Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Marits proposition angående lönetursberäkning för arbetsläraren Sigrid Mana Svenonius och tekniska biträdet Hanna Maria Gräns.

1939-03-21 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1939:80, Utlåtande i anledning av Kungl. Marits proposition angående lönetursberäkning för arbetsläraren Sigrid Mana Svenonius och tekniska biträdet Hanna Maria Gräns.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 80.

1

Nr 80.

Ankom till riksdagens kansli den 21 mars 1939 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Marits proposition angående

lönetursberäkning för arbetsläraren Sigrid Mana

Svenonius och tekniska biträdet Hanna Maria

Gräns.

(2:a avd.)

Iso). Lönetursberäkning för Sigrid Maria Svenonius. I en den 20 januari

1939 dagtecknad proposition (nr 53) har Kungl. Majit (punkt 1,

sid. 1—5 av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för nämnda dag) föreslagit riksdagen

medgiva, att ordinarie arbetsläraren vid hantverksskolan i Växjö för

blinda kvinnor Sigrid Maria Svenonius må för rätt till ålderstillägg, räknat

från och med den 1 juli 1935, tillgodoräkna 9 år 6 månader av

den tid, varunder hon tjänstgjort såsom lärare vid hantverksskolan i

Uppsala för blinda kvinnor.

Sigrid Maria Svenonius förordnades från och med den 1 juli 1935 till

ordinarie handarbetslärarinna vid hantverksskolan i Växjö för blinda

kvinnor. Dessförinnan hade hon alltsedan den 1 september 1920 varit

ordinarie handarbetslärarinna vid den av Anna Wikströms stiftelse uppehållna

enskilda hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor, vilken

sistnämnda skola emellertid indrogs samtidigt med att ifrågavarande

statliga skola i Växjö inrättades från och med den 1 juli 1935.

Fråga har nu uppkommit om Sigrid Maria Svenonius’ rätt att för

lönetursberäkning tillgodoräkna sig sin tidigare tjänstgöring vid den enskilda

hantverksskolan i Uppsala.

Enligt före den av 1937 års riksdag beslutade löneregleringen för lärarpersonalen

vid vissa statliga läroanstalter gällande lönebestämmelser ägde

handarbetslärarinna vid statens hantverksskola icke för lönetur tillgodoräkna

sig tidigare tjänstgöring vid enskild sådan skola. Vid sitt

tillträde den 1 juli 1935 av den statliga handarbetslärarinnebefattningen

i Växjö gick därför Svenonius i mistning av de ålderstillägg, hon intjänat

vid befattningen såsom handarbetslärarinna vid den enskilda

hantverksskolan i Uppsala. Med anledning härav anhöll styrelsen för

hantverksskolan i Växjö i skrivelse den 7 april 1936 hos Kungl. Majit

Bihang till riksdagens protokoll 1989. 6 sami. Nr 80. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

2 Statsutskottets utlåtande Nr 80.

örn] medgivande av rätt för Svenonius att för uppfattning i lönegrad

tillgodoräkna sig sin tjänstgöring vid den enskilda skolan.

Ifrågavarande framställning upptogs emellertid i avvaktan pa utfärdande

av de nya lönebestämmelser, som föranleddes av löneregleringens

ikraftträdande den 1 januari 1938, icke till omedelbart avgörande. Jämlikt

nämnda bestämmelser (kungörelsen nr 873/1937) äger Kungl. Majit

efter prövning i varje särskilt fall medgiva lärare rätt att helt eller

delvis tillgodoräkna den tid, varunder lian utom statens tjänst utfört

sådant arbete av direkt allmännyttig beskaffenhet, som i avseende å sin

art och omfattning finnes ur det allmännas synpunkt svara mot, vara

jämförbart med eller av högre värde än det arbete, han har att utföra

å den statliga befattningen. Kungl. Majit har sålunda numera möjlighet

att utan riksdagens hörande tillgodoräkna Svenonius hennes tidigare

tjänstgöring; ett sådant beslut kan emellertid icke avse tiden mellan

den 1 juli 1935 och tidpunkten för löneregleringens ikraftträdande, d. v. s.

den 1 januari 1938.

