Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för hudgetåret 193914.0 av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

1939-03-14 · 158 sidor, varav 156 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 156 av 158 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1939:8, Utlåtande angående regleringen för hudgetåret 193914.0 av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 14 mars 1939 kl. 3 e. m.

Utlåtande angående regleringen för hudgetåret 193914.0 av utgifterna

under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande

anslagen till ecklesiastikdepartementet.

(2:a avd.)

Ecklesiastikdepartementet.

l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har uti

propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret

1939/40 (punkt 1, sid. 1—4 av det vid propositionen fogade utdraget

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1939)

föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning

för ecklesiastikdepartementet, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1939/40, dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1939/40, dels ock till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 385,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 64,900 kronor. Av

höjningen falla omkring 60,000 kronor på den från och med den 1 juli 1939

ikraftträdande löneregleringen för civilförvaltningen och återstoden på inrättandet

från ingången av budgetåret 1939/40 av dels en ny kanslibiträdestjänst

i lönegraden A 7, dels ock en expeditions vaktstjänst i lönegraden

A 5 i stället för en extra ordinarie motsvarande tjänst i 5 lönegraden.

Utskottet kommer att här nedan under de särskilda punkterna lämna en

redogörelse för de omständigheter, som i förekommande fall betingat en

anslagshöjning, för så vitt höjningen icke föranletts enbart av löneregleringen

för civilförvaltningen. Utskottet kommer vidare att i det följande yttra

sig angående Kungl. Maj:ts förslag örn vissa nuvarande reservationsanslags

förändring till obetecknade anslag allenast i de fall, då ifrågavarande förslag

givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda

förslag, får förty hemställa,

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 8. 1

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för ecklesiastikdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 statssekreterare . ....................... CIO

1 expeditionschef........................ C 8

4 kansliråd............................ A 30

4 förste kanslisekreterare.................. A 26

5 andre kanslisekreterare.................. A21

1 registrator............................ A15

1 kansliskrivare......................... All

3 kanslibiträden......................... A 7

1 förste expeditionsvakt................... A 7

3 expeditionsvakter.................... A 5

5 kon torsbiträden........................ A 4

Extra ordinarie tjänstemän i högre

lönegrad än den 20:e.

1 föredragande hos regeringsrätten....... Eo 29

2 förste kanslisekreterare................. Eo 26

1 andre kanslisekreterare................. Eo 21;

b) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen.....kronor 24,000

2. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis.................... » 229,700

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t......... » 2,200

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.

Grundavlöningar

m. m.. . .......... kronor 100,000

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis. . . » 8,900 » 108,900

5. Rörligt tillägg, förslagsvis........... > 20,200

Summa förslagsanslag kronor 385,000;

c) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 385,000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

3

2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 2, sid. 5), vilket innebär en anslagsminskning med

2,300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 61,300

kronor.

Arkiv, bibliotek och museer.

3:o) Riksarkivet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 3, sid. 6—9), vilket innebär en anslagshöjning med 58,800 kronor,

varav 3,900 kronor belöpa på ett förslag örn inrättande av en ny expeditionsvaktstjänst,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för riksarkivet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 riksarkivarie..................... ......B 2

2 arkivråd..............................A 30

5 förste arkivarier.......................A 26

5 andre arkivarier.........................A21

1 kansliskrivare .......................... All

1 kanslibiträde...........................A 7

1 förste expeditionsvakt....................A 7

4 expeditionsvakter........................ A 5

1 eldare................................ A 5

Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad

än den 20:e.

1 andre arkivarie........................ Eo 21

Anni.: Denna befattning får efter nuvarande innehavarens

avgång icke utan Kungl. Majda medgivande återbesättas.

b) godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1939/40:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis...................kronor 174,800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m. kronor 62,000

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis. . . . kronor 9,400 kronor 71,400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 14,800

Summa förslagsanslag kronor 261,000;

c) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1939/40 anvisa

ett förslagsanslag av 261,000 kronor.

4:o) Riksarkivet: Omkostnader. Riksarkivet: Inköp av arkivalier

och tryckta arbeten. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 4, sid.

9 och 10), vilket innebär anvisande av samma anslagbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa

a) till Riksarkivet: Omkostnader ett förslagsanslag av 51,900

kronor;

b) till Riksarkivet: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten

ett reservationsanslag av 12,000 kronor.

5:o) Riksarkivet: Bokbindning och konservering av arkivalier.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, sid. 10 och 11), vilket innebär

en anslagshöjning med 2,700 kronor, föranledd av höjda arbetslöner

och stegrade materielkostnader, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Bokbindning och konservering

av arkivalier för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag

av 26,000 kronor.

6:o) Riksarkivet: Fortsatt utgivande genom riksarkivet av sådana

handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets historia. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, sid. 12), vilket innebär samma medelsanvisning

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Fortsatt utgivande genom

riksarkivet av sådana handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets

historia, för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 8,000 kronor.

7:o) Landsarkiven m. m.: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 7,

sid. 12—17) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad personalförteckning för landsarkiven m. m., dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för landsarkiven m. m., dels för

beredande av höjning till 1,800 kronor av den å övergångsstaten för arkivdepån

i Visby uppförda delposten till arvode åt en föreståndare öka slutsumman

av sagda övergångsstat till 3,950 kronor; dels ock till Landsarkiven

m. m.: Avlöningar för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av

171,700 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

5

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herrar P. S. Hedlund i Häste och V. Hedlund i Ostersund

väckt motion (II: 121), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att förslagsanslaget

Landsarkiven m. m.: Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m. måtte utgå med ett i förhållande till Kungl.

Maj:ts förslag så förhöjt belopp, att en amanuens i 18 lönegraden med hel

daglig tjänstgöringstid kan anställas vid länsarkivet i Ostersund.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för detta yrkande, hänvisas till

motionen.

Ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 134,400

kronor. Kungl. Maj:ts förslag innebär alltså en anslagshöjning med 37,300

kronor, varav 4,000 kronor hänföra sig till vissa ändringar i personalorganisationen.

Sålunda föreslås inrättande från och med den 1 juli 1939 av en

andre arkivarie^’änst vid vart och ett av landsarkiven i Vadstena och Göteborg

i stället för de nuvarande extra ordinarie befattningarna i 20 lönegraden.

Därutöver har departementschefen vid beräkningen av erforderligt

belopp till grundavlöningar till icke-ordinarie personal avsett en summa av

700 kronor för tillgodoseende bland annat av det vid landsarkivet i Härnösand

och länsarkivet i Ostersund föreliggande ökade personalbehovet. Av

statsrådsprotokollet inhämtas, att riksarkivet beträffande länsarkivet i Ostersund

äskat en anslagshöjning med 1,750 kronor för anställande av en amanuens

i 18 lönegraden med heltidstjänstgöring.

Mot vad Kungl. Majit under förevarande punkt föreslagit har utskottet

icke funnit anledning till erinran.

Till stöd för det motionsvis framförda yrkandet örn höjning av de till

icke-ordinarie personal vid länsarkivet i Ostersund avsedda anslagsmedlen

har anförts, att det visat sig ogörligt att för nu utgående anslagsbelopp,

3,000 kronor, vilket icke försloge till avlönande av en amanuens med mer

än halv daglig tjänstgöring, erhålla en formellt kompetent person, som vore

villig att bestrida amanuensgöromålen. Det torde böra ankomma på Kungl.

Majit att i första hand pröva behovet av anställandet av en heltidsamanuens

vid länsarkivet och, därest så befinnes påkallat, för riksdagen framlägga

förslag i ämnet. På grund härav avstyrker utskottet bifall till förevarande

motion.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majda förslag

samt med avslag å herrar Hedlunds i Häste och Hedlunds

i Östersund ovannämnda motion (II: 121),

a) godkänna följande personalförteckning för landsarkiven

m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Lands-

Läns-

Andre

Expedi-

arkivarie

arkivarie

arkivarie

tionsvakt

Lönegrad

Lönegrad

Lönegrad

Lönegrad

A 26

A 22

A 21

A 5

Landsarkivet

i Uppsala. . .

1

_

1

1

»

i Vadstena . .

1

—

1

1

i Lund ....

1

—

1

1

*

i Göteborg . .

1

— .

1

1

>

i Härnösand .

1

—

—

1

Länsarkivet

i Östersund .

—

1

—

1

b) godkänna följande avlöningsstat för landsarkiven

m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis.......''...........kronor 110,300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m. kronor 43,000

b. Avlöningsförhöjningar

m. mförslagsvis. ... » 4,950 » 47,950

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... »_9,500

Summa kronor 167,750;

c) för beredande av höjning till 1,800 kronor av den å

övergångsstaten för arkivdepån i Visby uppförda delposten

till arvode åt en föreståndare öka slutsumman av sagda

övergångsstat till 3,950 kronor;

d) till Landsarkiven m. m.: Avlöningar för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 171,700 kronor.

8:o) Landsarkiven m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 8, sid. 17 och 18), vilket innebär samma medelsanvisning som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Omkostnader

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 47,000

kronor.

9:o) Landsarkiven m. m.: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, sid. 18), vilket innebär

samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

7

att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Inköp av arkivalier

och tryckta arbeten för budgetåret 1939/40 anvisa ett

reservationsanslag av 2,200 kronor.

10:o) Landsarkiven m. m.: Bokbindning och konservering av arkivalier.

Kungl. Maj:t har (punkt 10, sid. 18 och 19), föreslagit riksdagen

att till Landsarkiven m. m.: Bokbindning och konservering av arkivalier för

budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 33,900 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr A. Holmbäck väckt motion (II: 16),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att under åttonde huvudtiteln,

Landsarkiven m. m.: Bokbindning och konservering av arkivalier för budgetåret

1939/40 anvisa ett anslag av 35,400 kronor,

dels ock en inom andra kammaren av herrar H. Hallén och C. G. Tengström

väckt motion (II: 205), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att

höja anslaget Landsarkiven m. m.: Bokbindning och konservering av arkivalier

med 3,400 kronor till 37,300 kronor samt att riksdagen måtte besluta

att anvisa detta anslag såsom reservationsanslag.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår men samtidigt en förändring av anslagets beteckning

från reservationsanslag till obetecknat anslag.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att riksarkivet hemställt örn höjning av

anslaget med 5,300 kronor, varav 1,900 kronor skulle tillfalla landsarkivet

i Uppsala och 3,400 kronor landsarkivet i Göteborg, men att departementschefen

förklarat sig icke kunna biträda riksarkivets förslag. Departementschefen

har vidare förklarat sig förutsätta, att vederbörande under åttonde

huvudtiteln uppförda dyrtidstilläggsanslag ej toges i anspråk för dyrtidstillägg

åt de bokbindare, till vilka arvoden utginge från förevarande anslag.

Av löpande budgetårs anslag hava 11,700 kronor tilldelats landsarkivet i

Uppsala och 5,850 kronor landsarkivet i Göteborg. A nämnda anslagsbelopp,

vilka hava karaktären av särskilda reservationsanslag, skola de genom

bokbinderi- och konserveringsverksamheten inflytande inkomsterna i förekommande

fall tagas till uppbörd. Beträffande det landsarkivet i Uppsala

tilldelade beloppet har Kungl. Maj:t föreskrivit, att därav högst 4,000 kronor

må användas till avlöning av en under budgetåret 1938/39 anställd tredje

bokbindare och till bestridande av de till följd av anställandet av nämnde

bokbindare ökade utgifterna till materiel m. m., varvid ersättningen till bokbindaren

skall lämpas efter de å orten inom facket rådande förhållandena.

Vidare har Kungl. Majit beträffande det landsarkivet i Göteborg tilldelade

beloppet föreskrivit, att 1,300 kronor därav skola betraktas såsom tillfällig

förhöjning för budgetåret 1938/39.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Det i motionen II: 16 framförda yrkandet innebär, att ifrågavarande anslag

skulle höjas med 1,500 kronor, vilka skulle tillfalla landsarkivet i Uppsala.

Till stöd för nämnda yrkande har anförts bland annat:

Alltsedan dyrtidstilläggens tillkomst har från åttonde huvudtitelns anslag

till dyrtidstillägg sådant tillägg utgått å de vid landsarkivet för arkivaliekonservering

anställda bokbindarnes, från anslaget till bokbindning och konservering

av arkivalier utgående avlöning.

Departementschefen förutsätter nu, att dyrtidstillägg icke vidare skall utgå

från det särskilda anslaget till dyrtidstillägg. För landsarkivets i Uppsala

vidkommande har härigenom, då ersättning för nu utgående dyrtidstillägg

icke givits för nästa budgetår, obestridligen uppkommit en betydande reell

anslagsminskning. Härigenom har en för landsarkivet och dess möjlighet

att efter den 1 juli 1939 fortsätta sin betydelsefulla konserveringsverksamhet

högeligen prekär situation uppkommit.

Vid landsarkivet äro anställda tre bokbindare. Landsarkivets andel i det

här ifrågavarande anslaget utgör för innevarande budgetår 11,700 kronor.

Därav utgår, sedan pensionsavgifter avdragits, 9,555 kronor till bokbindarnes

avlöning, varefter till inköp av konserverings- och bindningsmaterialier,

verktyg m. m. sålunda återstår 2,145 kronor.

För instundande budgetår åter bleve, därest ersättning för bokbindarnes

bortfallande dyrtidstillägg — innevarande budgetår 1,452 kronor — icke

erhålles, allenast 693 kronor disponibla för materialieinköp och dylikt.

Då materialkontot icke kan nedbringas utan driftsinskränkning, blir följden

att landsarkivet nödgas under instundande budgetår antingen avskeda

en av sina bokbindare eller också företaga långvariga tvångspermitteringar

av samtliga. Det är givetvis ur såväl de anställdas som institutionens synpunkt

att högt beklaga, därest sådana åtgärder behöva vidtagas.

Det synes därför nödvändigt att landsarkivet i Uppsala erhåller möjlighet

att uppehålla sin konserveringsverksamhet i dess nuvarande omfattning.

Härför kräves, att landsarkivet erhåller kompensation för den genom dyrtidstilläggens

bortfallande eljest vållade anslagsminskningen med ett belopp

motsvarande det för innevarande budgetår till bokbindarne utgående dyrtidstillägget

eller i avrundat tal 1,500 kronor.

Det i motionen 11:205 framställda yrkandet örn anslagshöjning avser att

bereda landsarkivet i Göteborg ökad personal vid bokbinderi- och konserveringsverkstaden.

Till stöd härför har anförts i huvudsak följande:

Då i statsrådsprotokollet förutsättes, att åttonde huvudtitelns dyrtidstilläggsanslag

icke vidare tages i anspråk för dyrtidstillägg åt bokbindare

utan att dessa helt skola avlönas av anslaget för bokbindning och konservering

av arkivalier, innebär detta i realiteten, att landsarkivets i Göteborg

anslag till förevarande ändamål minskas med omkring 300 kronor. På grund

av särskilda förhållanden skulle en minskning eller t. o. m. ett bibehållande

av anslagsbeloppet medföra högst olyckliga verkningar för landsarkivets

bokbinderi- och konserveringsarbete och betydande olägenheter för den allmänhet,

som begagnar landsarkivets samlingar. De årliga kostnaderna för

bokbindning och konservering av arkivalier vid landsarkivet framgå av

följande tablå.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 9

En kvinnlig bokbindare, 157 kr. pr månad, årligen netto c:a kronor 1,846

ett manligt biträde, 1 krona pr arbetstimme och efter behovet

växlande arbetstid ............................ » » 604

expeditionsvakten för fritidsarbete................... » » 800

titeltextning och inbindning av biblioteksband ......... » » 600

bokbinderi- och konserveringsmaterialier........... . . . » » 2,000

Summa kronor 5,850

En ökning av anslaget synes emellertid oundgängligen nödvändig.

Landsarkivets expeditionsvakt, som är yrkesutbildad bokbindare och såsom

sådan leder arbetet i bokbinderiet och utför all färdigbindning, har på grund

av en höftsjukdom och på grund av ålder anhållit att från nästkommande

budgetår bliva befriad från det dagliga arbetet i bokbinderiet. Detta har han

hittills utfört enligt frivilligt åtagande. Då han örn några få år, 1944, avgår

med pension, kan det icke heller bliva fråga om att anställa en expeditionsvakt

med bokbinderiet såsom huvudsaklig arbetsplats. Expeditionsvaktens

ordinarie tjänståligganden äro numera, med den omfattning som rörelsen i

forskarsalen och låneexpeditionen fått, så krävande, att de helt lägga beslag

på hans arbetstid. Det är därför oundgängligen nödvändigt att såsom teknisk

ledare för bokbinderiet anställa en yrkesutbildad manlig bokbindare. Den

gängse lönen för en sådan utgår i Göteborg med 4,056 kronor pr år. Detta

belopp bör emellertid minskas med det arvode, som expeditionsvakten enligt

ovanstående tablå hittills uppburit, 800 kronor, samt arvodet för det manliga

biträdet, 604 kronor. Det belopp, som behöves för anställande av en

manlig bokbindare, utgör sålunda 2,652 kronor.

Den kvinnliga bokbindare, som sedan femton år är anställd vid landsarkivet,

är särskilt utbildad för konserverings- och lagningsarbeten. Såsom

yrkesutbildad bokbindare är hon dessutom kunnig i häftnings- och andra

rutinarbeten. Däremot är hon icke kompetent att på egen hand utföra färdigbindning

med därtill hörande skinnbehandling och dylikt. Hennes avlöning

utgår i form av dels arvode, som påföres anslaget för bokbindning och konservering

av arkivalier, dels därå beräknat dyrtidstillägg ur vederbörande

anslag. Då en uppdelning av hennes avlöning på arvode och dyrtidstillägg

icke vidare synes kunna ifrågakomma, är det nödvändigt att från och med

nästa budgetår utbetala hela bokbinderskans avlöning ur här ifrågavarande

anslag. Hennes bruttoavlöning utgör för närvarande 2,148 kronor. Avlöningen

för bokbinderskor i motsvarande yrkesställning utgår numera på den allmänna

arbetsmarknaden med 2,371 kronor 20 öre pr år. Kungl. Majit har

beträffande en bokbindare vid landsarkivet i Uppsala föreskrivit, att ersättningen

för honom skall lämpas efter de å orten inom facket rådande

förhållandena, och samma föreskrift bör givetvis tillämpas vid landsarkivet

i Göteborg. Under dessa förhållanden erfordras en anslagsökning (från nuvarande

nettolön 1,846 kronor jämte dyrtidstillägg 264 kronor till den

blivande nettolönen 2,333 kronor utan tillägg) med 487 kronor, av vilket

belopp 264 kronor utgör kompensation för indraget dyrtidstillägg.

Slutligen nödvändiggör också prisstegringen för bokbinderi- och konserveringsmaterialierna

en ökning av anslaget med 250 kronor.

Enligt den redogörelse, som här lämnats, behöver landsarkivets bokbinderi-

och konserveringsverkstad för att bibehållas vid sin nuvarande kapacitet

en anslagsökning på i ruut tal 3,400 kronor från 5,850 kronor till

9,250 kronor. Med oförändrat anslag skulle landsarkivet ställas inför nöd
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

vändigheten att avskeda en kvinnlig bokbindare, som under femton år

varit anställd i landsarkivets tjänst, för att i stället kunna anställa en fullt

yrkeskunnig bokbindare. Utan denne skulle arbetet i bokbinderiet och konserveringsverkstaden

överhuvud icke kunna fortsättas. Båda äro emellertid

behövliga och kunna icke inom överskådlig tid undvaras utan allvarliga

olägenheter för forskningen och betydande risker för oersättliga arkivhandlingar.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen 11:205 gjorda

yrkandet örn anvisande av ifrågavarande anslag såsom reservationsanslag,

hänvisas till motionen.

Utskottet har icke kunnat undgå att finna de i motionerna anförda skälen

för en höjning av förevarande anslag bärande. För att förebygga

att vid landsarkiven i Uppsala och Göteborg avskedanden eller permitteringar

av personal, som under en lång följd av år varit i landsarkivens

tjänst, måste äga rum, varigenom driften vid konserverings- och bokbinderiverkstäderna

skulle komma att inskränkas, tillstyrker utskottet en

anslagshöjning, som belöper sig på 1,500 kronor för landsarkivet i Uppsala

och i runt tal på 3,100 kronor för landsarkivet i Göteborg eller sammanlagt

på 4,600 kronor. I enlighet härmed bör förevarande anslag för

nästa budgetår, föreslaget att utgå med 33,900 kronor, höjas med nyss

angivna belopp å 4,600 kronor till 38,500 kronor.

Utskottet anser sig däremot icke böra tillstyrka den för landsarkivets i

Göteborg vidkommande i motionen II: 205 begärda anslagshöjningen med

250 kronor till bestridande av kostnader för inköp av material.

Då Kungl. Maj:ts förslag angående förändringen av ifrågavarande anslag

från reservationsanslag till obetecknat anslag icke givit utskottet anledning

till erinran, avstyrker utskottet det i motionen II: 205 framställda yrkandet

örn anslagets bibehållande såsom reservationsanslag.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och herrar Holmbäcks, Hallens och Tengströms ovannämnda

motioner (II: 16 och II: 205) till Landsarkiven m. m.: Bokbindning

och konservering av arkivalier för budgetåret 1939/40

anvisa ett anslag av 38,500 kronor.

ll:o) Kungl, biblioteket: Avlöningar. I anslutning till Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 11, sid. 19—23), vilket innebär en anslagshöjning med 54,800

kronor, varav 2,000 kronor belöpa på ett förslag örn utbyggande av förmedlingen

av det internationella utbytet av officiellt tryck, hemställer utskottet,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

11

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för kungl, biblioteket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 riksbibliotekarie........................B 1

4 förste bibliotekarier.....................A 26

7 andre bibliotekarier.....................A21

2 kanslibiträden.........................A 7

1 förste expeditionsvakt....................A 7

1 expeditionsvakt, tillika maskinist och eldare ... A 7

3 expeditionsvakter.......................A 5

1 kontorsbiträde.........................A 4

Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad

än den 20:e.

1 förste bibliotekarie.....................Eo 26;

b) godkänna följande avlöningsstat för kungl, biblioteket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor 148,900

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m. kronor 121,900

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis . . . » 12,200 > 134,100

3. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 17,000

Summa förslagsanslag kronor 300,000;

c) till Kungl, biblioteket: Avlöningar för budgetåret 1939/40

anvisa ett förslagsanslag av 300,000 kronor.

12:o) Kungl, biblioteket: Omkostnader. Kungl, biblioteket: Bokinköp

och bokbindning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

12, sid. 23 och 24), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa

a) till Kungl, biblioteket: Omkostnader ett förslagsanslag av

62,100 kronor;

b) till Kungl, biblioteket: Bokinköp och bokbindning ett

reservationsanslag av 110,000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

13:o) Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Majda förslag (punkt 13, sid. 24 och 25), vilket innehar en anslagshöjning

med 7,900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för stifts- och

landsbiblioteken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Bibliote-

karie

Bibliote-

karie

Expeditions-

vakt

Lönegrad

A 26

Lönegrad

A 24

Lönegrad

A 5

Stifts- och landsbiblioteket i

Linköping..........

1

1

Stifts- och landsbiblioteket i

Skara.............

—

1

1

b) godkänna följande avlöningsstat för stifts- och landsbiblioteken,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis. , .................kronor 25,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m. kronor 10,500

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis . . . » 1,500 » 12,000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis........... »_2,300

Summa förslagsanslag kronor 39,300;

c) till Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 39,300 kronor.

14:o) Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14, sid. 25 och 26), vilket innebär samma

medelsanvisning, som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader

för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 2,000

kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

13

15:o) Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning

m. m. Kungl. Majit bär (punkt 15, sid. 26 och 27) föreslagit riksdagen att

till Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning m. m. för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 15,500 kronor.

Ur detta anslag, som nu är uppfört med 17,000 kronor, utgå till stiftsoch

landsbiblioteket i Linköping 9,000 kronor till bokinköp och bokbindning

och 2,000 kronor till vissa konserveringsarbeten. Återstoden, 6,000

kronor, disponeras av stifts- och landsbiblioteket i Skara till bokinköp och

bokbindning.

Anslagsmedlen till förstnämnda ändamål höjdes för innevarande år tillfälligtvis

med 1,500 kronor. Riksdagen framhöll därvid, att den omständig

heten, att stifts- och landsbiblioteken tillika tjänstgjorde såsom centralbibliotek,

motiverade, att vederbörande stadskommuner och landsting understödde

biblioteken mer verksamt än nu skedde.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att Kungl. Majit under erinran omriksdagens

ovannämnda uttalande genom beslut den 13 maj 1938 åt vederbörande

biblioteksstyreiser uppdragit att vidtaga åtgärder för åvägabringande

av höjning av understöden till nämnda bibliotek från vederbörande städer och

landsting samt att hos Kungl. Majit anmäla landstingens och stadsfullmäktiges

i anledning därav fattade beslut. Det har nu anmälts, att Linköpings

stad, vars bidrag år 1938 utgjort 18,182 kronor, ställt i utsikt en ökning

av bidraget, medan Östergötlands läns landsting, hos vilket anhållan gjorts

örn en höjning av det nu med 2,000 kronor utgående bidraget, icke bifallit

nämnda anhållan. Skara stad har vidare ökat sitt bidrag från 2,600 kronor

till 4,100 kronor, medan landstinget i Skaraborgs län av vederbörande biblioteksstyrelse

icke beretts tillfälle att taga ställning till bidragsfrågan.

Med hänsyn till riksdagens ovan återgivna uttalande och Kungl. Majda

med föranledande därav åt vederbörande biblioteksstyrelser givna uppdrag

synes det utskottet anmärkningsvärt, att styrelsen för stifts- och landsbiblioteket

i Skara icke berett landstinget i Skaraborgs län tillfälle att taga

ställning till frågan örn bidrag till biblioteket. Liksom Östergötlands läns

landsting ekonomiskt understöder det inom sistnämnda län befintliga stiftsoch

landsbiblioteket, synes även Skaraborgs läns landsting böra finna det

angeläget att stödja motsvarande bibliotek inom Skaraborgs län. Det bör

ankomma på vederbörande biblioteksstyrelse att snarast möjligt bringa frågan

under landstingets prövning.

Emot Kungl. Majits nu föreliggande förslag, vilket innebär att den för

innevarande budgetår beviljade tillfälliga förhöjningen å 1,500 kronor indragits,

men att i övrigt samma medelsanvisning som för innevarande budgetår

äskats, har utskottet intet att erinra.

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Stifts- och landsbibliotcken: Bokinköp

och bokbindning m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett

reservationsanslag av 15,500 kronor.

16:o) Bidrag till pedagogiska biblioteket. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 16, sid. 27), vilket innefattar samma medelsanvisning

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till pedagogiska biblioteket

för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 7,000 kronor.

17:o) Nationalmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 17, sid. 27—29), vilket innebär en anslagshöjning med 47,000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för nationalmuseet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 Överintendent..........................B 1

4 intendenter (avdelningsföreståndare) .........A 26

1 kansliskrivare.........................All

1 förste expeditionsvakt (tekniskt biträde vid handtecknings-

och gravyravdelningen)..........A 7

1 förste expeditionsvakt, tillika portvakt.......A 7

2 förste expeditionsvakter...................A 7

1 expeditionsvakt, tillika gårdskarl........... A 5

10 expeditionsvakter.......................A 5;

b) godkänna följande avlöningsstat för nationalmuseet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor 121,400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit........... » 8,750

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.

Grundavlöningar m.m. kronor 77,500

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis . . . > 8,850 » 86,350

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 12,500

Summa förslagsanslag kronor 229,000;

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 15

c) till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret 1939/40

anvisa ett förslagsanslag av 229,000 kronor.

18:o) Nationalmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 18, sid. 29 och 30), vilket innefattar samma medelsanvisning

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Omkostnader för

budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 43,700 kronor.

19:o) Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19, sid. 30—33), vilket innebär

en anslagshöjning med 2,000 kronor, uppkommen genom å ena sidan en

höjning av vissa delposter med tillhopa 7,000 kronor och å andra sidan en

med hänsyn till förefintliga reservationer företagen sänkning av andra delposter

med sammanlagt 5,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Underhåll och ökande

av samlingarna för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 68,000 kronor.

20:o) Nationalmuseet: Vandringsutställningar m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20, sid. 33 och 34), vilket innebär en anslagsminskning

med 6,500 kronor, möjliggjord på grund av förefintliga reservationer,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Vandringsutställningar

m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av

2,000 kronor.

21:o) Livrustkammaren: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Majrts

förslag (punkt 21, sid. 34 och 35), vilket innebär en anslagshöjning med

13,900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för livrustkammaren,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 föreståndare............................A 27

1 ^rustmästare...........................A 10

1 åldfru.................................A 10

2 expeditionsvakter........ A 5;

b) godkänna följande avlöningsstat för livrustkammaren,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis.......................kronor 28,800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m. kronor 37,000

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis .... » 3,900 » 40,900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 4.200

Summa förslagsanslag kronor 73,900;

c) till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret 1939/40

anvisa ett förslagsanslag av 73,900 kronor.

22:o) Livrustkammaren: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majda

förslag (punkt 22, sid. 35), vilket innebär samma medelsanvisning som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Livrustkammaren: Omkostnader för

budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 7,900 kronor.

23:o) Livrustkammaren: Underhåll och ökande av samlingarna. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 23, sid. 36), vilket innebär samma

medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Livrustkammaren: Underhåll och

ökande av samlingarna för budgetåret 1939/40 anvisa ett

reservationsanslag av 2,000 kronor.

r

24:o) Livrustkammaren: Magasinsinredning. I enlighet med Kungl

Majda förslag (punkt 24, sid. 36 och 37), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Livrustkammaren: Magasinsinredning

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 5,000

kronor.

25:o) Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Majda förslag (punkt 25, sid. 37—42), vilket innebär en anslagshöjning

med 61,400 kronor, varav 3,400 kronor belöpa å förslag örn anvisande av

ökade anslagsmedel till viss icke-ordinarie personal, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för naturhistoriska

riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1939/40:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 17

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

7 professorer och avdelningsföreståndare........A 30

7 museiassistenter.........................A21

1 förste konservator.......................A17

1 konservator............................A15

1 uppsyningsman.........................A10

4 preparatorer ...........................A 10

1 maskinist ............................. A 10

1 vaktmästare, tillika trädgårdsskötare..........A 7

3 museibiträden..........................A 7

6 vaktmästare............................A 5;

b) godkänna följande avlöningsstat för naturhistoriska

riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor 232,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t........... » 11,060

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

:

a. Grundavlöningar m.m. kronor 59,600

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis . . . * 4,940 kronor 64,540

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 17,800

Summa förslagsanslag kronor 325,400;

c) till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 325,400 kronor.

26:o) Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, sid. 42 och 43), vilket innebär en anslagshöjning

med 4,000 kronor, belöpande å de till övriga expenser avsedda medlen,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av

52,000 kronor.

27:o) Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, sid.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 8. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

43—48), vilket innebär en anslagshöjning med 3,000 kronor, huvudsakligen

avseende vissa engångsanslag till armatur m. m. hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll

och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret 1939/40

anvisa ett reservationsanslag av 95,200 kronor.

28:o) Statens etnografiska museum: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, sid. 48 och 49), vilket innebär en anslagshöjning

med 10,100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för statens etnografiska

museum, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1939/40:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 professor och föreståndare. . ................ A 30

1 museiassistent.......................... A21

1 museibiträde........................... A 7;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens etnografiska

museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis.......................kronor 25,500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m. kronor 24,500

b. Avlöningsförhöjningar

m. mförslagsvis..... » 1,500 » 26,000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 3,100

Summa förslagsanslag kronor 54,600;

c) till Statens etnografiska museum: Avlöningar för bud.

getåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 54,600 kronor.

29:o) Statens etnografiska museum: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29, sid. 49 och 50), vilket innebär en anslagsminskning

med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Omkostnader

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av

23,700 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

19

30:o) Statens etnografiska museum: Underhåll och ökande av

samlingarna m. m. I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 30, sid.

50), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Underhåll

och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret 1939/40

anvisa ett reservationsanslag av 5,900 kronor.

31:o) Bidrag till nordiska museet. Kungl. Majit har (punkt 31, sid.

50—53) föreslagit riksdagen att såsom bidrag till nordiska museet för budgetåret

1939/40 anvisa ett anslag av 250,000 kronor.

Kungl. Majits förslag innebär en anslagshöjning med 10,000 kronor, vilken

betingats av ett av nordiska museets nämnd framlagt och av departementschefen

tillstyrkt förslag örn anvisande av medel till avlöning av en

andre intendent, tillika föreståndare för museets lappavdelning, samt till

resor och övriga omkostnader för honom.

Till stöd för ifrågavarande förslag, som framlagts redan föregående år

utan att då föranleda förslag från Kungl. Majit till riksdagen, har museinämnden

bland annat framhållit, att den lapska kulturens utforskande hänförde

sig till nordiska museets verksamhetssfär. Redan under ett tidigt skede i

museets historia hade tanken på en särskild lappavdelning med egen intendent

framträtt, ehuru den av ekonomiska skäl icke kunnat realiseras. Museet

hade överhuvud taget aldrig funnit sig i stånd att anställa ens någon extra

ordinarie tjänsteman med speciell utbildning på detta område, oaktat museets

samlingar av lapponica vore världens största. Ej heller hade något annat

museum anställt en dylik specialutbildad tjänsteman, och utsikt torde för

närvarande icke finnas att så skulle ske trots att det gällde ett kulturinslag

av enastående intresse. Medan det allmänna genom speciell lagstiftning och

med hänsyn till den sociala och religiösa omvårdnaden gjort mycket för

lapparna, samt forskningarna i lapsk filologi sedan länge åtnjutit statligt stöd

i form av en professur, tillfälliga anslag etc., hade studiet av den materiella

lappkulturen däremot i stort sett fått omhändertagas av tillfälliga

forskare eller av amatörer.

Men hänsyn till den snabbt fortskridande upplösningsprocess, som den

lapska kulturen nu genomginge, vore det i sista stund som kravet på en

befattning för en forskare och museiman med uppgift att helt ägna sig åt

lapsk etnografi nu framfördes. Det vore sålunda synnerligen påkallat, att

inventeringar och fältundersökningar företoges inom den allra närmaste tiden,

i syfte att fylla förefintliga luckor i museets lapska samlingar. Endast under

ledning av en specialist, som ingående kände den lapska kulturen i dess

helhet, kunde dylika undersökningar och kompletteringar göras. Självfallet

vore det även för museet nödvändigt att få de redan befintliga samlingarna

genomarbetade, örn de rätt skulle komma forskning och undervisning till

godo.

Med hänsyn till de fordringar, som borde ställas på denne tjänstemans

kvalifikationer, syntes han böra placeras i lönegraden B 21 för ordinarie

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

tjänstemän (eller samma lönegrad som museets nuvarande andre intendenter).

Till rese- och andra omkostnader för denne tjänsteman borde beräknas en

summa av omkring 2,500 kronor.

Departementschefen har framhållit, att det knappast syntes befogat eller

rådligt att ännu ett budgetår skjuta ifrågavarande för den etnologiska forskningen

så betydelsefulla anslagsäskande åt sidan. På grund av lapparnas

ändrade förhållanden minskades för varje år möjligheterna att tillvarataga

och åt eftervärlden bevara det värdefulla forskningsmaterial, som funnes

inom räckhåll. Den i ärendet förebragta utredningen hade styrkt departementschefen

i hans uppfattning, att den organisatoriska förändring inom

museet, som borde vidtagas för att främja forskningen på området, borde

komma: till stånd utan ytterligare uppskov. Departementschefen erinrade i

detta sammanhang, att Skansen av sina inkomster lämnade bidrag till nordiska

museet med belopp, som för år 1937 uppskattats till omkring 162,300

kronor mot omkring 148,900 kronor för närmast föregående år.

Utskottet delar departementschefens uppfattning angående vikten av att

forskningen rörande den lapska kulturen främjas, medan ännu möjligheter

stå till buds att tillvarataga och för framtiden bevara ett på detta område

förefintligt i hög grad värdefullt forskningsmaterial. Den lapska kulturens

utforskande ligger utan tvivel programenligt inom nordiska museets verksamhetssfär.

Den fara, som på grund av lapparnas ändrade levnadsförhållanden

föreligger för den specifikt lapska kulturens upplösning, gör att man

icke längre får dröja med att vidtaga åtgärder i syfte att tillgodose ifrågavarande

forskningsuppgift. Utskottet, som anser sig böra tillstyrka att

statsmedel ställas till museets förfogande för berörda ändamål, har dock

hyst viss tvekan örn huruvida icke en befattning i lägre löneställning än

en andre intendents till en början kunde avses för museets lapska samlingar.

Utskottet har emellertid med hänsyn till de kvalifikationer, som

måste ställas på denna tjänsteman, icke velat motsätta sig Kungl. Maj:ts

förevarande förslag. För undvikande av framtida anslagsökningar ifrågasätter

utskottet, örn icke i besparingssyfte personalorganisationen inom

museet kunde anpassas efter de växlande arbetsuppgifterna, så att personalförflyttningar

i förekommande fall kunde äga rum mellan museets olika

avdelningar.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till nordiska museet för

budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 250,000 kronor.

32:o) Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund. Kungl. Maj:t har

(punkt 32, sid. 53 och 54) föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till kulturhistoriska

museet i Lund för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 27,000

kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 21

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr J. Nilsson i Malmö väckt motion (1:81), vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta att anvisa ett anslag för budgetåret 1939/40 å

30,000 kronor, att tilldelas kulturhistoriska föreningen för södra Sverige.

Beträffande de till stöd för nämnda yrkande anförda skälen hänvisas till

motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär samma medelsanvisning som för innevarande

budgetår. Av statsrådsprotokollet inhämtas, att styrelsen för kulturhistoriska

föreningen för södra Sverige hemställt om en anslagshöjning till

30,000 kronor, vilket förslag tillstyrkts av vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien,

men att departementschefen icke funnit sig kunna förorda någon

ökning av anslaget för nästa budgetår.

Förevarande anslag, som under budgetåren 1928/32 utgick med 30,000

kronor men därefter successivt sänktes till 22,000 kronor, höjdes av 1935

års riksdag till 25,000 kronor och av 1937 års riksdag till det nu utgående

beloppet 27,000 kronor. En ytterligare höjning av anslaget anser sig utskottet

icke kunna för närvarande förorda. Utskottet ansluter sig därför till

Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker följaktligen bifall till ovannämnda motion,

i vad den skiljer sig från sistberörda förslag. Utskottet hemställer

alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herr Nilssons i Malmö ovannämnda

motion (1:81), i vad den skiljer sig från Kungl. Maj:ts för

slag, såsom Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund för

budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 27,000 kronor.

33:o) Bidrag till egyptiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 33, sid. 54), vilket innebär samma medelsanvisning som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till egyptiska museet för

budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 20,000 kronor.

34:o) Bidrag till museal vård av Cypernexpeditionens fyndmaterial.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34, sid. 54), vilket innebär

samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet>

att riksdagen må såsom Bidrag till museal vård av Cypernexpeditionens

fyndmaterial för budgetåret 1939/40 anvisa ett

anslag av 15,000 kronor.

35:o) Bidrag till musikhistoriska museet. Kungl. Maj:t har (punkt

35, sid. 54—56) föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till musikhistoriska

museet för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 13,500 kronor.

V iskottet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr S.

Utskottet.

1 samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr A. Löfvander m. fl.

(1:147) och den andra inom andra kammaren av herr A. Nilsson i Steneberg

m. fl. (II: 222), vari hemställts, att riksdagen som bidrag till musikhistoriska

museets budget för året 1939/40 ville anvisa ett anslag av 15,000

kronor för att bereda museet möjlighet att som extra amanuens anställa

redaktör Olof Andersson med ett årligt arvode av 3,500 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna gjorda yrkandet,

hänvisas till motionen 1:147.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 2,000 kronor, vilken

föreslagits i syfte att bereda museet möjlighet att såsom extra amanuens

anställa den i motionerna omförmälde redaktören Olof Andersson i och för

ordnandet av folkmusikkommissionens till museet överlämnade samlingar

m. m. Departementschefen har i detta sammanhang erinrat om att Andersson

hittills uppburit årligt arvode för redigering av framlidne revisionssekreteraren

Nils Anderssons efterlämnade samlingar av äldre svensk folkmusik,

för vilket ändamål anslag varit uppfört å riksstaten under en följd

av år. Till nämnda ändamål har icke äskats anslag för nästa budgetår, då

redigerings- och tryckningsarbetet numera fullbordats.

Därest det arbete, som redaktören Olof Andersson avsetts att utföra vid

musikhistoriska museet, är av den art och den omfattning, att högre ersättning

än den nu av Kungl. Majit föreslagna skäligen bör utgå till honom —

något som undandrager sig utskottets bedömande — torde hänsyn härtill

böra tagas vid de anslagsberäkningar,’som komma att ligga till grund för

förslag till 1940 års riksdag. Utskottet avstyrker således bifall till motionerna

1:147 och 11:222 i vad de skilja sig från Kungl. Maj:ts, förslag och

hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herr Löfvanders m. fl. och herr Nilssons

i Steneberg m. fl. ovannämnda motioner (1:147 och 11:222),

i vad de skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, såsom Bidrag

till musilchistorisJea museet för budgetåret 1939/40 anvisa ett

anslag av 13,500 kronor.

36:o) Bidrag till svenska skolmuseet. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 36, sid. 56), vilket innebär samma medelsanvisning som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska skolmuseet för

budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 3,500 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

23

37:o) Bidrag till Göteborgs stadsbibliotek. I en inom första kammaren

av herr E. Sjödahl m. fl. väckt motion (I: 18) har hemställts, »att riksdagen

måtte besluta att för budgetåret 1938/39 bevilja ett anslag på 75,000 kronor

till Göteborgs stadsbibliotek».

Av motionen inhämtas, att Göteborgs stadsbibliotek intager en helt annan

ställning än de stadsbibliotek, som under senare år vuxit upp i ett flertal

svenska städer och hava karaktären av s. k. folkbibliotek med uppgift att

utgöra underlag för ett på bred basis lagt folkbildningsarbete. I Göteborg

fylles denna uppgift av det Dicksonska folkbiblioteket, medan stadsbiblioteket

tjänstgör som forskar- och studiebibliotek icke blott för stadens egna

vetenskapliga institutioner och undervisningsanstalter, främst högskolan och

museerna, utan även för ett stort antal i staden befintliga statliga undervisningsanstalter.

Beträffande motiveringen för det i motionen framställda anslagskravet

hänvisas till motionen.

Dicksonska folkbiblioteket i Göteborg åtnjuter i egenskap av centralbibliotek

understöd av statsmedel. Såsom i motionen framhållits är Göteborgs stadsbibliotek

ett vetenskapligt bibliotek och har sålunda en helt annan ställning

än det Dicksonska biblioteket. Stadsbibliotekets karaktär präglas av dess

tillkomst i samband med grundandet av Göteborgs högskola. Enligt vad

utskottet har sig bekant, disponerar Stockholms högskola även över ett eget

bibliotek, vilket lika litet som Göteborgs stadsbibliotek hittills kommit i åtnjutande

av understöd från statens sida i form av anslag å riksstaten. Ett

bifall till den nu föreliggande motionen skulle innebära, att statsmakterna

skulle slå in på en helt ny linje i fråga om understöd till de privata högskolornas

verksamhet. Beträffande lämpligheten av en dylik understödsverksamhet

från statens sida kan utskottet i frågans nuvarande läge icke uttala sig.

Såvitt motionen giver vid handen, har den däri väckta frågan icke tidigare

underställts Kungl. Majits prövning. Det torde i första hand böra ankomma

på Kungl. Majit att efter därom gjord framställning och vederbörlig utredning

laga ställning till det föreliggande spörsmålet. Med hänsyn till vad

sålunda anförts anser sig utskottet icke böra tillstyrka bifall till ifrågavarande

motion I: 18.

Utskottet hemställer förty,

att förevarande motion av herr Sjödahl m. fl. (1:18) icke

må av riksdagen bifallas.

Kyrkliga ändamål.

38:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar. Kungl. Majit

har (punkt 37, sid. 57—65) föreslagit riksdagen att dels med tillämpning

tills vidare från och med budgetåret 1939/40 godkänna av departements
-

D hkottet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

chefen förordad personalförteckning för domkapitlen, dels med tillämpning

likaledes tills vidare från och med budgetåret 1939/40 godkänna av departementschefen

förordad personalförteckning för den skogliga personalen hos

stiftsnämnderna, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för domkapitlen och stiftsnämnderna, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1939/40, dels ock till Domkapitlen och stiftsnämnderna:

Avlöningar för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 282,700

kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 50,600 kronor.

