Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse för värnpliktige C. H. Söderström m. fl. från viss betalningsskyldighet.
1939-03-17 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1939:76, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse för värnpliktige C. H. Söderström m. fl. från viss betalningsskyldighet.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 76.
9
Nr 76.
Ankom till riksdagens kansli den 17 mars 1939 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
befrielse för värnpliktige C. H. Söderström
m. fl. från viss betalningsskyldighet.
(l:a avd.)
l:o). I proposition nr 104 har Kungl. Majit, under åberopande av vid
propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för
den 24 februari 1939, föreslagit riksdagen under punkt l:o) medgiva, att värnpliktige
Carl Hugo Söderström må befrias från den honom jämlikt rådhusrättens
i Östersund utslag den 10 mars 1938 åliggande skyldighet att till
kronan utgiva 110 kronor 87 öre.
Den 27 januari 1938 inträffade i Östersund en sammanstötning mellan en
kronan tillhörig, av värnpliktige nr 109 60/1937 CarlHugoSöderström
förd personautomobil och en köpmannen Emil August Ekström, Östersund,
tillhörig personautomobil, med påföljd att båda fordonen tillfogades vissa
skador.
Med anledning härav ställdes Söderström och Ekström av vederbörande
åklagare under åtal vid rådhusrätten i Östersund för ovarsamt framförande
av motorfordon, och genom utslag den 10 mars 1938 prövade rådhusrätten rättvist
att på närmare anförda skäl döma såväl Söderström som Ekström till böter
jämlikt gällande vägtrafikstadga. Vidkommande i målet gjorda skadeståndsyrkanden
fann rådhusrätten Söderström och Ekström böra svara för de vid
sammanstötningen uppkomna skadorna, den förre för en tredjedel och den
senare för två tredjedelar, samt förpliktade till följd härav Söderström att
till kronan utgiva skadestånd med 110 kronor 87 öre.
Rådhusrättens utslag har vunnit laga kraft.
Uti en av flygförvaltningen, jämte eget yttrande, den 26 april 1938 överlämnad
skrift, dagtecknad den 9 i samma månad, har Söderström anhållit
att av nåd bliva befriad från den honom sålunda åliggande ersättningsskyldigheten.
Flygförvaltningen har i föronämnda yttrande, under hänvisning till att av
Söderström ådagalagd vårdslöshet finge anses hava varit av lindrig beskaffenhet
och att befrielse från ådömd ersättningsskyldighet tidigare medgivits i
liknande fall, hemställt, att Kungl. Majit måtte i proposition föreslå riksdagen
medgiva, att kronans förenämnda fordran hos Söderström finge efterskänkas.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 76.
Utskottet.
Slutligen Ilar statskontoret i utlåtande den 9 augusti 1938 tillstyrkt, att riksdagens
medgivande inhämtades till efterskänkande av statsverkets ifrågavarande
fordran hos Söderström.
Departementschefen har i anslutning till vad myndigheterna anfört funnit
sig böra tillstyrka, att kronan avstår från sin fordran hos Söderström på
grund av omförmälda domstolsutslag.
Med tillstyrkande av Kungl Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att värnpliktige C. H. Söderström
må befrias från den honom jämlikt rådhusrättens i Östersund
utslag den 10 mars 1938 åliggande skyldighet att till kronan utgiva
110 kronor 87 öre.
2:o). I förenämnda proposition har Kungl. Maj:t under punkt 2:o) föreslagit
riksdagen medgiva, att värnpliktige P. O. T. Lund må befrias från den
honom jämlikt krigshovrättens utslag den 30 augusti 1938 åliggande skyldighet
att till kronan utgiva skadestånd med 651 kronor 55 öre.
