Med hänsyn emellertid till frågans ekonomiska räckvidd
syntes departementschefen, innan närmare bestämmelser i ämnet av Kungl.
Majit meddelas, riksdagen böra beredas tillfälle att yttra sig örn densamma.
Vidkommande härefter frågan örn medelsbehovet å mathållningsanslaget
för budgetåret 1939/40 har departementschefen ansett att läget på livsmedelsmarknaden
kräver någon ökning av det för innevarande budgetår beräknade
normalportionspriset. Denna ökning har beräknats till 2.3 öre. I enlighet
härmed skulle normalportionspriset för nästkommande budgetår beräknas
till 88 öre.
Vad »övriga kostnader» angår har departementschefen föreslagit, att de
för närvarande under denna post beräknade utgifterna för fria portioner och
portionsersättning vid semester och tjänstledighet åt husmödrar, biträdande
husmödrar och kokerskor utbrytas från »övriga kostnader» och överföras till
posten för fria naturaportioner. Under denna post skulle för nästkommande
budgetår beräknas för köks- och servisbiträdena 225,000 kronor och för husmödrarna
m. fl. 37,000 kronor eller tillhopa (225,000 + 37,000 =) 262,000
kronor. Härigenom hava »övriga kostnader» ansetts kunna minskas till 8 öre
för man och dag.
I enlighet härmed skulle medelsbehovet under anslaget, om. man bortser
från kostnaderna för den kvinnliga personalen, beräknas på grundval av ett
dagskostnadsbolopp av (88 + 8 =) 96 öre.
Anslagsposten för kontanta avlöningsförmåner, arbetskläder och sjukvård
åt do kvinnliga köks- och servisbiträdena har av departementschefen upptagits
med samma belopp som för innevarande budgetår eller 635,000 kronor. De
sammanlagda kostnaderna för den kvinnliga personalen vid matinrättningarna
32
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Vtslcottet.
Utskottet.
skulle sålunda för nästkommande budgetår beräknas till (635,000 + 262,000 =)
897,000 kronor.
Det antal tjänstgöringsdagar för fast anställt manskap och värnpliktiga,
som bör läggas till grund för anslagsberäkningen, har i statsverkspropositionen
beräknats till 8,555,000.
Medelsbehovet för arméns mathållning för nästkommande budgetår skulle
alltså utgöra (8,555,000 X 0.9 6 + 897,000=) 9,109,800 kronor eller, i avrundat
tal, 9,100,000 kronor.
Den i proposition nr 232 föreslagna ökningen sammanhänger med frågan
örn förstärkning av den personella försvarsberedskapen.
Yad beträffar frågan örn en definitiv övergång till användning av smör inom
försvarsväsendet i stället för margarin, vill utskottet framhålla, att utskottet
icke har något att däremot erinra,
Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag
angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,
får utskottet, som tillstyrker det till arméns mathållning äskade anslaget,
hemställa,
att riksdagen må till mathållning för budgetåret 1939/40 anvisa
ett förslagsanslag av 10,100,000 kronor.
38:o) Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt. Kungl. Majit hade föreslagit
riksdagen (punkt 42, sid. 73 och 74) att till bränsle, lyse, vatten, renhållning
och tvätt för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 3,350,000
kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med
ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår anvisa ett förslagsanslag av 3,650,000 kronor.
Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag angående
vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,
får utskottet, som tillstyrker det äskade anslagsbeloppet, hemställa,
att riksdagen må till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 3,650,000
kronor.
39:o) Skrivmaterialier och expenser. Kungl. Majit hade föreslagit riksdagen
(punkt 43, sid. 74—76) att till skrivmaterialier och expenser för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 680,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med
ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 700,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
33
Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag angående
vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,
får utskottet, som tillstyrker det äskade anslagsbeloppet, hemställa,
att riksdagen må till skrivmaterialier och expenser för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 700,000 kronor.
40:o) Tryckningskostnader. Kungl. Majit hade föreslagit riksdagen (punkt
44, sid. 76 och 77) att till tryckningskostnader för budgetåret 1939/40 anvisa
ett förslagsanslag av 110,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med
ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande
ändamål anvisa ett förslagsanslag av 115,000 kronor.
Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag angående
vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,
får utskottet, som tillstyrker den äskade medelsanvisningen, hemställa,
att riksdagen må till tryckningskostnader för budgetåret 1939/40
anvisa ett förslagsanslag av 115,000 kronor.
41 :o) Furagering. Kungl. Majit hade förslagit riksdagen (punkt 45, sid.
78 och 79) att till furagering för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag
av 2,800,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med
ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår anvisa ett förslagsanslag av 2,850,000 kronor.
Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag angående
vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,
får utskottet, som icke har något att invända mot den verkställda anslagsberäkningen,
hemställa,
att riksdagen må till ftiragering för budgetåret 1939/40 anvisa
ett förslagsanslag av 2,850,000 kronor.
42:o) Veterinärvård. Kungl. Majit hade föreslagit riksdagen (punkt 46, sid.
79) att till veterinärvård för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 110,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 -— med
ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 112,000 kronor.
Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag angående
vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,
får utskottet med tillstyrkande av det äskade anslagsbeloppet hemställa,
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 4. lisi 3
Utskottet.
Utskottet.
Utskottet
-
Utskottet.
34
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet.
att riksdagen må till veterinärvård för budgetåret 1939/40 anvisa
ett reservationsanslag av 112,000 kronor.
43:o) Frivilliga djursjukvården i krig. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 47, sid. 79 och 80), innebärande dels anvisande av samina anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, dels ock anslagets ändring från
reservationsanslag till obetecknat anslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må till befrämjande av frivilliga djursjukvården
i krig för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 6,500 kronor.
44:o) Undervisningsmateriel, undervisningsverk och utbildningskurser, Kungl.
Maj:t hade föreslagit riksdagen (punkt 48, sid. 80—83) att till undervisningsmateriel,
undervisningsverk och utbildningskurser för budgetåret 1939/40 anvisa
ett reservationsanslag av 1,050,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 -—- med
ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande
ändamål anvisa ett reservationsanslag av 1,060,000 kronor.
Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag angående
vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,
får utskottet med tillstyrkande av det äskade anslagsbeloppet hemställa,
att riksdagen må till undervisningsmateriel, undervisningsverk
och utbildningskurser för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 1,060,000 kronor.
45:o) Truppförbandens övningar. Kungl. Majit hade föreslagit riksdagen (punkt
49, sid. 83—88) att till truppförbandens övningar för budgetåret 1939/40 anvisa
ett reservationsanslag av 2,150,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — nied
ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 3,190,000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 2,200,000
kronor.
För nästkommande budgetår har, såsom i det föregående vid behandlingen
av remonteringsanslaget framhållits, de hittills under titel I »Hästlega» beräknade
medlen föreslagits böra upptagas under nyssnämnda anslag.
Medelsbehovet under anslaget till truppförbandens övningar har av departementschefen,
som vidtagit vissa ändringar i titelbenämningarna, för nästa
budgetår beräknats till 2,150,000 kronor enligt följande fördelning:
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
35
Titel
»
»
»
»
»
I. Befälsövningar .......................................... kronor 130,000: —
II. Truppförbandens vanliga övningar m. m....... » 980,000: —
III. Yinterövningar ....................................... » 270,000: —
IV. Luftförsvarsövningar .............................. » 40,000: —
V. Vissa frivilliga övningar ........................... » 280,000: —
VI. Drivmedel ............................................. » 450,000: —
Summa kronor 2,150,000
Departementschefen har föreslagit, att därest det framdeles vid fastställandet
av stat för anslaget skulle av särskilda skäl visa sig önskvärt att verkställa
någon jämkning inbördes mellan de å de olika titlarna beräknade beloppen,
Kungl. Maj:t torde få besluta härutinnan.
Den i propositionen nr 232 föreslagna ökningen hänför sig med 800,000
kronor till förstärkningen av den personella försvarsberedskapen och med
240,000 kronor till förslaget örn målflygning för arméns luftvärnsövningar.
Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag angående
vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,
får utskottet, som tillstyrker det under förevarande punkt äskade anslagsbeloppet,
hemställa,
att riksdagen må till truppförbandens övningar för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 3,190,000 kronor.
46:o) Fält- och fälttjänstövningar. Kungl. Maj :t hade föreslagit riksdagen
(punkt 50, sid. 88) att till fält- och fälttjänstövningar för budgetåret 1939/40
anvisa ett reservationsanslag av 700,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i ovannämnda proposition nr 232 — med
ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 775,000 kronor.
Den i propositionen nr 232 föreslagna ökningen sammanhänger med förslaget
örn anordnande av vissa sjötransportövningar.
Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag angående
vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,
får utskottet med tillstyrkande av det äskade anslagsbeloppet hemställa,
att riksdagen må till fält- och fälttjänstövningar för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 775,000 kronor.
47:o) Arméns hundväsende. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
51, sid. 89), vilket i förhållande till det för innevarande budgetår anvisade
anslaget innebär en med hänsyn till utgifter för hundskatt föranledd ökning
med 1,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till arméns hundväsende för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 10,000 kronor.
Utskottet.
Utskottet.
36
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet.
48:o) Arméns brevduveväsende. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 52, sid. 89) och under erinran, att för innevarande budgetår anvisats
samma anslagsbelopp, som nu begärts, hemställer utskottet,
att riksdagen må till arméns brevduveväsende för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 5,000 kronor.
Sjukvård m. m.
49:o) Sjukvård. Kungl. Majit hade föreslagit riksdagen (punkt 53, sid.
90—97) att till sjukvård för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 625,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med
ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 690,000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 560,000
kronor.
Ökningen är i huvudsak beroende dels på en som erforderlig ansedd höjning
av dagskostnadsbeloppet från 3.5 till 5 öre, dels för att bereda möjlighet
för sjukvårdsstyrelsen att anlita ett sakkunnigt biträde i tandvårdsärenden,
dels ock med hänsyn till ifrågasatta kaderökningar.
Departementschefen har vidare förordat, att Sverige ansluter sig till en
för behandling av frågor rörande militärt medicinalväsende inrättad organisation,
benämnd »le comité international de médecine et de pharmacie
militaires», med säte i Liége. Kostnaderna härför, som komma att belöpa
sig till 450 schweiziska francs i guld för år, hava synts departementschefen
böra bestridas av de tre försvarsgrenarnas respektive anslag till sjukvård
enligt fördelning dem emellan, som Kungl. Majit torde få bestämma.
Den i propositionen nr 232 föreslagna ökningen sammanhänger med
frågan örn förstärkning av den personella försvarsberedskapen.
Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag
angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,
får utskottet, som icke har något att invända mot det äskade anslagsbeloppet
eller mot vad departementschefen i samband därmed anfört,
hemställa,
att riksdagen må till sjukvård för budgetåret 1939/40 anvisa
ett reservationsanslag av 690,000 kronor.
50:o) Arméns bakteriologiska laboratorium. I enlighet med Kungl. Majis
förslag (punkt 54, sid. 97) och under erinran, att för innevarande budgetår
anvisats samma anslagsbelopp, som nu begärts, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
37
att riksdagen må till arméns bakteriologiska laboratorium för
budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 2,000 kronor.
51:o) Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 55, sid. 97), vilket i förhållande till det för innevarande budgetår
anvisade anslaget icke innebär annan ändring, än att anslaget ansetts
böra ändras från reservationsanslag till obetecknat anslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må till befrämjande av det frivilliga sjukvårdsväsendet
i krig för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 20,000
kronor.
Tygmateriel.
52:o) Vapen och ammunition m. m. Kungl. Majit hade föreslagit riksdagen
(punkt 56, sid. 98 och 99) att till vapen och ammunition m. m. för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 5,700,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med ändring
av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 6,400,000 kronor.
Förevarande anslag, som enligt 1936 års försvarsbeslut skulle för nästa
budgetår utgå med 5,300,000 kronor, är för innevarande budgetår uppfört med
5,250,000 kronor.
Den i statsverkspropositionen föreslagna anslagsökningen är beroende på
vissa efter 1936 års härordningsbesluts fattande inträffade omständigheter,
såsom prisstegringar, tillhandahållande av ammunition till frivilliga och till
obligatorisk landstormsutbildning, ökade underhållskostnader m. m.
Den i propositionen nr 232 föreslagna ökningen sammanhänger med frågan
örn förstärkning av den personella försvarsberedskapen.
Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag
angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,
får utskottet med tillstyrkande av det äskade anslagsbeloppet hemställa,
att riksdagen må till vapen och ammunition m. m. för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 6,400,000 kronor.
53:o) Anskaffning och underhåll av motorfordon. Kungl. Majit hade föreslagit
riksdagen (punkt 57, sid. 99 och 100) att till anskaffning och underhåll av
motorfordon för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 850,000
kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med ändring
av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 1,050,000 kronor.
Utskottet.
38
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
TJtskotlet.
Utskottet.
Förevarande anslag, som enligt 1936 års kostnadsberäkningar för nästa
budgetår uppskattats till 700,000 kronor, är för innevarande budgetår uppfört
med 760,000 kronor.
Arméförvaltningen har hemställt, att anslaget måtte jämväl för nästa
budgetår höjas med 60,000 kronor på grund av inträffad prisstegring samt
med 208,000 kronor, motsvarande anskaffningskostnaderna för motorfordon,
som kasserats eller bort kasseras men på grund av bristande medelstillgång
hittills ej kunnat ersättas.
Departementschefen har så tillvida ansett sig böra biträda ämbetsverkets
framställning, att han tillstyrkt, att anslaget för budgetåret 1939/40 upptages
till 850,000 kronor.
Den i propositionen nr 232 föreslagna ökningen sammanhänger med frågan
örn förstärkningen av den personella försvarsberedskapen.
Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag
angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,
får utskottet, som tillstyrker det äskade anslagsbeloppet, hemställa,
att riksdagen må till anskaffning oell underhåll av motorfordon
för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 1,050,000
kronor.
54:o) Anskaffning och underhåll av ingenjörmateriel m. m. Kungl. Majit hade
föreslagit riksdagen (punkt 58, sid. 100) att till anskaffning och underhåll av
ingenjörmateriel m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 800,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 232 — med ändring
av ovannämnda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 900,000 kronor.
Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag
angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,
får utskottet med tillstyrkande av den äskade medelsanvisningen
hemställa,
att riksdagen må till anskaffning och underhåll av ingenjörmateriel
m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 900,000 kronor.
55:o) Försök med viss tygmateriel. Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag
(punkt 59, sid. 100—102) hemställer utskottet,
att riksdagen må till försök med viss tygmateriel för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 250,000 kronor.
56:o) Maskiner och verktyg för tyganstalten på Gotland. I enlighet med Kungl.
Majits förslag (punkt 60, sid. 102 och 103) hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
39
att riksdagen må till anskaffning av maskiner och verktyg för
tyganstalten på Gotland för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 40,000 kronor.
57:o) Lastbilar för krigsskolan. Kungl. Majit bär föreslagit riksdagen (punkt
61, sid. 103—106) att till anskaffande av lastbilar för krigsskolan för budgetåret
1939/40 anvisa ett anslag av 63,000 kronor.
Departementschefen bär föreslagit, att krigsskolan disponerar egen bilpark,
bestående av 10 lastbilar, med vilken erforderliga personaltransporter kunde
utföras, vilket i väsentlig grad skulle underlätta övningarnas anordnande och
möjliggöra ett mera effektivt utnyttjande av övningstiden. Härtill komme, att
med en dylik anordning besparingar syntes kunna göras i skolans för närvarande
dryga kostnader för personaltransporter. Departementschefen har beräknat
denna kostnadsbesparing till 15,000 kronor, med vilket belopp den
under lantförsvarets undervisningsanslag upptagna anslagsposten för krigsskolan
därför ansetts böra minskas. De för anskaffningen av bilarna beräknade
kostnaderna uppgå till 63,000 kronor. De årliga utgifterna för bilarnas underhåll
och drift, vilka beräknats till omkring 25,000 kronor, skulle enligt departementschefens
mening bestridas av undervisningsanslaget.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majis föreliggande
förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till anskaffande av lastbilar för krigsskolan
för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 63,000 kronor.
58:o) Viss materielanskaffning (anslag nr 2). Beträffande Kungl. Majis framställning
om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 62) har riksdagen redan
fattat beslut, varom härmed
erinras.
59:o) Viss luftvärnsmateriel. Kungl. Maji har föreslagit riksdagen (punkt
63, sid. 108 och 109) att till anskaffande av viss luftvärnsmateriel för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 15,000,000 kronor.
På därom av Kungl. Maji i statsverkspropositionen till 1938 års riksdag
gjord framställning bemyndigades Kungl. Maji att gå i författning örn beställande
av viss luftvärnsmateriel för hemortens försvar för en kostnad av
högst 20,000,000 kronor.
Genom beslut den 8 juli 1938 har Kungl. Maji därefter uppdragit åt arméförvaltningen
att i enlighet med viss angiven plan verkställa den sålunda
beslutade matelielupphandlingen.
I sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för nästkommande
budgetår har arméförvaltningen nu meddelat, att de av ämbetsverkets tygdepartement
i anledning härav träffade leveransavtalen och i dessa överens
-
Utskottet.
40
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet.
Utskottet.
komna leveranstider gjorde det erforderligt, att under nästkommande budgetår
ett belopp av 15,000,000 kronor stöde till förfogande för bestridande av för
materielanskaffningen då uppkommande kostnader. Arméförvaltningen bar
därför hemställt, att Kungl. Majit måtte hos riksdagen göra framställning örn
anvisande av nämnda belopp för budgetåret 1939/40.
Denna arméförvaltningens framställning har departementschefen ansett sig
böra biträda.
Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag, att ett belopp
av 15 miljoner kronor anvisas för nästa budgetår för bestridande av för hemortens
försvar avsedd luftvärnsmateriel.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till anskaffande av viss luftvärnsmateriel för
budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 15,000,000
kronor.
Byggnader m. m.
60:o) Byggnader, övningsfält och skjutbanor. Kungl. Majit hade föreslagit
riksdagen (punkt 64, sid. 109-—lil) att till byggnader, övningsfält och skjutbanor
för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 3,450,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 232 — med ändring
av ovannämnda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande ändamål
för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 3,500,000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 3,300,000
kronor.
Den i statsverkspropositionen föreslagna ökningen är i huvudsak beroende
på den höjda prisnivån å byggnadsarbeten.
Departementschefen har i detta sammanhang föreslagit, att det borde få ankomma
på Kungl. Majit att i enstaka fall medgiva, att, därest utgifterna för
en fastighet skulle visa sig överstiga inkomsterna från densamma och de
behållna inkomsterna från samtliga ifrågavarande fastigheter ej förslå för skillnadens
täckande, det uppkomna underskottet må täckas av under byggnadsanslaget
anvisade medel.
Den i propositionen nr 232 föreslagna ökningen sammanhänger med frågan
örn förstärkning av den personella försvarsberedskapen.
Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag angående
vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,
får utskottet, som intet har att invända mot det äskade anslagsbeloppet eller
mot vad departementschefen i samband därmed anfört, hemställa,
att riksdagen må till byggnader, övningsfält och skjutbanor för
budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 3,500,000
kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
41
61:o) Iståndsättningsarbeten å lantförsvarets byggnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 65, sid. lil och 112), vilket är föranlett därav, att lantförsvarets
kaserner och byggnader för närvarande på åtskilliga håll befinna
sig i ett ur underhållssynpunkt långt ifrån tillfredsställande skick, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till iståndsättningsarbeten å lantförsvarets
byggnader för budgetåret 1989/40 anvisa ett reservationsanslag
av 500,000 kronor.
62:o) Ny mässbyggnad vid Norrbottens regemente. Nybyggnad m. m. vid militärsjukhuset
i Eksjö. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 66 och
67, sid. 112—114), vilka innebära anvisande av återstående delar av de för
ifrågavarande byggnadsarbeten beräknade kostnaderna, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa
a) till ny mässbyggnad vid Norrbottens regemente ett reservationsanslag
av 82,000 kronor;
b) till nybyggnad m. m. vid militärsjukhuset i Eksjö ett reservationsanslag
av 55,000 kronor.
63:o) Vissa nybyggnadsarbeten m. m. vid Svea ingenjörkårs förläggning på Laxön.
Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 68, sid. 114—116) att till vissa
^byggnadsarbeten m. m. vid Svea ingenjörkårs förläggning på Laxön för
budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 80,000 kronor.
Å beredskapsstat för innevarande budgetår är upptaget ett förskottsanslag
av 80,000 kronor till vissa nybyggnadsarbeten m. m. vid Svea ingenjörkårs
förläggning på Laxön. De arbeten, som voro avsedda att komma till utförande
för dessa medel, utgöras av nybyggnader för kokinrättning och marketenteri
samt mathallar. Med hänsyn till önskvärdheten, att ifrågavarande byggnader
snarast möjligt komma till utförande, har departementschefen föreslagit, att
ett belopp av 80,000 kronor beräknas för ändamålet å riksstaten för nästa
budgetår.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till vissa nybyggnadsarbeten m. m. vid Svea
ingenjörkårs förläggning på Laxön för budgetåret 1939/40 anvisa
ett reservationsanslag av 80,000 kronor.
64:o) Kemiska tvättinrättningar vid Skaraborgs regemente och Gotlands infanteriregemente.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69, sid. 116 och 117)
hemställer utskottet,
att riksdagen må till anordnande av kemiska tvättinrättningar
vid Skaraborgs regemente och Gotlands infanteriregemente för
budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 116,000
kronor.
«
Utskottet.
42
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet.
»
65:o) Modernisering av matinrättningen vid Norrlands dragonregemente. Med
tillstyrkande av Kungl. Majits förslag (punkt 70, sid. 117) och under framhållande
av att de ifrågasatta arbetena synas vara av behovet synnerligen påkallade
för försättande av matinrättningen vid regementet i ett mot nutida
krav svarande skick, hemställer utskottet,
att riksdagen må till modernisering av matinrättning en vid
Norrlands dragonregemente för budgetåret 1939/40 anvisa ett
reservationsanslag av 45,000 kronor.
66:o) Iståndsättande av vissa elektriska anläggningar. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 71, sid. 117 och 118) att till iståndsättande av vissa
elektriska anläggningar för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 100,000 kronor.
Å beredskapsstat för innevarande budgetår är upptaget ett förskottsanslag
av 420,000 kronor till iståndsättande av de elektriska anläggningarna i andra
arméfördelningen tillhörande etablissement och byggnader i Östersund och
Sollefteå. Departementschefen, som funnit erforderligt, att medel för dessa
arbeten beräknas å riksstaten för nästa budgetår, har föreslagit, att det för
arbetena i deras helhet beräknade kostnadsbeloppet, 420,000 kronor, fördelas
på fyra budgetår, varvid för nästa budgetår böra anvisas 100,000 kronor.
I enlighet med Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till iståndsättande av vissa elektriska anläggningar
för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av
100,000 kronor.
67:o) Nybyggnader m. m. för ammunitionsförråd vid Norrlands artilleriregemente.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 72, sid. 118) och under erinran,
att å beredskapsstat för innevarande budgetår upptagits för ifrågavarande
ändamål ett förskottsanslag av 50,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till nybyggnader m. m. för ammunitionsförråd
vid Norrlands artilleriregemente för budgetåret 1939/40 anvisa
ett reservationsanslag av 50,000 kronor.
68:o) Ombyggnad av ammunitionsförrådet vid Smålands arméartilleriregemente.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73, sid. 119 och 120) och
under förmälan, att kostnaderna för ifrågavarande arbeten beräknats till
135,000 kronor att fördelas på två budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till ombyggnad av ammunitionsförrådet vid
Smålands arméartilleriregemente för budgetåret 1939/40 anvisa
ett reservationsanslag av 65,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
43
69:o) Ändringsarbeten inom militärstabsbyggnaden i Stockholm. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74, sid. 120 och 121) och med förmälan, att det
begärda anslaget är avsett dels till täckande av ett av arméförvaltningens
fortifikationsstyrelse förskotterat belopp å 54,600 kronor till vissa här ifrågavarande
ändringsarbeten, dels ock för inredande av lokaler för det fotografiska
centrallaboratoriet, vilka kostnader beräknats till 13,750 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må för ändringsarbeten inom militärstabsbyggnaden
i Stochholm för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 68,500 kronor.
70:o) Inredningsarbeten m. m. i vissa lokaler inom artillerigården. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75, sid. 121 och 122) och med förmälan, att
det begärda anslaget är i huvudsak avsett för anordnande av värmeledning
och verkställande av vissa inredningsarbeten i de av rikskommissionen för
ekonomisk försvarsberedskap disponerade lokalerna i artillerigården, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till inredningsarbeten m. m. i vissa lokaler
inom artillerigården för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 52,800 kronor.
71:o) Vissa restaureringsarbeten inom Karlbergs slott. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 76, sid. 122 och 123) att till vissa restaureringsarbeten
inom Karlbergs slott för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av
100.000 kronor.
Kostnaderna för ifrågavarande restaureringsarbeten hava av arméförvaltningens
fortifikationsstyrelse beräknats till 250,000 kronor.
På därom av Kungl. Majit gjord framställning upptog 1938 års riksdag för
ändamålet å beredskapsstat för innevarande budgetår ett förskottsanslag av
75.000 kronor.
Departementschefen, som har funnit synnerligen önskvärt, att de planerade
restaureringsarbetena inom Karlbergs slott kunna igångsättas inom den närmaste
tiden, har ansett sig böra förorda, att medel för dessa arbetens igångsättande
beräknas i riksstaten för nästkommande budgetår. Kostnaderna för
arbetena har departementschefen ansett kunna fördelas på två eller tre
budgetår, varvid för nästkommande budgetår synts böra upptagas ett belopp
av 100,000 kronor. Det borde enligt departementschefens mening få ankomma
på Kungl. Majit att efter förslag i ämnet av vederbörlig myndighet meddela
närmare bestämmelser angående beloppets disponerande.
Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka, att de planerade restaureringsarbetena
inom Karlbergs slott igångsättas inom den närmaste tiden, har intet
att erinra mot det för ändamålet äskade anslaget liksom ej heller mot vad
departementschefen i ärendet anfört.
Utskottet.
44
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till vissa res tärner ingsar beten inom Karlbergs
slott för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av
100,000 kronor.
72:o) Uppvärmningsanläggningar vid Skaraborgs och Norrbottens regementen.
Uppvärmningsanläggning inom Wendes artilleriregementes östra kasernetablissement.
Uppvärmningsanläggningar vid Jämtlands fältjägarregemente och Dalregementet.
Uppvärmningsanläggning inom Fredrikshovsslott. På därom av Kungl. Majit gjorda
framställningar (punkterna 77—80, sid. 124—127) hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa
a) till uppvärmningsanläggningar vid Skaraborgs och Norrbottens
regementen ett reservationsanslag av 245,000 kronor;
b) till uppvärmningsanläggning inom Wendes artilleriregementes
östra kasernetablissement ett reservationsanslag av
130,000 kronor;
c) till uppvärmningsanläggningar vid Jämtlands fältjägarregemente
och Dalregementet ett reservationsanslag av 215,000
kronor;
d) till uppvärmningsanläggning inom Fredrikshovs slott ett
reservationsanslag av 40,000 kronor.