Frånsett av den förutnämnda löneregleringen betingade uppräkningar av

vissa anslagsposter, är höjningen föranledd dels av en ökning med 1,200

kronor av de till extra befattningshavare, renskrivning m. m. avsedda medlen,

dels ock av en uppräkning med 2,000 kronor av det i delposten till

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, beloppet för

beredande i viss utsträckning av ersättningar till domkapitelsledamöter för

mistade löneförmåner. Beträffande anslagshöjningen för sistnämnda ändamål

inhämtas av statsrådsprotokollet bland annat följande:

Rektorn vid folkskoleseminariet i Luleå N. H. Nyman och överläraren i

Jukkasjärvi skoldistrikt A. Thimgren, båda ledamöter av domkapitlet i

Luleå, hava gjort framställning om ersättning för mistade löneförmåner

under tjänstledighet för fullgörande av uppdrag såsom domkapitelsledamöter.

Nyman har anfört, att han under partiell ledighet från rektorsgöromålen

jämlikt bestämmelserna i kungörelsen den 3 december 1937 (nr 953) med

tilläggsbestämmelser till avlöningsreglementet för ordinarie lärare vid statens

undervisningsväsende å sin lön jämte kallortstillägg vidkänts D-avdrag,

beräknat i enlighet med 2 § 2 mom. nämnda kungörelse. Avdraget

å lönen för dagar i februari månad uppginge till över 25 kronor

om dagen; för dagar i längre månader till något lägre belopp. Då hans

arvode som domkapitelsledamot, beräknat efter 26 sammanträdesdagar under

året, icke uppginge till fullt 20 kronor för sammanträdesdag, skulle han

sålunda under terminerna för fullgörande av uppdraget behöva vidkännas

löneförlust. En sådan förlust syntes honom så mycket mera obillig, som

han vid dylik endagstjänstledighet måste i allt väsentligt själv handlägga

och utföra rektorsgöromålen, medan han av vikarien icke gärna kunde påräkna

mera hjälp än att vikarien övade någon tillsyn under ledigheter och

uppehölle sig under mottagningstiden å expeditionen. Med åberopande härav

hemställde Nyman om medgivande, att vad i kungörelsen den 24 februari

1933 (nr 55) örn avlöning åt vissa befattningshavare i statens tjänst vid

ledighet för fullgörande av riksdagsmannauppdrag m. m. vore föreskrivet

angående avdrag finge äga tillämpning jämväl beträffande hans nu ifrågavarande

tjänstledighet, så att han å sina löneförmåner icke skulle vidkännas

större avdrag än A-avdrag.

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt Nymans framställning, medan undervisningsväsendets

lönenämnd visserligen funnit skäl kunna anföras till förmån för

framställningen, men dock ansett, att bestämmelserna om avdrag vid ledighet

för riksdagsmannauppdrag icke borde vinna tillämpning vid fall som det

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

förevarande. Nämnden ifrågasatte i stället om icke, därest en avvikelse

funnes böra göras från för dylika fall gällande bestämmelser örn avstående

av avlöningsförmåner, låta bestämmelserna i gällande kommittékungörelse

vinna tillämpning. Härigenom skulle domkapitelsledamot, jämte det han

vid av uppdraget föranledd tjänstledighet finge vidkännas D-avdrag, äga

åtnjuta ersättning för vad han visat sig sålunda hava avstått. Frågan borde

emellertid enligt nämndens mening icke lösas isolerad, utan göras till föremål

för övervägande i ett vidare sammanhang.

Statskontoret har ställt sig avvisande till den av Nyman föreslagna utvägen

bland annat av den orsaken, att kostnaden för lärares tjänstledighet

vid fullgörande av uppdrag såsom domkapitelsledamot då icke komme att

belasta domkapitlens avlöningsanslag. Härav följde även, att något avsteg

icke i fall som det förevarande borde göras från principen örn D avdrag.

Gentemot lönenämndens förslag har statskontoret invänt, att en reglering i

enlighet därmed syntes komma att medföra avsevärda merkostnader för

statsverket, vartill komme svårigheten att på ett rättvist sätt bestämma

ersättningen till domkapitelsledamot, som icke vore statstjänsteman. Statskontoret

förordade i stället en tredje utväg, nämligen att bibehålla de nu

utgående arvodena till domkapitelsledamöter och vid sidan av dessa med

anlitande av domkapitlens avlöningsanslag medgiva ersättning ehuru blott

i viss utsträckning för vad lärare och annan statstjänsteman visade sig hava

avstått av sin lön. Förslagsvis skulle ersättningsbeloppet kunna bestämmas

till hälften av vad vederbörande visat sig avstå av sin lön under dylik

ledighet. Med utgångspunkt från av Nyman använda beräkningsgrunder

skulle Nyman då, inklusive det till honom såsom domkapitelsledamot utgående

årsarvodet med 500 kronor, årligen komma att uppbära (500 + 26x12: 50 =)

825 kronor.

Thimgren har för sin del anhållit, att han under tjänstledighet för fullgörande

av uppdraget såsom domkapitelsledamot måtte fa vidkännas endast

avdrag såsom vid ledighet på grund av sjukdom. Thimgrens ansökning

har tillstyrkts av skolöverstyrelsen.

Departementschefen har för egen del förklarat sig icke vilja förorda någon

jämkning i de till domkapitelsledamöter utgående arvodesbeloppen. Dock

ansåge han sig böra föreslå, att vid sidan av nämnda arvodesbelopp ersättning

i viss utsträckning skulle medgivas för vad statstjänsteman visade

sig hava avstått av sin lön under tjänstledighet för fullgörande av uppdrag

såsom domkapitelsledamot. Fråga, huruvida ersättning för mistade

löneförmåner eljest skulle utgå till domkapitelsledamot, borde prövas och

avgöras av Kungl. Majit i varje särskilt fall. På de av statskontoret anförda

skälen funne departementschefen sig icke kunna ansluta sig till lönenämndens

förslag, utan biträdde statskontorets förslag örn att ersättningsbeloppet

borde bestämmas till hälften av vad vederbörande visat sig hava

avstått av sin lön under dylik ledighet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet vill i anledning av departementschefens förslag om ersättning

enligt ovan angivna grunder till statstjänsteman, som är ledamot av domkapitel,

erinra örn, att spörsmål av enahanda art även kunna uppkomma

på andra områden av statsförvaltningen, varför det synes utskottet välbetänkt,

örn den föreliggande frågan bleve föremål för övervägande i ett vidare

sammanhang. Resultatet av en dylik utredning torde kunna föreläggas

1940 års riksdag. I avvaktan härpå synas de nu föreslagna ersättningsgrunderna

kunna godtagas för nästa budgetår.

Då Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt icke i övrigt givit utskottet

anledning till erinran eller särskilt uttalande, får utskottet hemställa,

a) att riksdagen må godkänna följande personalförteckning

för domkapitlen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

P ersonal förteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Domkapitel

Stiftssekreterare

Stifts-

notarie

Kansli-

skrivare

Kansli-

biträde

Expedi-

tionsvakt

Lönegrad

Löne-

grad

Löne-

grad

Löne-

grad

Löne-

grad

A 28

A 27

A 24

A 21

A 11

A 7

A 5

Uppsala.......

i

_

_

i

i

i

i

Linköping......

—

i

—

i

i

—

i

Skara........

—

i

—

i

i

—

i

Strängnäs......

—

i

—

i

i

—

i

Västerås.......

—

i

—

i

i

—

i

Växjö........

—

i

—

i

i

—

i

Lund.........

i

—

—

2

i

i

i

Göteborg......

—

i

—

1

i

—

i

Karlstad.......

—

i

—

1

i

—

i

Härnösand.....

—

i

—

1

i

—

i

Luleå.........

i

—

—

1

i

—

i

Visby........

—

—

i

—

—

i

b) godkänna följande personalförteckning för den skogliga

personalen hos stiftsnämnderna, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1939/40:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

11 stiftsjägmästare........................A 27

1 stiftsskogvaktare...................... A 9

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

27

Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad

än den 20:e.

1 stiftsjägmästare........................Eo 27;

c) godkänna följande avlöningsstat för domkapitlen och

stiftsnämnderna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Kanslipersonal hos domkapitlen och stifts
nämnderna

m. m.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor 315,800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit:

a. Grundbelopp, förslagsvis kronor 41,650

Anm.: Arvodet till sekreteraren

vid Stockholms

domkapitel utgör 5,700

kronor samt kan efter 3

år höjas med 360 kronor,

efter 6 år med ytterligare

360 kronor och efter 9 år

med än ytterligare 360

kronor.

b. Arvodesförhöjning till

sekreteraren vid Stockholms

domkapitel, förslagsvis

........... » 1,080

c. Vikariatsersättningar,

förslagsvis......... *_600 » 43,330

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar

m. m............kronor 121,200

b. Avlöningsförhöjnin
gar

m. m., förslagsvis.

............. » 10,000 » 131,200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ....... » 26,900

Summa kronor 517,230.

II. Skoglig personal hos stiftsnämnderna m. m.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor 119,200

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Grundbelopp.......kronor 25,900

b. Ersättning till sakkunniga

för biträde vid syn

av stiftsnämnd m. m.,

förslagsvis.........• » 6,000 kronor 31)9oo

3. Avlöningar till övrig icke ordinarie personal

:

a. Grundavlöningar . . . .kronor 36,000

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis . . » 4,000 » 40,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ....... »_9,600

Summa kronor 200,700.

III. Sammanfattning.

I. Kanslipersonal hos domkapitlen och

stiftsnämnderna m. m.............kronor 517,230

II. Skoglig personal hos stiftsnämnderna

m. m.................. > 200,700

Summa kronor 717,930.

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från kyrkofonden . . ...........kronor 435,230

Nettoutgift kronor 282,700;

d) till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar för

budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 282,700

kronor.

39:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38, sid. 65—68), vilket innebär en anslagsminskning

med 1,100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Domkapitlen och stiftsnämnderna:

Omkostnader för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av 71,100 kronor.

40:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Iordningställande och

inredning av vissa lokaler för domkapitlet i Skara m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39, sid. 69—73), vilket innebär anvisande

av ett engångsanslag till förevarande ändamål för nästa budgetår, hemställer

utskottet,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

29

att riksdagen må til] Domkapitlen och stiftsnämnderna:

Iordningställande och inredning av vissa lokaler för domkapitlet

i Skara m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett

reservationsanslag av 11,500 kronor.

41:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Uppförande av domkapitelshus

i Växjö. I en den 20 januari 1939 dagtecknad proposition

(nr 38) har Kungl. Maji, under åberopande av vid propositionen fogat utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att dels till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Uppförande

av domkapitelshus i Växjö för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 76,500 kronor, dels ock medgiva, att av kyrkofonden må till uppförande

av domkapitelshus i Växjö utgå ett belopp av kronor 91,500.

Med bifall till Kungl. Majrts därom framställda förslag upptog 1938 års

riksdag till uppförande av domkapitelshus i Växjö å beredskapsstat för

budgetåret 1938/39 ett förskottsanslag av 76,500 kronor ävensom anvisade

å driftsbudgeten för samma budgetår under åttonde huvudtiteln ett reservationsanslag

av 15,000 kronor, avsett för uppgörande av ritningar, entreprenadhandlingar

och dylikt för ifrågavarande byggnadsföretag. Härjämte

medgav riksdagen, att av kyrkofonden finge, under för beredskapsstaten

gällande förutsättningar, till uppförande av nämnda domkapitelshus utgåett

belopp av 91,500 kronor. Kostnaderna för domkapitelshuset, beräknade

till sammanlagt 183,000 kronor, skulle alltså i enlighet med riksdagens be

slut bestridas till hälften av statsmedel och till hälften av medel ur kyrkofonden.

1938 års kyrkomöte, vars yttrande inhämtats angående anslag ur kyrkofonden

till förevarande ändamål, har för sin del medgivit, att av kyrkofonden

finge, under för beredskapsstaten gällande förutsättningar eller

eljest, till uppförande av ifrågavarande domkapitelshus utgå ovannämnda

belopp av 91,500 kronor.

Departementschefen bar understrukit angelägenheten av att såväl arkivfrågan

för domkapitlet och stiftsnämnden i Växjö som frågan örn expeditionslokaler

för nämnda myndigheter snarast erhölle en tillfredsställande

lösning, vilket allenast kunde ernås genom uppförande av en nybyggnad

för ändamålet i fråga. På grund härav förordade departementschefen att

anslag anvisades å riksstaten för nästa budgetår för domkapitelshusets

uppförande. Departementschefen erinrade tillika örn, att med hänsyn till

innebörden av kyrkomötets ovannämnda beslut denna fråga icke vidare

behövde underställas kyrkomötet.

Beträffande motiveringen i övrigt för Kungl. Maj:ts förevarande förslag

får utskottet hänvisa till propositionen nr 38/1939.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

Av den i propositionen lämnade utredningen framgår, att fara föreligger

för att domkapitlets delvis mycket värdefulla arkivalier genom det olämpliga

sätt, varpå de nu äro förvarade, komma att förstöras. Vidare inhämtas

av utredningen i ärendet, att domkapitlets och stiftsnämndens nuvarande

arbetslokaler äro synnerligen otillfredsställande. Utskottet delar departementschefens

uppfattning örn att snara åtgärder äro av nöden för att avhjälpa

de svårigheter i berörda avseende, varmed domkapitlet och stiftsnämnden

för närvarande hava att dragas. Kungl. Maj:ts förevarande förslag har

därför icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet vill dock i anslutning

till vad departementschefen anfört understryka vikten av att byggnadsstyrelsen

vid byggnadsföretagets utförande tillvaratager de besparingsmöjligheter,

som kunna erbjudas bland annat genom den under senare tid

inträdda nedgången i vissa materialpriser.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Uppförande av

domkapitelshus i Växjö för budgetåret 1939/40 anvisa ett

reservationsanslag av 76,500 kronor;

b) medgiva, att av kyrkofonden må till uppförande av

domkapitelshus i Växjö utgå ett belopp av 91,500 kronor.

42:o) Kleresistaten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40,

sid. 73, av förutnämnda statsrådsprotokoll för den 4 januari 1939), vilket

innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kleresistaten för budgetåret 1939/40

anvisa ett förslagsanslag av 8,000 kronor.

43:o) Vissa ersättningar till kyrkofonden. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 41, sid. 73), vilket innebär samma medelsanvisning

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa ersättningar till kyrkofonden

för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 5,046,400 kronor.

44:o) Ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i främmande

trosbekännares skattskyldighet. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 42, sid. 73 och 74), vilket innebär samma medelsanvisning

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning åt vissa församlingar till

följd av lindring i främmande trosbekännares skattskyldighet

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 65,000

kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

31

45:o) Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 43, sid. 74), vilket innebär samma medelsanvisning

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildande av kyrkomusiker

m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslaqsanslaq av

17,300 kronor.

46:o) Lappmarks ecklesiastikverk. Stipendier för utbildande vid

universitet av präster, förtrogna med finska språket. I enlighet med

Kungl. Majrts förslag (punkt 44, sid. 74), vilket innebär samma medelsanvisning

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa

a) till Lappmarks ecklesiastikverk ett förslagsanslag av

3,500 kronor;

b) till Stipendier för utbildande vid universitet av präster,

förtrogna med finska språket, ett anslag av 3,600 kronor.

47:o) Avlöningar till pastorer vid svenska församlingar i utlandet.

Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 45) föreslagit i fråga om anslag till

förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,

vilket härmed

anmäles.

48:o) Religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa utländska

hamnstäder. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46,

sid. 75 och 76), vilket innebär en av levnadskostnadernas stegring betingad

höjning av de för dyrtidstillägg avsedda anslagsmedlen med 1,000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Religiös och social verksamhet bland

svenskar i vissa utländska hamnstäder för budgetåret 1939/40

anvisa ett förslagsanslag av 75,400 kronor.

49:o) Kyrkors underhåll. Ersättningar till kyrkor. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47, sid. 76), vilket innebär samma medelsanvisning

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa

a) till Kyrkors underhåll ett reservationsanslag av 2,100

kronor;

b) till Ersättningar till kyrkor ett förslagsanslag av 183,000

kronor.

50:o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader,

förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord. I enlighet med

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, sid. 76), vilket innebär samma medelsanvisning

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bestridande i vissa fall med allmänna

medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig

jord, för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av

7,000 kronor.

Akademier m. m.

51:o) Bidrag till svenska akademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 49, sid. 77), vilket innebär samma medelsanvisning som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska akademien för

budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 8,300 kronor.

52:o) Bidrag till vetenskapsakademien. I enlighet med Kungl. Majda

förslag (punkt 50, sid. 77), vilket innebär samma medelsanvisning som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till vetenskapsakademien

för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 53,600 kronor

53:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Avlöningar. 1 enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51, sid. 77—80), vilket innebär

en anlagshöjning med 88,100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för de under

vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m., att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Riksantikvarieämbetet m. m.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 riksantikvarie......................... B 1

2 antikvarier (avdelningschefer)............. A 26

1 sekreterare........................... A 24

1 bibliotekarie-arkivarie................... A 24

2 andre antikvarier...................... A21

1 kansliskrivare (kassör)................... All

1 kansliskrivare (registrator)................ All

2 första arkivbiträden.................... All

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

33

1 värmeledningsskötare, tillika reparatör....... A 8

3 kanslibiträde!! ........................ A 7

1 förste expeditionsvakt................... A 7

1 expeditionsvakt........................ A 5

1 kontorsbiträde......................... A 4

Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad

än den 20:e.

1 andre antikvarie.......................Eo 21

Statens historiska museum m. m.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 museidirektör......................... A 30

4 antikvarier (avdelningsföreståndare)......... A 26

3 andre antikvarier...................... A21

1 konservator.......................... A21

1 tecknare............................. A 17

1 preparator........................... A 10

1 rustmästare.......................... A 7

1 kanslibiträde ......................... A 7

1 expeditionsvakt........................ A 5;

b) godkänna följande avlöningsstat för nämnda under

akademien lydande institutioner, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1939/40:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor 236,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t........... » 5,480

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.

Grundavlöningar m.m.kronorl33,000

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis ... » 14,020 > 147,020

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... »_23,000

Summa förslagsanslag kronor 411,500;

c) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Avlöningar

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av

411,500 kronor.

54:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Omkostnader. I

Bihang till riksdagens ■protokoll 193!). 6 sami. Nr 8.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52, sid. 81 och 82), vilket innebär

en anslagshöjning med 20,900 kronor, föranledd av statens historiska

museums inflyttning under början av budgetåret 1939/40 i nya lokaler,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum

m. m.: Omkostnader för budgetåret 1939/40 anvisa ett

förslagsanslag av 94,900 kronor.

55:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiskal museum m. m.: Inredning och

utrustning. Kungl. Majit har (punkt 53, sid. 82—90) föreslagit riksdagen

att till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Inredning och utrustning för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 125,000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att akademien för nästa budgetår begärt

dels 30,000 kronor till fortsatt inredning och utrustning av tjänstelokaler,

konserveringsanstalt, fotografiateljé och lunchrum, dels 5,000 kronor till inredning

och utrustning av ytterligare tjänstelokaler, dels ock i avrundat tal

214,000 kronor för bestridande av kostnaderna för flyttning av museisamlingarna

till de nya lokalerna, monterutrustning, fasta museala anordningar

inom de nya lokalerna samt anskaffning av armatur och gardiner i det nya

museet. Utöver de av akademien för sistnämnda ändamål begärda medlen

beräknade akademien enligt vissa approximativa kostnadskalkyler ett belopp

av 230,640 kronor framdeles erforderligt. De av museisamlingarnas överflyttande

till de nya lokalerna föranledda kostnaderna beräknade alltså akademien

till sammanlagt (230,640 + 214,000 =) 444,640 kronor, fördelade på

följande sätt:

Totalbelopp Härav äskas för

budgetåret 1939/40

Kronor Kronor

Flyttningskostnader.................. 113,000 56,500

Monterutrustning m. m. . .............. 228,040 54,000

Fast museal inredning................ 20,400 20,400

Armatur.......................... 46,800 46,800

Gardiner.......................... 36,400_36,400

Summa kronor 444,640 214,100,

vilket sistnämnda belopp avrundats till 214,000 kronor. Härtill skulle

vidare, enligt vad akademien uppgivit, komma kostnader för inredning av

studiesamlingarna, vilka icke kunna för närvarande angivas.

Byggnadsstyrelsen har tillstyrkt anvisande av det för nästa budgetår av

akademien äskade beloppet av 214,000 kronor, varvid styrelsen dock framhållit,

att de för armatur och gardinutrustning angivna beloppen syntes

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

35

förhållandevis höga. Möjligheten till nedbringande av dessa kostnader borde

undersökas genom infordrande av konkurrensanbud. I samband därmed

borde närmare utredas behovet av anordnandet i föreslagen utsträckning av

ljustäta gardiner, vilka anordningar betingade särskilt höga kostnader.

Departementschefen har anfört huvudsakligen följande:

Departementschefen hade tidigare vid behandlingen av frågan örn anvisande

av anslag till inredning och utrustning av de nya lokalerna för ifrågavarande

institutioner haft anledning fästa uppmärksamheten på att de på

sistone verkställda kalkylerna slutat på belopp, som avsevärt överstigit de

kostnadssiffror, som angivits i propositionen nr 131/1931 angående nybyggnad

för statens historiska museum m. m. och som alltså legat till grund för

beslutet örn beredande av förbättrade lokaler för nämnda institutioner. Samma

anmärkning drabbade vissa delar av det nu föreliggande programmet för

utrustning av de nya museilokalerna. Härvid hade departementschefen icke

förbisett de inträdda prisstegringarna på material av olika slag och arbetspriser

och ej heller svårigheterna att Hera år i förväg överblicka det verkliga

medelsbehovet.

Vad först anginge inredning och utrustning av tjänstelokalerna, konserveringsanstalten,

fotografiateljén och lunchrummet samt anslag till inredning

och utrustning av vissa nya tjänstelokaler ville departementschefen tillstyrka,

att 15,000 kronor anvisades för dessa ändamål. Departementschefen ansåg

sig tillika böra uttala den förväntan, att det skulle visa sig möjligt för akademien

att avsluta ifrågavarande inredningsarbeten utan att ställa ytterligare

krav på medelsanvisning från det allmännas sida.

De i samband med flyttningen stående kostnaderna vore approximativt

beräknade. Under sådana förhållanden skulle det ligga nära till hands att

för budgetåret 1939/40 i anslutning till akademiens förslag anvisa ett mindre

belopp för arbetenas påbörjande och göra medelsanvisningen i fortsättningen

beroende av nya beräkningar av akademien. Departementschefen ansåge

emellertid lämpligare, att staten på basis av de nu företedda kostnadssiffrorna

fixerade det totalbelopp, som av statsmedel vore att påräkna för de

av akademien nu kostnadsberäknade ändamålen. Inom ramen av detta belopp

borde det ankomma på akademien att anpassa nyanskaffnings- och

arbetsprogrammet. Enligt departementschefens mening borde således i detta

sammanhang ställning icke tagas till de föreliggande detaljberäkningarna,

exempelvis till frågan örn medel borde anvisas till fast museal inredning,

utan avvägningen av medelstilldelningen till de olika anslagsän dam ålen finge

verkställas av akademien, som härvid hade att beakta, att ytterligare anslag

av statsmedel icke vore att förvänta.

Med utgångspunkt härifrån och med beaktande av vad byggnadsstyrelsen

yttrat hade departementschefen funnit sig böra tillstyrka, att statens anslag

till ifrågavarande ändamål ■— alltså med frånräknande av kostnaderna för

inredning av studiesamlingarna — begränsades till 400,000 kronor. I detta

belopp inginge jämväl flyttningskostnader och utgifter för ersättning till de

experter, som akademien kunde finna sig böra anlita. Av nämnda belopp

syntes böra för nästa budgetår anvisas ett anslag av 110,000 kronor och

återstoden — 290,000 kronor — fördelas på de närmast kommande budgetåren.

Enligt departementschefens förslag borde de av honom tillstyrkta anslagsmedlen

disponeras på följande sätt:

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

1. Inredning och utrustning av tjänstelokaler, konserverings
anstalt

och lunchrum.........................kronor 15,000

2. Inredning och utrustning av museilokaler samt flyttning

av museisamlingar........................... » 110,000

Summa kronor 125,000.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag örn anvisande av 15,000

kronor till inredning och utrustning av tjänstelokaler m. m., förväntar i

likhet med departementschefen, att dessa arbeten kunna fullbordas utan

ytterligare krav på medelsanvisning för ändamålet från det allmännas sida.

De av akademien beräknade kostnaderna för överflyttande av museisamlingarna

till de nya lokalerna förefalla utskottet anmärkningsvärt höga.

Med hänsyn till kostnadskalkylernas approximativa beskaffenhet torde —

såsom departementschefen framhållit — ställning varken kunna eller nu

böra tagas till de olika i dessa kalkyler ingående detaljberäkningarna. Till

departementschefens förslag, att på grundval av den föreliggande utredningen

fixera ett totalbelopp, som akademien har att påräkna av statsmedel

för ifrågavarande ändamål, vill utskottet giva sin anslutning under framhållande

av att akademien icke har att räkna med något ytterligare anslag

av statsmedel utöver det sålunda angivna beloppet. Utskottet vill icke motsätta

sig, att nämnda belopp — oavsett kostnaderna för inredning av studiesamlingarna

— i enlighet med departementschefens förslag bestämmes

till 400,000 kronor. Utskottet förväntar, att akademien vid en närmare

detaljgranskning av kostnadskalkylerna skall, med iakttagande av nödig

sparsamhet och i vissa fall beskärning av anspråken, kunna hålla här avsedda

kostnader inom ramen för det sålunda fixerade statsbidraget. Av berörda

anslag å 400,000 kronor har Kungl. Majit avsett att för nästa budgetår

skulle beviljas 110,000 kronor. Häremot har utskottet intet att erinra.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum

m. m.: Inredning och utrustning för bixdgetåret 1939/40

anvisa ett reservationsanslag av 125,000 kronor.

56:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Statens

historiska museum m. m.: Underhåll och ökande av samlingarna.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 54, sid. 90 och 91), vilket

innebär en anslagsminskning med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitets- ■

akademien: Statens historiska museum m. m.: Underhåll och

ökande av samlingarna för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 16,500 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

37

57:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:

Vård och underhåll av fornlämningar ochbyggnadsminnesmärken.

Kungl. Majit har (punkt 55, sid. 91—94) föreslagit riksdagen

att till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:

Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 59,600 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar R. Lindström

och E. Sjödahl (I: 82) och den andra inom andra kammaren av herr H.

Gustafson i Dädesjö m. fl. (II: 133), vari hemställts, att riksdagen måtte

bevilja ett belopp av 10,000 kronor till avgjutningar av hällristningar.

Av motionen I: 82 inhämtas, att riksantikvarieämbetet under år 1938

utexperimenterat en ny, förbättrad metod för avgjutning av hällristningar

samt att det motionsvis äskade beloppet avsetts för avgjutning enligt sagda

nya metod av ett femtiotal hällristningar i Bohuslän. Beträffande de skäl,

som i övrigt anförts till stöd för det av motionärerna framställda yrkandet,

hänvisas till motionen I: 82.

Det av Kungl. Majit begärda anslaget är avsett att disponeras på föl
-

jande sätt:

1. Fornlämningars vård och undersökning............kronor 25,600

2. Vård och underhåll av Visby ruiner och andra byggnadsminnesmärken

............................... » 7,000

3. Omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa byggnadsminnesmärken

.................................. » 20,000

4. Restaurering av Heligkorskyrkans i Dalby förhall m. m. » 7,000

Summa kronor 59,600.

I förhållande till motsvarande anslag för innevarande budgetår innebär

Kungl. Maj:ts förslag en anslagsminskning med 1,000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Majis förslag.

I anledning av det motionsvis framställda yrkandet vill utskottet framhålla,

att behov av anslag för ändamålet i första hand synes böra prövas

av vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien, som därefter torde hava

att förelägga Kungl. Majit förslag i ämnet. Utskottet avstyrKer alltså

bifall till motionerna I: 82 och II: 133 samt hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majis förslag

samt med avslag å herrar Lindströms och Sjödahls samt

herr Gustafsons i Dädesjö m. fl. ovannämnda motioner

(I: 82 och II: 133), till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av fornlämningar

och byggnadsminnesmärken för budgetåret 1939/40

anvisa ett reservationsanslag av 59,600 kronor.

Utskottet.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

58:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska

arkeologiska samlingarna: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 56, sid. 94 och 95), vilket innebär samma medelsanvisning

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Avlöningar

för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 22,300 kronor.

i

59:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska

arkeologiska samlingarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj.ts

förslag (punkt 57, sid. 95), vilket innebär samma medelsanvisning som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Omkostnader

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 6,500

kronor.

60:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Avlöningar.

Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 58) föreslagit ifråga örn

anslag till nämnda ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,

vilket härmed

anmäles.

61:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59, sid. 96 och

97), vilket innebär en anslagshöjning med 1,700 kronor, belöpande å de för

övriga expenser avsedda medlen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med

konsthögskolan: Omkostnader för budgetåret 1939/40 anvisa ett

förslagsanslag av 29,600 kronor.

62:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Undervisningsmateriel

m. m. Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

Stipendier m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

60, sid. 97 och 98), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa

a) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

Undervisningsmateriel m. m. ett reservationsanslag

av 26,000 kronor;

b) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

Stipendier m. m. ett reservationsanslag av 15,500

kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

63:o) Statens konstråd. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt

61, sid. 98), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens konstråd för budgetåret 1939/

40 anvisa ett anslag av 11,000 kronor.

64:o) Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62, sid. 98—103), vilket

innebär en anslagshöjning med 32,400 kronor, varav 500 kronor avse utbyte

av en kontorsbiträdestjänst i lönegraden A 4 (B 4) mot en kanslibiträdestjänst

i lönegraden A 7, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för musikaliska

akademien med musikkonservatoriet, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1939/40:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 sekreterare...........................A 26

1 bibliotekarie..........................A 22

10 lärare...............................A21

Anm.: Av nämnda 10 lärarbefattningar omfatta 2 vardera

pianospelning och de övriga vardera ett av följande

ämnen: 1) pianospelning i orgelklassen; 2) orgelspelning;

3) harmonilära; 4) elementar- och kyrkosång; 5) solosång;

6) sång för musiklärar- och kantors-(kyrkosångar-)examen;

7) violinspelning samt 8) kontrapunkt, komposition och

instrumentation.

1 kanslibiträde..........................A 7

1 förste vaktmästare .....................A 7

1 vaktmästare..........................A 5

1 portvakt.............................A 1;

b) godkänna följande avlöningsstat för musikaliska akademien

med musikkonservatoriet, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1939/40:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis .................kronor 121,200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Grundbelopp .... kronor 63,580

b. Arvodesförhöjnin
gar,

förslagsvis... » 3,740

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

c. Vikariatsersättningar

m. m., förslagsvis

........... kronor 180 kronor 67,500

3. Avlöningar till övrig ieke-ordinarie

personal:

a. Grnndavlöningar

m. m..........kronor 42,600

b. Avlöningsförhöj
ningar

m. m., förslagsvis

....... »_700 » 43,300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.........»_8,000

Summa förslagsanslag kronor 240,000;

c) till Musikaliska akademien med musikkons er v atoriet: Avlöningar

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av 240,000 kronor.

65:o) Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63, sid. 104), vilket

innebär en av uppräkning av de särskilda uppbördsmedlen (för lokalhyror

m. m.) möjliggjord anslagsminskning med 1,400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet:

Omkostnader för budgetåret 1939/40 anvisa

ett förslagsanslag av 12,500 kronor.

66:o) Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Inköp

och bindning av böcker och musikalier samt underhåll och vård

av instrument. Kungl. Maj:t har (punkt 64, sid. 104—106) föreslagit riksdagen

att till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Inköp och

bindning av böcker och musikalier samt underhåll och vård av instrument

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 9,100 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att det av Kungl. Maj:t äskade beloppet,

som med 1,800 kronor överstiger det under innevarande budgetår för ifrågavarande

ändamål anvisade, är avsett att disponeras på följande sätt:

1. Inköp och bindning av böcker och musikalier för biblioteket

.......................................kronor 4,400

2. Vård och underhåll av instrument................. » 1,900

3. Inköp av körsångsamlingar...................... » 1,000

.4. Inköp av maskiner och verktyg m. m. för bokbinderi. . . » 1,800

Summa kronor 9,100.

Den ifrågasatta anslagshöjningen belöper helt på sist angivna ändamål.

Akademien har härom anfört bland annat:

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 41

För att i någon mån söka upphjälpa det ohållbara tillstånd, som rådde, i

det att biblioteket icke kunnat inbinda största delen av sitt utlåningsmaterial,

beviljade 1937 års riksdag anslag till en vaktmästarbefattning vid biblioteket.

För att denne vaktmästares kunnighet i binderiarbete på bästa möjliga

sätt skulle kunna utnyttjas hade akademien anskaffat nödvändiga maskiner

och verktyg m. m. för bindning, och hemställdes i anledning härav

örn ett anslag av 1,807 kronor 14 öre för dessas likvidering.

Departementschefen har framhållit, att akademien genom att anskaffa

angivna maskiner och verktyg m. m. blivit i stånd att utan merkostnad

för statsverket bättre tillgodose sitt behov av bokbindning, till vilket ändamål

tidigare i avsevärt större utsträckning än nu anvisats statsanslag. Departementschefen

ansåge sig under sådana förhållanden kunna i likhet med statskontoret

förorda, att ett tillfälligt anslagsbelopp å 1,800 kronor anvisades

till gäldande av ifrågavarande anskaffningskostnader. Den omständigheten,

att vaktmästaren vid biblioteket numera utförde en del av bokbinderiarbetena,

syntes departementschefen skäligen icke kunna motivera en sänkning av

det för ändamålet utgående löpande anslaget, vilket tidigare utgått med

högre belopp.

Då 1937 års riksdag beviljade medel för anställande av ifrågavarande

vaktmästare vid akademien motiverades detta med att en förstärkning av

arbetskrafterna vid biblioteket var erforderlig, i främsta rummet för bindning

av böcker och arki valier. Att nödvändiga maskiner och verktyg m. m.

för bindningen för det dåvarande tydligen icke disponerades av akademien

var för riksdagen icke bekant. För utnyttjande av vaktmästarens kunnighet

i bokbindning har akademien numera av vissa enskilda medel verkställt

inköp av ifrågavarande maskiner m. m. för i runt tal 1,800 kronor. Enligt

utskottets mening borde lämpligen frågan örn nämnda materielanskaffning

hava underställts riksdagen samtidigt med spörsmålet örn vaktmästarbefattningens

inrättande. Då emellertid akademien genom de vidtagna åtgärderna

blivit i stånd att bättre tillgodose sitt behov av bokbindning, vill

utskottet icke motsätta sig bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Vad Kungl. Majit under denna punkt i övrigt föreslagit har icke givit

utskottet anledning till erinran eller uttalande.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet:

Inköp och bindning av böcker och musikalier

samt underhåll och vård av instrument för budgetåret 1939/40

anvisa ett reservationsanslag av 9,100 kronor.

67:o) Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Stipendier

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 65, sid. 106),

vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

Utskottet.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet:

Stipendier m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa

ett anslag av 20,000 kronor.

68:o) Teaterrådet. Kungl. Maj:t har (punkt 66, sid. 106—108) föreslagit

riksdagen att till Teaterrådet för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av

10,500 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär samma medelsanvisning som för innevarande

budgetår.

Av anslaget disponeras nu 8,500 kronor till arvoden åt teaterrådets ledamöter

och till suppleant samt 2,000 kronor till expenser och reseersättningar.

Arvode utgår:

till teaterrådets ordförande med 2,000 kronor,

till envar av två ledamöter av rådet med 1,000 kronor,

till den ledamot, som erhållit uppdrag att vara rådets sekreterare, med

4,000 kronor samt

till suppleanten i rådet med 12 kronor för dag, då han är närvarande

vid rådets sammanträden, dock sammanlagt med högst 500 kronor för helt

budgetår räknat.

I sin skrivelse nr 8 (sid. 16) anförde 1938 års riksdag bland annat, att

en arvodesersättning med vissa bestämda belopp per år, oavsett antalet

sammanträdesdagar, skilde sig från de avlöningsgrunder, som tillämpades i

fråga om flertalet andra liknande institutioner av statlig eller halvstatlig karaktär.

Till jämförelse nämndes, att ordföranden och ledamöterna i allmänna

civilförvaltningens lönenämnd åtnjöte dels årsarvoden, dels ock, utöver årsarvodena,

ett arvode per sammanträdesdag. Suppleant i berörda nämnd ägde

uppbära allenast arvode för dag, då han deltoge i sammanträde. Riksdagen

ansåg, att arvodena till teaterrådets ordförande och ledamöter till ett kommande

år borde avpassas efter liknande grunder.

Med anledning av vad riksdagen sålunda anfört har teaterrådet gjort en

utredning rörande arvodesersättningar och antal sammanträdesdagar i ett

antal statliga och halvstatliga institutioner vilka liksom teaterrådet bedriva

ett kontinuerligt arbete, och i ärendet anfört huvudsakligen följande:

Av utredningen framginge, att frågan huruvida ersättning skulle utgå i

form av fasta arvoden eller ersättningar för sammanträdesdagar besvarats

något olika beträffande ordförandena än beträffande ledamöterna. Ordföranden

åtnjöte enbart sammanträdesarvode i blott två samt dels arvode, dels

sammanträdesarvode i blott fyra av tjugu institutioner. I samtliga övriga

fall ifrågakomme endast årsarvode.

Beträffande ledamöterna gällde, att inom tio av de tjugo institutionerna

arvodena utginge med enbart fasta årliga belopp. Endast inom två institutioner

utginge ersättningarna enbart såsom sammanträdesarvoden. Beträffande

övriga åtta institutioner utginge till ledamöterna ersättningar med dels års
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 43

arvoden och dels sammanträdesersättningar, men även härvidlag utgjorde

i åtskilliga fall det fasta årsarvodet den huvudsakliga ersättningen.

Teaterrådets ordförande och ledamöter utförde ett fortlöpande arbete,

vilket icke blott utfördes å sammanträden utan därjämte till stor del under

tiden mellan sammanträdena genom hemarbete. Antalet sammanträden, under

år 1936 17 och under år 1937 16, gåve därför icke en rättvisande bild av

det utförda arbetet, så mycket mer som för vinnande av tid åtskilliga ärenden

utan särskilt sammanträde avgjordes efter cirkulation mellan ordföranden

och ledamöterna. Vid en jämförelse mellan teaterrådet och andra jämförbara

institutioner i vad beträffade storleken av det utförda hemarbetet

syntes dylikt i högre grad åvila teaterrådet än flertalet övriga. Med hänsyn

härtill ansåge teaterrådet det riktigast, att arvodena liksom hittills finge utgå

med vissa bestämda årsbelopp.

Därest det emellertid med hänsyn till riksdagens uttalande ändock skulle

anses, att en uppdelning av arvodet borde ske, ansåge teaterrådet det rimligt

med hänsyn till arbetets art att icke mera än en tredjedel av den som

skälig ansedda sammanlagda årliga ersättningen utginge i form av sammanträdesersättning,

under det att ersättningen i övrigt fastställdes till visst

årsarvode.

Vad beträffade suppleanten i teaterrådet deltoge denne för kontinuitetens

skull i alla sammanträden, vare sig förfall för ordinarie ledamot förefunnes

eller ej. Då arbetet icke kunde koncentreras enbart till sammanträdesdagarna,

syntes det teaterrådet rimligt att suppleanten erhölle ersättning

för hemarbete efter ordförandens bedömande, dock att den sammanlagda

ersättningen för suppleanten icke finge överstiga 500 kronor för år.

Statskontoret har förordat, att — i huvudsaklig överensstämmelse med det

av teaterrådet alternativt framlagda förslaget — årsarvoden fastställdes för

ordföranden till 1,300 kronor, för envar av två ledamöter till 650 kronor

och för den ledamot, som erhållit i uppdrag att tillika vara rådets sekreterare,

till 2,600 kronor. Tillika borde — i överensstämmelse med vad som

för närvarande vore gällande för exempelvis statens bostadsnämnd föreskrift

meddelas, att teaterrådets ordförande och övriga ledamöter samt suppleanten

skulle äga uppbära dagarvode enligt i kungörelsen nr 517/1921 med

vissa bestämmelser angående kommittéer angivna grunder. Hinder syntes

givetvis icke föreligga för rådet att till suppleanten utbetala dagarvode för

alla sammanträden, som han deltoge i.

Departementschefen har, ehuru han funnit de nuvarande arvodesgrunderna

väl avvägda, med hänsyn till riksdagens ståndpunkt i frågan ansett sig böra

biträda det av statskontoret framlagda förslaget. Emellertid borde de av

statskontoret förordade ersättningsgrunderna kompletteras med maximeringsf

öreskrifter.

Det av departementschefen nu förordade förslaget överensstämmer icke

helt med de grunder, som gälla exempelvis för allmänna civilförvaltningens

lönenämnd och vilka 1938 års riksdag ansåg böra tagas som förebild för

utmätande av ersättningar till teaterrådets ordförande, övriga ledamöter och

Utskottet.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

suppleant. Lönenämndens ordförande, ledamöter och suppleanter äga icke

åtnjuta särskilt dagarvode för hemarbetsdagar, medan dylik ersättning

enligt departementschefens förslag skulle utgå vid teaterrådet. Departementschefen

har visserligen ansett de föreslagna ersättningsgrunderna böra

kompletteras med maximeringsföreskrifter, men icke antytt, vid vilken

gräns antalet sammanträdesdagar skulle fixeras. Emot arvodenas fastställande

för ordföranden till 1,300 kronor, för en var av två ledamöter till

650 kronor och för den ledamot, som erhållit uppdrag att tillika vara rådets

sekreterare, till 2,600 kronor har utskottet icke något att erinra, ej heller

mot att ersättning för sammanträdesdagar må utgå till ordföranden, övriga

ledamöter och suppleanten enligt i gällande kommittékungörelse angivna grunder.

Däremot kan utskottet icke tillstyrka att dagarvode även beräknas för

hemarbetsdagar. Vad angår antalet sammanträdesdagar torde dessa, med

utgångspunkt från att under åren 1936 och 1937 respektive 17 och 16 samt

enligt vad utskottet inhämtat år 1938 allenast 12 sammanträden hållits,

kunna bestämmas till årligen högst 20, vilket antal icke utan medgivande

av Kungl. Majit må överskridas. Den jämkning i ersättningsgrunderna,

som utskottet sålunda föreslår, synes utskottet jämväl böra föranleda till

någon beskärning av det av Kungl. Majit äskade anslagsbeloppet. Utskottet

föreslår i sådant hänseende en nedsättning av anslaget med 1,000 kronor

till 9,500 kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet

att riksdagen må till Teaterrådet för budgetåret 1939/40

anvisa ett anslag av 9,500 kronor.

69:o) Värme- och ventilationsanläggningar i operabyggnaden m. m.

Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 67) föreslagit riksdagen i fråga örn

anslag till förevarande ändamål ävensom beträffande Kungl. Majits i propositionen

nr 64/1939 gjorda framställning örn anslag till samma ändamål har

utskottet redan avgivit utlåtande och riksdagen i anledning därav fattat

beslut, varom härmed

erinras.

Universiteten, den medicinska undervisningen m.m.

70:o) Universitetskanslersämbetet: Avlöningar. Universitetskanslersämbetet:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt

68, sid. 110 113), vilket beträffande avlöningsanslaget innebär en höjning

med 6,600 kronor, delvis betingad av inrättandet av en ordinarie vaktmästartjänst

i lönegraden A 5 i stället för en nuvarande extra ordinarie

dylik tjänst samt av en ökning av de för avlönande av extra personal av
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. • 45

sedda medlen, och beträffande omkostnadsanslaget samma medelsanvisning

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för universitetskanslersämbetet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 kanslerssekreterare........... A 30

1 kanslibiträde...........................A 7

1 vaktmästare...........................A 5;

dels godkänna följande avlöningsstat för universitetskanslersämbetet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

Avlöuingsstat.

1. Arvode åt universitetskanslern.......kronor 17,000

2. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis................... » 20,800

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m.. . kronor 6,200

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis...... »_400 » 6,600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 1,700

Summa förslagsanslag kronor 46,100;

b) till Universitetskanslersämibetet: Avlöningar för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av kronor 46,100;

c) till UniversitetsJcanslersämbetet: Omkostnader för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 2,600 kronor.

