Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag till statens bosältningslånefond m. m.

1939-03-07 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1939:66, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag till statens bosältningslånefond m. m.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

11

Nr 66.

Ankom till riksdagens kansli den 7 mars 1939 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar angående anslag till statens bosältningslånefond

m. m.

(4:e avd.)

I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret

1939/40 har Kungl. Majit (punkt 10, sid. 12 och 13, av det vid propositionen

under rubrik »Kapitalbudgeten, Statens utlåningsfonder, bil. 3»

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över socialärenden den 4 januari

1939) föreslagit riksdagen att till statens bosättningslånefond för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor.

Vidare har Kungl. Majit i statsverkspropositionen (femte huvudtiteln,

punkterna 26 och 27, sid. 49 och 50) föreslagit riksdagen dels att till Statens

bosättningslån: Ersättning åt ortsombud för budgetåret 1939/40 anvisa ett

förslagsanslag av 25,000 kronor, dels ock att till Statens bosättningslån: Ersättning

åt riksbanken för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av

40,000 kronor.

Till statens bosättningslånefond har för budgetåret 1937/38 anvisats

2,000,000 kronor och för budgetåret 1938/39 6,000,000 kronor.

Enligt kungörelse av den 30 september 1937 (nr 809) hava bosättningslånen

till ändamål att lämna trolovade eller i vissa fall äkta makar tillgång

till inköp av möbler eller andra bosättningsföremål, vilkas anskaffande föranledes

av äktenskapet. Bosättningslånet, som utlämnas utan borgenssäkerhet,

utgår ur statens bosättningslånefond och må icke beviljas till högre belopp

än ettusen kronor. Bosättningslån skall förräntas efter fast, vid lånets

beviljande bestämd räntefot. Å bosättningslån skall erläggas amortering i

sådan ordning, att lånet är återbetalt senast fem år efter utlämnandet. Ansökan

om lån inlämnas till ortsombud och prövas av riksbanken, som ock

utbetalar beviljade lån och uppbär förfallen ränta och amortering.

Under framhållande att inresset för ifrågavarande lån varit synnerligen

livligt samt att amorteringarna å lånen hittills fullgjorts på ett mycket tillfredsställande

sätt, har departementschefen vidare anfört följande:

Man synes därför hava all anledning att under nästa budgetår fullfölja förevarande

låneverksamhet. Med ledning av föreliggande erfarenheter synes

man därvid kunna räkna med en genomsnittlig lånesumma av omkring 750

kronor. Anslaget torde böra bestämmas så att omkring 8,000 låneansök
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

12

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

»ingar kunna bifallas. Den lånesumma, som bör vara disponibel för verksamheten

kan darfor uppskattas till omkring 6,000,000 kronor. Med hänsyn till de

amorteringar, som kunna antagas inflyta under budgetåret, synes emellertid

anslaget icke behova upptagas till högre belopp än 5,000,000 kronor. Jag utgar

därvid fran att inflytande amorteringsbelopp omedelbart skola kunna

tagas i anspråk for utlämnande av nya lån.

Bosattningslånefonden tillkom vid 1937 års riksdag som ett led i strävandena

att underlätta familjebildningen. Så långt hittillsvarande erfarenheter

ge vid handen synes låneverksamheten ha utfallit gynnsamt. Trots att lånen

utlämnas utan borgenssäkerhet fullgöras de kvartalsvis återkommande

amorteringarna i allmänhet tillfredsställande.

Med tillstyrkande att till erforderlig ytterligare ökning av fondens kapital

anvisas det äskade beloppet, 5,000,000 kronor, samt dessutom de båda begärda

anslagen till förvaltningskostnader, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa:

I) under rubriken Statens utlåningsfonder till Statens bosättningslånefond

ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor;

II) under femte huvudtiteln

a) till Statens bosättningslån: Ersättning åt ortsombud ett

förslagsanslag av 25,000 kronor;

b) till Statens bosättningslån: Ersättning åt riksbanken ett

förslagsanslag av 40,000 kronor.

Stockholm den 7 mars 1939.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Närvarande: se under utlåtandet nr 63.

397468. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:127 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag till statens bosättning slånefond m. m. s. 3 i texten