73:o) Förbättring av Norrbottens regementes kulspruteskjutbana. Kulspruteskjutbana
för Upplands regemente. Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag
(punkterna 81 och 82, sid. 128—130) hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa
a) till förbättring av Norrbottens regementes kulspruteskjutbana
ett reservationsanslag av 50,000 kronor;
b) till anläggande av kulspruteskjutbana för Upplands regemente
ett reservationsanslag av 40,000 kronor.
74:o) Förvärv av vissa verkstadsfastigheter i Boden m. m. På därom av Kungl.
Majit gjord framställning (punkt 83, sid. 130 och 131) hemställer utskottet,
att riksdagen må till förvärv av vissa verkstadsfastigheter i
Boden m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 49,000 kronor.
75:o) Inköp av mark till skjutplats för luftvärnsartilleriet vid Hästholmen m. m.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 84, sid. 131—133) och under
erinran, att enligt 1936 års försvarsordning förutsatts, att skjutplats för Östgöta
luftvärnsregemente skulle förläggas till Hästholmen och medel härför
beräknats, dock icke för inköp av mark, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
45
att riksdagen må till inköp av mark till skjutplats för luftvärnsartilleriet
vid Hästholmen m. m. för budgetåret 1939/40
anvisa ett reservationsanslag av 30,000 kronor.
76:o) Ackumulatorbatterier för Bodens fästning. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 85, sid. 134) och med erinran, att kostnaderna för här ifrågavarande
ändamål beräknats till 180,000 kronor att fördelas på tre budgetar,
av vilket belopp 1938 års riksdag anvisade 60,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till anskaffande av ackumulatorbatterier
för Bodens fästning för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 60,000 kronor.
Diverse.
77:o) Ersättning för rustning och rotering. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 86, sid. 134) och under erinran, att anslaget för innevarande
budgetår upptagits med 140,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till ersättning för rustning och rotering för
budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 100,000 kronor.
78:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87, sid.
134 och 135) och under erinran, att för innevarande budgetår anvisats samma
anslagsbelopp, som nu begärts, hemställer utskottet,
att riksdagen må till extra utgifter för budgetåret 1939/40 anvisa
ett reservationsanslag av 350,000 kronor.
79:o) Semester åt vid lantförsvaret anställda arbetare. På därom av Kungl.
Majit gjord framställning (punkt 88, sid. 135) och under erinran, att i kostnadsberäkningarna
för den nya härordningen medelsbehovet för ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1939/40 uppskattats till 245,000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till semester åt vid lantförsvaret anställda
arbetare för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av
245,050 kronor.
46
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet.
E. SJÖFÖRSVARET.
Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.
80:o) Avlöning till personal vid marinförvaltningen. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 89, sid. 136—140) att
dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning för
den civila personalen vid marinförvaltningen;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för marinförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40;
dels ock till avlöning till personal vid marinförvaltningen för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 379,000 kronor.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
295,400 kronor.
Departementschefens förslag innebär, förutom de ändringar som föranledas
av tillämpningen av det nja civila avlöningsreglementet, följande.
Den kemist, som enligt den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen
finnes anställd vid marinförvaltningen med lön enligt lönegraden
C 12 i militära avlöningsreglementet men i tjänsteförteckningen till
det nya civila avlöningsreglementet hänförts till lönegraden A 27, uppföres å
personalförteckningen för den civila personalen på ordinarie stat vid ämbetsverket.
Jämväl den å den för innevarande år fastställda staten uppförda befattningen
å övergångsstat för en andre kemist överföres från det militära till
det civila avlöningsreglementet, och hänföres han till lönegraden A 22 samt
beräknas avlöning för befattningen under en särskild anslagspost. Å ämbetsverkets
nautiska avdelning beräknas ytterligare en pensionerad officer, enär
arbetskraften å denna avdelning visat sig vara allför knappt tillmätt, och såsom
arvode åt denne beräknas ett belopp av 3,180 kronor. Beträffande den ickeordinarie
personalen beräknas medel för avlöning för ytterligare en befattningshavare
å kameralbyrån i 15:e lönegraden samt för ytterligare en kvinnlig
befattningshavare i 4:e lönegraden.
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må
a) fastställa följande personalförteckning för den civila personalen
vid marinförvaltningen:
Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat.
Befattning Lönegrad
1 marinöverkommissarie.................................. B 1
1 amiralitetsråd .......................................... A 30
1 kemist.................................................... A 27
1 revisionskommissarie .................................. A 26
Statsutskottets utlåtande Nr 4. 47
1 kamrerare................................................ A 26
1 sekreterare .............................................. A 24
1 revisor och bokhållare.................................. A 21
4 revisorer ................................................ A 21
2 notarier.................................................. A 21
1 marinkassör ............................................ A 21
3 kansliskrivare............................................ A 11
3 kanslibiträden .......................................... A 7
1 förste expeditionsvakt.................................. A 7
3 expeditionsvakter ...................................... A 5
7 kontorsbiträden ........................................ A 4
Tjänsteman å övergångsstat.
1 andre kemist............................................ A 22;
b) godkänna följande avlöningsstat för marinförvaltningen,
att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1939/40:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis .................................. kronor 207,400: —
2. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat,
förslagsvis .................................. » 9,000: —
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t .................. » 42,430: —
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
:
a. Grundavlöningar m. m. kronor 88,200: —
b. Avlöningsförhöjningar
m. mförslagsvis » 12,800:— » 101,000: —
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ » 19,170: —
Summa förslagsanslag kronor 379,000:—;
c) till avlöning till personal vid marinförvaltningen för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 379,000 kronor.
81:o) Avlöning till personal vid kårer och stater m. fl. Avlöning till personal
å övergångsstat vid marinen. Beträffande Kungl. Maj:ts framställningar om
anslag till ifrågavarande ändamål (punkterna 90 och 91) avgiver utskottet
framdeles under riksdagen utlåtanden, vilket härmed
anmäles.
82:o) Rekryteringskostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
92, sid. 141—143) att till rekryteringskostnader för budgetåret 1939/40
anvisa ett förslagsanslag av 130,000 kronor.
Utskottet.
48 Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
121,000 kronor.
För nästa budgetår har departementschefen ansett, att anslaget bör höjas
till 130,000 kronor, huvudsakligen på grund av det under lantförsvarets motsvarande
anslag tillstyrkta utvidgandet av rätten att åtnjuta avskedspremie
ävensom den merkostnad, som kan komma att uppstå genom det likaledes
i det föregående begärda bemyndigandet för Kungl. Maj:t att för en eller
flera rekryteringsenheter höja det till rekryteringsombud nu utgående
arvodet.
Med hänvisning till vad utskottet anfört under lantförsvarets motsvarande
anslag får utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits
förslag rörande anslagets beräkning för nästkommande budgetår, hemställa,
att riksdagen må till rekryteringskostnader för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 130,000 kronor.
83:o) Marinens reservstat. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 93,
sid. 143) att
dels bemyndiga Kungl. Majit att fastställa stat för budgetåret 1939/40
för marinens reservstat,
dels ock till bestridande av kostnaderna för marinens reservstat för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 60,000 kronor.
Uti de förutberörda båda likalydande motionerna, väckta, den ena inom
första kammaren av herr N. Holmström m. fl. (nr 128) och den andra inom
andra kammaren av herr R. Lundqvist m. fl. (nr 290), har hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att den f. d. reservstatspersonal, som tillträtt pension
före den 1 juli 1936, måtte från och med den 1 juli 1939 i pensionshänseende
likställas med 1936 års reservstatspensionärer så till vida, att den tillerkännes
den pension, som ett återställande av den ursprungliga pensionsrelationen
betingar, eller, därest detta yrkande icke kan bifallas, att i skrivelse till Kungl.
Majit hemställa, att förslag örn dylik pensionsförbättring förelägges 1940 års
riksdag.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionen I: 128.
Å riksstaten för det löpande budgetåret har förevarande anslag upptagits
med 60,000 kronor, varav 51,600 kronor beräknats för löner åt vederbörande
personal. Återstoden av anslaget avses för beredande av avlöningstillägg,
resekostnads- och traktamentsersättning samt pensioner åt personalen.
För nästa budgetår ifrågasätter departementschefen icke någon ändring av
den för anslaget gällande personalstaten och icke heller någon ändring i fråga
örn anslagsbeloppet.
TJtslcottet.
Vidkommande det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet hänvisa till
vad utskottet i denna fråga anfört under lantförsvarets motsvarande anslag.
Statsutskottets utlåtande Nr 4. 49
Då Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt icke föranlett någon
erinran från utskottets sida, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Majit att fastställa stat för budgetåret
1939/40 för marinens reservstat;
b) till bestridande av kostnaderna för marinens reservstat
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 60,000 kronor.
84:o) Marinens reservpersonal. Kungl. Majit hade föreslagit riksdagen (punkt
94, sid. 144) att till marinens reservpersonal för budgetåret 1939/40 anvisa
ett förslagsanslag av 290,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 -—• med
ändring av förberörda förslag —- föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår anvisa 315,000 kronor.
Förslagsanslaget till marinens reservpersonal är i riksstaten för innevarande
budgetår uppfört med 265,000 kronor.
Med hänsyn till att anslaget tidigare överskridits och till den inverkan,
som de nya avlöningsbestämmelserna för militär personal komma att få på
belastningen av anslaget, ansåg sig departementschefen vid statsverkspropositionens
framläggande böra räkna med ett medelsbehov för nästa budgetår
av 290,000 kronor.
Det i propositionen nr 232 framlagda förslaget rörande anslagets beräkning
sammanhänger med frågan örn förstärkning av den personella försvarsberedskapen.
Under erinran att riksdagen numera bifallit utskottets utlåtande angående
vidtagande av vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,
får utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl.
Majits förslag rörande medelsanvisningen för nu ifrågavarande ändamål, hemställa,
att riksdagen må till marinens reservpersonal för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 315,000 kronor.
85:o) Rese- och traktamentspenningar. Flyttningsersättning. Resestipendier.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkterna 95—97, sid. 144 och 145),
vilka i förhållande till de för ifrågavarande ändamål för innevarande budgetår
anvisade anslagen innebära beträffande det nedan under a) upptagna
anslaget en med hänsyn till den enligt 1936 års försvarsbeslut utökade organisationen
föranledd höjning med 2,000 kronor och i övrigt oförändrade anslagsbelopp,
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa
a) till rese- och tralctamentspenningar ett förslagsanslag av
74,000 kronor;
b) till flyttningsersättning ett förslagsanslag av 55,000 kronor;
c) till resestipendier ett reservationsanslag av 14,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 4. lisi sa 4
Utskottet.
50
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
De värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning.
86:o) De värnpliktigas avlöning. Kungl. Maj:t hade föreslagit riksdagen
(punkt 98, sid. 145 och 146) att till de värnpliktigas avlöning för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 542,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i proposition nr 233 angående förslag till lag
om vissa ändringar i värnpliktslagen den 30 juni 1936 (nr 443), under
åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet över
försvarsärenden för den 24 mars 1939, föreslagit riksdagen besluta, bland
annat, att i fredstid penningbidraget till de i § 24 mom. 1 b) värnpliktslagen
— enligt dess genom samma proposition föreslagna ändrade lydelse — omförmälda
värnpliktiga skall från och med tvåhundraelfte tjänstgöringsdagen
utgå med två kronor örn dagen.
Vidare har Kungl. Majit i förut berörda proposition nr 232 — med ändring
av ovannämnda i statsverkspropositionen framlagda förslag — föreslagit riksdagen
att för nu ifrågavarande ändamål för nästa budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 685,000 kronor.
Uti den inom andra kammaren av herr J. H. Brädefors m. fl. väckta förutberörda
motionen (nr 126) har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att
dagavlöningen till de värnpliktiga oavsett tjänstgöringstidens längd måtte
höjas till en krona per tjänstgöringsdag samt med anledning härav de i årets
statsverksproposition upptagna förslagsanslagen till de värnpliktigas dagavlöning
måtte höjas med hänsyn därtill.
Vidare har uti den inom andra kammaren av herr A. Olsson i Stockholm
m. fl. väckta likaledes förutberörda motionen (nr 203) hemställts, att dagavlöningen
för samtliga värnpliktiga ökas från nuvarande 50 öre per dag till
1 krona per dag.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
497,000 kronor.
Vid statsverkspropositionens framläggande beräknade departementschefen
antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga m. fl. vid marinen under budgetåret
1939/40 till 971,204, vilket innebär en ökning i förhållande till för innevarande
budgetår beräknat antal beroende på dels behov av ökat antal tjänstgöringsdagar
för värnpliktiga ur ersättningsreserven, dels anbefalld ökning
av antalet kadetter och aspiranter, dels ock att vissa värnpliktiga ur ersättningsreserven
hösten 1938, i syfte att stärka beredskapen, inkallades för tjänstgöring
vid kustartilleriet och att deras tjänstgöring delvis kommer att infalla
under nästa budgetår.
Det i propositionen nr 233 framlagda förslaget örn att i fredstid penningbidraget
till vissa värnpliktiga skall från och med tvåhundraelfte tjänst
-
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
51
göringsdagen utgå med två kronor örn dagen sammanhänger med Kungl.
Maj:ts i samma proposition framlagda förslag därom, att tjänstgöringstiden
för de flottans värnpliktiga i »allmän tjänst», vilka äro inskrivna vid sjömanshus,
skall utökas från 200 till 340 dagar. Departementschefen har i likhet med
cheferna för marinen och försvarsstaben funnit det vara med billigheten
överensstämmande, att de ifrågavarande värnpliktiga vid flottan erhålla ett
förhöjt penningbidrag under den i förhållande till andra värnpliktiga förlängda
tjänstgöringstiden.
I propositionen nr 232 framlagt förslag rörande anslagsberäkningen sammanhänger
dels med ovanberörda fråga örn tjänstgöringstidens längd för
vissa värnpliktiga dels ock med frågan örn den personella försvarsberedskapens
stärkande i övrigt.
Med erinran örn att riksdagens vederbörande utskott tillstyrkt Kungl. Maj :ts
proposition nr 233 angående förslag till lag örn vissa ändringar i värnpliktslagen
den 30 juni 1936 (nr 443), i vad propositionen avser ökning av tjänstgöringstiden
för värnpliktiga i »allmän tjänst» vid flottan, vilka äro inskrivna
vid sjömanshus, finner utskottet sig böra på av departementschefen anförda
skäl tillstyrka förslaget örn att ifrågavarande värnpliktiga från och med tvåhundraelfte
tjänstgöringsdagen skola erhålla penningbidrag med två kronor
om dagen.
Vidkommande de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet under hänvisning
till vad som anförts under lantförsvarets motsvarande anslag avstyrka
dessa förslag, i vad de avse förevarande anslag.
Mot den av departementschefen verkställda beräkningen av sjöförsvarets
anslag till de värnpliktigas avlöning har utskottet icke funnit anledning till
erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) besluta, att i fredstid penningbidraget till de i § 27
mom. 1 A c) värnpliktslagen omförmälda å sjömanshus inskrivna
värnpliktiga vid flottan skall från och med tvåhundraelfte tjänstgöringsdagen
utgå med två kronor örn dagen;
b) avslå motionerna II: 126 och II: 203 örn höjningen av dagavlöningen
till de värnpliktiga i vad motionerna avse förevarande
anslag;
c) till de värnpliktigas avlöning för budgetåret 1939/40 anvisa
ett förslagsanslag av 685,000 kronor.
87:o) Understöd åt vissa värnpliktigas familjer. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 99, sid. 147) att till understöd åt vissa värnpliktigas familjer
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 15,000 kronor eller samma
belopp som det för innevarande budgetår anvisade.
Uti förutberörda av herr J. Ii. Brädefors m. fl. inom andra kammaren
väckta motion (nr 127) har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att andra
Utskottet
52
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet.
Utskottet.
stycket 1 § av Kungl. Maj:ts förordning om understöd i vissa fall åt värnpliktigs
hustru och barn (familjeunderstöd) av den 12 juni 1931 (nr 257)
måtte utgå.
Yidkommande det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet hänvisa till
vad utskottet i denna fråga anfört under lantförsvarets motsvarande anslag.
Då Kungl. Maj:ts förslag till anslagsberäkning för ifrågavarande ändamål
icke föranlett någon erinran från utskottets sida, hemställer utskottet,
att riksdagen må till understöd åt vissa värnpliktigas familjer
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 15,000 kronor.
88:o) Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m. Kungl. Majit hade
föreslagit riksdagen (punkt 100, sid. 147) att till inskrivnings-, mönstrings- och
färdkostnader m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 148,000
kronor eller samma belopp som det för innevarande budgetår anvisade.
Sedermera har Kungl. Majit i förutberörda proposition nr 232 — med
ändring av ifrågavarande förslag — föreslagit riksdagen att för ändamålet
för budgetåret 1939/40 anvisa 170,000 kronor, vilket sammanhänger med
frågan örn förstärkning av den personella försvarsberedskapen.
Under erinran att riksdagen bifallit av utskottet avgivet utlåtande angående
vidtagande av vissa åtgärder i syfte att förstärka den personella försvarsberedskapen,
får utskottet med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställa,
att riksdagen må till inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader
m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av
170,000 kronor.
Undervisning, understöd, expenser m. m.
89:o) Undervisningsmateriel samt undervisningsanstalter m. m. Med tillstyrkande
av Kungl. Majits förslag (punkt 101, sid. 147), vilket i förhållande till
det för innevarande budgetår anvisade anslaget innebär en höjning med 4,000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till undervisningsmateriel samt undervisningsanstalter
m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 44,000 kronor.
90:o) Marinläkarkurs. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 102, sid.
148) att till anordnande av marinläkarkurs för budgetåret 1939/40 anvisa ett
anslag av 12,500 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
53
Alltsedan marinläkarkåren organiserades, hava särskilda utbildningskurser
för marinläkare anordnats, då antalet marinläkare av 2:a graden, som
ej deltagit i dylik kurs, uppgått till omkring tio. Sådan marinläkarkurs avhölls
senast år 1936, sedan i riksstaten för budgetåret 1936/37 för ändamålet uppförts
ett anslag av 11,600 kronor.
Under framhållande av att antalet marinläkare av 2:a graden, som icke
genomgått dylik kurs, under loppet av innevarande budgetår med största
sannolikhet komme att uppgå till tio, har marinförvaltningen hemställt, att
för anordnande av marinläkarkurs hösten 1939 ett belopp av 12,560 kronor
måtte ställas till förfogande för budgetåret 1939/40, och har departementschefen
funnit sig böra tillstyrka detta förslag, därvid (jock kostnaderna synts
honom kunna begränsas till 12,500 kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den begärda medelsanvisningen
i enlighet med departementschefens förslag, får hemställa,
att riksdagen må till anordnande av en marinläkarkurs för
budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 12,500 kronor.
91:o) Studiestipendier. Understöd åt föreningar. Skrivmaterialier och expenser
m. m. Tryckningskostnader. Biblioteksverksamhet för underofficerare och manskap
vid marinen. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 103—107,
sid. 148—151), vilka i förhållande till de för ifrågavarande ändamål för innevarande
budgetår anvisade anslagen innebära beträffande det under a) upptagna
anslaget en höjning med 1,000 kronor, det under c) upptagna anslaget
en höjning med 31,300 kronor med hänsyn till dels behovet av anskaffning av
möbler m. m. för vissa myndigheter, dels ock inträffad prisstegring å olika
slag av skrivmaterialier och expeditionsinventarier, det under d) upptagna
anslaget en höjning med 10,000 kronor på grund av anslagsbelastningen samt
övriga anslag oförändrade belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa
a) till studiestipendier ett reservationsanslag av 2,000 kronor;
b) till understöd åt föreningar ett anslag av 10,000 kronor;
c) till skrivmaterialier och expenser m. m. ett reservationsanslag
av 400,000 kronor;
d) till tryckningskostnader ett förslagsanslag av 50,000 kronor;
e) till biblioteksverksamhet för underofficerare och manskap
vid marinen ett anslag av 6,200 kronor.
92:o) Amiralitetskollegii och marinförvaltningens historia. Kungl. Majit har
föreslagit riksdagen (punkt 108, sid. 151—153) att till utgivande av amiralitetskollegii
och marinförvaltningens historia för budgetåret 1939/40 anvisa ett
anslag av 5,000 kronor.
Genom brev den 2 november 1928 och den 30 juni 1934 har Kungl. Majit
ställt sammanlagt 3,750 kronor till marinförvaltningens förfogande från sjö
-
Utskottet.
54
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet.
försvarets anslag till extra utgifter såsom bidrag till bestridande av kostnader
för dels vissa förberedande arkivstudier m. m. i och för utgivande av ämbetsverkets
historia, dels ock för utgivandet av samma historia.
I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästkommande
budgetår har marinförvaltningen anmält, att första delen av »Amiralitetskollegii
och marinförvaltningens historia», omfattande tiden 1634—1700,
kommit till utförande med hjälp av från enskilda personer tillskjutna belopp.
Medel saknades emellertid för slutligt utgivande av arbetet, vilket beräknades
draga en kostnad av omkring 5,000 kronor. Därest detta belopp tillskötes av
statsmedel, skulle äganderätten till vederbörligt manuskript helt tillfalla
kronan, och hemställde marinförvaltningen, att samma belopp måtte för nu
ifrågavarande ändamål äskas av riksdagen för nästkommande budgetår.
Under hänvisning till att riksdagen tidigare anvisat ett sammanlagt belopp
av 39,460 kronor till utgivande av krigskollegii historia och då den nu ifrågasatta
publikationen synts fullt jämförbar med nämnda tidigare verk, har departementschefen
tillstyrkt marinförvaltningens framställning örn anvisande för
nästkommande budgetår av 5,000 kronor för ändamålet.
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, får hemställa,
att riksdagen må till utgivande av amiralitetsJcollegii och marinförvaltningens
historia för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag
av 5,000 kronor.
Förplägnad, beklädnad m. m.
93:o) Mathållning. Kungl. Majit hade föreslagit riksdagen (punkt 109, sid.
153—155) att till mathållning för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag
av 3,090,000 kronor.
Sedermera bär Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med
ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår anvisa 3,300,000 kronor.
Förslagsanslaget till mathållning är i riksstaten för innevarande budgetår
uppfört med 2,890,000 kronor.
För nästa budgetår, då liksom under innevarande budgetår smör skall
komma till användning i stället för margarin vid försvarsväsendets matinrättningar,
har normalportionspriset beräknats till 99.5 öre för landportion och
till 1 krona 49 öre för sjöportion. För den civila personalens vid marinens
matinrättningar avlöningar m. m. beräknade departementschefen vid statsverkspropositionens
framläggande ett belopp av 194,000 kronor.
Det i propositionen nr 232 framlagda förslaget rörande anslagets beräkning
sammanhänger med frågan örn förstärkning av den personella försvarsberedskapen.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
55
Beträffande frågan om definitiv övergång till användning av smör inom
försvarsväsendet i stället för margarin får utskottet hänvisa till vad utskottet
härutinnan anfört under arméns motsvarande anslag.
Under erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag
angående vidtagande av vissa åtgärder för förstärkande av den personella
försvarsberedskapen, får utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot
Kungl. Maj:ts anslagsäskande under förevarande punkt, hemställa,
att riksdagen må till mathållning för budgetåret 1939/40
anvisa ett förslagsanslag av 3,300,000 kronor.
94:o) Beklädnad. Kungl. Maj:t hade föreslagit riksdagen (punkt 110, sid.
155) att till beklädnad för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av
1,470,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med
ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår anvisa 1,580,000 kronor.
Keservationsanslaget till beklädnad är i riksstaten för innevarande budgetår
uppfört med 1,298,000 kronor.
För nästa budgetår har departementschefen ansett, att anslaget, i enlighet
med framställning från marinförvaltningen, bör beräknas efter ett från 55
till 60 öre för man och tjänstgöringsdag förhöjt belopp med hänsyn till dels
inträffade prisstegringar, dels ock nödvändiga justeringar av vederbörliga
beklädnadsstater för manskapet. Vid statsverkspropositionens framläggande
räknade departementschefen med att ett antal av 2,453,100 tjänstgöringsdagar
borde komma i betraktande vid anslagets beräknande.
Det i propositionen nr 232 framlagda förslaget rörande anslagets beräkning
sammanhänger med frågan örn den personella försvarsberedskapens
stärkande och innebär en ökning av det i statsverkspropositionen beräknade
antalet tjänstgöringsdagar.
Med erinran örn att riksdagen numera bifallit av utskottet avgivet utlåtande
angående vidtagande av vissa åtgärder i syfte att förstärka den personella
försvarsberedskapen, får utskottet, som icke har något att invända mot Kungl.
Maj:ts förslag i fråga örn beräkningen - av förevarande anslag, hemställa,
att riksdagen må till beklädnad för budgetåret 1939/40 anvisa
ett reservationsanslag av 1,580,000 kronor.
3 f 95:o)"Kasern- och förplägnadsutredning samt sängservis m. m. Kungl. Majit
hade föreslagit riksdagen (punkt lil, sid. 156) att till kasern- och förplägnadsutredning
samt sängservis m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 187,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med
ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår anvisa 200,000 kronor.
Utskottet.
Utskottet.
56
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet.
I riksstaten för innevarande budgetår har kasernutredningsanslaget upptagits
till 170,000 kronor.
Jämväl för nästa budgetår har räknats med en dagskostnad av 12 öre. Det
med denna beräkningsgrund erhållna beloppet har å ena sidan reducerats med
20.000 kronor, motsvarande den kostnadsminskning, vilken beräknats uppkomma
till följd av att personal, som åtnjuter hyresbidrag eller inkvarteringsersättning,
själv ombesörjer sin inkvartering, men å andra sidan ökats med
ett belopp av 7,000 kronor, avsett för anskaffning av musikinstrument för
flottan och kustartilleriet. Härutöver har anslaget ökats med ett belopp av
5.000 kronor för anskaffning av möbler och förläggningsmateriel för nyuppförda
eller tillbyggda baracker å Vaxholms kustartilleriregementes förläggningar
å Korsö, Hellsten, Hamnskär och Ängsholmen.
Det i propositionen nr 232 framlagda förslaget rörande anslagets beräkning
innebär i förhållande till den i statsverkspropositionen gjorda anslagsberäkningen
att ett större antal tjänstgöringsdagar tagits i betraktande, vilket
sammanhänger med frågan örn förstärkning av den personella beredskapen.
Under erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag
angående vidtagande av vissa åtgärder för förstärkande av den personella
försvarsberedskapen, får utskottet, som icke har något att invända mot Kungl.
Maj:ts anslagsäskande för nu ifrågavarande ändamål, hemställa,
att riksdagen må till kasern- och förplägnadsutredning samt
sängservis m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 200,000 kronor.
96:o) Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m. Kungl. Majit hade
föreslagit riksdagen (punkt 112, sid. 156—158) att till bränsle, lyse, vatten,
renhållning och tvätt m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag
av 900,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med
ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår anvisa 935,000 kronor.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
925.000 kronor.
Enligt grunderna för 1936 års försvarsbeslut har medelsbehovet under förevarande
anslag beräknats till 850,000 kronor efter fullt genomförd organisation
samt till 840,000 kronor för budgetåret 1939/40. Rådande prisläge å bränslemarknaden
har emellertid ansetts nödvändiggöra ett högre anslagsbelopp
för nästkommande budgetår än det, som räknats med i 1936 års försvarsbeslut.