71:o) Uppsala universitet: Avlöningar. Beträffande vad Kungl. Maj:t

(punkt 69) föreslagit i fråga om anslag till förevarande ändamål ävensom

beträffande dels en inom första kammaren av herrar G. Branting och C. P.

Wahlmark väckt motion (I: 140), dels ock två likalydande motioner, väckta,

den ena inom första kammaren av herr F. Ström m. fl. (I: 141) och den

andra inom andra kammaren av herr C. G. Tengström m. fl. (II: 210), av
giver

utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anm ales.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

72:o) Uppsala universitet: Omkostnader. Uppsala universitet: Materiel

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70, sid. 129—

136), vilket innebär, att det nu utgående materielanslaget uppdelats i ett

omkostnadsanslag — innefattande jämväl det för Uppsala universitet avsedda

beloppet av det nu utgående särskilda anslaget till rese- och traktamentsersättningar

åt universitetsrektorerna för vissa resor i universitetsärenden

— och ett materielanslag, får utskottet, under erinran, att materielanslaget

för löpande budgetår är uppfört med 655,200 kronor, hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa

a) till Uppsala universitet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 140,000 kronor;

b) till Uppsala universitet: Materiel m. m. ett reservationsanslag

av 530,000 kronor.

73:o) Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 71, sid. 137),

vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Bokinköp och

bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret 1939/40

anvisa ett reservationsanslag av 148,500 kronor.

74:o) Uppsala universitet: Vissa ersättningar m. m. Beträffande vad

Kungl. Maj:t (punkt 71) föreslagit i fråga örn anslag till förevarande ändamål

avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

75:o) Uppsala universitet: Anskaffning av vetenskaplig utrustning

m. m. för vissa institutioner. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 72, sid. 137—139), vilket innebär anvisande av engångsanslag till

ifrågavarande ändamål för vissa institutioner, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Anskaffning av

vetenskaplig utrustning m. m. för vissa institutioner för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 118,000

kronor.

76:o) Lunds universitet: Avlöningar. Beträffande vad Kungl. Maj:t

(punkt 73) föreslagit i fråga örn anslag till förevarande ändamål ävensom

beträffande dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr C. P. Wahlmark m. fl. (1:139) och den andra inom andra

kammaren av herr E. Sjögren m. fl. (II: 196), dels ock en inom andra kammaren

av herr A. Hellberg väckt motion (II: 306) avgiver utskottet senare

under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

47

77:o) Lunds universitet: Omkostnader. Lunds universitet: Materiel

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74, sid. 156—161), vilket

innebär enahanda uppdelning av det nu utgående materielanslaget som

för Uppsala universitets vidkommande, får utskottet, under erinran om att

sistnämnda anslag för närvarande är uppfört med 405,500 kronor, hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa

a) till Lunds universitet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 91,000 kronor;

b) till Lunds universitet: Materiel m. m. ett reservationsanslag

av 325,000 kronor.

78:o) Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75, sid. 161),

vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning

för universitetsbiblioteket för budgetåret 1939/40

anvisa ett reservationsanslag av 137,000 kronor.

79:o) Lunds universitet: Anskaffning av möbler och inventarier

m. m. för vissa institutioner. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt

76, sid. 161—166), vilket innebär anvisande av engångsanslag till ifrågavarande

ändamål för vissa institutioner, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Anskaffning av

möbler och inventarier m. m. för vissa institutioner för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 27,600 kronor.

80:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar. Beträffande

vad Kungl. Majit (punkt 77) föreslagit i fråga om anslag till förevarande

ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket

härmed

anmäles.

81 :o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Omkostnader. Karolinska

mediko-kirurgiska institutet: Materiel m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 78, sid. 166—168), vilket innebär, att det nu

utgående materielanslaget uppdelats i ett omkostnads- och ett materielanslag,

får utskottet, under erinran att det nuvarande materielanslaget för

innevarande budgetår är uppfört med 135,500 kronor, hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa

a) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Omkostnader

ett förslagsanslag av 35,000 kronor;

b) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel m. m.

ett reservationsanslag av 107,000 kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

48 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

82:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp och bokbindning

för biblioteket. Kungl. Majit har (punkt 79, sid. 168 och 169)

föreslagit riksdagen att till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp

och bokbindning för biblioteket för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 24,800 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär samma medelsanvisning som för innevarande

budgetår. Av statsrådsprotokollet inhämtas, att reservationen å anslaget

vid utgången av budgetåret 1935/36 utgjort omkring 5,400 kronor, vid

utgången av budgetåret 1936/37 omkring 7,300 kronor och vid utgången

av budgetåret 1937/38 omkring 7,600 kronor, men att departementschefen

dock icke av denna anledning ansett sig böra ifrågasätta någon anslagsminskning

för nästa budgetår, då under hand införskaffade uppgifter syntes

giva vid handen, att ifrågavarande reservation, den största bland reservationerna

å de under åttonde huvudtiteln uppförda bokinköpsanslagen, berodde

på mer tillfälliga omständigheter.

Enligt utskottets mening böra några mera väsentliga olägenheter icke behöva

uppkomma, därest förevarande anslag med hänsyn till den vid utgången

av budgetåret 1937/38 förefintliga reservationen å anslaget för nästa

budgetår något nedsättes. Utskottet vill föreslå, att en minskning sker med

ett belopp av 4,800 kronor till 20,000 kronor och hemställer alltså,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Bokinköp och bokbindning för biblioteket för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

83:o) Tandläkarinstitutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 80, sid. 169—173), vilket innebär en anslagshöjning med

18,400 kronor, därav 1,000 kronor till ökning av de för tillfälligt anställda

biträden avsedda anslagsmedlen, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för tandläkarinstitutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

3 lärare................................A 24

Anni.: Nämnda tre lärarbefattningar omfatta vardera ett

av följande ämnen: 1) protéslära och tandreglering, 2) tandkirurgi,

3) tandfyllningskonst.

1 sjuksköterska..........................A 7

1 laboratoriebiträde vid protéslaboratoriet.......A 7

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

49

1 kassörska...... A 7

1 kanslibiträde........................... A 7

1 vaktmästare..................... A 7;

b) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarinstitutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40:

V: . . • Ml- , ■: } J ■> : : .Ml

1.

2.

3.

4.

Avlöningsstat.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis ............... . . ,

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit...... . . . .

Anm.: Ur denna anslagspost skola bestridas

kostnaderna för lönetillägg med 1,620 kronor

för vardera av tre ordinarie lärare på grund av

ökad undervisningsskyldighet.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.

Grundavlöningarm.m. kronor 33,300

b. Avlöningsförhöjniugar

m. m., förslagsvis ... » 3,370

Rörligt tillägg, förslagsvis..........

kronor 51,000

» 112,730

» 36,670

» 5,300

Summa kronor 205,700;

c) till Tandläkarinstitutet: Avlöningar för budgetåret 1939/40

anvisa ett förslagsanslag av 205,700 kronor.

84:o) Tandläkarinstitutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 81, sid. 173), vilket innebär samma medelsanvisning som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarinstitutet: Omkostnader för

budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 142,000

kronor.

85:o) Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar. Universitetssjukhus:

Karolinska sjukhuset: Omkostnader. Universitetssjukhus:

Karolinska sjukhuset: Utrustning. Universitetssjukhus:

Karolinska sjukhuset: Inköp av radium. Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet:

Avlöningar. Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet:

Omkostnader. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 82) föreslagit i fråga

om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen

utlåtande, vilket härmed

anmäles.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 8.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

86:o) Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska sjukhuset i Uppsala.

Kungl. Majit har (punkt 83, sid. 174 och 175) föreslagit riksdagen

att till Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska sjukhuset i Uppsala för

budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 250,000 kronor.

För ifrågavarande ändamål finnas nu anvisade två särskilda anslag, nämligen

dels ett förslagsanslag å 210,000 kronor till bidrag till driftkostnader,

dels ock ett reservationsanslag å 23,100 kronor till materiel m. m. Kungl.

Maj:ts förslag innebär, att dessa två anslag skola sammanföras till ett förslagsanslag,

vilket på grund av belastningen å anslaget till driftkostnader

höjts med 16,900 kronor utöver de nuvarande båda anslagens sammanlagda

belopp. Departementschefen har förklarat sig anse, att det nu utgående

särskilda anslaget till materiel m. m., som under de senaste budgetåren i

sin helhet tagits i anspråk för därmed avsedda ändamål, icke behövde i

fortsättningen anvisas såsom reservationsanslag.

Det nu äskade anslaget har avsetts skola disponeras på följande sätt:

1. Bidrag till driftkostnader, förslagsvis..............kronor 226,900

2. För sjukvård åt fattiga eller mindre bemedlade sjuka från

ort utom Uppsala län......................... » 15,000

3. Materiel jämte avlöning åt vaktmästare............ » 7,092

4. Ersättning för indragen ved in natura....... »_1,008

Summa kronor 250,000.

Med hänsyn till att de i ovannämnda reservationsanslag till materiel m. m.

angivna särskilda utgiftsposterna enligt departementschefens förslag skulle

upptagas såsom obetecknade i förslagsanslaget till bidrag till akademiska

sjukhuset i Uppsala har utskottet icke funnit sig böra framställa erinran

mot ett sammanförande av de nuvarande anslagen till driftkostnader och

till materiel m. m. till ett gemensamt anslag av förslagsanslags natur. Utskottet,

som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, att sistnämnda anslag för nästa

budgetår uppföres med ett belopp av 250,000 kronor, hemställer alltså,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till

akademiska sjukhuset i Uppsala för budgetåret 1939/40 anvisa

ett förslagsanslag av 250,000 kronor.

87:o) Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84,

sid. 175—177), vilket innebär en av ökade driftkostnader betingad anslagshöjning

med 7,600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund för budgetåret 1939/40

anvisa ett anslag av 82,600 kronor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

51

88:o) Universitetssjukhus: Bidrag till anskaffande av apparatur

för röntgendiagnostiska avdelningen vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund m. m. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt

85, sid. 177—180), vilket innebär anvisande av ett engångsanslag till förevarande

ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus :Bidrag till anskaffande

av apparatur för röntgendiagnostiska avdelningen vid

Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m. för budgetåret

1939/40 anvisa ett anslag av 37,300 kronor.

89:o) Universitetssjukhus: Bidrag till uppförande av nybyggnad

för ögonkliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund.

Kungl. Majit har (punkt 86, sid. 180 och 181) föreslagit riksdagen att, i

avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,

till Universitetssjukhus: Bidrag till uppförande av nybyggnad för ögonkliniken

vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund beräkna för budgetåret

1939/40 ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 12 januari 1939 dagtecknad proposition

(nr 30), under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen,

att till Universitetssjukhus: Bidrag till uppförande av nybyggnad för

ögonkliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund, i huvudsaklig

överensstämmelse med i ärendet företedda, den 28 september 1938

dagtecknade ritningar, för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 200,000 kronor.

Av ovannämnda proposition nr 30 inhämtas, att Malmöhus läns landsting

som bidrag till täckande av kostnaderna för uppförande av nybyggnad

för ögonkliniken vid Malmöhus löns sjukvårdsinrättningar i Lund beviljat

ett anslag av 364,000 kronor, att utgå under förutsättning att lika stort

belopp anvisades av statsmedel för samma ändamål. Landstinget har genom

sitt förvaltningsutskott anhållit örn statsanslag för ändamålet med nämnda

belopp. Beträffande den planerade nya klinikens storlek har överläkaren

vid kliniken, professorn Sven Larsson, anfört:

Den nuvarande ögonkliniken innehölle 60 vårdplatser. Den planerade nya

ögonkliniken vore beräknad för 39 allmänna platser och fem enskilda. Den

betydande nedskärningen motiverades av att kringliggande län och sjukvårdsområden

inrättat eller komme att inrätta egna ögonsjukvårdsavdelningar.

Malmöhus lön, exklusive Malmö stad och Hälsingborg, samt Kronobergs län

omfattade omkring 4(53,000 invånare, vilka komme att utgöra befolkningsunderlaget

för ögonkliniken i Lund. Enligt tidigare utredningar behövdes

åtta vårdplatser på 100,000 personer. Sannolikt vore dock behovet något

större. Ögonkliniken i Lund borde enligt denna beräkning omfatta minst

37 vårdplatser. Erfarenheten hade lärt, att universitetsklinikerna med sina

stora tekniska resurser och sitt anseende besöktes av ett icke ringa antal

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

patienter från andra län. Vid den planerade ögonkliniken i Lund stöde

högst sju vårdplatser till förfogande för patienter från andra håll än det

beräknade sjukvårdsområdet, en i jämförelse med andra universitetskliniker

påfallande lag siffra.

För undervisning av studenter och icke minst för utbildningen av ögonläkare

vore självfallet patientmaterialets tillräckliga storlek av största vikt.

Den nu planerade ögonkliniken syntes på ett mycket lyckligt sätt tillfredsställa

både de krav, som vore beroende på befolkningsunderlagets storlek,

och de krav, undervisning och utbildning uppställde.

I detta sammanhang har i propositionen nr 30 erinrats om att statens

sjukvårdskommitté i dess den 17 maj 1934 avlämnade betänkande angående

den slutna kroppssjukvården i riket jämte vissa därmed sammanhängande

spörsmål framlagt förslag till plan för ögonsjukvårdens ordnande i riket.

Kommittén hade tänkt sig, att samarbete skulle beträffande ögonkliniken

i Lund äga rum med Kristianstads och Kronobergs samt eventuellt Hallands

läns landsting. Kommittén hade räknat med ett vårdplatsbehov, motsvarande

en vårdplats per 13,000 invånare. Kommittén hade erinrat, att förslag

framställts om inrättande av en ögonavdelning vid lasarettet i Hälsingborg

samt anfört, att detta spörsmål dock icke borde få förhindra eller fördröja

lösandet av Lundaklinikens byggnadsfråga. Uppenbarligen borde dock,

yttrade kommittén, en reduktion av Lundaklinikens platsantal tagas under

övervägande, därest en ögonavdelning i Hälsingborg ansåges böra komma

till stånd under den närmaste framtiden.

Enligt av kommittén anförd statistik hade vid ögonkliniken i Lund år

1929 intagits 840 patienter, varav 381 haft sin hemort i Malmöhus län

(utom Malmö stad). Av de återstående patienterna hade 3 härstammat från

Malmö stad, 117 från Kronobergs län, 133 från Kristianstads län, 80 från

Blekinge län och 126 från andra län.

Det av sjukvårdskommittén berörda förslaget örn inrättandet av en ögonavdelning

vid lasarettet i Hälsingborg har enligt lämnad uppgift hittills

icke blivit realiserat.

Sedan sjukvårdskommittén avgivit nämnda betänkande, hava förvaltningsutskotten

vid Malmöhus, Kristianstads och Kronobergs läns landsting enats

om ett förslag till avtal rörande samorganisation för ögonkliniken vid Lunds

lasarett. Ar 1935 biföllo Malmöhus och Kronobergs läns landsting förslaget,

varemot Kristianstads läns landsting beslöt att icke biträda detsamma.

Departementschefen har för egen del anfört:

»De mycket otillfredsställande lokalförhållandena vid Lundalasarettets

ögonklinik påkalla en snar lösning av lokalfrågan. Alltsedan ögonklinikens

tillkomst år 1882 har den byggnad, vari kliniken är inrymd, icke undergått

några väsentligare moderniseringar. Byggnaden var icke heller ursprungligen

avsedd för undervisningsändamål och är därför även i detta avseende

behäftad med iögonenfallande brister. Jag har närmare tagit del av förhållandena

på ort och ställe och har därvid vunnit visshet om att kliniken,

vad lokalerna beträffar, befinner sig i ett bekymmersamt läge. Såväl i hygieniskt

hänseende som ur läkarutbildningens synpunkt uppfylla de nuvarande

lokalerna icke de krav, som måste ställas på ett sjukhus av detta slag.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

53

Såsom målsman för den medicinska undervisningen har staten ett starkt

intresse av att institutionen är tjänlig för undervisningsändamål. Bristerna

i den nuvarande byggnaden äro icke minst ur denna synpunkt av den art,

att en tillfredsställande lösning av lokalfrågan erhålles endast genom en

nybyggnad för kliniken. Nybyggnaden har beräknats inrymma 44 vårdplatser

mot nu 60. Ett mindre antal vårdplatser än det föreslagna synes

icke vara att förorda ur undervisningssynpunkt. Emot det av de hörda

myndigheterna tillstyrkta nybyggnadsförslaget har jag icke funnit anledning

till erinran, ej heller emot de uppgjorda kostnadsberäkningarna, vilka sluta

på ett belopp av 728,000 kronor. Anmärkas må, att förevarande byggnadsföretag,

enligt vad under hand inhämtats, icke påverkar det förslag, som

kommer att framläggas av de av mig jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande

tillkallade sakkunniga för fortsatt utredning angående universitetets i Lund

behov av tomtmark och därmed sammanhängande frågor.

I likhet med vad som tidigare skett beträffande andra byggnadsföretag

vid Lunds lasarett torde staten böra deltaga i kostnaderna för ifrågavarande

byggnad. Att staten härvid bidrager med hälften av de beräknade

byggnadskostnaderna, alltså med 364,000 kronor, förefaller skäligt med

hänsyn till arten av det med byggnadsföretaget förknippade statsintresset

och överensstämmer jämväl med de principer för kostnadsfördelningen,

som under närmare fyrtio år tillämpats. För nästa budgetår torde det dock

vara tillfyllest, om ett belopp av 200,000 kronor ställes till landstingets

förfogande såsom bidrag till byggnadsföretagets igångsättande. Med beviljande

av anslag till återstående byggnadskostnader bör anstå till budgetåret

1940/41.

Enligt vad av det föregående framgår, kunna i samband med de nya

lokalernas ianspråktagande önskemål komma att framställas angående statsbidrag

till viss för undervisningen erforderlig utrustning. Då emellertid,

enligt vad under hand upplysts, den nuvarande utrustningen är i stort sett

tillfredsställande och endast behöver i vissa hänseenden kompletteras, synes

det vara att förvänta, att eventuella anslagskrav för ifrågavarande ändamål

komma att stanna vid förhållandevis blygsamma belopp.»

Den planerade nybyggnaden för ögonkliniken i Lund är avsedd att in - rymma 44 vårdplatser, därav 37 för Malmöhus län — exklusive Malmö stad

och Hälsingborg — samt för Kronoberg: än och 7 för patienter från andra

håll.

Av den i propositionen nr 30 lämnade redogörelsen framgår, att statens

sjukvårdskommitté tänkt sig att samarbete beträffande ögonkliniken i Lund

skulle äga rum mellan Malmöhus, Kristianstads och Kronobergs samt eventuellt

Hallands läns landsting. Ar 1933 hava Milmöhu3 och Kronobergs

läns landsting bifallit uppgjort förslag till avtal rörande en dylik samorganisation,

medan Kristianstads läns landsting icke biträtt detta förslag. Med

hänsyn till att samorganisationen sålunda icke kommit att omfatta Kristianstads

län, hade det enligt utskottets mening varit rimligt om i stället Hallands

län eller viss del av detta län kunnat ansluta sin ögonsjukvård till

ögonkliniken i Lund. Såvitt av statsrådsprotokollet för den 12 januari 1939

Utskottet.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

framgår, hava några underhandlingar i denna riktning icke förekommit

och klinikens vårdplatser hava beräknats i huvudsak efter det för Malmöhus

och Kronobergs län förefintliga behovet. Ett upptagande mellan de

därav berörda landstingen av underhandlingar i syfte att åstadkomma samarbete

beträffande ögonkliniken i Lund mellan landstingen i Malmöhus,

Kronobergs och Hallands län skulle medföra att klinikens nybyggnads fråga

icke nu skulle kunna bringas till en lösning. Då det emellertid, enligt vad

utredningen i ärendet givit vid handen, är synnerligen angeläget att en

nybyggnad för ögonkliniken utan ytterligare dröjsmål kommer till stånd,

anser utskottet nödvändigt, att positivt beslut fattas redan vid innevarande

års riksdag. Utskottet tillstyrker därför Kungl. Majda nu föreliggande förslag,

vilket med avseende å kostnadsberäkningarna icke givit utskottet

anledning till erinran. Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till uppförande

av nybyggnad för ögonkliniken vid Malmöhus läns

sjukvårdsinrättningar i Lund, i huvudsaklig överensstämmelse

med i ärendet företedda, den 28 september 1938 dagtecknade

ritningar, för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 200,000 kronor.

90:o) Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna barnbördshuset

i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87, sid. 181—

185), vilket innebär en anslagshöjning med 48,500 kronor, varav omkring

22,000 kronor avse täckande av på statsverket belöpande brist i staten för

budgetåret 1937/38 och återstoden betingas av, en beräknad höjning av

driftkostnaderna för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna

barnbördshuset i Stockholm för budgetåret 1939/40

anvisa ett anslag av 355,000 kronor.

91:o) Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk klinik och poliklinik

i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 88, sid.

185), vilket innebär en anslagsminskning med 25,000 kronor, möjliggjord

genom bortfallandet av ett för innevarande budgetår beviljat engångsanslag

å nämnda belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk

klinik och poliklinik i Stockholm för budgetåret

1939/40 anvisa ett anslag av 73,700 kronor.

92:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare

vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epide
miologi

åt medicine kandidater. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 89, sid. 185 och 186), vilket innebär samma medelsanvisning som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

55

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Ersättning åt överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk

undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater för budgetåret

1939/40 anvisa ett anslag av 10,900 kronor.

93:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning av

doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 90,

sid. 186), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar för budgetåret

1939/40 anvisa ett anslag av 42,000 kronor.

94:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt vissa opponenter

vid disputationer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 91,

sid. 186—188), vilket innebär en anslagshöjning med 1,300 kronor, därav

700 kronor till ersättning och 600 kronor till reseersättning åt vissa opponenter

vid disputationer, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål: Ersättning

åt vissa opponenter vid disputationer för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 3,000 kronor.

95:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt sakkunniga

i akademiska befordringsärenden. I enlighet med Kungl. Maj.ts förslag

(punkt 92, sid. 188), vilket innebär en av ökad anslagsbelastning föranledd

anslagshöjning med 3,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Ersättning åt sakkunniga i akademiska befordringsärenden för

budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 15,000 kronor.

96:o) Gemensamma universitetsändamål: Stipendier åt studerande

vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska medikokirurgiska

institutet. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 93) föreslagit

i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under

riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

97:o) Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier för

docenter vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska

mediko-kirurgiska institutet. Kungl. Majit har (punkt 94, sid. 189 och

190) föreslagit riksdagen att till Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier

för docenter vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska

mediko-kirurgiska institutet för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag

av 35,000 kronor.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår ehuru i form av obetecknat anslag i stället för reservationsanslag.

Anslagsbeteckningens förändring vore enligt departementschefen

motiverad på grund av gällande bestämmelser örn disponerandet av å anslaget

uppkommande besparingar. Enligt dessa bestämmelser skola, därest

vid ettdera universitetet eller vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

besparingar uppkomma å forskarstipendier, sådana besparingar ingå till en

forskarstipendiefond, som skall vid högskolan särskilt bokföras och redovisas.

Då sådan fond uppgår till visst bestämt belopp, kan beslut fattas om

att beloppet må användas till ett extra forskarstipendium.

Utskottet. Att ifrågavarande anslag hittills varit betecknat såsom reservationsanslag

har i praktiken saknat betydelse, enär enligt gällande föreskrifter uppkomna

besparingar skola ingå till de särskilda forskarstipendiefonderna vid universiteten

i Uppsala och Lund samt karolinska institutet. Det torde därför vara

lämpligt att anslaget i fortsättningen anvisas såsom obetecknat.

Utskottet får i detta sammanhang meddela, att enligt vad utskottet under

hand inhämtat de i respektive fonder för närvarande besparade medlen

belöpa sig i runda tal till omkring 3,000 kronor vid universitetet i Uppsala,

omkring 2,500 kronor vid universitetet i Lund och omkring 5,000

kronor vid karolinska institutet.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Forskarstipendier för docenter vid universiteten i Uppsala och

Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet för budgetåret

1939/40 anvisa ett anslag av 35,000 kronor.

98:o) Gemensamma universitetsändamål: Resestipendier åt ordinarie

lärare m. fl. vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska

mediko-kirurgiska institutet. Gemensamma universitetsändamål:

Extra undervisning vid de praktisk-teologiska övningskurserna

vid universiteten i Uppsala och Lund. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 95, sid. 190), vilket innebär samma medelsanvisning

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet

att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa

a) till Gemensamma universitetsändamål: Resestipendier åt

ordinarie lärare m. fl. vid universitetm i Uppsala och Lund

samt karolinska mediko-kirurgiska institutet ett reservationsanslag

av 20,000 kronor;

b) till Gemensamma universitetsändamål: Extra undervisning

vid de praktisk-teologiska övningskurserna vid universiteten i

Uppsala och Lund ett anslag av 4,000 kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

57

99:o) Gemensamma universitetsändamäl: Universitetsstatistik. Beträffande

vad Kungl. Majit (punkt 96) föreslagit i fråga om anslag till förevarande

ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket

härmed

anmäles.

100:o) Gemensamma universitetsändamäl: Bidrag till studentkårerna

i Uppsala och Lund för intressebyråverksamhet. Kungl. Majit

har (punkt 97, sid. 191—195) föreslagit riksdagen att till Gemensamma universitetsändamål:

Bidrag till studentkårerna i Uppsala och Lund för intressebyråverksamhet

för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 5,000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande:

Studentkårerna i Uppsala och Lund hava för ifrågavarande ändamål äskat

anslag för nästa budgetår å respektive 2,500 och 4,700 kronor. Kanslern

för rikets universitet har tillstyrkt anvisande av ett anslag å 5,000 kronor,

att lika fördelas mellan nämnda studentkårer.

Angående intressebyråverksamheten vid universiteten i Uppsala och Lund

hava inom ecklesiastikdepartementet tillkallade sakkunniga i avgivet betänkande

(statens offentliga utredningar 1937:44) anfört bland annat följande:

Uppsala. Från och med februari 1937 hade av studentkåren inrättats en

fast expedition med uppgift att i första hand ombesörja de löpande ärendena.

I och med tillkomsten av denna expedition hade även det gamla önskemålet

om inrättandet av en studentkårens intressebyrå börjat kunna förverkligas.

För åtskilliga år sedan hade kåren etablerat en bostadsförmedling,

som dock tills vidare måst överlåtas på ett enskilt företag. Denna

uthyrningsbyrå hade från och med höstterminen 1937 överflyttats till kårexpeditionen

och hade kompletterats med den under hälsovårdsutskottets ledning

genomförda undersökningen av stadens studentrum, som vore avsedd att

fortsätta som en kontinuerlig kontroll av samtliga förmedlade bostadsrum.

Expeditionen ombesörjde vidare en plats förmedling för studenter och akademiskt

utbildade, vilken från och med den 1 oktober 1937 vöre organiserad som en

specialavdelning av den offentliga arbetsförmedlingen i Uppsala län och förmedlade

såväl tillfälligt arbete under studietiden som mera stadigvarande

anställningar. Andra uppgifter av intressebyråkaraktär, som redan upptagits

på expeditionens arbetsschema, vore exempelvis försäljning av kompendier

och annan kurslitteratur, anskaffande av rabatter, rådgivning rörande studieförhållanden

etc., varjämte expeditionen tjänstgjorde som ombud för Sveriges

förenade studentkårers resesekretariat.

Lund. Våren 1934 hade Lunds studentkår beslutat inrätta en intressebyrå

med uppgift »att gå kårens medlemmar tillhanda med de upplysningar,

som kunna vara vägledande för deras studier, ävensom att vidtaga

välfärdsanordningar avsedda att underlätta kårmedlemmarnas vistelse vid

akademien i ekonomiskt och komfortabelt avseende». Såsom byråns första

arbetsuppgifter hade upptagits studieupplysning och förmedling av platser,

främst informatorstjänster och privatlektioner, och redan hösten samma år

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

etablerades även bostadsförmedling. Dessa grenar av verksamheten hade

under de gångna åren steg för steg utvecklats, och dessutom förmedlade

byrån försäljning av kompendier och kursböcker, utförde maskiuskrivningsarbete,

anordnade kurser i bokföring, stenograf! och maskinskrivning, fungerade

som filial åt Sveriges förenade studentkårers resesekretariat och som

expedition för de studentfackliga sammanslutningarna o. s. v.

Statskontoret har uttalat betänksamhet mot ifrågavarande förslag särskilt

med tanke på, att den av studentkårerna bedrivna platsförmedlingsverksamheten

redan åtnjöte statsunderstöd. Därest anslag ändock ansåges böra beviljas,

syntes detsamma böra begränsas till 3,000 kronor.

Departementschefen har för egen del tillstyrkt ifrågavarande förslag och

ansett anslaget böra utgå med 5,000 kronor, vilket belopp borde lika fördelas

mellan de båda studentkårerna. Departementschefen har vidare framhållit,

att Kungl. Majit torde böra framdeles taga under övervägande, huruvida

vid statsbidraget borde knytas några särskilda villkor.

Utskottet inser tillfullo värdet av att studentkårerna inrikta, sin verksamhet

på sociala uppgifter och anser i likhet med departementschefen befogat,

att staten lämnar den av kårerna bedrivna intressebyråverksamheten visst

ekonomiskt understöd. Emot det i sådant avseende föreslagna beloppets

storlek har utskottet intet att erinra. Utskottet vill emellertid ifrågasätta

lämpligheten av att för understödets utfående villkor fastställes om att studentkårerna

utfästa sig att för den berörda verksamheten anslå belopp, som

stå i viss bestämd relation till statsbidraget. Utskottet utgår från att Kungl.

Majit tager denna fråga i övervägande och lämnar nästkommande års riksdag

meddelande örn de grunder för anslagets utgående, som kunna varda

bestämda.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Bidrag till studentkårerna i Uppsala och Lund för intressebyråverksamhet

för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av

5,000 kronor.

101:o) Rasbiologiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 98, sid. 195—197), vilket innebär en anslagshöjning

med 4,400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för rasbiologiska institutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till tjänsteman å ordinarie stat

(institutets chef, tillika professor i rasbiologi

vid universitetet i Uppsala):

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 59

a. Lön och tjänstgörings
penningar

..........kronor 12,000

Anm.: Av detta belopp utgöra

8,000 kronor lön och 4,000 kronor

tjänstgöringepenningar.

b. Ålderstillägg........ » 1,000

Anm.: Ålderstill ägget utgår

efter 5 års tjänstgöring. _ kronor 13,000

2. Arvode och särskild ersättning, bestämd

av Kungl. Maj:t:

a. Grundbelopp........kronor 7,700

b. Vikariatsersättningar

m. m., förslagsvis..... »_500 » 8,200

3. Avlöningar till övrig ickeordinarie

personal:

a. Grundavlöningar m. m. kronor 17,300

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis .... » 2,000 » 19,300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 1,200

Summa förslagsanslag kronor 41,700;

b) till Basbiologiska institutet: Avlöningar för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 41,700 kronor.

102:o) Rasbiologiska institutet: Omkostnader. Rasbiologiska institutet:

Materiel m. m. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 99,

sid. 197), vilket innebär en minskning av materielanslaget med 11,500 kronor,

ett belopp som för innevarande budgetår anvisats för tillfälligt ändamål,

och i övrigt samma medelsanvisning som för sistnämnda budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa

a) till Basbiologiska institutet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 7,800 kronor;

b) till Basbiologiska institutet: Materiel m. m. ett reservationsanslag

av 27,700 kronor.

103:o) Farmaceutiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 100, sid. 197—199), vilket innebär en anslagshöjning

med 13,200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för farmaceutiska

institutet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Personal fö rtecknin g.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

2 professorer........ . . , ..................A 28

Anm.: Av nämnda två professorsbefattningar omfattar

den ena kemi och kemisk farmaci, den andra botanik och

farmakognosi.

4 laboratorer............................. A 22

1 förste vaktmästare ....................... A 7

1 vaktmästare, tillika maskinist och eldare.......A 7

1 vaktmästare............................ A 7;

b) godkänna följande avlöningsstat för farmaceutiska institutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis............,..........kronor 72,200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit . .............. » 12,550

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

.......................... » 1,200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 4,350

Summa förslagsanslag kronor 90,300;

c) till Farmaceutiska institutet: Avlöningar för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 90,300 kronor.

104:o) Farmaceutiska institutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 101, sid. 199), vilket innebär samma medelsanvisning

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Farmaceutiska institutet: Omkostnader

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 13,600

kronor.

105:o) Farmaceutiska institutet: Materiel m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102, sid. 199 och 200), vilket innebär en anslagsminskning

med 2,000 kronor, uppkommen därigenom, att ett motsvarande

belopp beräknas tagas i anspråk för ifrågavarande ändamål av förefintligt

överskott å kurs- och terminsavgifter, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Farmaceutiska institutet: Materiel

m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 6,700 kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

61

106:o) Ortnamnskommissionen. Bidrag till sammanslutningar, som

bedriva ortnamnsundersökningar. Landsmålsundersökningarna i

riket. Understödjande av svensk folkminnesforskning. Beträffande

vad Kungl. Majit (punkt 103) föreslagit ifråga om anslag till förevarande

ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anm ales.

Tekniska högskolor.

107:o) Tekniska högskolan: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt

104, sid. 201—220) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad personalförteckning för tekniska högskolan, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1939/40, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för tekniska högskolan, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1939/40, dels ock till Tekniska högskolan:

Avlöningar för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av

1,047,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herrar G. Rahmn och H. Nordenson

väckt motion (I: 76), vari, så vitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen

ville besluta, att för budgetåret 1939/40 sex docentstipendier å 6,800 kronor

skola utgå till tekniska högskolan;

dels ock en inom första kammaren av herr G. Rahmn m. fl. väckt motion

(1:143), vari, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte besluta

att med 34,340 kronor höja det i Kungl. Majits proposition nr 1 under

åttonde huvudtiteln till årets riksdag begärda anslaget för tekniska högskolans

biblioteks lönestat, eller från 9,300 till 43,640 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de motionsvis gjorda yrkandena,

hänvisas till motionerna.

Kungl. Majits förslag innebär en anslagshöjning med 187,300 kronor,

varav dock endast 61,300 kronor betingas av föreslagna organisatoriska förändringar.

Dessa innebära i huvudsak följande:

a) En professur i industriell ekonomi och organisation nyinrättas.

b) Undervisningen i de geodetiska läroämnena omorganiseras på så sätt,

att den nuvarande professuren i geodesi (I) omvandlas till en professur i

geodesi och fotogrammetri och att i stället för professorn S. T. S. Rubina

personliga professur i geodesi (II) inrättas en professur i geodesi med utjämningsräkning,

att den nuvarande speciallärarbefattningen i geodesi (III)

utgår ur högskolans stat samt att nya speciallärarbefattningar inrättas, den

ena i ägomätning med ett arvode av 1,900 kronor samt den andra i planmätning

och nivellering med ett arvode av 3,600 kronor.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

c) Fyra docentstipendier ä 6,800 kronor inrättas.

d) En extra ordinarie andre bibliotekarietjänst med placering i 21 lönegraden

nyinrättas, varjämte anslagsmedlen till grundavlöningar m. m. till

övrig icke-ordinarie personal höjas med 2,500 kronor till förstärkning av

bibliotekets arbetskrafter i övrigt.

e) En laboratorievaktmästartjänst i lönegraden A 7 nyinrättas för institutionen

för organisk kemi, varvid ett för innevarande budgetår utgående

belopp å 1,500 kronor till bestridande av vaktmästargöromål vid institutionen

bortfaller.

f) Viss löneförhöjning beviljas portvakterna varjämte extra ordinarie ställning

beredes högskolans två telefonister, vilka hittills avlönats av medel från

högskolans omkostnadsanslag, samt en snickare vid högskolans verkstad.

Härjämte föreslås ändrad benämning å vissa lärarbefattningar.

Beträffande docentstipendierna inhämtas av statsrådsprotokollet, att

högskolans lärarkollegium föreslagit inrättande av 12 dylika, vilket antal ansetts

vara riktigt vid jämförelse med andra undervisningsanstalter. Högskolans

styrelse, som tidigare förordat en begränsning till fyra av stipendiernas

antal, har nu tillstyrkt bifall till lärarkollegiets förslag. Departementschefen

har för egen del motiverat sitt förslag om inrättande av fyra docentstipendier

med följande uttalande:

»Vid anmälan i 1937 års åttonde huvudtitel (sid. 316) av frågan örn anslag

till docentstipendier vid högskolan anslöt jag mig till den av högskolemyndigheterna

hävdade uppfattningen, att genom inrättandet av sådana stipendier

den tekniska forskningsverksamheten skulle befrämjas och väl kvalificerade

krafter fastare knytas till högskolan, än som vore fallet med speciallärare.

Jag framhöll emellertid, att frågan syntes vara i behov av ytterligare

utredning, innan den kunde bringas till sin lösning. Den i ärendet numera

föreliggande utredningen synes utgöra tillräckligt underlag för ett positivt

beslut i ämnet. Emellertid finner jag det lämpligt att, innan ännu någon

erfarenhet föreligger för ett bedömande av rekryteringsmöjligheterna och docentstipendieinstitutionens

användbarhet i övrigt vid de tekniska högskolorna,

antalet stipendier begränsas till förslagsvis fyra. Jag förordar alltså, att vid

tekniska högskolan från och med nästa budgetår inrättas fyra docentstipendier.

Erinras må, att docentstipendierna vid universiteten utgå med 6,000

kronor, varmed följer rätt till dyrtidstillägg enligt de grunder, som gälla för

befattningshavare vid s. k. nyreglerade verk. Då dyrtidstillägg icke lämpligen

bör utgå å de av mig till nyinrättande föreslagna docentstipendierna

vid tekniska högskolan men stipendieförmånerna böra i stort sett överensstämma

med dem, som tillämpas vid universiteten, föreslår jag, att det av

högskolan ifrågasatta stipendiebeloppet av 6,000 kronor höjes till 6,800 kronor.

Närmare bestämmelser angående docentstipendierna, innefattande jämväl

föreskrifter om förening av docentstipendium med speciallärar- eller annan

lärarbefattning, torde i sinom tid få meddelas av Kungl Majit. Då docentstipendierna

motiverats huvudsakligen med angelägenheten av att kunna

bereda kvalificerade fackmän tillfälle till teknisk forskningsverksamhet, får

det förutsättas, att en viss försiktighet kommer att iakttagas vid förening

av docentstipendium med nämnda befattningar. Denna fråga bör särskilt

uppmärksammas vid meddelandet av berörda närmare bestämmelser.»

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 63

Beträffande personalfrågan vid högskolans bibliotek inhämtas av

statsrådsprotokollet bland annat:

Vid biblioteket finnes för närvarande anställd följande personal:

, Ordinarie personal.

Lönegrad.

1 bibliotekarie................................B 22

1 biblioteksvaktmästare..........................B 5

. Icke-ordinarie personal.

1 amanuens............................. 18

1 » .................................. 16

1 biblioteksassistent (halvtidstjänstgöring) ............ 11

2 kanslibiträden............................... 7

1 vaktmästare................................. 5

1 kontorsbiträde............................... 4

1 extra garderobsvakt..............;............ 1.

Härtill kommer tillfällig arbetshjälp.

Högskolans lärarkollegium har med instämmande av dess styrelse hemställt

om följande förändringar i bibliotekets organisation:

1) bibliotekariebefattningens uppflyttande från lönegraden A 22 till A 26,

2) inrättandet av två andrebibliotekariebefattningar i lönegraden A 21,

3) inrättandet av en ordinarie biblioteksassistentbefattning i lönegraden All,

4) inrättandet av två ordinarie kanslibiträdesbefattningar i lönegraden A 7,

5) ordinarie vaktmästarbefattningens uppflyttande till lönegraden A 7,

6) inrättandet av en ordinarie expeditionsvakttjänst i lönegraden A 5,

7) inrättandet av två amanuensbefattningar i 18 lönegraden, varvid den nuvarande

amanuensbefattningen i 16 lönegraden skulle utgå,

8) inrättande av en extra garderobstjänst (halvtjänst) i 1 lönegraden,

9) ökning av anslaget för tillfälliga arbetskrafter med 1,274 kronor till 2,200

kronor.

Bibliotekets nuvarande lönestat slutar på ett belopp av omkring 31,000

kronor, medan de föreslagna förändringarna skulle betinga en anslagshöjning

— enligt nu gällande lönebestämmelser — med i runt tal 37,000

kronor till omkring 68,000 kronor. Såsom motiv för den ifrågasatta personalökningen

och de föreslagna löneuppflyttningarna har från högskolans

sida anförts bland annat, att biblioteket hade att betjäna ej endast tekniska

högskolan, dess lärare och studerande utan även i alltmer vidgad utsträckning

den tekniska forskningen utanför högskolan samt att behov förelåge

av att i viss utsträckning hava tillgång till tjänstemän med ingenjörstekniska

insikter. Ledamoten av högskolans styrelse ''professorn C. W. Oseen

har anfört, att det syntes mest angeläget att en souschefsbefattning inrättades

vid biblioteket.

Statskontoret har förklarat sig anse det uteslutet, att statsmakterna skulle

utan en mera allsidig utredning, än som nu presterats, besluta en ny organisation

av den föreslagna omfattningen.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

Vid en dylik utredning syntes jämväl utrymme böra givas åt ekonomiska

synpunkter och hänsyn tågås till statsverkets berättigade intresse, att kostnaderna

för ändamålet hölles inom rimliga gränser, samt tillika beaktas högskolebibliotekets

förhållande till andra större tekniskt-vetenskapliga bibliotek

såsom patent- och registreringsverkets, statens järnvägars och ingenjörsvetenskapsakademiens,

varjämte givetvis borde uppmärksammas, att landet

numera fått ytterligare en teknisk högskola, vars bibliotek jämväl ställde

stora krav på statskassan.

Departementschefen har för egen del anfört:

Ehuru departementschefen icke tvivlade på att högskolan skulle tillfullo

kunna utnyttja den föreslagna personalen, hade departementschefen, bland

annat med hänsyn till vad vid ärendets behandling i högskolans styrelse

förekommit, icke blivit övertygad om behovet av en så vittomfattande förändring

av personalkadern. Mest angeläget syntes för närvarande vara, att

medel anvisades till anställande av en inom det tekniska biblioteksfacket erfaren

person för att såsom bibliotekariens närmaste man deltaga i handhavandet

av det numera otvivelaktigt hårt arbetsbelastade bibliotekets skötsel.

Lämpligen borde denne befattningshavare tills vidare erhålla extra ordinarie

ställning och i likhet med andre bibliotekarie avlönas enligt 21 lönegraden.

Härutöver ville departementschefen till förstärkning av bibliotekets arbetskrafter

förorda en höjning av anslagsmedlen till grundavlöningar m. m. till

övrig icke-ordinarie personal med 2,500 kronor.

Departementschefens förslag innebär en höjning med omkring 9,300 kronor

av de till avlöningar åt bibliotekets personal avsedda anslagsmedlen.

Det ovanberörda, i motionen 1:143 framställda yrkandet innebär, att härutöver

skulle beviljas ytterligare 34,340 kronor.

Vad angår förslaget om inrättande av docentstipendier vid tekniska högskolan

är detta ett led i strävandet att befordra den tekniska forskningen

och även underlätta rekryteringen av lärarkrafter vid högskolan. Utskottet

anser det välbetänkt att genom en dylik åtgärd i viss omfattning frigöra

högskolans professorer och andra högre kvalificerade lärarkrafter från den

elementära undervisningen, i syfte att bereda dem tillfälle att i större utsträckning

än nu är möjligt ägna sig åt självständig teknisk forskningsverksamhet.

Departementschefen har föreslagit, att till en början skulle inrättas

fyra docentstipendier vid högskolan, medan i motionen 1:76 framställts

förslag örn sex dylika stipendier. I likhet med departementschefen

anser utskottet det lämpligt att, till dess närmare erfarenhet vunnits beträffande

rekryteringsmöjligheterna och den föreslagna institutionens användbarhet

i övrigt, begränsa antalet stipendier till det av departementschefen

förordade antalet. Emot stipendiebeloppets storlek — 6,800 kronor — har

utskottet icke något att erinra. Utskottet får understryka det av departementschefen

gjorda uttalandet, att viss försiktighet synes böra iakttagas

vid förening av docentstipendium med speciallärar- eller annan lärarbefattning,

så att icke den genom docentstipendieinstitutionens tillkomst vidgade

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 65

möjligheten för kvalificerade fackmän att bedriva teknisk forskning motverkas.