Vid Jämtlands flygflottilj tjänstgörande värnpliktige nr 124 60/1936
Paul Olof Torgny Lund framförde den 9 december 1937 i tjänsteärende
en kronan tillhörig personautomobil å allmänna landsvägen från
Frösö kyrka mot Hornsbergs municipalsamhälle. Under färden förlorade
Lund herraväldet över automobilen, vilken till följd därav lämnade vägbanan
och tornade mot ett staket vid vägens högra sida samt en därstädes
stående lastautomobil, med påföljd att bland annat den av Lund förda
automobilen tillfogades vissa skador.
Med anledning härav ställdes Lund av vederbörande åklagare under åtal
vid Norrlands artilleriregementes krigsrätt, och genom utslag den 4 mars 1938
prövade krigsrätten, på anförda skäl, jämlikt 130 § strafflagen för krigsmakten
rättvist döma Lund för vad han sålunda låtit komma sig till last att undergå
disciplinstraff av vaktarrest i tre dagar. Däremot fann krigsrätten med hänsyn
särskilt därtill, att a den av Lund förda automobilen icke funnes trafikförsäkring,
sådana omständigheter i målet icke föreligga, att ersättningsskyldighet kunde
åläggas Lund, varför av åklagaren i målet förd ersättningstalan ogillades av
krigsrätten.
Krigshovrätten, varest åklagaren anförde besvär under yrkande örn bifall
till sin vid krigsrätten förda talan i hela dess vidd, prövade genom utslag
den 30 augusti 1938 — enär Lund gjort sig förfallen till ansvar icke allenast,
såsom krigsrätten funnit, för tjänstefel utan även för förseelse mot 2 §
och 3 § 1 mom. vägtrafikstadgan — med tillämpning av 131 § strafflagen
för krigsmakten rättvist sålunda ändra krigsrättens utslag i ansvarsfrågan,
att Lund jämväl dömdes jämlikt angivna lagrum i vägtrafikstadgan samt
38 § samma stadga att böta 20 dagsböter, varje dagsbot bestämd till tre
kronor. Därjämte förpliktades Lund, att till kronan i skadestånd utgiva 651
opaginerad Kontrollera mot PDF
11
Statsutskottets utlåtande Nr 76.
kronor 55 öre. Jämlikt 30 kap. 6 § rättegångsbalken ägde Lund ej fullfölja
talan mot krigshovrättens utslag.
Uti en av fljgförvaltningen, jämte såväl eget yttrande som yttrande av
chefen för Jämtlands flygflottilj, den 11 november 1938 överlämnad skrift,
dagtecknad den 19 september 1938, har Lund anhållit att av nåd bliva
befriad från den honom ålagda ersättningsskyldigheten.
Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Lund vid företagen undersökning
befunnits sakna utmätningsbara tillgångar.
Chefen för Jämtlands flygflottilj har i förenämnda yttrande tillstyrkt bifall
till ansökningen.
Flygförvaltningen har i sitt yttrande, under hänvisning till, bland annat,
att av Lund ådagalagd vårdslöshet finge anses hava varit av lindrig beskaffenhet
och att befrielse från ådömd ersättningsskyldighet medgivits i andra
liknande fall, hemställt, att Kungl. Majit måtte i proposition föreslå riksdagen
medgiva, att kronans förenämnda fordran hos Lund finge efterskänkas och
ifrågavarande fordringsbelopp, 651 kronor 55 öre, ur flygvapnets räkenskaper
avskrivas.
Slutligen har statskontoret i utlåtande den 5 december 1938 tillstyrkt, att
riksdagens medgivande inhämtades för efterskänkande av statsverkets ifrågavarande
fordran hos Lund och därav betingade avskrivningsåtgärder.
Departementschefen har i anslutning till vad myndigheterna anfört funnit
sig böra tillstyrka, att Lund befrias från honom enligt krigshovrättens förenämnda
utslag åliggande ersättningsskyldighet till kronan.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits förslag,
hemställer,
att riksdagen må medgiva, att värnpliktige P. O. T. Lund må
befrias från den honom jämlikt krigshovrättens utslag den 30
augusti 1938 åliggande skyldighet att till kronan utgiva skadestånd
med 651 kronor 55 öre.