Samtidigt har dock en överflyttning till flottans övningsanslag av
den för närvarande till 37,000 kronor beräknade anslagsposten till uppvärmning
och belysning av depåfartygen ansetts böra ske, och vid statsverkspropositionens
framläggande ansåg sig departementschefen med hänsyn till
dessa förhållanden böra föreslå, att förevarande anslag för budgetåret 1939/40
beräknades till 900,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
57
Den i propositionen nr 232 föreslagna anslagsökningen sammanhänger
med frågan örn förstärkning av den personella försvarsberedskapen.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot departementschefens
förslag eller vad han i samband därmed anfört, får, under erinran att riksdagen
numera bifallit av utskottet avgivet utlåtande angående
av vissa åtgärder i syfte att förstärka den personella försvarsberedskapen,
hemställa,
att riksdagen må till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt
m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 935,000
kronor.
97:o) Modernisering av matinrättningen och manskapsbaracken å Oscarsvärn.
Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 113, sid. 158) att till modernisering
av matinrättningen å Oscarsvärn för budgetåret 1939/40 anvisa ett
reservationsanslag av 25,000 kronor.
I sin förenämnda skrivelse den 14 september 1938 har marinförvaltningen
gjort framställning örn medelsanvisning för modernisering av matinrättningen
å Oscarsvärn och därvid anfört i huvudsak följande:
Chefen för Sydkustens marindistrikt hade framhållit, att matsalsbyggnaden
å Oscarsvärn vore i trängande behov av modernisering och därvid
föreslagit, att densamma måtte förses med värmeledning samt tidsenlig
inredning i matsal, diskrum, kök och förrådsrum för en beräknad kostnad
av 15,000 kronor. Vidare hade chefen för Karlskrona kustartilleriregemente
framhållit, att i samband därmed även en modernisering av befintliga synnerligen
otidsenliga köksmaskiner och köksutrustning vore nödvändig. Sistnämnda
modernisering beräknades draga en kostnad av 12,000 kronor. Sammanlagda
kostnaden uppginge sålunda till 27,000 kronor. Marinförvaltningen,
som biträdde förslagen, hemställde örn äskande av medel till bestridande
av de utav desammas genomförande föranledda kostnaderna.
Departementschefen har funnit utrett, att en modernisering av ifrågavarande
matinrättning är i hög grad påkallad, och, då kostnaderna härför icke
synts kunna täckas av ordinarie anslagsmedel, tillstyrkt, att ett anslag av
25,000 kronor anvisas för ändamålet för budgetåret 1939/40.
Det av Kungl. Majit framlagda förslaget avser modernisering av matinrättningen
å Oscarsvärn, innebärande bland annat anordnande av värmeledning
i densamma. Utskottet har vid besök i Karlskrona kunnat konstatera,
att den föreslagna moderniseringen är synnerligen behövlig och tillstyrker
den för ändamålet äskade medelsanvisningen. Genom ifrågavarande
modernisering kommer visserligen Oscarsvärns värde såsom förläggningsplats
att i avsevärd grad ökas men enligt vad utskottet vid sitt besök därstädes
erfor, torde detta ökade viirde icke kunna tillfullo utnyttjas, så länge manskapsbaracken
därstädes icke anordnas för förläggning vintertid. Krav på
ökat förläggningsutrymme — jämväl under vintern — vid kustartillerirege
-
Utskottet.
Utskottet.
58
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
mentet hava framträtt såväl till följd av den år 1936 beslutade men ännu
ej genomförda utökningen av regementet som till den i beredskapssjfte
ökade inkallelsen av värnpliktiga. Genom vinterboning och värmeledningsinstallation
i manskapsbaracken å Oscarsvärn skulle det därjämte bliva möjligt
att i huvudsak undvika förläggning vintertid av manskap å de för sådant
ändamål i fredstid olämpliga valven å Kungsholms fort. Då det torde vara
önskvärt, att båda de sålunda aktuella byggnadsfrågor^ å Oscarsvärn löstes
samtidigt, har utskottet funnit sig böra föreslå att utöver det av Kungl.
Maj:t för modernisering av matinrättningen begärda beloppet, 25,000 kronor,
medel anvisas även för vinterboning, inberäknat värmeinstallation, av kustartilleriregementets
manskapsbarack. Enligt vad utskottet inhämtat skulle
kostnaderna härför uppgå till 32,000 kronor. Det av Kungl. Maj:t under
förevarande punkt upptagna anslaget torde således böra ökas med nämnda
belopp till 57,000 kronor och anslagets benämning i samband därmed ändras
till »Modernisering av matinrättningen och manskapsbaracken å Oscarsvärn».
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till modernisering av matinrättningen och
manskapsbaracken å Oscarsvärn för budgetåret 1939/40 anvisa
ett reservationsanslag av 57,000 kronor.
Övningar.
98:o) Flottans krigsberedskap och övningar. Kungl. Majit hade föreslagit riksdagen
(punkt 114, sid. 159—161) att till flottans krigsberedskap och övningar
för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 5,075,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 232 — med ändring av
förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande ändamål
för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 5,380,000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en av herr B.
Holmgren inom andra kammaren väckt motion (nr 119), vari hemställts, att
riksdagen, för möjliggörande av utbetalning till familjeförsörjare av manskapet
vid marinen, som har eget hushåll, av ett särskilt sjötillägg med 1
krona för dag, ville besluta härav betingad ökning av det av Kungl. Majit
äskade anslaget till flottans krigsberedskap och övningar.
I fråga örn de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
4,950,000 kronor.
Beträffande anslagets beräkning för nästa budgetår har marinförvaltningen
framhållit, att det i 1936 års försvarsbeslut beräknade anslagsbeloppet —
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
59
4.440.000 kronor — måste ökas med hänsyn till dels inträffade prisstegringar
med 473,000 kronor, dels att driftskostnader för fyra nya motortorpedbåtar
tillkomme under nästa budgetår med 125,000 kronor, dels merkostnader
för effektivisering av dykeritjänsten med 2,400 kronor, dels ock att
kostnaderna för uppvärmning och belysning av i depå förlagda fartyg ansetts
böra bestridas av nu förevarande anslag i stället för såsom hittills av
marinens bränsleanslag med 36,000 kronor. Marinförvaltningen har sålunda
beräknat anslagsbehovet för nästa budgetår till i runt tal 5,075,000 kronor,
och vid statsverkspropositionens framläggande fann sig departemenschefen
böra förorda, att medelsanvisningen i enlighet härmed bestämdes till
5.075.000 kronor.
Den i propositionen nr 232 föreslagna anslagsökningen sammanhänger
med frågan örn förstärkning av den personella försvarsberedskapen.
Vidkommande det motionsvis gjorda yrkandet vill utskottet erinra därom,
att försvarsväsendets lönenämnd i ett den 11 maj 1937 avgivet utlåtande,
i likhet med marinförvaltningen, tillstyrkt, att beställningsliavare av manskapet,
som hava eget hushåll, medgivas någon förhöjning av sjötillägget.
Lönenämnden har sålunda förordat införande för ifrågavarande beställningshavare
av ett tillägg till sjötillägget av 50 öre för dag i avvaktan på den
slutliga prövningen av det fast anställda manskapets lönefråga.
Utskottet finner de i föreliggande motion anförda skälen för en förbättring
av ifrågavarande manskaps ställning vara bärande, icke minst på grund
av den ökade omfattning av sjötjänstgöringen, som kan beräknas bliva en
följd av den förstärkta personella försvarsberedskapen, ävensom att manskapets
lönefråga icke i likhet med lönefrågan för officerare och underofficerare
m. fl. kan bringas till sin lösning vid innevarande års riksdag. Utskottet
finner sig därför böra, i avvaktan på resultatet av pågående utredning
angående manskapets lönefråga, nu föreslå, att ifrågavarande tillägg
bestämmes till 50 öre för dag. De närmare bestämmelserna för tilläggets
åtnjutande m. m. torde efter vederbörande myndigheters hörande böra utfärdas
av Kungl. Majit. Kostnaderna för införande av nu förordat tillägg i
sjötilläggsförmånerna hava av utskottet beräknats till omkring 50,000 kronor,
med vilket belopp utskottet alltså vill föreslå en höjning av det av Kungl.
Majit för nästa budgetår äskade anslaget till flottans krigsberedskap och
övningar. I den mån motsvarande förmån kan anses böra utgå till fast anställt
manskap vid kustartilleriet, torde därav uppkommande kostnader kunna
rymmas inom ramen för anslaget till kustartilleriets krigsberedskap och
övningar.
Under erinran att riksdagen numera bifallit utskottets utlåtande angående
vidtagande av vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,
får utskottet, med åberopande av det ovan anförda, föreslå att
reservationsanslaget till flottans krigsberedskap och övningar för nästa budgetår
bestämmes till 5,430,000 kronor.
Utskottet.
60
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
motionen II: 119 till flottans krigsberedskap och övningar för
budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 5,430,000
kronor.
99:o) Kustartilleriets krigsberedskap och övningar. Kungl. Majit hade föreslagit
riksdagen (punkt 115, sid. 161 och 162) att till kustartilleriets krigsberedskap
och övningar för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 645,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med
ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår anvisa 960,000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 590,000
kronor.
Enligt de i samband med 1936 års försvarsbeslut angivna beräkningsgrunderna
skulle förevarande anslag för budgetåret 1939/40 utgå med 575,000
kronor.
Med hänsyn till den prisstegring å vissa för kustartilleriets krigsberedskap
och övningar erforderliga förbrukningsartiklar, som kan väntas föreligga
jämväl under nästkommande budgetår ansåg sig departementschefen
vid statsverkspropositionens framläggande böra tillstyrka, att anslaget, i
enlighet med förslag av chefen för kustartilleriet och marinförvaltningen,
för budgetåret 1939/40 uppföres med 645,000 kronor.
Den i propositionen nr 232 föreslagna anslagsökningen sammanhänger
med frågan om förstärkande av den personella försvarsberedskapen, vilket
för kustartilleriets del innebär, bland annat, att en kontingent värnpliktiga
skall inkallas till tjänstgöring under vinterhalvåret.
Under erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag
angående vidtagande av vissa åtgärder för förstärkande av den personella
försvarsberedskapen, får utskottet, som icke har något att invända mot
Kungl. Majits anslagsäskande för nu ifrågavarande ändamål, hemställa,
att riksdagen må till kustartilleriets krigsberedskap och övningar
för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 960,000
kronor.
100:o) Krigsövningar vid kustfästningarna. I enlighet med Kungl. Majits
förslag (punkt 116, sid. 162), vilket innebär anvisande av det i de grundläggande
kostnadsberäkningarna för den nya marinorganisationen beräknade
beloppet, hemställer utskottet,
att riksdagen må till krigsövningar vid kustfästningarna för
budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 25,000
kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
61
Sjukvård.
101:o) Sjukvård. Kungl. Majit hade föreslagit riksdagen (punkt 117, sid.
162) att till sjukvård för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 210,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med
ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår anvisa 218,000 kronor.
Reservationsanslaget till sjukvård är i riksstaten för innevarande budgetår
uppfört med 207,000 kronor.
För nästa budgetår har anslaget i statsverkspropositionen ansetts böra
ökas med i runt tal 5,000 kronor på grund av ökat antal tjänstgöringsdagar
under nästa budgetår men samtidigt kunna minskas med 600 kronor, utgörande
arvode till en sjukgymnast vid marinens sjukhus i Karlskrona,
vilket arvode synts böra redovisas å sjukhusets stat, varför medel för ändamålet
sålunda beräknats under avlöningsanslaget. Med hänsyn härtill förordade
departementschefen, att anslaget för nästa budgetår måtte uppföras
med i avrundat belopp 210,000 kronor.
Den i propositionen nr 232 föreslagna anslagsökningen sammanhänger
med frågan örn förstärkande av den personella försvarsberedskapen.
Med erinran örn att riksdagen bifallit av utskottet avgivet utlåtande angående
vidtagande av vissa åtgärder i syfte att förstärka den personella
försvarsberedskapen, får utskottet, som icke har något att invända mot
Kungl. Maj:ts anslagsäskande under förevarande punkt, hemställa,
att riksdagen må till sjukvård för budgetåret 1939/40 anvisa
ett reservationsanslag av 218,000 kronor.
Flytande materiel och byggnader.
102:o) Underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m. Kungl. Maj:t hade
föreslagit riksdagen (punkt 118, sid. 163—165) att till underhåll av flottans
fartyg och byggnader m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 6,800,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 232 — med ändring av
förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifi-ågavarande ändamål
anvisa ett reservationsanslag av 6,875,000 kronor.
TJtskottet.
62
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
XJtskottet.
Förevarande anslag är för innevarande år upptaget med 6,600,000 kronor.
I sin skrivelse den 14 september 1938 angående sjöförsvarets medelsbehov
för budgetåret 1939/40 har marinförvaltningen hemställt att ett belopp av
6,800,000 kronor måtte beräknas för ändamålet, vilket belopp med 200,000
kronor överstiger det för innevarande budgetår anvisade anslaget men med
över 1,300,000 kronor understiger de medelsbehov, som av ämbetsverket
underlydande myndigheter anmälts för nästkommande budgetår.
Såsom särskilda skäl för denna ökning har ämbetsverket framhållit dels
att militärmyndigheterna ifrågasatt en högre beredskap i fråga örn vissa av
marinens fartyg, dragande en kostnad av 120,000 kronor, dels ock att pansarkryssaren
Fylgias iordningställande komme att medföra större kostnader
under förevarande anslag än vad marinförvaltningen tidigare räknat med.
Departementschefen har för egen del vid statsverkspropositionens framläggande
tillstyrkt, att det av marinförvaltningen begärda anslagsbeloppet
anvisas för ändamålet.
Den i propositionen nr 232 föreslagna anslagsökningen sammanhänger
med frågan örn förstärkande av den personella försvarsberedskapen.
Under erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag
angående vidtagande av vissa åtgärder för förstärkande av den personella
försvarsberedskapen, får utskottet, som icke har något att invända mot
Kungl. Maj:ts anslagsäskande under förevarande punkt, hemställa,
att riksdagen må till underhåll av flottans fartyg och byggnader
m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av
6,875,000 kronor.
103:o) Flottans ersättningsbyggnad. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 119, sid. 165—178) att till flottans ersättningsbyggnad för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 23,500,000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr J. Gustavson m. fl. (nr 61) och den andra inom andra kammaren av
herr G. G. Tengström m. fl. (nr 112), vari, bland annat, hemställts, att riksdagen
måtte besluta att för användning inom västkustens marindristrikt
anskaffa tvenne motorfiskebåtar av trä, kosterbåtar av större typ, och för
ändamålet bevilja ett anslag av 60,000 kronor;
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr F. Domö m. fl. (nr 124) och den andra inom andra kammaren av herr
G. Hagge m. fl. (nr 194), vari, bland annat, hemställts, att riksdagen till anskaffande
av fyra nya motortorpedbåtar under budgetåret 1939/40 måtte bevilja
ett förslagsanslag av 2,500,000 kronor, samt att riksdagen hos Kungl.
Majit måtte hemställa örn inhämtande av marinmyndigheternas yttrande
rörande behövlig nyanskaffning av minsvepare, m. m.;
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
63
dels ock en inom andra kammaren av kerr E. Lindberg väckt motion (nr
281), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla örn fullständig utredning örn de å fjärde huvudtiteln föreslagna
två artillerifartygens lämplighet, främst med hänsyn till deras motståndskraft
mot fiygboinber, samt att, i avvaktan på resultatet av denna utredning,
reducera reservationsanslaget till flottans ersättningsbyggnad med 13,900,000
kronor.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna I: 61, I: 124 och II: 281.
Departementschefen har i propositionen lämnat en redogörelse för, vad
som sedan år 1936 förekommit i ärendet rörande flottans ersättningsbyggnad,
och har i anslutning härtill för egen del anfört, bland annat, följande.
Vad beträffar medelsbehovet under förevarande anslag för nästa budgetår
får jag erinra örn att i enlighet med förenämnda av 1936 års riksdag godkända
plan för flottans ersättningsbyggnad för budgetåret 1939/40 borde
anvisas 7,600,000 kronor för fortsatta arbeten å de två undervattensbåtar
(Sjöbjörnen och Sjöhunden) och de två jagare (Malmö och Karlskrona), till
vilkas påbörjande 1936 års riksdag anvisat medel, samt för fortsatt modernisering
av pansarskeppen av Sverige-typ. Enligt det i försvarsstabschefens
förenämnda utredning i merberörda proposition nr 307 med A betecknade
alternativet för ersättningsbyggnad borde för nämnda budgetår därutöver
utgå ett belopp av 13,360,000 kronor för påbörjandet av två kustförsvarsiartyg.
I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästa budgetår har
marinförvaltningen understrukit vikten av att de båda kustförsvarsfartygen
snarast påbörjades. Det anbefallda konstruktionsarbetet för nämnda fartygstyp
beräknades vara slutfört så att byggandet, därest beslut därom fattades av
1939 års riksdag, omedelbart kunde påbörjas vid ingången av budgetåret
1939/40. Vidare har marinförvaltningen i sin skrivelse anmält, att den första av
de båda undervattensbåtar, till vilkas påskyndade byggande i enlighet med riksdagens
beslut ett belopp av 600,000 kronor av Kungl. Majit ställts till förfogande
av 70-miljonersanslaget, beräknades kunna färdigställas under budgetåret
1940/41 och den andra under det därpå följande budgetåret. Det anslagsbehov,
som till fullföljandet av det påskyndade byggandet av dessa undervattensbåtar
erfordrades för budgetåret 1939/40, uppginge till 2,000,000 kronor, varom
äskande nu borde göras. Denna framställning innebure sålunda ej någon
begäran om nya anslagsmedel utan endast en medelsanvisning, som enligt
1936 års riksdagsbeslut skulle utgå under senare budgetår. Slutligen har marinförvaltningen
hemställt örn anvisande för nästkommande budgetår av ett belopp
av 1,430,000 kronor för påbörjande av ett nytt moderfartyg för undervattensbåtar.
Marinförvaltningens beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår under
anslaget till flottans ersättningsbyggnad upptager sammanlagt 24,930,000 kronor
enligt följande fördelning:
Slutförande av jagarna ................................
» » ubåtarna .............................
Fortsatt modernisering av Sverige-skeppen .....
Påbörjande av två artillerifartyg ....................
Fortsatt påskyndat byggande av två kustubåtar
Påbörjande av ett moderfartyg för ubåtar ........
.......... kronor 3,770,000: —
........... » 2,080,000: —
........... » 1,750,000: —
........... » 13,900,000: —
......... » 2,000,000: —
........... » 1,430,000: —
Summa kronor 24,930,000: —
64
>Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Vad till en början angår anslagsbehovet å tillhopa 7,600,000 kronor till
slutförande av under byggnad varande två jagare och två undervattensbåtar
saint fortsatt modernisering av Sverige-skeppen torde i enlighet med grunderna
för 1936 års försvarsbeslut medel för tillgodoseende av detta anslagsbehov
böra äskas av riksdagen för nästkommande budgetår.
Vidare anser jag mig böra tillstyrka marinförvaltningens förslag att till
fullföljande av byggandet av de båda kustundervattensbåtar, till vilkas påbörjande
medel ställts till förfogande från anslaget till försvarsberedskapens
omedelbara stärkande, för nästa budgetår äska ett belopp av 2,000,000 kronor.
Vad slutligen beträffar den utan tvivel betydelsefullaste frågan i detta
sammanhang, framställningen örn medel för påbörjande av två stycken kustförsvarsfartyg,
vill jag till en början ansluta mig till det av min företrädare
i ämbetet vid framläggandet av den nyssnämnda propositionen nr 307 till
1938 års riksdag gjorda uttalandet, att de utredningar i typfrågan, som i och
med chefens för marinen och försvarsstabschefens utlåtanden föreligga, utgöra
ett i stort sett tillräckligt material för bedömande av spörsmålet örn vilka
fartygstyper som lämpligen böra komma ifråga, då det gäller att genom
ersättningsbyggnad bevara kustflottans slagkraft och taktiska användbarhet.
Jag anser därför, att ett ståndpunktstagande till denna fråga icke bör längre
uppskjutas och att förslag i ämnet sålunda bör föreläggas årets riksdag för
bedömande.
Vid ett dylikt ståndpunktstagande måste naturligen åtskilliga faktorer av
både strategisk-taktisk och ekonomisk art uppkomma till bedömande. Till en
början anser jag mig böra framhålla, att det tvivelsutan förhåller sig så, att
vid avvärjandet av ett angrepp mot våra kuster en mycket betydelsefull uppgift
numera och i högre grad än förr måste tilläggas såväl kustartilleriet,
rörligt och fast, som flygstridskrafterna. Boster hava också höjts för den
uppfattningen, att de nämnda försvarsmedlen, kompletterade med eller understödda
av lätta sjöstridskrafter, skulle utgöra ett efter våra förhållanden både
lämpligt och tillräckligt skydd i nämnda hänseende. För min del har jag
emellertid, bland annat på grundval av den uttömmande utredning rörande
detta spörsmål som nu föreligger, kommit till den bestämda uppfattningen,
att vårt lands säregna geografiska struktur medför, att ett uteslutande på
nämnt sätt sammansatt kustförsvar — vilket skulle innebära ett avstående
från bruket av svårt artilleri till sjöss — i vissa lägen och i fråga örn vissa
delar av våra kuststräckor näppeligen kan sägas innebära bästa möjliga skydd.
Jag tänker därvid bland annat på svårigheten att vid ogynnsamma siktförhållanden
erhålla tillräcklig eldverkan med kustartilleri på ett något så när
stort avstånd från kustlinjen. Jag vill därför ansluta mig till den meningen,
som hävdar, att de nuvarande Sverige-skeppen vid deras avförande ur kustflottan
böra ersättas med fartyg, som kunna betecknas som artillerifartyg.
Då det med denna utgångspunkt gäller att komma fram till den för oss
lämpligaste typen för ett dylikt fartyg, bör till en början fastslås, att de
artillerifartyg, som kunna komma i fråga för vår marin, under inga förhållanden
kunna tänkas avpassade för att upptaga en kamp med slagskepp
av stormaktstyp — detta är redan av ekonomiska skäl uteslutet och skulle för
övrigt icke heller ur stategisk-politisk synpunkt kunna anses nödvändigt. Den
fartygstyp, mot vilken våra artillerifartyg främst skola kunna bjuda ett effektivt
motstånd, lärer snarare få anses vara den tunga kryssaren. För att kunna
bjuda ett sådant motstånd skulle våra artillerifartygs egenskaper helst vara
sådana, att de i fråga om såväl fart som artillerikraft vore överlägsna de i
utländska flottor ingående tunga kryssarna. Yad farten beträffar skulle detta
innebära krav på en maximiprestation av åtskilligt över 30 knop. Med en
bestyckning av 25 cm kanoner — vilket torde få anses som ett minimikrav —
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
65
skulle emellertid ett dylikt fartyg komma upp i ett kostnadsläge, som för våra
ekonomiska förhållanden ligger utanför det rimligas gräns, vartill kommer,
att fartygets storlek skulle medföra olägenheter av navigationsteknisk art med
hänsyn till våra farvattens beskaffenhet. Jag anser därför nödvändigt och
på av försvarsstabschefen i hans utredning anförda skäl även försvarligt att
låta fartyget erhålla en avsevärt lägre fart än den nyss angivna, därvid emellertid
spörsmålet örn fartygets eget skydd givetvis måste ägnas uppmärksamhet
som kompenserande faktor. Vid fartfrågans bedömande får man naturligen
å andra sidan icke gå under vissa minimifordringar, varjämte måste fasthållas,
att fartfaktorn alltid är av den betydelsen, att man bör sträva efter att inom
en rimlig kostnadsram komma upp i så hög fartprestation som möjligt.
Förbises bör ej heller, att våra artillerifartyg, efter att hava tjänat ut i kustflottan,
skola kunna användas bland annat i konvojtjänst för handelsskydd,
vilket också medför vissa icke allt för ringa fordringar i nämnda hänseende.
Det sålunda förda resonemanget för fram till att jag i huvudsak vill ansluta
mig till det förslag till sammansättning av vår kustflotta och till ersättning
av våra nuvarande artillerifartyg, som innefattas i det av chefen för försvarsstaben
i ämnet framlagda förslaget. De nya artillerifartygen böra således även
enligt min mening utgöras av kustförsvarsfartyg av i huvudsak den av försvarsstabschefen
i hans alternativ A föreslagna typen. Detta innebär i fråga
örn artillerikraft, att de skola vara bestyckade med — förutom 12 cm kanoner
och luftvärnspjäser — fyra stycken 25 cm kanoner. Från åtskilliga håll har
framhållits önskvärdheten av att kunna utrusta fartygen med sex dylika kanoner
i stället för fyra. Att detta skulle innebära en avsevärd förstärkning av
eldkraften är otvivelaktigt. Men det skulle medföra en så betydande ökning
av fartygets storlek och kostnader, att man i sådant fall skulle ställas inför
valet att i stället minska antalet fartygsenheter i kustflottan —- en konsekvens
som ur synpunkten av den taktiska användbarheten enligt min mening vore
olycklig. Därtill kommer, att man även i sådant fall skulle komma i konflikt
med kravet på manöverförmåga och lättrörlighet i våra komplicerade farvatten.
Jag anser mig sålunda böra ansluta mig till försvarsstabschefens förslag
härutinnan. Vad beträffar maximifarten hos de nya fartygen, vilken av
försvarsstabschefen beräknats till lägst 20 knop, anser jag, i anslutning till det
förut återgivna riksdagsuttalandet, att en något högre fart än den nämnda är
önskvärd. Jag räknar sålunda med att maximifarten hos de nya fartygen icke
bör understiga 22 knop.
Såsom av det föregående inhämtas har marinförvaltningen för nästa budgetår
hemställt örn äskande av ett anslagsbelopp av 13,900,000 kronor, avsett
för påbörjande av två stycken kustförsvarsfartyg av i huvudsak den typ, som
av chefen för försvarsstaben upptagits i hans alternativ A. Som grund för
denna anslagsberäkning ligger en uppskattad kostnad per fartyg av 35,000,000
kronor, för två fartyg sålunda 70,000,000 kronor, av vilket sistnämnda belopp
skulle å nästa budgetår falla en femtedel eller 14,000,000 kronor med avdrag
av de 100,000 kronor, som för ritningar av fartygen redan ställts till förfogande.
I själva typfrågan har jag i det föregående uttalat min mening. Med hänsyn
till önskvärdheten av att de nuvarande Sverige-skeppen, av vilka det äldsta
uppnår sin beräknade åldersgräns i kustflottan år 1941 och det näst äldsta
år 1945, snarast möjligt bliva ersatta, vill jag i anslutning därtill föreslå, att,
i enlighet med chefens flir försvarsstaben förenämnda plan och på sätt jämväl
i inarinförvaltningons omförmälda skrivelse föreslagits, medel till påbörjande
av två dylika kustförsvarsfartyg av riksdagen äskas redan för nästa budgetår.
