Utlåtande i anledning av väckt motion om åtgärder för säkerställande av landets behov av ökad elektrisk energi.
1939-03-10 · 4 sidor
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1939:69, Utlåtande i anledning av väckt motion om åtgärder för säkerställande av landets behov av ökad elektrisk energi.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
6
Statsutskottets utlåtande Nr 69.
Nr 69.
Ankom till riksdagens kansli den 10 mars 1939 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion om åtgärder för säkerställande
av landets behov av ökad elektrisk energi.
(4:e avd.)
I en inom första kammaren av herr C. I. Asplund väckt motion, nr 204,
har hemställts, att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla, att för säkerställande
med minsta möjliga tidsutdräkt av landets behov av ökad elektrisk
energi i mån av den alltjämt stigande kraftåtgången låta snarast möjligt
efter undersökning igångsätta mera tidskrävande tunnelarbeten m. m. vid
Harsprånget eller annat fall i Lule älv .samt upptaga anslag till ifrågavarande
arbeten, där så behöves, å blivande beredskapsstat, förslagsvis med
500,000 kronor.
I en i ärendet den 24 februari 1939 avgiven promemoria har vattenfallsstyrelsen
erinrat om att i Harsprånget på sin tid — omkring år 1920 -- nedlades 9.5 milj. kronor. Möjlighet förelågc emellertid att med hjälp av
förefintliga förnyelser och värdeminskningsmedel nedskriva Harsprångsanläggningen
till dess verkliga nuvärde, d. v. s. 2.0 milj. kronor. I anslutning
härtill anföres vidare följande:
När nu Suorva blivit fullständigt reglerat, så att en vattenmängd av 195 m’
normalt kan disponeras året runt vid Harsprånget, bör man sannolikt redan
från början dimensionera utbyggnaden i Harsprånget för en vattenmängd
av totalt 250 m3 och utföra anläggningen med endast en tunnel med
ungefär dubbla den från början tilltänkta arean, alltså 120 i stället för 65
m2. På grund av större tunnelns bättre hydrauliska egenskaper kan med
samma fallförlust framföras en större vattenmängd i en 120 m2 tunnel än i
2 stycken med vardera 65 m2 tvärsektion.
Den för ett 20-tal år sedan planerade Harsprångsanläggningen tänktes
använd i främsta rummet för framställning av salpeterprodukter, men möjligen
därjämte för järnframställning. Man räknade med att dessa industrier
skulle starta ganska snart, vadan det ansågs lämpligt att räkna med en relativt
kort byggnadstid för Harsprånget. När man framdeles skall utbygga
Harsprånget, torde det vara lämpligt att lägga arbetena på en helt annan
bog och att fördela arbetena på en lång byggnadsperiod. Därigenom kan man
undgå en koncentration av stora arbetsstyrkor till Porjus och Harsprånget,
vilket visat sig önskvärt både ur sociala synpunkter och med hänsyn till
byggnadskostnaderna. Man kan vid tillämpning av sådan arbetsplan inrymma
en del av arbetsstyrkan och erforderlig förvaltningsapparat i de
byggnader, som finnas i Porjus. Med nutida möjligheter till snabba och
goda bussförbindelser torde det icke bereda någon olägenhet att ordna en del
av förläggningen i Porjus på 7 km avstånd från den egentliga arbetsplatsen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 69.
7
De nya kostnader, som behöva nedläggas på Harsprång^, torde pr kW
räknat bli för svenska förhållanden mycket låga. Örn kraften, såsom sannolikt
är, måste nedföras till mellersta Sverige för att där komma till användning,
fördyras den emellertid i hög grad på grund av det långa överföringsavståndet.
Redan överföringen från Harsprånget ned till Indalsälven
åstadkommer en sådan kostnadsökning, att priset för kraften där blir ungefär
detsamma som för den kraft, som nu utbygges i Indalsälven. Det vöre
därför bokstavligen att gå över ån efter kraften, örn man med undanskjutande
av utbyggnaderna vid Indalsälven påbörjade en exploatering av Harsprånget
med syfte att utnyttja kraften i mellersta Sverige. På grund av det
större överföringsavståndet kan driftsäkerheten ej bli fullt så god som från
mellersta Norrland, där många goda fall finnas att exploatera.