3:o). Under punkt 3:o) i förenämnda proposition har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen medgiva, att sergeanten å reservstat vid Norrlands dragonregemente
Egon Kristian Johannes Lundin må befrias från den honom jämlikt
hovrättens för Övre Norrland utslag den 3 augusti 1938 åliggande skyldighet
att till kronan utgiva skadestånd med 1,304 kronor 75 öre.
Den 5 oktober 1937 inträffade å allmänna landsvägen Täfteå—Sävar en
sammanstötning mellan en kronan tillhörig, av värnpliktige K. E. E. Blixt
under befäl av sergeanten vid Norrlands dragonregemente Egon Kristian
Johannes Lundin förd pansarbil och en kyrkoherden G. A.
Grubbström i Sävar tillhörig pcrsonautomobil, med påföljd att båda motorfordonen
skadades samt Grubbström och två personer, som medföljde i den
honom tillhöriga automobilen, tillfogades vissa skador.
Med anledning härav ställde vederbörande åklagare Blixt, Lundin och
t*
TJtskottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
12
Statsutskottets utlåtande Nr 76.
Grubbström under åtal vid Umeå domsagas häradsrätt under yrkande, att
samtliga måtte ådömas ansvar för vållande till sammanstötningen.
Genom utslag den 6 april 1938 förpliktade häradsrätten — som med ogillande
av mot Blixt och Grubbström förd talan dömde Lundin till böter
jämlikt gällande vägtrafikstadga — Lundin, bland annat, att till kronan utgiva
skadestånd med 1,304 kronor 75 öre. Härjämte förpliktades Lundin att utgiva
vittnesersättning med 24 kronor.
Hovrätten för Övre Norrland, varest kronan och Lundin anfört besvär
över häradsrättens utslag, fann enligt numera laga kraftvunnet utslag den 3
augusti 1938 skäl ej vara anfört, som föranledde ändring i häradsrättens utslag.
Uti en av chefen för armén, jämte yttrande av chefen för Norrlands dragonregemente
och tjänstförrättande chefen för övre Norrlands trupper, den 5
september 1938 överlämnad skrift, dagtecknad den 15 augusti 1938, har Lundin
anhållit att av nåd bliva befriad från utgivande av förut omförmälda belopp
å tillhopa 1,328 kronor 75 öre.
Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Lundin, som den 1 april 1938
övergått till reservstat, är försörjningspliktig mot frånskild hustru och fyra
barn, att hans till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade inkomst
enligt senaste taxering utgjorde 3,310 kronor samt att han icke äger några kapitaltillgångar.
Chefen för Norrlands dragonregemente och tjänstförrättande chefen för
övre Norrlands trupper hava tillstyrkt bifall till ansökningen.
Arméförvaltningens tyg- och civila departement hava i utlåtande den 1
november 1938 med hänsyn till föreliggande omständigheter förklarat sig
anse det vara med rättvisa och billighet överensstämmande, att Lundin befrias
från honom ådömd ersättningsskyldighet till kronan.
Slutligen har statskontoret i utlåtande den 5 december 1938 tillstyrkt, att
riksdagens medgivande inhämtades örn befrielse för Lundin från den honom
ådömda ersättningsskyldigheten till kronan.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:
Med hänsyn till omständigheterna i ärendet finner jag mig böra tillstyrka,
att Lundin befrias från honom enligt hovrättens för övre Norrland utslag
åliggande skyldighet att till kronan utgiva skadestånd med 1,304 kronor 75 öre.
Däremot anser jag icke tillräckliga skäl föreligga för att Lundin må befrias
jämväl från skyldigheten att ersätta statsverket utgifterna för i rättegångsmålet
mot Lundin hörda vittnen.