Beträffande kostnadsfrågan får jag erinra om att Kungl. Majit, i anslutning till
riksdagens förberörda uttalande rörande undersökningar beträffande en far
Iiihang
till riksdagens protokoll Indit, ti sunil. Nr 4. lisi 39 5
66
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet.
tygskonstruktion av i huvudsak enahanda typ som ifrågavarande kustförsvarsfartygs
men med högre fart, genom beslut den 5 augusti 1938 meddelat vissa
bestämmelser rörande utförandet av ritnings- och konstruktionsarbetena beträffande
kustförsvarsfartygen, varvid likväl skulle iakttagas, att byggnadskostnaderna,
som enligt chefens för försvarsstaben förenämnda utlåtande beräknades
uppgå till 33,400,000 kronor per fartyg, finge uppgå till ett belopp
av högst 35,000,000 kronor per fartyg. Senare vidtagna kostnadsundersökningar
hava emellertid givit vid handen, att ett fartyg av nu ifrågavarande
typ på grund av inträffade prisstegringar kommer att draga en kostnad av
inemot 37,000,000 kronor. Med en kostnad per fartyg av ungefär nämnda
belopp måste alltså räknas. För nästkommande budgetår torde dock icke mer
än det av marinförvaltningen föreslagna beloppet, 13,900,000 kronor, bliva
erforderligt för ändamålet. Jag utgår därvid ifrån att erforderliga beställningar
och entreprenadkontrakt rörande de två fartygen skola få avslutas redan
under nästa budgetår.
Hela anslagsbehovet för nästa budgetår uppgår i enlighet med det anförda
till (7,600,000 + 2,000,000 + 13,900,000 =) 23,500,000 kronor.
Såsom av departementschefen erinrats har chefen för försvarsstaben i avgivet
utlåtande rörande flottans fartygstyper till närmare granskning upptagit
fem olika alternativ till sammansättning av kustflottan och därvid såsom
den ändamålsenligaste lösningen förordat ett såsom alternativ A betecknat
förslag. En ersättningsbyggnad enligt detta alternativ skulle omfatta,
bland annat, nybyggnad av två kustförsvarsfartyg.
Vad till en början beträffar frågan örn införande i kustflottan av kustförsvarsfartyg
är utskottet i likhet med departementschefen av den uppfattningen,
att de utredningar i typfrågan, som föreligga, utgöra i stort sett
tillräckligt material för bedömande av spörsmålet örn vilka fartygstyper, som
lämpligen böra komma i fråga, då det gäller att genom ersättningsbyggnad
bevara kustflottans slagkraft och taktiska användbarhet. Att såsom i motionen
II: 281 yrkats uppskjuta avgörandet av denna fråga för införskaffande
av ytterligare utredning anser sig utskottet därför icke kunna tillstyrka.
Vid sitt ställningstagande till nu berörda spörsmål har utskottet lika med
departementschefen funnit ur skilda synpunkter avgörande skäl tala för det
av försvarsstabschefen ovan återgivna förslaget och tillstyrker således, att
de nuvarande Sverige-skeppen vid deras avförande ur kustflottan ersättas
med artillerifartyg.
I fråga om den för oss lämpligaste typen för dylika fartyg har departementschefen
förordat, att de nya artillerifartygen borde utgöras av kustförsvarsfartyg
av i huvudsak den av försvarsstabschefen i hans alternativ A
föreslagna typen. I fråga örn artillerikraft skulle således bestyckningen utgöras
av — förutom medelsvårt och lätt artilleri — fyra stycken 25 cm kanoner.
Departementschefen har vidare räknat med en maximifart av icke understigande
22 knop. Kostnaderna per fartyg hava uppskattats till inemot 37,000,000
kronor. Utskottet finner den sålunda föreslagna typen vara ur effektivitetsoch
kostnadssynpunkt i stort sett godtagbar och anser sig kunna tillstyrka
departementschefens förslag härutinnan. Med avseende å bestyckning och
Statsutskottets utlåtande Nr -t.
67
övriga tekniska anordningar torde Kungl. Majit emellertid böra äga vidtaga
de ändringar, som vid ytterligare prövning kunna befinnas ändamålsenliga
oell lämpliga.
Utskottet övergår nu till behandling av vissa ytterligare motioner, som
väckts med anledning av Kungl. Majits under förevarande punkt framlagda
förslag.
I motionerna I: 61 och II: 112 har hemställts, bland annat, att medel
måtte anvisas för anskaffning av två motorfiskebåtar av trä, avsedda för
västkustens marindistrikt. Då, enligt vad utskottet under hand inhämtat,
från vederbörande militära myndigheter framställning till Kungl. Majit örn
inköp av dylika båtar icke gjorts, synes utskottet anledning icke föreligga
för riksdagen att på grundval av enskilda motioner och utan närmare utredning
i ärendet anvisa medel för ändamålet. Utskottet avstyrker därför
motionerna i nu berörda delar.
Vidkommande härefter det i motionerna I: 124 och lii 194 gjorda yrkandet
örn anskaffande av fyra motortorpedbåtar vill utskottet erinra, att 1938 års
riksdag på därom av Kungl. Majit gjord framställning anvisade medel för
byggande av fyra dylika båtar eller samma antal, som av försvarsstabschefen
upptagits under hans såsom alternativ A betecknade förslag till flottans
sammansättning. Enligt vad utskottet inhämtat, lära dessa båtar bliva
färdigbyggda under loppet av innevarande år. Med allt beaktande av den
betydelse, som motortorpedbåtar under vissa förhållanden äga, anser sig utskottet
emellertid ej minst med hänsyn till den snabba utveckling, denna
fartygstyp för närvarande genomgår, och åtminstone innan närmare erfarenhet
vunnits rörande resultatet av den pågående försöksbyggnaden, icke böra tillstyrka,
att medel nu anvisas för ytterligare anskaffning av båtar av här
ifrågavarande slag. Framhållas må därjämte, att i vederbörande myndigheters
anslagsäskanden för nästa budgetår medel för dylik anskaffning ej
heller begärts. Utskottet får alltså avstyrka motionerna i nu berörda del.
I sistnämnda båda motioner har vidare föreslagits, att riksdagen måtte
hos Kungl. Majit hemställa örn inhämtande av marinmyndigheternas yttrande
rörande behövlig nyanskaffning av minsvepare. Med anledning härav vill
utskottet framhålla, att utskottet förutsätter, att, därest ytterligare behov av
för minsvepning avsedd fartygsmateriel föreligger, vederbörande myndigheter
göra framställning härom till Kungl. Majit utan särskilt ingripande från
riksdagens sida. Några åtgärder i av motionärerna angiven riktning torde
således icke vara behövliga. Motionerna i nu berörda del avstyrkas alltså
av utskottet.
Kungl. Majits förslag under förevarande punkt liksom vad departementschefen
i samband därmed anfört har i de delar, varom utskottet icke ovan
yttrat sig, icke givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer,
I. att motionen lii 281 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
68
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet.
II. att riksdagen må med bifall till Kungl. Majda förslag
samt med avslag å såväl motionerna I: 61 och II: 112, i vad
de avse anvisande av medel för anskaffande av motorfiskebåtar,
som motionerna I: 124 och II: 194, i vad dessa motioner avse
anvisande av medel för anskaffande av motortorpedbåtar, till
flottans ersättningsbyggnad för budgetåret 1939/40 anvisa ett
reservationsanslag av 23,500,000 kronor.
III. att motionerna I: 124 och II: 194, i vad de avse hemställan
örn skrivelse till Kungl. Maj:t i fråga örn inhämtande
av marinmyndigheternas yttrande rörande behövlig nyanskaffning
av minsvepare, m. m., icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
104:o) Befästningar, kustartilleriets kaserner m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 120, sid. 178 och 179), vilket i förhållande till det för
innevarande budgetår anvisade anslaget innebär en höjning med 25,000 kronor,
som betingas av rådande prisläge, hemställer utskottet,
att riksdagen må till befästningar, kustartilleriets kaserner
m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av
425,000 kronor.
105:o) Kustartilleriets materiel m. m. Kungl. Majit hade föreslagit riksdagen
(punkt 121, sid. 179 och 180) att till kustartilleriets materiel m. m.
för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 725,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i ovannämnda proposition nr 232 — med
ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 745,000 kronor.
Reservationsanslaget till kustartilleriets materiel m. m. har i riksstaten
för innevarande budgetår upptagits med 625,000 kronor.
För nästa budgetår har marinförvaltningen ansett anslaget böra med hänsyn
till, bland annat, inträffad prisstegring bestämmas till 750,000 kronor.
Yid framläggande av statsverkspropositionen ansåg sig departementschefen,
som väl fann en väsentlig höjning av anslaget erforderlig för nästa budgetår,
dock icke kunna tillstyrka, att anslaget upptoges till högre belopp än
725,000 kronor.
Den i propositionen nr 232 föreslagna anslagsökningen sammanhänger
med frågan örn förstärkning av den personella försvarsberedskapen.
Under erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet avgivet utlåtande
angående vidtagande av åtgärder för förstärkande av den personella för
-
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
69
svarsberedskapen, får utskottet, som icke bär något att invända mot Kungl.
Maj:ts förslag rörande medelsanvisningen under nu ifrågavarande punkt,
hemställa,
att riksdagen må till kustartilleriets materiel m. m. för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 745,000 kronor.
106:o) Anskaffning, underhåll och drift av sjöförsvarets motorfordon. Kungl.
Maj:t hade föreslagit riksdagen (punkt 122, sid. 180 och 181) att till anskaffning,
underhåll och drift av sjöförsvarets motorfordon för budgetåret 1939/40
anvisa ett reservationsanslag av 49,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 232 — med ändring av
förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande ändamål
för nästa budgetår anvisa ett belopp av 52,000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 47,000 kronor,
och i kostnadsberäkningar för den nya marinorganisationen har anslaget
för nästa budgetår upptagits till 48,000 kronor.
Under erinran örn att utöver det antal motorfordon, som legat till grund
för nämnda kostnadsberäkningar, sedermera tillkommit två personbilar för
flottans vidkommande har marinförvaltningen i sin skrivelse rörande sjöförsvarets
medelsbehov för nästkommande budgetår beräknat medelsbehovet
till 49,000 kronor, och mot ifrågavarande anslagsberäkning hade departementschefen
vid statsverkspropositionens framläggande intet att erinra.
Den i propositionen nr 232 föreslagna anslagsökningen sammanhänger
med frågan örn förstärkning av den personella försvarsberedskapen.
Med erinran örn att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag
angående vidtagande av vissa åtgärder i syfte att förstärka den personella
försvarsberedskapen, får utskottet, som icke har något att invända
mot Kungl. Maj:ts anslagsäskande under förevarande punkt, hemställa,
att riksdagen må till anskaffning, underhåll och drift av sjöförsvarets
motorfordon för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 52,000 kronor.
107:o) Ersättningsbyggnad av kustartilleriets båtmateriel. Kungl. Majit bär
föreslagit riksdagen (punkt 123, sid. 181—183) att till ersättningsbyggnad
av kustartilleriets båtmateriel för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 300,000 kronor.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
135,000 kronor eller samma belopp, vartill anslagsbehovet uppskattats i
kostnadsberäkningarna för den nya marinorganisationen.
Med hänvisning till att vissa förhållanden inträffat, vilka nödvändiggjort
en revidering av det till grund för nämnda kostnadsberäkningar liggande
TJtshottet.
70
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Ltskottet.
byggnads p r o gr a m m e t, och till rådande prisläge, Ilar marinförvaltningen i sin
skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1939/40 anmält,
att ämbetsverket icke ansåge sig kunna beräkna mindre belopp än 300,000
kronor för ett nödtorftigt fortsättande av ersättningsbyggnaden.
Departementschefen har med hänsyn till anförda förhållanden funnit sig
böra tillstyrka äskande för nästa budgetår av det av marinförvaltningen begärda
beloppet 300,000 kronor. Innan beloppet ställes till förfogande, anser
departementschefen, att en plan för dess användande bör underställas Kungl.
Majit för godkännande.
Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka den begärda anslagshöjningen,
får hemställa,
att riksdagen må till ersättningsbyggnad av kustartilleriets
båtmateriel för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 300,000 kronor.
108:o) Utflyttning av vissa batterier i Göteborgs skärgård. I enlighet med
Kungl. Majits förslag (punkt 124, sid. 183 och 184) och under erinran att
enahanda belopp, utgörande hälften av de beräknade kostnaderna för flyttningen
av ifrågavarande batterier, anvisats för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till utflyttning av vissa batterier i Göteborgs
skärgård för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 140,000 kronor.
109:o) Brandskyddsanordningar. På därom av Kungl. Majit gjord framställning
(punkt 125, sid. 184), vilken avser anvisande av medel för anskaffning
av eldsläckningsmateriel för kustartilleriets nyuppförda anläggningar i Stockholms
skärgård och i Fårösund, hemställer utskottet,
att riksdagen må till brandskyddsanordningar för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 45,000 kronor.
110:o) Brännoljecisterner för flottan. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 126, sid. 184—186) att till brännoljecisterner för flottan för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 700,000 kronor.
I sin skrivelse angående sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1938/39
framhöll marinförvaltningen att säkerställandet av brännoljetillgången för
marinens behov vid mobilisering och under krig, efterhand som örlogsfartygen
under senare år inrättats för oljedrift, blivit en av de allra viktigaste
angelägenheterna, när det gällde krigsberedskapens upprätthållande, och
hemställde ämbetsverket, att — därest medel härför ej kunde erhållas av
anslaget till statliga och kommunala beredskapsarbeten — för fortsatt uppförande
av bombsäkra brännoljecisterner för marinen för budgetåret 1938/39
måtte anvisas ett reservationsanslag av 650,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 4. 71
I skrivelse den 5 mars 1938 gjorde marinförvaltningen förnyad framställning
i samma syfte.
På förslag av Kungl. Majit medgav riksdagen att till brännoljecistern elfor
flottan finge å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptagas ett förskottsanslag
av 1,300,000 kronor.
I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästa budgetår har
nu marinförvaltningen på skäl, som i särskild skrivelse närmare utvecklats,
hemställt att, därest medel icke kunde ställas till förfogande från beredskapsstaten,
för fortsatt uppförande av bombsäkra brännoljecisterner ett
reservationsanslag av 700,000 kronor måtte anvisas.
Departementschefen har, då det synts osäkert, huruvida ifrågavarande anläggningar
kunna komma till utförande såsom beredskapsarbeten under den
närmaste framtiden, och enär desamma finge anses vara av brådskande natur,
tillstyrkt, att det av marinförvaltningen för ifrågavarande ändamål begärda
beloppet, 700,000 kronor, anvisas av riksdagen för nästkommande budgetår.
Utskottet, som tagit del av de till ärendet hörande handlingarna, får med
tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställa,
att riksdagen må till brännoljecisterner för flottan för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 700,000 kronor.
lilio) Maskiner och verktyg för tygverkstaden i Fårösund. Kungl. Majit har
föreslagit riksdagen (punkt 127, sid. 186 och 187) att till anskaffning av
maskiner och verktyg för tygverkstaden i Fårösund för budgetåret 1939/40
anvisa ett reservationsanslag av 22,000 kronor.
I sin skrivelse den 14 september 1938 angående sjöförsvarets medelsbehov
för budgetåret 1939/40 har marinförvaltningen gjort framställning örn
anvisande av medel för anskaffning av maskiner och verktyg för tygverkstaden
i Fårösund. Kostnaderna beräknades till 44,000 kronor, därest smärre
reparations- och översynsarbeten skulle kunna verkställas inom verkstaden,
och desamma syntes kunna lika fördelas på de två nästkommande budgetåren.
Departementschefen, som icke funnit anledning till erinran mot det beräknade
beloppet, 44,000 kronor, eller mot marinförvaltningens förslag örn
dess uppdelning på två budgetår, har tillstyrkt, att ett reservationsanslag
av 22,000 kronor för nästa budgetår anvisas för ändamålet.
Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag, får hemställa,
att riksdagen må till anskaffning av maskiner och verktyg för
tygverkstaden i Fårösund för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservatiousanslag
av 22,000 kronor.
112:o) Motorbåt för kustflottans flygavdelning. På därom av Kungl. Majit
gjord framställning (punkt 128, sid. 187) hemställer utskottet,
Utskottet.
Utskottet.
72
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet
att riksdagen må till anskaffning av motorbåt för kustflottans
flygavdelning för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 15,000
kronor.
113:o) Tillbyggnad av marinens tvättinrättning i Karlskrona m. m. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 129, sid. 187—189) att till tillbyggnad av
marinens tvättinrättning i Karlskrona m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa
ett reservationsanslag av 37,000 kronor.
I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1939/40
har marinförvaltningen gjort framställning i fråga om tillbyggnad av marinens
tvättinrättning å Stumholmen m. m., enär det, oaktat övertidsarbete, visat
sig omöjligt att under vissa tider därstädes medhinna all tvätt. Avsevärda
mängder tvätt ha till följd härav måst sändas till Kronobergs regementes
tvättinrättning i Växjö. De uppkomna svårigheterna vore huvudsakligen en
följd av att tvättinrättningen vid marinens sjukhus icke längre vore i stånd
att utföra sjukhustvätten. På grund härav borde dels viss ny maskinutrustning
anskaffas för sjukhusets tvättinrättning, enär viss tvätt alltjämt
borde där utföras, dels viss tillbyggnad komma till stånd av marinens tvättinrättning
å Stumholmen, vilken jämväl borde utrustas med vissa nya
maskiner. För bestridande av kostnaderna, vilka beräknats till sammanlagt
57,325 kronor, borde såsom särskilt anslag anvisas ett belopp av 37,000
kronor, medan återstoden av kostnaderna kunde täckas av till förfogande
stående medel.
Departementschefen har funnit utrett, att vidtagandet av de föreslagna
åtgärderna äro av behovet påkallade och ur ekonomisk synpunkt väl motiverade,
och har icke funnit anledning till erinran mot ämbetsverkets förslag
beträffande sättet för kostnadernas täckande. Departementschefen har sålunda
tillstyrkt, att ett belopp av 37,000 kronor anvisas för budgetåret 1939/40
för tillbyggnad av marinens tvättinrättning i Karlskrona m. m.
Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, får hemställa,
att riksdagen må till tillbyggnad av marinens tvättinrättning
i Karlskrona m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 37,000 kronor.
114:o) Bostad för tillsyningsman vid Oscar ll:s fort. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 130, sid. 190) hemställer utskottet,
att riksdagen må till anordnande av bostad för tillsyningsman
vid Oscar lits fort för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 12,000 kronor.
115:o) Flyttning av svårt kustartilleri m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 131, sid. 190 och 191) hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
73
att riksdagen må till flyttning av svårt kustartilleri m. m.
för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 1,765,000
kronor.
116:o) Vissa byggnadsföretag m. m. för Stockholms örlogsvarv. Kungl. Majit
Ilar föreslagit riksdagen medgiva (punkt 132, sid. 191—193), att för vissa
byggnadsföretag m. m. för Stockholms örlogsvarv ett belopp av högst 122,100
kronor må disponeras ur Stockholms varvs byggnadsfond.
I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetaret 1939/40
har marinförvaltningen hemställt, att sammanlagt 122,100 kronor måtte få
disponeras ur Stockholms varvs byggnadsfond för vissa i skrivelsen närmare
angivna byggnads- och installationsföretag vid örlogsvarvet.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört i huvudsak följande.
De byggnads- och installationsföretag för örlogsvarvets räkning, som sålunda
av marinförvaltningen föreslagits skola bekostas av Stockholms varvs
byggnadsfond, måste i och för sig sägas vara i hög grad av behovet påkallade.
Då jag emellertid utgår ifrån att Stockholms örlogsstation och
örlogsvarv framdeles komma att förflyttas från sin nuvarande plats, har jag
ställt mig i viss mån tveksam inför lämpligheten av att tillstyrka desamma.
Som förflyttningen i varje fall icke torde kunna tänkas genomförd förrän
efter loppet av åtskilliga år och de flesta av de ifrågasätta åtgärderna
komma att bliva till nytta även efter en förflyttning av örlogsvarvet, anser
jag mig likväl böra förorda, att de komma till utförande. Vad beträffar frågan
örn disponerandet för ändamålen i fråga av medel från Stockholms varvs
byggnadsfond, vill jag erinra örn att denna fond är avsedd att, efter riksdagens
medgivande, tågås i bruk för byggnader och andra dylika arbeten
för varvets räkning. Å andra sidan lärer fonden som sådan i framtiden
lämpligen ifrågakomma för finansieringen av en förflyttning av örlogsvarvet
till annan plats. Då emellertid enligt vad jag inhämtat fondens behållning
den 1 juli 1938 uppgick till, i runt tal, 2,235,000 kronor och dess
inkomster för budgetåret 1937/38 till, likaledes i runt tal, 235,000 kronor,
anser jag mig likväl böra tillstyrka, att det för nu ifrågavarande ändamål
erforderliga beloppet 122,100 kronor må disponeras av fondens medel.
Utskottet, som lämnat Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt
utan erinran, hemställer,
att riksdagen må medgiva, att för vissa byggnadsföretag m. m.
för Stockholms örlogsvarv ett belopp av högst 122,100 kronor
må disponeras ur Stockholms varvs byggnadsfond.
Artilleri- och annan teknisk materiel m. m.
117:o) Skjut- och materielförsök samt inskjutning av kanoner. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 133, sid. 194), vilket i förhållande till det för
innevarande budgetår anvisade anslaget innebär en av inträffad prisstegring
Utskottet.
74
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
å råmaterialier och förhöjning av arbetslöner föranledd höjning med 10,000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till skjut- och materiel för sök samt inskjutning
av kanoner för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 60,000 kronor.
118:o) Prövning och undersökning av brisanta sprängämnen m. m. Försök med
teknisk materiel. Modernisering av flottans artilleriammunition. Nya kärnrör m. m.
i marinens artilleripjäser. Med tillstyrkande av Kungl. Maj.ts förslag (punkterna
134 137, sid. 194—196), vilka i förhållande till de för ifrågavarande
ändamål för innevarande budgetår anvisade anslagen innebära beträffande
det nedan under c) upptagna anslaget en höjning med 55,600 kronor och i
övrigt oförändrade anslagsbelopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa
a) till prövning och undersökning av brisanta sprängämnen m. m.
ett reservationsanslag av 25,000 kronor;
b) till försök med teknisk materiel ett reservationsanslag av
65,000 kronor;
c) till modernisering av flottans artilleriammunition ett reservationsanslag
av 115,600 kronor;
d) till insättande av nya kärnrör m. m. i marinens artilleripjäser
ett reservationsanslag av 34,800 kronor.
H9:o) Militärfyrar m. m. Torpedcentralsikten m. m. å jagare. På därom av
Kungl. Majit gjorda framställningar (punkterna 138 och 139, sid. 196 och
197) hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa
a) till anskaffande av militärfyrar m. m. ett reservationsanslag
av 18,000 kronor;
b) till anordnande av torpedcentralsikten m. m. å jagare ett
reservationsanslag av 72,000 kronor.
120:o) Försök med torpedmateriel. I enlighet med Kungl. Maj.ts förslag
(punkt 140, sid. 197) och under erinran, att anslag för ifrågavarande ändamål
icke anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till försök med torpedmateriel för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 45,000 kronor.
121:o) Åtgärder för industriens krigsorganisation och marinförvaltningens krigsförberedelser.
Marinens andel av försöks- och driftkostnader för försvarsväsendets
kemiska anstalt. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 141
och 142, sid. 197 och 198) och under erinran, att samma belopp, som nu
begärts, upptagits för innevarande budgetår till här ifrågavarande ändamål,
hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
75
att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa
a) till åtgärder för industriens krigsorganisation och marinförvaltningens
krigsförberedelser ett reservationsanslag av 50,000
kronor;
b) till marinens andel av försöks- och drijtskostnader för försvarsväsendets
kemiska anstalt ett reservationsanslag av 12,000
kronor.
Kustartillerimateriel.
122:o) Viss materiel för kustartilleriet. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 143, sid. 198—200) att till viss materiel för kustartilleriet för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 3,286,500 kronor.
Av det belopp å 12,099,200 kronor, som av 1936 års riksdags särskilda
utskott beräknades för materielanskaffning för kustartilleriet, hava hittills
anvisats 8,060,000 kronor, varför återstående oanvisat belopp utgör 4,039,200
kronor.
I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästkommande
budgetår har marinförvaltningen framhållit den utomordentliga betydelsen
av att materielanskaffningen för kustartilleriet påskyndades genom att för
ändamålet planenligt avsett, ännu ej anvisat belopp, 4,039,200 kronor, i sin
helhet ställdes till marinförvaltningens förfogande redan under budgetåren
1939/40 och 1940/41, därav 2,576,500 kronor borde anvisas för nästa budgetår.
Härjämte hemställde marinförvaltningen i sistberörda skrivelse, att under
särskilt anslag i riksstaten för nästa budgetår måtte upptagas ett belopp
av 709,970 kronor till bestridande av den återstående totala merkostnad, som
genomförandet av den planenliga materielanskaffningen till följd av inträffad
prisstegring beräknades medföra.
Departementschefen har icke funnit något att erinra mot ämbetsverkets
förslag örn påskyndandet av anskaffningen utav den för kustartilleriet enligt
särskilda utskottets förslag avsedda materielen och har heller icke ansett
sig böra motsätta sig äskandet av det särskilda medelsbelopp, i avrundat
tal 710,000 kronor, som marinförvaltningen ansett erforderligt i anledning
av inträffad prisstegring. Sistnämnda belopp har emellertid synts departementschefen
böra jämväl upptagas under förevarande anslag. Departementschefen
har sålunda tillstyrkt, att för nästa budgetår anvisas ett belopp av
3,286,500 kronor för nu ifrågavarande ändamål.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
får hemställa,
att riksdagen må till viss materiel för kustartilleriet för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 3,286,500 kronor.
Utskottet.
76
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet.
Sjökarteverket.
123:o) Avlöning till personal vid sjökarteverket. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 144, sid. 200—208) att
dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning för
sjökarteverket;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för sjökarteverket
att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1939/40;
dels ock till avlöning till personal vid sjökarteverket för budgetåret 1939/40
anvisa ett förslagsanslag av 379,000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 304,600 kronor.
Departementschefens förslag innebär, förutom de ändringar som föranledas
av tillämpningen av det nja civila avlöningsreglementet, i huvudsak
följande. En extra-ordinarie gravörbefattning vid verket utbytes mot en
ordinarie gravörbefattning i 15:e lönegraden. Chefen för sjökarteverket, som
för närvarande saknar titel i denna sin egénskap, föreslås med hänsyn till
sin lönegradsplacering erhålla överdirektörs tjänstetitel. Föreståndaren för
sjökar te verkets s. k. försäljningskontor har enligt kungl, brev den 30 april
1936 åtnjutit ersättning i form av arvode med ett belopp av 3,000 kronor
för år, varå dyrtidstillägg ej finge beräknas, eller det högre belopp, vartill
5 procent av bruttoförsäljningssumman kunde uppgå, och kostnaderna för
ifrågavarande ersättning hava bestridits från försäljningsmedel, vilka redovisas
såsom inkomst under anslaget till omkostnader för sjömätningsväsendet.
