Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsförvärv av den Lysekils järnvägsaktiebolag tillhöriga Lysekils järnväg.

1939-03-21 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1939:84, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsförvärv av den Lysekils järnvägsaktiebolag tillhöriga Lysekils järnväg.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

5

Nr 84.

Ankom till riksdagens kansli den 21 mars 1939 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

statsförvärv av den Lysekils järnvägsaktiebolag

tillhöriga Lysekils järnväg.

(4:e avd.)

I en den 17 februari 1939 dagtecknad proposition, nr 95, Ilar Kungl. Majit,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

koinmunikationsärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen medgiva, att

den Lysekils järnvägsaktiebolag tillhöriga Lysekils järnväg må av staten förvärvas

i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet

förordade grunder.

Lysekils järnväg, vilken förbinder Lysekil med trafikplatsen Smedberg å

Bohusbanan, är normalspårig samt har en längd av 34.7 kilometer. Järnvägen

öppnades för allmän trafik år 1913.

Till järnvägens anläggning beviljades år 1910 ett lån från allmänna järnvägslånefonden

å 1,200,000 kronor. Å detta lån, som löper med en räntefot av

4.5 procent, hava fullgjorts förräntning och amortering i vederbörlig ordning

till och med år 1931. Den återstående kapitalskulden har härigenom nedbringats

med 124,700 kronor till i runt tal 1,075,300 kronor. Från och med år

1932 har någon ytterligare avbetalning å skulden däremot icke ägt rum. Under

åren 1933—1936 har järnvägens ägare endast förmått erlägga 25,000 kronor

per år av den till inemot 50,000 kronor årligen uppgående räntan till riksgäldskontoret.

Den från och med år 1937 upplupna statslåneräntan har icke till

någon del likviderats. Till följd härav har statslåneskulden på senare tid år

från år ökats.

Departementschefen har till motivering av det nu efter framställning från

järnvägsbolaget framlagda förslaget örn statens övertagande av ifrågavarande

järnväg anfört följande.

Den nu föreliggande framställningen avser, att staten måtte förvärva Lysekils

järnväg och införliva den i statsbanenätet. Järnvägen synes nämligen sakna

förutsättningar att för framtiden kunna drivas såsom enskild järnväg. Av den

lämnade redogörelsen framgår också sannolikheten av detta antagande.

Järnvägsrörelsen har visserligen icke för något av de redovisade verksamhetsåren

utvisat direkt driftunderskott, men överskottet har icke varit tillräckligt

för att medgiva författningsenlig avsättning till förnyelsefonden,

och räntebetalning och amortering å bolagets statslån hava endast till en

ringa del kunnat fullgöras. Rörelsen har sålunda lämnat en faktisk förlust,

vilket förutses komma att uppstå även vid järnvägens drift i statens järnvägars

regi.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

Utskottet.

Emellertid synes anförda förhållande icke utgöra tillräckligt skäl för att

i föreliggande situationen nedlägga driften å järnvägen. Oavsett att

järnvägen alltjämt har betydande transportuppgifter att fylla, skulle nämligen

dess nedläggande nu innebära ökade svårigheter för det i ekonomiskt hänseende

redan förut hårt drabbade länet. Vid ett nedläggande av järnvägsdriften

skulle sannolikt näringslivets förutsättningar inom järnvägens trafikområde

komma att ytterligare försämras och arbetslösheten ökas icke blott

med den vid järnvägen anställda personalen utan även med ett antal personer,

som i mer eller mindre grad indirekt äro beroende av järnvägens fortvara.

Därtill kommer, att en sådan åtgärd skulle medföra trafik- och inkomstminskning

å statens järnvägars till Lysekils järnväg anslutande linje.

Örn trafiken å järnvägen sålunda anses böra upprätthållas, lära garantier

härför kunna vinnas endast genom företagets övertagande av statens

järnvägar. Fusion med något annat enskilt järnvägsföretag kan här icke

ifrågakomma. På anförda skäl finner jag mig sålunda böra förorda, att

Lysekils järnväg förvärvas av staten och införlivas med statens järnvägar.

I samband med järnvägens överlåtande å statens järnvägar bör givetvis även

järnvägsbolagets automobilrörelse övertagas.

Förvärvet av järnvägen är avsett att ske på det sättet, att all järnvägsbolagets

egendom överlämnas till staten mot att bolaget befrias från sin skuld till

staten. På grund härav erfordras icke något anslag för förvärvets genomförande.

Med hänsyn till att utfallet av järnvägens drift även i statens järnvägars

regi antages komma att bliva negativt, anses emellertid statens järnvägars

räntepliktiga kapital icke genom övertagandet böra ökas. I samband

med förvärvet skulle därför statens fordran hos bolaget, i den mån fordringen

överstiger vad som kan komma att under bolagets likvidation inbetalas till

riksgäldskontoret i avräkning å bolagets skuld, bliva föremål för reglering över

fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att den Lysekils järnvägsaktiebolag

tillhöriga Lysekils järnväg må av staten förvärvas i huvudsaklig

överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 17 februari 1939 för

ordade grunder.

Stockholm den 21 mars 1939.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Närvarande: Se under utlåtandet nr 82.

Stockholm 1930. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:155 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsförvärv av den Lysekils järnvägsaktiebolag tillhöriga Lysekils järnväg. a1 i texten