Utskottet. I anslutning till vad departementschefen anfört får utskottet med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må medgiva, att sergeanten å reservstat vid
Norrlands dragonregemente E. K. J. Lundin må befrias från den
honom jämlikt hovrättens för Övre Norrland utslag den 3 augusti
1938 åliggande skyldighet att till kronön utgiva skadestånd med
1,304 kronor 75 öre.
*
Statsutskottets utlåtande Nr 76.
13
4:o). Under punkt 4:o) i förenämnda proposition har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen medgiva, att maskinisten vid Kronobergs regemente S.
Petterson må befrias från honom jämlikt krigshovrättens utslag den 3 maj
1938 åliggande skyldighet att till kronan utgiva skadestånd med 355 kronor.
Under eldning i pannrummet i Kronobergs regementes kasern II den 19
december 1937 ägde torrkokning rum i en värmepanna med påföljd att två
sektioner i pannan skadades. Av handlingarna i ärendet framgår, att skadan
väsentligen förorsakats därav, att med anledning av permission för ordinarie
eldaren i dennes ställe från klockan 5 nämnda dag enligt order av vederbörande
kompaniadjutant som eldare tjänstgjort en värnpliktig, som saknat
all kännedom örn värmepannans skötsel. Maskinisten vid nämnda regemente
S. Petterson var enligt vid ifrågavarande tid gällande kasernvårdsreglemente
ansvarig för skötsel och vård av samtliga maskinella anläggningar
vid regementet. Jämlikt stadgande i regementsinstruktionen bar han även
ansvar för att eldarna väl kände och fullgjorde sina åligganden.
Med anledning av vad sålunda förekommit ställde vederbörande åklagare
Petterson under åtal vid Kronobergs regementes krigsrätt under yrkande,
att Petterson måtte förpliktas ersätta kronan kostnaderna för värmepannans
iståndsättande med 355 kronor.
Genom utslag den 26 januari 1938 fann krigsrätten, på anförda skäl,
lagligt ogilla det mot Petterson i målet framställda ersättningsanspråket.
Krigshovrätten, där arméförvaltningens ombudsman anfört besvär
över krigsrättens utslag, prövade genom ritsing den 3 maj 1938, på angivna
skäl, rättvist att, med ändring av överklagade utslaget, förplikta Petterson att
i skadestånd till kronan utgiva 355 kronor. Jämlikt 30 kap. 6 § 2 mom.
rättegångsbalken ägde Petterson ej fullfölja talan mot krigshovrättens
utslag.
Uti en av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse, jämte såväl eget
yttrande som yttranden av chefen för första arméfördelningen och tjänstförrättande
chefen för Kronobergs regemente, den 31 maj 1938 överlämnad
skrift, dagtecknad den 24 i samma månad, har Petterson anhållit att bliva
befriad från den honom jämlikt krigshovrättens utslag ådömda ersättningsskyldigheten.
Till stöd för ansökningen har Petterson åberopat, bland annat,
underhållsskyldighet mot hustru och minderårigt barn.
Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Petterson för skadeståndets
gäldande under tiden juni—december 1938 månatligen erlagt ett belopp av
25 kronor eller tillhopa 175 kronor.
Tjänslförrättande chefen för Kronobergs regemente och chefen för första
arméfördelningen hava tillstyrkt Pettersons ansökning.
Arméförvaltningens fortifikationsstyrelse har i förenämnda yttrande, under
framhållande av, bland annat, att till uppkomsten av ifrågavarande skada
bidragit ett flertal omständigheter, över vilka Petterson svårligen själv
kunnat råda, tillstyrkt bifall till förevarande underdåniga ansökning.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 76.
Utskottet.