Med hänvisning till att omförmälda försäljningsmedel med ingången av nästa
budgetår föreslås skola inlevereras till statsverket under särskild inkomsttitel
å riksstaten föreslår departementschefen, att medel för arvodet, vilket
synts böra fixeras till 3,000 kronor, beräknas under den å avlöningsstaten
upptagna anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit. I enlighet med ett av kartverkschefen framlagt förslag
tillstyrker departementschefen, att arvodet till kontrollföreståndaren i Sundsvall
höjes från nuvarande 600 till 1,000 kronor för år. Under förenämnda
anslagspost beräknas jämväl tre arvoden för civila mätningsförrättare, vilka
arvoden anses böra bestämmas till respektive 1,000, 1,375 och 2,000 kronor.
I fråga örn övrig icke-ordinarie personal föreslås, att en ny befattning
inrättas i 7:e lönegraden, avsedd för ett hittillsvarande extra biträde vid
det magnetiska observatoriet på Lovö.
Utskottet har intet att erinra mot departementschefens förslag, att chefen
för sjökarteverket benämnes överdirektör. Yad departementschefen i övrigt
anfört och föreslagit har utskottet funnit sig böra tillstyrka.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) fastställa följande personalförteckning för sjökarteverket:
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
77
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 överdirektör.............................................. C 6
3 förste aktuarier.......................................... A 26
1 aktuarie .................................................. A 22
1 kartograf.................................................. A 22
1 föreståndare för militärdetaljen (militärkartograf)____ A 21
1 assistent å jordmagnetiska avdelningen .............. A 21
1 redogörare................................................ A 18
9 ritare...................................................... A 15
6 gravörer.................................................. A 15
2 ritbiträden................................................ A 7
1 kanslibiträde ............................................ A 7
1 expeditionsvakt.......................................... A 5
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.
2 kontrollstationsföreståndare (i Stockholm och Göteborg)
...................................................... Eo 21
1 assistent (Tidskriften »Underrättelser för sjöfarande») Eo 21;
b) godkänna följande avlöningsstat för sjökarteverket, att
tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1939/40:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis ............................ kronor 203,000: —
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit .................. » 23,075: —
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
:
a. Grundavlöningar
m. m............... kronor 120,000: —
b. Avlöningsförhöj
ningar
m. m., förslagsvis
............ » 12,000: — » 132,000: —
4. Körligt tillägg, förslagsvis................ » 19,925: —
5. Viss ersättning åt vikarier för kontroll
stationsföreståndare,
förslagsvis...........»_1,000: —
Summa förslagsanslag kronor 379,000:—;
c) till avlöning till personal vid sjökarteverJcet för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 379,000 kronor.
124:o) Omkostnader för sjökorts- och sjömätningsväsendet. Kungl. Maj:t kar
föreslagit riksdagen (punkt 145, sid. 208—210) att till omkostnader för sjökorts-
och sjömätningsväsendet för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 363,000 kronor.
78
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört
under benämningen »Omkostnader för sjömätningsväsendet» med ett belopp
av 230,000 kronor.
Anslaget tillika med disponerad behållning å detsamma, 48,700 kronor,
och 80,000 kronor i beräknade försäljningsmedel — tillsammans 358,700
kronor — disponeras under innevarande budgetår enligt av Kungl. Majit
den 10 juni 1938 fastställd stat. I anslutning härtill har Kungl. Majit bestämt,
att därest inflytande försäljningsmedel skulle komma att överstiga det beräknade
inkomstbeloppet, 80,000 kronor, överskottet må användas till främjande
av sjökarteverkets verksamhet.
För vinnande av större överensstämmelse mellan anslagets syfte och benämning
föreslås, att anslaget från och med nästa budgetår benämnes »Omkostnader
för sjökorts- och sjömätningsväsendet».
Chefen för sjökarteverket har för nästa budgetår räknat med ett medelsbehov
under anslaget av 360,000 kronor och har därvid förutsatt, att de
försäljningsmedel, som nu redovisas såsom inkomst under förevarande anslag,
från och med nästa budgetår skola inlevereras till statsverket under särskild
inkomsttitel å riksstaten.
Departementschefen har icke haft annan erinran mot detta förslag, än
att expensutgifterna för sjökarteverkets s. k. försäljningskontor, vilka för
närvarande bestridas av omförmälda försäljningsmedel och beräknas till
1,500 kronor, böra belasta detta anslag. Vidare har departementschefen
föreslagit, att kostnaderna för beredande av semester åt vid sjökarteverket
anställda arbetare, vilka för närvarande gäldas från det i riksstaten uppförda
anslaget till »Semester åt vid sjöförsvaret anställda arbetare», böra
bestridas från nu förevarande anslag, som på grund hära,v bör ökas med
1,500 kronor. På grund härav har departementschefen beräknat medelsbehovet
under anslaget för nästa budgetår till ett sammanlagt belopp av
363,000 kronor.
De till grund för Kungl. Majits förevarande anslagsäskande liggande beräkningarna
hava ej föranlett någon erinran från utskottets sida.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till omkostnader för sjökorts- och sjömätningsväsendet
för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 363,000 kronor.
125:o) Omkostnader för instrumentkontrollavdelningen. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 146, sid. 210 och 211) att till omkostnader för instrumentkontrollavdelningen
för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 12,300 kronor.
För innevarande budgetår är i riksstaten uppfört ett reservationsanslag
av 15,600 kronor under benämningen »Omkostnader för kontroll- och undersökningsväsendet».
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
79
Tillika med inflytande avgifter för undersökning av lanternor och kompasser
m. m., beräknade till 14,000 kronor, slutar gällande stat för sistnämnda
anslag å 29,600 kronor.
Utgifterna under anslaget äro i staten redovisade under två särskilda
titlar, nämligen »Instrumentkontrollavdelningen» och »Jordmagnetiska avdelningen».
För utgifterna å förstnämnda anslagstitel har avsetts ett belopp
av 13,200 kronor och å sistnämnda titel ett belopp av 16,400 kronor.
Departementschefen har föreslagit, att det nuvarande reservationsanslaget
till omkostnader för kontroll- och undersökningsväsendet från och med
nästa budgetår uppdelas på två reservationsanslag, benämnda det ena »Omkostnader
för instrumentkontrollavdelningen» och det andra »Omkostnader
för jordmagnetiska avdelningen».
Anslagsbehovet för nästa budgetår under nu förevarande anslag har av
departementschefen beräknats till 12,300 kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen
verkställda beräkningen av medelsbehovet för nu ifrågavarande
ändamål liksom ej heller mot vad departementschefen i samband därmed
föreslagit, hemställer,
att riksdagen må till omkostnader för instrumentkontrollavdelningen
för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 12,300 kronor.
126:o) Omkostnader för jordmagnetiska avdelningen. Tidskriften »Underrättelser
för sjöfarande». Bidrag till internationella hydrografiska byrån. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 147—149, sid. 211—213) hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa
a) till omkostnader för jordmagnetiska avdelningen ett reservationsanslag
av 13,400 kronor;
b) till redigering och utgivning av tidskriften » Underrättelser
för sjöfarande» ett reservationsanslag av 24,000 kronor;
c) till beredande av bidrag till internationella hydrografiska
byrån ett förslagsanslag av 12,000 kronor.
127:o) Nytt utsjölodningsfartyg. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
150, sid. 213—217) att till nytt utsjölodningsfartyg för budgetåret 1939/40
anvisa ett reservationsanslag av 375,000 kronor.
Departementschefen har erinrat därom, att frågan örn byggande av ett
nytt utsjölodningsfartyg har varit aktuell sedan mer än tio åi'', och att ett
belopp av 750,000 kronor i enlighet med av Kungl. Majit gjord framställning
av riksdagen upptogs å beredskapsstat för budgetåret 1939/40, för
byggande av ett nytt utsjölodningsfartyg.
I skrivelse den 28 november 1938 har nu styrelsen för sjökarteverket — under
framhållande av att behovet av ytterligare fartygsmateriel vid sjökarteverket
än mera skärpts, sedan enligt Kungl. Maj:ts beslut den 28 januari 1938
Utskottet.
80
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet.
sjömätningsfartyget Rån blivit utrangerat — hemställt, att omförmälda i
1938 års beredskapsstat upptagna anslagsmedel måtte ställas till förfogande
under nästa budgetår.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande.
Då anskaffandet av ett specialbyggt fartyg för utförande av utsjölodningar
för sjökarteverkets kartarbeten — såsom av departementschefens nyssberörda i
ämnet gjorda uttalande och styrelsens för sjökarteverket sistnämnda skrivelse
torde framgå — måste anses vara av behovet synnerligen påkallat, synas medel
för fartygets byggande böra snarast möjligt anvisas. I anslutning till vad
kartverksstyrelsen i sin skrivelse den 18 november 1937 härutinnan föreslagit
torde emellertid det angivna medelsbehovet, 750,000 kronor, böra uppdelas
på två budgetår, därvid halva beloppet eller 375,000 kronor synes böra
äskas för nästa budgetår. Jag förutsätter emellertid därvid, att anbuds
infordrande och byggnadsarbetets igångsättande skall kunna äga rum under
budgetåret 1939/40.
Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, får hemställa,
att riksdagen må till nytt utsjölodningsfartyg för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 375,000 kronor.
Diverse.
128:o) Utgivande av läroböcker, beskrivningar, reglementen och instruktioner
m. m. Extra utgifter. På därom av Kungl. Majit gjorda framställningar
(punkterna 151 och 152, sid. 217 och 218) och under erinran, att för innevarande
budgetår anvisats samma anslag, som nu begärts, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa
a) till utgivande av läroböcker, beskrivningar, reglementen och
instruktiotier m. m. ett reservationsanslag av 12,000 kronor;
b) till extra utgifter ett reservationsanslag av 95,000 kronor.
129:o) Semester åt vid sjöförsvaret anställda arbetare. Kungl. Majt har föreslagit
riksdagen (punkt 153, sid. 218 och 219) att till semester åt vid sjöförsvaret
anställda arbetare för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag
av 300,000 kronor.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
215,000 kronor.
I sin skrivelse den 14 september 1938 har marinförvaltningen anmält,
att å anslaget för budgetåret 1937/38 avförts utgifter till ett belopp av omkring
247,000 kronor med tillämpning av nu gällande kollektivavtal. Dessa
avtal vore emellertid uppsägbara till den 1 juli 1939, och eventuella nya
avtal kunde komma att innebära ändrade grunder för semesterns beräknande.
Tillkomsten av nu gällande semesterlag kunde vidare komma att
för arbetarna medföra vissa ökade semesterförmåner. Ämbetsverket har
Statsutskottets utlåtande Nr 4. 81
med hänsyn till dessa förhållanden ansett, att anslaget borde beräknas till
ett belopp av 350,000 kronor för nästkommande budgetår.
Departementschefen har i likhet med marinförvaltningen ansett en höjning
av anslaget erforderlig men har funnit sig icke böra tillstyrka äskande
av högre anslagsbelopp än 300,000 kronor.
Mot den av departementschefen verkställda beräkningen av förevarande
anslag har utskottet icke funnit anledning till erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till semester åt vid sjöförsvaret anställda
arbetare för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av
300.000 kronor.
130:o) Revidering av vissa sjökort. Tillfälligt lönetillägg till marinens arbetare.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 154 och 155, sid. 219) och
under erinran, att för innevarande budgetår anvisats samma anslag, som
nu begärts, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa
a) till revidering av vissa sjökort ett reservationsanslag av
5.000 kronor;
b) till tillfälligt lönetillägg till marinens arbetare ett förslagsanslag
av 275,000 kronor.
F. FLYGVAPNET.
Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.
131:o) Avlöning till personal vid flygförvaltningen. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 156, sid. 220—225) att
dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning för den
civila personalen vid flygförvaltningen;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för flygförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40;
dels ock till avlöning till personal vid flygförvaltningen för budgetåret
1939/40 anvisa ott förslagsanslag av 197,000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr T. G. von Seth väckt motion (nr 80), vari hemställts, att
riksdagen måtte vidtaga den ändringen i departementschefens förslag, att
den av departementschefen ifrågasatta notariebefattningen i A 21 ändras till
sekreterarebefattning i A 24 samt att kassör stjänsten ändras till kamreraretjänst
med placering i A 22 i stället för i den av departementschefen föreslagna
lönegraden A 24.
Bihang till riksdagens protokoll 1039. 6 sami. Nr 4. lisi 89 6
Utskottet.
82
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 142,000
kronor.
Departementschefen har inledningsvis erinrat därom, att riksdagen i sin
skrivelse den 8 juni 1938 (nr 407) i anledning av vissa av Kungl. Majit i
statsverkspropositionen under fjärde huvudtiteln gjorda framställningar m. m.
under punkten 5 förklarat, att riksdagen ansett sig böra fästa uppmärksamheten
på att med den omfattning, flygvapnets förvaltning erhållit icke minst
genom de av 1938 års riksdag fattade besluten i avseende å vapnets verksamhetsområde,
det måhända bleve nödvändigt att frågan örn utnyttjandet
och behovet av för flygförvaltningen erforderlig civil personal underkastades
ytterligare övervägande.
Flygförvaltningen har nu i sin skrivelse den 31 augusti 1938 rörande flygvapnets
medelsbehov för budgetåret 1939/40 i fråga örn den ordinarie personalen
vid ämbetsverket framhållit, att den å staten för flygförvaltningen
uppförda personalen icke vore av den omfattning som med hänsyn till motsvarande
förhållanden annorstädes ansetts motiverad.
Flygförvaltningen har närmare redogjort för den betydande arbetsbelastningen
å ämbetsverkets civilbyrå, särskilt å dess kameralexpedition. Sålunda
framhålles, att revisionskommissarien blivit så över hövan betungad med
göromål av annat slag än ledningen av och deltagandet i revisionsarbetet,
att han icke medhunnit att i önskvärd utsträckning fullgöra de honom åvilande
göromålen. Enahanda hade förhållandet varit med sekreteraren och
ombudsmannen med påföljd att för åtskilliga sekreterargöromål personal
från kameralexpeditionen måst tagas i anspråk. Flygförvaltningen hade därför
funnit det nödvändigt, att arbetskrafterna å civilbyrån förstärktes, och därvid
till en början föreslagit inrättande av en befattning för en sekreterare i
24:e lönegraden, varigenom även skulle vinnas, att den nuvarande sekreterarens
arbete kunde helt förläggas till de militärtekniska avdelningarna. Vidare
hade ämbetsverket föreslagit, att befattningen som kassör och bokhållare i
21:a lönegraden, med hänsyn till kassarörelsens alltmer ökade omfattning
och göromålens krävande art, utan minskning av revisionskommissariens
föredragningsskyldighet ombildades till befattning för en kamrer i 22:a lönegraden
och att i samband därmed en särskild kassörsbefattning i 14:e lönegraden
inrättades för de rena kassagöromålen. I detta sammanhang har flygförvaltningen
även ifrågasatt, huruvida icke ämbetsverkets civilbyrå, som vore
ställd vid sidan av de tre militärtekniska avdelningarna, borde likställas med
dessa och erhålla benämningen civilavdelningen samt befattningen som chef
för avdelningen för ernående av likställdhet med armé- och marinförvaltningarna
uppflyttas från nuvarande lönegraden B 30 till A 1.
Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har avgivit utlåtande över flygförvaltningens
framställning och därvid uttalat, att det förefölle lönenämnden,
som örn erforderlig arbetslättnad för revisionskommissarien samt sekreteraren
och ombudsmannen lämpligen borde kunna åvägabringas genom inrättande
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
83
av en kamrersbefattning i 24:e lönegraden samt en notarietjänst i 21 :a lönegraden.
De enklare kassagöromålen borde kunna anförtros åt en kassör i
ll:e lönegraden.
Biksräkenskapsverket, som även avgivit utlåtande i ärendet, har framhållit,
att en avlastning av revisionskommissariens arbetsbörda borde ske
genom inrättande av en kamrerstjänst i 24:e lönegraden. Vad anginge den
föreslagna förstärkningen av arbetskrafterna för kansligöromålen, syntes ämbetsverket
sådan förstärkning erforderlig, icke minst för att förhindra att
revisionens personal för framtiden toges i anspråk för dylika göromål. Huruvida
den nuvarande sekreterarens och ombudsmannens tjänstgöring borde,
på sätt flygförvaltningen föreslagit, förläggas helt till de militärtekniska avdelningarna,
undandroge sig riksräkenskapsverkets bedömande. Eiksräkenskapsverket
föreställde sig emellertid, att, därest under sekreteraren och ombudsmannen
ställdes en notarie i 21:a lönegraden, avsedd att utföra kansligöromål,
vilka icke lämpligen borde fullgöras av sekreteraren och ombudsmannen,
skulle sistnämnda befattningshavare vinna erforderlig lättnad i arbetet.
Departementschefen har i likhet med riksräkenskapsverket och allmänna
civilförvaltningens lönenämnd ansett, att syftet att bereda erforderlig arbetslättnad
å kansliet och kameralexpeditionen skulle på ett lämpligare sätt stå
att vinna genom att inrätta en kamrersbefattning i 24:e lönegraden med
föredragningsskyldighet inför byråchefen av kassaärenden och med kassarörelsen
förenade göromål m. m. Denne befattningshavare syntes då även
kunna övertaga de viktigaste av den nuvarande kassörens och bokhållarens
arbetsuppgifter, medan de enklare kassagöromålen skulle överlåtas åt en kassör,
vilken, på sätt lönenämnden föreslagit, borde placeras i Ilie lönegraden. För
att bereda sekreteraren och ombudsmannen erforderlig arbetslättnad och samtidigt
ernå, att kameralexpeditionens personal icke på sätt som hittills skett
behövde tagas i anspråk för kansligöromål, syntes det departementschefen
vidare lämpligt inrätta en ny befattning för en notarie i 21 :a lönegraden.
Med den sålunda föreslagna omorganisationen borde den nuvarande befattningen
som kassör och bokhållare i 21:a lönegraden få anses direkt övergå
i den nya kamrersbefattningen i 24:e lönegraden; innehavaren av den förra
befattningen borde därför kunna utan särskilt ansökuingsförfarande placeras
a den nya befattningen. Vad beträffade flygförvaltningens förslag att ombilda
civilbyran till en avdelning under en avdelningschef har departementschefen
funnit sig icke kunna i varje fall för närvarande biträda detta förslag.
Departementschefens förslag innebär vidare, att den nuvarande ordinarie
expeditionsvaktsbefattningen i 5:e lönegraden utbytes mot en befattning för
en förste expeditionsvakt i 7:e lönegraden, att ordinarie befattningar inrättas
för ytterligare ett kanslibiträde i 7:e lönegraden och tre kontorsbiträde!! i
4.e lönegraden, samt att medel beräknas för arvode å 2,130 kronor till ytterligare
en pensionerad underofficer.
Kungl. Majit har beträffande flygförvaltningens avlöningsstat föreslagit
åtskilliga ökningar av personalen i avsikt att tillgodose vissa krav, som av
numera inträdda förhållanden befunnits påkallade.
Utskottet.
84
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Vad beträffar det i motionen II: 80 framlagda förslaget örn viss jämkning
i Kungl. Maj:ts förslag till personalstat för flygförvaltningen vill utskottet
erinra örn att vid behandlingen av vissa frågor rörande flygförvaltningens
organisation statsutskottet vid 1938 års riksdag uttalade sig rörande utnyttjandet
och behovet av civil personal vid flygförvaltningen samt framhöll, att
såväl flygvapnets ledning som Kungl. Majit torde hava sin uppmärksamhet
fäst på dessa frågor. I anslutning härtill har också flygförvaltningen begärt,
att å flygförvaltningens stat skulle uppföras en ny befattning som sekreterare
med placering i A 24, och att nuvarande kassörstjänsten i A 21 måtte
ombildas till en kamreraretjänst i A 22, varjämte en kassörstjänst i A 14
borde inrättas. Avsikten med statsutskottets ovan återgivna uttalande var
att bereda den för revisionen inom flygvapnet enligt härordningsbeslutet
beräknade personalen möjlighet att ägna sig åt de egentliga revisionsuppgifterna,
enär av 1937 års statsrevisorers berättelse framgick, att nämnda
personal i stor utsträckning kommit att tagas i anspråk för andra uppgifter
inom flygförvaltningen. Vid behandlingen av det av flygförvaltningen framlagda
statförslaget för nästa budgetår hava sistnämnda synpunkter enligt
utskottets mening icke kommit till sin rätt, utan huvudvikten har kommit
att läggas på mera kameralt betonade arbetsuppgifter. I detta hänseende
har emellertid någon framställning icke gjorts från flygförvaltningens sida
och ej heller har någon utredning, som utvisar behovet härav, blivit åvägabringad.
Utskottet är i likhet med motionären av den uppfattningen, att
ett bifall till Kungl. Majis förslag med de jämkningar, som innefattas i
flygförvaltningens framställning, bättre tillgodoser de av utskottet tidigare
hävdade synpunkterna samt dessutom är av behovet påkallat med hänsyn
till de synnerligen avsevärda belopp, som under de senaste åren anvisats för
ökning av flygvapnets personal och materiel, något som i högre grad än
tidigare gör det angeläget, att den egentliga revisionspersonalen får ägna
sig åt de reviderande uppgifterna. För att möjliggöra detta bör samtidigt
i enlighet med flygförvaltningens framställning viss personalförstärkning i
fråga örn den för övriga administrativa uppgifter avsedda personalen genomföras.
Utskottet ansluter sig därför till de synpunkter, som framförts i
motionen II: 80 och föreslår i staten de jämkningar i Kungl. Majis förslag,
som därav betingas. Någon ändring i det av Kungl. Majit under förevarande
punkt äskade anslagsbeloppet påkallas icke av denna i kostnadshänseende
obetydliga jämkning. Beträffande inrättandet av en kassörstjänst i A11
synes intet vara att erinra mot Kungl. Majis förslag, som i övrigt tillstyrkes
av utskottet.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen i anledning av Kungl. Majis förslag och
motionen II: 80 må
a) fastställa följande personalförteckning för den civila personalen
vid flygförvaltningen:
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
85
Befattning Personalförteckning. Lönegrad
1 byråchef.................................................. A 30
1 sekreterare och ombudsman .......................... A 26
1 revisionskommissarie .................................. A 26
1 sekreterare .............................................. A 24
1 kamrerare................................................ A 22
2 revisorer ................................................ A 21
1 kassör.................................................... A 11
3 kanslibiträden .......................................... A 7
1 förste expeditionsvakt.................................. A 7
6 kontorsbiträd en ........................................ A 4;
b) godkänna följande avlöningsstat för flygförvaltningen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis .................................. kronor 114,800: —
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t .................. » 39,660: —
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
:
a. grundavlöningar m. m....... 30,400: —
b. avlöningsförhöjningar m. m.,
förslagsvis.................... 3,800: — » 34,200: —
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ »_8,340: —
Summa förslagsanslag kronor 197,000:—;
c) till avlöning till personal viel fly g för vältning en för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag*1 av 197,000 kronor.
132:o) Avlöning till personal vid flygstab, flygflottiljer m. m. Beträffande Kungl.
Maj:ts förslag örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 157) kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
133:o) Rekryteringskostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
158, sid. 226 och 227) att till rekryteringskostnader för budgetåret 1939/40
anvisa ett förslagsanslag av 12,000 kronor.
Förevarande anslag, som för innevarande budgetår är uppfört med 12,000
kronor, har av departementschefen för nästa budgetår ansetts böra upptagas
med enahanda belopp.
Under lantförsvarets anslag till avskedspremier m. m. har departementschefen
redogjort för ett av marinförvaltningen väckt förslag örn ändrade
86
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet.
Utskottet.
bestämmelser rörande tilldelning av avskedspremier. Vidare bär departementschefen
under lantförsvarets anslag till rekryteringskostnader redogjort
för av chefen för marinen väckt fråga örn höjning av det s. k. värvararvodet.
Den verkställda beräkningen av förevarande anslag har icke givit utskottet
anledning till erinran.
Beträffande departementschefens förslag dels örn ändring i gällande bestämmelser
angående avskedspremier, dels ock örn bemyndigande för
Kungl. Maj:t att för en eller flera rekryteringsenheter höja det till rekryteringsombud
nu utgående arvodet får utskottet hänvisa till vad utskottet
härutinnan anfört under lantförsvarets anslag till avskedspremier m. m. samt
till rekryteringskostnader.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till rékryteringslcostnader för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 12,000 kronor.
134:o) Flygvapnets reservpersonal. Kungl. Majit hade föreslagit riksdagen
(punkt 159, sid. 227) att till flygvapnets reservpersonal för budgetåret 1939/40
anvisa ett förslagsanslag av 60,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med
ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår anvisa ett förslagsanslag av 95,000 kronor.
Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag
angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,
får utskottet, som icke haft något att invända mot det under nu
förevarande punkt äskade anslagsbeloppet, hemställa,
att riksdagen må till flygvapnets reservpersonal för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 95,000 kronor.
135:o) Rese- och traktamentspenningar. Med tillstyrkande av Kungl. Majits
förslag (punkt 160, sid. 227), vilket i förhållande till det för innevarande
budgetår anvisade anslaget innebär en höjning med 3,000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till rese- och traktamentspenningar för
budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 48,000 kronor.
136:o) Flyttningsersättning. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt
161, sid. 228), vilket i förhållande till det för innevarande budgetår anvisade
anslaget innebär en höjning med 5,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till flyttningsersättning för budgetåret 1939/40
anvisa ett förslagsanslag av 40,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
87
137:o) Resestipendier. Med tillstyrkande av Kungl. Majda förslag (punkt
162, sid. 228) ock under erinran, att för innevarande budgetår anvisats
samma anslagsbelopp, som nu begärts, hemställer utskottet,
att riksdagen må till resestipendier för budgetåret 1939/40
anvisa ett reservationsanslag av 12,000 kronor.
De värnpliktigas avlöning m. m.
138:o) De värnpliktigas avlöning och färder m. m. Kungl. Majit kade föreslagit
riksdagen (punkt 163, sid. 228 ock 229) att till de värnpliktigas avlöning
ock färder m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av
339,000 kronor.
Sedermera kar Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med
ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår anvisa ett förslagsanslag av 350,000 kronor.
I förut berörda inom andra kammaren av kerr J. II. Brädefors m. fl. väckta
motion (nr 126) har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att dagavlöningen
till de värnpliktiga oavsett tjänstgöringstidens längd måtte höjas till
en krona per tjänstgöringsdag samt med anledning härav de i årets statsverksproposition
upptagna förslagsanslagen till de värnpliktigas dagavlöning
måtte höjas med hänsyn därtill.
Vidare har uti förut berörda inom andra kammaren av herr J. H. Brädefors
m. fl. väckta motion (nr 127) hemställts, att riksdagen måtte besluta, att
andra stycket 1 § av förordningen om understöd i vissa fall åt värnpliktigs
hustru och barn (familjeunderstöd) av den 12 juni 1931, nr 257, måtte utgå.
Slutligen har uti förut berörda inom andra kammaren av herr A. Olsson i
Stockholm m. fl. väckta motion (nr 203) hemställts, att dagavlöningen för
samtliga värnpliktiga ökas från nuvarande 50 öre per dag till 1 krona per dag.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna lii 126, lii 127 och lii 203.
