Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag till främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer jämte en motion.

1939-03-07 · 6 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 5,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 3 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1939:63, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag till främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer jämte en motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

1

Nr 63.

Ankom till riksdagens kansli den 7 mars 1939 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar angående anslag till främjande

av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika

familjer jämte en motion.

(4:e avd.)

I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret

1939/40 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 23, sid. 43—47

av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över socialärenden

den 4 januari 1939) att till främjande av bostadsförsörjning för

mindre bemedlade, barnrika familjer för budgetåret 1939/40 under femte

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1,700,000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t (punkt 7, sid. 10, av det vid propositionen under

rubrik Kapitalbudgeten, Statens utlåningsfonder, Bil. 3 fogade utdraget av

statsrådsprotokollet över socialärenden) föreslagit riksdagen att till Lånefonden

för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer för

budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 5,500,000 kronor.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 82, hava herrar T. G. von

Seth och R. Lundqvist hemställt, dels att riksdagen ville uttala sig för och

provisoriskt besluta att som komplettering till den statliga bostadsanskaffningslåne-

och familjebidragsverksamheten å landsbygden även hyreshjälp

med statsbidrag därstädes i enlighet med i motionen angivna riktlinjer måtte

kunna utgå till behövande barnrika familjer, dels ock att riksdagen ville

höja anslaget till främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade,

barnrika familjer för budgetåret 1939/40 från 1.7 till 1.9 milj. kronor för att

finansiera denna hyreshjälpsverksamhet.

På förslag av Kungl. Majit beslöt 1935 års riksdag att inrätta en statlig

utlåningsfond benämnd lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,

barnrika familjer. Såsom kapital för denna fond anvisade riksdagen

för budgetåret 1935/36 under statens utlåningsfonder ett reservationsanslag

av 10,000,000 kronor. Vidare anvisade riksdagen för samma budgetår

under femte huvudtiteln ett förslagsanslag av 500,000 kronor till främjande

av bostadsförsörjning för dylika familjer. Såsom kapitalökning för

omförmälda fond hava sedermera för budgetåren 1936/37 och 1937/38 anvisats

reservationsanslag å 15,000,000 kronor respektive 5,000,000 kronor,

medan till främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 63—66.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

familjer för budgetåren 1936/37, 1937/38 och 1938/39 under femte huvudtiteln

anvisats förslagsanslag å respektive 650,000 kronor, 1,000,000 kronor och

1,500,000 kronor.

Hyresbostäder. Lån och bidrag av statsmedel för beredande av hyresbostäder

åt mindre bemedlade, barnrika familjer. (Kungl, kungörelserna

nr 512/1935 och nr 246/1938.)

För beredande av billiga hyresbostäder för sådana familjer i städer och

stadsliknande och andra tätare bebyggda samhällen beviljas bostadsanskaffningslån

och årliga familjebidrag av statsmedel eller ock enbart dylika bidrag

åt vederbörande kommun eller, under förmedling av denna, redan bestående

eller för ändamålet nybildade bolag, föreningar och stiftelser, som

under vissa villkor kunna godkännas såsom allmännyttiga bostadsföretag.

Bostadsanskaffningslånen beviljas för nybyggnad eller förvärv och förbättring

av äldre fastighet samt utgå med högst 45 % av värdet å fastigheten,

sedan därifrån avräknats värdet å tomten. Denna skall kommunen ställa

till förfogande utan kostnad för företaget.

Lånen skola utgöra amorteringslån med en fast annuitet och vara slutamorterade

inom högst 40 år. Räntan är under budgetåret 1938/39 fastställd

till 3.25 °/o.

Med ledning av de årliga omkostnaderna (räntor, annuiteter och årliga

utgifter såsom: skatter och onera, uppvärmnings- och reparationsutgifter)

fastställer byggnadslånebyrån standardhyror för de särskilda lägenheterna

och å dessa standardhyror erhålla de i fastigheten boende bamrika familjerna

procentuella familjebidrag uppgående till

30 procent för familj med 3 barn

40 » » » » 4 »

50 » » » » 5 »

60 » » » »6 och 7 barn samt

70 » » » »8 eller flera barn.

Egnahem. Lån och bidrag av statsmedel för beredande av bostäder i

egnahem åt mindre bemedlade, barnrika familjer. (Kungl, kungörelsen nr

247/1938.)

För att både i stad och på landsbygden åt sådana familjer bereda billiga

bostäder i egnahem å mark, som innehaves med äganderätt eller tomträtt,

beviljas bostadsanskaffningslån av statsmedel samt medgives eftergifter å

de för lånen fastställda ränte- och annuitetsbeloppen.

Bostadsanskaffningslånen beviljas för nybyggnad eller förbättring av bostadshus

och utgår med 90 % av det belopp, vartill kostnaderna för byggnadsföretaget

eller för förbättringsarbetet kunna beräknas uppgå.