Slutligen har statskontoret i utlåtande den 9 augusti 1938 ansett sig böra
tillstyrka, att riksdagens medgivande inhämtades till efterskänkande av statsverkets
fordran hos Petterson.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:
Redan omständigheterna i samband med den ifrågavarande skadans inträffande,
vilka måste sägas vara av för Petterson synnerligen litet graverande
natur, synas tala för ett efterskänkande av kronans förevarande skadeståndsrätt
gentemot Petterson. Då därtill kommer, att beloppets utbetalande
skulle bliva för Petterson ekonomiskt avsevärt betungande, finner jag
mig böra i likhet med de i ärendet hörda myndigheterna tillstyrka, att
Petterson befrias från ifrågavarande ersättningsskyldighet. En följd därav
lärer bliva, att till Petterson bör utbetalas vad av honom genom avbetalningar
erlagts för skuldens täckande.
Under hänvisning till vad departementschefen i ärendet anfört får utskottet
med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må medgiva, att maskinisten vid Kronobergs
regemente S. Petterson må befrias från honom jämlikt krigshovrättens
utslag den 3 maj 1938 åliggande skyldighet att till kronan
utgiva skadestånd med 355 kronor.
5:o). I förenämnda proposition har Kungl. Majit under punkt 5:o) föreslagit
riksdagen medgiva, att värnpliktige Gösta Harald Persson må, därest
han senast den 1 oktober 1939 till flygförvaltningen erlägger ett belopp av
75 kronor, befrias från återstående betalningsskyldighet till kronan enligt
krigsrättens vid Skånska kavalleriregementet utslag den 31 mars 1938.
Under eldning av ångpannan i det s. k. gamla badhuset vid flygkrigsskolan i
Ljungbyhed den 17 mars 1938 ägde torrkokning rum i pannan med påföljd att
denna sprang läck och måste repareras för en kostnad av 225 kronor. Värnpliktige
nr 186 2/1937 Gösta Harald Persson, som hade till åliggande
att sköta pannan, men vid ifrågavarande tillfälle i strid mot givna föreskrifter
avlägsnat sig från densamma under en tid av en timme 25 minuter, ställdes
med anledning av vad sålunda förekommit av vederbörande åklagare under
åtal vid Skånska kavalleriregementets krigsrätt. Genom utslag den 31 mars
1938 prövade krigsrätten jämlikt 130 § strafflagen för krigsmakten rättvist
döma Persson att för vårdslöshet i fullgörande av tjänsteplikt undergå disciplinstraff
av vaktarrest i fem dagar. Därjämte förpliktades Persson ersätta
statsverket för den lidna skadan med 225 kronor.
Krigsrättens utslag har vunnit laga kraft.
Uti en av chefen för flygvapnet den 10 maj 1938 överlämnad skrift, dagtecknad
den 19 april 1938, har Persson — med förmälan, bland annat, att han
saknade medel till gäldande av det honom ådömda skadeståndet — anhållit
att av nåd bliva befriad från den honom ålagda betalningsskyldigheten.
Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Persson år 1938 varit taxerad till
en inkomst av 1,180 kronor.
>Statsutskottets utlåtande Nr 76.
15
Flygförvaltningen har i utlåtande i ärendet den 5 juli 1938 uttalat, att av
en utav ämbetsverket föranstaltad utredning angående Perssons ekonomiska
ställning framginge, att hans ekonomi vore så svag, att han icke torde äga
möjlighet erlägga skadeståndsbeloppet. Med hänsyn härtill och då utdömd
ersättningsskyldighet i annat liknande fall eftergivits har ämbetsverket ansett
sig böra tillstyrka ansökningen.