För innevarande budgetår är förslagsanslaget till de värnpliktigas avlöning
och färder m. m. i riksstaten upptaget med 290,000 kronor.
Anslaget har beräknats sålunda:
Titel I.
Titel II.
Titel III.
De värnpliktigas avlöning........................kronor 220,000
Understöd åt vissa värnpliktigas familjer ...... » 5,000
Färdkostnader...................................... » 65,000
Summa kronor 290,000
För nästa budgetår har titel I beräknats med utgångspunkt från 415,448
tjänstgöringsdagar, därav 334,858 med penningbidrag å 50 öre och 80,590
88
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet.
med penningbidrag a 1 krona. För avlöningstillligg, 65 öre för dag, åt
reservofficersaspiranter har beräknats, i runt tal, 10,000 kronor. Medelsbehovet
under denna anslagspost skulle sålunda uppgå till (334,858 X 0.6o +
80,590 X l.oo + 10,000=) 258,019 kronor eller, i avrundat tal, 258,000 kronor.
Titlarna II och III hava ökats till 6,000 kronor respektive 75,000 kronor.
I enlighet härmed har medelsbehovet under anslaget vid statsverkspropositionens
framläggande beräknats till 339,000 kronor.
Den i propositionen nr 232 föreslagna anslagsökningen sammanhänger med
frågan örn förstärkande av den personella försvarsberedskapen.
Vidkommande de i motionerna II: 126 och II: 203 väckta förslagen örn
höjning av de värnpliktigas avlöning får utskottet, under hänvisning till vad
som härutinnan anförts under lantförsvarets motsvarande anslag, avstyrka
dessa yrkanden, i vad desamma avse förevarande anslag.
I fråga örn det i motionen II: 127 gjorda yrkandet får utskottet hänvisa
till vad utskottet anfört under lantförsvarets anslag till understöd åt vissa
värnpliktigas familjer.
Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag
angående vissa åtgärder av organisatorisk art till förstärkande av den personella
försvarsberedskapen, tillstyrker utskottet det under förevarande
punkt äskade anslaget.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) avslå motionerna II: 126 och II: 203 örn höjning av dagavlöningen
till de värnpliktiga, i vad motionerna avse förevarande
anslag;
b) till de värnpliktigas avlöning och färder m. m. för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 350,000 kronor.
Expenser ni. m.
139:o) Skrivmaterialier och expenser m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 164, sid. 229 och 230) att till skrivmaterialier och expenser
m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 90,000 kronor.
Förevarande anslag, som för innevarande budgetår är uppfört med 72,000
kronor, har enligt 1936 års försvarsbeslut för budgetåret 1939/40 beräknats
till 78,000 kronor.
Den för nästa budgetår föreslagna höjningen av anslaget utöver den
planenliga är i huvudsak beroende på ökade kostnader för telefonabonnemang
samt på stegringen av verksamheten inom flygförvaltningen och flygstaben.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
89
Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag under förevarande
punkt, hemställer,
att riksdagen må till sJcrivmaterialier och expenser m. m. för
budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 90,000 kronor.
140:o) Tryckningskostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
165, sid. 230 och 231) att till tryckningskostnader för budgetåret 1939/40
anvisa ett reservationsanslag av 60,000 kronor.
För tryckningskostnader är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört
ett reservationsanslag av 8,000 kronor, som med hänsyn till a anslaget
förefintliga reservationer ansetts kunna täcka medelsbehovet för samma
budgetår.
Enligt de grundläggande kostnadsberäkningarna för den nya flygvapenorganisationen
har medelsbehovet under anslaget uppskattats till 21,000 kronor
under nästkommande budgetår och 30,000 kronor sedan organisationen
fullt genomförts.
Med förmälan, att de tryckningsarbeten (i första hand materielbeskrivningar
och undervisningslitteratur), som enligt verkställd utredning erfordrades
under budgetåret 1939/40, beräknades draga en kostnad av omkring
81,000 kronor, har flygförvaltningen hemställt, att detta belopp måtte av
riksdagen äskas.
Departementschefen har ansett sig icke böra tillstyrka större medelsanvisning
för nästa budgetår än 60,000 kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts anslagsäskande
under förevarande punkt, hemställer,
att riksdagen må till tryckningsTeostnader för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 60,000 kronor.
Förplägnad, intendenturmateriel och övningar.
141:o) Mathållning. Kungl. Majit hade föreslagit riksdagen (punkt 166,
sid. 231 och 232) att till mathållning för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag
av 880,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med
ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår anvisa ett förslagsanslag av 950,000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 690,000
kronor.
Utskottet.
Utskottet.
90
Utskottet.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Vidkommande beräkningen av medelsbehovet under anslaget har räknats
med att för mathållningen smör kommer till användning i stället för margarin
jämväl under nästa budgetår.
Normalportionspriset har för nästa budgetår uppskattats till 90 öre mot
86 öre för innevarande budgetår.
Det i dagportionspriset ingående beloppet till övriga kostnader har för
nästa budgetår uppskattats till 17 öre mot 15.5 öre för innevarande budgetår.
Dagportionskostnaden i land skulle alltså utgöra 1 krona 7 öre mot
1 krona 1.5 öre för budgetåret 1938/39.
Kostnaderna för kvinnlig personal vid flygvapnets matinrättningar hava
för nästa budgetår beräknats till 91,550 kronor.
Med utgångspunkt från ett antal av, i avrundat tal, 736,000 tjänstgöringsdagar
skulle för nästa budgetår medelsbehovet — frånräknat kostnaderna
för den kvinnliga personalen — utgöra (736,000 X 1.07 =) 787,520 kronor.
Härtill har lagts ett belopp av 2,000 kronor för ökade portionskostnader
under sjökommendering.
Sammanlagda medelsbehovet under nästkommande budgetår har således
vid statsverkspropositionens framläggande beräknats till (91,550 + 787,520 +
2,000=) 881,070 kronor eller, i avrundat tal, 880,000 kronor.
Den i propositionen nr 232 föreslagna anslagsökningen sammanhänger
med fragan örn förstärkandet av den personella försvarsberedskapen.
Beträffande frågan örn definitiv övergång till användning av smör inom
försvarsväsendet i stället för margarin får utskottet hänvisa till vad utskottet
härutinnan anfört under arméns motsvarande anslag.
Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag
angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,
får utskottet i enlighet med Kungl. Majlis förslag under nu förevarande
punkt hemställa,
att riksdagen må till mathållning för budgetåret 1939/40 anvisa
ett förslagsanslag av 950,000 kronor.
142:o) Intendenturmateriel. Kungl. Majit hade förslagit riksdagen (punkt
167, sid. 232 och 233) att till intendenturmateriel för budgetåret 1939/40
anvisa ett reservationsanslag av 595,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med
ändring av förberörda förslag föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 650,000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 496,000
kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
91
Anslagstiteln beklädnads- och munderingsntrustning bär jämväl för nästa
budgetår beräknats efter 55 öre för man och tjänstgöringsdag. Med utgångspunkt
från 736,000 tjänstgöringsdagar bar titeln beräknats till 404,800
kronor.
I fråga örn anslagstiteln speciell flygarbeklädnad bar densamma, som efter
genomförd flygorganisation uppskattats till 100,000 kronor, ansetts böra ökas
med 20,000 kronor till 80,000 kronor.
Vidkommande anslagstitlarna kasernutredning och förplägnadsutredning
bava de jämväl för nästa budgetår ansetts böra beräknas efter ett belopp
av 9 respektive 6 öre per man och tjänstgöringsdag. I enlighet härmed
bar förstnämnda titel uppskattats till 66,240 kronor och sistnämnda till
44,160 kronor.
Medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår bar alltså vid statsverkspropositionens
framläggande beräknats till, i avrundat tal, 595,000
kronor.
Den i propositionen nr 232 föreslagna anslagsökningen sammanhänger
med frågan om förstärkande av den personella försvarsberedskapen.
Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag
angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,
får utskottet, som icke bar något att invända mot Kungl. Maj:ts
an slagsäskande under förevarande punkt, hemställa,
att riksdagen må till intendenturmateriel för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 650,000 kronor.
143:o) Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m. Kungl. Majit bade
föreslagit riksdagen (punkt 168, sid. 233 och 234) att till bränsle, lyse, vatten,
renhållning och tvätt m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag
av 350,000 kronor.
Sedermera bar Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med
ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavavarande
ändamål för nästa budgetår anvisa ett förslagsanslag av 390,000
kronor.
Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag
angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,
får utskottet, som icke bar något att invända mot Kungl. Majits
anslagsäskande under förevarande punkt, hemställa
att riksdagen må till bränsle, lyse, vatten, renhållning och
tvätt m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av
390,000 kronor.
Utskottet.
Utskottet.
92
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet.
144:o) Engångskostnader för anskaffning av intendenturmateriel. Kungl. Majit
hade föreslagit riksdagen (punkt 169, sid. 234 oell 235) att till engångskostnader
för anskaffning av intendenturmateriel för budgetåret 1939/40 anvisa
ett reservationsanslag av 948,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med
ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 1,083,000
kronor.
Av den sammanställning, som finnes införd i särskilda utskottets utlåtande
vid 1936 års riksdag, sid. 167, inhämtas, att till engångskostnader för viss
intendentur-, flyg- och vapenmateriel för budgetåret 1939/40 beräknats tillhopa
2,500,000 kronor.
Departementschefen har vid statsverkspropositionens framläggande ansett
sistnämnda belopp böra för budgetåret 1939/40 fördelas med 948,000 kronor
till engångskostnader för anskaffning av intendenturmateriel, med 295,000
kronor till engångskostnader för anskaffning av vapenmateriel och med
1,257,000 kronor till engångskostnader för anskaffning av flygmateriel.
I förevarande sammanhang hava medel äskats för anskaffning av intendenturmateriel.
Den i propositionen nr 232 föreslagna anslagsökningen sammanhänger
med frågan örn förstärkande av den personella försvarsberedskapen.
Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag
angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,
får utskottet, som icke har något att invända mot Kungl. Majits
anslagsäskande under förevarande punkt, hemställa,
att riksdagen må till engångskostnader för anskaffning av
intendenturmateriel för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 1,083,000 kronor.
145:o) Flygvapnets övningar. Kungl. Majit hade föreslagit riksdagen (punkt
170, sid. 235 och 236) att till flygvapnets övningar för budgetåret 1939/40
anvisa ett reservationsanslag av 4,400,000 kronor.
Härefter hade Kungl. Majit i propositionen nr 113, under åberopande av
det vid propositionen fogade utdraget ur statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 24 februari 1939 — med ändring av den i årets statsverksproposition,
fjärde huvudtiteln, under punkt 170 gjorda framställningen —
föreslagit riksdagen, bland annat, att till flygvapnets övningar för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 4,600,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
93
Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med
ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 4,835,000
kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling föreliaft följande motioner,
nämligen
dels en inom första kammaren av herr R. Lindström väckt motion (nr 55),
vari hemställts, bland annat, att riksdagen måtte besluta att i enlighet med
flygförvaltningens förslag upptaga anslaget till flygvapnets övningar till
4,580,000 kronor,
dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr F. Domö m. fl. (nr 125) och den andra inom andra kammaren av
herr G. Ragge m. fl. (nr 195), vari hemställts, bland annat, att riksdagen
måtte höja det i statsverkspropositionen för budgetåret 1939/40 föreslagna
anslaget till flygvapnets övningar med 180,000 kronor till 4,580,000 kronor.
I fråga örn de skäl motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna I: 55 och I: 125.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 3,150,000
kronor.
Departementschefen har i propositionen nr 113 — med förmälan, att
flygförvaltningen i skrivelse den 18 februari 1939 till chefen för försvarsdepartementet
på anförda skäl hemställt, att åtgärder matte vidtagas för att
det av Kungl. Majit för nästa budgetår äskade anslaget till flygvapnets övningar
måtte höjas till 4,600,000 kronor — erinrat därom, att det i statsverkspropositionen
under detta anslag för nästkommande budgetår äskade
beloppet, 4,400,000 kronor, med icke mindre än 1,250,000 kronor överstiger
det i riksstaten för innevarande budgetår under samma anslag upptagna
beloppet och med 700,000 kronor överstiger det belopp som i 1936 års försvarsbeslut
för ändamålet beräknats för nästkommande budgetår. Bland
annat av dessa orsaker, framhåller departementschefen, framstod det såsom
befogat att vid anslagsäskandenas framläggande i statsverkspropositionen
under övningsanslaget beräkna ett något lägre anslagsbelopp än som av
flygförvaltningen i dess skrivelse angående flygvapnets medelsbehov för nästa
budgetår beräknats eller 4,580,000 kronor. Av vad flygförvaltningen i dess
nu förevarande skrivelse anfört framgår emellertid, fortsätter departementschefen,
att den nyssberörda beräkningen såtillvida ägt rum från missvisande
utgångspunkter, att åtgången av drivmedel i själva verket är större per enhet
räknat än som tidigare funnits anledning att räkna med; den av denna
anledning uppkommande merkostnaden beräknas för nästa budgetår uppgå
till 200,000 kronor. Vid sådant förhållande har departementschefen funnit
sig, för att icke möjligheten att i full utsträckning bedriva planerade eller
eljest erforderliga övningar skall i någon mån äventyras, böra tillstyrka en
hemställan hos riksdagen, att det i statsverkspropositionen för nästkom
-
94
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet.
Utskottet.
mande budgetår upptagna anslaget till flygvapnets övningar måtte höjas
med 200,000 kronor till 4,600,000 kronor.
Den i propositionen nr 232 föreslagna ytterligare höjningen sammanhänger
med frågan örn förstärkande av den personella försvarsberedskapen.
Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag
angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,
får utskottet, som icke har något att invända mot det av Kungl.
Majit under förevarande punkt äskade anslaget, hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Majits förslag och i
anledning av såväl motionen I: 55 som motionerna 1:125 och
II: 195, i vad motionerna avse anslaget till flygvapnets övningar,
till flygvapnets övningar för budgetåret 1939/40 anvisa
ett reservationsanslag av 4,835,000 kronor.
146:o) Motorfordon och motorbåtar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 171, sid. 236—238) att till motorfordon och motorbåtar för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 520,000 kronor.
Förevarande anslag är enligt grunderna för 1936 års försvarsbeslut för
innevarande budgetår uppfört med 374,000 kronor.
Enligt samma grunder skulle för nästa budgetår erfordras ett anslag av
397,000 kronor.
Departementschefen har funnit sistnämnda anslagsbelopp icke tillräckligt
för nästa budgetår utan föreslagit att anslaget liöjes till 520,000 kronor. I
sistnämnda belopp har medräknats kostnaden, 75,000 kronor, för anskaffande
av en tankbåt för drivmedelspåfyllning.
Utskottet, som tillstyrker den begärda anslagsökningen, får i enlighet med
Kungl. Majits förslag hemställa,
att riksdagen må till motorfordon och motorlåtar för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 520,000 kronor.
Sjukvård.
147:o) Sjukvård. Kungl. Majit hade föreslagit riksdagen (punkt 172, sid.
238 och 239) att till sjukvård för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 55,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med
ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 60,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
95
Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag
angående vissa åtgärder för förstärkande av den personellaförsvarsberedskapen,
får utskottet, som icke har något att invända mot det av Kungl. Maj:t äskade
anslagsbeloppet, hemställa,
att riksdagen må till sjukvård för budgetåret 1939/40 anvisa
ett reservationsanslag av 60,000 kronor.
Vapen och ammunition.
148:o) Vapen och ammunition. Kungl. Maj:t hade föreslagit riksdagen (punkt
173, sid. 239) att till vapen och ammunition för budgetåret 1939/40 anvisa
ett reservationsanslag av 550,000 kronor.
Härefter hade Kungl. Maj:t i ovannämnda proposition nr 113 — med
ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen, bland annat, att till
vapen och ammunition för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 700,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i ovannämnda proposition nr 232 — med
ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 730,000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr R. Lindström väckt motion (nr 56), vari hemställts, att
anslaget till vapen och ammunition för flygvapnet måtte i enlighet med flygförvaltningens
förslag upptagas till 790,000 kronor.
I fråga örn de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 480,000
kronor, varav emellertid 29,000 kronor utgöra ersättning för materiel, som
gått förlorad vid en eldsolycka. Vidare ingår i det s. k. 70-miljonersanslaget
för innevarande budgetår ett belopp av cirka 100,000 kronor till förstärkning
av förenämnda anslag.
Departementschefen har i propositionen nr 113 erinrat därom, att flygförvaltningen
i skrivelse den 18 februari 1939 till chefen för försvarsdepartementet
på anförda skäl hemställt, att åtgärder måtte vidtagas för att det av
Kungl. Majit för nästa budgetår äskade anslaget till vapen och ammunition
för flygvapnet måtte höjas med 220,000 kronor, vilket belopp dock kunde
minskas till 150,000 kronor under förutsättning att för omsättning av mobiliseringsförrådet
bomber ur detta förråd finge tagas i anspråk i en mot övningsanslaget
beräknad omfattning. Departementschefen har i anslutning
härtill framhållit, att han beträffande nu ifrågavarande anslag funnit sig
böra tillstyrka, att det under detta anslag i statsverkspropositionen för
Utskottet.
96
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet.
nästkommande budgetår upptagna anslagsbeloppet, 550,000 kronor, i förevarande
sammanhang undergår någon höjning. I enlighet med det därutinnan
i flygförvaltningens senaste skrivelse upptagna lägre alternativet har
departementschefen förordat, att anslaget höjes med 150,000 kronor till 700,000
kronor.
Den i propositionen nr 232 föreslagna ytterligare anslagsökningen sammanhänger
med frågan örn förstärkande av den personella försvarsberedskapen.
Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag
angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,
får utskottet, som icke har något att invända mot den verkställda
beräkningen av förevarande anslag, hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
i anledning av motionen 1:56 till vapen och ammunition för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 730,000 kronor.
149:o) Engångskostnader för anskaffning av vapenmateriel. Kungl. Majit hade
föreslagit riksdagen (punkt 174, sid. 239 och 240) att till engångskostnader
för anskaffning av vapenmateriel för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 895,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med
ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 910,000 kronor.
Enligt de grundläggande beräkningarna för den nya flygvapenorganisationen
avsågos till engångskostnader för flyg- och vapenmateriel tillhopa
11,245,000 kronor, varav anvisats tillhopa 7,629,000 kronor. Beträffande återstoden
av den för flyg- och vapenmateriel avsedda summan har departementschefen
beräknat det för viss övrig vapenmateriel under nästa budgetår erforderliga
beloppet till 295,000 kronor.
Departementschefen har vidare erinrat därom, att enligt ovannämnda
beräkningar ett belopp om 600,000 kronor för anskaffning av torpeder inginge
i det ovannämnda anslagsbeloppet örn 11,245,000 kronor för engångskostnader
för flyg- och vapenmateriel men ursprungligen avsetts att anvisas
först under budgetåren 1940/41—1941/42. Då beloppet i fråga ansetts erforderligt
redan under budgetåret 1939/40 har detsamma upptagits under förevarande
anslag för nästa budgetår. Detta komme att medföra en motsvarande
minskning av medelsbehovet under anslaget för återstående del av uppsättningstiden.
Medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår har i statsverkspropositionen
beräknats till (295,000 + 600,000=) 895,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 4. 97
Den i propositionen nr 232 föreslagna anslagshöjningen sammanhänger
med frågan örn förstärkande av den personella försvarsberedskapen.
Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet avgivet utlåtande
angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,
får utskottet i enlighet med Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställa,
att riksdagen må till engångskostnader för anskaffning av
vapenmateriel för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 910,000 kronor.
Flygmateriel.
150:o) Anskaffning och förnyelse av flygmateriel. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 175, sid. 240—242) att till anskaffning och förnyelse av
flygmateriel för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 27,269,000
kronor.
Förevarande anslag är i enlighet med kostnadsberäkningarna för den nya
flygvapenorganisationen för innevarande budgetår uppfört med 9,800,000
kronor. Vidare anvisades för samma budgetår med hänsyn till inträffade
prisstegringar ett särskilt anslag örn 784,000 kronor till förstärkning av anslaget
till anskaffning och förnyelse av flygmateriel.
I en av 1938 års riksdag bifallen proposition nr 149 framlade Kungl.
Majit vissa förslag örn jämkningar i försvarsbeslutets kostnadsberäkningar
i fråga örn flygmaterielanskaffningen, vilka jämkningar äro av beskaffenhet
att inverka på den framtida beräkningen av förevarande anslag. Huvudinnebörden
av dessa jämkningar var, att de i försvarsbeslutet beräknade
kostnaderna för flygmaterielleveranser under budgetåren 1939/40—1942/43
skulle komma att överskridas med ett belopp av sammanlagt över 20 miljoner
kronor. Av denna kostnadsökning belöpte sig huvuddelen på rena
prisstegringar å materiel och arbetslöner. Med anledning av berörda proposition
anvisade riksdagen ett anslag av 7,325,000 kronor till vissa förskott
å flygmaterielleveranser.
Flygförvaltningen har under förevarande anslag för budgetåret 1939/40
beräknat ett medelsbehov av, förutom 9,800,000 kronor enligt försvarsbeslutets
beräkningar, 12,917,000 kronor eller samtliga de tilläggsmedel, som
återstode att anvisa jämlikt nyssberörda riksdagsbeslut. Härtill komme ett
belopp av 4,262,000 kronor i kostnader för en forcerad anskaffning av en
torpedflygplandivision, som beslutats i anslutning till det s. k. 70-miljonersanslaget.
Sammanlagt erfordrades alltså ett anslagsbelopp av 26,979,000
kronor. Departementschefen har ansett det erforderliga anslagsbeloppet
kunna minskas med 220,000 kronor, avseende anskaffning av viss stationsmateriel
m. m., till 26,759,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sand. Nr 4 lisi 3# 7
Utskottet.
98
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet.
Departementschefen har vidare erinrat därom, att Kungl. Majit genom
beslut den 28 oktober 1938 bemyndigat flygförvaltningen att träffa avtal örn
anskaffning av vissa bombfällningsanordningar, för vilka den sammanlagda
kostnaden beräknats till 710,000 kronor. Kostnaderna för denna maten elanskaffning
belöpa med cirka 200,000 kronor å innevarande budgetår och
med återstående 510,000 kronor å nästkommande budgetår. Beträffande den
förstnämnda summan har förslag framlagts örn dess anvisande å tilläggsstat
för innevarande budgetår. Det sistnämnda beloppet å 510,000 kronor synes
departementschefen däremot böra anvisas under förevarande anslag för budgetåret
1939/40.
I enlighet med det anförda skulle medelsbehovet under detta anslag för
nästkommande budgetår bliva (26,759,000 + 510,000 kronor =) 27,269,000 kronor.
Utskottet vill erinra därom, att innevarande års riksdag för anskaffning
av vissa bombfällningsanordningar å tilläggsstat för budgetåret 1938/39 anvisat
ett belopp av 200,000 kronor.
Mot det av departementschefen beräknade medelsbehovet under förevarande
anslag har utskottet icke funnit anledning till erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till anskaffning och förnyelse av flygmateriel för
budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 27,269,000
kronor.
151:o) Underhåll av flygmateriel. Kungl. Majit hade föreslagit riksdagen
(punkt 176, sid. 242 och 243) att till underhåll av flygmateriel för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 3,500,000 kronor.
Härefter hade Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 113 — med
ändring av berörda förslag — föreslagit riksdagen, bland annat, att till
underhåll av flygmateriel för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 4,000,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med
ändring av förberörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 4,145,000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels en inom första kammaren av herr R. Lindström väckt motion (nr 55),
vari hemställts, bland annat, att riksdagen måtte besluta att i enlighet med
flygförvaltningens förslag upptaga anslaget till underhåll av flygmateriel m. m.
till 4,050,000 kronor;
dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr F. Domö m. fl. (nr 125) och den andra inom andra kammaren av
herr G. Bagge m. fl. (nr 195), vari hemställts, bland annat, att riksdagen
måtte besluta höja det i statsverkspropositionen för budgetåret 1939/40 före
-
Statsutskottets utlåtande Nr 4. 99
slagna anslaget till underhåll av flygmateriel m. m. med 550,000 kronor till
4,050,000 kronor.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna I: 55 och 1:125.
Förevarande anslag" är för innevarande budgetår uppfört med 2,600,000
kronor, i vilket belopp ingå 12,000 kronor till bestridande av flygvapnets
andel i kostnaderna för försvarsväsendets kemiska anstalt.
Departementschefen har i propositionen nr 113 meddelat, att flygförvaltningen
i skrivelse den 18 februari 1939 till chefen för försvarsdepartementet
på anförda skäl hemställt, att åtgärder måtte vidtagas för att det av Kungl.
Majit för nästa budgetår äskade anslaget till underhåll av flygmateriel måtte
höjas med 500,000 kronor.
Departementschefen har i anslutning härtill erinrat därom, att förevarande
anslag i statsverkspropositionen för nästa budgetår upptagits med 3,500,000
kronor, ett belopp som med 950,000 kronor överstiger det i försvarsbeslutet
beräknade motsvarande anslagsbeloppet. Flygförvaltningen hade i sin skrivelse
angående flygvapnets medelsbehov för nästkommande budgetår räknat
med ett anslag för ändamålet av 4,050,000 kronor. I fråga örn detta anslag
har gjorts gällande, att detsamma stöde i ett i det närmaste konstant förhållande
till antalet beräknade flygtimmar och sålunda även i en viss relation
till övningsanslagets storlek. Då överhuvud dessa beräkningar äro
mycket vanskliga att tillförlitligen överblicka och i varje fall den i försvarsbeslutet
upptagna relationen mellan övnings- och underhållsanslagen pekar
i en annan riktning än den av flygförvaltningen i nyssberörda skrivelse
framlagda, ansåg departementschefen det vid statsverkspropositionen behandling
skäligt att begränsa underhållsanslaget något i förhållande till det
av flygförvaltningen begärda beloppet. Därvid räknades med den möjligheten,
att örn underhållsanslaget skulle komma att visa sig för lågt, ytterligare
medel sedermera kunde äskas å tilläggsstat. Emellertid har departementschefen
nu funnit sig med hänsyn till den ytterligare utredning som
förebragts och därutöver inhämtade upplysningar böra föreslå, att anslaget
till underhåll av flygmateriel för nästa budgetår redan i detta sammanhang
bringas upp i den storlek som av flygförvaltningen i dess senaste skrivelse
föreslagits eller 4,000,000 kronor.
Den i propositionen nr 232 föreslagna ytterligare anslagsökningen sammanhänger
med frågan om förstärkandet av den personella försvarsberedskapen.
Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag
angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,
får utskottet, som icke har något att invända mot det av Kungl.
Majit för nu ifrågavarande ändamål äskade anslaget, hemställa,
Utskottet.
100
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet.
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
i anledning av såväl motionen I: 55 som motionerna I: 125 och
II: 195, i vad motionerna avse anslaget till underhåll av flygmateriel,
till underhåll av flygmateriel för budgetåret 1939/40
anvisa ett reservationsanslag av 4,145,000 kronor.
152:o) Engångskostnader för anskaffning av flygmateriel. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 177, sid. 243) får utskottet under hänvisning
till vad ovan anförts under punkt 144:o) hemställa,
att riksdagen må till engångskostnader för anskaffning av
flygmateriel för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanlag
av 1,257,000 kronor.