Den sista utbyggnaden i Porjus, som påbörjades 1928, planlades för utförande
i långsam takt med en relativt liten arbetsstyrka, och denna plan
har i det stora hela blivit följd, även om man med full rätt mot slutet tagit
arbetena i hastigare tempo. Det har inom vattenfallsstyrelsen diskuterats,
att ett liknande arbetssätt skulle kunna tillämpas vid Harsprånget, så att
man redan tio å femton år före den tidpunkt, då kraften från Harsprånget
erfordras, påbörjade tunnelarbetet med en måttlig arbetsstyrka. Med hänsyn
till de anmaningar, som riktats till vattenfallsstyrelsen att uppgiva lämpliga
beredskapsarbeten, har det även övervägts möjligheten av att använda
Harsprånget på detta sätt. Arbetet är emellertid av sådan beskaffenhet, att
det bereder stora svårigheter att tidvis helt nedlägga arbetet, vilket är önskvärt
vid ett beredskapsarbete. Med hänsyn till den permanenta knapphet på
arbetstillfällen, som föreligger i Norrbotten, förefaller det också mest rationellt,
att man, när tiden därför är mogen, fullföljer arbetet i Harsprånget
med arbetskraft från Norrbotten under mera kontinuerlig form. Örn anläggningarna
påbörjas relativt tidigt för att skapa arbetstillfällen i Norrbotten
kommer emellertid det däri nedlagda kapitalet under några år att
ligga räntelöst.
Ur många synpunkter vore det olämpligt att nu starta arbeten vid Harsprånget.
Vattenfallsstyrelsen har större anläggningsarbeten än någonsin
förut för att åstadkomma ett omedelbart krafttillskott och för att åstadkomma
nödiga försvarsåtgärder vid kraftstationerna. Innan arbetena vid Harsprånget
kunna påbörjas erfordras dessutom omfattande utredningar för att
bestämma de lämpligaste konstruktionerna för damm, tuber, kraftstation
och tunnelsystem, varvid vederbörlig hänsyn även måste tågås till de olika
anläggningsdelarnas utförande med hänsyn till bombfara från luften. Styrelsens
tillgång på goda ingenjörer samt på tränat underbefäl och manskap
räcker icke till för igångsättning av nya arbeten, vare sig under innevarande
eller nästföljande budgetår. Frågan om eventuellt påbörjande av arbeten
vid Harsprånget måste därför anses för tidigt väckt.
Det må slutligen påpekas, att vid Suorva och Porjus en avsevärd arbetsstyrka
har full sysselsättning under de närmaste Ivå åren.
Av 1938 års riksdag framhölls som ett nationellt betydelsefullt önskemål att
kunna med de norrbottniska malmtillgångarna åstadkomma en järntillverkning
i Norrbotten. En förutsättning härför är emellertid eventuellt tillgång
till stora kraftbelopp. Detta blir i all synnerhet fallet om järnet skall kunna
framställas oberoende av utländskt kolbränsle.
För att vid en eventuell avspärrning kunna tillgodose behovet av fosfor
-
Utskottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
8
Statsutskottets utlåtande Nr 69.
syregödselmedel är landet i största beroende av råvara från malmfälten,
apatitavfall från Malmbergets anrikningsverk men dessutom och i huvudsak
vissa fosforrika och samtidigt svåranrikade malmsorter från Kiruna. För
dessa senares tillgodogörande åtgår betydande kraftbelopp. I stället för anrikning
måste nämligen uträkning användas för apatitens avskiljande, en
procedur för vilken åtgå stora kvantiteter energi.
