Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag till statens bosältningslånefond m. m.
1939-03-07 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1939:66, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag till statens bosältningslånefond m. m.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
11
Nr 66.
Ankom till riksdagens kansli den 7 mars 1939 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående anslag till statens bosältningslånefond
m. m.
(4:e avd.)
I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret
1939/40 har Kungl. Majit (punkt 10, sid. 12 och 13, av det vid propositionen
under rubrik »Kapitalbudgeten, Statens utlåningsfonder, bil. 3»
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över socialärenden den 4 januari
1939) föreslagit riksdagen att till statens bosättningslånefond för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor.
Vidare har Kungl. Majit i statsverkspropositionen (femte huvudtiteln,
punkterna 26 och 27, sid. 49 och 50) föreslagit riksdagen dels att till Statens
bosättningslån: Ersättning åt ortsombud för budgetåret 1939/40 anvisa ett
förslagsanslag av 25,000 kronor, dels ock att till Statens bosättningslån: Ersättning
åt riksbanken för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av
40,000 kronor.
Till statens bosättningslånefond har för budgetåret 1937/38 anvisats
2,000,000 kronor och för budgetåret 1938/39 6,000,000 kronor.
Enligt kungörelse av den 30 september 1937 (nr 809) hava bosättningslånen
till ändamål att lämna trolovade eller i vissa fall äkta makar tillgång
till inköp av möbler eller andra bosättningsföremål, vilkas anskaffande föranledes
av äktenskapet. Bosättningslånet, som utlämnas utan borgenssäkerhet,
utgår ur statens bosättningslånefond och må icke beviljas till högre belopp
än ettusen kronor. Bosättningslån skall förräntas efter fast, vid lånets
beviljande bestämd räntefot. Å bosättningslån skall erläggas amortering i
sådan ordning, att lånet är återbetalt senast fem år efter utlämnandet. Ansökan
om lån inlämnas till ortsombud och prövas av riksbanken, som ock
utbetalar beviljade lån och uppbär förfallen ränta och amortering.
Under framhållande att inresset för ifrågavarande lån varit synnerligen
livligt samt att amorteringarna å lånen hittills fullgjorts på ett mycket tillfredsställande
sätt, har departementschefen vidare anfört följande:
Man synes därför hava all anledning att under nästa budgetår fullfölja förevarande
låneverksamhet. Med ledning av föreliggande erfarenheter synes
man därvid kunna räkna med en genomsnittlig lånesumma av omkring 750
kronor. Anslaget torde böra bestämmas så att omkring 8,000 låneansök
-
Utskottet.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 66.
»ingar kunna bifallas. Den lånesumma, som bör vara disponibel för verksamheten
kan darfor uppskattas till omkring 6,000,000 kronor. Med hänsyn till de
amorteringar, som kunna antagas inflyta under budgetåret, synes emellertid
anslaget icke behova upptagas till högre belopp än 5,000,000 kronor. Jag utgar
därvid fran att inflytande amorteringsbelopp omedelbart skola kunna
tagas i anspråk for utlämnande av nya lån.
Bosattningslånefonden tillkom vid 1937 års riksdag som ett led i strävandena
att underlätta familjebildningen. Så långt hittillsvarande erfarenheter
ge vid handen synes låneverksamheten ha utfallit gynnsamt. Trots att lånen
utlämnas utan borgenssäkerhet fullgöras de kvartalsvis återkommande
amorteringarna i allmänhet tillfredsställande.
Med tillstyrkande att till erforderlig ytterligare ökning av fondens kapital
anvisas det äskade beloppet, 5,000,000 kronor, samt dessutom de båda begärda
anslagen till förvaltningskostnader, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa:
I) under rubriken Statens utlåningsfonder till Statens bosättningslånefond
ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor;
II) under femte huvudtiteln
a) till Statens bosättningslån: Ersättning åt ortsombud ett
förslagsanslag av 25,000 kronor;
b) till Statens bosättningslån: Ersättning åt riksbanken ett
förslagsanslag av 40,000 kronor.
Stockholm den 7 mars 1939.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS RÅSTOCK.
Närvarande: se under utlåtandet nr 63.
397468. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1939:127 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag till statens bosättning slånefond m. m. s. 3 i texten