Statskontoret har i utlåtande den 31 oktober 1938 ansett sig med hänsyn till
den jämförelsevis grova vårdslöshet, vartill Persson gjort sig skyldig vid det
tillfälle, då ifrågavarande skada för staten uppkommit, icke kunna tillstyrka
helt efterskänkande av den ådömda skadeståndsskyldigheten, men ville i
betraktande av Perssons svaga ekonomiska ställning icke motsätta sig, att
ersättningen begränsades till, förslagsvis, en. tredjedel av det utdömda
beloppet.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:
Med beaktande av vad flygförvaltningen och statskontoret anfört i ärendet
finner jag mig böra så tillvida tillstyrka förevarande ansökning, att jag förordar,
att Persson må, därest han före den 1 oktober 1939 till flygförvaltningen
inbetalar en tredjedel av det utdömda skadeståndet eller 75 kronor, befrias
från skyldigheten att gälda återstoden av sin skuld till kronan enligt krigsrättens
förenämnda utslag.
Utskottet finner väl, att Persson gjort sig skyldig till jämförelsevis grov
försumlighet, men vill icke motsätta sig, att han i den utsträckning och på
de villkor, som departementschefen förordat, befrias från att gälda det utdömda
beloppet.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må medgiva, att värnpliktige G. H. Persson må,
därest han senast den 1 oktober 1939 till flygförvaltningen erlägger
ett belopp av 75 kronor, befrias från återstående betalningsskyldighet
till kronan enligt krigsrättens vid Skånska
kavalleriregementet utslag den 31 mars 1938.
6:o). I förenämnda proposition har Kungl. Majit under punkt 6:o) slutligen
föreslagit riksdagen medgiva, att värnpliktige Evert Lennart Gustavsson
må befrias från honom jämlikt Svea livgardes krigsrätts utslag den 28 maj 1938
åliggande skyldighet att till kronan utgiva skadestånd med 253 kronor 92 öre.
Den 5 maj 1938 mellan klockan Va 5 och Va 6 på morgonen uppstod eld i ett
Svea livgardes kulsprutekompani tillhörigt bivacktält å Järvafältet, varvid
tältet jämte vissa i tältet förvarade persedlar förstördes. Eldsvådan hade
förorsakats av att värnpliktige nr 820 45/1937 Evert Lennart Gustavsson,
som var kommenderad såsom eldpost i tältet, insomnat under
vaktpasset.
Med anledning av det inträffade ställde vederbörande åklagare Gustavsson
under åtal vid Svea livgardes krigsrätt, och genom utslag den 28 maj 1938
prövade krigsrätten på grund av vad i målet blivit upplyst rättvist döma Gus
-
Utskottet.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 76.
Utskottet.
tavsson jämlikt 130 § strafflagen för krigsmakten för försummelse i fullgörande
av tjänsteplikt att hållas i vaktarrest i två dagar ävensom förplikta Gustavsson
att till kronan i skadestånd utgiva 253 kronor 92 öre.
Krigsrättens utslag har vunnit laga kraft.
Hos Kungl. Majit har Gustavsson — med förmälan, bland annat, att han
saknade medel till gäldande av det honom ådömda skadeståndet — anhållit
att av nåd bliva befriad från betalningsskyldighet.
Sekundchefen för Svea livgarde, arméförvaltningens intendentur- och civila
departement ävensom statskontoret hava i utlåtanden tillstyrkt, att Kungl.
Majit måtte i proposition föreslå riksdagen medgiva, att kronans fordran finge
efterskänkas.
I anslutning till vad myndigheterna anfört har departementschefen funnit
sig böra tillstyrka, att Gustavssons skadeståndsskyldighet mot kronan på
grund av ifrågavarande eldsolycka måtte eftergivas.
Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits förslag,
får utskottet hemställa,
att riksdagen må medgiva, att värnpliktige E. L. Gustavsson
må befrias från honom jämlikt Svea livgardes krigsrätts utslag
den 28 maj 1938 åliggande skyldighet att till kronan utgiva skadestånd
med 253 kronor 92 öre.
Stockholm den 17 mars 1939.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS RÅSTOCK.
Närvarande: se under utlåtandet nr 73.
Stockholm 1939. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1939:141 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande av cisterner för flytande bränsle vid statens järnvägar. s. 6 i texten