Ett ytterligare viktigt beredskapsändamål, som också förutsätter tillgång till
stora kraftkvantiteter, är landets försörjning med kvävegödningsmedel. För
närvarande sker denna försörjning i huvudsak genom import av salpeter dels
från Chile dels också från Norge, där den framställes genom förbränning på
elektrisk väg av luftens kväve. Importen, som år 1913 var 34,000 ton, nästan
helt från Chile, uppgick år 1938 till den cirka fyrfaldig! större kvantiteten av
sammanlagt 127,000 ton, varav omkring hälften från vardera landet. Totalimporten
från Chile av olika varuslag uppgick år 1938 till 28.8 milj. kronor,
därav chilesalpeter cirka 10 milj. kronor, medan Sveriges export dit representerade
ett värde av allenast 5.7 milj. kronor. Det sistförflutna året var
dock importen av chilesalpeter liksom ock skillnaden mellan import- och
exportvärdena ovanligt hög. Ensamt för jordbruksändamål är — bedömt
efter 1937 års import- och tillverkningssiffror —- det svenska årsbehovet av
salpeter cirka 160,000 ton, varav blott cirka 30 procent tillverkas inom landet.
Hithörande kväveprodukter (ammoniak och salpetersyra) ha emellertid
också en grundläggande betydelse för tillverkningen av sprängämnen. I
detta avseende har hittills ej heller kvävebehovet kunnat helt fyllas inom
landet.
De kraftbelopp som erfordras för att tillgodose här nämnda skilda kraftbehov
— något som vid en avspärrning kan bli av den största vikt —- äro
av en betydande storleksordning. Att märka är att det var planerna på inhemsk
tillverkning av salpeter som under världskrigets senare år föranledde
igångsättningen av Harsprångets utbyggnad. Att denna utbyggnad sedermera
avbröts berodde på att planerna på den norrbottniska salpetertillverkningen
fingo förfalla, varvid i stället motsvarande norska produktion efterhand
ökades.
Då det gäller att tillgodose dessa angelägna behov av kraft, jämsides med
de övriga stegrade anspråk på elektrisk energi som — i all synnerhet vid krägstillfälle
— kunna uppkomma, är det väl alltjämt främst Harsprånget som
närmast kommer i åtanke. Av vad vattenfallstyrelsen anfört framgår emellertid
att arbetena på dettas utbyggnad äro avsedda att läggas på annan bog och
att fördelas över en så lång tidsperiod som uppemot 10—15 år. Några närmare
planer på denna ändrade byggnad föreligga icke heller utarbetade. Uppenbarligen
är det av största vikt att kraftbehov sådana som de ovan angivna
kunna utan svårighet och utan dröjsmål tillfredsställas, allteftersom krav härpå
framkomma. Därest Harsprångutbyggnaden skulle befinnas alltför vittutseende
finnas i Lule älv andra mindre fall vilka numera efter Suorvaregleringen
erbjuda betydligt ökade möjligheter för utbyggnad. Möjligen kan åtminstone
till en början det erforderliga krafttillskottet erhållas genom att Por
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 69. y
juskraftverket ytterligare utbygges eller ock genom att nu därifrån söderut
överförda energibelopp frigöras i samband med nya kraftbyggnader kring Indalsälven
eller längre söderut.
Här berörda spörsmål äga självfallet ett omedelbart samband med hela den
utomordentligt viktiga frågan om den elektriska kraftförsörjningen, och det
torde kunna förväntas att hela denna fråga med alla de beredskapsproblem
rörande kraftöverföring och kraftförsörjningen för olika ändamål, som häri
inrymmas, skall utan särskild framställning från riksdagen vederbörligen beaktas.
I den mån riksdagens medverkan påkallas torde Kungl. Majit ej underlåta
att för riksdagen framlägga erforderliga förslag. Utan att alltså underskatta
de i motionen berörda spörsmålens stora vikt får utskottet med åberopande
av det ovan anförda hemställa,
att motionen I: 204 ej må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 10 mars 1939.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS RÅSTOCK.
Närvarande: se under utlåtandet nr 67.
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami.
Nr 67—69.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.