153:o) Flygindustriens krigsorganisation. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 178, sid. 243 och 244) och under erinran, att för innevarande
budgetår anvisats samma anslagsbelopp, som nu begärts, hemställer utskottet,
att riksdagen må iiM flygindustriens krigsorganisation för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 35,000 kronor.
154:o) Utrustning för instruktionsverkstäder. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 179, sid. 244) och under erinran, att i kostnadsberäkningarna
för den nya flygvapenorganisationen icke räknats med nu ifrågavarande utrustningsbehov
för instruktionsverkstäder, hemställer utskottet,
att riksdagen må till utrustning för instruktionsverkstäder för
budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 86,000 kronor.
Byggnader, flygfält m. m.
155:o) Byggnader, flygfält m. m. Kungl. Majit hade föreslagit riksdagen
punkt 180, sid. 244 och 245) att till byggnader, flygfält m. m. för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 365,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i ovannämnda proposition nr 232 — med
ändring av berörda förslag — föreslagit riksdagen att för nu ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 375,000 kronor.
Utskottet har vid besök å flygfältet vid Malmen funnit, att de därstädes
kvarstående två äldre förrådsbyggnaderna, det s. k. Röda förrådet, tillhörigt
Livgrenadjärregementet, samt det s. k. Gula förrådet, tillhörigt Östgöta flygflottilj,
utgöra ett väsentligt hinder för start och landning med nutida krigsflygplan
och samtidigt innebära ett betydande riskmoment. Då det måste anses
angeläget, att dessa byggnader snarast avlägsnas från flygfältet, har utskottet
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
101
funnit sig böra föreslå att medel anvisas härför. Enligt vad utskottet inhämtat
skulle kostnaderna ifråga uppgå till omkring 50,000 kronor, med
vilket belopp det under förevarande punkt äskade anslaget således bör ökas.
Med erinran att riksdagen numera bifallit av utskottet framlagt förslag
angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen,
får utskottet, under åberopande av vad utskottet ovan anfört, hemställa,
att riksdagen må till byggnader-, flygfält m. m. för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 425,000 kronor.
156:o) Utvidgning av flygfältet vid Hässiö m. m. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 181, sid. 245) hemställer utskottet,
att riksdagen må till utvidgning av flygfältet vid Hässiö m. m.
för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 118,000
kronor.
157:o) Ordnande av Rinkaby flygfält. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 182, sid. 246) och under erinran, att innevarande års riksdag för förvärv
av mark för Rinkaby flygfält å kapitalbudgeten för nästa budgetår anvisat
77,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till ordnande av Rinkaby flygfält för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 79,000 kronor.
158:o) Ordnande av vissa förläggningsförhållanden vid Rinkaby. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 183, sid. 246 och 247), avseende dels markförvärv,
dels reparation av vissa byggnader, dels ock uppförande av en
mindre matinrättning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till ordnande av vissa förläggningsförhållanden
vid Rinkaby för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 51,000 kronor.
159:o) Instruktionsverkstad för Östgöta flygflottilj. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 184, sid. 248) får utskottet, som vid besök på platsen
funnit behovet av en tidsenlig instruktionsverkstad väl motiverat, hemställa,
att riksdagen må till anordnande av en instruktionsverkstad
för Ostgöta flygflottilj för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 51,000 kronor.
160:o) Eldsläckningsmateriel. På därom av Kungl. Magt gjord framställning
(punkt 185, sid. 248 och 249) hemställer utskottet,
att riksdagen må till eldsläckningsmateriel för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 48,000 kronor.
102
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Diverse.
161:o) Extra utgifter. Utskottet, som ansett,^att jämnande av huvudtitelns
slutsumma bör ske med anlitande av flygvapnets anslag till extra utgifter,
får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 186, sid. 250), vilket
innebär anvisande av samma belopp, vartill anslagsbehovet för nästa budgetår
uppskattats i de grundläggande kostnadsberäkningarna för den nya
flygvapenorganisationen, hemställa,
att riksdagen må till extra utgifter för budgetåret 1939/40
anvisa ett reservationsanslag av 65,000 kronor; dock att i anslaget
må göras den jämkning, som kan erfordras för jämnande
av huvudtitelns slutsumma.
162:o) Semester åt vid flygvapnet anställda arbetare. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 187, sid. 250), vilket innebär anvisande av samma belopp,
vartill anslaget för nästa budgetår uppskattats enligt kostnadsberäkningarna
för den nya flygvapenorganisationen, hemställer utskottet,
att riksdagen må till semester åt vid flygvapnet anställda arbetare
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 50,000
kronor.
G. GEMENSAMMA ANSLAG.
Materiel.
163:o) Särskild materielanskaffning. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 188, sid. 251—254) att till särskild materielanskaffning för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 10,000,000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr J. Gustavson m. fl.
(nr 61) och den andra inom andra kammaren av herr C. G. Tengström m. fl.
(nr 112), vari hemställts, bland annat, att riksdagen måtte besluta att för
uppsättning i Göteborgs skärgård anskaffa en bottenhydrofonstation och
härför anvisa 150,000 kronor.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,
får utskottet hänvisa till motionen I: 61.
Departementschefen har framhållit, att vid sidan av de av de särskilda
förvaltningsmyndigheterna gjorda medelsäskanden för den materiella försvarsberedskapens
stärkande i olika avseenden ligga åtskilliga anslagskrav
för nyanskaffning av materiel, vilka synts departementschefen vara av be
-
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
103
skaffenhet att i anseende till behövligheten mera böra vägas de olika försvarsgrenarna
emellan. Departementschefen har för den skull ansett lämpligt,
att dessa nya anslagskrav prövades gemensamt under beaktande av sistnämda
synpunkt, detta särskilt som det bland annat av ekonomiska skäl
befunnits icke vara möjligt att i full utsträckning biträda dem alla.
Den plan, som departementschefen efter prövning av olika på frågan
inverkande synpunkter ansett bör ligga till grund för den ifrågavarande
materielanskaffningen, har följande utseende:
Materielplan.
Armén.
1.
Fotokinoteodolitanläggning............................
kronor
200,000: —
2.
8 mm. ammunition....................................
450,000
—
3.
37 mm. d:o ....................................
»
900,000
—
4.
7 cm. d:o ....................................
»
1,300,000
—
5.
Reserveldrör ............................................
»
150,000
—
6.
Kulsprutor..............................................
»
500,000
—
7.
Gasskyddsmateriel......................................
600,000
—
8.
Komplettering av truppförbandens mobiliseringsut-
rustning ..............................................
»
1,000,000
—
9.
Signalmateriel ..........................................
»
300,000
—
10.
Motmedel mot stridsvagnar ..........................
»
50,000
—
11.
Motorfordon till trängen och ingenjörtrupperna____
»
200,000
—
12.
Intendenturmateriel för Östgöta luftvärnsregemente
»
800,000
—
13.
Drivmedelsförråd ......................................
»
500,000
—
14.
Sjukvårdsmateriel ......................................
»
700,000
—
Kronor 7,650,000
—
Marinen.
15.
Intendenturmateriel m. m.............................
kronor 1,200,000
—
16.
Sjukvårdsmateriel......................................
»
100,000
—
17.
Travers för pannverkstaden i Karlskrona............
»
75,000
—
18.
Uppställande av visst luftvärnsartilleri i Vaxholms
fästning................................................
40,000: —
19.
Luftvärnsmateriel m. m. för flottans fartyg..........
»
400,000
—
20.
Modernisering och förstärkning av luftvärnsartilleriet
å vissa jagare ........................................
»
1,300,000
—
21.
Modernisering av artillerimaterielen å minkryssaren
Clas Fleming ........................................
150,000
—
22.
Minmateriel ............................................
»
1,800,000
—
23.
Motmedel mot undervattensbåtar ....................
»
300,000
—
24.
Minsvepningsmateriel..................................
»
500,000
—
25.
Torpeder ................................................
»
275,000
—
26.
Radiomateriel ..........................................
»
600,000
—
27.
Riktövnings- och laddövningsmateriel................
»
60,000
—
104
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
28. Bottenhydrofonstation..................................
29. Komplettering av flottans artilleriammunition......
30. Artilleriammunition för kustartilleriet................
31. Eldledningsutrustning för kustartilleriets sjöfronts
batterier
..............................................
32. Beserveldrör för kustartilleriets luftvärnspjäser ____
33. Lyssnarapparater för Karlskrona fästning ..........
34. Eldledningsradiostationer för kustartilleriförsvaret..
35. Trådsignalmateriel för kustartilleriet ................
kronor
150,000
—
»
500,000
—
»
300,000
—
%
440,000
—
»
100,000
—
»
260,000
—
»
50,000
—
»
50,000
—
Kronor 8,650,000
—
Flygvapnet.
36. Åtgärder för höjande av flygvapnets försvarsbered
skap
.................................................. kronor 900,000: —
37. Åtgärder för höjande av industriens krigsberedskap
m. m..............................-..................... » 2,800,000: —
Kronor 3,700,000: —
Armén.....
Marinen ...
Flygvapnet
Sammanställning.
................... kronor 7,650,000: —
................... » 8,650,000: —
................... » 3,700,000: -
Summa kronor 20,000,000: —
Departementschefen har framhållit att den nyssnämnda planen bör lända
till efterrättelse vid de anvisningar av medel från anslaget, som förutsättas
skola ske av Kungl. Maj:t. Departementschefen har därvid förutsatt, att Kungl.
Maj:t skall komma att före utanordnande av anslagsmedel för visst i planen
upptaget ändamål från vederbörande förvaltningsmyndighet infordra den ytterligare
utredning örn anskaffningens omfattning, tiden för dess fullgörande
m. m., som för vinnande av en rätt överblick över anslagets användning må
finnas erforderlig. Det kan naturligen därvid i ett eller annat fall komma
att visa sig, att mindre jämkningar i de å planen upptagna anslagsposterna
kunna finnas lämpliga och ekonomiskt berättigade. Det bör enligt departementschefens
mening naturligen ligga i Kungl. Maj:ts skön att i sådant fall
vidtaga dylika jämkningar.
Medelsanvisningen för den föreslagna anskaffningsplanens genomförande
har synts departementschefen böra uppdelas på två budgetår med halva
beloppet på vartdera budgetåret. Beställningar eller entreprenadkontrakt
rörande leverans av samtlig å planen upptagen materiel böra däremot, efter
medgivande av Kungl. Maj:t, få äga rum redan under nästkommande budgetår.
För att undvika, att outnyttjade reservationer komma att kvarstå å
anslaget vid det första budgetårets utgång, eller, från en annan sida sett,
för att möjliggöra, att all den materiel som till äventyrs hinner anskaffas
redan under första budgetåret också kan likvideras, har departementschefen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
funnit den anordningen böra vidtagas i avseende å anslagets konstruktion,
att detsamma i riksstaten upptages som förslagsanslag.
Yad först beträffar det motionsvis gjorda yrkandet bär, på sätt framgår av
Kungl. Majits föreliggande förslag, ett belopp av 150,000 kronor äskats för en
bottenhydrofonstation. Då utskottet utgår från, att den av motionärerna
berörda frågan varit föremål för Kungl. Maj:ts prövning i samband med nu
ifrågasatta materielanskaffningar och härtill kommer, att Kungl. Majit äger,
därest så skulle befinnas erforderligt, att inom ramen av det under förevarande
punkt äskade anslaget tillgodose det av motionärerna angivna behovet,
finner sig utskottet icke böra tillstyrka motionerna i här berörda del.
Vidkommande Kungl. Majlis förslag har utskottet vid sin granskning av
den av departementschefen framlagda materielplanen funnit do ifrågasätta
materielanskaffningarna utgöra ett behövligt tillskott till den materiella försvarsberedskapens
stärkande. Utskottet har således intet att erinra mot
valet av de ändamål, för vilka anslag begärts liksom ej heller mot avvägningen
av anslagsbeloppen. Utskottet tillstyrker vidare, att medelsanvisningen
för målerielplanens genomförande uppdelas på två budgetår och att
för nästa budgetår anvisas 10,000,000 kronor. Såsom av departementschefen
framhållits torde det böra få ankomma på Kungl. Majit att vidtaga de mindre
jämkningar i de å planen upptagna anslagsposterna, som kunna befinnas
lämpliga och ekonomiskt berättigade.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag samt
med avslag å motionerna 1:61 och lii 112, i vad de avse anvisande
av medel för anskaffning av ytterligare en bottenhydrofonstation,
till särskild materielanslcaffning för budgetåret 1939/40
anvisa ett förslagsanslag av 10,000,000 kronor.
164:o) Chiffreringsapparater. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt
189, sid. 254) hemställer utskottet,
att riksdagen må till anskaffande av chiffreringsapparater för
budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 181,500
kronor.
Försvarsväsendets kemiska anstalt.
165:o) Försvarsväsendets kemiska anstalt: Avlöningar. Beträffande Kungl.
Majits framställning örn anslag för ifrågavarande ändamål (punkt 190) kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed
Utskottet.
anmäles.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utskattet.
lub Statsutskottets utlåtande Nr 4.
166:o) Försvarsväsendets kemiska anstalt: Omkostnader. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 191, sid. 255) och under erinran, att för innevarande
budgetår anvisats samma anslagsbelopp, som nu begärts, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Försvarsväsendets kemiska anstalt: Omkostnader
för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 10,000 kronor.
Militärmeteorologisk informationstjänst.
167:o) Militärmeteorologisk informationstjänst: Avlöningar. Kungl. Majit har
föreslagit riksdagen (punkt 192, sid. 256 och 257) att
dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning för
den militärmeteorologiska informationstjänsten;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för den
militärmeteorologiska informationstjänsten, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1939/40;
dels ock till militärmeteorologisk informationstjänst: Avlöningar för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 58,000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 42,400
kronor.
Departementschefen har föreslagit, att under anslagsposten till avlöningar
till icke-ordinarie personal medel beräknas för anställande av ytterligare
en extra ordinarie assistent i 12:e lönegraden. I övrigt ifrågasättas inga
andra ändringar än sådana, som föranledas av det nya civila avlöningsreglementet.
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt,
får hemställa,
att riksdagen må
a) fastställa följande personalförteckning för den militärmeteorologiska
informationstjänsten:
Befattning
Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 föreståndare ........
2 militärmeteorologer
Lönegrad
. A 24
, A 18;
b) godkänna följande avlöningsstat för den militärmeteorologiska
informationstjänsten, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1939/40:
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
107
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis............................ kronor 25,400: —
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m. kronor 26,800: —
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis...... » 2,800: — » 29,600: —
3. Rörligt tillägg.............................. *_3.000: —
Summa förslagsanslag kronor 58,000: —;
c) till Militärmeteorölogisk informationstjänst: Avlöningar för
budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 58,000 kronor.
168:o) Militärmeteorologisk informationstjänst: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 193, sid. 258 och 259), vilket i förhållande till
det för innevarande budgetår anvisade anslaget innebär dels en höjning av
posten till telefon- och telegramkostnader med 2,500 kronor, dels ock en
en höjning av posten till övriga expenser med 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Militärmeteorologisk informationstjänst:
Omkostnader för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag
av 19,000 kronor.
Försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå.
169:o) Försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 194, sid. 259—263), vilket i förhållande till
det för innevarande budgetår äskade anslaget innebär en anslagsökning av
3,400 kronor, i huvudsak beroende på tillämpningen av de nya avlöningsprinciperna,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) fastställa följande personalförteckning för försvarsväsendets
centrala civilanställningsbyrå:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad än 20.
1 föreståndare ............................................ Eo 24;
b) godkänna följande avlöningsstat för försvarsväsendets
centrala civilanställningsbyrå, att tillämpas tillsvidare från och
med budgetåret 1939/40:
108
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Avlöningsstat.
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t................ kronor 500: —
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
:
a. Grundavlöningar m.m. kronor 16,400: —
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis .. » 1,700:— » 18,100: -
Sammanträdesarvoden ä 20 kronor per
dag till styrelsens ledamöter och suppleanter,
förslagsvis ........................ » 1,200: —
Kärligt tillägg, förslagsvis.................. » 1,000: —
Summa förslagsanslag kronor 20,800: —;
c) till För svar sväsendets centrala civilanställningsbyrå: Avlöningar
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av
20,800 kronor.
170:o) Försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå: Omkostnader. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 195, sid. 263 och 264), vilket i
förhållande till det för innevarande budgetår anvisade anslaget innebär en
ökning med 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå:
Omkostnader förbudgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 3,900 kronor.
1.
2.
3.
4.
Diverse.
171:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond.
Beträffande Kungl. Maj:ts framställning örn anslag för ifrågavarande ändamål
(punkt 196) har riksdagen redan fattat beslut, varom härmed
erinras.
172:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 197, sid. 264) och under erinran, att för innevarande
budgetår anvisats samma anslagsbelopp, som nu begärts, hemställer utskottet,
att riksdagen må till kommittéer och utredningar genom sale,
kunniga för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 90,000 kronor.
173:o) Försvarsväsendets lönenämnd. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning
örn anslag för ifrågavarande ändamål (punkt 198) kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
109
174:o) Befrämjande av den andliga vården vid försvarsväsendet. Kungl. Majit
hade föreslagit riksdagen (punkt 199, sid. 265 och 266) att i avbidan på den
proposition i ämnet, som kunde komma att till riksdagen avlåtas, till befrämjande
av den andliga vården vid försvarsväsendet för budgetåret 1939/40
beräkna ett reservationsanslag av 50,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i proposition nr 139, under åberopande av
vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden,
föreslagit riksdagen att till befrämjande av den andliga vården vid försvarsväsendet
för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 70,000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels en uti första kammaren av herr Oscar Olsson väckt motion (nr 245),
vari hemställts, att riksdagen vid beslut i anledning av Kungl. Majits förslag
i proposition nr 139 rörande den andliga vården vid försvarsväsendet måtte
uttala sig mot anordnandet av obligatoriska gudstjänster och andaktsövningar
samt ävenledes mot pastors självskrivenhet i de föreslagna kulturella utskotten
vid truppförbanden;
dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr E. Andersson i Jäger rn. fl. (nr 247) och den andra inom andra kammaren
av herr E. V. Staxäng m. fl. (nr 379), vari hemställts, att riksdagen
ville besluta att hos Kungl. Majit anhålla, att arvodena till militärpastorer
vid kår och fristående kompani måtte utgå med 500 resp. 400
kronor per år.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna I: 245 och I: 247.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 50,000 kronor.
Departementschefen har i propositionen nr 139 inledningsvis erinrat
därom, att särskilda sakkunniga tillkallats jämlikt Kungl. Majits den 29
oktober 1937 givna bemyndigande för att inom försvarsdepartementet biträda
med utredning rörande frågan om ordnandet av den andliga vården
vid försvarsväsendet. De sakkunniga hava numera slutfört sitt uppdrag i
och genom avlämnandet av ett den 19 november 1938 dagtecknat »Betän
leande och förslag rörande den andliga vården inom försvarsväsendet».
Sammanfattningsvis innebär de sakkunnigas förslag, att den andliga
vården i fredstid inom försvarsväsendet skall omfatta såväl religiös som
kulturell vård, att ett centralråd skall inrättas för att direkt under Kungl.
Majit handlägga vissa frågor rörande den andliga vården samt att den kulturella
vården skall stå under ledning av vederbörande truppförbandschef
med biträde av ett bildningsråd.
Enligt de sakkunnigas förslag skulle vid varje truppförband anställas en
präst, benämnd militärpastor, vilken skulle innehava uppdraget som bisyssla
med ett årsarvode. Gentemot en eventuell invändning, att detta skulle innebära
ett återupptagande av den år 1925 avskaffade regementspastorsinsti
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ilo
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
tutionen, hava de sakkunniga anfört, att även om nämnda institution på sin
tid gav anledning till anmärkningar, anordningen som sådan utvisade en
framkomlig väg. För att förhindra, att militärpastorn bibeliölle sitt uppdrag
in i en levnadsålder, då förutsättningarna att fylla uppdraget bliva mindre,
föreslå de sakkunniga, att vederbörande förordnas, efter förslag av centralrådet,
sedan vederbörande militära chefer och stiftsstyrelser yttrat sig, av
Kungl. Majit på en tid av tre år. Militärpastorerna skulle enligt förslaget
stå under omedelbart befäl av vederbörande truppförbandschef.
I fråga örn ersättningen för militärpastorernas arbete föreslå de sakkunniga,
att de skola erhålla ett mindre arvode, förslagsvis 600 kronor för år vid regemente,
400 kronor för år vid kår (flygflottilj) och 200 kronor för år vid fristående
kompani. Därvid har Nya varvet i Göteborg likställts med fristående
kompani. I enlighet med dessa principer hava de sakkunniga uppgjort en förteckning
över de arvoden som böra utgå till militärpastorer. I denna förteckning
hava uteslutits truppförbanden i Boden och Karlsborg, då den andliga
vården därstädes även i fortsättningen förutsättes skola omhänderhavas av de
redan befintliga militära prästerna i dessa garnisoner. Icke heller hava medtagits
örlogsstationerna i Stockholm och Karlskrona, ej heller Karlskrona
kustartilleriregemente; det har nämligen förutsatts, att pastoral vård en å dessa
orter skall omhänderhavas av amiralitetsförsamlingarnas prästerskap. Däremot
hava i förteckningen upptagits två särskilda marinpastorsbefattningar,
nämligen en fartygspastor å flottans långresefartyg och en präst för kustflottan
under två eller tre månaders tid, då kustflottan är samlad. Till fartygspastorn
föreslås ett arvode av 2,000 kronor (förutom fritt kosthåll) och
för kustflottans präst 450 kronor för månad eller högst 1,350 kronor. Dessa
två marinpastorer föreslås skola tillsättas för ett år i sänder. — Det sammanlagda
beloppet av de årsarvoden, som sålunda av de sakkunniga beräknats,
uppgå till 29,750 kronor.
I de avgivna yttrandena har icke från något håll någon erinran försports
emot de sakkunnigas uppfattning, att den religiösa vården vid truppförbanden
icke bör anknytas till församlingslivet på orten utan bör särskilt organiseras.
Däremot hava i andra hänseenden vissa gensagor yppats i fråga örn den föreslagna
militärpastorsorganisationen.
De sakkunniga hava föreslagit, att kostnaderna för den »ordinarie»
religionsvården vid truppförbanden, d. v. s. arvodena åt de föreslagna
militärpastorerna, skola utgå ur kyrkofonden. Beträffande arvodet åt den
föreslagna fartygspastorn å flottans långresefartyg föreslå de sakkunniga,
att detsamma upptages under fjärde huvudtiteln. Sammanlagda beloppet av
arvoden till militärpastorer m. fl. har av de sakkunniga beräknats till
29,950 kronor.
I fråga örn den frivilliga religiösa verksamheten vid truppförbanden
hava de sakkunniga uttalat sig för att den frivilliga soldathemsverksamheten,
vilken hittills understötts av anslaget till befrämjande av den andliga vården
vid försvarsväsendet, även i fortsättningen borde i samma utsträckning upp
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr i.
lil
muntras. Likaledes borde alltjämt såväl förbundet Soldaternas vänner som
Svenska kyrkans diakonistyrelses militärutskott för deras centrala verksamhet
tillerkännas statsunderstöd. För ändamålet föreslå de sakkunniga, att i
nyssberörda anslag fortfarande för frivillig religionsvård beräknas ett belopp,
som skulle ankomma på centralrådet att årligen föreslå. De sakkunniga
hava för sin del i nämnda hänseende räknat med ett belopp av 34,800 kronor
för år. Förslag till fördelning av anslaget i fråga skulle ankomma på centralrådet
att uppgöra och icke såsom nu arméförvaltningens civila departement.
De hörda myndigheterna hava i stort sett lämnat sin anslutning till de
sakkunnigas uttalanden i förevarande hänseende.
Vad beträffar den kulturella verksamheten vid truppförbanden hava de
sakkunniga föreslagit, att vid varje truppförband (motsvarande) skall finnas
ett »bildningsråd» såsom ledande organ för den kulturella vården enligt
närmare angivna grunder. Vid krigsskolor m. fl. undervisningsanstalter
skulle dock icke finnas något bildningsråd, utan de sakkunniga hava förutsatt,
att kulturell vård där bedrives som ett led i den ordinarie undervisningen.
Bildningsråden, som i sin allmänna verksamhet förutsättas skola stå i
direkt förbindelse med centralrådet, föreslås av de sakkunniga skola i sin
verksamhet vid truppförbanden vara underställda vederbörande truppförbandschef,
vilken skall äga att personligen eller genom annan officer deltaga i bildningsrådets
förhandlingar. Dessutom föreslås den av bildningsråden bedrivna
verksamheten skola stå under inspektion av truppförbandschefen.
Bildningsråden skola enligt de sakkunnigas förslag bestå av fem ledamöter,
nämligen: en representant från svenska kyrkan (i regel vederbörande militärpastor),
en representant från förbundet Soldaternas vänner eller annan
organisation, som på frivillighetens väg bedriver religiös verksamhet inom
försvarsväsendet, en representant från det fast anställda manskapet vid truppförbandet,
samt två representanter från de statsunderstödda folkbildningsorganisationerna.
För bildningsrådens verksamhet föreslås bidrag skola utgå från anslaget
till befrämjande av den andliga vården vid försvarsväsendet. Dessa bidrag
skola vara dels grundunderstöd och dels tilläggsunderstöd. Grundunderstöden
föreslås för regemente till högst 300 kronor, för kår (flygflottilj) till högst
200 kronor och för fristående kompani till 100 kronor; dessa medel avses för
administration samt för anordnande av föreläsnings- och studiecirkelverksamhet.
Sammanlagda beloppet av grundunderstöden har av de sakkunniga uppskattats
till 15,200 kronor. För tilläggsunderstöd hava de sakkunniga beräknat
ett belopp om sammanlagt 8,000 kronor. Detta belopp avses att användas för
kvalificeiad studiecirkelverksamhet och förutsättes skola fördelas av centralrådet.
De sakkunnigas förslag i avseende å bildningsråden har av de flesta hörda
myndigheterna i princip biträtts; dock hava från åtskilliga håll erinringar
framställts mot olika detaljer i förslaget.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
112
I fråga om centralrådet och dess verksamhet innebär förslaget härom, att
centralrådet, som skall lycia direkt under Kungl. Majit, skall vara ett samlande
och rådgivande organ till främjande av en ändamålsenlig utveckling av
den andliga vården inom försvarsväsendet. Centralrådet föreslås skola
tillsättas av Kungl. Majit. I detsamma föreslås skola ingå den för mobilisering
av Kungl. Majit utsedde fältprosten samt ytterligare följande åtta
ledamöter: en regementsofficer eller generalsperson eller flaggman, tillika
ordförande, en representant från svenska kyrkans diakonistyrelse, en representant
från frikyrkliga samarbetskommittén, en representant från förbundet
Soldaternas vänner, en representant från försvarsväsendets underbefälsförbund
samt tre representanter från de statsunderstödda folkbildningsorganisationerna.