Lånet uppdelas allteftersom tomtmarken av kommunen ställes till egnahemsbyggarens

förfogande eller icke efter olika grunder:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

3

a) Då kommunen icke ställer tomtmark till förfogande utgör lånet till:

*/9 en räntefri stående del,

3jo en stående del, varå ränta utgår och

5/„ en amorteringsdel.

Till åskådliggörande härav må hänvisas till följande exempel:

Kostnaderna för byggnadsföretaget antagas uppgå till 11,000 kr., varav för

tomten 1,000 kr.

Beräknad normal årlig bostadskostnad.

I bostadsanskaffningslån beviljas 90 % av 11,000 kr. = 9,900 kr. (Låntagaren

beräknas utföra eget arbete för 1,100 kr.)

årlig utgift

kr.

Räntor och amortering:

71:50

6/9 » » = 5,500 j att amorteras under 20 år med en annui- tet av 6.8 % ........................

374: -

445: 50

övriga drsomkoslnader:

50: —

35: —

5: —

150: —

25: —

80: —

345: —

Summa årlig bostadskostnad kr.

Avrundat till 790 kr.

790: 50

Å denna bostadskostnad om 790 kr. beräknas familjebidraget sålunda:

Ränte- och

annuitets- beloppen

Familje-

bidrag

Övriga

årsom-

kostnader

Bostads-

kostnad

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

för en familj med:

3

minderåriga barn

30

%..........

445: 50 -

- 237

- =

208:50

+

345:-

- = 553

50

4

T>

T>

40

%..........

445:50 -

- 316

- =

129: 50

+

345:-

- = 474

50

5

>

>

50

%..........

445:50 -

- 395

- =

50:50

+

345:-

- = 395

50

6

å 7 »

»

60

%..........

445:50 -

- 1445

50 =

0

+

345: -

- = 345

—

8

T>

eller flera 70 %

445:50 -

- *445

50 =

0

+

345:-

- = 345

—

b) Då kommunen ställer tomtmark till egnahemsbyggarens förfogande,

vilket i regel skall ske i städer och köpingar, utgör lånet till:

1js en stående del, varå ränta utgår och

2/3 en amorteringsdel.

Till åskådliggörande härav må hänvisas till följande exempel:

Kostnaderna för byggnadsföretaget antagas uppgå till 11,000 kr. (Tomten,

som uppskattas till ett värde av 1,000 kr. och ställts till låntagarens förfogande,

får ej medräknas i kostnaderna.)

1 För dessa familjer begränsas familjebidragets storlek lill ränte- och annuitetsbeloppen å

bostadsanskaffningslånet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

Beräknad normal årlig bostadskostnad.

/ bostadsanskaffningslån beviljas 90 % av 11,000 kr. = 9,900 kr. (Låntagaren

beräknas utföra eget arbete för 1,100 kr.)

Räntor och amortering :

Vs av lånebeloppet = 3,300 kr. mot 3.25 % ränta ..

Årlig utgift

kr.

107:25

448: 80

556:05

345: —

*/* » > = 6,600 > att amorteras under 20 år med en annui- tet av 6.8 % ........................

Övriga årsomkostnader:

För jämförelse med exempel under a) antagas dessa omkostnader upp- gå till samma belopp..................

Summa årlig bostadskostnad kr.

Avrundat till 900 kr.

901:05

Å denna bostadskostnad om 900 kr. beräknas familjebidraget sålunda:

Ränte- och

annuitets- beloppen

Familje-

bidrag

övriga

årsom-

kostnader

Bostads-

kostnad

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

för en familj med

3 minderåriga barn 30 %..........

4 > » 40 %..........

5 > > 50 %..........

6 å 7 > > 60 %..........

8 > » eller flera 70 %

556:05

556: 05

556: 05

556:05

556: 05

- 270

- 360

- 450

- 540

- *556

= 286:05 +

05 =

196: 05

106: 05

16:05

0

345

345

345

345

345

631:05

541:05

451:05

361: 05

345: —

I bägge fallen (både under a) och b)) skall amorteringsdelen vara slutamorterad

inom högst 20 år och den stående delen, varå ränta utgår, därefter

uppsägas till betalning, varvid låntagaren åtnjuter en uppsägningstid

av 6 månader. Under alla förhållanden skall sistnämnda del av lånet vara

guldet inom 10 år från det sista inbetalningen av amorteringsdelen bort fullgöras.

Vad beträffar den räntefria stående delen under a) kommer denna del i

regel att efterskänkas, då lånet i övrigt är till fullo guldet.

Utskottet. Utskottet tillstyrker, att till de barnrika familjernas bostadsförsörjning

anvisas de äskade anslagen, nämligen dels till subvention 1,700,000 kronor

dels ock till låneverksamheten 5,500,000 kronor.