Kungl. Majits nu framlagda förslag innebär, att Svenonius skall medgivas

rätt att för löneklassuppflyttning tillgodoräkna sig den tidrymd,

så när som på tre år, som förflutit, sedan ifrågavarande enskilda hantverksskola

i Uppsala den 1 januari 1923 ställts under skolöverstyrelsens

överinseende, och intdl dess hon tillträdde sin befattning såsom arbetslärare

vid den statliga hantverksskolan i Växjö, eller 9 år 6 månader.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits

förslag och hemställer förty,

att riksdagen må medgiva, att ordinarie arbetsläraren

vid hantverksskolan i Växjö för blinda kvinnor Sigrid

Maria Svenonius må för rätt till ålderstillägg, räknat från

och med den 1 juli 1935, tillgodoräkna 9 år 6 månader

av den tid, varunder hon tjänstgjort såsom lärare vid

hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor.

2:o). Lönetursberäkning för Hanna Maria Gräns. Kungl. Majit har

i samma proposition (punkt 2, sid. 5 7) föreslagit riksdagen medgiv a,

att ordinarie tekniska biträdet vid zoologiska institutionen vid universitetet

i Lund Hanna Maria Gräns må för placering i löneklass, räknat

från och med den 1 oktober 1937, tillgodoräkna 6 år av den tid, varunder

hon tjänstgjort såsom icke-ordinarie tekniskt biträde vid nämnda

institution.

Hanna Maria Gräns tillträdde sin ordinarie befattning såsom tekniskt

biträde den 1 oktober 1937 efter att under tiden den 1 juli—den 1 oktober

1937 hava på förordnande uppehållit befattningen, vilken är nyinrättad

från och med budgetåret 1937/38. Dessförinnan har hon emel
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 80. 3

lertid alltsedan den 2 januari 1920 tjänstgjort såsom extra tekniskt

biträde vid ifrågavarande institution.

Under den tid Gräns tjänstgjorde såsom extra tekniskt biträde, var

hon icke skyldig tjänstgöra mer än 6 timmar dagligen, medan hon efter

den 1 juli 1937 har en daglig tjänstgöringsskyldighet av 7 timmar. Fråga

har nu uppkommit, huruvida Gräns må för lönetursberäkning såsom

ordinarie tekniskt biträde helt eller delvis tillgodoräkna sig sin tidigare

tjänstgöring såsom extra tekniskt biträde utan hinder av att hennes

tjänstgöringsskyldighet före den 1 juli 1937 icke uppgått till 7 timmai

dagligen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att Gräns skulle medgivas rätt att i

sådant hänseende tillgodoräkna sig sex år av sin tidigare tjänstgöring,

alltså tiden efter den 1 oktober 1931. Av ett i ärendet åberopat intyg

av zoologiska institutionens föreståndare, professorn B. Hanström, framgår

nämligen, att Gräns från och med år 1931 för institutionens räkning

utfört så mycket arbete på extra tid, att hennes sammanlagda

tjänstgöring motsvarat minst 7 timmars dagligt arbete.

Att Gräns enligt det nu framlagda förslaget icke skall behöva vidkännas

det avdrag av 3 år, som vid tillämpning av vanliga tillgodoräkningsregler

skulle ägt rum, har föranletts av hänsyn till hennes före

år 1931 fullgjorda långvariga tjänstgöring.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och får alltså hemställa,

att riksdagen må medgiva, att ordinarie tekniska biträdet

vid zoologiska institutionen vid universitetet i

Lund Hanna Maria Gräns må för placering i löneklass,

räknat från och med den 1 oktober 1937, tillgodoräkna

6 år av den tid, varunder hon tjänstgjort såsom ickeordinarie

tekniskt biträde vid nämnda institution.

Stockholm den 21 mars 1939.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava narvarit

från första kammaren: herrar Gränebo, Olof Oleson, Johansson i Fredrikslund, Nilsson i

Malmö, Oscar Olsson, Svensson i Kompersmåla, Asplund, Gustafsson i Benestad, Paul), Andren,

Larsson i Varberg och Bergman; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i Skövde, Eriksson

i Stockholm, Danielsson, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Närlinge,

Isacsson, Andersson i Södergård och Persson i Tidaholm.

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:151 Skrivelse till Konungen, angående användande av riksbankens vinst för år 1938. s. 5 i texten