Med avseende å centralrådets ekonomi hava de sakkunniga räknat med ett
årligt anslagsbelopp örn 10,000 kronor från anslaget till befrämjande av den
andliga vården vid försvarsväsendet, därav minst 5,000 kronor skulle avses
för studie- och instruktionskurser för personal, som skall handhava andlig
vård, religiös eller kulturell. I övrigt har räknats med ett arvode av 400
kronor till ordföranden och ett arvode av 1,000 kronor till sekreteraren, kostnader
för sammanträdesarvoden, resor, expenser m. m.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande.
Det torde icke kunna förnekas, att —- såsom från skilda håll hävdats
den nuvarande ordningen för befrämjande av kulturell och religiös verksamhet
vid försvarsväsendet under fredsförhållanden kännetecknas av en viss villrådighet
och oenhetlighet i tillämpningen, som icke kan vara till gagn för de
syften man med förevarande anslag vill vinna. Då vidare en något så när stadgad
organisation på detta område i fredstid lärer vara en väsentlig förutsättning
för ett effektivt förberedelsearbete i fråga örn tillgodoseendet av de andliga
och kulturella intressena hos trupperna under krigsförhållanden — intressen
som enligt mångas mening kräva en hög grad av omtanke — framstår
det såsom en angelägenhet av icke ringa betydelse att söka åstadkomma något
fastare former för handhavandet av denna verksamhet. Jag vill därför ansluta
mig till den under den nu slutförda utredningen framförda meningen, att vissa
åtgärder av organisatorisk art på ifrågavarande område lämpligen snarast böra
vidtagas.
Vad beträffar principerna för en lösning av den sålunda föreliggande frågan
— ordnandet i fredstid av den kulturella och religiösa verksamheten vid försvarsväsendet
— kan jag i stort sett ansluta mig till de riktlinjer härutinnan,
som uppdragits av de sakkunniga i deras den 19 november 1938 framlagda
betänkande och som till sina huvuddrag i allmänhet tillstyrkts av de över
betänkandet hörda myndigheterna; i vissa detaljfrågor har jag däremot icke
kunnat biträda de sakkunnigas förslag.
I anslutning till vad de sakkunniga anfört anser även jag, att den ifrågavarande
verksamheten vid truppförbanden i likhet med vad nu lärer vara
fallet bör vara av såväl religiös som allmänt kulturell art, liksom jag också ansluter
mig till den av de sakkunniga uttalade meningen, att inom den religiösa
verksamheten bör finnas utrymme såväl för »ordinarie» religionsvård, utövad i
anslutning till svenska kyrkan, som för en under mera fria former arbetande
verksamhet på detta område, utövad av frivilliga sammanslutningar av olika
slag.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
113
Vad då först beträffar den »ordinarie» religiösa verksamheten vid truppförbanden,
hava de sakkunniga föreslagit, att vid varje truppförband skall anställas
en präst, tillhörande svenska kyrkan, som militärpastor. Detta förslag
sammanhänger med att de sakkunniga på närmare angivna skäl funnit sig
böra bestämt avvisa den tidigare framkomna tanken på att anknyta den religiösa
verksamheten vid truppförbanden till det ordinarie församlingslivet å
förläggningsorten. Även jag har kommit till den uppfattningen, att en dylik
anknytning knappast låter sig med fördel genomföras. Att tillgången på en för
denna särskilda verksamhet lämpad prästman mången gång kan vara till fromma
för den andliga utvecklingen hos den vid truppförbanden samlade ungdomen,
torde däremot vara ovedersägligt; såsom alltid i dylika fall kommer det dock
naturligen i hög grad an på att finna den rätta personen. Då de sakkunnigas
förslag i fråga örn militärpastorernas anställningsförhållanden — förordnande
på relativt kort tid och med militärpastorstjänsten som bisyssla — synes mig
ägnat att i möjligaste mån underlätta ett gott personval, finner jag mig böra
lämna min anslutning till detta förslag. Militärpastorsbefattningar med av
Kungl. Majit bestämda arvoden böra således även enligt min mening inrättas
vid de truppförband, som av de sakkunniga föreslagits. I överensstämmelse
med vad som av vissa marina myndigheter anförts lärer särskild militärpastor
dessutom böra anställas vid Karlskrona kustartilleriregemente. Till de sakkunnigas
förslag örn anställande av dels en fartygspastor för flottans långresefartyg
och dels en särskild präst för kustflottan under den tid denna är samlad
vill jag också ansluta mig. På sätt de sakkunniga föreslagit torde militärpastorerna
böra förordnas av Kungl. Majit på en tid av tre år på förslag av det
till inrättande föreslagna centralrådet efter vederbörande militära chefers och
stiftsstyrelsers yttrande; de båda sistnämnda prästerliga befattningarna vid
flottan torde dock böra tillsättas blott för ett år i sänder. Därest icke särskilda
skäl anses böra till annat föranleda, lära i första hand icke-ordinarie
prästmän i svenska kyrkans tjänst böra ifrågakomma till förordnande som
militärpastorer.
I fråga om storleken av militärpastorernas arvoden hava de sakkunniga
såsom normalbelopp föreslagit 600 kronor vid regemente, 400 kronor vid kår
(flygflottilj) och 200 kronor vid fristående kompani, varmed även likställts
Nya varvet i Göteborg. Från ett flertal av de hörda myndigheterna har framhållits,
att dessa arvoden vore väl lågt beräknade i betraktande av de relativt
stora fordringar som enligt förslaget ställas på militärpastorerna. För egen
del finner jag dock de föreslagna arvodena såvitt nu kan bedömas vara i stort
sett väl avvägda; möjligen kan sägas, att arvodena till militärpastorerna vid
fristående kompani (Nya varvet) äro i lägsta laget. Jag vill emellertid instämma
i den från åtskilliga håll framförda åsikten, att dessa arvoden icke skola behöva
anlitas för bekostande av vederbörande militärpastors resor till och från förläggningsplatsen,
i den mån sådana i vissa fall må erfordras. Det lärer få ankomma
på Kungl. Majit att på framställning av vederbörande truppförbandschef för
dylika fall medgiva, att särskild ersättning får utgå av statsmedel. Även de
föreslagna arvodena till fartygspastorn, 2,000 kronor, och till prästen vid
kustflottan, 450 kronor för månad eller högst 1,350 kronor, synas mig vara väl
avvägda. Fartygspastorn lärer dessutom böra erhålla fritt kosthåll ombord,
varför kostnaden emellertid torde böra belasta marinens mathållningsanslag.
De sakkunniga hava föreslagit, att kostnaderna för de föreslagna arvodena
— utom arvodet till fartygspastorn — skola utgå av kyrkofonden, närmare
bestämt av det belopp örn högst 400,000 kronor om året, som Kungl. Majit
enligt gällande lag äger disponera för ersättningar för särskild prästerlig
tjänstgöring inom riket. Nämnda förslag har tillstyrkts av statskontoret,
Bihang till riksdagens protokoll 1949. <> sami. AV 4. lisi 39 8
114
Statsutskottets utlåtande Nr i.
sorn dessutom hävdat den åsikten, att jämväl arvodet till fartygspastorn
borde kunna utgå av nämnda medel. Efter att hava i denna del inhämtat
chefens för ecklesiastikdepartementet mening finner jag mig böra ansluta
mig till förslaget i fråga med den utvidgning som av statskontoret ifrågasatts.
Den sammanlagda summa, som för ifrågavarande ändamål skulle
komma att belasta nämnda anslag från kyrkofonden, uppgår till cirka 30,000
kronor örn året. Detaljerat förslag härutinnan lärer sedermera komma att
i annan ordning underställas Kungl. Maj:ts prövning. — I detta sammanhang
vill jag påpeka, att det nu föreslagna sättet för bestridande av kostnaderna för
militärpastorernas arvoden icke lärer böra medföra, att jämväl de särskilda
kostnader av motsvarande slag, som må uppkomma för bestridande av själavården
i fält under krigsförhåilanden, skola utgå av kyrkofondens medel.
Yad därefter beträffar den frivilliga religiösa verksamheten vid truppförbanden
vill jag erinra örn att min företrädare i ämbetet i anslutning till
frågan om tillsättande av den förenämnda sakkunnigutredningen uttalade,
bland annat, att det vore av vikt, att tillräckligt utrymme bereddes åt de
frikyrkliga strömningarna vid den andliga vårdens handhavande å de särskilda
förläggningsorterna, ävensom att det vore av betydelse, att den verksamhet,
som för närvarande utövades av de s. k. soldathemmen, finge utövas
under samma fria former som hittills. Dessa synpunkter hava även omfattats
av de sakkunniga, vilka i sitt betänkande uttalat, att den frivilliga
soldathemsverksamheten även i fortsättningen borde i samma utsträckning
uppmuntras. Likaså borde alltjämt såväl förbundet Soldaternas vänner som
svenska kyrkans diakonistyrelses militärutskott tillerkännas statsunderstöd
för deras centrala verksamhet. Dessa understöd borde alltjämt utgå från
det nu förevarande anslaget. Till vad sålunda i denna fråga uttalats och
föreslagits kan jag i huvudsak ansluta mig.
I fråga örn den »kulturella vården» vid truppförbanden hava de sakkunniga
ansett en för ändamålet särskilt organiserad verksamhet behövlig för
att vinna det syfte som i detta hänseende eftersträvas. I anslutning härtill
hava de sakkunniga föreslagit inrättande av ett »bildningsråd» vid varje
truppförband. Tanken att skapa särskilda lokala organ med uppgift att vid
truppförbanden leda och ordna den kulturella verksamheten bland den där
samlade ungdomen synes i och för sig riktig, liksom ock de sakkunnigas
förslag att giva dessa organ en fast anknytning till de redan befintliga folkbildningsorganisationerna
torde vara ett uppslag att taga fasta på. I fråga
örn de föreslagna organens organisation förefaller dock lämpligt, att vissa
jämkningar i förhållande till de sakkunnigas förslag vidtagas. Till en början
synes den av de sakkunniga föreslagna benämningen icke lyckligt vald. Då
här ifrågasättes en aktiv medverkan från personalens sida, torde en lämpligare
benämning vara »utskottet för kulturell verksamhet» vid vederbörande
truppförband, därvid utskottet torde komma att i dagligt tal
benämnas »kulturella utskottet». I fråga örn utskottets sammansättning
synes — på sätt i åtskilliga över förslaget avgivna yttranden påpekats —
den ansvarsställning i fråga örn verksamheten vid truppförbanden som rent
allmänt tillkommer truppförbandschefen böra medföra, att en av honom
utsedd officer vid truppförbandet bör såsom ordförande ingå bland utskottets
ledamöter. Truppförbandschefen bör dessutom, på sätt de sakkunniga
föreslagit, äga rätt att personligen deltaga i utskottets förhandlingar
och att inspektera utskottets verksamhet. Vad beträffar övriga ledamöter
i kulturella utskottet lärer det vara lämpligt, att vederbörande militärpastor
ingår som självskriven ledamot. Övriga ledamöter i utskottet
torde lämpligen böra vara dels en representant för det fast anställda manskapet
vid truppförbandet och dels två representanter för i landet verk
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Ilo
samma folkbildningsorganisationer; någon representant för den frivilliga
religiösa verksamheten synes däremot knappast vara erforderlig i detta utskott.
Representanten för det fast anställda manskapet bör enligt min
mening utses av truppförbandschefen efter det han låtit vid truppförbandet
verksamma underbefälsföreningar yttra sig. De två representanterna för
folkbildningsorganisationerna torde i enlighet med de sakkunnigas mening
böra utses av centralrådet. Förslag å dessa representanter torde emellertid
böra avgivas av Samverkande bildningsförbundens styrelse, vilken bör äga
att fritt föreslå ur vilka bildningsförbund de skola väljas.
Kulturella utskott torde i enlighet med de sakkunnigas förslag böra
finnas vid samtliga truppförband, örlogsstationer, flygflottiljer m. m., däremot
icke vid självständiga skolor och undervisningsanstalter. Dock torde
flygkrigsskolan med hänsyn till sin organisation böra i detta hänseende
likställas med flygflottilj. På sätt marinförvaltningen framhållit lärer jämväl
vid kustflottan ett kulturellt utskott böra anordnas. I fråga örn utskottens
ekonomiska understödjande från statens sida kan jag i huvudsak ansluta mig
till de sakkunnigas förslag, vilket innebär, att utskotten skulle erhålla ett
årligt grundunderstöd av 300 kronor vid regemente (örlogsstation), 200
kronor vid kår (flygflottilj) och 100 kronor vid självständigt kompani,
varmed jämställes Nya varvet i Göteborg. Möjligen kan dock det sistnämnda
bidraget komma att befinnas väl knappt. Dessutom skulle utgå ett
visst belopp, av de sakkunniga beräknat till 8,000 kronor, avsett för kvalificerad
studiecirkelverksamhet, vilket belopp skulle fördelas av centralrådet.
De nämnda understöden torde böra utgå från det nu förevarande anslaget.
Den av mig här framlagda planen för organiserandet av såväl den
religiösa som den kulturella verksamheten vid truppförbanden kan naturligen
komma att visa sig på grund av lokala eller personliga förhållanden i
vissa fall behöva modifieras. Jag tänker därvid särskilt på de av Visby
domkapitel påpekade speciella förhållandena på Gotland, vilka kunna tänkas
kräva, att den religiösa verksamheten där ordnas på särskilt sätt, ävensom
på kustflottans kulturella utskott, vars sammansättning på grund av de
säregna lokala förhållandena måhända måste bli en annan än den i övrigt
gällande. Pör dylika fall förutsätter jag emellertid, att Kungl. Majit kommer
att, efter förslag av centralrådet eller efter dess hörande, utfärda erforderliga
särbestämmelser.
Jag övergår så till det av de sakkunniga föreslagna centralrådet, vars
inrättande jag i princip vill förorda. Rådets officiella benämning torde lämpligen
böra vara »centralrådet för religiös och kulturell verksamhet inom
försvarsväsendet». Centralrådets uppgifter torde i stort sett böra vara de av
de sakkunniga föreslagna, därvid jag dock förutsätter, att uppgifternas utformande
kommer att bliva föremål för närmare överarbetning i samband med
utfärdande av instruktion för centralrådet.
I fråga om sammansättningen av centralrådet biträder jag de sakkunnigas
uppfattning, att rådets ordförande bör vara en generalsperson eller flaggman
eller en regementsofficer. Däremot kan jag icke ansluta mig till förslaget
örn att den för krigsförhållanden av de sakkunniga föreslagne fältprosten
skulle vara självskriven ledamot i centralrådet. Frånsett att frågan
örn mobiliseringsorganisationen av den andliga vården vid försvarsväsendet
ännu icke fått sin lösning, lärer det nämligen vara mindre lämpligt att på
detta sätt knyta en mobiliseringsbefattning vid en viss verksamhet i fredstid.
Däremot anser även jag, att i centralrådet bör ingå en i Stockholm
eller dess närhet boende präst vid svenska kyrkan. Då denne präst torde
böra få som uppgift att i viss mån verka som en personligen sammanhållande
kraft i förhållande till militärpastorerna, torde han icke böra ut
-
116
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet.
väljas bland dessa utan snarare få utses bland en något äldre och erfarnare
kategori prästmän än den dessa i allmänhet torde komma att tillhöra. I
centralrådet torde vidare böra ingå en representant för svenska kyrkans
diakonistyrelse och en representant från frikyrkliga samarbetskommittén;
däremot finner jag knappast erforderligt, att i rådet ingår jämväl en representant
för förbundet Soldaternas vänner. På sätt de sakkunniga föreslagit
bör en representant för försvarsväsendets underbefälsförbund ingå i rådet.
Slutligen böra i rådet ingå tre representanter för folkbildningsverksamheten
i landet. Ledamöterna i centralrådet böra tillsättas av Kungl. Majit för en
tid av tre år i sänder, i förekommande fall efter förslag av de angivna
organisationerna. Av de tre representanterna för folkbildningsverksamheten
synas lämpligen en böra utses efter förslag av skolöverstyrelsen och två
efter förslag av Samverkande bildningsförbundens styrelse.
I anslutning till vad de sakkunniga föreslagit lärer centralrådet böra uppdelas
på två sektioner, lämpligen benämnda religiösa sektionen och kulturella
sektionen. I fråga örn sekreterarhjälp vill jag ansluta mig till Samverkande
bildningsförbundets styrelses förslag, att en sekreterare utses för
vardera sektionen.
V ad slutligen beträffar kostnaderna för centralrådets verksamhet torde
dessa i enlighet med förslaget böra bestridas från anslaget till befrämjande av
den andliga vården vid försvarsväsendet. Förutom ett mindre arvode till
ordföranden torde man få räkna med att av den i centralrådet ingående prästerliga
ledamoten kommer att krävas ett så avsevärt arbete jämväl utom sammanträdena,
att ett särskilt arvode till honom bör utgå. Detta arvode torde icke
böra sättas lägre än till 1,500 kronor örn året. De övriga ledamöterna i rådet
torde böra uppbära allenast smärre sammanträdesarvoden, vilkas belopp det
torde böra ankomma på Kungl. Majit att sedermera bestämma. För vardera
av de två sekreterarna torde böra beräknas ett årsarvode av 1,000 kronor.
I övrigt har jag intet att erinra mot de av de sakkunniga gjorda kostnadsberäkningarna
för centralrådets verksamhet.
Vad jag sålunda anfört rörande organisationen av den andliga vården vid
försvarsväsendet föranleder till att det hittills utgående anslaget för ändamålet
torde böra något höjas utöver nu utgående belopp, 50,000 kronor. Kostnaderna
för centralrådet torde icke med den av mig föreslagna organisationen
kunna beräknas lägre än till 12,000 kronor. Kostnaderna för understöd åt de
kulturella utskotten vid truppförbanden torde kunna begränsas till ungefär
23,000 kronor. Slutligen torde för soldatshems- och motsvarande verksamhet
böra i enlighet med de sakkunnigas förslag avses cirka 35,000 kronor.
Anslagsbehovet skulle sålunda komma att uppgå till (12,000 + 23,000 +
35,000=) 70,000 kronor, d. v. s. det belopp, som de sakkunniga föreslagit
i sitt betänkande. Nämnda belopp överstiger med 20,000 kronor
såväl nu utgående anslag för ändamålet som det i statsverkspropositionen
för budgetåret 1939/40 beräknade anslagsbeloppet.
Utskottet vill erinra därom, att med 1925 års försvarsbeslut skedde den
förändringen med avseende å organiserandet av den andliga vården vid försvarsväsendet,
att de förut utgående arvodena till regementspastorer vid
armén i allmänhet indrogos. De prästerliga tjänsterna vid de marina församlingarna
i Stockholm och Karlskrona berördes däremot icke av nämnda
försvarsbeslut. Emellertid innehöll 1925 års beslut, att ett anslag av 50,000
kronor skulle årligen anvisas för att användas dels, där så funnes lämpligt,
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
117
för bestridande av pastoralvård inom armén, dels oek för de värnpliktigas
vård i övrigt. Genom 1936 års försvarsbeslut vidtogs ingen ändring härutinnan.
Det av Kungl. Majrt i föreliggande proposition framlagda förslaget örn
revision av det nu tillämpade systemet för den andliga vårdens bedrivande
vid försvarsväsendet anser sig utskottet kunna i allt väsentligt tillstyrka.
Yad beträffar den ordinarie religiösa verksamheten har departementschefen
föreslagit, att vid varje truppförband skall finnas anställd en militärpastor.
Örn än förslaget härom torde kunna sägas i viss mån innebära
en återgång till den tidigare regementspastorsinstitutionen, föreligger
dock den väsentliga skillnaden, att de föreslagna militärpastorerna skola
förordnas allenast på viss tid — 3 år — och tilldelas jämförelsevis låga
arvoden, varigenom militärpastorstjänsten blir att betrakta som bisyssla.
Utskottet, som i likhet med departementschefen anser det ifrågasatta sättet
för militärpastorernas anställande vara ägnat att i möjligaste mån underlätta
ett gott personval, har funnit sig böra tillstyrka inrättandet av den föreslagna
militärpastorsinstitutionen.
Enligt departementschefens förslag skulle den särskilda andliga vården
delvis ingå i den militära dagordningen. Då utskottet emellertid hyser den
uppfattningen, att något tvång icke bör få förekomma i religiösa frågor,
förutsätter utskottet, att befrielse från deltagande i religiösa föranstaltningar
skall beviljas envar, som av religiösa eller andra godtagbara skäl personligen
anhåller därom. Genom vad utskottet således anfört torde motionen I: 245,
i vad den innehåller yrkande örn att gudstjänster och andaktsövningar vid
truppförbanden icke göras obligatoriska, blivit i berörda del besvarad.
Vad härefter beträffar frågan örn storleken av militärpastorernas arvoden
anser utskottet desamma med hänsyn till de arbetsuppgifter, som dessa befattningshavare
få att utföra, vara i stort sett väl avvägda. Utskottet anser
sig följaktligen böra avstyrka det i motionerna I: 247 och II: 379 gjorda
yrkandet örn höjning av de till militärpastorerna vid kår och fristående
kompani beräknade arvodesbeloppen.
Utskottet tillstyrker förslaget att kostnaderna för militärpastorernas arvoden
bestridas av kyrkofonden.
Mot principerna för den frivilliga religiösa verksamhetens ordnande har
utskottet icke haft något att erinra. Detsamma gäller den kulturella vården
vid truppförbanden. Som ledande organ för sistnämnda verksamhet skulle
enligt departementschefens förslag fungera »utskottet för kulturell verksamhet».
I överensstämmelse med vad de sakkunniga föreslagit synes »bildningsråd»
vara en lämpligare benämning, vilken alltså föreslås. Beträffande
bildningsrådets sammansättning har i motionen I: 245 yrkats, att vederbörande
militärpastor icke bör vara självskriven ledamot däri. Några bärande
skäl för motionärens förslag synas utskottet icke föreligga, varför motionen
avstyrkes i denna del.
För sammanhållning, befrämjande och kontroll av den andliga vården,
såväl den religiösa som den kulturella, har departementschefen föreslagit
118
Statsutskottets utlåtande Nr d.
inrättande av ett centralråd. I fråga om rådets sammansättning ävensom
kostnaderna för dess verksamhet hava förslagen härutinnan av utskottet
lämnats utan erinran.
Det för den andliga vårdens befrämjande vid försvarsväsendet beräknade
anslaget, 70,000 kronor, som med 20,000 kronor överstiger det för innevarande
budgetår anvisade, tillstyrkes av utskottet.
Yad departementschefen i övrigt under förevarande anslag föreslagit har
i de delar, örn vilka utskottet icke särskilt yttrat sig, icke givit utskottet
anledning till erinran.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må till befrämjande av den andliga vården
vid försvarsväsendet för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 70,000 kronor.
II. att motionen I: 245, till den del den icke får anses besvarad
genom vad utskottet ovan anfört, ej må av riksdagen
bifallas.
III. att motionerna I: 247 och II: 379 icke må av riksdagen
bifallas.
175:o) Kommunalutskylder för försvarsväsendets till tjänstebostäder upplåtna
fastigheter. På därom av Kungl. Majit gjord framställning (punkt 200, sid.
266) och under erinran, att för innevarande budgetår anvisats samma anslagsbelopp,
som nu begärts, hemställer utskottet,
att riksdagen må till kommunalutskglder för försvarsväsendets
till tjänstebostäder upplåtna fastigheter för budgetåret 1939/40
anvisa ett förslagsanslag av 83,000 kronor.
176:o) Reglering av vissa kursförluster. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning
örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 201) kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
177:o) Underhållskostnader för vissa samvetsömma värnpliktiga. Civilanställnings
befrämjande. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 202 och 203,
sid. 266 och 267) och under erinran, att för innevarande budgetår anvisats
för här ifrågavarande ändamål samma anslagsbelopp, som nu begärts, hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa
a) till underhållskostnader för tussa samvetsömma värnpliktiga
ett förslagsanslag av 300,000 kronor;
b) till civilanställnings befrämjande ett reservationsanslag av
25,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 4. 119
178:o) Årskostnader för luftbevakningscentraler. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj.ts förslag (punkt 204, sid. 267 oell 268) hemställer utskottet,
att riksdagen må till årskostnader för luftbevakningscentraler
för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 25,000
kronor.
179:o) Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen.
Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare i statens tjänst. Dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst. Barntillägg. Beträffande Kungl.
Maj:ts framställningar örn anslag till bär ifrågavarande ändamål (punkterna
205 208) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden,
vilket härmed
anmäles.
Stockholm den 16 maj 1939.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS RÅSTOCK.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Nilsson i
Malmö, Oscar Olsson, Asplund, Andersson i Fältenborg, Nilsson i Landeryd, Ström
i Lidköping, Lindström, Larsson i Varberg, von Heland och Domö; samt
från andra kammaren: herrar Råstock, Magnusson i Skövde, Törnkvist,
Svensson i Grönvik, Ward, Persson i Tidaholm, Andersson i Malmö, Bergström,
Lundberg, Mårtensson, Bergvall och Hansson i Rubbestad.
Reservation
vid punkt 103:o) (flottans ersättningsbyggnad) av herrar Johansson i
Fredrikslund, Nilsson i Landeryd, Domö, Magnusson i Skövde, Lundberg och
Bergvall, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande
’ydelse:
»Såsom av departementschefen---= utskottet---motionerna
i nu berörda delar.
idkommande härefter det i motionerna I: 124 och II: 194 gjorda yrkandet
o anskaffande av fyra motortorpedbåtar vill utskottet framhålla, att på
se re tid verkställda undersökningar rörande motortorpedbåtarnas användba
et visat, att desamma utgöra ett betydligt krafttillskott till det marina
för året. Då, såsom chefen för marinen i samband med utredningen örn
flo ns fartygstyper uttalat, dessa båtars förnämsta insats kan göras, när
120
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
de uppträda i stora mängder och i samverkan med övriga stridskrafter, synes
det utskottet vara en angelägenhet av vikt, att åtgärder vidtagas för att
vårt bestånd av dylika båtar utökas. Med hänsyn härtill och då kravet på
en omedelbart verkande beredskap gör sig särskilt gällande mot bakgrunden
av nuvarande oroliga internationella läge, finner sig utskottet — i enlighet
med yrkandet i nu berörda motioner — böra föreslå, att medel anvisas för
anskaffande av ytterligare åtta motortorpedbåtar. Kostnaderna, som beräknas
till sammanlagt 5,000,000 kronor, torde lämpligen böra fördelas på
två budgetår, varför för nästa budgetår böra anvisas 2,500,000 kronor.
I sistnämnda båda motioner — — — = utskottet anledning
till erinran.
Utskottet hemställer,
I. = utskottet.
II. att riksdagen må med anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna 1:124 och II: 194, i vad motionerna
avse anvisande av medel för anskaffande av fyra nya motortorpedbåtar,
ävensom med avslag å motionerna I: 61 och II: 112,
i vad dessa motioner avse anvisande av medel för anskaffande
av motorfiskebåtar, till flottans ersättningsbijggnad för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 26,000,000 kronor.
III. = utskottet.»
Stockholm 1939. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1939:432 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under fjärde huvudtiteln, avdelningen Flygvapnet, gjorda framställning angående a a1 i texten
- Rskr. 1939:4 Skrivelse till Konungen i anledning av de i statsverkspropositionen gjorda framställningarna rörande utgifterna för budgetåret 1939140 under riksstatens fjärde s. 1 i texten