I fråga örn högskolans bibliotek tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag

örn inrättandet av en extra ordinarie andre bibliotekarietjänst, vilken

är avsedd att besättas med en inom det tekniska biblioteksfacket erfaren

person. Genom denna anordning får biblioteket en souschef, vilket synes

vara det för bibliotekets vidkommande angelägnaste kravet. Utskottet tillstyrker

jämväl Kungl. Maj:ts förslag örn anvisande av 2,500 kronor till

förstärkning i övrigt av bibliotekets arbetskrafter.

I motionen I: 143 har hemställts om en betydande höjning av de till

biblioteket avsedda anslagsmedlen i syfte att genomföra den i det föregående

omförmälda, av högskolans lärarkollegium med instämmande av dess

styrelse framställda förslaget till personalutvidgning vid biblioteket och

lönegradsuppflyttning av viss personal därstädes. Den i ärendet förebragta

utredningen synes emellertid utskottet icke kunna läggas till grund för beslut

om en organisation av den vittomfattande art, varom här är fråga.

Utskottet anser sig därför icke kunna biträda det i motionen I: 143 framställda

yrkandet.

Vad Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit under denna punkt har icke givit

utskottet anledning till erinran.

Utskottet vill emellertid i detta sammanhang ifrågasätta om icke den fortgående

snabba utvecklingen inom de tekniska områdena borde giva anledning

till en allmän översyn av våra tekniska högskolors organisation såsom

forsknings- och undervisningsanstalter. En dylik översyn borde inriktas

icke blott på en undersökning i besparingssyfte av lämpliga rationaliseringsåtgärder

utan även på en utredning angående möjligheterna att tillskapa

en sådan organisation, att den högre tekniska undervisningen vid varje

särskild tidpunkt kunde hållas på höjden av utveckling, utan att dock

detta skulle behöva medföra avsevärt ökade kostnader för statsverket.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag, såvitt nu är i fråga, å herrar Rahmns

och Nordensons samt herr Rahmns m. fl. ovannämnda motioner

(1: 76 och 1: 143), i den mån motionerna skilja sig

från Kungl. Majda förslag,

a) godkänna följande personalförteckning för tekniska

högskolan, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 8.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

41 professorer............................A 30

1 sekreterare............................ A 26

1 kamrerare............................A 24

1 bibliotekarie........................... A 22

1 verkmästare...........................A 10

1 maskinist............................. A 8

1 kameralbiträde.........................A 8

1 kanslibiträde..........................A 7

1 förste vaktmästare......................A 7

18 laboratorievaktmästare...................A 7

1 vaktmästare, tillika preparator.............A 7

1 reparatör............................. A 7

4 vaktmästare...........................A 5

2 kontorsbiträden........................A 4

Anni.: Professorsbefattningarna, vilka äro 41, omfatta vardera ett

av följande ämnesområden: 1) matematik; 2) mekanik; 3) ångteknik;

4) läran om vattenmotorer och pumpar; 5) mekanisk teknologi; elelektrisk

anläggningsteknik; 7) teoretisk kemi; 8) kemisk teknologi; 9) vägbyggnad

och kommunikationsteknik; 10) arkitektur I; 11) teoretisk

elektroteknik med mätteknik; 12) järnets metallurgi; 13) gruvvetenskap;

14) vattenbyggnad; 15) matematik och mekanik; 16) geodesi och fotogrammetri;

17) tillämpad matematik; 18) fysik; 19) värmeteknik och

maskinlära; 20) skeppsbyggnad; 21) mineralogi och geologi; 22) metallografl;

23) byggnadsstatik; 24) arkitektur II; 25) läran om maskinelement;

26) allmän bergsmekanik och gruvmekanik; 27) byggnadsteknik;

28) organisk kemi; 29) elektromaskinlära; 30) brobyggnad; 31) förbränningsmotorteknik;

32) järnets bearbetning och behandling; 33) oorganisk

kemi; 34) hållfasthetslära; 35) cellulosateknik och träkemi;

36) flygteknik; 37) skifteslära; 38) telegrafi och telefoni; 39) radioteknik;

40) geodesi med utjämningsräkning; 41) industriell ekonomi och organisation.

Extra ordinarie tjänsteman i högre

lönegrad än den 20:e.

1 andre bibliotekarie.......................Eo 21;

b) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor 679,000

Anni.: Från förestående anslagspost skall

utgå jämväl ersättning till den eller de personer,

som förordnas att uppehålla en del av rektors

undervisningsskyldighet såsom professor.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 67

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit...........kronor 197,300

3. Avlöningar till övrig icke ordinarie personal:
a.

Grundavlöningar m. m. kronor 395,000

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis. . . . » 6,200 » 401,200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 44,500

Summa kronor 1,322,000.

Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande ..........kronor 275,000

Nettoutgift kronor 1,047,000;

c) till Tekniska högskolan: Avlöningar för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 1,047,000 kronor.

108:o) Tekniska högskolan: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Majts förslag (punkt 105, sid. 220 och 221), vilket innebär en anslagsminskning

med 3,100 kronor, uppkommen genom överflyttande till avlöningsanslaget

av kostnaderna för avlöning av högskolans telefonister, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan: Omkostnader för

budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 240,500

kronor.

109:o) Tekniska högskolan: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 106, sid. 221—226), vilket innebär en anslagshöjning

med 85,000 kronor, därav 20,000 kronor till samlingar och laborationer och

65,000 kronor till nyanskaffning av apparater, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan: Materiel m. m.

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 502,700

kronor.

110:o) Tekniska högskolan: Bokinköp och bokbindning för högskolans

bibliotek. Tekniska högskolan: Stipendier. Tekniska högskolan:

Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer. Kungl.

Majit har (punkt 107, sid. 226 och 227) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1939/40 anvisa, dels till Tekniska högskolan: Bokinköp och bokbindning

för högskolans bibliotek ett reservationsanslag av 35,000 kronor, dels

till Tekniska högskolan: Stipendier ett anslag av 20,000 kronor, dels ock

till Tekniska högskolan: Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer

ett förslagsanslag av 300 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den i det föregående

omförmälda, av herr G. Rahmn m. fl. väckta motionen I: 143, vari,

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte besluta att anvisa medel

till en förhöjning av bibliotekets vid tekniska högskolan årsanslag för bokinköp

och bokbindning med 10,000 kronor till 45,000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för detta yrkande, hänvisas till

motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär beträffande samtliga tre nu förevarande

anslag samma medelsanvisning som för innevarande budgetår. Beträffande

anslaget till bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek inhämtas

av statsrådsprotokollet, att högskolans lärarkollegium och styrelse hemställt

örn en anslagshöjning med 10,000 kronor, men att departementschefen med

hänsyn till de betydande anslagshöjningar, som han tidigare förordat beträffande

högskolan, och då anslaget syntes utan större olägenhet kunna

utgå med oförändrat belopp under nästa budgetår, ansett sig icke böra tillstyrka

framställningen.

På av departementschefen anförda skäl anser sig utskottet icke kunna

tillstyrka en höjning av anslagsmedlen till bokinköp och bokbindning för

högskolans bibliotek. Utskottet avstyrker alltså bifall till det motionsvis

framställda yrkandet och tillstyrker Kungl. Maj:ts under ifrågavarande punkt

avgivna förslag.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen må för budgetåret 1939/40

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å

herr Rahmns m. fl. ovannämnda motion (I: 143), såvitt nu

är i fråga, anvisa till Tekniska högskolan: Bokinköp och bokbindning

för högskolans bibliotek ett reservationsanslag av 35,000

kronor;

b) anvisa till Tekniska högskolan: Stipendier ett anslag

av 20,000 kronor;

c) anvisa till Tekniska högskolan: Ersättning åt vissa opponenter

vid disputationer ett förslagsanslag av 300 kronor.

lilio) Tekniska högskolan: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar.

I anslutning till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 108, sid. 227),

vilket innebär en anslagsminskning med 1,900 kronor, motiverad därmed,

att motsvarande anslag för budgetåret 1937/38 i sin helhet reserverats till

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan: Bidrag till tryckning

av doktorsavhandlingar för budgetåret 1939/40 anvisa

ett anslag av 100 kronor.

112:o) Tekniska högskolan: Inredningsarbeten m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 109, sid. 227 och 228) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan: Inredningsarbeten

m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 5,000 kronor.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

69

113:o) Chalmers tekniska högskola: Avlöningar. Kungl. Majit har

(punkt 110, sid. 228—239) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad personalförteckning för Chalmers tekniska högskola,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40, dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för Chalmers tekniska högskola,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40, dels ock

till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret 1939/40 anvisa

ett förslagsanslag av 362,300 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en av herrar G. Bahmn och H. Nordenson väckt motion (I: 76), vari,

såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen ville besluta, att för budgetåret

1939/40 tre docentstipendier å 6,800 kronor skola utgå till Chalmers

tekniska högskola;

dels ock en av herr G. Bahmn m. fl. väckt motion (1: 143), vari, såvitt nu

är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte besluta, att bibliotekariebefattningen

vid Chalmers tekniska högskola måtte uppföras å ordinarie stat i

lönegraden B 24.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda, motionsvis gjorda

yrkanden, hänvisas till motionerna.

Kungl. Majlis förslag innebär en anslagshöjning med 98,500 kronor av

de på själva högskolan belöpande avlöningsmedlen. A andra sidan har anslaget

minskats med de på tekniska gymnasiet i Göteborg (f. d. lägre avdelningen

vid högskolan) belöpande anslagmedlen, 92,700 kronor. Anslagshöjningen

för högskolans vidkommande betingas med ett belopp av 61,300

kronor av följande organisatoriska förändringar beträffande högskolans personal:
a)

Inrättande av en ny professur i elasticitets- och hållfasthetslära med indragande

tillika av en speciallärartjänst i mekanik och hållfast!]etslära.

b) Höjning av de för speciallärartjänster avsedda anslagsmedlen med

18,000 kronor.

c) Höjning av anslagsmedlen till assistenter och lär arbiträden med 10,000

kronor.

d) Inrättande av två docentstipendier ä 6,800 kronor.

e) Omorganisation av kanslipersonalen genom inrättande av en ordinarie

kamrerarbefattning i lönegraden A 22 i stället för den nuvarande befattningen

med ett arvode av 2,500 kronor, höjning av sekreterarens arvode

från 1,800 kronor till 3,500 kronor samt inrättande av en ordinarie kanslibiträdestjänst

i lönegraden A 7; merkostnaderna för ifrågavarande omorganisation

har beräknats till sammanlagt omkring 7,800 kronor.

f) Anvisande av 3,000 kronor till vaktmästar hjälp vid skeppsbyggeriinstitutionen.

Mot de merkostnader, som föranledas av de sålunda ifrågasatta förändringarna

i personalorganisationen, svarar en uppräkning med 2,000 kronor

av de särskilda uppbördsmed len.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Från högskolans sida har beträffande kanslipersonalen bland annat

hemställts örn inrättande av en sekreterarbefattning i lönegraden A 24 vid

sidan av en kamrerarbefattning i lönegraden A 22. Härom har högskolans

styrelse anfört bland annat:

1934 års sakkunniga hade föreslagit, att kanslipersonalen vid högskolan

skulle utgöras av, bland annat, en befattning såsom både sekreterare och

kamrerare i lönegraden B 24. Häremot hade framställts den anmärkningen,

att det icke vore lämpligt att i en syssla förena sekreterar- och kamreraruppdragen.

De kvalifikationer, man fordrade av en sekreterare och en kamrerare,

vore så olika, att det icke funnes utsikt att finna en person, som vore

kvalificerad och lämplig för båda sysslorna. Av detta skäl hade bort inrättas

en särskild befattning som kamrerare och en befattning som sekreterare.

Styrelsen ville för sin del vitsorda riktigheten av dessa synpunkter

under framhållande, att nuvarande förhållanden vore ohållbara. Kansligöromålen

hade under det sista året i hög grad ökats bland annat genom tekniska

gymnasiets tillkomst, genom införande av tentamensböcker i högskolan,

genom tillkomsten av den nya universitetsstatistiken m. m. Styrelsen hade,

för att icke sekreterarens avlöning skulle bliva alltför låg i förhållande till

den för uppdraget använda tiden, funnit sig böra av tillgängliga donationsmedels

avkastningar förstärka hans arvode under det gångna budgetåret.

En dylik utväg torde dock ej vara i längden användbar, då gjorda donationer

till högskolans fromma ej lämpligen borde användas till ändamål,

som det borde ankomma på statsverket att helt ombestyra.

Statskontoret har erinrat om departementschefens i 1938 års åttonde huvudtitel

(sid. 240) gjorda uttalande beträffande det av högskolestyrelsen då framställda

yrkandet angående inrättandet av en förenad tjänst såsom sekreterare

och kamrerare i lönegraden B 24 m. m. Under hänvisning till att

riksdagen lämnat berörda uttalande utan erinran har statskontoret avstyrkt

den nu gjorda framställningen.

Departementschefen har för egen del förklarat sig anse, att sekreterargöromålen

för närvarande icke vore mera omfattande, än att de kunde skötas

av en person, som hade sekreterartjänsten såsom bisyssla. En ökning av arbetet

vid tjänsten hade dock inträtt till följd av omorganisationen, varför

departementschefen tillstyrkte den förut omnämnda arvodeshöjningen. Vad

åter kamrerarbefattningen anginge, hade departementschefen efter en närmare

undersökning av förhållandena kommit till den uppfattningen, att

redan nu en ordinarie sådan syssla borde inrättas. Förutom de rent kamerala

göromålen förekomme en betydande mängd andra ekonomiska angelägenheter

rörande högskolebyggnadernas skötsel o. s. v., som lämpligen borde

omhänderhavas av kamreraren. För närvarande sköttes dessa ärenden till

stor del av rektor, vilkens arbetsbörda därigenom bleve alltför betungande.

Av statsrådsprotokollet inhämtas vidare, att högskolans styrelse hemställt,

bland annat, om inrättande av sju docentstipendier ä 7,200 kronor

samt om överförande av den nuvarande bibliotekariebefattningen i

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

71

lönegraden B 21 å extra stat till ordinarie stat i lönegraden A 24. Departementschefen

har som nämnts tillstyrkt inrättande av allenast två docentstipendier

ä 6,800 kronor och har icke framlagt förslag om bibliotekariens

överförande å ordinarie stat. Beträffande bibliotekarien har statskontoret

erinrat, att sagde befattningshavare erhållit sin nuvarande löneställning så

sent som år 1937 i samband med den då beslutade omorganisationen av

högskolan. Med hänsyn till den korta tid, som sedan dess förflutit, funne

sig statskontoret redan av denna anledning icke kunna tillstyrka styrelsens

ifrågavarande förslag.

De kamerala göromålen och andra vid högskolan förekommande ekonomiska

angelägenheter hava numera fått en sådan omfattning, att svårigheter

föreligga för kamrerarbefattningens uppehållande i fortsättningen såsom

bisyssla, vilket för närvarande är fallet. En heltidstjänst torde därför nu

böra inrättas. Utredningen i ärendet har emellertid icke övertygat utskottet

om att icke en förening av kamrerar- och sekreterartjänsterna — såsom

1934 års Chalmerssakkunniga föreslagit — skulle låta sig göra. En närmare

utredning av denna fråga synes böra föreläggas nästkommande års

riksdag. Med anledning härav är utskottet icke berett att nu förorda kamrerarbefattningens

uppförande på ordinarie stat, utan föreslår att befattningen

tills vidare uppföres såsom extra ordinarie i 22 lönegraden. Vid befattningens

tillsättande torde böra iakttagas, att den, som erhåller tjänsten,

besitter sådana kvalifikationer, att han även eventuellt kan övertaga sekreterarens

göromål.

Vad sekreterarbefattningen angår, uppehälles densamma såsom bisyssla

av en av professorerna vid högskolan, vilken härför uppbär ett årligt arvode

av 1,800 kronor. Den ökning av arbetet vid tjänsten, som inträtt tillföljd

av högskolans omorganisation, anser utskottet icke böra föranleda till större

ökning av arvodet, än till 2,500 kronor.

Vad Kungl. Maj:t i övrigt under förevarande punkt föreslagit kan utskottet

biträda.

I anledning av det motionsvis framställda yrkandet om ökning av antalet

docentstipendier från av Kungl. Majit föreslagna två till tre får utskottet

åberopa vad utskottet i det föregående under anslaget till avlöningar vid

tekniska högskolan anfört. Utskottet avstyrker alltså bifall till motionen

1:76 i den del, varom nu är fråga.

Uppförande av bibliotekarien vid högskolan i lönegraden A 24, varom

förslag framställts i motionen I: 143, kan utskottet för sin del icke tillstyrka,

enär nämnda befattningshavare erhöll sin nuvarande löneställning så sent

som år 1937.

Vad utskottet här ovan förordat innebär en anslagsminskning i förhållande

till Kungl. Maj:ts förslag av 2,800 kronor. Anslaget bör förty för

nästa budgetår uppföras med (362,300 — 2,800=) 359,500 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

Utskottet.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majda förslag

samt med avslag, såvitt nu är i fråga, dels å herr Rahmns

m. fl. ovannämnda motion (I: 143), dels ock, å herrar Rahmns

och Nordensons ovannämnda motion (I: 76), i den mån den

skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag,

a) godkänna följande personalförteckning för Chalmers

tekniska högskola, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1939/40:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

16 professorer............................ A 28

1 maskinist............................. A 8

1 kanslibiträde.......................... A 7

1 förste vaktmästare......................A 7

5 laboratorievaktmästare...................A 7

1 eldare, tillika gårdskarl..................A 5

Anni.: Professorsbefattningarna, vilka äro 16, omfatta

vardera ett av följande ämnesområden: 1) fysik; 2) matematik;

3) mekanik och matematik; 4) skeppsbyggeri; 5)

byggnadslära och ornamentsritning; 6) teoretisk elektricitetslära

med undervisningsskyldighet jämväl i elektroteknikens

principer och elektrisk mätteknik; 7) organisk

kemi; 8) oorganisk kemi jämte mineralogi och geologi; 9)

maskinelement jämte hiss- och transportanordningar; 10)

maskinlära med undervisningsskyldighet företrädesvis i

läran om värmemotorer; 11) väg-och vattenbyggnadslära;

12) elektroteknik med undervisningsskyldighet företrädesvis

i elektrotekniska maskinkonstruktioner; 13) kemisk

teknologi; 14) byggnadsteknik; 15) mekanisk värmeteori

och förbränningsmotorer; 16) elasticitets- och hållfasthetslära.

Extra ordinarie tjänstemän i högre

lönegrad än den 20:e.

1 kamrerare ........................... Eo 22

1 bibliotekarie.......................... Eo21;

b) godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska

högskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor 216,300

Anm.: Från förestående anslagspost skall utgå

jämväl ersättning till den eller de personer,

som förordnas att uppehålla någon del av rektors

undervisningsskyldighet som professor.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 73

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit...........kronor 82,000

3. Avlöningar till övrig icke ordinarie personal:
a.

Grundavlöningar

m. m...........kronor 119,750

b. Avlöningsförhöjnin
gar

m. m., förslagsvis__»___850 » 120,600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 14,600

Summa kronor 433,500

Särskilda uppbördsmedel:

Elevavgifter ............. kronor 74,000

Nettoutgift kronor 359,500;

c) till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 359,500 kronor.

114:o) Chalmers tekniska högskola: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt lil, sid. 239—241), vilket innebär en anslagsminskning

med 6,300 kronor, betingad av överförandet till annat anslag av

å tekniska gymnasiet i Göteborg belöpande omkostnader, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av

64,700 kronor.

115:o) Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112, sid. 241 och 242), vilket innebär en höjning

av de på högskolan belöpande anslagsmedlen med 17,000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Materiel

m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 105,000 kronor.

116:o) Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning

för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

113, sid. 242 och 243), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp

och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret 1939/

40 anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

117:o) Chalmers tekniska högskola: Stipendier. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 114, sid. 243), vilket innebär samma medelsanvisning

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Stipendier

för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 2,400

kronor.

118:o) Chalmers tekniska högskola: Utrustning av nybyggnad för

fackavdelningen för skeppsbyggeri m. m. Beträffande vad Kungl.

Majit (punkt 115) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande

ändamål har utskottet redan avgivit utlåtande (nr 34) och riksdagen beslutat,

varom härmed

erinras.

119:o) Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden vid de tekniska

högskolorna. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 116,

sid. 244), vilket innebär en med hänsyn till medelsåtgången under budgetåret

1937/38 företagen anslagsminskning med 1,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden

vid de tekniska högskolorna för budgetåret 1939/

40 anvisa ett förslagsanslag av 2,000 kronor.

Skolöverstyrelsen.

120:o) Skolöverstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 117,

sid. 245—254) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad personalförteckning för skolöverstyrelsen, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1939/40, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för skolöverstyrelsen, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1939/40, dels ock till Skolöverstyrelsen: Avlöningar

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 682,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar L. Franzon

och G. Strömberg (I: 151) och den andra inom andra kammaren av herrar

T. Henriksson och R. Lundqvist (II: 286), vari hemställts, att riksdagen måtte

besluta, att den under punkt 117 i åttonde huvudtiteln Skolöverstyrelsen:

Avlöningar föreslagna delposten till grundavlöningar m. m. till övrig ickeordinarie

personal å 160,000 kronor måtte höjas med 4,000 kronor till

164,000 kronor, och sålunda att till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1939/40 måtte anvisas ett med 4,000 kronor förhöjt förslagsanslag

av 686,000 kronor.

Den av motionärerna äskade anslagshöjningen avser att bereda medel till

övervakande av undervisningen för utbildande av elektriska installatörer

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 75

genom en särskild inspektör hos skolöverstyrelsen ävensom för arvoden till

av överstyrelsen förordnade examensombud vid dylika utbildningskurser.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande,

hänvisas till motionen I: 151.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 135,100 kronor,

varav 15,000 kronor belöpa å de till övrig icke-ordinarie personal avsedda

grundavlöningsmedlen och 2,000 kronor å personligt lönetillägg åt förste

gymnastikkonsulenten.

Motionärerna hava visserligen framfört goda skäl för en vidgad kontroll

av den elektriska installatörsutbildningen, men då denna fråga enligt

utskottets mening synes böra lösas i samband med spörsmålet om skolöverstyrelsens

omorganisation, har utskottet icke ansett sig böra nu tillstyrka

bifall till det i motionerna framställda yrkandet.

Emot Kungl. Maj:ts förslag under denna punkt har utskottet icke något

att erinra och hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herrar Franzons och Strömbergs samt

Henrikssons och Lundqvists ovannämnda motioner (1:151

och II: 286),

a) godkänna följande personalförteckning för skolöverstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör......................... B 3

14 ledamöter............................ A 30

1 förste bibliotekskonsulent.................A 26

3 sekreterare............................ A 24

1 andre bibliotekskonsulent................. A21

5 notarier.............................. A21

1 registrator och aktuarie.................. A21

2 kansliskrivare.......................... All

1 förste expeditionsvakt.................... A 7

5 kanslibiträden .........................A 7

3 expeditionsvakter.......................A 5

6 kontorsbiträden........................ A 4

Skolöverstyrelsens statistiska avdelning:

1 förste aktuarie, tillika chef............... A 26

2 aktuarier............................ A 21

Utskottet.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

2 kansliskrivare ........................A 11

2 kanslibiträden ......................... A 7

1 expeditionsvakt........................ A 5

4 kontorsbiträden........................ A 4

1 skrivbiträde........................... A 2

Tjänsteman å indragningsstat.

1 kanslist.............................. A 18

Extra ordinarie tjänstemän i högre

lönegrad än den 20:e.

1 förste gymnastikkonsulent ...............Eo 26

1 andre » Eo 21

1 andre bibliotekskonsulent................Eo 21

1 notarie..............................Eo 21;

b) godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40:

1.

2.

3.

4.

5.

Avlöningsstat.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................

Avlöning till tjänsteman å indragningsstat,

förslagsvis..................

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit:

a. Grundbelopp......kronor 31,100

b. Yikariatsersättningar

m. m., förslagsvis . . » 800

Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal:
a.

Grundavlöningar

m. m...........kronor 160,000

b. Avlöningsförhöjnin
gar

m. m., förslagsvis » 12,000

Rörligt tillägg, förslagsvis..........

kronor 433,500

» 7,700

31,900

» 172,000

» 36,900

Summa förslagsanslag kronor 682,000;

c) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1939/40

anvisa ett förslagsanslag av 682,000 kronor.

121:o) Skolöverstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 118, sid. 254—256), vilket innebär en på kostnaderna för

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

77

övriga expenser och publikationstryck belöpande anslagshöjning med 7,500

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 125,700 kronor.

Allmänna läroverken m. m.

122:o) Högre lärarinneseminariet: Avlöningar. Högre lärarinneseminariet:

Omkostnader. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 119)

föreslagit i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet

senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

123:o) Högre lärarinneseminariet: Stipendier. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 120, sid. 257), vilket innebär samma medelsanvisning

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre lärarinneseminariet: Stipendier

för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 1,700 kronor.

124:o) Allmänna läroverken: Avlöningar. Beträffande vad Kungl.

Majit (punkt 121) föreslagit i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver

utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

125:o) Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 122, sid. 258), vilket innebär samma

medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bokinköp och

bokbindning för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 100,000 kronor.

126:o) Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna

m. m. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 123) föreslagit i fråga om

anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen

utlåtande, vilket härmed

anmäles.

127:o) Allmänna läroverken: Resestipendier åt lärare. Kungl. Majit

bar (punkt 124, sid. 258 och 259) föreslagit riksdagen att till Allmänna

läroverken: Resestipendier åt lärare för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag

av 17,500 kronor.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr J. Bergman väckt motion (1:207), vari hemställts, att

riksdagen måtte besluta att till resestipendier åt lärare vid de allmänna

läroverken för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 21,000 kronor, därav

15,000 kronor till lärare i främmande levande språk och 6,000 kronor till

andra läroverkslärare, särskilt vid provårsläroverken.

Ifrågavarande anslag, som var indraget under budgetåren 1932/36, återuppfördes

av 1936 års riksdag med 15,000 kronor och höjdes av 1938 års

riksdag till 17,500 kronor, av vilket belopp 15,000 kronor disponeras till

resestipendier åt lärare i främmande levande språk och 2,500 kronor till

resestipendier åt lärare, särskilt vid de läroverk, där provårskurs är anordnad.

Anslaget är nu betecknat såsom reservationsanslag.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att skolöverstyrelsen hemställt örn en anslagshöjning

till 40,000 kronor, varav 30,000 kronor skulle disponeras till

resestipendier åt lärare i främmande levande språk och 10,000 kronor till

resestipendier åt lärare, särskilt vid de läroverk, där provårskurs är anordnad.

Departementschefen har för egen del anfört, att ehuru han väl insåge vikten

av detta anslagsändamål, han ansåge sig icke kunna nu tillstyrka en höjning

av anslaget, som så sent som av 1938 års riksdag höjts till 17,500

kronor. I detta sammanhang påpekade departementschefen, att årligen ett

ganska stort antal språklärare bereddes möjligheter till utlandsvistelse som

ledare för det under statens kontroll och garanti numera stående skolungdomsutbytet

med utlandet.

A förevarande reservationsanslag förelåg vid utgången av budgetåret 1936/

37 en reservation av 550 kronor och vid utgången av budgetåret 1937/38

en reservation av 1,100 kronor. Departementschefen har med erinran härom

föreslagit, att åt anslaget hädanefter skulle givas karaktären av obetecknat

anslag, varvid han förutsatte, att för ändamålet Hnge under nästa

budgetår tagas i anspråk vid utgången av budgetåret 1938/39 eventuellt

föreliggande reservation.

Till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet har anförts:

Det är uppenbart, att det till resestipendier åt lärare, särskilt vid provårsläroverk,

avsedda beloppet, som före 1932 uppgick till 6,000 kronor, och

som under ett par år i början av 1920-talet genom en förstärkning på

extra stat till och med uppgick till dubbla beloppet, 12,000 kronor, nu är

orimligt för litet för sitt viktiga syfte. I stället för att, som naturligt och

behövligt vore, ökas med hänsyn till det under de senare åren starkt ökade

antalet lärare har det vid sitt återuppförande på budgeten så avsevärt minskats

som från 6,000 till 2,500 kronor. Skolöverstyrelsen har på goda

grunder tillstyrkt 10,000 kronor. I varje fall borde åtminstone den av

riksdagen under en lång följd av år tidigare beviljade summan 6,000 kronor

nu efter lärarkårens ökning under inga förhållanden få underskridas.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

79

Det stora värdet och det med utvecklingen av det inre arbetet och lärjungarnas

självverksamhet stigande behovet av kontakt med den pedagogiska

utveckligen i andra kulturländer ligger i öppen dag. Genom så stark

inknappning på detta anslag, vars vikt departementschefen själv vitsordar,

försvåras i hög grad denna för vårt undervisningsväsen betydelsefulla

kontakt.

Utskottet får erinra örn att riksdagen i sin skrivelse nr 8 år 1938 under

punkten 108 uttalade, att i betraktande av de stora utgifter, staten årligen

iklädde sig för lärares utbildning, det syntes mindre ändamålsenligt, att icke

tillräckliga anslagsmedel ställdes till förfogande för den fortbildning av lärarpersonal,

som utländska studieresor förmedlade. Med hänsyn härtill beslöt

riksdagen för budgetåret 1938/39 en höjning av förevarande anslag med

2,500 kronor, vilket belopp avsågs till resestipendier åt lärare, särskilt vid

de läroverk, där provårskurs vore anordnad.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle för nästa budgetår avses enahanda

belopp för sistnämnda ändamål som för innevarande budgetår. De i motionen

anförda skälen tala emellertid enligt utskottets mening för en höjning

av ifrågavarande anslagsmedel, och utskottet vill förorda, att till resestipendier

åt lärare, särskilt vid de läroverk, där provårskurs är anordnad, avses

sammanlagt 4,000 kronor, innebärande en anslagsökning med 1,500 kronor.

Anslaget bör på grund härav för nästa budgetår uppföras med (17,500 +

+ 1,500=) 19,000 kronor, att disponeras på följande sätt:

1. Resestipendier åt lärare i främmande levande språk .... kronor 15,000

2. Resestipendier åt lärare, särskilt vid de läroverk, där provårskurs

är anordnad............................ » 4,000

Summa kronor 19,000

Kungl Maj:ts förslag om anslagets förändring från reservationsanslag till

obetecknat anser utskottet sig icke kunna biträda. Lärarna äro i regel hänvisade

till att utnyttja sina ferier, särskilt sommarferierna för sådana studieresor,

varom här är fråga. Erfarenheten visar, att i åtskilliga fall lärare

av olika anledningar icke, sedan resestipendium tilldelats, kunnat utnyttja

detsamma under närmast infallande sommarferier och i sådana fall har stipendiet

hittills kommit vederbörande tillgodo under. nästpåföljande budgetår.

Denna möjlighet synes utskottet alltjämt böra hållas öppen, varför

utskottet förordar, att förevarande anslag bibehålies såsom reservationsanslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majda förslag

och herr Bergmans ovannämnda motion (1:207), till Allmänna

läroverken: Hesestipendicr åt lärare för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 19,000 kronor.

Utskottet.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

128:o) Allmänna läroverken: Intagningsnämnder. Beträffande vad

Kungl. Maj:t (punkt 125) föreslagit i fråga om anslag till förevarande ändamål

avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

129:o) Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar m. m.

Allmänna läroverken: Diverse oförutsedda behov. Undervisning

genom infödda lärare i tyska, engelska och franska språken vid

de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 126, sid. 260), vilket innebär en med hänsyn till anslagsbelastningen

för budgetåret 1937/38 företagen sänkning av förslagsanslaget

till diverse oförutsedda behov med 5,000 kronor, men i övrigt samma

medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa

a) till Allmänna läroverken: Ersättning för djäJcnepenningar

m. m. ett anslag av 8,500 kronor;

b) till Allmänna läroverken: Diverse oförutsedda behov ett

förslagsanslag av 15,000 kronor;

c) till Undervisning genom infödda lärare i tyska, engelska

och franska språken vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter

ett förslagsanslag av 23,000 kronor.

130:o) Bidrag för undervisning i danska och norska språken vid

de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 127, sid. 260 och 261), vilket innebär en anslagshöjning

med 2,000 kronor, avsedd till rese- och traktamentsersättniugar åt de

lektorer, som handhava ifrågavarande undervisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag för undervisning i danska

och norska språken vid de allmänna läroverken ra. fl. läroanstalter

för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 5,000

kronor.

131 :o) Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.

Kungl. Majit har (punkt 128, sid. 262—267) föreslagit riksdagen

att till kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter

för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 24,700 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av fru Ruth Gustafson och herr A. Andersson i Falkenberg väckt

motion (II: 302), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att av Kungl.

Majit äskat anslag å 7,500 kronor till en kurs för lärare i manlig slöjd vid

de allmänna läroverken skall utgå till en yrkespedagogisk kurs för slöjdlärare

med yrkesutbildning.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för detta yrkande, hänvisas till

motionen.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 81

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att det av Kungl. Majit äskade anslaget

är avsett att disponeras på följande sätt:

1. Tre kurser i sexualundervisning och sexualhygien.....kronor 11,200

2. En kurs för utbildande av lärare i manlig slöjd...... » 7,500

3. En kurs i fysik.............................. » 6,000

Summa kronor 24,700.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 3,200 kronor, belöpande

å anslagsmedlen till kurser i sexualundervisning och sexualhygien,

vilka utökats till tre mot två för innevarande budgetår. Kursen i fysik

är ny. Samma belopp, som beräknats för denna kurs, har under innevarande

budgetår avsetts till en kurs i samhälls- och ekonomilära. För innevarande

budgetår är av förevarande anslag ett belopp av 7,500 kronor avsett

till en kurs för utbildande av lärare i manlig slöjd för yrkesmän med

otillräcklig pedagogisk utbildning. Slöjdkursen för nästa budgetår skulle anordnas

för slöjdlärare med otillräcklig yrkesteknisk erfarenhet. Härom inhämtas

av statsrådsprotokollet bland annat:

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1938/39 hade skolöverstyrelsen föreslagit

anordnande av två sexveckorskurser för utbildande av lärare i manlig

slöjd och i samband därmed hemställt om ett anslag å 7,500 kronor för

varje kurs, eller tillsammans 15,000 kronor. Den ena av dessa kurser skulle

vara avsedd för yrkesmän med mindre tillfredsställande pedagogisk utbildning,

den andra för lärare med otillräcklig yrkesteknisk erfarenhet. 1938

års riksdag hade ej ansett sig kunna bevilja medel till mera än en kurs

av ifrågavarande slag och anvisade härför det begärda beloppet, 7,500 kronor,

avsett för pedagogisk utbildning av yrkesmän.

I sin skrivelse nr 8/1938, punkt 112, anförde riksdagen, att den förutsatte,

att Kungl. Majit för en följande riksdag ånyo framlade förslag om anvisande

av medel för detta ändamål, örn behov framdeles funnes föreligga av en kurs

jämväl för lärare med otillräcklig yrkesteknisk utbildning, varvid enligt riksdagens

mening även borde övervägas, huruvida den utbildning, som den för

ändamålet ifrågasatta sexveckorskursen skulle förmedla, kunde förväntas

bliva tillräcklig för lärarnas behov.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1938 framhållit, att, då

den kurs, vartill medel beviljats för innevarande budgetår, ännu ej hållits

— den vore avsedd att taga sin början den 1 november 1938 — överstyrelsen

för det dåvarande icke hade några erfarenheter av densammas effektivitet.

Att det förelåge ett starkt behov av en kurs i manlig slöjd även

för lärare med otillräcklig yrkesteknisk erfarenhet ansåge överstyrelsen emellertid

ställt utom varje tvivel. Överstyrelsen föresloge sålunda anordnande

under budgetåret 1939/40 av en sexveckorskurs för utbildande av lärare i

manlig slöjd vid de allmänna läroverken och därmed jämförbara läroanstalter

med tillträde för lärare med otillräcklig yrkesteknisk utbildning.

Departementschefen har för egen del anfört bland annat:

Överstyrelsen synes för sin del anse, att den ifrågasatta kursen bör kunna

tillförsäkra deltagarna erforderlig utbildning och stöder sig därvid på vunnen

Bihang till riksdagens protokoll 1939, 6 sami. Nr 8. 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

erfarenhet från tidigare liknande kurser. För egen del vill jag framhålla,

att det givetvis icke kan vara meningen att bereda personer helt i avsaknad

av yrkestekniska färdigheter tillträde till kursen. Kursen bör stå öppen endast

för sådana, som redan äga viss utbildning eller erfarenhet på området men

som äro i behov av att komplettera och utvidga sina yrkestekniska kunskaper.

Jag anser mig böra fästa visst avseende vid överstyrelsens förutberörda

uttalande om att även en kort utbildningskurs kan medföra överraskande

vackra resultat, örn anlag och intresse äro tillfinnandes hos kursdeltagarna.

Behovet av kursverksamhet av denna art ökas för varje år — jag tillåter

mig i detta hänseende hänvisa till vad jag i ämnet yttrade i 1938 års åttonde

huvudtitel (sid. 331) — och innan en fastare organiserad utbildningsverksamhet

kommit till stånd, är det nödvändigt att hjälpa sig fram med provisoriska

anordningar. Med hänsyn härtill är jag beredd att tillstyrka överstyrelsens

föreliggande förslag örn inrättande av en yrkesteknisk kurs i manlig

slöjd under nästa budgetår, varvid jag förutsätter, att urvalet av deltagare

i kursen kommer att ske med iakttagande av vad ovan anförts. Jag beräknar

för berörda ändamål ett anslagsbelopp av 7,500 kronor.

Utskottet. Ehuru utskottet, i anslutning till det av 1938 års riksdag gjorda uttalandet,

ifrågasätter huruvida den under nästa budgetår planerade kursen för

slöjdlärare med otillräcklig yrkesteknisk erfarenhet kan på den korta tid,

som för kursen står till buds, medföra åsyftat resultat, anser utskottet det

likväl vara av värde, att en dylik kurs försöksvis anordnas. Utskottet tillstyrker

alltså att medel anvisas för ändamålet och avstyrker bifall till den

i ämnet väckta motionen.

Jämväl i övrigt biträder utskottet Kungl. Majda förslag och hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majds förslag

och med avslag å fru Gustafsons och herr Anderssons ovannämnda

motion (II: 302), till Kurser för lärare vid de allmänna

läroverken m. fl. läroanstalter för budgetåret 1939/40 anvisa

ett anslag av 24,700 kronor.

132:o) Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier.

I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 129, sid. 267—271),

vilket innebär en anslagshöjning med 2,800 kronor, uppkommen genom å

ena sidan beviljande för första gången av understöd åt kommunala gymnasiet

i Hässleholm och å andra sidan bortfallande av understödet till kommunala

gymnasiet i Eslöv och sänkning av understödet till kommunala

gymnasiet i Motala, vilka senare läroanstalter för närvarande äro under

ombildning till statliga gymnasier, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Understöd åt

vissa kommunala gymnasier för budgetåret 1939/40 anvisa

ett anslag av 16,500 kronor.

133:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor.

Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor. Beträf
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

83

tande vad Kungl. Majit (punkt 130) föreslagit i fråga om anslag till förevarande

ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket

härmed

anmäles.

134:o) Kommunala läroverk: Resestipendier åt lärare i främmande

levande språk vid kommunala flickskolor och kommunala mellanskolor.

Kungl. Majit har (punkt 131, sid. 272 och 273) föreslagit riksdagen

att till Kommunala läroverk: Resestipendier åt lärare i främmande levande

språk vid kommunala flickskolor och kommunala mellanskolor för budgetåret

1939/40 anvisa ett anslag av 7,000 kronor.

Kungl. Majits förslag innebär en anslagshöjning med 1,000 kronor, motiverad

med tillkomsten under år 1938 av tre kommunala flickskolor och tre

kommunala mellanskolor. Departementschefen har förutsatt, att anslaget

skulle fördelas med 3,300 kronor till kommunala flickskolor och med 3,700

kronor till kommunala mellanskolor. Därjämte innebär Kungl. Majits förslag,

att anslaget, vilket för närvarande är betecknat såsom reservationsanslag,

för nästa budgetår skall uppföras såsom obetecknat anslag. Departementschefen

har dock förutsatt, att vid utgången av nu löpande budgetår

eventuellt förefintlig reservation å anslaget får tagas i anspråk för ändamålet

under budgetåret 1939/40.

Vid utgången av budgetåret 1936/37 förelåg å förevarande anslag en

reservation av 600 kronor och vid utgången av budgetåret 1937/38 en reservation

av 1,300 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till annan erinran mot Kungl. Majits

förslag än att utskottet, under hänvisning till vad under punkten 127 här

ovan anförts, funnit anslaget böra jämväl i fortsättningen betecknas såsom

reservationsanslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Resestipendier

åt lärare i främmande levande språk vid kommunala flickskolor

och kommunala mellanskolor för budgetåret 1939/40

anvisa ett reservationsanslag av 7,000 kronor.

135:o) Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor. Privatläroverk:

Bidrag till högre flickskolor. Beträffande vad Kungl.

Majit (punktj 132) föreslagit i fråga om anslag till förevarande ändamål

avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

136:o) Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 133, sid. 273 och 274), vilket innebär

samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

Utskottet.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till enskilda

mellanskolor för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av 77,300 kronor.

137:o) Privatläroverk: Bidrag till Olofskolan i Stockholm. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 134, sid. 274 och 275), vilket innebär

samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till Olofskolan

i Stockholm för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av

10,000 kronor.

138:o) Privatläroverk: Resestipendier åt lärare i främmande levande

språk. Kungl. Maj:t har (punkt 135, sid. 275 och 276) föreslagit riksdagen att

till Privatläroverk: Resestipendier åt lärare i främmande levande språk för

budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 3,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med 1,000 kronor,

föranledd av nedgången i antalet statsunderstödda privatläroverk. Därjämte

innebär förslaget, att anslaget, som nu är uppfört såsom reservationsanslag,

från och med nästa budgetår anvisas som obetecknat, varvid dock förutsatts,

att vid utgången av löpande budgetår förefintlig reservation å anslaget

må tagas i anspråk för ändamålet under budgetåret 1939/40.

Utskottet, som i fråga om anslagsbeloppets storlek icke har något att erinra

mot Kungl. Majda förslag men på i punkten 127 i det föregående angivna

skäl anser anslaget böra alltjämt betecknas såsom reservationsanslag,

hemställer,

att riksdagen må till Privatläroverk: Besestipendier åt lärare

i främmande levande språk för budgetåret 1939/40 anvisa

ett reservationsanslag av 3,000 kronor.

139:o) Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas

vikariatskassa. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

136, sid. 276), vilket innebär en med hänsyn till den beräknade medelsåtgången

företagen anslagsminskning med 1,600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda

enskilda läroanstalternas vikariatskassa för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 10,000 kronor.

140:o) Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter. I enlighet med Kungl. Majda förslag

(punkt 137, sid. 277—282), vilket innebär en anslagshöjning med 37,000

kronor föranledd dels av att vissa privatläroverk i Stockholm under nästa budgetår

förutsättas bliva ombildade till kommunala flickskolor, dels ock av

vissa ändringar i grunderna för ifrågavarande ersättnings utgående, hemställer

utskottet,

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

85

att riksdagen må

a) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1939 förordade

grunderna för ersättning åt vissa lärarinnor i övningsämnen;

b) till Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid

statsunderstödda enskilda läroanstalter för budgetåret 1939/40

anvisa ett förslagsanslag av 81,000 kronor.

141 :o) Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor

i kvinnlig slöjd. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 138, sid.

282 och 283), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt vissa anstalter för utbildande

av lärarinnor i kvinnlig slöjd för budgetåret 1939/40

anvisa ett anslag av 19,000 kronor.

142:o) Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 139, sid. 283), vilket innebär samma

medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till fackskolan för huslig

ekonomi i Uppsala för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag

av 70,000 kronor.

143:o) Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål.

I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 140, sid. 283), vilket

innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Understöd till utbildningskurser

för lärarinnor i hushållsgöromål för budgetåret 1939/40 anvisa

ett anslag av 12,000 kronor.

144:o) Läroboksnämnden. Centralnämnden för skolungdomsutbytet

med utlandet. I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 141, sid. 284),

vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa

a) till Läroboksnämnden ett anslag av 15,000 kronor;

b) till Centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet

ett förslagsanslag av 1,000 kronor.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning m. m.

145:o) Folkskoleseminarier: Avlöningar. Folkskoleseminarier: Omkostnader.

Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 142) föreslagit i fråga

om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen

utlåtande, vilket härmed

anmäles.

146:o) Folkskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. I enlighet med

Kungl. Majits förslag (punkt 143, sid. 285 och 286), vilket innebär samma

medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminarier: Materiel, böcker

m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 74,000 kronor.