I den väckta motionen II: 82 yrkas att hithörande verksamhet även vad

landsbygden beträffar borde utsträckas att avse hyreshjälp och ej såsom

nu allenast hjälp till nybyggnad och förbättring av egna hem. Härvid har

framhållits, dels att samhällets inriktning på att även åt landsbygden framskaffa

bättre och modernare bostäder vöre en lång process, dels ock att det

föreliggande problemet närmast gällde att under en ofta rätt begränsad tidsperiod

skaffa ändamålsenlig bostad åt en barnrik familj. I all synnerhet

under pågående avfolkning av landsbygden syntes därför enligt motionä
1

För denna familj begränsas familjebidragets storlek till ränte- och annuitetsbeloppen å

bostadsanskaffningslånet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

5

rernas mening tyngdpunkten böra läggas på att bostäder bereddes behövande

barnrika familjer i en- eller tvåfamiljshus.

För egen del vill utskottet erinra om att liknande synpunkter framkommo

även vid 1938 års riksdag, varvid från utskottets sida framhölls, att en

bättre anpassning visserligen lättare läte sig genomföra i hyreshusen efter familjernas

och i all synnerhet de barnrika familjernas efter hand skiftande

utrymmesbehov, men att dock, särskilt vad landsbygden beträffade, starka

skäl talade för att den statliga unders töds verksamheten inriktades på enfamiljbebyggelse

i eget hem. Bortsett från lönebostäderna, till vilkas förbättring

statsunderstöd i annan form lämnades, vore en dylik bebyggelse

ej endast den på landsbygden brukliga utan också med hänsyn till den

spridda bosättningen, den goda marktillgången och frånvaron av en mera

rörlig bostadsmarknad den mest naturliga bostadsformen. Att bostaden borde

ägas av familjen och ej till densamma uthyras vore av skilda orsaker

önskvärt och måste för övrigt anses vara naturligt redan för att undvika

den omgång, som ordnandet av frågan om bostadens underhåll eljest medförde.

Till dessa vid 1938 års riksdag av utskottet gjorda uttalanden må läggas

en erinran om att trots den flykt till städerna som är lika ovedersäglig som

beklaglig familjebildningen på landsbygden ännu kan beräknas tilltaga. Enligt

en av bostadssociala utredningen i november 1937 framlagd beräkning

-— vilken av utredningen betecknats som på intet sätt äventyrlig — kan det

antagas att år 1960 antalet hushåll på landsbygden kommer att överstiga

motsvarande antal år 1935 med 20 procent. Förutom på den upphörda

emigrationen beror detta främst på att de stora, kring sekelskiftet födda

årsgrupperna först på senare tid kommit in i de äktenskapsbildande åldrarna

och först på allra senaste åren börjat inträda i den ålder, då antalet

minderåriga barn inom familjerna är störst.

Självfallet är emellertid frågan om de barnrika landsbygdsfamiljernas

bostadsförsörjning ett alltför viktigt samhälleligt problem för att de av motionärerna

framförda uppslagen utan vidare skola förkastas. Utan att nu

vilja tillstyrka någon hänvändelse från riksdagens sida till Kungl. Majit

i frågan, anser sig utskottet kunna utgå från att de i motionen framförda

synpunkterna komma att erhålla erfordeidig omprövning och tillbörligt beaktas

vid hithörande spörsmåls fortsatta handläggning. Detta gäller särskilt

det i motionen påvisade förhållandet att, medan för närvarande vad

städerna beträffar understödsverksamheten omfattar både hyreshus (dock

endast stadskommunala) och egna hem, den motsvarande samhälleliga hjälpen,

örn än med gynnsammare villkor, för den egentliga landsbygdens del

är begränsad allenast till det egna hemmet.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) med avslag å motionen II: 82, i vad den avser anslagsbeloppet,

till Främjande av bostadsförsörjning för mindre

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

bemedlade barnrika familjer för budgetåret 1939/40 under

femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1,700,000

kronor;

b) såsom kapitalinvestering i Lånefonden för bostadsförsörjning

för mindre bemedlade, barnrika familjer för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 5,500,000

kronor;

II. att motionen II: 82 i under I här ovan ej behandlad

del icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 7 mars 1939.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Nilsson i Malmö,

Oscar Olsson, Svensson i Kompersmåla, Asplund, Andersson i Fältenborg, Nilsson i Landeryd,

Gustafsson i Benestad, Pauli, Ström i Lidköping och Bäcklund; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Svensson i Grönvik, Andersson

i Prästbol, Närlinge, Lindberg i Umeå, Isacsson, Weijne, Olsson i Staxäng, Andersson

i Malmö, Lundberg och Bergvall.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:124 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bemyndigande för riksgäldskontoret att ställa medel till förfogande för statliga inköp s. 1 i texten