147:o) Folkskoleseminarier: Stipendier m. m. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 144, sid. 286—290), vilket innebär en anslagshöjning

med 29,700 kronor, huvudsakligen belöpande å elevstipendier, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminarier: Stipendier m. m.

för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 168,100 kronor.

148:o) Folkskoleseminarier: Utrustning. I enlighet med Kungl. Majits

förslag (punkt 145, sid. 290—294), vilket innebär en anslagshöjning med

15,000 kronor, föranledd av beslutade eller planerade byggnadsföretag, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminarier: Utrustning för

budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 40,000

kronor.

149:o) Småskoleseminarier: Avlöningar. Småskoleseminarier: Omkostnader.

Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 146) föreslagit i fråga örn

anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen

utlåtande, vilket härmed

anmäles.

150:o) Småskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 147, sid. 294 och 295), vilket innebär en anslagshöjning

med 2,700 kronor, föranledd av ett tillfälligt behov, hemställer

utskottet,

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

87

att riksdagen må till SmåsJcoleseminarier: Materiel, böcker

m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 17,000 kronor.

151 :o) Småskoleseminarier: Stipendier m. m. I anslutning till Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 148, sid. 295—297), vilket innebär en anslagshöjning

med 12,800 kronor, varav 12,000 kronor belöpa å elevstipendier och återstoden

å ett nytt anslagsändamål, nämligen bidrag till lärares vid småskoleseminarierna

studiebesök vid folkskolor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Småskoleseminarier: Stipendier m. m.

för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 48,800 kronor.

152:o) Småskoleseminarier: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 149, sid. 297—299), vilket innebär en anslagshöjning med

9,000 kronor, sammanhängande med planerade eller beslutade byggnadsföretag,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Småskoleseminarier: Utrustning för

budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 19,000

kronor.

153:o) Småskoleseminarier: Anordnande av fortbildningskurser för

småskollärare. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 150, sid. 299

och 300), vilket innebär återuppförande å riksstaten av förevarande anslag,

som senast anvisats för budgetåret 1937/38, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Småskoleseminarier: Anordnande av

fortbildningskurser för småskollärare för budgetåret 1939/40

anvisa ett anslag av 4,000 kronor.

154:o) Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting

uppförda seminarielärare m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 151, sid. 300—302), vilket innebär en av den beräknade medelsåtgången

betingad anslagsminskning med 3,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) såsom Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat

hos landsting uppförda seminarielärare m. m. för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 70,000 kronor;

b) medgiva, att icke-ordinarie ämneslärarinnan Sigrid

Degerman må under budgetåret 1939/40 — därest hon på

grund av inskränkning i verksamheten vid statens småskoleseminarier

bliver utan anställning — bibehållas vid de avlöningsförmåner,

hon ägt uppbära såsom icke-ordinarie ämneslärarinna

vid småskoleseminariet i Strängnäs under läsåret

1934—35.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

155:o) Bidrag till Ericastiftelsen för lärarutbildning. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 152, sid. 302—304), vilket innebär en anslagshöjning

med 2,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till Ericastiftelsen för

lärarutbildning för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av

7,000 kronor.

156:o) Resestipendier åt lärare vid vissa till folkundervisningen

hörande läroanstalter. Kungl. Majit har (punkt 179, sid. 345 och 346)

föreslagit riksdagen att till Högre folkskolor: Resestipendier åt lärare i

främmande levande språk för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 1,500

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr D. Norman (I: 38) och den andra inom andra kammaren av herr L. V.

Lindén (II: 88), vari hemställts, att riksdagen till resestipendier åt lärare vid

folkskoleseminarier, lärare vid småskoleseminarier, lärare vid folkskolor,

lärare vid fortsättningsskolor, lärare vid småskolor, lärare vid mindre folkskolor,

biträdande lärare vid folkskolor, lärare vid högre folkskolor, föreståndare

och lärare vid rikets abnormskolor (dövsturaskolor, blindskolor och

sinnesslöanstalter) samt vid skyddshem ävensom åt statens folkskolinspektörer

ville för budgetåret 1939/40 bevilja ett anslag av 30,000 kronor, att

utgå enligt de villkor och bestämmelser som Kungl. Majit kan finna skäl

föreskriva;

dels oclc en inom första kammaren av herr E. Sjödahl väckt motion (I: 78),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta till resestipendier åt lärare vid

folk- och småskoleseminarier för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av

4,000 kronor.

Kungl. Majits under punkten 179 framlagda förslag innebär allenast den

förändringen i förhållande till det för innevarande år anvisade anslaget till

resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid högre folkskolor,

att nämnda anslag föreslås förändrat från reservationsanslag till obetecknat

anslag.

Av punkten 179 i statsrådsprotokollet inhämtas, att skolöverstyrelsen hemställt

örn beviljande för nästa budgetår av ett anslag av 30,000 kronor till

resestipendier åt de i ovannämnda motioner I: 38 och lii 88 angivna kategorierna

befattningshavare vid undervisningsväsendet, men att departementschefen

funnit sig icke kunna förorda bifall till denna hemställan.

I sistnämnda motioner har framhållits bland annat, att med allt erkännande

av studieresornas betydelse särskilt för de lärare, som undervisade

i främmande språk, måste också beaktas, att liknande behov gjort

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

89

sig gällande för övriga lärare vid olika slag av läroanstalter. I såväl vårt

eget land som i andra kulturländer påginge ett nydaningsarbete inom skolans

värld med en hastig utveckling jämväl på det pedagogiska området i allmänhet.

Att undervisningsväsendets befattningshavare bereddes möjlighet

att genom studier av skollivet i andra orter inom och utom landet följa

denna utveckling måste vara av stort värde.

I motionen 1:78 har bland annat anförts:

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag föreslås under åttonde

huvudtiteln anslag till resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken

med 17,500 kronor samt till resestipendier åt lärare i främmande levande

språk vid de kommunala flickskolorna med 3,300 kronor, vid de kommunala

mellanskolorna med 3,700 kronor, vid privatläroverken med 3,000 kronor,

vid de högre folkskolorna med 1,500 kronor och vid handelsgymnasierna

med 1,500 kronor. Vid sådant förhållande måste det framstå som obilligt

mot lärarna vid folk- och småskoleseminarierna, att intet anslag föreslagits

för dem. De främmande levande språken ha numera en väsentligt betydelsefullare

plats vid folk- och småskoleseminarierna än tidigare. Vad folkskoleseminarierna

angår, ha enligt 1937 års stadga och undervisningsplan dessa

språk där ett betydande timtal, och språklärarna vid folkskoleseminarierna

kunna med hänsyn till de krav, som ställas på dem, utan tvekan sägas ha

ännu större behov av studieresor än motsvarande lärare vid en stor del av

ovan uppräknade läroanstalter.

Av de ovan nämnda anslagen är ett, nämligen anslaget till de allmänna

läroverken, avsett icke blott för språklärare utan även för andra lärare, särskilt

vid de läroverk, där provårskurs är anordnad. Då seminarierna såsom

lärarutbildningsanstalter närmast torde böra jämföras med dessa läroanstalter,

synes i analogi härmed ett anslag till folk- och småskoleseminarierna

böra avses icke blott för lärare i främmande språk utan även för andra

lärare. Detta gäller naturligtvis i särskild grad för de folkskoleseminariet

som utom att vara utbildningsanstalter för folkskollärare även lia provårskurser

för lärare vid läroverk och seminarier. Provårsseminariernas lärare

böra givetvis fullt ut jämställas med provårsläroverkens, då de i avseende

å provårskurser fylla samma funktioner.

w

Utskottet får erinra, att under budgetåren 1929/32 på riksstaten var uppfört

ett reservationsanslag å 25,000 kronor till resestipendier åt lärare vid vissa

till folkundervisningen hörande läroanstalter. Under budgetåret 1931/32

avfördes å anslaget resestipendier åt lärare vid folk- och småskoleseminarier,

folk- och småskolor, fortsättningsskolor samt högre folkskolor ävensom

åt föreståndare och lärare vid rikets abnormskolor samt vid skyddshem.

För högre folkskolor avsågs nämnda budgetår ett belopp av 1,500 kronor.

Under budgetåren 1932/36 utgick icke något anslag för ifrågavarande ändamål.

För vart och ett av budgetåren 1936/39 hava åter anvisats anslag av

1,500 kronor till resestipendier åt lärare vid högre folkskolor. I anledning

av ett vid 1938 års riksdag motionsvis framställt yrkande av i huvudsak

samma innebörd, som det i motionerna I: 38 och II: 88 nu framställda, uttalade

utskottet, att utskottet, som väl insåge betydelsen av att lärarna genom

Utskottet.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

studieresor sattes i tillfälle att tillägna sig en för sin lärarverksamhet lämplig

fortbildning, förutsatte, att Kungl. Maj:t ägnade denna fråga uppmärksamhet

och för 1939 års riksdag framlade förslag i ämnet.

Något förslag örn resestipendier till här åsyftade lärarkategorier har emellertid

icke av Kungl. Maj:t nu framlagts i vidare mån, än att för nästa

budgetår skulle avses ett anslag av 1,500 kronor till resestipendier åt lärare

i främmande levande språk vid högre folkskolor.

Utskottet, som vidhåller den mening, varåt utskottet vid nästlidet års

riksdag givit uttryck, anser det befogat att åter uppföra på riksstaten det

anslag till resestipendier åt lärare vid vissa till folkundervisningen hörande

läroanstalter, som senast utgick för budgetåret 1931/32. Anslaget torde böra

uppföras för nästa budgetår med 15,000 kronor, däri inräknat jämväl det av

Kungl. Maj:t äskade anslaget å 1,500 kronor till resestipendier åt lärare i

främmande levande språk vid högre folkskolor. Då resestipendier icke tidigare

utgått till folkskolinspektörerna, anser sig utskottet icke nu böra föreslå

att inspektörerna skola komma i åtnjutande av dylika stipendier redan

för nästa budgetår, men förutsätter att Kungl. Maj:t tager denna fråga

under närmare övervägande. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att

fördela det av utskottet tillstyrkta anslaget mellan ovannämnda läroanstalter

samt utfärda närmare föreskrifter i ämnet.

Med vad utskottet sålunda anfört och föreslagit torde de ifrågavarande

motionerna I: 38 och II: 88 samt I: 78 få anses besvarade.

På tidigare av utskottet under punkten 127 angivna skäl föreslår utskottet

att ifrågavarande anslag uppföres såsom reservationsanslag.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

herrar Normans och Lindéns samt herr Sjödahls ovannämnda

motioner (I: 38 och II: 88 samt I: 78), må till Besestipendier

åt lärare vid vissa till folkundervisningen hörande

läroanstalter för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 15,000 kronor.

Folkskolinspektionen.

157:o) Folkskolinspektionen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

153, sid. 304—310) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad personalförteckning för folkskolinspektionen, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1939/40, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för folkskolinspektionen, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1939/40, dels ock till Folkskolinspektionen:

Avlöningar för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av

619,400 kronor.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

91

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 97,000 kronor, varav

10,400 kronor betingats av framställt förslag örn ändrade grunder för ersättning

till expeditionsbiträden och återstoden å den förutnämnda löneregleringen.

För av expeditionsarbetet föranledda omkostnader utgå för närvarande

till varje folkskolinspektör till expensersättning 500 kronor och till ersättning

för expeditionsbiträde högst 450 kronor, eller tillhopa 950 kronor.

Skolöverstyrelsen har ifrågasatt en allmän utredning av frågan örn vad

som för den nutida folkskolinspektionens rationella utövande kunde anses

behövligt i fråga om såväl lokal utrustning som personlig arbetshjälp och

i avvaktan på resultatet av denna utredning föreslagit en höjning av ersättningen

till expeditionsbiträde från 450 kronor till 1,000 kronor.

Departementschefen har i likhet med skolöverstyrelsen funnit utvecklingen

under de allra senaste åren påkalla en förnyad omprövning av frågan om

bestridande av kostnaderna för folkskolinspektörernas expeditionsutgifter av

olika slag. Folkskolinspektörernas arbetsuppgifter, och ej minst det löpande

expeditionsarbetet, hade under de senaste åren ytterligare avsevärt ökats.

Departementschefen funne det uppenbart, att det läge i statens men också i

skoldistriktens intresse, att inspektörerna icke bleve för mycket bundna av

expeditionsgyromål utan kunde ögna huvuddelen av sin tid åt den omedelbara

tillsynen av folkskoleväsendet inom vederbörande distrikt. Departementschefen

hade tidigare haft tillfälle understryka betydelsen härav och

ville under hänvisning till de senare årens reformverksamhet inom folkskoleväsendet

betona, att framgången av de åtgärder, som av statsmakterna

vidtoges till folkundervisningens förbättrande, till icke ringa del vore beroende

av inspektörernas insatser. Emellertid stöde berörda fråga i visst samband

med spörsmålet örn skolöverstyrelsens omorganisation. Sedan ståndpunkt

tagits till sistnämnda organisationsfråga, borde enligt departementschefens

mening den av överstyrelsen berörda frågan underkastas ett allsidigt

övervägande. I avvaktan härpå syntes den nu utgående ersättningen

till expeditionsbiträde provisoriskt böra höjas med 200 kronor till 650 kronor

för varje inspektör.

Utskottet är ense med departementschefen om att det ligger i det allmännas

intresse, att folkskolinspektörerna icke för mycket bindas av expeditionsgöromål,

utan kunna ägna huvuddelen av sin tid åt den omedelbara

tillsynen av folkskoleväsendet inom vederbörande distrikt. De omfattande

förändringar på folkskoleväsendets område, som företagits under senare år,

har utan tvivel medfört en betydande stegring av inspektörernas arbetsbörda,

varför åtgärder i syfte att underlätta densamma, särskilt i vad avser det

expeditionella arbetet, måste anses i hög grad befogade. Departementschefen

har ställt i utsikt en allsidig omprövning av frågan om bestridande

av kostnaderna för folkskolinspektörernas expeditionsutgifter av olika slag.

TJtakottet.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet anser det angeläget, att denna utredning, så snart detta med

hänsyn till spörsmålet om skolöverstyrelsens omorganisation låter sig göra,

verkställes och förslag i ämnet underställes riksdagen. Den av departementschefen,

såsom ett provisorium i avvaktan på resultatet av nämnda utredning,

föreslagna höjningen med 200 kronor av ersättningen till expeditionsbiträden

får utskottet giva sin anslutning.

Vad Kungl. Maj:t i övrigt under denna punkt föreslagit har icke givit

utskottet anledning till erinran eller uttalande. Utskottet hemställer således,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för folkskolinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

52 folkskolinspektörer.......................A 26

1 nomadskolinspektör......................A 26;

b) godkänna följande avlöningsstat för ''folkskolinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor 524,000

2. Arvode och särskild ersättning, bestämd

av Kungl. Majit:

a. Grundbelopp.......kronor 1,500

b. Vikariatsersättningar

m. m., förslagsvis .... » 300 » 1,800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

.................... » 33,800

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis . . » 28,300

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 31,500

Summa förslagsanslag kronor 619,400;

c) till FolksJcolinspeJdionen: Avlöningar för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 619,400 kronor.

158:o) Folkskolinspektionen: Reseersättningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 154, sid. 310), vilket innebär samma medelsanvisning

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

93

att riksdagen må till Folkskolinspektionen: Reseersättningar

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 175,000

kronor.

Folkskoleväsendet.

159:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.

Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 155) föreslagit i fråga om

anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen

utlåtande, vilket härmed

anmäles.

160:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid

folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor. Folkskolor

m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål vid

egentliga folkskolor m. m. Kungl. Majit har (punkt 156, sid. 311—319)

föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen föreslagna ändringarna i gällande

grunder för statsbidrag till undervisning i slöjd vid folkskola, mindre folkskola

eller särskild slöjdskola samt vid vissa sjuk vårdsanstalter och barnhem,

att träda i tillämpning från och med den 1 juli 1939,

dels till Folkskolor m. m.i Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid folkskolor,

mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor för budgetåret 1939/40

anvisa ett förslagsanslag av 3,650,000 kronor,

dels ock till Folkskolor m. m.i Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål

vid egentliga folkskolor m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa

ett förslagsanslag av 400,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr D. Norman (I: 25) och den andra inom andra kammaren av herr L.

V. Lindén (lii 72), vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av Kungl.

Majits förslag under punkt 156 av åttonde huvudtiteln ville för sin del

besluta,

l:o. att bestämmelserna rörande statsbidrag för undervisning i slöjd 6å

jämkas, att statsbidrag finge utgå dels enligt skolöverstyrelsens förslag för

två slöjdavdelningar, då antalet lärjungar uppginge till minst 20, och dels

för högst 136, 144 eller 156 timmar årligen, beroende på örn läsåret omfattade

34''/*, 36 V* eller 39 veckor, om och under villkor att slöjdundervisningen

vore anordnad hela läsåret med fyra timmar i veckan, men eljest

för högst 128 timmar,

2:o. att uttala, att slöjdundervisningen icke bör inräknas i den i tjänstgöringsreglementet

för lärare vid folk- och småskolor angivna maximitjänstgöring

per vecka, som vederbörande lärare mot åtnjutande av de i reglementet

angivna löneförmånerna skall vara skyldig fullgöra, samt

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

3:o. att de härav betingade höjningarna av förslagsanslaget till Bidrag

till avlöning åt lärare i slöjd etc. måtte av riksdagen beviljas;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr N. Holmström m. fl., (1:144) och den andra inom andra kammaren av

herr B. Lundqvist m. fl. (II: 129), vari hemställts,

l:o att riksdagen måtte fastställa ett arvode av 1 krona 60 öre per undervisningstim

me åt lärare i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda

slöjdskolor;

2:o att det statsanslagsberättigade timantalet ökas till högst 136, 144 och

156 timmar för respektive 34 Va, 36 Va och 39 veckors lästid samt

3:o att statsbidrag må utgå för två slöjdavdelningar, då antalet lärjungar

uppgår till minst 20;

dels och en inom andra kammaren av herr G. M. Fredberg väckt motion

(11:209), vari hemställts, att riksdagen må, i enlighet med skolöverstyrelsens

förslag, vid inarbetande av dyrtidstillägget i nu utgående ersättning för

undervisning i slöjd vid folkskola m. m. besluta att densamma bestämmes

till kronor 1: 60 per timme.

Beträffande de skäl, som anförts för ovannämnda, motionsvis gjorda yrkanden,

hänvisas — i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande

— till motionerna I: 25, 1:144 och II: 209.

Enligt gällande bestämmelser utgör arvodet till lärare i slöjd vid folkskolor,

mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor minst 1 krona 20 öre

för varje undervisningstimme. Statsbidraget härtill utgår med samma belopp,

dock att i intet fall statsbidraget får utgå med högre belopp för slöjdavdelning

under ett redovisningsår än 153 kronor 60 öre, motsvarande statsbidrag

för 128 timmar. Arvodet till lärarinnor i hushållsgöromål vid egentliga

folkskolor m. m. utgör minst 255 kronor för varje skolkökskurs eller

för kortare tid beräknat minst 7 kronor 50 öre för arbetsdag. Statsbidraget

härtill utgår med samma belopp.

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag örn ändrade grunder för nämnda

statsbidrag innebär en omreglering av arvodena till lärare i slöjd och

hushållsgöromål i anknytning till de principer för ombildning av arvoden

på grund av bortfallande dyrtidstillägg, vilka av chefen för finansdepartementet

i annat sammanhang angivits och som lagts till grund för en omreglering

från och med nästa budgetår av ett flertal ur riksstaten utgående

arvodesbelopp. Någon anledning att för de ifrågavarande lärarna i slöjd och

hushållsgöromål tillämpa andra grunder för arvodessättningen fin som kommit

till användning i fråga om andra jämförliga befattningshavare anser

chefen för ecklesiastikdepartementet icke föreligga och anför i ärendet huvudsakligen

följande:

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

95

Enligt de av chefen för finansdepartementet angivna grunderna borde

arvodesregleringen för nästa budgetår begränsas till arvoden, som utgjorde

ersättning för bisysslor, medan däremot de arvoden borde bibehållas oförändrade,

vilka utgjorde ersättning för huvudsaklig sysselsättning. Omfattningen

av tjänstgöringen för lärarna i slöjd och hushållsgöromål vore

mycket skiftande. En närmare karakteristik av förhållandena på området

hade skolöverstyrelsen lämnat i skrivelse den 30 augusti 1930 angående

provisorisk avlöningsförbättring för dessa lärare (jfr 1931 års åttonde huvudtitel,

sid. 635 ff.). Överstyrelsen hade fördelat lärarna i slöjd på i huvudsak

följande lärarkategorier:

1. lärare med slöjdlärarbefattningen vid sidan av tjänst som lärare i folkskola,

småskola eller mindre folkskola;

2. lärare med anställning uteslutande som slöjdlärare och med full tjänstgöring,

uppgående till 25—30 veckotimmar eller därutöver;

3. lärare med anställning uteslutande som slöjdlärare men med ett lägre

antal — vanligen blott 4 — undervisningstimmar i veckan (dessa lärare

hade enligt överstyrelsens uppfattning i regel annan förvärvskälla eller sysselsättning

vid sidan av sin slöjdlärarbefattning, exempelvis snickeri- eller byggnadsverksamhet

för manliga slöjdlärare och yrkessömnad eller husmodersverksamhet

för kvinnliga slöjdlärare).

I fråga örn lärarinnor i hushållsgöromål hade en liknande uppdelning

synts kunna göras, men i regel kunde dessa lärarinnor betraktas såsom »särskilda»

lärare med full tjänstgöring.

Den provisoriska avlöningsförbättring för de nu ifrågavarande lärarna,

som riksdagen sedermera beviljat (jfr riksdagens skrivelse nr 8 A/1931,

sid. 73 ff.) och som fortfarande utginge, begränsades till att avse »särskilda»

lärare i slöjd och hushållsgöromål vid folk- och småskolor och därmed jämförliga

läroanstalter. Bestämmelser i ämnet hade meddelats genom kungörelsen

nr 191/1931, enligt vilken provisorisk avlöningsförbättring utginge

till lärare i slöjd, under förutsättning att lärarens undervisning omfattade

minst 20 timmar i veckan, samt till lärarinnor i hushållsgöromål.

Sistnämnda bestämmelser syntes kunna tagas som utgångspunkt vid bestämmandet

av vilka av de ifrågavarande lärarbefattningarna, som skulle

anses såsom bisysslor, och vilka som kunde anses bereda läraren hans

huvudsakliga utkomst. I överensstämmelse härmed föresloge departementschefen,

att de lärare i slöjd, som hava rätt till provisorisk avlöningsförbättring,

ävensom lärare i hushållsgöromål fortfarande bibehölles vid sina nuvarande

löneförmåner — d. v. s. arvode enligt gällande bestämmelser, oreglerat

dyrtidstillägg, inklusive barntillägg, ävensom provisorisk avlöningsförbättring

— medan arvodena för övriga lärare i slöjd, alltså lärare med en

undervisning, understigande 20 timmar i veckan, reglerades med hänsyn till

bortfallande dyrtidstillägg.

Omräkningen av arvodena för de lärare i slöjd, vilkas undervisning understege

20 timmar i veckan, borde i anslutning till vad chefen för finansdepartementet

i annat sammanhang uttalat ske på grundvalen av en levnadskostnadsindex

av 162. Samtidigt med att dyrtidstillägget bortfölle, borde

alltså nu gällande minimiarvode av 1 krona 20 öre för undervisningstimme

höjas med 31 procent till i avrundat tal 1 krona 55 öre för under visning stimme.

Statsbidrag till ifrågavarande slöjdarvoden borde utgå med sistnämnda

belopp, dock högst med (1:55 X 128—) 198 kronor 40 öre för

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

slöjdavdelning under ett redovisningsår. Bestämmelserna borde lämpligen

träda i kraft den 1 juli 1939.

Med hänsyn till vad alltså föreslagits saknade departementschefen anledning

ifrågasätta, att Kungl. Majit skulle utverka riksdagens bemyndigande

att utfärda reviderade grunder för utgående av barntillägg åt ifrågavarande

lärare. I enlighet med den ståndpunkt, departementschefen i det föregående

intagit, borde sådant tillägg — örn och i den mån barntillägg avsåges skola

under budgetåret 1939/40 utgå till befattningshavare i allmänhet — fortfarande

tillkomma till barntillägg berättigad slöjdlärare med minst 20 timmars

undervisning i veckan ävensom lärare i hushållsgöromål men däremot

icke slöjdlärare med mindre än 20 timmars undervisning.

Vad departementschefen sålunda föreslagit borde äga motsvarande tillämpning

beträffande statsbidrag för undervisning i slöjd vid sjuk vårdsanstalter

och barnhem, vilka av Kungl. Majit tillerkänts statsbidrag till avlönande av

lärare för vid sjuk vårdsanstalten eller barnhemmet intagna barn i skolåldern

(jfr kungörelsen nr 472/1934).

Skolöverstyrelsen hade föreslagit en omreglering av ifrågavarande arvoden

på grundval av det för tredje kvartalet 1938 gällande indextalet 166, vadan

överstyrelsen räknat med en höjning av arvodena med 33 procent. Överstyrelsen

hade jämväl förutsatt, att arvodesregleringen skulle omfatta samtliga

kategorier lärare i slöjd och hushållsgöromål. Kostnaderna för den av

överstyrelsen ifrågasatta arvodesregleringen hade överstyrelsen beräknat till

i runt tal 1,170,000 kronor för lärare i slöjd och till i runt tal 116,000

kronor för lärare i hushållsgöromål. Statskontoret hade förklarat sig intet

hava att erinra mot överstyrelsens nämnda förslag.

Beträffande kostnaderna för det av departementschefen förordade förslaget

har denne yttrat, att sagda förslag torde komma att medföra en

väsentlig minskning av de av överstyrelsen beräknade kostnaderna. Då

emellertid enligt gällande bestämmelser örn rekvisition av statsbidrag skoldistrikten

erhölle bidrag till ifrågavarande arvoden för redovisningsåret 1939/

40 först i början av budgetåret 1940/41, påverkades förevarande anslag först

för sistnämnda budgetår av de ändrade arvodesbestämmelserna. Departementschefen

föresloge därför, att anslagen för budgetåret 1939/40 bibehölles

vid oförändrade belopp, 3,650,000 kronor, respektive 400,000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas vidare, att departementschefen funnit

sig icke för närvarande kunna för riksdagen framlägga vissa av skolöverstyrelsen

ifrågasatta ytterligare jämkningar av grunderna för

statsbidrag till undervisning i slöjd.

Skolöverstyrelsen har i sådant hänseende anfört bland annat:

Överstyrelsen ifrågasatte sådan jämkning av bestämmelserna rörande statsbidrag

för undervisning i slöjd, att statsbidrag finge utgå för två

avdelningar, då antalet lärjungar uppginge till minst 20 (nu

minst 25). Det antal nya slöjdavdelningar, som kunde komma att uppstå på

grund härav, vore ganska ringa. Överstyrelsen ansåge sig därför icke böra

av här ifrågavarande anledning föreslå ökning av anslaget till slöjdunder
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

97

visningen. Vidare erinrade överstyrelsen, att statsbidrag för slöjdundervisningen

nu finge årligen utgå för högst 128 timmar, motsvarande 4 timmar

i veckan under 32 veckor. Enligt överstyrelsens mening borde emellertid

undervisningen i slöjd liksom undervisningen i andra ämnen fortgå under

hela läsåret, där icke särskilda förhållanden nödvändiggjorde undantag.

Som norm för slöjdundervisningens omfattning i övrigt torde man böra

tillämpa den allmänt förekommande tiden av fyra timmar i veckan. Undervisningen

i slöjd skulle då komma att fortgå omkring 136, 144 eller 156

timmar årligen, beroende på örn läsåret omfattade 34 V*> 36''A eller 39

veckor. Sedan staten numera för undervisning i folkskolans Övriga ämnen

lämnade bidrag till lön åt lärarna för en årlig undervisningstid örn högst

39 veckor, syntes detta böra bliva fallet även beträffande undervisningen i

slöjd. Emellertid förutsatte Överstyrelsen, att statsbidrag till arvode för

undervisning i slöjd skulle, då undervisningen upprätthölles av lärare, på

vilken avlöningsreglementet för lärare vid folk- och småskolor ägde tilllämpning,

utgå allenast i den mån slöjdundervisningen fortginge utöver den

tid, läraren enligt bestämmelserna i avlöningsreglementet

vore skyldig att meddela undervisning.

Skolöverstyrelsen har utfört en beräkning av kostnaderna för den ifrågasatta

utökningen av den årliga undervisningstiden i slöjd med utgångspunkt

från att de av Överstyrelsen föreslagna arvodesbeloppen komme att bliva

gällande, och härom anfört följande:

Det läge i sakens natur, att det icke vore möjligt att i förväg med tillförlitlighet

beräkna dessa kostnader, särskilt som man icke visste, i vilken

utsträckning skoldistrikten komme att begagna sig av möjligheten att med

bidrag av statsmedel utsträcka slöjdundervisningen. Överstyrelsen hade beräknat,

att för statsbidrag till slöjdundervisningen, med den omfattning den

för närvarande hade, krävdes omkring 4,820,000 kronor, den provisoriska

avlöningsförbättringen däri inberäknad. Utsträcktes undervisningen i samtliga

slöjdavdelningar till 136 timmar, ökades kostnaderna till 5,125,000 kronor,

med 144 timmars undervisning skulle statsbidraget uppgå till 5,425,000

kronor och örn undervisningen i samtliga avdelningar påginge 156 timmar

(39 veckor), skulle kostnaderna uppgå till 5,875,000 kronor.

Man torde komma verkligheten närmast, om man antoge, att undervisningen

kunde under budgetåret 1939/40 komma att i medeltal uppgå till

omkring 144 timmar per avdelning, vilket skulle medföra en medelsåtgång

på omkring 5,425,000 kronor, häri inberäknad provisorisk avlöningsförbättring

med ett belopp av omkring 135,000 kronor. Kostnadsökningen för den

vidgade undervisningstiden i slöjd kunde sålunda approximativt beräknas

till (5,425,000 — 4,820,000=) 605,000 kronor.

Statskontoret har anfört:

De av Överstyrelsen föreslagna jämkningarna av bestämmelserna rörande

lärjungarnas uppdelning i slöjdavdelningar ville statskontoret icke motsätta

sig. Vad åter anginge den av överstyrelsen förordade utökningen av den

årliga undervisningstiden från 128 timmar till 136, 144 eller 154 timmar,

beroende på lästiden i vederbörande skola, ansåge sig ämbetsverket icke

kunna tillstyrka en sådan utökning redan av den anledningen, att densamma

skulle medföra en kostnadsökning, som av överstyrelsen beräknats till

605,000 kronor. Härtill komme, att enligt statskontorets mening det måste

Bihang till riksdagens protokoll 1939. ti sami. Nr 8. 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

anses tveksamt, om verkligen tillräckliga skäl kunde anses föreligga för att

utöka undervisningstiden i slöjd i motsvarande grad som undervisningstiden

i övriga ämnen vid dessa skolor.

Departementschefen har som nämnts icke funnit sig kunna för närvarande

biträda överstyrelsens förslag örn jämkningar av gällande föreskrifter rörande

lärjungars uppdelning i slöjdavdelningar och utökning av den årliga undervisningstiden

i slöjd. Såsom skäl härför har departementschefen åberopat

de avsevärda ökningarna i övrigt av anslagen till folkskoleväsendet. Det

borde besinnas, framhåller departementschefen, att slöjdanslaget av 1937

års riksdag höjts med närmare 1,000,000 kronor på grund av beslutade

gynnsammare grunder för statsbidrag till slöjdundervisning.

I detta sammanhang har departementschefen erinrat, att en viss tvekan

gjort sig gällande, huruvida i förekommande fall slöjdundervisning skulle

inräknas i den i avlöningsreglementet för lärare vid folk- och småskolor

angivna maximitjänstgöring per vecka, som vederbörande lärare mot åtnjutande

av de i reglementet angivna löneförmånerna skulle vara skyldig fullgöra.

För egen del ville departementschefen framhålla, att folk- och småskollärare

måste anses skyldiga att utan särskild ersättning meddela undervisning

i slöjd liksom i annat ämne, därest deras undervisning i sin helhet

icke överstege den stadgade maximitjänstgöringen eller i förekommande fall

det veckotimtal, till vilket lärarnas undervisningsskyldighet av vederbörande

folkskolinspektör eller skolöverstyrelsen nedsatts. Slöjdarvode borde sålunda i

förekommande fall utgå allenast för det antal slöjdtimmar, varmed maximitjänstgöringen

eller nämnda veckotimtal överskredes. Det syntes böra ankomma

på Kungl. Majit att i sinom tid vidtaga de förtydliganden i gällande

författningsbestämmelser, som i detta hänseende kunde befinnas påkallade.

Till stöd för de i motionerna I: 25 och II: 72 gjorda yrkandena har

anförts huvudsakligen följande:

Många av landsbygdsskolornas små och ofta bristfälliga slöjdlokaler kunna

icke på en gång giva utrymme för upp till 24 elever. Följden blir då ofta,

att elever från folkskolans lägsta klasser måste stå över till ett kommande

år, därest skoldistrikten icke äro benägna att utan statsbidrag upprätta ytterligare

en slöjdavdelning. Erfarenheten har också visat att undervisningen

i det enda rent praktiska ämnet på skolans schema, nämligen slöjden, avkortas

för många barn, särskilt gossar. Förhållandet måste betecknas såsom

beklagligt, då detta ämne eljest är så väl ägnat att giva utlopp för barnens

skaparglädje och själv verksamhet. Kunna däremot alla barnen intill 25

trängas samman i en slöjdlokal, måste dock undervisningen bli lidande av

en sådan anhopning. Slöjdundervisningen är utpräglat individuell, och varje

elev kräver oupphörlig hjälp och tillsyn för att det skall bli någon verklig

mening med undervisningen. Enligt skolöverstyrelsens förslag skulle en

slöjdgrupp kunna bestå av 19 elever utan att uppdelning med hänsyn till

statsbidragsbestämmelserna kunde ske. I de särskilda fall ett så stort antal

elever blir föremål för gemensam undervisning, måste en anordning även

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

99

enligt skolöverstyrelsens förslag betraktas såsom otillfredsställande, men dock

bättre än enligt nu gällande bestämmelser. En normal utveckling och förbättring

av slöjdundervisningen i folkskolan bör icke få stå tillbaka för

andra skolans krav. Det antal nya slöjdavdelningar, som kan komma att

uppstå vid en jämkning av statsbidragsbestämmelserna, är ju för övrigt så

ringa, att kostnadssynpunkterna icke kunna motivera de nuvarande bestämmelserna

i denna del.

Däremot torde kunna medgivas, att åtskilligt talar för den ståndpunkt

departementschefen intagit i fråga om utökning av den årliga undervisningstiden

i slöjd, särskilt med hänsyn till vidden i skolöverstyrelsens förslag.

Då det torde vara tveksamt, örn för närvarande en allmän utökning

av undervisningstiden i slöjd bör komma till stånd, synas emellertid starka

skäl tala för att sådana skoldistrikt, som med fördel kunna anordna slöjdundervisning

under hela läsåret och finna detta önskvärt, erhölle statsbidrag

för en sålunda utökad undervisning. I stället för att enligt skolöverstyrelsens

mening skoldistrikten som regel borde införa den utökade undervisningstiden

för slöjd, komrne genom antydda åtgärd rätt till ökat statsbidrag

att stadgas endast för sådana skoldistrikt, vilka lämpligen kunna

förlänga undervisningen. En sålunda beslutad begränsning komme helt

visst att medföra, att kostnaderna borde kunna beräknas till mindre än en

tredjedel av den av skolöverstyrelsen beräknade summan.

Departementschefens förslag innebär vidare, att det nu icke obligatoriska

ämnet slöjd skulle kunna inläggas i den stadgade maximitjänstgöringen,

som åligger folk- och småskolans lärare. Sett ur skolans synpunkt bör det

dock framhållas, att denna tjänstgöringsskyldighet främst bör ägnas åt undervisningen

i skolans obligatoriska ämnen. Slöjdundervisningen bör icke få

undantränga och därigenom försvaga undervisningen i dessa ämnen eller

verka hindrande för en rationell utveckling av skolans undervisning i övriga

ämnen. Dessutom komma barnen i olika skoldistrikt att få olika undervisningstid,

allteftersom slöjdundervisningen lägges inom eller utom den

ordinarie timplanen.

För ett stort antal av folk- och småskolans lärare skulle vidare en åtgärd

av detta slag komma att innebära en betydande inkomstminskning. Vid

1937 års lönereglering togs icke hänsyn till slöjdundervisningen och maximeringen

tillkom av helt andra skäl. Avgörande för lönesättningen blev

bland annat, att var och en skulle lia sin lön beräknad efter den tid han

tjänstgjorde. Med en sådan avvägning ansågs det icke rimligt, att den som

t. ex. tjänstgjorde 36V* veckor ovillkorligen skulle ha samma lön som den

vilken tjänstgjorde 39 veckor. Lönereglementet utformades med hänsyn

härtill efter principen lika lön för lika arbete. Därest nu statsmakterna

vidhålla denna uppfattning, torde den föreslagna tolkningen av författningsbestämmelserna

rörande slöjdundervisningen ej kunna godtagas. Så länge

olika reglementen komma att stadfästas och så länge icke alla lärare och

lärarinnor kunna beredas slöjdundervisning eller maximitiden över huvud

taget av skilda skäl icke kan uttagas av alla, kommer den nya tolkningen

att skapa olika löne- och arbetsförhållanden för lärare i likartad ställning.

Härigenom bar principen från 1937 blivit bruten. Detta förhållande kan

icke ur rättssynpunkt vara tillfredsställande och rimmar illa med andemeningen

i 1937 års avlöningsbestämmelser.

Särskild hänsyn bör tågås till det förhållandet, att slöjdundervisningen

för flickor i stor utsträckning uppehälles av de svagt avlönade småskollära
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

100 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

rinnorna, för vilka inkomsten av slöjdundervisningen utgjort en välbehövlig

kompensation.

Ytterligare skäl mot den föreslagna tolkningen torde kunna anföras. Alla

lärare, av vilka maximitiden ej tidigare uttagits, äro icke lämpliga eller fullt

kvalificerade för slöjdundervisning och inläggandet av slöjdundervisningen

i tjänstgöringstiden fråntager vidare läraren möjligheterna till extrainkomst

härför, varför det kan befaras, att lärarna för framtiden ej skulle vara lika

benägna att fortbilda sig i ämnet.

Till stöd för de i motionerna 1:144 och 11:129 gjorda yrkandena

om ändrade grunder för uppdelning av slöjdavdelning samt om utsträckning

av den årliga undervisningstiden i slöjd hava huvudsakligen åberopats de

skäl, som av skolöverstyrelsen härför anförts.

De av departementschefen förordade grunderna för omreglering av arvodena

till lärare i slöjd och hushållsgöromål på grund av dyrtidstilläggets bortfallande

ansluta sig till de principer, som lagts till grund för en omreglering

från och med nästa budgetår av ett flertal andra ur riksstaten utgående

arvodesbelopp. Ehuru ett bifall till det i motionerna 1:144 och II: 129 samt

II: 209 framställda yrkandena om arvodets bestämmande till 1 krona 60 öre

för timme i stället för Kungl. Maj:ts förslag örn 1 krona 55 öre för timme

ur statsfinansiell synpunkt saknar större betydelse och en höjning av arvodet

icke i och för sig kunde anses oskälig på grund av arvodets ringa

belopp, anser sig utskottet likväl icke på denna punkt böra göra en avvikelse

från de grunder, som ansetts böra i allmänhet tillämpas i fråga om

arvodesbeloppens omreglering. Utskottet ansluter sig alltså till Kungl. Maj:ts

förslag och ställer sig avvisande till motionerna 1:144 och II: 129, så vitt

nu är i fråga, samt till motionen II: 209.

Beträffande de i motionerna I: 25 och II: 72 samt 1:144 och II: 129 ifrågasatta

jämkningarna av gällande föreskrifter rörande lärjungarnas uppdelning

i slöjdavdelningar och beträffande utökning av den årliga undervisningstiden

i slöjd får utskottet, i vad avser förstnämnda fråga framhålla, att enligt

utskottets mening goda skäl blivit anförda för att statsbidrag finge utgå

för två avdelningar, då antalet lärjungar uppgår till minst 20. Såsom i

motionerna 1:25 och 11:72 framhållits måste slöjdundervisningen i en avdelning

med upptill 24 elever i regel giva ett otillfredsställande resultat.

En jämkning av nuvarande bidragsgrunder i antydd riktning kan ej —

såsom också skolöverstyrelsen påpekat — beräknas komma att medföra

några kostnadsökningar av mera avsevärd omfattning. Utskottet utgår ifrån,

att Kungl. Maj:t ägnar denna fråga fortsatt uppmärksamhet.

Utskottet får vidare framhålla, att utskottet, i likhet med vad i motionerna

I: 25 och II: 72 gjorts gällande, hyser viss tvekan om lämpligheten av

att i regel utsträcka slöjdundervisningen på sätt skolöverstyrelsen föreslagit

till att fortgå under hela läsåret. Däremot synes det utskottet rimligt med

hänsyn till den betydelsefulla uppgift slöjdundervisningen har att fylla, att

statsbidragets nuvarande maximibelopp för slöjdavdelning höjes att mot
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

101

svara ett större antal timmar för år än 128 i de fall, där skoldistrikten äro

villiga att utsträcka denna undervisning utöver nyss angivna timantal. Det

är emellertid icke möjligt för utskottet att i frågans nuvarande läge fixera

det timantal, som skulle utgöra maximigräns för statsbidragets utgående.

Utskottet förväntar, att Kungl. Maj:t jämväl tager denna fråga under närmare

omprövning.

Vad härefter angår frågan om skyldighet för folk- och småskollärare att utan

särskild ersättning meddela undervisning i slöjd liksom i annat ämne, därest

deras undervisning i sin helhet icke överstiger den stadgade maximitjänstgöringen

eller i förekommande fall det veckotimtal, till vilket undervisningsskyldigheten

av vederbörande myndighet nedsatts, bär utskottet

ej kunnat nu bedöma i vilken utsträckning en dylik bestämmelse kan röna

inverkan av statsmakternas blivande beslut med avseende å den svävande

frågan örn utsträckning av lästidens längd. Utskottet anser sig dock kunna

uttala, att ett inräknande av slöjdundervisningen i ovan angivna maximitjänstgöring

icke i nämnvärd mån synes komma att i ekonomiskt hänseende

oförmånligt påverka folkskollärarnas löneförhållanden, men däremot

torde kunna i högre grad medföra ett åläggande för småskollärarinnorna att

bestrida slöjdundervisning utan rätt till särskild ersättning härför. Utskottet

utgår ifrån, att Kungl. Maj:t vid vederbörliga författningsbestämmelsers utfärdande

har sin uppmärksamhet riktad på önskvärdheten av att småskollärarinnorna

örn möjligt icke, vad skyldigheten att bestrida undervisning i

slöjd beträffar, försättas i en jämförelsevis sämre ställning än folkskollärarna,

som enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle vara skyldiga bestrida slöjdundervisning

under två veckotimmar utöver minimitjänstgöringstiden.

Med vad utskottet här ovan yttrat torde förevarande motioner 1: 25 och

II: 72 samt 1: 144 och II: 129, de två sistnämnda, så vitt nu är i fråga,

få anses besvarade.

Mot Kungl. Maj:ts förslag i övrigt har utskottet icke funnit sig böra resa

någon erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet alltså,

1) att riksdagen, må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å herr Fredbergs ovannämnda motion (II: 209),

a) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1939 föreslagna

ändringarna i gällande grunder för statsbidrag till

undervisning i slöjd vid folkskola, mindre folkskola eller

särskild slöjdskola samt vid vissa sjukvårdsanstalter och barnhem,

att träda i tillämpning från och med den 1 juli 1939;

b) till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i

slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 3,650,000

kronor;

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

c) till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor

i hushållsgöromål vid egentliga folkskolor m. m. för

budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 400,000

kronor;

2) att de ovannämnda, av herrar Norman och Lindén

samt Holmström m. 11. och Lundqvist m. fl. väckta motionerna

(1: 25 och II: 72 samt 1: 144 och II: 129) må, i den

mån de icke kunna anses besvarade genom vad utskottet ovan

anfört och hemställt, icke föranleda någon riksdagens åtgärd.

161:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid statsunderstödda

sjukvårdsanstalter och vissa barnhem intagna barn

i skolåldern. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 157) föreslagit riksdagen

i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare

under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

162:) Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande i rikets

nordligaste gränsorter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 158,

sid. 320), vilket innebär en med hänsyn till den beräknade medelsåtgången

motiverad anslagshöjning med 50,000 kronor, hemställer utskottet

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Folkundervisningens

befrämjande i rikets nordligaste gränsorter för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 250,000 kronor.

163:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning

åt lots- och fyrpersonalens barn. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 159, sid. 321), vilket innebär samma medelsanvisning

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa

kostnader för skolundervisning åt lots- och fyrpersonalens barn

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 35,000

kronor.

164:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor

och biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor.

Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 160) föreslagit riksdagen i fråga örn

anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen

utlåtande, vilket härmed

anmäles.

165:o) Folkskolor m. m.: Understöd åt vissa lärarinnor, som på

grund av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 161, sid. 321—324),

vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

103

att riksdagen må

a) medgiva, att följande understöd må under de villkor

och närmare bestämmelser, som Kungl. Majit kan finna

skäligt fastställa, utgå, nämligen

till förra lärarinnan vid Mårtensboda mindre folkskola i

Lövångers skoldistrikt Edla Elisabet Andersson årligen tills

vidare med 950 kronor, samt

till förra lärarinnan vid Västra Strands mindre folkskola

i Jokkmokks skoldistrikt Anna Sofia Eriksson ett engångsbelopp

av 2,350 kronor;

b) till Folkskolor m. rn.: Understöd åt vissa lärarinnor,

som på grund av folkskoleväsendets omorganisation förlorat

sin anställning, för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av 18,800 kronor.

166:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn

i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem. Kungl. Majit bar (punkt

162, sid. 324 och 325) föreslagit riksdagen att till Folkskolor m. m.i Bidrag

till inackordering av skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 1,000,000 kronor.

Kungl. Majits förslag innebär en av den beräknade medelsåtgången under

nästa budgetår betingad anslagshöjning med 50,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandlig förehaft en inom andra

kammaren av herr K. G. Viklund m. fl. väckt motion (lii 57), vari hemställts,

att riksdagen vid behandling av punkt 162 i åttonde huvudtiteln av

Kungl. Majits statsverksproposition måtte besluta att hos Kungl. Majit

anhålla örn sådan ändring av gällande bestämmelser angående statsbidrag

för inackordering av skolbarn att sådant bidrag måtte utgå till kommunerna

för samtliga inackorderade skolbarn, som uppnått skolpliktig ålder.

Till stöd för detta yrkande har anförts i huvudsak följande:

I kungörelsen den 28 juni 1935 (nr 448) angående statsbidrag för inackordering

av skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem stadgas

bland annat, att för inackordering av barn, som den 1 oktober det redovisningsår

inackorderingen avser ej fyllt åtta år, må statsbidrag endast utgå i de fall,

att barnet inackorderats i skolhem eller arbetsstuga, eller ock, såvitt angår

enskilt hem, att barnet åtföljer äldre syskon eller hänvisas till skola med

intagning endast varannat år. För barn, vilka ej äro fyllda åtta år och vilka

inackorderas i hem under andra än härovan angivna förhållanden, medgivas

statsbidrag till inackordering endast under förutsättning, att särskilda

omständigheter föreligga och utredning i varje särskilt fall företages av

vederbörande folkskolestyrelse.

Denna inskränkning i skoldistriktens rätt till statsbidrag för inackordering

av skolbarn har hos kommunala skolorgan åstadkommit tveksamhet vid ti 11- lämpningen av ifrågavarande bestämmelser, hindrat tillkomsten av likfor
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

miga bidragsnormer inom olika inspektionsområden samt vållat kommunerna

ursprungligen ej avsedda utgifter, i det att skoldistrikten mångenstädes

haft att bestrida hela kostnaden för barnens inackordering under

första skolåret. Endast en mindre del av landets samtliga inackorderade

skolbarn torde nämligen kunna beredas plats i skolhem och arbetsstugor,

varför huvudparten av här berörda skolpliktiga sålunda är hänvisad till

enskilda hem.

De lokala skolmyndigheterna söka vanligen anskaffa dessa hem inom

större byar eller samhällen, emedan här skolformer med mera tillfredsställande

undervisningsmöjligheter finnas liksom också härvidlag större förutsättningar

att erhålla de lämpligaste och bästa hemmen för barnen äro

för handen. Men att sådana restriktiva statsbidragsformer skola tillämpas,

att skoldistrikt har att svara för hela inackorderingskostnaden under barnens

första skolår, kan knappast vara rättvist, allrahelst som inackorderingen

just av de sjuåriga nybörjarna måste ske med den största omsorg

och ansvar. I betydande utsträckning komma också barn, varom här är

fråga — åtminstone är detta ofta fallet i de norrländska bygderna -— från

avlägset belägna byar, där skolan indragits och där föräldrarna befinna sig

i så knappa ekonomiska förhållanden, att skoldistriktet vid inackorderingen

av barnen nödgas bekosta komplettering av deras kläder och skodon.

Den omständigheten att sjuåringen saknar äldre syskon i skolåldern kan

inte heller lämpligen utgöra hinder för skolgångens begynnande vid stadgad

tid, liksom den inte heller bör begränsa ett ändamålsenligt inackorderingsförfarande.

Genom en ändring av här berörda inackorderingsbestämmelser skulle

kommunerna sålunda befrias från utgifter, vilka statsmakterna ursprungligen

knappast haft för avsikt att pålägga dem, samt lokala skolmyndigheter

härigenom befrias från ej ringa besvär, villrådighet och svårigheter

vid fullgörande av sina uppgifter, vilka när det gäller frågor örn skolindragningar

och inackorderingsangelägenheter äro av såväl besvärlig som

grannlaga natur.

Utskottet. Vad i motionen II: 57 anförts synes utskottet tala för att en omprövning

verkställes, i syfte att utröna huruvida viss jämkning i nuvarande statsbidragsgrunder

kan anses vara påkallad med hänsyn till i motionen angivna

förhållanden. Utskottet, som vill rikta Kungl. Maj:ts uppmärksamhet på

berörda fråga, har icke funnit anledning till erinran mot vad Kungl. Maj:t

under denna punkt föreslagit.

Utskottet hemställer alltså,

1) att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till

inackordering av skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda

hem för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av 1,000,000 kronor;

2) att herr Viklunds m. fl. ovannämnda motion (II: 57)

må anses besvarad med vad utskottet i det föregående

anfört.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

105

167:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar

för skolpliktiga barn. Kungl. Majit har (punkt 163, sid. 325 och 326)

föreslagit riksdagen att till Folkskolor m. ra.: Bidrag till anordnande av

skolskjutsar för skolpliktiga barn för hudgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av 850,000 kronor.

Kungl. Majits förslag innebär en anslagshöjning med 250,000 kronor.

Någon ändring i gällande grunder för åtnjutande av ifrågavarande bidrag

ifrågasättes icke.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att skolöverstyrelsen hemställt om en

anslagshöjning till 1,000,000 kronor.

Antalet ansökningar om statsbidrag för anordnande av skolskjutsar, anför

överstyrelsen, hade under de senare åren visat stark ökning. 1 de alltjämt

fortgående centraliserings- och rationaliseringsåtgärderna på skolväsendets

område inginge ofta anordnandet av skolskjutsar såsom ett oundgängligt

led. Men även för underlättande av barns skolgång vid lång eller besvärlig

skolväg hade skolskjutsar i stor utsträckning kommit till användning.

Enligt inom överstyrelsen gjorda överslagsberäkningar torde statsbidragen

till nyinrättade skolskjutsar under läsåren 1937^38 och 1938—39 röra sig

omkring ett sammanlagt belopp av minst 300,000 kronor. I fråga om tidigare

inrättade skolskjutsar kunde det givetvis räknas med att en del av

olika anledningar numera blivit nedlagda och att vissa andra skjutsar nu

kunde anordnas till lägre kostnad än förut, men den därigenom inträdda

minskningen av anslagsbehovet torde med all sannolikhet mer än uppvägas

av de stegrade anspråk på anslagsmedlen, som uppkomme på grund av

stegrade kostnader för ett flertal andra skjutsar. Bland annat finge det beräknas,

att den på senare tid i många skoldistrikt genomförda förlängningen

av läsåret från 341/2 veckor till 36 eller 39 veckor i regel medförde ökning

av skjutskostnaderna i proportion till lästidens förlängning.

Sedermera har överstyrelsen meddelat, att totalbeloppen av de statsbidrag,

som rekvirerats för skolskjutsar, anordnade under budgetåret 1937/38, enligt

av folkskolinspektörerna lämnade uppgifter utgjort 781,423 kronor. Motsvarande

belopp för nästföregående budgetår bade utgjort 544,000 kronor.

På grundval härav och med hänsynstagande till kostnader för nyinrättade

skjutsar, har överstyrelsen beräknat anslagsbehovet för budgetåret 1939/40

till ovan angivna belopp, 1,000,000 kronor.

Departementschefen har, under hänvisning till att nettoutgiften å anslaget

enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisningar för budgetåren 1936/37 och

1937/38 uppgått till omkring 428,400 kronor, respektive omkring 558,800

kronor, ansett det tillfyllest, om anslaget för nästa budgetår böjdes med

250,000 kronor till 850,000 kronor.

Utskottet bar icke blivit övertygat om, att den av Kungl. Majit föreslagna

anslagshöjningen för nästa budgetår med 250,000 kronor till 850,000

kronor är tillfyllest. Den alltjämt fortgående centraliseringen av folkskole
-

Utskottet.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

väsendet och övriga åtgärder i rationaliseringssyfte medföra anordnande av

skolskjutsar i betydande omfattning. Skolöverstyrelsens, på av uppgifter

från folkskolinspektörerna grundade kostnadsberäkningar hava synts utskottet

i stort sett giva en hållbar utgångspunkt för bedömandet av anslagsbehovet

för budgetåret 1939/40. Med anledning härav finner utskottet

försiktigheten bjuda att höja anslaget utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit

med ytterligare 75,000 kronor till 925,000 kronor.

I detta sammanhang vill utskottet fästa Kungl. Maj:ts uppmärksamhet

på att, enligt vad utskottet erfarit, på vissa håll skjutsningen betingat priser,

som icke kunna anses skäliga. Ifrågasättas kunde, örn icke genom införande

av vissa maximeringsbestämmelser beträffande de priser, som vederbörande

skjutsningsentreprenörer ägde utfå för skjutsningar av här ifrågavarande

slag, nämnda missförhållande skulle undvikas. Det torde vara önskvärt,

att närmare utredning verkställdes härom.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande

av skolskjutsar för skolpliktiga harn för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 925,000 kronor.

168:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolbarnsbespisning.

Kungl. Majit har (punkt 164, sid. 326—329) föreslagit riksdagen

att till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolbarnsbespisning

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr K. G. Viklund m. fl. väckt motion (II: 58), vari hemställts,

att riksdagen vid behandlingen av punkt 164 i åttonde huvudtiteln

av Kungl. Maj:ts statsverksproposition måtte besluta att hos Kungl. Majit

anhålla örn fastställande av sådana generella statsbidragsregler, att kommuner

kunna erhålla lämpligt anpassade statsbidrag för skolbespisning åt barn,

för vilka bidrag till inackordering samtidigt utgår.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att ifrågavarande anslag, som för innevarande

budgetår är uppfört med 300,000 kronor, under nästa budgetår skulle

utgå med ett med 200,000 kronor förhöjt belopp. För anslagets disposition

gälla bestämmelser, för vilka redogörelse finnes intagen under förevarande

punkt i åttonde huvudtiteln.

Departementschefen har — under erinran om att befolkningskommissionen

i sitt den 31 januari 1938 avgivna betänkande i näringsfrågan (statens

offentliga utredningar 1938: 6) bland annat framställt förslag örn anordnande

i vidsträckt omfattning av skolmåltider — beträffande förevarande anslag

uttalat följande:

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

107

»Till de synpunkter, som varit för befolkningskommissionen vägledande

vid utformandet av det föreliggande förslaget, vill jag giva min anslutning.

En konsekvent genomförd skolbarnsbespisning ter sig som ett önskemål

icke blott för folkskoleväsendet utan även — och framför allt — från allmännare

sociala utgångspunkter. Tiden är emellertid ännu icke inne för ett

ställningstagande till de svårlösta och ekonomiskt vittsyftande spörsmål, som

äro förknippade med nämnda förslag. Det synes lämpligt att inhämta ytterligare

någon tids erfarenhet av den nu gällande ordningen, innan —

efter den överarbetning av det föreliggande förslaget, som kan befinnas

erforderlig — mera definitiva åtgärder vidtagas.

De nuvarande bidragsgrunderna synas i stort sett tjänliga för sitt ändamål.

Behov av statsbidrag med hänsyn till rådande arbetslöshet eller annan

därmed jämförlig omständighet utgör nu en förutsättning för statsbidrags

åtnjutande. Jag utgår från att statsbidrag bör kunna utgå också i sådana

fall, då antalet barnrika familjer med särskilt låg inkomst är stort, eller då

skolvägarna äro långa. Kungl. Majit torde böra framdeles taga under övervägande,

huruvida icke de nuvarande bestämmelserna böra underkastas viss

omarbetning i syfte att erhålla en klarare karakteristik av de förhållanden,

som enligt vad nyss anförts böra konstituera rätt till statsbidrag. För vinnande

av erfarenheter i fråga örn betingelserna för en skolbarnsbespisning

i större omfattning torde vidare en friare behovsprövning inom ramen av

tillgängliga anslagsmedel vara att förorda.»

Till stöd för det i motionen II: 58 gjorda yrkandet har anförts bland

annat:

Enligt av myndigheter utfärdade tillämpningsbestämmelser beträffande

statsbidrag till anordnande av skolbarnsbespisning har för barn, vilka inackorderats,

statsbidrag för skolbespisning ej medgivits, emedan dylikt bidrag

redan utgått för deras inackordering. Dessa bestämmelser ha emellertid,

när det gällt inackordering i enskilda hem, inom skoldistrikten åstadkommit

villrådighet samt medfört, att en önskvärd likformighet i tillämpningen

av ifrågavarande föreskrifter ej kunnat uppnås. Under det att

sålunda en kommun avstått från att göra avdrag å inackorderingsersättningen

för den måltid vederbörande barn erhållit i skolan, har en annan träffat

uppgörelse med inackorderingshemmen om ersättningsminskning med varierande

belopp. Inom ett skoldistrikt kan man ha undvikit att anordna

bespisning i skolor, där ett flertal inackorderade barn undervisats, då det

åter inom ett annat distrikt kan ha inträffat, att inackorderingsbarn hänvisats

till måltider i inackorderingshemmen, vilkas egna barn däremot fått

stanna och deltaga i skolmåltiden.

För att nödig fasthet och likformighet skall kunna ernås samt den värdefulla

samhälleliga åtgärd, som skolbarnsbespisningen utgör, allmänt skall nå

avsett syfte, synes det därför önskvärt, att statsmakterna även på det område,

som här berörts, fastställa mera generella regler. Ett lämpligt sätt

vore då att för skolbarn, som äro inackorderade och samtidigt erhålla anordnade

skolmåltider, en viss reducering av inackorderingsersättningen företoges,

så att kommunerna kunde erhålla lämpligt avvägda statsbidrag även

för skolbespisning åt inackorderade barn. Med hänsyn till att skoldistrikten

måste välja inackorderingshemmen med den omsorgsfullaste urskillning och

inackorderingsersättningarna ändå kunnat hållas tämligen låga, bör dock en

sådan ersättningsminskning erhålla en försiktig anpassning.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

U tskottet.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Vad det motionsvis framställda yrkandet beträffar, anser sig utskottet

icke böra förorda, att riksdagen gör framställning till Kungl. Majit i av

motionärerna angivet hänseende, enär departementschefen ställt i utsikt en

omarbetning av de nuvarande bidragsbestämmelserna, vid vilken omarbetning

jämväl till prövning synes böra företagas de av motionärerna angivna

förhållandena. Med vad utskottet sålunda anfört torde motionen II: 58 få

anses besvarad.

Utskottet hemställer förty,

1) att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande

av skolbarnsbespisning för budgetåret 1939/40 anvisa

ett reservationsanslag av 500,000 kronor;

2) att herr Viklunds m. fl. ovannämnda motion (II: 58)

må anses besvarad med vad utskottet i det föregående anfört.

169:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till skolhemsbyggnader och deras

inredning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 165, sid. 329 och

330), vilket innebär en anslagshöjning med 100,000 kronor, av departementschefen

motiverad med önskvärdheten av en utvidgning av ifrågavarande

byggnadsverksamhet, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till skolhemsbyggnader

och deras inredning för budgetåret 1939/40

anvisa ett reservationsanslag av 250,000 kronor.

170:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningslokaler m. m.

Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 166) föreslagit riksdagen i fråga om

anslag till förevarande ändamål ävensom beträffande de i samband härmed

väckta motionerna I: 4 och II: 12, I: 19 och II: 9, II: 36, II: 216 samt II: 220

avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

171:o) Folkskolor m. m.: Understödjande av folkskolebarns ferieoch

studieresor. Kungl. Majit har (punkt 167, sid. 336) föreslagit riksdagen,

att till Folkskolor m. m.: Understödjande av folkskolebarns ferieoch

studieresor för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 100,000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr W. Nisser (I: 79)

och den andra inom andra kammaren av herr P. S. Hedlund i Häste (II:

204), vari hemställts, att riksdagen ville besluta, att i samband med beviljande

av förnyat anslag, sådan förändring i dispositionen av medlen bör

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 109

företagas, att nedsättning i biljettpriset å statens järnvägar måtte kunna

beviljas folkskolebarn oavsett deras boningsort.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en av medelsåtgången föranledd anslagshöjning

med 25,000 kronor. Departementschefen har icke ifrågasatt ändring

i gällande grunder för anslagets disposition, i vilket avseende för närvarande

är föreskrivet bland annat:

Anslaget är avsett att utgå till statens järnvägar för beredande av möjlighet

till nedsättning i eljest gällande biljettpriser vid folkskolebarns ferieoch

studieresor. Beträffande feriereeor gälla för närvarande enligt Kungl.

Majits beslut den 15 maj 1936 bland annat följande:

Järnvägsstyrelsen skall äga att på rekvisition av vederbörande skolmyndighet

mot viss nedsatt avgift tillhandahålla biljetter till färd å statens

järnvägar i tredje klassens vagn dels åt medellösa eller svagt bemedlade

barn vid småskola, egentlig folkskola, seminariums övningsskola, folkskolans

högre avdelning, fortsättningsskola eller högre folkskola i stad, köping

elier municipalsamhälle, då barnen utsändas till landet under ferierna

för att vistas där under minst fjorton dagar, dels och — där särskilda omständigheter

därtill föranleda — efter särskild prövning av vederbörande

skolråd eller skolstyrelse åt barn av ovan angivna slag, som efter slutad

skolgång utsändas till landet för att vistas där under minst fjorton dagar,

under villkor att resorna fullbordas inom tre månader efter näst föregående

lästermins slut, allt vid resor till och från den ort, där barnen skola uppehålla

sig under ifrågavarande lantvistelse.

I förevarande motioner I: 79 och II: 204 — under erinran örn ovan

nämnda bestämmelser — anföres i huvudsak följande:

Redan år 1897 medgav Kungl. Majit nedsättning i biljettpriset för folkskolebarn

vid skolresor, och år 1901 utvidgades nedsättningen att gälla även

vid ferieresor för barn, som under viss tid bereddes tillfälle att vistas på

landet. Som motiv för denna nedsättning i biljettpriset angavs, att »barnen

från städernas solfattiga gränder» borde få tillfälle att på landet njuta av

sol, frisk luft och stärkande bad och att barn från hem där »mödrarnas

oförmåga eller olust att bereda barnen en för dem lämplig, sund näring»

under någon tid skulle erhålla en bättre och hälsosammare kost.

Det torde emellertid starkt kunna ifrågasättas, om de motiv, som år 1897

lades till grund för beviljande av nedsättning i biljettpriset för folkskolebarn,

alltjämt äro tillämpliga.

I städerna arbetas numera på sanering av de äldsta och mera osunda

kvarteren, medan vid den nya bebyggelsen all hänsyn tagea till att bostäderna

bliva ändamålsenliga och sunda. Samtidigt ha på landet större och

mindre industri- och stationssamhällen vuxit upp, och det torde ej vara

möjligt, att endast efter boningsorten bedöma barnens större eller mindre

behov av som mar vistelse på annan plats.

Utvecklingen har också visat, titt barn från andra samhällen eller rena

landet öven kunna litt behov av luftombyte, och de allt talrikare barnkolonierna

vittna örn, att hemkommunerna eller enskilda sammanslutningar göra

betydande offer för att bereda sina barn tillfälle att vistas vid havet, i skogsbygden

eller i fjällen under god omvårdnad och med riklig och lämplig kost.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

Det torde ej längre kunna göras gällande, att barn från städer, köpingar

eller municipalsamhällen skulle vara i större behov av vistelse vid sommarkolonier

än barn från andra samhällen eller rena landsbygden, eller att skolresor

skulle vara av större betydelse - för den förra kategorien än för den

senare. Det är väl snarare så, att skolresor äro av större betydelse för landsbygdens

barn, som leva mera avskilda och under primitivare förhållanden

än för städernas, som har tillgång till skolor av bättre typ, bibliotek, museer

och övriga bildningsmöjligheter, som landsbygdens barn sakna.

■s»

Emot storleken av det för nästa budgetår av Kungl. Majit äskade anslaget,

100,000 kronor, har utskottet intet att erinra.

Utskottet vill i anledning av motionerna 1:79 och 11:204 framhålla, att

utskottet delar de synpunkter, vilka kommit till uttryck i nämnda motioner,

och förutsätter, att Kungl. Majit vid utfärdandet av vederbörliga bestämmelser

i ämnet tager hänsyn till att utvecklingen numera gått i sådan riktning,

att en jämkning av ifrågavarande bestämmelser i det av motionärerna

angivna hänseendet synes befogad. Med vad utskottet sålunda anfört torde

berörda motioner få anses besvarade.

Utskottet hemställer förty,

1) att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Understödjande av

folkskolebarns ferie- och studieresor för budgetåret 1939/40

anvisa ett förslagsanslag av 100,000 kronor;

2) att herrar Nissers och Hedlunds i Häste ovannämnda

motioner (I: 79 och II: 204) må anses besvarade med vad

utskottet i det föregående anfört.

172:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 168, sid. 336—338), vilket innebär

samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till

Skytteanska skolan i Tärna för budgetåret 1939/40 anvisa

ett förslagsanslag av 15,000 kronor.

173:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till svensk undervisning för

svenska barn i utlandet. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 169) föreslagit

riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet

senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

174:o) Folkskolor m. m.: Fortbildningskurser för lärare vid egentliga

folkskolor och småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 170, sid. 339), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

lil

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Fortbildningskurser

för lärare vid egentliga folkskolor och småskolor för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

175:o) Nomadskolor: Avlöningar. Beträffande vad Kungl. Majit

(punkt 171) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål

avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

176:o) Nomadskolor: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majits

förslag (punkt 172, sid. 340 och 341), vilket innebär en av anslagsbelastningen

för budgetåret 1937/38 föranledd anslagshöjning med 14,000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Omkostnader för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 109,000 kronor.

177:o) Nomadskolor: Stipendier åt lapsktalande elever vid folkskoleseminarierna

i Luleå och Umeå. Nomadskolor: Gratialer.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 173, sid. 341), vilket innebär

samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa

a) till Nomadskolor: Stipendier åt lapsktalande elever vid

folkskoleseminarierna i Luleå och Umeå ett förslagsanslag av

800 kronor;

b) till Nomadskolor: Gratialer ett anslag av 800 kronor.

178:o) Nomadskolor: Om- och nybyggnadsarbeten. Beträffande vad

Kungl. Majit (punkt 174) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande

ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket

härmed

anmäles.

179:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare. Kungl.

Majit har (punkt 175, sid. 341 och 342) föreslagit riksdagen att till Fortsättningsskolor:

Bidrag till avlöning åt lärare för budgetåret 1939/40 anvisa

ett förslagsanslag av 4,900,000 kronor.

Kungl. Majits förslag innebär en anslagsminskning med 100,000 kronor.

Departementschefen har till stöd härför åberopat tillgängliga uppgifter örn

anslagsbelastningen för budgetåret 1937/38.

Ifrågavarande anslag var under budgetåret 1937/38 uppfört med 5,250,000

kronor och är under budgetåret 1938/39 uppfört med 5,000,000 kronor.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Enligt av vederbörande folkskolinspektörer till skolöverstyrelsen lämnade

uppgifter hade medelsåtgången under budgetåret 1936/37 utgjort 5,191,000

kronor och under budgetåret 1937/38 i runt tal 4,862,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har anfört, att anledningen till den minskade medelsförbrukningen

uppenbarligen vore den inom skoldistrikten alltjämt fortgående

centraliseringen av fortsättningsskolväsendet. På grund härav hade överstyrelsen

hemställt, att anslaget måtte för nästa budgetår bestämmas till

4.900.000 kronor.

Utskottet. Departementschefen har förordat en sänkning av förevarande anslag med

100.000 kronor till 4,900,000 kronor. För ett minskat anslagsbehov tala

sådana faktorer som den fortgående centraliseringen av fortsättningsskolväsendet

samt det ökade införandet av ett sjunde läsår och i samband därmed

övergång från tvåårig till ettårig fortsättningsskola. Enligt utskottets

mening torde dessa faktorer i större utsträckning än vad departementschefen

räknat med komma att påverka anslagsberäkningarna för nästa budgetår,

varför utskottet för sin del förordar att en anslagsminskning vidtages med

ytterligare 75,000 kronor och anslaget alltså för budgetåret 1939/40 bestämmes

till 4,825,000 kronor. Utskottet hemställer således,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning

åt lärare för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av 4,825,000 kronor.

180:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 176, sid.

343), vilket innebär en av den väntade medelsåtgången betingad anslagshöjning

med 25,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering

av fortsättningsskolväsendet för budgetåret 1939/40

anvisa ett förslagsanslag av 325,000 kronor.

181 :o) Fortsättningsskolor: Utbildningskurser för lärare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 177, sid. 343 och 344), vilket innebär samma

medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Utbildningskurser

för lärare för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 20,000 kronor.

Högre folkskolor och folkhögskolor.

182:o) Högre folkskolor: Understöd. Beträffande vad Kungl. Maj:t

(punkt 178) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål

avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

113

183:o) Högre folkskolor: Resestipendier åt lärare i främmande

levande språk. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 179) föreslagit riksdagen

i fråga om anslag till förevarande ändamål har utskottet här ovan i

samband med behandlingen av anslag till resestipendier åt lärare vid vissa

till folkundervisningen hörande läroanstalter (punkt 156) avgivit utlåtande,

varom härmed

erinras.

184:o) Folkhögskolor: Understöd. Kungl. Majit har (punkt 180, sid. 346

och 347) föreslagit riksdagen att till Folkhögskolor: Understöd för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 1,340,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr R. Wagnsson

(1:39) och den andra inom andra kammaren av herr T. Wolgast (lii 84),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att ökat understöd åt folkhögskolor

höjes från fem till tio procent av det skolorna tillkommande ordinarie

anslaget och att riksdagen för detta ändamål måtte anvisa utöver i

statsverkspropositionen uppförda förslagsvis 51,500 kronor ytterligare förslagsvis

51,500 kronor.

Kungl. Majits förslag innebär samma medelsanvisning som för innevarande

budgetår. Departementschefen ifrågasätter icke några ändringar i anslagets

disposition. Det under löpande budgetår till ifrågavarande ändamål utgående

anslaget disponeras på följande sätt:

1. Understöd åt folkhögskolor, förslagsvis............kronor 1,188,500

2. Ökat understöd åt folkhögskolor, förslagsvis........ » 51,500

3. Provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folkhögskolor,

förslagsvis........................... » 100,000

Summa kronor 1,340,000.

Från anslagsposten till ökat understöd åt folkhögskolor utbetalas extra

understöd åt nämnda skolor. Dessa understöd, som av 1923 års riksdag

förutsattes skola utgå med 10 procent av de ordinarie anslagen, sänktes av

1933 års riksdag till 5 procent av de ordinarie anslagen och utgår alltjämt

med sistnämnda procent.

I motionen 1:39 har — under erinran, att i nionde huvudtiteln av årets

statsverksproposition föreslagits ett från fem till tio procent ökat understöd

av det ordinarie anslaget till lantmannaskolorna — framhållits, att det ökade

understödet alltid utgått med lika procent vid folkhögskolor och lantmannaskolor.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sami. Nr 8.

8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

Utskottet vill framhålla lämpligheten av att likartade grunder tillämpas

beträffande ökat understöd till folkhögskolor och lantmannaskolor. Emellertid

anser sig utskottet icke böra ifrågasätta ändring i Kungl. Maj:ts nu förevarande

förslag, utan torde den av motionärerna påtalade ojämnheten i

understödsgrunderna kunna undanröjas genom förslag till 1940 års riksdag.

Utskottet får därför avstyrka bifall till ovannämnda motioner 1:39 och

II: 84.

Emot de av Kungl. Majit verkställda anslagsberäkningarna har utskottet

icke funnit något att erinra. Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majda förslag

och med avslag å herrar Wagnssons och Wolgasts ovannämnda

motioner (I: 39 och II: 84), till Folkhögskolor: Understöd

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av

1,340,000 kronor.

185:o) Folkhögskolor: Stipendier åt elever. Kungl. Majit har (punkt

181, sid. 347 och 348) föreslagit riksdagen att till Folkhögskolor: Stipendier

åt elever för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 650,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär samma medelsanvisning som för innevarande

budgetår.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar B. A. Nilsson

och I. Persson (1:40) och den andra inom andra kammaren av herrar A.

Pettersson i Dabi och A. Andersson i Falkenberg (II: 85), vari hemställts, att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte hemställa örn åtgärder för ändring

av bestämmelser angående statliga stipendier vid folkhögskolor så att

minimiåldern för de manliga eleverna sänkes från 18 till 16 år.

Till stöd för nämnda yrkande har i motionen I: 40 anförts bland annat:

Jämlikt bestämmelse i kungörelsen den 22 november 1918 (nr 896) angående

stipendier åt elever vid folkhögskolor skall elev för att kunna ifrågakomma

till stipendium hava före kursens slut uppnått en ålder, manlig elev

av aderton år och kvinnlig elev av sexton år.

Under senare år har det ofta förekommit att unga elever vid folkhögskolor

icke kunnat komma i åtnjutande av stipendier på grund av underårighet.

Anledningarna till att unga män vid så tidig ålder söka sig till

folkhögskolorna kunna vara flera: en vill förbereda sig till inträde vid folkskollärarseminarium,

handelsskola eller via fortsatta högre kurser vid vissa

folkhögskolor till lantbrukshögskola, en annan funderar på att i god tid

repetera och utvidga sitt kunskapsförråd från en bristfällig folkskola för att

senare med större framgång kunna genomgå lantmannaskola. Folkhögskolornas

elevmatriklar visa många exempel på huru duktiga ungdomar tagit

sig väl ut i livet efter en tidigt genomgången kurs.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

115

Det kan sålunda sågas att folkhögskolans uppgift vidgats till att även

omfatta tillvaratagandet av studiebegåvningar från landsbygden, vilka näppeligen

på andra vägar kunnat erhålla elementär undervisning. För sådan

ungdom är det emellertid av betydelse att relativt tidigt komma igång med

sina studier. Det synes därför icke längre vara motiverat att stadga en

högre stipendieålder för män än för kvinnor vid dessa skolor.

Folkhögskolorna intaga traditionsenligt en ställning såsom den till mognare

ålder komna allmogeungdomens medborgarskola. Enligt utskottets

uppfattning är den av motionärerna väckta frågan av så pass genomgripande

art för folkhögskolans hela struktur, att åtgärder i den av motionärerna

angivna riktningen icke kunna övervägas utan att initiativ i ämnet

tagits av folkhögskolans egna målsmän. Utskottet ställer sig alltså avvisande

till de motionsvis framställda yrkandena.

Kungl. Maj:ts anslagsberäkningar hava icke givit utskottet anledning till

erinran, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å herrar Nilssons och Perssons samt Petterssons

i Dahl och Anderssons i Falkenberg ovannämnda motioner

(I: 40 och II: 85), till Folkhögskolor: Stipendier åt elever

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 650,000

kronor.

186:o) Folkhögskolor: Understöd för utbildning av lärare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 182, sid. 348 och 349), vilket innebär

samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Understöd för utbildning

av lärare för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av

4,500 kronor.

Abnormundervisningen.

187:o) Läroanstalter för blinda: Avlöningar. Läroanstalter för

blinda: Omkostnader. Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte: Avlöningar. Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte: Omkostnader. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 183)

föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet

senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

188:o) Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 184, sid. 349 och 350), vilket innebär en med

hänsyn till förefintlig reservation företagen anslagsminskning med 2,000

kronor, hemställer utskottet,

Utskottet.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må till Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 5,800 kronor.

189:o) Järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 185, sid. 350), vilket innebär

samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Järnvägsresor för blindskolelever jämte

åtföljande vårdare för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av 6,000 kronor.

190:o) Fria frakter för arbetsmaterialier till blinda hantverkare.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 186, sid. 350 oell 351), vilket

innebär en anslagsminskning med 1,000 kronor, föranledd av en å anslaget

förefintlig reservation, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fria frakter för arbetsmaterialier

till blinda hantverkare för budgetåret 1939/40 anvisa ett

anslag av 3,000 kronor.

191:o) Understöd åt blivande blindlärare. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 187, sid. 351), vilket innebär en anslagsminskning med

500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt blivande blindlärare

för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 500 kronor.

192:o) Tryckning av blindskrifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 188, sid. 351 och 352), vilket innebär en tillfällig anslagshöjning

med 7,000 kronor för inköp av en tryckerimaskin, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tryckning av blindskrifter för budgetåret

1939/40 anvisa ett anslag av 14,000 kronor.

193:o) Läroanstalter för dövstumma: Avlöningar. Beträffande vad

Kungl. Majit (punkt 189) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande

ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket

härmed

anm ales.

194:o) Läroanstalter för dövstumma: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Majits förslag (punkt 190, sid. 352—356), vilket innebär en anslagshöjning

med 76,000 kronor, väsentligen föranledd av det successiva utbyggandet

av fortsättningsskolundervisningen för dövstumma, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läroanstalter för dövstumma: Omkostnader

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av

543,000 kronor.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

117

195:o) Läroanstalter för dövstumma: Resor för dövstumskolelever

jämte åtföljande vårdare. Läroanstalter för dövstumma: Stipendier

åt vissa fortsättningsskolpliktiga elever. Läroanstalter för dövstumma:

Understöd åt blivande dövstumlärare. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 191, sid. 356 och 357), vilket innebär en höjning av

det förstnämnda anslaget med 3,000 kronor och en minskning av de två

sistnämnda anslagen med 5,000 kronor respektive 1,000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa

a) till Läroanstalter för dövstumma: Resor för dövstumskolelever

jämte åtföljande vårdare ett förslagsanslag av 15,000

kronor;

b) till Läroanstalter för dövstumma: Stipendier åt vissa fortsätt

ning sslcolplilcti g a elever ett anslag av 5,000 kronor;

c) till Läroanstalter för dövstumma: Understöd åt blivande

dövstumlärare ett anslag av 3,000 kronor.

196:o) Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting

m. fl. uppförda dövstumlärare. Kungl. Majit har (punkt 192, sid.

357—359), föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till avlöning åt vissa på

indragningsstat hos landsting m. fl. uppförda dövstumlärare för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 5,000 kronor.

.ling arnin

Av statsrådsprotokollet inhämtas beträffande förevarande anslag bland

annat följande:

I enlighet med beslut av 1938 års riksdag (skrivelsen nr 241/1938) har

Kungl. Majit föreskrivit, att till bestridande av kostnaderna för avlöning

åt lärare, vilken omedelbart före den 1 juli 1938 innehade befattning vid

det av landstingen och de städer, som icke deltogo i landsting, uppehållna

dövstumundervisningsväsendet å då gällande ordinarie stat och icke önskade

övergå till tjänstgöring vid statlig dövstumskola och icke heller kunde lagligen

därtill förbindas samt på grund härav kunde komma att uppföras på

indragningsstat hos vederbörande landsting eller stad, som icke deltoge i

landsting, finge utgå statsbidrag med belopp och under villkor, som av

Kungl. Majit på framställning av vederbörande i varje särskilt fall bestämdes.

För ändamålet uppförde riksdagen förevarande anslag, vilket nu utgår med

5,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har hemställt, att anslaget måtte för nästa budgetår höjas

till 15,000 kronor. Två ordinarie lärare i kunskapsämne, vilka varit anställda

vid distriktsskolan i Lund, Evert Lundberg, född 1904, och Ebba

Sjölin Borgström, född 1900, hade vägrat mottaga ordinarie lärartjänst vid

någon av de statliga läroanstalterna för dövstumma, ehuru de tidigare under

vissa villkor förklarat sig vara villiga övergå i statstjänst. Dessa båda lärare

s. 118 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

118 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

måste fördenskull uppföras på indragningsstat hos vederbörande landsting.

I övrigt hade samtliga vid de förutvarande distriktsskolorna anställda ordinarie

lärarna i kunskapsämne blivit placerade vid de statliga läroanstalterna.

Sedan styrelsen för tredje dövstumskoldistriktet hemställt, att Kungl. Maj:t

måtte bestämma det statsbidrag, som finge utgå till den huvudman, hos

vilken nämnda båda befattningshavare komme att uppföras på indragningsstat,

har skolöverstyrelsen i skrivelse den 28 oktober 1938 anfört bland annat

följande:

Enligt vad departementschefen anfört i propositionen nr 212/1938 skulle

statens åtagande i fråga om lärare, som uppfördes på indragningsstat hos

vederbörande landsting eller stad, som icke deltoge i landsting, allenast omfatta

bidrag till bestridande av lönekostnader, på vilka vederbörande befattningshavare

på grund av anställningsvillkoren eller förhållandena i övrigt

kunde gentemot huvudmannen göra gällande rättsligt grundade anspråk.

Riksdagen hade anslutit sig till detta uttalande.

Vid granskning av förevarande ansökan hade överstyrelsen icke kunnat

undgå att finna Lundbergs och Borgströms handlingssätt synnerligen anmärkningsvärt,

särskilt som deras ålder eller andra omständigheter icke

lade hinder i vägen för deras fortsatta lärarverksamhet. De hade erbjudits

fortsätta sin tjänstgöring vid dövstumskola i Lund men vägrat göra detta

och gjorde nu det oaktat anspråk på att utbekomma oavkortad avlöning

jämte ålderstiilägg, dyrtidstillägg och rätt till oavkortad pension vid pensionsålderns

inträdande.

Enligt vad styrelsen för tredje dövstumskoldistriktet upplyst hade direkt

beslut örn uppförande av lärarna å indragningsstat ännu icke fattats och

än mindre beslutats angående de avlönings- och pensionsförmåner, som

huvudmannen ansåge sig skyldig utgiva. Innan beslut i angivna hänseenden

givits, ansåge överstyrelsen icke något beslut av Kungl. Majit böra

fattas angående statsbidragets storlek.

Departementschefen bär för egen del framhållit, att Kungl. Majit ännu

icke fattat beslut i anledning av nyssberörda framställning från styrelsen

för tredje dövstumskoldistriktet. Om och i vad mån statsbidrag komme

att utgå till bestridande av kostnaderna för avlöning av de angivna båda

befattningshavarna, kunde därför icke nu bedömas. Denna fråga tarvade

ytterligare utredning. I sakens nuvarande läge funne sig departementschefen

icke böra biträda förslaget om en höjning av detta anslag utan tillstyrkte,

att anslaget för nästa budgetår bibehölles vid oförändrat belopp,

5,000 kronor.

Utskottet delar den av skolöverstyrelsen uttalade uppfattningen, att ifrågavarande

två befattningshavares handlingssätt måste betecknas såsom synnerligen

anmärkningsvärt. Varken deras ålder eller andra omständigheter

torde enligt vad utredningen i ärendet giver vid handen lägga hinder i vägen

för deras fortsatta lärarverksamhet. Då frågan, på sätt departementschefen

angivit, tarvar ytterligare utredning, är utskottet ense med departe
-

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

119

mentschefen om att vid beräknandet av förevarande anslags storlek hänsyn

icke bör tagas till bestridandet av kostnaderna för avlöning till ifrågavarande

befattningshavare.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må såsom Bidrag till avlöning åt vissa på

indragningsstat hos landsting m. fl. uppförda dövstumlärare

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 5,000

kronor.

197:o) Bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 193, sid. 359), vilket innebär

samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till förskolor och skolhem

för dövstumma barn för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av 16,000 kronor.

198:o) Bidrag till kursverksamhet m. m. för dövstumma. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 194, sid. 359 och 360), vilket innebären

anslagsminskning med 8,500 kronor, betingad av att medel icke äskats för

en kurs i labiologi, vartill medel för innevarande budgetår anvisats, hemställer

utskottet,

att riksdagen må, såsom Bidrag till kursverksamhet m. m.

för dövstumma för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av

9,000 kronor.

199:o) Bidrag till tysta skolan i Lidingö. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 195, sid. 360 och 361), vilket innebär en anslagsminskning

med 9,000 kronor, sammanhängande med upphörandet med utgången

läsåret 1938/39 av skolans nuvarande verksamhet, hemställer utskottet,

att riksdagen må, såsom Bidrag till tysta skolan i Lidingö

för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 1,000 kronor.

200:o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Avlöningar,

Dövstumpräster och dövstumkonsulenter : Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 196, sid. 361—363), vilket innebär en

höjning av anslaget till avlöningar med 13,100 kronor och i övrigt samma

medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för dövstumprästerna

och dövstumkonsulenterna, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1939/40:

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

5 dövstumpräster......................... A 21

5 dövstumkonsulenter..................... A 21;

b) godkänna följande avlöningsstat för dövstumprästerna

och dövstumkonsulenterna, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1939/40:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis...................kronor 80,400

2. Rörligt tillägg, förslagsvis ....... »_4,900

Summa kronor 85,300

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från kyrkofonden.............kronor 43,400

Nettoutgift kronor 41,900;

c) till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Avlöningar

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 41,900

kronor;

d) till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Omkostnader

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 16,500

kronor.

201 :o) Bidrag till tidning för dövstumma. I enlighet med Kungl Maj:ts

förslag (punkt 197, sid. 363), vilket innebär samma medelsanvisning som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till tidning för dövstumma

för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 1,000 kronor.

202 :o) Bidrag till svenska föreningen för dövas väl. Kungl. Maj:t

har (punkt 198, sid. 363) föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till svenska

föreningen för dövas väl för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 8,000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar R. Wagnsson

och O. A. Nordborg (I: 80) och den andra inom andra kammaren av herr

E. Lithander m. fl. (II: 208), vari hemställts, att riksdagen till understöd åt

svenska föreningen för dövas väl för budgetåret 1939/40 måtte anvisa ett

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 121

anslag av 12,000 kronor, att utgå under de villkor Kungl. Majit, kan finna

skäl föreskriva.

Kungl. Maj:ts förslag innebär samma medelsanvisning som för innevarande

budgetår. Av statsrådsprotokollet inhämtas, att föreningens styrelse hemställt

om en anslagshöjning till 12,000 kronor, vilken framställning tillstyrkts av

skolöverstyrelsen, men att departementschefen funnit sig icke kunna nu tillstyrka

den begärda höjningen.

Till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet har i motionen 1:80 anförts

bland annat:

Föreningen, som bildades år 1921, erhöll samma år statsunderstöd med

4,000 kronor, vilket belopp därefter successivt höjts till 8,000 kronor. Verksamheten

har under de gångna åren i hög grad utvecklats. Förutom föreningen

i Stockholm hava lokalföreningar upprättats i Göteborg, Västerås,

Uppsala, Sundsvall., Gävle, Borås, Jönköping, Lund, Norrköping och Falun

samt i dagarna i Östersund. Föreningen ägde vid 1937 års slut 1,831 medlemmar.

Även lokalföreningarna hava, delvis med stöd från huvudföreningen,

kunnat allt efter ortsförhållandena stabilisera och utvidga sin verksamhet

bland döva och lomhörda, äldre såväl som barn.

Utvecklingen av verksamheten har emellertid medfört stegrade krav på

föreningens ekonomi, vilken föreningen sökt möta genom anordnande av

basarer, insamlingar och dylikt. Av de donationer föreningen under de

gångna åren fått mottaga, vid årsskiftet 1938—39 belöpande sig till sammanlagt

63,785 kronor 75 öre, har endast avkastningen fått användas, och i

betraktande av nuvarande ränteläge är det uppenbart, att denna till en mycket

ringa grad täcker föreningens utgifter. Grundstommen i föreningens

ekonomi har också städse varit det av statsmedel erhållna understödet.

Föreningens byråarbete har i hög grad utvecklats, vilket gjort det nödvändigt

att anställa avlönad personal. I huvudföreningen äro sedan den 1

januari 1938 anställda en kassörska och två examinerade sjuksköterskor.

Sammanlagda ersättningsbeloppet för dessa tre anställda jämte springflicka

kommer från och med den 1 september 1938 att uppgå till cirka 7,000

kronor per år, vilket innebär en merkostnad av över 3,000 kronor jämfört

med föregående år. I Göteborg är anställd en avlönad arbetskraft, och från

och med nästkommande år torde det bliva ofrånkomligt att utbetala arvode

till sekreteraren, varigenom lönekontot skulle uppgå till 2,800 kronor per

år, vilken utgift ej kan bestridas av lokalföreningen.

Den stora ökningen i arbetet är framför allt orsakad av att föreningens

apparatsamlingar i Stockholm och Göteborg alltmera anlitas. Tack vare de

framsteg tekniken på sistone gjort finnas numera goda apparater, som för

många lomhörda innebära en hjälp ut ur arbetslöshet och isolering. Utprovningarna

av apparater ske i intimt samarbete med öronläkare och äro utomordentligt

krävande. Ett tidsödande individuellt arbete fordras för att i

varje särskilt fall finna den lämpligaste apparaten. Ett omfattande upplysningsarbete

på detta område vore synnerligen behövligt, men av brist på

medel har föreningen ej kunnat utföra detta i sådan omfattning som skulle

vara önskvärt. Förutom de ovan nämnda apparatsamlingarna i Stockholm

och Göteborg finnes endast en samling å Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

samt en mindre samling å lokalföreningen i Norrköping. De hörselsvaga

från landet i övrigt ha därför inga andra möjligheter att erhålla sakkunnig

och opartisk vägledning vid val av hörapparat än att besöka någon av

nämnda samlingar. De små provsamlingar föreningen utsänder till landsorten

kunna icke ordnas så, att de motsvara behovet. Som kostnaderna

för upprättande av apparatsamlingar på skilda håll i landet skulle bli mycket

dryg», icke minst i betraktande av behovet av kompetent personal härför,

anser föreningen, att de hörselsvagas intressen i detta hänseende bäst skulle

tillgodoses, örn en erfaren person årligen kunde besöka öronavdelningarna

å de olika centrallasaretten, medförande en full uppsättning av de modernaste

hörapparaterna till tjänst för de lomhörda i kringliggande del av

landet.

Trots noggrann sparsamhet med föreningens medel är föreningen ovillkorligen

nödsakad att söka skaffa sig betydligt ökade inkomster, om föreningen

skall vara i stånd till att låta verksamheten fortsätta i sin naturliga

utveckling. För verksamheten under år 1939 beräknas en brist komma

att uppstå å ej mindre än 6,000 kronor.

I motionen har vidare framhållits, att skolöverstyrelsen funnit det vara

av stort värde, örn föreningen kunde beredas ökade möjligheter att göra

sina hörapparatsamlingar kända i landets olika delar icke minst med hänsyn

därtill, att många lomhörda folie offer för vilseledande reklam för hörapparater.

Utskottet. Det ändamål, varom här är fråga, är utan tvivel mycket behjärtansvärt,

och föreningens verksamhet, särskilt i vad avser att vägleda de hörselsvaga

vid val av hörapparater, är värd erkännande och stöd även från statsmakternas

sida. Utskottet anser sig i anledning av vad i motionen anförts i

fråga om föreningens svaga ekonomiska ställning böra förorda ett något

högre statsanslag än det av Kungl. Majit äskade. I sådant avseende föreslår

utskottet ett belopp för nästa budgetår av 10,000 kronor. Det ekonomiska

understöd, som föreningen i övrigt synes vara i behov av, torde enligt

utskottets mening kunna uppbringas på enskild väg. Utskottet får

alltså hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och herrar Wagnssons och Nordborgs samt herr Lithanders

m. fl. ovannämnda motioner (I: 80 och II: 208), såsom Bidrag

till svenska föreningen för dövas väl för budgetåret

1939/40 anvisa ett anslag av 10,000 kronor.

Y rkesundervisningen.

203:o) Tekniska läroverk: Avlöningar. Tekniska läroverk: Omkostnader.

Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. Tekniska

läroverk: Stipendier. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 199) föreslå
-

s. 123 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 123

git riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet

senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

204:o) Tekniska läroverk: Undervisning i färgeriteknik vid tekniska

gymnasiet i Norrköping. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 200, sid. 364), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet

att riksdagen må till Tekniska läroverk: Undervisning i

färgeriteknik vid tekniska gymnasiet i Norrköping för budgetåret

1939/40 anvisa ett anslag av 3,200 kronor.

205:o) Handelsgymnasier: Understöd. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 201, sid. 365—370), vilket innebär en anslagshöjning med

51,100 kronor, varav 14,000 kronor betingas av den fortlöpande utvidgningen

av handelsgymnasierna i Sundsvall och Umeå, 30,300 kronor av

sänkning av elevavgifterna och 6,800 kronor av en förstärkning av det till

handelsgymnasiet i Göteborg nu utgående understödet, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Handelsgymnasier: Understöd för

budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 378,900 kronor.

206:o) Handelsgymnasier: Resestipendier åt lärare. Kungl. Majit

har (punkt 202, sid. 371) föreslagit riksdagen att till Handelsgymnasier:

Resestipendier åt lärare för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 1,500

kronor.

Kungl. Majits förslag innebär dels en anslagshöjning med 500 kronor,

dels ock en förändring av anslagets natur från reservationsanslag till obetecknat

anslag. Departementschefen har därvid förutsatt, att å anslaget

vid utgången av budgetåret 1938/39 eventuellt föreliggande reservation får

tagas i anspråk för ifrågavarande ändamål under det därpå följande budgetåret.

Under hänvisning till vad utskottet i det föregående i samband med behandlingen

av anslag till resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken

(punkt 127) anfört vill utskottet förorda, att nu ifrågavarande anslag

till resestipendier åt lärare vid handelsgymnasier bibehålies såsom reservationsanslag.

Emot Kungl. Majits förslag under förevarande punkt har utskottet

i övrigt icke funnit något att erinra.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen må till Handelsgymnasier: Resestipendier åt

lärare för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 1,500 kronor.

Utskottet.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

207:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning. Kungl.

Majit har (punkt 203, sid. 371—375) föreslagit riksdagen att till Kommunala

och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd åt kommunala

anstalter för yrkesundervisning för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av 2,600,000 kronor.

•

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr B. Lundqvist m. fl. väckt motion (II: 201), vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta att statsbidrag till yrkesundervisning i

husligt arbete skall utgå efter samma grunder som beträffande hantverk,

industri och handel och att anslaget till understöd till avlöning åt lärare i

yrkesundervisning därför höjes från 2,200,000 till 2,220,000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen gjorda yrkandet,

hänvisas, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande,

till motionen.

Kungl. Majlis förslag innebär en av den beräknade medelsåtgången betingad

anslagshöjning med 200,000 kronor. Vid beräkningen av anslagsbehovet

har departementschefen utgått från nu gällande grunder för statsbidrag

till den kommunala yrkesundervisningen. Det äskade anslagsbeloppet

förutsättes av departementschefen bliva fördelat på följande sätt:

1. Understöd till avlöning åt lärare, förslagsvis........kronor 2,200,000

2. Understöd till undervisningsmateriel, förslagsvis..... » 400,000

Summa kronor 2,600,000.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande:

Skolöverstyrelsen har framlagt förslag örn ändrade grunder för statsbidrag

till förevarande skolor, innebärande dels en återgång till de gynnsammare

grunder i fråga örn understöd till avlöning, som gällde före budgetåret

1933/34, dels en utjämning av understöden mellan olika skolstadier och

ändrad benämning av hithörande skolor, dels införande av särskilt understöd

till arvode åt rektor, dels ock viss uppmjukning av gällande, av 1937

års riksdag beslutade bestämmelser rörande understöd till undervisningsmateriel.

Överstyrelsen har lämnat följande uppgifter rörande maximiunderstödet

för undervisningstimme under åren 1919—37:

1919-21

1921—24

1924-33

1933—37

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Lägre stadiet inom hantverk, industri och han-

del (lärlingsskola m. m.).............

2: 67

3: —

2:67

2:35

Högre stadiet inom hantverk, industri och han-

del (yrkesskola m. m.)..............

3:''—

3: 33

3: —

2: 55

Lägre stadiet inom husligt arbete........

1:33

1:83

1:67

1:50

Högre stadiet inom husligt arbete........

1:33

2: —

1:83

1:65

s. 125 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 125

Rörande statsbidrag till undervisning i husligt arbete har överstyrelsen

anfört följande:

På förslag av överstyrelsens konsulent för husligt arbete hade överstyrelsen

tagit under övervägande, huruvida icke skäl förelåge att nu föreslå ett

borttagande av de särskilda understödsgruuderna för yrkesundervisning i

husligt arbete, så att de maximigrunder, som vore eller komme att bliva

fastställda för understöd till undervisning i skolor för hantverk, industri

och handel, skulle komma att gälla även undervisning i husligt arbete.

Överstyrelsen ansåge sig i princip icke hava något att invända mot en dylik

ändring av berörda maximigrunder. Den ändring, som överstyrelsen föreslagit

— från högst 1 krona 50 öre till högst 1 krona 80 öre för undervisningstimme

vid undervisning i husligt arbete — anslöte sig emellertid

enligt överstyrelsens uppfattning i regel tämligen nära till önskvärda löner

med beräknande av understöd till två tredjedelar av dessas belopp.

Överstyrelsens konsulent för husligt arbete har i särskilt yttrande framhållit

bland annat, att örn den av överstyrelsen ifrågasatta ändringen av understödsgrunderna

i det bela icke skulle komma att genomföras, syntes den förändringen

ändock böra vidtagas, att de särskilda bestämmelserna örn husligt

arbete utginge och att nu för hantverk, industri och handel gällande grunder

gåves allmän giltighet, så att de komme att jämväl omsluta husligt

arbete. I sådant fall torde den beräknade merkostnaden kunna anslås till

20,000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört:

Vid anmälan av motsvarande ärende i 1938 års åttonde huvudtitel hade

departementschefen framhållit, bland annat, önskvärdheten av att de nuvarande

grunderna för understöd till kommunala yrkesundervisningsanstalter

bibehölles oförändrade, till dess det bleve möjligt att bedöma dessa frågor

i deras samband med det förslag, i vilket verkstadsskoleutredningen torde

komma att utmynna. De sakkunniga, som tillkallats för sistnämnda ändamål,

hade den 30 september 1938 avgivit betänkande med utredning och

förslag angående centrala verkstadsskolor m. m. Vad de sakkunniga och

statskontoret yttrat gåve vid handen, att tiden ännu icke vore mogen för en

reglering av statsbidragen till den kommunala yrkesundervisningen i anledning

av skolöverstyrelsens föreliggande förslag. Här borde erinras örn att svenska

yrkesskolföreningen hos Kungl. Maj:t anhållit om tillsättande av en kommitté

för utarbetande av förslag till reglering av avlönings- och statsbidragsbestämmelser

för den kommunala yrkesundervisningen och att överstyrelsen

i utlåtande den 14 december 1938 hemställt, att nämnda framställning måtte

för närvarande icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Enligt överstyrelsens

mening borde en allmän översyn över yrkesundervisningsväsendet

vidtagas, sedan de olika frågor rörande yrkesundervisningen, som för närvarande

vore under utredning, funnit sin lösning. I samband därmed borde

lämpligen den av yrkesskolföreningen väckta frågan upptagas. Departementschefen

delade denna överstyrelsens uppfattning och ville särskilt framhålla,

att frågan om utbildningen av lärare för yrkesundervisningen utgjorde ett

nyckelproblem, som först måste lösas, innan löneregleringsfrågan kunde upptagas

till behandling. Departementschefen ville dock här icke underlåta att

framhålla, att han ansåge starka principiella och praktiska skäl hava förebragts

för det av en reservant inom överstyrelsen framställda förslaget, att det

husliga arbetet i statsbidragshänseende borde ställas i paritet med de andra

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ämnesgrenarna, och departementschefen utginge från att denna fråga särskilt

uppmärksammades vid de utredningar, som erfordrades på detta område.

Det i motionen 11:201 framställda förslaget överensstämmer med den

uppfattning, varåt skolöverstyrelsens konsulent för husligt arbete i sitt ovan

återgivna yttrande givit uttryck. Till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet

anföres bland annat:

Det syntes sannolikt, att, om statsunderstödet till yrkesundervisningen i

husligt arbete höjdes, detta skulle komma att stimulera till ökat anordnande

av kurser i detta ämne. Särskilt i nuvarande tid, då intresset bland de unga

för husligt arbete och utbildning i detta i allmänhet vore beklagligt ringa,

syntes det även ur psykologisk synpunkt vara av största värde, att det husliga

arbetet i nu förevarande avseende jämställdes med andra yrken. Att

detta såväl i de ungas ögon som ock i de äldres skulle komma att skänka

det husliga arbetet önskvärt ökat anseende, torde väl kunna anses för troligt.

Utskottet. Utskottet delar den uppfattning örn det husliga arbetets betydelse, som

kommit till uttryck i ovanberörda motion, och vill ytterligare framhålla

angelägenheten av att åtgärder vidtagas i syfte att åstadkomma en högre värdesättning

av detta arbete, än vad nu är fallet. Ett led häri torde vara, att understödsgrunderna

för yrkesundervisning i husligt arbete avpassas med hänsyn

tagen till nyss angivna synpunkter och alltså en höjning av statsbidraget till

nämnda undervisning genomföres. Utskottet är emellertid icke berett att

nu taga ställning till frågan örn det husliga arbetet i statsbidragshänseende

bör schematiskt likställas med de andra grenarna av yrkesundervisningen,

eller örn icke med hänsyn tagen till vederbörandes utbildning och arbetsprestationer

viss differentiering i understödsgrunderna alltjämt bör anses

vara befogad. Den av departementschefen i utsikt ställda utredningen torde

böra bringa klarhet även beträffande detta spörsmål. På grund av den

ställning utskottet sålunda intagit, anser sig utskottet icke kunna tillstyrka

bifall till den i ämnet väckta motionen.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot de av Kungl. Maj:t

verkställda kostnadsberäkningarna eller mot Kungl. Maj:ts förslag i övrigt,

hemställer således,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen 11:201, till Kommunala och enskilda

anstalter för yrkesundervisning: Understöd åt kommunala

anstalter för yrkesundervisning för budgetåret 1939/40

anvisa ett förslagsanslag av 2,600,000 kronor.

208:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom. Beträffande

vad Kungl. Maj:t (punkt 204) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till

förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,

vilket härmed

anmäles.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

127

209:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning. Kungl. Majit

har (punkt 205, sid. 375 och 376) föreslagit riksdagen att till Kommunala

och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd åt enskilda anstalter

för yrkesundervisning för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 495,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr E. Björnsson m. fl.

(1:145) och den andra inom andra kammaren av fröken Kerstin Hesselgren

m. jl. (II: 199), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att i riksstaten

för budgetåret 1939/40 i stället för det nu förefintliga reservationsanslaget

å 495,000 kronor uppföra ett med 55,000 kronor till 550,000 kronor förhöjt

reservationsanslag till understöd åt enskilda skolor för yrkesundervisning,

Till stöd för nämnda yrkande har i motionen 1:145 bland annat anförts,

att det vore av vikt, att den husliga undervisningen bleve väl tillgodosedd

och att man genom ökat stöd till densamma sökte möta de starka krav på

förbättrad utbildning för hemmet, som på många håll nu framställdes.

I övrigt får utskottet hänvisa till motionen 1:145.

Utskottet har i det föregående i samband med behandlingen av frågan

örn anslag till understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning

(punkt 207) betonat vikten av att åtgärder vidtagas, vilka kunna vara ägnade

att befrämja en högre värdesättning av det husliga arbetet, än vad nu

är fallet. Utskottet har även anslutit sig till tanken att en jämkning i nu

gällande understödsgrunder skulle vidtagas i syfte att höja statsbidraget till

yrkesundervisningen i husligt arbete. Vad utskottet sålunda anfört angående

förmånligare bidragsgrunder för nämnda undervisning har även tilllämpning

i vad avser enskilda anstalter för yrkesundervisning. Med hänsyn

härtill och då utskottet icke på yrkande av enskilda motionärer anser sig

böra frångå de av Kungl. Majit för nästa budgetår verkställda beräkningarna

av förevarande anslag, får utskottet, med tillstyrkande av Kungl. Majda förslag,

avstyrka bifall till motionerna 1:145 och II: 199.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å herr Björnssons m. fl. och fröken Hesselgrens

m. fl. ovannämnda motioner (1:145 och 11:199), till

Kommunala och enskilda anstalter flor yrkesundervisning: Understöd

åt enskilda anstalter för yrkesundervisning för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 495,000 kronor.

210:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid kommunala

och enskilda anstalter för yrkesundervisning. I enlighet med

Utskottet,

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 206, sid. 376 och 377), vilket innebär en av

den beräknade medelsåtgången betingad anslagshöjning med 50,000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter för

yrkesundervisning: Stipendier åt ohemedlade och mindre bemedlade

elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av 700,000 kronor.

211:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt elever vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom.

Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 207) föreslagit riksdagen i fråga om

anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen

utlåtande, vilket härmed

anmäles.

212:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till tekniska

skolan i Stockholm. Kungl. Maj:t har (punkt 208, sid. 378—381)

föreslagit riksdagen att till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag

till tekniska skolan i Stockholm för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av 164,000 kronor, därav 43,904 kronor skola utgå under villkor, att

Stockholms stad för samma tid för berörda ändamål, under iakttagande av

vad i det föregående anförts, bidrager med enahanda belopp, samt med

beräknande, att 480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska fonden.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr B. Ohlin (1:142)

och den andra inom andra kammaren av fröken Kerstin Hesselgren m.fl. (11:197),

vari hemställts, att riksdagen utöver det i åttonde huvudtiteln upptagna

anslaget till upprätthållande av undervisningen i tekniska skolan i Stockholm

måtte anvisa ett anslag till provisorisk löneförbättring för skolans

lärare, stort 52,000 kronor, att utgå till dess avvecklingen av den nuvarande

skolan tagit sin början samt därefter till den utsträckning, som behöves för

att under avvecklingstiden upprätthålla den genom löneförbättringen åvägabragta

lönenivån.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 159,000 kronor

och disponeras jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 17 juni 1938 på följande sätt:

1. Bidrag till tekniska skolan............... ......kronor 133,600

2. Bestridande av halva kostnaden för tillfällig löneför
bättring

för maskinister, vaktmästare och portvakter

vid skolan............................... » 970

s. 129 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 129

3. Bidrag till kostnaderna för arvode åt vissa vikarier vid

skolan, förslagsvis.......................... kronor 430

4. Bestridande av halva kostnaden för dyrtidstillägg till

befattningshavare vid skolan, förslagsvis......... » 24,000

Summa kronor 159,000.

På förslag av Kungl. Maj:t beslöt 1938 års riksdag (skrivelsen nr 314) inrätta

ett tekniskt läroverk i Stockholm och i samband därmed avveckla de

i tekniska skolan ingående maskin- och byggnadsyrkesskolorna. Avvecklingen

skulle påbörjas från och med budgetåret 1939/40. Detta beslut utgör

första etappen av skolans sedan länge aktuella omorganisation. Frågan angående

omorganisationen i övrigt, som utretts av 1936 års yrkesskolsakkunniga

(statens offentliga utredningar 1938: 8), är föremål för beredning inom ecklesiastikdepartementet.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning av ifrågavarande anslag med

5,000 kronor, varav 3,700 kronor belöpa å ersättningar till lärare, som genom

omorganisationen komma att förlora sin anställning vid skolan, och 1,300

kronor å beräknad förhöjning av det till dyrtidstillägg avsedda beloppet.

Stockholms stads bidrag till ifrågavarande skola utgör för närvarande

41,470 kronor jämte halva kostnaderna för dyrtidstillägg till befattningshavare

vid skolan, vilka tillägg utgå efter för oreglerade verk gällande

grunder. Jämlikt riksdagens i dess ovannämnda skrivelse nr 314/1938 fattade

beslut skall staden bidraga med två femtedelar av de ersättningar, som

enligt samma beslut må utgå till lärare, som på grund av den beslutade

omorganisationen förlora sina anställningar, och staten med tre femtedelar

av samma ersättningar. Det ovannämnda beloppet 3,700 kronor utgör i avrundat

tal den på statsverket belöpande delen av de ersättningar, som för

nästa budgetår beräknas komma att utgå. Stadens andel av ersättningarna

har beräknats komma att utgöra 2,434 kronor, varför stadens bidrag till

tekniska skolan för nästa budgetår skulle utgöra (41,470 + 2,434 =) 43,904

kronor, oavsett kostnad för dyrtidstillägg.

Departementschefen har icke ifrågasatt någon minskning av den i förevarande

anslag ingående delposten till bidrag till tekniska skolan. Departementschefen

har härom anfört följande:

Vid anmälan av frågan om inrättande av omförmälda läroverk (jfr propositionen

nr 158/1938, sid. 49 f.) anförde jag, att enligt av de sakkunniga

verkställd utredning besparingar i tekniska skolans utgiftsstat till följd

av utbrytandet ur skolan av maskin- och byggnadsyrkesskolorna i stort sett

endast kunde uppstå beträffande kostnader för lön åt de lärare, som vore

sysselsatta vid ifrågavarande delar av skolan. Utgifterna för skolan skulle

på grund härav kunna under första övergångsåret, budgetåret 1939/40,

minskas med 9,600 kronor. Jag framhöll emellertid, att vid dessa beräkningar

hänsyn icke tagits till don minskning i skolans inkomster av elevavgifter,

som föranleddes av omorganisationen och som möjligen kunde förrycka

kalkylerna. Jag förutsatte därför, att skolöverstyrelsen i sina anslogs
Bihang

till riksdagens protokoll 1939. 0 sami. Nr 8. 9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

äskanden för skolan för budgetåret 1939/40 verkställde närmare granskning

av de sakkunnigas ifrågavarande beräkningar. Enligt den undersökning, som

överstyrelsen i detta avseende nu företagit, har minskningen av inkomsterna

beräknats överstiga besparingen å lärarlönerna. Ehuru beräkningen av inkomstminskningen

vilar på en mycket osäker grund, har överstyrelsen därför

icke velat motsätta sig, att bidraget till skolan bibehålies vid oförändrat

belopp. Statskontoret har anslutit sig till denna ståndpunkt och föreslagit

vissa villkor beträffande utbetalningen av bidraget i syfte att göra bidraget

beroende av inkomsterna av elevavgifter. Jag förordar statskontorets förslag

och hemställer alltså, att den i förevarande anslag ingående anslagsposten

till bidrag till tekniska skolan för nästa budgetår uppföres med oförändrat

belopp, 133,600 kronor. Det torde ankomma på Kungl. Majit att

meddela erforderliga föreskrifter angående bidragets utbetalande.

Departementschefen har i detta sammanhang erinrat, att tekniska skolans

lärarsällskap i ansökning, som till ecklesiastikdepartementet inkommit den

1 december 1938, anhållit om löneförbättringar för skolans lärare och tjänstemän,

i vilket ärende skolöverstyrelsen den 9 december 1938 yttrat sig. Vissa

skäl förelåge enligt departementschefens mening för att skolans personal

borde erhålla förbättrade löneförmåner. Med hänsyn till den svävande frågan

angående skolans omorganisation ansåge sig departementschefen dock

icke kunna nu tillstyrka, att medel anvisades för ändamålet.

Till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet har i motionen 1:142 anförts

i huvudsak följande:

Att lönevillkoren vid tekniska skolan äro i hög grad otillfredsställande,

därom har full enighet rått vid alla de utredningar, som alltsedan år 1907

sysslat med skolans organisationsproblem. Förhållandet understrykes med

all tydlighet upprepade gånger även i 1936 års yrkesskolsakkunnigas betänkanden.

De påminnelser örn de anställdas prekära ställning, som tid efter

annan framförts till Kungl. Majit av skolans styrelse och befattningshavare,

ha av skolöverstyrelsen betecknats såsom befogade och överstyrelsen har medgivit,

att väsentligen högre löner skulle vara berättigade. Samtidigt har överstyrelsen

dock förklarat, att en nydaning av skolan vore snart förestående och

att intet i lönefrågan kunde företagas, förrän riktlinjerna för omorganisationen

klarlagts. Detta besked avgav skolöverstyrelsen redan år 1927, och de framställningar

i ärenden från lärarpersonalen, som avgåvos 1930 och 1931, erhöllo

enahanda svar.

Omorganisationsfrågan torde genom det förra året avgivna betänkandet

hava ryckt ett steg närmare sin lösning. Något definitivt beslut i ärendet

torde emellertid tidigast kunna beräknas vid nästkommande års riksdag.

Örn en omorganisation då beslutas måste det likväl komma att dröja åtskilliga

övergångsår innan densamma kan bliva fullt genomförd, och det

torde vara troligt att en avveckling av tekniska skolan i dess nuvarande

form kommer att vara avslutad tidigast med utgången av vårterminen år

1945. Vid den tidpunkten skulle ej mindre än 18 år ha förflutit, sedan skolans

befattningshavare fingo besked örn att en omorganisation vore nära

förestående. Det synes under sådana förhållanden icke vara försvarligt att

de anställda alljämt få arbeta mot underbetalning i hopp om de förmåner,

som skolans omorganisation en gång kan komma att medföra. Många av

s. 131 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

131

skolans lärare lia under tiden uppnått pensionsåldern, utan att någonsin få

del av de väntade förbättringarna; andra lia i väntan härpå avstått från

att söka sig till bättre avlönade befattningar och lia numera föga utsikter

att erhålla platser i andra skolor. Under de gångna åren har tekniska skolan

trots dess i materiellt avseende dåliga resurser — vilka icke äro begränsade

blott till lönerna — fyllt sin uppgift såsom vårt lands utan gensägelse

främsta utbildningsanstalt på det konstindustriella området, och just

under dessa årtionden har svenskt konsthantverk och svensk konstindustri

vunnit internationell berömmelse.

Undervisningen inom skolans samtliga avdelningar måste föras fram till

ett plan, som ligger betydligt högre än teckningsundervisningen i de allmänna

läroverken, och i flertalet av dess ämnen fordras en alldeles speciell

kunnighet samt kontakt såväl med aktuella företeelser på rent konstnärliga

områden, som med de ständigt förekommande skiftningarna ifråga örn material

och teknik inom konsthantverk och konstindustri. Vidare är tekniska

skolan den anstalt, som omhänderhar utbildningen av rikets samtliga teckningslärare.

Och likväl erhålla flertalet av skolans lärare en timpenning,

som betydligt understiger den som en nyexaminerad teckningslärare erhåller,

örn denne vinner anställning såsom timlärare vid läroverk i Stockholm. Endast

överlärarna vid tekniska skolan ha en timlön, som ungefärligen svarar

emot den, som en ordinarie teckningslärare vid ett läroverk i Stockholm

uppbär i sin första löneklass. Underlärare vid tekniska skolan, vilka likväl

utföra ett fullt självständigt undervisningsarbete, erhålla oberoende av anställningstidens

längd en timpenning å 4,25, dyrtidstillägget inräknat, vilket

motsvarar blott 68 procent av den ordinarie teckningslärarens timlön i dennes

första löneklass och i hans därpå följande löneklasser respektive 64 procent,

60 procent och 55 procent. Det bör tilläggas, att underlärare i händelse av

sjukdom måste avstå hela sin lön åt vikarien.

En definitiv lönereglering är under nuvarande förhållanden naturligtvis

otänkbar. Skolans stat, vilken fastställdes så tidigt som år 1879, har emellertid

senare vid flera tillfällen justerats genom provisoriska lönetillägg. Detta

skedde bland annat åren 1910, 1911, 1920 och — för skolans vaktmästare —

1936. Något principiellt hinder mot ytterligare provisorisk löneförbättring

torde icke heller föreligga, sedan 1936 års yrkesskolsakkunniga genom sitt

betänkande uppdragit de riktlinjer för en omorganisation av tekniska skolan,

vilka skolöverstyrelsen tidigare förklarat utgöra en nödvändig förutsättning

för åtgärder till lönernas förbättrande. Att en provisorisk löneförbättring

nu göres är så mycket mera påkallat, som lönereglering på senaste år

skett vid övriga undervisningsanstalter, varigenom missförhållandena vid

tekniska skolan kommit att framstå i en än skarpare dager.

En god ledning vid avvägandet av eventuella provisoriska löneförbättringar

utgöra sakkunnigas förslag till reglering av lärarlönerna i den föreslagna

konstfackskolan. Det är emellertid tydligt att man av försiktighetsskäl bör

stanna något under den där föreslagna nivån.

Enligt uppgift från skolans styrelse borde minimilönen per undervisningstim

me vara lör Överlärare 7 kronor 50 öre och för underlärare 5 kronor.

För att uppnå den föreslagna timlönen måste tillägg av växlande storlek

läggas till den nuvarande lönen för 12,028 överlärartimmar och för 15,414

undcrlärartim mar.

I genomsnitt skulle tillägget till överlärares timlön vara 2 kronor 23 öre

och till underlärares timlön 1 krona 70 öre.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Statsutskottets utlåtande Nr S.

Utskottet.

Kostnaderna härför skulle belöpa sig till respektive 27,029 kronor 20 öre

och 24,643 kronor eller till 51,672 kronor 20 öre.

Den i ovannämnda motion I: 142 förebragta utredningen och den ytterligare

utredning i ärendet, som utskottet låtit verkställa, har övertygat utskottet

om det befogade i att vissa provisoriska åtgärder vidtagas till förbättring

av löneställningen för lärarpersonalen vid tekniska skolan i Stockholm.

Såsom av nämnda motion framgår är det i främsta rummet underlärama

vid skolan, för vilka behov föreligger av en löneförstärkning. Enligt

till utskottet av skolans rektor under hand lämnade uppgifter varierar

timlönen för lärare med 20 timmars tjänstgöring i veckan och däröver, för

underlärarna — bortsett från ett enstaka fall, där lönen utgår med 4 kronor

45 öre — mellan lägst 2 kronor 34 öre och högst 3 kronor 62 öre,

exklusive dyrtidstillägg, och för överlärarna — frånsett ett enstaka fall, där

lönen utgör 3 kronor 50 öre — mellan lägst 4 kronor 38 öre och högst 6

kronor 96 öre, exklusive dyrtidstillägg. Av skolans rektor verkställda kostnadsberäkningar

utvisa, att, därest för överlärarna lönen regleras efter 6

kronor 50 öre per timme skulle kostnaden uppgå till 15,000 kronor och efter

7 kronor 50 öre per timme till i runt tal 27,000 kronor, medan för underlärarna

en reglering efter 4 kronor 50 öre per timme skulle draga en kostnad

av i runt tal 17,000 kronor och efter 5 kronor per timme i runt tal

24,600 kronor. En provisorisk lönereglering efter dessa grunder skulle

alltså uppgå till icke oväsentliga belopp. Utskottet har icke ansett sig kunna

tillstyrka, att medel i denna utsträckning nu ställes till skolans förfogande.

Däremot anser utskottet skäligt, att visst belopp anslås till förstärkning av

lönerna för de i lönehänseende svagast ställda lärarna, nämligen underlärarna,

vilkas löner rimligen provisoriskt synas böra uppbringas till ett belopp

av 4 kronor per timme. För detta ändamål erfordras, enligt verkställda

beräkningar en summa av i runt tal 10,000 kronor. Utskottet anser

sig böra föreslå, att ett belopp av denna storlek ställas till Kungl. Majlis

förfogande för att enligt av Kungl. Majit, på förslag av skolans styrelse,

fastställda grunder utgå till provisorisk löneförbättring till tekniska skolans

underlärare.

På grund av vad utskottet sålunda förordat bör förevarande anslag, emot

vars beräkning utskottet i övrigt icke funnit anledning till erinran, för

nästa budgetår uppföras med (164,000 + 10,000=) 174,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och herr

Ohlins samt fröken Hesselgrens m. fl. ovannämnda motioner

(I: 142 och II: 197) må, till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till tekniska skolan i Stockholm för

budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 174,000 kronor,

därav 43,904 kronor skola utgå under villkor, att Stockholms

s. 133 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

133

stad för samma tid för berörda ändamål, under iakttagande

av vad i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för

den 4 januari 1939 anförts, bidrager med enahanda belopp,

samt med beräknande, att 480 kronor tillskjutas av

Sjöstedtska fonden.

213:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till bergsskolan

i Filipstad m. m. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt

209, sid. 381—383), vilket innebär en anslagshöjning med 1,000 kronor,

föranledd av ökning av omkostnaderna för skolan, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m. för budgetåret

1939/40 anvisa ett anslag av 25,400 kronor.

214:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till vävskolan

i Borås. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 210, sid.

383—385), vilket innebär en anslagshöjning med 2,000 kronor, belöpande

å löneförbättring för vissa lärare, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till vävskolan i Borås för budgetåret 1939/40

anvisa ett förslagsanslag av 27,700 kronor.

215:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till John

Lennings vävskola i Norrköping. I enlighet med Kungl. Majda förslag

(punkt 211, sid. 386), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till John Lennings vävskola i Norrköping

för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 18,000 kronor.

216:o) Utbildande av lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet

med Kungl. Majda förslag (punkt 212, sid. 386), vilket innebär samma

medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildande av lärare vid yrkesundervisningen

för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 30,000

kronor.

Folkbildningsåtgärder i övrigt.

217:o) Bidrag till sällskapet för folkundervisningens befrämjande.

I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 213, sid. 387), vilket innebär

samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom •Bidrag till sällskapet för folkundervisningens

befrämjande för budgetåret 1989/40 anvisa

ett anslag av 1,500 kronor.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

218:o) Understöd åt folkbiblioteksväsendet. Kungl. Majit har (punkt

214, sid. 387—396) föreslagit riksdagen att till Understöd åt folkbiblioteksväsendet

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 1,579,800 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr J. Sandén (I: 146) och den andra inom andra kammaren av herr

G. Nilsso7i i Kristinehamn och fröken Ebon Andersson (II: 224), vari hemställts,

att riksdagen må fastställa det maximibelopp, varmed statsbidrag

skall utgå till biblioteksverksamhet vid sjukvårdsinrättningar till 2 kronor

per sängplats, att gälla från den 1 januari 1940;

dels ock en inom andra kammaren av herr K. Bergström väckt motion

(II: 278), vari hemställts, att riksdagen ville besluta att hemställa hos Kungl.

Majit om sådan ändring i bestämmelserna angående understödjandet av

folkbiblioteksväsendet, att hinder icke möter att inrätta centralbibliotek med

hänsyn till folkmängden och andra förhållanden inom länen som kunna

betinga och göra sådana bibliotek önskvärda.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i nämnda motioner gjorda

yrkandena hänvisas, i den mån redogörelse för desamma ej lämnas här

nedan, till motionerna I: 146 och II: 278.

Det av Kungl. Majit äskade beloppet har av departementschefen förutsatts

skola disponeras sålunda:

Under bud- getåret 1938/89

utgående an- slagsbelopp

Kronor

Av skolöver- styrelsen före- slagna anslags- belopp

Kronor

Av departe- mentschefen

tillstyrkta an- slagsbelopp

Kronor

1. Folk-, studiecirkel-, skol-, sjukhus- och sjö-

1,349,600

95,000

1,415,200

110,000

1,425,000

110,000

2. Centralbibliotek..................

3. Vandringsbiblioteksförr&d vid stifts- och lands- bibliotek......................

6,000

6,000

6,000

4. Resekostnads- och traktamentsersättningar vid

hiblioteksinspektion från lands- och central- bibliotek ......................

6,900

7,800

7,800

5. Förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek .

6,000

6,000

6,000

6. Bibliotekskurser..................

6,000

12,000

9,000

7. Tillägg till grundkatalog.............

3,500

4,000

4,000

8. Tidskrifter.....................

12,000

12,000

12,000

Summa kronor

1,485,000

1,573,000

1,579,800

Den ifrågasatta anslagshöjningen uppgår till (1,579,800 —1,485,000=)

94,800 kronor.

Av sammanställningen framgår, att anslagshöjningen i främsta rummet

hänför sig till understöd åt folk- m. fl. bibliotek samt till centralbibliotek.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

135

I förstnämnda avseende är höjningen betingad av anslagsbelastningen under

budgetåret 1937/38 samt den väntade medelsåtgången under budgetåret

1939/40. Höjningen av de för centralbiblioteken avsedda medlen är föranledd

av departementschefens förslag örn inrättande under budgetåret

1939/40 av två nya sådana bibliotek.

Departementschefen bar vidare föreslagit höjning av bidraget till sjukhusbibliotek

från 1 krona till 1 krona 50 öre per sängplats från och

med den 1 januari 1940. På grund av gällande rekvisitionsbestämmelser

kommer detta förslag icke att påverka medelsåtgången å förevarande anslag

förrän efter ingången av budgetåret 1940/41.

Beträffande denna fråga inhämtas av statsrådsprotokollet bland annat,

att skolöverstyrelsen med stöd av en ingående utredning, beträffande vilken

hänvisas till statsrådsprotokollet, sid. 388—390, föreslagit en ökning av

maximianslaget till sjukhusbibliotek från 1 till 2 kronor per sängplats under

förutsättning av minst lika stort ortsbidrag.

Departementschefen har för egen del anfört bland annat:

Såsom framginge av 1937 års åttonde huvudtitel (sid. 480), hade departementschefen

icke ansett sig kunna biträda ett av överstyrelsen då framlagt

liknande förslag. Departementschefen hade framhållit, att — sedan den av

statsfinansiella skäl påkallade nedsättningen i understödsbeloppen bortfallit

— gynnsammare betingelser torde inträda för ett samarbete mellan de

större kommunbiblioteken och sjukhusbiblioteken. Dylikt samarbete syntes

särskilt lämpligt för lösning av sjukhusens biblioteksfråga. Sedermera hade

1938 års riksdag i sin skrivelse nr 8 (sid. 63) i anledning av en inom riksdagen

väckt motion förklarat sig utgå från att Kungl. Majit för 1939 års

riksdag framlade det förslag i ämnet, som kunde befinnas av omständigheterna

påkallat.

Den av skolöverstyrelsen verkställda utredningen gåve vid handen, att

sjukhusbibliotekens verksamhet under de senare åren omfattats med ett allt

större intresse och att även det nu utgående statsbidraget vore tillräckligt

stort för att stimulera till en ökad användning av denna biblioteksform.

Departementschefen ville dock icke åberopa detta som ett skäl mot

en ökning av statsbidraget, eftersom det torde vara ovedersägligt, att en

sådan ökning skulle ytterligare befrämja förevarande betydelsefulla folkbildningsverksamhet.

Med hänsyn härtill och till den ståndpunkt, som av

1938 års riksdag intagits, ansåge sig departementschefen icke böra motsätta

sig en förbättring av de nuvarande statsbidragsgrunderna. En så

långt gående åtgärd som en fördubbling av det nuvarande statsbidraget

funne departementschefen sig dock icke kunna tillstyrka. I likhet med statskontoret

föresloge departementschefen en höjning av maximibidraget med

50 procent, alltså till 1 krona 50 öre per sängplats.

I fråga om inrättande av centralbibliotek innehar 1929 års riksdagsbeslut

angående omorganisation av folkbiblioteksväsendet, att varje län (utom

län med landsbibliotek) skulle erhålla ett centralbibliotek med uppgift att

supplera de lokala bibliotekens arbete genom direkt och kostnadsfri utlåning

av böcker, som behövdes i studiesyfte, genom utsändandet av vandrings
-

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

bibliotek och genom biblioteksteknisk vägledning. Årligen skulle inrättas

två nya centralbibliotek, tills centralbiblioteksorganisationen stöde fullt färdig.

Samtliga län skulle alltså hava erhållit centralbibliotek med utgången av år

1941. Med ingången av år 1939 skulle centralbibliotek (eller landsbibliotek)

funnits i 20 av 24 län.

Skolöverstyrelsen har nu erinrat, att det faktiska antalet centralbibliotek

vid ingången av år 1939 utgjorde endast 12. Med hänsyn till centralbibliotekens

utomordentliga betydelse för folkbiblioteksverksamheten talade enligt

överstyrelsens mening starka skäl för att det fortsatta utbyggandet skedde

i hastigare tempo, exempelvis genom inrättandet av tre nya central bibliotek

årligen. Överstyrelsen hade emellertid ansett sig böra stanna vid att föreslå

två nya eentralbibliotek.

Departementschefen har, såsom av det ovanstående framgår, biträtt överstyrelsens

förslag.

Till stöd för det i motionen II: 278 framställda yrkandet örn ändrade

grunder för inrättande av centralbibliotek har anförts huvudsakligen, att bestämmelsen

om att endast ett centralbibliotek finge inrättas i varje län icke

medgåve hänsyn till att förhållandena kunde skifta starkt inom olika län,

framförallt ifråga örn folkmängden. Detta hade medfört att Malmöhus län

för närvarande förfogade över blott ett centralbibliotek, nämligen i Malmö.

Det folkrika nordvästra Skåne med Hälsingborg som huvudort hade icke

kunnat komma ifråga som centralbiblioteksområde, trots att Hälsingborg

ägde ett stadsbibliotek, som väl lämpade sig för uppgiften att vara centralbibliotek,

utan vore hänvisat till Malmö, något som uppenbarligen icke

kunde vara tillfredsställande för det biblioteksbehov som man velat tillgodose

med centralbiblioteksinstitutionen.

Utskottet. Vid 1938 års riksdag förelåg till behandling en motion, vari hemställdes

att riksdagen måtte besluta en förhöjning av anslagsmaximum för bibliotek

vid sjukvårdsinrättningar från en krona till två kronor per sängplats.

I sitt utlåtande nr 8 anförde statsutskottet — under framhållande av önskvärdheten

av att även denna biblioteksform erhölle största möjliga understöd

från det allmännas sida — att utskottet utginge från att Kungl. Majit

för 1939 års riksdag framlade det förslag i ämnet, som kunde befinnas

av omständigheterna påkallat. Kungl. Majit bar nu föreslagit en höjning

av ifrågavarande anslagsmaximum från en krona till en krona 50 öre,

medan i ovannämnda motioner 1:146 och 11:224 framställts samma yrkande,

som i den vid 1938 års riksdag i ämnet väckta motionen.

Utskottet är alltjämt av den uppfattningen, att berörda biblioteksform

bör i möjligaste mån vinna understöd från statsmakternas sida, men då

enligt Kungl. Maj:ts förslag en så pass avsevärd förhöjning förordats som med

s. 137 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 137

50 procent av nu fastställt anslagsmaximum, saknar utskottet anledning

biträda det i motionerna I: 146 och II: 224 framställda yrkandet.

Såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår, innebar

1929 års riksdagsbeslut angående omorganisationen av folkbiblioteksväsendet,

att centralbibliotek skulle successivt inrättas, ett i varje län, utom i de län,

där landsbibliotek upprättats. Denna organisation är alltjämt under utbyggnad.

För närvarande finnas endast tolv central bibliotek och enligt

Kungl. Maj:ts förslag skulle nu beslut fattas örn inrättandet av ytterligare

två dylika bibliotek. Utskottet biträder Kungl. Majda ifrågavarande förslag.

Vad åter angår det i motionen II: 278 framställda yrkandet om ändrade

grunder för centralbibliotekens inrättande i syfte att möjliggöra tillkomsten

av flera centralbibliotek i ett och samma län, får utskottet framhålla, att

enligt utskottets mening utvecklingen av centralbiblioteksorganisationen i

första hand synes böra fortgå enligt de för denna utveckling angivna riktlinjerna.

Utskottet vill icke förneka, att skäl kunna föreligga för en utbyggnad

av nämnda organisation, på sätt motionären ifrågasatt. Åtgärder

i sådan riktning böra emellertid icke få inverka hämmande på den ursprungligen

avsedda centralbiblioteksorganisationens planmässiga genomförande.

Med anledning härav ställer utskottet sig avvisande till det i motionen

II: 278 framställda yrkandet.

Vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt i övrigt föreslagit kan utskottet

biträda. Utskottet hemställer förty,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å herr Sandéns samt herr Nilssons i Kristinehamn

och fröken Anderssons ävensom herr Bergströms

ovannämnda motioner (1:146 och 11:224 samt 11:278), må

till Understöd åt folkbiblioteksväsendet för budgetåret 1939/40

anvisa ett förslagsanslag av 1,579,800 kronor.

219:o) Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 215, sid. 396—398), vilket innebär samma medelsanvisning som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna

populärvetenskapliga föreläsningar, för budgetåret 1939/40 anvisa

ett reservationsanslag av 252,000 kronor;

b) föreskriva, att de av 1938 års riksdag beslutade grunderna

angående anslagets fördelning under budgetåret 1938/

39 skola äga motsvarande tillämpning för budgetåret 1939/40.

220:o) Understöd för anordnande av flyttande folkhögskolekurser.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 216, sid. 398 och 399), vilket

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

innebär en anslagshöjning med 10,000 kronor, föranledd av den ökade omfattningen

av ifrågavarande verksamhet, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Understöd för anordnande av flyttande

folkhögskolekurser för budgetåret 1939/40 anvisa ett

anslag av 70,000 kronor.

221:o) Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisationsoch

administrationskostnader. Bidrag till svenska landsbygdens

studieförbund för organisations- och administrationskostnader. I

enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 217, sid. 399 och 400), vilket

innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa

a) såsom Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisations-

och administrationskostnader ett anslag av 35,000

kronor;

b) såsom Bidrag till svenska landsbygdens studieförbund

för organisations- och administrationskostnader ett anslag av

7,000 kronor.

222:o) Bidrag till tjänstemännens bildningsverksamhet för organisations-

och administrationskostnader. Kungl. Majit har (punkt 218,

sid. 400 och 401) föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till tjänstemännens

bildningsverksamhet för organisations- och administrationskostnader för budgetåret

1939/40 anvisa ett anslag av 4,000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att tjänstemännens bildningsverksamhet,

vars medlemsantal väntades komma att vid årsskiftet 1939 utgöra över

55,000, den 1 januari 1938 omfattat tio organisationer, nämligen:

föreningen lantbruksingenjörsassistenter,

försäkringstjänstemannaföreningen,

handelstjänstemannaförbundet,

svenska bankmannaföreningen,

» industritjänstemannaförbundet,

» järnvägarnas kontorspersonalförbund,

Sveriges arbetsledareförbund,

» grafiska faktorsförbund,

» lantmäteritekniska biträdens riksförening,

■» restaurangkassörskeförening.

Departementschefen har framhållit, att förevarande bildningsändamål syntes

förtjänt av beaktande från det allmännas sida. Bildningsorganisationens

verksamhet förefölle att på lämpligt sätt komplettera den verksamhet, som

bedreves av arbetarnes bildningsförbund och svenska landsbygdens studieförbund.

Av handlingarna i ärendet inhämtades för övrigt, att samarbete

ägde rum med de s. k. samverkande bildningsförbunden, och bland dessa

s. 139 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

139

främst arbetares bildningsförbund, och att frågan om bildningsorganisationens

anslutning till samverkande bildningsförbunden vore aktuell. Departementschefen

tillstyrkte därför för ändamålet ett anslag av 4,000 kronor

för budgetåret 1939/40. Vid statsbidraget borde knytas som villkor bland

annat, att sammanslutningen visade sig hava från annat håll för ändamålet

erhållit medel till minst lika stort belopp som statsbidraget. Det borde ankomma

på Kungl. Majit att utfärda erforderliga föreskrifter i ämnet.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förevarande förslag. Utskottet vill Utskottet.

tillika uttala den förhoppningen, att det av departementschefen omförmälda

samarbetet i alltmer ökad utsträckning kommer till stånd och vidare utvecklas

till båtnad för samtliga ifrågavarande bildningsorganisationer. Utskottet

hemställer,

att riksdagen må såsom Bidrag till tjänstemännens hildningsverlcsamhet

för organisations- och administrationskostnader för

budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 4,000 kronor.

223:o) Understöd för anordnande av universitetscirklar. I enlighet

med Kungl. Majda förslag (punkt 219, sid. 401 och 402), vilket innebär en

anslagsminskning med 7,500 kronor, föranledd av en vid utgången av budgetåret

1937/38 förefintlig reservation å omkring 10,700 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Understöd för anordnande av universitetscirTclar

för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av

100 kronor.

224:o) Understöd för anordnande av studieledarkurser. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 220, sid. 402), vilket innebär samma

medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Understöd för anordnande av studieledarkurser

för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 5,000

kronor.

225:o) Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m.

för nykterhetens främjande. Kungl. Maj:t har (punkt 221, sid. 402—410)

föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande för budgetåret 1939/40 anvisa

ett anslag av 378,300 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med 5,200 kronor. De

av vederbörande organisationer, skolöverstyrelsen och departementschefen

föreslagna förändringarna i ifrågavarande anslags nuvarande disposition

framgå av nedanstående sammanställning:

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Anslagets ändamål

Anslag för

budgetåret

1938/39

Begärt anslag

för

budgetåret

1939/40

Av skolöver- styrelsen till- styrkt anslag

för budget- året 1939/40

Av departe- mentschefen

tillstyrkt an- slag för

budgetåret

1939/40

Främjande av Sveriges nykterhets- sällskaps representantförsamlings

upplysningsbyrås verksamhet. .

11,200

11,200

Främjande av centralförbundets för

nykterhetsundervisning verksam- '' het..................

30,575

34,000

50,000

50,000

Främjande av rifeskommitténs mot

den olagliga rusdryckshanterin- gen verksamhet..........

15,000

15,000

Tillfälligt anslag till nämnda cen- tralförbund .............

_

1 _

3,500

_

Främjande av de kristna samfun- dens nykterhetsrörelses verksam- het ..................

5,000

8,000

5,000

5,000

Främjande av Sveriges storloges

av 1.0. G. T. studie- och ungdoms- verksamhet .............

33,000

43,000

33,000

33,000

Främjande av Sveriges godtempla- res ungdomsförbunds verksamhet

_

2,000

_

2,000

Främjande av Sveriges blåbandsför- enings studie- och ungdomsverk- samhet ................

9,000

13,000

10,000

10,000

Främjande av nationaltemplaror- dens studie- och ungdomsverk- samhet ................

11,500

12,000

11,500

11.500

Främjande av nykterhetsföreningen

Vita bandets upplysnings- och

ungdomsverksamhet .......

6,000

7,000

6,000

6,000

Främjande av svenska läkarnas

nykterhetsförenings verksamhet

3,000

5,000

3,000

3,000

Främjande av motorförarnas hel- nykterhetsförbunds verksamhet.

19,000

25,000

19,000

19,000

Instruktörer för nykterhetsupplys- ning.................

31,500

52,500

42,000

42,000

Handledning i alkoholfrågan för

motorfordonsförare m. fl.....

12,000

_

_

_

Ö vriga ur anslaget utgående belopp

196,725

196,725

196,725

196,725

Summa

383,500

424,425

379,725

378,225,

vilket belopp borde avrundas till 378,300 kronor.

Beträffande de tre i tablån först upptagna utgiftsändamålen innebär departementschefens

förslag, att till centralförbundet för nykterhetsundervisning

skulle överföras den verksamhet, som bedrives av Sveriges nykterhetssällskaps

representantförsamlings upplysningsbyrå och rikskommittén mot den

olagliga rusdryckshanteringen.

Av statsrådsprotokollet inhämtas vidare, att skolöverstyrelsens konsulent

för nykterhetsundervisning endast med tvekan tillstyrkt fortsatt anvisande

av det nu utgående beloppet av 3,500 kronor till internationella byrån i

Lausanne för alkoholismens bekämpande, då enligt konsulentens uppfattning

byråns verksamhet, såsom den nu vore lagd, vore av mindre betydelse för

s. 141 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

141

upplysningsarbetet i hithörande fråga i Sverige. Överstyrelsen har förklarat

sig dela konsulentens uppfattning men emellertid icke ansett sig böra avstyrka

den i ämnet föreliggande ansökningen. Departementschefen har för

egen del framhållit önskvärdheten av att överstyrelsen närmare övervägde

och fattade bestämd ståndpunkt till frågan, örn icke det till byrån utgående

an slags beloppet borde på de av överstyrelsen anförda skälen indragas.

Vad angår bidraget till uppehållande av internationella byrån i Lausanne

för alkoholismens bekämpande får utskottet anföra, att utskottet icke för

sin del kan finna anledning för Sverige att indraga sitt stöd åt nämnda

byrå. Emellertid har utskottet intet att erinra mot, att på sätt departementschefen

förutsatt skolöverstyrelsen verkställer närmare utredning i ämnet.

Till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande

utgå för närvarande 140,000 kronor. Kungl. Maj:ts förslag innebär icke

någon ändring med avseende å storleken av detta belopp. Skolöverstyrelsen

har att godkänna föreläsare och föreläsningsämne. Utskottet vill understryka

vikten av, att ifrågavarande verksamhet för nykterhetsupplysning

hålles på högsta möjliga nivå och härigenom medför det gagn för nykterhetsrörelsen,

som de för berörda ändamål upptagna medlen äro avsedda att

befordra.

Utskottet biträder Kungl. Majlis under förevarande punkt framställda förslag

och får följaktligen hemställa,

att riksdagen må såsom Bidrag till undervisnings- och

upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens främjande för

budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 378,300 kronor.

226:o) Bidrag till folkliga musikskolan i Arvika. Kungl. Maj:t har

(punkt 222, sid. 410 och 411) föreslagit riksdagen att såsom bidrag till folkliga

musikskolan i Arvika för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 15,000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herrar II. Hallén och O. Werner i

Höjen väckt motion (II: 206), vari hemställts, att riksdagen i enlighet med

skolöverstyrelsens förslag ville såsom bidrag till folkliga musikskolan i

Arvika, för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 18,500 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herrar H. Hallén m. fl. väckt motion

(II: 207), vari hemställts, att riksdagen i enlighet med skolöverstyrelsens för.

slag ville till stipendier åt behövande elever vid folkliga musikskolan i

Arvika för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 4,500 kronor.

Utskottet.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i nämnda motioner

gjorda yrkandena, hänvisas till motionerna.

Kungl. Maj:ts förslag innebär samma medelsanvisning som för innevarande

budgetår.

Av statsrådsprotokollet inhämtas att skolöverstyrelsen hemställt örn dels en

höjning av förevarande anslag till 18,500 kronor, dels och anvisande av ett

anslag å 4,500 kronor till elevstipendier.

Statskontoret har i utlåtande häröver anfört:

Statskontoret ville erinra, att överstyrelsen i sin framställning rörande

skolans anslagsbehov för budgetåret 1938/39 begärde en höjning av anslaget

till skolan från 15,000 kronor till 17,000 kronor ävensom ett anslag å 4,500

kronor till elevstipendier. I yttrande häröver hade statskontoret framhållit,

att 1937 års riksdag i samband med beviljandet av anslag till skolan såsom

sin mening uttalat, att Värmlands läns landsting syntes bidraga till ifrågavarande

ändamål med alltför ringa belopp (skrivelse nr 8, sid. 53). En

ökning av statsbidraget borde enligt statskontorets mening icke ifrågakomma,

så länge ändring i av riksdagen sålunda berört avseende ej inträtt.

I statsverkspropositionen till 1938 års riksdag förklarade sig föredragande

departementschefen icke kunna för det dåvarande tillstyrka någon höjning

av anslaget, och till denna departementschefens ståndpunkt hade riksdagen

anslutit sig. Då det av styrelsen för musikskolan avgivna förslaget till

inkomst- och utgiftsstat för skolan för budgetåret 1939/40 upptoge landstingets

bidrag till skolan med enahanda belopp (3,500 kronor) som förslaget

till dylik stat för innevarande budgetår, avstyrkte statskontoret den

föreslagna anslagshöjningen. Vidkommande därefter förslaget örn anslag

till stipendier åt musikskolans elever hade statskontoret vid sitt ställningstagande

till detta spörsmål förra året uttalat, att ett dylikt anslag innebure,

att statsbidrag komme att utgå till ett nytt, av statsverket tidigare ej understött

ändamål, varför statskontoret då ansett tillräcklig anledning ej föreligga

för bifall till förslaget. Departementschefen ansåge sig i statsverkspropositionen

ej böra förorda anvisande av anslag till ändamålet och några medel

härför beviljades ej av riksdagen. Med hänsyn till vad sålunda förekommit

funne sig statskontoret ej heller i denna del kunna tillstyrka bifall till

framställningen.

Departementschefen har förklarat, att han på av statskontoret anförda skäl

ansåge sig icke kunna tillstyrka vare sig höjningen av det till musikskolan

nu utgående anslaget eller anvisande av anslag till stipendier åt skolans

elever.

Utskottet. Enligt utskottets mening torde ökade anslag till ifrågavarande ändamål

icke böra av statsmakterna beviljas innan en närmare undersökning angående

de pedagogiska förutsättningarna för skolans verksamhet blivit verkställd

och i samband därmed skolans eventuella behov av ytterligare understöd

klarlagts. Resultatet av denna undersökning torde i första hand böra

prövas av Kungl. Majit. Utskottet utgår ifrån, att Kungl. Majit därefter

för riksdagen framlägger det förslag i ämnet, som kan befinnas av omstän
-

s. 143 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

143

digheterna påkallat. Utskottet biträder alltså Kungl. Marits förevarande

förslag och ställer sig avvisande till de ovannämnda motionerna II: 206

och 207.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majda förslag

och med avslag å herrar Halléns och Werners samt herr

Halléns m. fl. ovannämnda motioner (II: 206 och II: 207),

såsom Bidrag till folkliga musikskolan i Arvika för budgetåret

1939/40 anvisa ett anslag av 15,000 kronor.

227:o) Statens studielån: Nämnden för statens studielån. Statens

studielån: Ersättning till postverket för dess bestyr med statens

studielån. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 223, sid. 411),

vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet

att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa

a) till Statens studielån: Nämnden för statens studielån ett

anslag av 7,200 kronor;

b) till Statens studielån: Ersättning till postverket för dess

bestyr med statens studielån ett förslagsanslag av 3,200

kronor.

228:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. Statens biografbyrå: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (puukt 224, sid. 411—

414), vilket innebär en höjning av anslaget till avlöningar med 8,100 kronor

och en sänkning av anslaget till omkostnader med 1,800 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för statens biografbyrå,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 chef, tillika granskningsman...............A 28

1 kassör...............................All

1 maskinist.............................A 10

1 kontorist..............................A 9

1 maskinist.............................A 8

1 maskinist, tillika vaktmästare..............A 7;

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

b) godkänna följande avlöningsstat för statens biografbyrå,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis...................kronor 35,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t ........... » 20,500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar m. m. kronor 2,800

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis . . . » 200 » 3,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........... »_2,300

Summa förslagsanslag kronor 60,800;

c) till Statens biograf hyra: Avlöningar för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 60,800 kronor;

d) till Statens biografbyrå: Omkostnader för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 8,500 kronor.

229:o) Befrämjande av vissa i samband med biografväsendet

stående ändamål. Kungl. Majit har (punkt 225, sid. 414—416) föreslagit

riksdagen att till Befrämjande av vissa i samband med biografväsendet

stående ändamål för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av

27,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 11,000 kronor,

vilken helt belöper på av departementschefen ifrågasatt bidrag till upptagningsfilm

för lantbruk och skogsbruk. För detta ändamål har departementschefen

förutsatt anvisande av 15,000 kronor, varemot dock svarar ett bortfallande

av en av 1938 års riksdag för vissa tillfälliga ändamål beviljad

anslagshöjning av 4,000 kronor.

Utskottet finner en mindre beskärning av det av Kungl. Majit äskade

anslaget för ifrågavarande ändamål vara motiverad och får i sådant avseende

föreslå en sänkning av anslaget med 2,000 kronor till 25,000 kronor.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må till Befrämjande av vissa i samband

med biografväsendet stående ändamål för budgetåret 1939/40

anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

s. 145 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

145

Gymnastiska centralinstitutet.

230:o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 226, sid. 417—424), vilket innebär en anslagshöjning

med 20,300 kronor, huvudsakligen beroende på löneregleringen för

civilförvaltningen, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för gymnastiska

centralinstitutet, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1939/40:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 professor i kroppsövningarnas fysiologi och hygien A 30

1 lärare................................A 26

2 lärare................................A 24

2 lärarinnor .............................A 21

1 kansliskrivare, tillika registrator.............All

2 expeditionsvakter, tillika portvakter.......... A 5

1 expeditionsvakt, tillika eldare...............A 5

Tjänsteman å övergångsstat.

1 lärarinna.............................A 18;

b) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor

2. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat,

förslagsvis...................... »

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Grundbelopp.......kronor 69,650

b. Vikariatsersättningar

m. m., förslagsvis . . . »_800 » .

4. Avlöning till övrig icke-ordinarie personal

.’...................... *

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... »

77,400

7,700

70,450

3,950

5,200

Summa förslagsanslag kronor 164,700;

c) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 164,700 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 6 sand. Nr 8. 10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

231 :o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 227, sid. 424), vilket innebär en anslagsminskning

med 1,900 kronor, föranledd av stegring av de såsom särskilda uppbördsmedel

uppförda lokalhyrorna m. m., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av 5,000 kronor.

232:o) Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 228, sid. 424 och 425), vilket innebär

en anslagsminskning med 15,500 kronor, i huvudsak föranledd av bortfallandet

av vissa för innevarande budgetår tillfälligt anvisade anslagsbelopp,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Materiel,

böcker m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 7,400 kronor.

233:o) Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier. Gymnastiska

centralinstitutet: Särskild undervisning i idrott och gymnastik

m. m. Gymnastiska centralinstitutet: Anordnande av kostnadsfria

övningar i gymnastik för medlemmar av Stockholms förenade

studentkårer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 229, sid. 425

och 426), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1939/40 anvisa

a) till Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier ett anslag

av 3,000 kronor;

b) till Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning

i idrott och gymnastik m. m. ett anslag av 5,500 kronor;

c) till Gymnastiska centralinstitutet: Anordnande av kostnadsfria

övningar i gymnastik för medlemmar av Stockholms

förenade studentkårer ett anslag av 1,000 kronor.

Understöd åt vetenskap, vitterhet

och konst m. m.

234:o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och

läroböcker. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 230, sid. 427),

vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet

att riksdagen må såsom Understöd för utgivande av tidskrifter,

lärda verk och läroböcker för budgetåret 1939/40

anvisa ett reservationsanslag av 190,000 kronor.

s. 147 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

147

235:o) Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt

förtjänst. Kungl. Majit har (punkt 231, sid. 427 och 428) föreslagit riksdagen

att till understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt

förtjänst för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 30,000 kronor.

i.

Kungl. Majits förslag innebär samma medelsanvisning som för innevarande

budgetår.

Förevarande anslag, som från och med år 1920 till och med budgetåret

1936/37 utgick med 20,000 kronor, höjdes år 1937 till 25,000 kronor och

år 1938 till 30,000 kronor. Utskottet får erinra, att utskottet i sitt utlåtande

nr 8/1938 uttalade, att det icke kunde vara meningen, att ifrågavarande

understöd uteslutande eller ens i främsta rummet skulle komma äldre, redan

erkända eller kända författare till del. Det syntes angeläget, att anslaget

användes även för att stödja och uppmuntra yngre, lovande litterära begåvningar.

Såsom av den i statsrådsprotokollet intagna fördelningen av anslaget

för innevarande budgetår närmare framgår, utgår numera understöd

ur anslaget i icke oväsentlig omfattning på sätt utskottet i sitt ovannämnda

utlåtande avsett. Utskottet har här allenast velat konstatera detta förhållande.

Kungl. Majits förslag örn anvisande av ett anslag å 30,000 kronor för

ändamålet för nästa budgetår får utskottet biträda och hemställer,

att riksdagen må till Understöd åt inhemska skönlitterära

författare av utmärkt förtjänst för budgetåret 1939/40 anvisa

ett anslag av 30,000 kronor.

236:o) Understöd åt professorn K. O. Östergren för fortsatt utgivande

av Nusvensk ordbok. I enlighet med Kungl. Majits förslag

(punkt 232, sid. 428 och 429), vilket innebär samina medelsanvisning som

för innevarande budgetår, får utskottet — med förmälan att, enligt vad

utskottet inhämtat, hittills utkommit 72 häften av förevarande ordbok samt

att utgivningsarbetet fortskridit till bokstaven S — hemställa,

att riksdagen må till Understöd åt professorn K. O. Östergren

för fortsatt utgivande av Nusvensk ordbok för budgetåret

1939/40 anvisa ett anslag av 12,000 kronor.

237:o) Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 233, sid. 429), vilket innebär samma medelsanvisning

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt skriftställaren E. H.

Thörnberg för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 3,000

kronor.

Utskottet.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

238:o) Bidrag till föreningen Pietää. I enlighet med Kungl. Majda

förslag (punkt 234, sid. 429), vilket innebär samma medelsanvisning som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till föreningen Pietas för

budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 1,000 kronor.

239:o) Bidrag till svenska naturskyddsföreningen. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 235, sid. 429 och 430), vilket innebär en anslagshöjning

med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska naturskyddsföreningen

för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 2,000

kronor.

240:o) Bidrag till vetenskapsakademien för förvaltning av nationalparker

och naturskyddsärenden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 236, sid. 430 och 431), vilket innebär samma medelsanvisning

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till vetenskapsakademien

för förvaltning av nationalparker och naturskyddsärenden för

budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 12,000 kronor.

241 :o) Inlösen av viss del av skalgrusbankarna vid Bräcke i Bohuslän.

I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr E. Sjödahl m. fl. (I: 104) och den andra inom andra kammaren av

herr E. V. Olsson i Staxäng m. fl. (II: 165), har hemställts, att riksdagen måtte

anslå medel till inlösen av den del av skalgrusbankarna vid Bräcke i Bohuslän,

sora enligt vetenskapsakademiens naturskyddskommitté bör bevaras såsom

naturminnesmärke.

Till stöd för yrkandet har i motionen I: 104 anförts huvudsakligen följande:
Sverige

rymmer inom sina gränser en typ av naturminnesmärken av

utomordentligt värde för geologisk och zoologisk forskning, nämligen de

för Bohuslän säregna stora skalgrusbankarna från den senglaciala tiden. I

Uddevallatrakten nå dessa skalgrusbankar en avsevärt större mäktighet än

annorstädes, och den stora banken vid Bräcke strax öster om staden anses

vara den mäktigaste i hela världen, 12,9 meter enligt år 1922 av N. Odhner

utförd uppmätning.

För blott ett fåtal decennier sedan ansågos dessa skalgrusbankar icke representera

något större ekonomiskt värde. Skalgruset användes sålunda

tidigare till järnvägsbankar, vägbyggnadsarbeten och dylikt, men det har senare

erhållit stor betydelse såsom råmaterial för tillverkning av kalkmjöl

till hönsfoder. Till följd av avverkning för detta ändamål ha de bohusländska

skalgrusförekomsterna blivit så starkt utnyttjade, att om detta får

oförhindrat fortgå en fullständig förintelse av desamma inom kort tid kommer

att bliva följden. Särskilt stark har avverkningen i Uddevallatraktens

s. 149 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

149

omfattande skalgrusbankar varit. Sålunda äro t. ex. de berömda förekomsterna

vid Kapellbackarna söder örn staden helt tömda, och av banken vid

Bräcke återstår numera allenast en enda obetydlig rest.

Av vetenskapsmän såväl i vårt eget land som i utlandet bar vid upprepade

tillfällen framhållits, att bevarandet av en typisk representant för

de stora senglaciala skalgrusbankarna vore av utomordentlig vikt för framtida

forskning. Den ännu återstående delen av banken vid Bräcke är den

sista för sådant ändamål fullt användbara resten av Uddevallatraktens en

gång omfattande skalgrusbankar.

Skalgrusbanken vid Bräcke inköptes på sin tid av Uddevalla stad och

tillhör alltjämt staden, som gjort den till föremål för ekonomisk exploatering.

Uddevalla stad har sålunda för närvarande utarrenderat Bräckebanken

till en privatperson, vilken inom området ur de starkt kalkhaltiga

snäckskalen bedriver utvinning bl. a. av snäckskalsmjöl till hönsfoder.

Den skalgrusbank, som vid Bräcke finnes kvar, har en areal av omkring

5,000 m2 och en mäktighet av i medeltal 6,7—7 meter. Av yttranden från

statsgeologen dr Ragnar Sandegren och vid dem fogad karta framgår utsträckningen

av det område, varom fråga är. Dr Sandegrens utlåtanden

ingå såsom bilaga i en till Konungen ställd skrivelse av den 24 september

1938 från svenska naturskyddsföreningens Göteborgskommitté, i vilken hemställdes

örn åtgärder för fridlysning av Bräckebanken.

Vid förhandlingar i september 1938 mellan representanter för naturskyddsintresset

samt arrendatorn till området förklarade sig den sistnämnde villig

att låta brytningen av skalgrus anstå till september 1939 mot det att arrendekontraktet

med Uddevalla stad förlängdes på ytterligare ett år (detta

gäller nu till den 1 september 1942). Sedan Uddevalla stadsfullmäktige visat

tillmötesgående och medgivit förlängningen, har sålunda nu ett kort anstånd

uppnåtts. Ett andrum har verkligen vunnits för att örn möjligt få

denna betydelsefulla naturskyddsfråga löst på det enda sätt, som torde

vara tänkbart, nämligen genom statsmakternas ingripande.

Två vägar synas tänkbara — direkt inlösen av området från dess nuvarande

ägare eller expropriation efter initiativ av vetenskapsakademien. I

båda dessa fall bleve den summa, Uddevalla stad skäligen kan anses böra

erhålla, föremål för en offentlig uppskattning. Uppgifter härom och angående

områdets efter noggrann prövning uppskattade verkliga värde ha

kunnat införskaffas genom Göteborgskommittén. I detta sammanhang bör

ock erinras att arrendatorn måste hållas skadeslös för förlusten av nyttjanderätten

enligt arrendekontraktet.

Under förutsättning att riksdagen beviljar medel torde Kungl. Maj:t uppdraga

åt Kungl. Maj:ts befallningshavande i Göteborgs och Bohus län att

låta verkställa expropriation för kronans räkning av den del av skalgrusbankarna

vid Bräcke, som enligt vetenskapsakademiens naturskyddskommitté

bör bevaras såsom naturminnesmärke.

Av ett vid motionen 1:104. såsom bilaga fogat intyg av överläraren J.

Alin och länsjägmästare!! J. Lindner inhämtas, att arrendatorn av ifrågavarande

skalgrusbank kontraktsenligt har rätt att ur banken uttaga ytterligare

material för 4,000 ton hönsfoder, att han för varje ton skall erlägga 15

kronor till Uddevalla stad, att hans nettoinkomst per tou enligt hans egon

uppgift utgjorde 17 kronor, att ur det ifrågavarande området möjligen ytter
-

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

ligare cirka 10,000 ton hönsfoder kunna utvinnas, samt att staden för att

avstå från därmed förenade inkomster enligt uppgift från drätselkammarens

ordförande ville hava en ersättning av 150,000 kronor.

Enligt vad utskottet inhämtat, är den av svenska naturskyddsföreningens

Göteborgskommitté i motionen 1:104 omnämnda, till Kungl. Majit ingivna

framställningen för närvarande föremål för remissbehandling. Förevarande

fråga kommer alltså, sedan vederbörande myndigheters utlåtanden inhämtats,

att bliva föremål för Kungl. Maj:ts bedömande. Därest utredningen i

ärendet kommer att giva vid handen att ett ingripande från statsmakternas

sida kan befinnas nödvändigt och önskvärt för bevarande av ett i sitt slag

enastående naturminnesmärke, torde Kungl. Majit icke sakna möjligheter

att, i avvaktan på att frågan eventuellt förelägges riksdagen, vidtaga av

omständigheterna påkallade åtgärder i angivna syfte. På grund av vad

sålunda anförts finner utskottet sig icke kunna tillstyrka det motions»

vis framställda yrkandet, utan hemställer,

att herrar Sjödahls m. fl. och Olssons i Staxäng m. fl.

ovannämnda motioner (1:104 och lii 165) icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

242:o) Bidrag till utgivning och registrering av svenska folksagor.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 237, sid. 431 och 432), vilket

innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till utgivning och registrering

av svenska folksagor för budgetåret 1939/40 anvisa ett

anslag av 8,000 kronor.

243:o) Bidrag till forskningar rörande lapskt språk och lapsk kultur.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 238, sid. 432), vilket

innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till forskningar rörande

lapskt språk och lapsk kultur för budgetåret 1939/40 anvisa

ett anslag av 4,000 kronor.

244:o) Bidrag till bearbetning av visst material från filosofie doktorn

Sven Hedins expeditioner i det inre Asien åren 1927—34. I

enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 239, sid. 432 och 433), vilket

innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

s. 151 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

151

att riksdagen må såsom Bidrag till bearbetning av visst

material från filosofie doktorn Sven Hedins expeditioner i det

inre Asien åren 1927—34 för budgetåret 1939/40 anvisa ett

reservationsanslag av 50,000 kronor.

245:o) Resestipendier åt journalister. Kungl. Majit har (punkt 240,

sid. 433) föreslagit riksdagen att till resestipendier åt journalister för budgetåret

1939/40 anvisa ett anslag av 5,000 kronor.

Kungl. Majits förslag innebär samma medelsanvisning som för innevarande

budgetår, men att anslaget, som för närvarande är betecknat såsom

reservationsanslag, framdeles skall anvisas såsom obetecknat anslag.

Utskottet anser i huvudsak samma skäl, som av utskottet i det föregående

i samband med behandlingen av anslag till resestipendier åt lärare

vid de allmänna läroverken (punkt 127) anförts för bibehållande av sistnämnda

anslag såsom reservationsanslag, kunna åberopas för nu ifrågavarande

anslags anvisande såsom reservationsanslag och kan därför icke ansluta

sig till Kungl. Majits förslag örn anslagets förändring till obetecknat.

Emot det av Kungl. Majit äskade anslagsbeloppet har utskottet intet att

erinra. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Resestipendier åt journalister för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

Diverse.

246:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Uppsala universitets delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Lunds universitets delfond. Ersättning till statens allmänna

fastighetsfond: Karolinska sjukhusets delfond. Beträffande

vad Kungl. Majit (punkt 241) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till

förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,

vilket härmed

anmäles.

247:o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 242, sid. 434 och 435), vilket

innebär anvisande såsom särskilt anslag av medel till arrendering för dövstumundervisningsändamål

av den i domänfonden ingående egendomen

Broby i Uppland, hemställer utskottet,

Utskottet.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må såsom Ersättning till statens domäners

fond för upplåten mark för budgetåret 1939/40 anvisa ett

förslagsanslag av 2,500 kronor.

248:o) Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av

S:te Geneviévebiblioteket i Paris. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 243, sid. 435), vilket innebär samma medelsanvisning som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska

avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket i Paris för

budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 1,500 kronor.

249:o) Sveriges anslutning till baltisk-geodetiska kommissionen.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 244, sid. 435 och 436),

vilket innebär en anslagshöjning med 1,500 kronor, sammanhängande med

att anslaget för innevarande budgetår sänkts på grund av en förefintlig

reservation, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till baltisk-geodetiska

kommissionen för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av 2,000 kronor.

250:o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga

sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 245,

sid. 436 och 437), vilket innebär dels en anslagshöjning med 1,000 kronor,

föranledd av Sveriges anslutning till ytterligare en internationell vetenskaplig

sammanslutning (Union académique internationale) dels ock en föränding

av anslagets natur från reservationsanslag till förslagsanslag, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella

vetenskapliga sammanslutningar förbudgetåret 1939/

40 anvisa ett förslagsanslag av 8,500 kronor.

251:o) Bidrag till svenska institutet i Rom m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 246, sid. 437 och 438), vilket innebär en

anslagshöjning med 15,000 kronor, föranledd av att sistnämnda belopp för

innevarande år stått till institutets förfogande i form av överskott å anvisade

lotterimedel, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska institutet i Bom

m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 55,000

kronor.

252:o) Bidrag till skandinaviska konstnärsföreningen i Rom. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 247, sid. 438), vilket innebär samma

medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 153 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

153

att riksdagen må såsom Bidrag till skandinaviska konstnärsföreningen

i Bom för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag

av 1,000 kronor.

253:o) Hyra för ett arbetsbord vid zoologiska stationen i Neapel.

I enlighet med Kungl. Maj.ts förslag (punkt 248, sid. 438), vilket innebär

samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Hyra för ett arbetsbord vid zoologiska

stationen i Neapel för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag

av 1,800 kronor.

254:o) Bidrag till Institut d’études scandinaves vid Paris universitet.

I enlighet med Kungl. Marits förslag (punkt 249, sid. 438), vilket

innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till Institut d’études scandinaves

vid Paris universitet för budgetåret 1939/40 anvisa

ett anslag av 2,000 kronor.

255:o) Uppehållande vid universitetet i Tartu av en professur i

svenska språket och litteraturen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 250, sid. 439), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för Uppehållande vid universitetet i

Tartu av en professur i svenska språket och litteraturen för

budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 8,500 kronor.

256:o) Understöd åt svenska läroverket i Hapsal. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 251, sid. 439 och 440), vilket innebär samma

medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Understöd åt svenska läroverket i

Hapsal för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 12,000

kronor.

257:o) Understöd åt svenska folkhögskolan i Birkas. I enlighet

med Kungl. Majda förslag (punkt 252, sid. 440), vilket innebär samma

medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Understöd åt svenska folkhögskolan

i Birkas för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av

7,000 kronor.

258:o) Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella

kongresser i Sverige m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 253, sid.

440—448) föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till bestridande av kostna
-

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

der för vissa internationella kongresser i Sverige m. m. för budgetåret 1939/

40 anvisa ett reservationsanslag av 55,000 kronor.

I riksstaten för innevarande budgetår finnas uppförda tre reservationsanslag

å tillhopa 27,000 kronor såsom bidrag till bestridande av kostnader för

internationella kongresser, nämligen för internationella astronomiska unionens

kongress i Stockholm år 1938, internationella botaniska kongressen i

Stockholm år 1940 och internationella pennklubbskongressen i Stockholm

år 1939.

Kungl. Majda förslag innebär anvisande av ytterligare medel till sistnämnda

två ändamål samt därutöver till vissa andra internationella kongresser

m. m. under ett gemensamt anslag av reservationsanslags natur.

Departementschefen har förutsatt, att anslaget skall för nästa budgetår disponeras

på följande sätt:

1. Internationella botaniska kongressen i Stockholm år 1940 kronor 10,000

2. Internationella pennklubbskongressen i Stockholm år 1939 » 6,000

3. Av International Federation of University Women anordnad

kongress i Stockholm år 1939 ............ » 5,000

4. Internationella kirurgsällskapets kongress i Stockholm

år 1941................................... » 10,000

5. Internationella cellforskarkongressen i Stockholm år 1940 » 6,000

6. Internationella entomologkongressen i Stockholm år 1941 » 4,000

7. Internationella kongressen för europeisk etnologi och

folklore i Stockholm år 1940 ................... » 4,000

8. Nordiska yrkesskolmötet i Helsingfors år 1939 ...... » 10,000

Summa kronor 55,000.

Det av Kungl. Majit äskade anslaget har synts utskottet kunna något

beskäras. Utskottet förordar, att anslaget nedsättes med 5,000 kronor till

50,000 kronor, vilket belopp torde av Kungl. Majit på lämpligt sätt fördelas

till ovan angivna ändamål. Utskottet vill dock betona, att utskottet anser

en minskning av det till nordiska yrkesskolmötet i Helsingfors avsedda

beloppet å 10,000 kronor icke böra ifrågakomma.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må såsom Bidrag till bestridande av kostnader

för vissa internationella kongresser i Sverige m. m. för

budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 50,000

kronor.

259:o) Befrämjande av internationellt-kulturellt samarbete genom

studentutbyte. Bidrag till svenska kommittén för nordiskt-akademiskt

samarbete. Kungl. Majit har (punkt 254, sid. 449—451) föreslagit

s. 155 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 155

riksdagen att till Befrämjande av internationellt-kulturellt samarbete för

budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 37,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär ett sammanförande av de två i riksstaten

för budgetåret 1938/39 uppförda särskilda anslagen till Befrämjande av internationellt

kulturellt samarbete genom studentutbyte och till Bidrag till

svenska kommittén för nordiskt-akademiskt samarbete å respektive 32,000

kronor och 5,000 kronor till ett gemensamt anslag å 37,000 kronor, benämnt

Befrämjande av internationellt-kulturellt samarbete. I fråga om medelsanvisningens

storlek har Kungl. Majit däremot icke föreslagit någon förändring

i förhållande till innevarande budgetår.

Utskottet får erinra, att 1938 års riksdag i samband med behandlingen

av Kungl. Majits i 1938 års åttonde huvudtitel framlagda förslag örn anvisande

av ett särskilt anslag till befrämjande av internationellt-kulturellt

samarbete genom studentutbyte framhöll, att det till ett kommande år förtjänade

övervägas, huruvida det icke vore ändamålsenligt att bestrida stipendierna

till studenter från de nordiska länderna från ett särskilt å riksstaten

uppfört anslag, varifrån lämpligen kunde utgå jämväl statens bidrag

till vissa likartade ändamål, exempelvis till stipendier åt vissa folkhögskolelever

för vistelse vid grannländernas folkhögskolor ävensom det av riksdagen

anvisade bidraget till svenska kommittén för nordiskt-akademiskt

samarbete.

Gentemot de skäl, som nu av departementschefen anförts mot ett inbegripande

av statens bidrag till stipendier åt vissa folkhögskolelever för vistelse

vid grannländernas folkhögskolor i det av riksdagen sålunda ifrågasatta

särskilda anslaget till befrämjande av nordiskt-kulturellt samarbete,

anser sig utskottet icke böra rikta någon erinran. Utskottet kan emellertid

icke finna, att den av departementschefen föreslagna sammanslagningen av

de å riksstaten för innevarande budgetår uppförda särskilda anslagen till

befrämjande av internationellt-kulturellt samarbete genom studentutbyte samt

till bidrag till svenska kommittén för nordiskt-akademiskt samarbete är

ägnad att främja syftet med 1938 års riksdags ovannämnda uttalande.

Några skäl i övrigt hava icke av departementschefen anförts till stöd för

en dylik sammanslagning. Vid sådant förhållande saknar utskottet anledning

att förorda den ifrågasatta åtgärden.

Utskottet har däremot icke någon invändning att resa mot de av Kungl.

Majit gjorda beräkningarna av anslagsmedel för ifrågavarande ändamål.

I anslutning till Kungl. Majlis förslag förordar utskottet, att ifrågavarande

två anslag upptagas såsom obetecknade.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) till Befrämjande av internationellt-kulturellt samarbete

Utskottet.

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

genom studentutbyte för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag

av 32,000 kronor;

b) till Bidrag till svenska kommittén för nordiskt-akademiskt

samarbete för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 5,000

kronor.

260:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 255, sid. 451 och 452), vilket innebär

samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 250,000 kronor.

261:o) Extra utgifter. I anslutning till Kungl. Maj:ts förslag (punkt

256, sid. 452), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1939/

40 anvisa ett reservationsanslag av 150,000 kronor, dock att

i anslaget må göras den jämkning, som erfordras för avjämnande

av huvudtitelns slutsumma.

262:o) Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare

i statens tjänst. Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa

befattningshavare vid folkskoleväsendet m. m. Dyrtidstillägg åt

befattningshavare i statens tjänst. Dyrtidstillägg åt lärare vid

vissa statsunderstödda undervisnings- m. fl. anstalter. Barntillägg

åt befattningshavare i statens tjänst. Reglering av vissa kursförluster.

Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 257 och 258) föreslagit riksdagen

i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare

under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

Stockholm den 14 mars 1939.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Nilsson i Malmö,

Oscar Olsson, Svensson i Kompersmåla, Asplund, Pauli, Lindström, von Heland, Nisser,

Boman och Bergman; samt

från andrakammaren: herrar Råstock, Svensson i Grönvik, Eriksson i Stockholm,

Danielsson, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Närlinge, Holmdahl,

Welj ne, Persson i Tidaholm och Mårtensson;

dock att

vid behandlingen av punkterna 107:o)—121:o), 132:o)—216:o) och 230:o)—262:o) i stället

för herr Bergman deltagit herr Andersson i Fältenborg samt

vid behandlingen av punkterna 160:o)—262:o) i stället för herr von Heland deltagit

herr Nilsson i Fredriksfält.

s. 157 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

157

Reservationer:

vid punkt 32:o) (Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund) av herr Nilsson

i Malmö, som ansett, att utskottet bort tillstyrka motionen I: 81;

vid punkt 160:o) (Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd

vid folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor m. m.)

1) av herrar Johansson i Fredrikslund, Svensson i Kompersmåla, Nisser,

Svensson i Grönvik, Persson i Falla, Närlinge och Holmdahl, vilka ansett,

ätt utskottets yttrande bort i nedan angivna del erhålla följande lydelse

(sid. 100 och följande):

»De av departementschefen--— (= utskottet) —--under när
mare

omprövning.

Vad härefter angår frågan örn skyldighet för folk- och småskollärare att idan

särskild ersättning meddela undervisning i slöjd liksom i annat ämne, därest

deras undervisning i sin helhet icke överstiger den stadgade maximitjänstgöringen

eller i förekommande fall det veckotimtal, till vilket undervisningsskyldigheten

av vederbörande myndighet nedsatts, kan utskottet ansluta

sig till vad departementschefen härom anfört.

Med vad utskottet---(= utskottet)---resa någon erinran.»

2) av herr Oscar Olsson, som ansett, att utskottets yttrande bort i nedan

angivna del erhålla följande lydelse (sid. 100 och följande):

»De av departementschefen —--(= utskottet)--— lästidens

längd. Utskottet anser sig dock kunna uttala, att visserligen ett inräknande

av slöjdundervisningen i ovan angivna maximitjänstgöring icke i avsevärd

mån synes komma att i ekonomiskt hänseende oförmånligt påverka folkskollärarnas

löneförmåner, men att å andra sidan statens besparing på

grund av den ifrågasatta åtgärden torde bliva tämligen obetydlig. Däremot

skulle det bliva i högre grad ekonomiskt kännbart för småskollärarinnorna

att bestrida slöjdundervisning utan rätt till särskild ersättning härför. En

dylik reducering av folkskollärarnas och småskollärarinnornas löneinkomster

anser utskottet sig icke kunna tillstyrka. Utskottet utgår ifrån att Kungl.

Maj:t vid vederbörliga författningsbestämmelsers utfärdande beaktar vad

utskottet sålunda anfört.

Med vad utskottet---(= utskottet)----någon erinran.»

vid punkt 226:o) (Bidrag till folkliga musikskolan i Arvika) av herrar

Oscar Olsson, Asplund, Pauli, Lindström, Nisser, Bergman, Eriksson i Stockholm,

Danielsson, Närlinge och Holmdahl, vilka ansett, att utskottets yttrande

och förslag bort hava följande lydelse:

»Enligt utskottets mening torde ökade anslag till skolans verksamhet

icke böra av statsmakterna beviljas innan en närmare undersökning angå
-

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ende de pedagogiska och ekonomiska förutsättningarna för verksamheten

blivit verkställd och i samband därmed skolans eventuella behov av ytterligare

understöd klarlagts. Resultatet av denna undersökning torde i första

hand böra prövas av Kungl. Majit. Utskottet utgår ifrån, att Kungl. Majit

därefter för riksdagen framlägger det förslag i ämnet, som kan befinnas av

omständigheterna påkallat. Utskottet biträder alltså Kungl. Maj:ts förslag i

fråga örn anslag till skolans verksamhet och ställer sig avvisande till motionen

II: 206.

Vad angår motionen 11:207 anser utskottet skäl föreligga för anvisande

av ett belopp av 2,000 kronor till stipendier åt behövande och begåvade

elever vid skolan, att utgå enligt av Kungl. Majit närmare fastställda grunder»

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må,

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag

å herrar Halléns och Werners ovannämnda motion (II: 206),

såsom Bidrag till folkliga musikskolan i Arvika för budget

året 1939/40 anvisa ett anslag av 15,000 kronor;

b) i anledning av herr Halléns m. fl. ovannämnda motion

(II: 207), till Stipendier åt behövande och begåvade elever vid

folkliga musikskolan i Arvika för budgetåret 1939/40 anvisa

ett anslag av 2,000 kronor».

Stockholm 1939, Ivar Hagaströms Boktryckeri A. B.

S90862

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:436 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till extra utgifte a1 i texten
  2. Rskr. 1939:8 Skrivelse till Konungen angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen för hudgetåret 193914.0 gjorda framställningar under riksstatens åttonde huvudtitel, in s. 1 i texten